EXAMENS
ARBETE
Examensarbete i samhallskunskap for amneslarare ak 7-9, 15hp
Den nya skolan
Zaynab Khalaf Mohsen
Samhällskunskap 15 hp
Halmstads Högskola Zaynab Khalaf Mohsen Handledare: Ulf Petäjä, Bo Nurmi
Examinator: Kristina Torell
Sammanfattning
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som belyser hur nyanlända elever upplever att de integreras pedagogiskt och socialt i svenska skolor. Studien undersöker de nyanlända elevernas tankar och åsikter kring ämnet. Jag har intervjuat sex nyanlända elever i åldern 14 till 15 år. Intervjuerna har spelats in, transkriberats för att sedan tolkas. Studien behandlar även hur svenska språket utvecklats och hur denna utveckling kan stödjas i en mångkulturell skola och i en monokulturell skola. De intervjuade nyanlända eleverna berättade om hur språket påverkade deras upplevelse av integration, hur sociala umgängen påverkade deras integration, och hur undervisningen påverkade deras integration. Skolverkets riktlinjer och rekommendationer tas också upp i denna uppsats.
Resultatet visar att vilken typ av skolan eleverna blir placerade på, påverkar nyanländas sociala integration. Det fanns en skillnad ur integrationssynpunkt om eleverna blev placerade på en mono- eller mångkulturell skola. Det är typen av skola som gör att nyanlända elever upplever utanförskap eller gemenskap. Vidare visar resultatet att tydliga instruktioner samt studiehandledning underlättar nyanländas pedagogiska integration. Att utgå från elevernas tidigare bakgrunder och erfarenheter underlättar ämnesdidaktiska integrationer.
Den teori och de begrepp som jag valde att utgå ifrån är bland annat teorin om etablerande och outsider, samt begrepp som segregation och integration.
Nyckelord: Segregation, integration, nyanlända elever, utanförskap, gemenskap, tidigare erfarenheter, den mångkulturella och den monokulturella svenska skolan.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 2
1.2SYFTET ... 6
2. TIDIGARE FORSKNING ... 9
2.1INTEGRATION OCH ASSIMILATION UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV-SKOLA OCH INTEGRATION I EUROPA OCH USA ... 9
2.2SKOLA OCH INTEGRATION UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV. ... 10
2.3NYANLÄNDA ELEVER UR SKOLVERKETS PERSPEKTIV ... 13
2.4FAKTORER SOM FÖRSVÅRAR INTEGRATIONEN I SVENSKA SAMHÄLLET. ... 14
3.TEORI ... 17
3.1ETABLERADE OCH OUTSIDERS ... 17
3.2INKLUDERING ... 18
5. METOD ... 20
4.1KVALITATIV METOD ... 21
4.2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 21
5.1PRESENTATION AV DE INTERVJUADE ... 24
5.2SOCIAL INTEGRATION I SKOLAN ... 25
5.2PEDAGOGISKA INTEGRATION I SKOLAN ... 27
5.4ÄMNESDIDAKTISK INTEGRATION ... 30
6. DISKUSSION ... 33
6.1TYPEN AV SKOLAN PÅVERKAR NYANLÄNDAS SOCIALA INTEGRATION. ... 33
6.2TYDLIGA INSTRUKTIONER OCH STUDIEHANDLEDNING UNDERLÄTTAR NYANLÄNDAS PEDAGOGISKA INTEGRATION. ... 35
6.3ELEVERNAS TIDIGARE BAKGRUNDER OCH ERFARENHETER UNDERLÄTTAR ÄMNESDIDAKTISKA INTEGRATIONEN. ... 36
8. REFERENSLISTA ... 41
1. Inledning
Föreställ dig att du en dag vaknar upp och är tvungen att lämna landet du levt i sedan du föddes och den trygghet du alltid känt. Tänk dig att du måste åka till en främmande
plats och försöka bygga upp det en gång hade. Du har ingen aning om vart du ska ta vägen, men du är tvungen att åka, till ett tryggare land. Nyanlända barn kommer till Sverige av olika anledningar, det kan vara på grund av krig i hemlandet, förföljelse eller av ekonomiska orsaker. De kommer till ett nytt land, en främmande plats, ett nytt språk, en ny skola och en ny kultur som de försöker anpassa sig till.
Jag som skriver denna uppsats har självt varit nyanländ, för sjutton år sedan. Jag fick uppleva många olika saker som till exempel mobbning i skolan, utanförskap med mera till följd av att jag hade en annan bakgrund, annorlunda utseende jämfört med mina klasskamrater men framför allt eftersom att jag inte behärskade mitt nya språk. Mina föräldrar lämnade sitt hemland för att leva i fred och för att se deras barn växa upp. Deras dröm var att barnen skulle känna sig trygga, starka och framför allt utbilda sig i en skola där alla barn behandlas på samma sätt oavsett om barnen är nyanlända eller inte. Under mina VFU- perioder (verksamhetsförlagd utbildning) observerade jag att undervisningen i vanliga klasser är utformade efter de som har svenska som sitt modersmål. Många nyanlända elever bär med sig kunskaper i olika ämnen som inte synliggörs och inte används i undervisningen, på grund av att elevernas kunskaper i svenska är begränsade. Detta födde ett intresse hos mig att skriva en uppsats som undersöker hur nyanlända elever upplever att de integreras socialt och
pedagogiskt i en mångkulturell och i en monokulturella skola i Sverige.
Många lärare upplever att nyanlända elevers kunskaper i svenska språket är begränsade.1 Enligt Skolinspektionen (2013) ska nyanlända barn tas emot i skolan senast en månad efter att de har kommit till Sverige. Nyanlända barn ska även få studiehandledning vilket innebär att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven är i behov av det.2
Studiehandlednings syfte är att nyanlända elever inte ska tappa alltför mycket av
ämnesinnehåll pga. otillräckliga kunskaper i svenska språket. Enligt läroplanen ska läraren
1 https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/suzanne-gynnhammar-lararare-och-studievagledare-for-nyanlanda-elever-1.265376
anpassa undervisningen till ”elevernas förutsättningar och behov” och samtidigt utgå från ”elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”. 3 Nihad Bunar påpekar att nyanlända elever ofta ses eller bedöms utifrån vad de saknar och det bli då ett problem att uppnå målet. Han menar att nyanlända elevers språkkunskaper i svenska språket är begränsade och därför bli det ett problem. 4
Ljungberg påpekar att begreppet mångkulturell skola uppfattas ofta av de flesta som invandrare skola. Vilket vidare innebär att många har negativa bilder av den mångkulturella skolan som ofta kopplas med utanförskap, marginalisering och kriminalitet. 5
Begreppet monokulturellskola kännetecknas av att den är en kultur som dominerar och innebär således att mångfald anses vara som ett problem som ignoreras eller åtgärdas och hanteras.6
3Skolverket, 2011:8
4Bunar, Nihad ”Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan” 2010, s. 23
5Ljungberg, Caroline ” Den svenska skolan och det mångkulturella en paradox” 2005.S. 113-115 6 Lahdenperä Pirjo, Interkulturellt lärande- förändring i mångfald, 2008:98-99
1.2 Syftet
Jag har valt att göra en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur nyanlända elever upplever att de integreras pedagogiskt och socialt i en mångkulturell respektive monokulturell skola.
1.3 Frågeställningar
2. Hur upplever mina informanter att språket påverkar deras upplevelse av integration? 3. Hur upplever mina informanter att deras sociala umgänge påverkar integration? 4. Hur upplever mina informanter att undervisningen påverkar deras upplevelse av
1.4 Bakgrund
De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett land där befolkningen utvandrar till ett land som människor invandrar till.7 Efter andra världskriget blev Sverige ett land med stor invandring och stor industriell expansion. Invandringen och industrin gick hand i hand eftersom att det främst var tekniker och yrkesutbildade arbetare som invandrade eftersom att de fanns stor efterfrågan på arbetskraft vid industrierna. Hotell-och restaurangpersonal samt tjänstefolk efterfrågades också under efterkrigstiden vilket ledde till att det både var män och kvinnor som invandrade till Sverige.8 Svenberg & Tyden skriver att Sverige blev ett
invandrarland först efter andra världskriget. Sverige tog även emot flyktingar, främst från Norge & Finland. De flesta som kom till Sverige jobbade som industriarbetare.9 Under 1900- talet övergick alltså Sverige från att vara ett utvandrarland till att bli invandrarland. Under den senare delen av 1900-talet såg invandringen lite annorlunda ut. Arbetskraftsinvandringen minskade samtidigt som det var krig runt om i världen i t.ex. Libanon, Irak, Iran och forna Jugoslaven. Många människor flydde till Sverige för att söka asyl10
Under 2015 ansökte fler ensamkommande barn än någonsin asyl i Sverige.11
Ensamkommande barn är enligt FN:s definition barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra
vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet.12 Alla ensamkommande barn betraktas som nyanlända i Sverige och i det svenska skolsystemet. Nyanländ betyder att eleven är
nyinvandrad till Sverige och ny i det svenska skolsystemet och som inte har svenska som sitt modersmål och inte behärskar det svenska språket vid skolstart. 13 Alla skolelever som
kategoriseras som nyanlända har rätt till en studiehandledare vilket innebär att en elev har rätt
7https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/historiskt/
8Folkesson, Klara, Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgarens identifikationer och kommunalpolitisk utveckling”. Örebro universitet, 2012. S. 67
9Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias, Tusen år av invandring: en svensk kulturhistoria. Stockholm. Bokförlag. 1992.S.,228,238
10Migrationsverket, historik,1990
11http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/ensamkommande-barn/ 12https://sv.wikipedia.org/wiki/Ensamkommande_barn.
till studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver. Studiehandledningens syfte är att nyanlända elever inte ska tappa alltför mycket av ämnesinnehåll pga. otillräckliga kunskaper i det svenska språket.14
Enligt läroplanen ska lärarna anpassa undervisningar till ”elevernas förutsättningar och behov” och samtidigt utgå från ”elevernas bakgrunder, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”. 15 Förkunskaper innebär alla upplevelser och erfarenheter som eleven innehar så som språk, erfarenhet och kulturell bakgrund. Lärandet som sker ska vara en fortsättning på det tidigare förkunskaperna. Detta påverkar positivt de nyanlända eleverna genom att deras förmåga att uppfatta, förstå och uppleva saker i sin omgivning ökar. Förförståelse är en viktig utgångspunkt som hjälper nyanlända elever att inkluderas och integreras i den svenska skolan.16
14Skolförordningen 2011:185 kap 5 § 4 15Skolverket, 2011:8
2. Tidigare forskning
I detta kapitel behandlas forskning, vetenskapliga artiklar och avhandlingar som är relevanta för min studie. Det urval jag har gjort av tidigare forskning till dessa båda avsnitt har utgått från min förväntan om att kunna använda resonemangen då jag analyserar mina resultat och när jag diskuterar i diskussionkapitlet .
2.1 Integration och assimilation ur ett internationellt perspektiv- Skola och integration i Europa och USA
Grete Brochmann är professor i sociologi och jobbar vid Oslo Universitet. I artikeln ‘’Welfare
State, Integration and Legitimicy of the Majority: the Case of Norway’’ skriver hon om
motsättningar mellan två politiska huvudstrategier för minoriteters inkorporering i
majoritetssamhället: assimilationsideologin och integrationsideologin. Brochmann skriver om de offentliga strategier som i Norge används för att inkorporera minoriteter i
majoritetssamhället. Vidare skriver hon att minoriteter i majoritetssamhälle betraktas som en grupp som står utanför samhällslivet och som behöver anpassas för att kunna inkluderas i den existerande samhällsordningen.
Brochamnndefinierar integrationsideologin som en strategi vilken syftar till att olika etniska grupper ska kunna leva sida vid sida i harmoni. Hon påpekar att alla grupper oavsett deras olikheter och bakgrunder ska erbjuds lika livsvillkor i form av rättigheter och skyldigheter för att integrationsideologin ska lyckas.17
Med assimilering och assimilationsideologin menar Brochamnn att man helt måste överge sin kultur, sitt språk och sitt sätt att leva för att uppgå i majoritetssamhället. Hon påpekar även att det finns en slags dold assimileringspolitik i dagens integrationspolitik i Norge och i andra moderna välfärdsstater. Detta gör att anpassningen till majoritetssamhället bygger på tvång och inte på fri vilja. 18
Rosa Castro Finberg (2000) är en amerikansk forskare och som jobbar i Florida internationell universitet i USA. Hon har skrivit en vetenskaplig artikel som heter ’’Newcomer schools:
17Brochmann “Welfare State, Integration and Legitimacy of the Majority: The Case of Norwa.2004.S. 3-4
Salvation or segregated oblivion for immigrant students?’’ Artikeln beskriver hur
mottagningskolor fungerar och påverkar individen. Finberg (2000) skriver att
mottagningsskolor och program behöver kompletteras med åtgärder som väger upp den fysiska segregationen som dessa medför.19
Finberg menar att små skolor och tillräckliga resurser underlättar arbetet för lärarna och skapar medvetenhet hos lärarna på de sociala, psykologiska och akademiska behov som nyanlända behöver. Författaren anser även att om skolorna är små och det finns tillräckliga resurser så kan vissa skolor inte fungerar alls. Vidare menar Finberg att lärare och
verksamheter måste kompletteras med möten, och interagerande med kulturen i det nya landet. Finberg anser att syftet med systemet med mottagningsskola ska syfta på att nyanlända eleverna ska lära sig sitt nya språk och även att de ska lära sig förhandla med medlemmarna i det nya samhället. Finberg påpekar att det är viktigt att nyanlända eleverna ska lära sig kommunicera med medlemmarna i det nya samhället för att de är rädda för att göra t.ex. språkliga fel, göra kulturellt opassande eller meningslösa saker.20
Avslutningsvis skriver Finberg att en segregerad undervisning och en segregerad skola inte leder till att nyanlända elever får chansen att möta andra utan tvärtom förminskar dessa skolor den möjligheten.21
2.2 Skola och integration ur ett svenskt perspektiv.
Meta Cederberg forskar i socialt arbete och förändringsprocesser, preventiva insatser och interventioner med särskilt fokus på skola samt öppenvård och jobbar i Malmö högskola. Hon har skrivit en avhandling (2006) som heter ’’Utifrån sett- inifrån upplevt’’. Avhandlingen belyser 12 unga kvinnors möte med den svenska skolan. Kvinnorna kom hit i tonåren från olika länder. Cederberg nämner flera hinder som nyanlända elever möter och upplever i svenska skolor. Hindren som Cederberg observerat är bland annat att undervisningen sker på
19Finberg, Rose Castro. “Newcomer Schools”.2000 S.218 20Finberg, Rose Castro. “Newcomer Schools”.2000 S.220 21Ibid. S. 220
ett nytt språk och även att rent pedagogiskt skiljer sig undervisningen i svenska skolor från de skolor som många är vana vid.22
Cederberg beskriver viktiga faktorer som hjälper att nyanländas integration ska lyckas i de svenska skolorna. Hon anser att det är väldigt viktigt att eleverna lär sig bra svenska men det räcker inte för att klara skolan bra. Cederberg menar att nyanlända elever ska få hjälp att tolka den pedagogik som används i svensk skola och de ska få hjälp att förstå förväntningar och krav som ställs på dem. 23 Cederberg påpekar att det är viktigt att lärare ser elever som individer istället för en del av en kategori. Med detta menar hon att det finns många lärare som ser nyanlända elever som invandrare med en kort tid i Sverige istället för individer.24
I forskningsöversikten ’’Nyanlända och lärande’’ (2010) utgår Nihad Bunar från fyra
perspektiv för att diskuteravilken organisatorisk modell skall tillämpas. Dessa perspektiv är det samhälleliga, det individuella, det institutionella och det språkliga.25 Med det samhälleliga och individuella perspektivet menar Bunar att nyanlända elever ofta ses eller bedöms utifrån vad de saknar och det bli då ett problem att uppnå målet. Han menar att ny anlända elever ska behandlas eller bedöms utifrån deras styrkor och erfarenheter. Han utgår även från samspelet mellan svenskar och nyanlända invandrare och diskuterar utifrån olika infallsvinklar, t.ex. lärarroller, integrering, diskriminering, gränsdragningar m.m. Det institutionella perspektivet menar Bunar att den svenska forskningen är mycket kortfattad när det kommer till
undersökningar kring mottagningsprocessens betydelse. I detta perspektiv belyser forskningsöversikten betydelsen av en bra och trygg start på livet i det nya landet, olika verksamheters ansvarsområden, invandringsåldrar m.m. I det pedagogiska perspektivet poängterarBunar att det är viktigt att använda elevernas modersmål i skolarbetet samt att modersmål ska utnyttjas tillräckligt i skolsyfte. Bunar lyfter i sin studie att konstruktioner av svenskhet som är norm inom skolan. Han menar att allt som inte passar in i denna ”svenskhet” ses som avvikande, och det gör att eleverna delas upp i ett ”vi” och ett ”dom. Han menar även
22Cederberg, Meta. ”Utifrån sett inifrån upplevt”.2006.s. 11-12 23Cederberg, 2006.s. 147
24Ibid .s. 11
att nyanlända elever inte kan lika bra svenska som de jämnåriga födda i Sverige, då betraktas de som språksvaga.26
Caroline Ljungberg skrev en avhandling som heter ”Den svenska skolan och det mångkulturella
en paradox”. Hon fokuserar sig på tre områden och det är skolan som värde – och
normförmedlare, den mångkulturella skolan samt skolans lokalisering i tid och rum. 27 Hon skriver också att de gemensamma definitioner för begreppet mångkulturalism är att den beskriver populationen inom ett avgränsat område, att själva begreppet förknippat med att det finns olika kulturella skillnader vilket innebär att det är människor som lever inom landets gränser och kan grupperas efter kulturella skiljelinjer. Dessa skiljelinjer konstrueras på grundval av en föreställd gemensam etnisk bakgrund eller en gemensam nationell härkomst. Dessutom att begreppet mångkulturalism kan till exempel kopplas med migranter och globaliseringen. 28 Caroline Ljungberg menar att när det skrivs om den mångkulturella skolan fokuseras det på att det är ett problem. All mångkulturell utbildning är riktad mot elever med så kallad
invandrarbakgrund, det vill säga inget som berör elever med etnisk svensk bakgrund. Oavsett hur mångkulturellt det är i klassrummet och framför allt i skolan, så är den svenska kulturen starkt närvarande i skolans hela organisationssystem. Det omgivande samhället påverkar ofta skolan.29 Ljungberg menar också att skolan har en viktig identitetsskapande funktion där elevernas bild av sig själva i förhållande till det omgivande samhället formas. Det vill säga att allt som eleverna upplever i skolan kommer att påverka dem senare i framtiden. Författaren menar att social segregering kan uppstå genom upplevt utanförskap i skolan. Hon påpekar att skolan har ett speciellt ansvar att motarbeta utanförskapet och främlingsfientlighet i den mångkulturella skolan/samhället. 30
Det som Caroline Ljungberg har kommit fram till är att vissa skolor, med stor del
’invandrarelever’, är mer mångkulturella än skolor med lägre andel invandrare. ”Detta kan
26Bunar, 2010 s.25
27Ljungberg, Caroline ” Den svenska skolan och det mångkulturella en paradox.2005.S. 64-74 28Ljungberg, Caroline ” Den svenska skolan och det mångkulturella en paradox”.2005.S. 106-107 29Ibid.S.113-115
tyckas paradoxalt med tanke på en slags konsensus som råder, att samhället eller Sverige är mångkulturellt”. 31
2.3 Nyanlända elever ur Skolverkets perspektiv
Skolverket har de senaste åren publicerat två rapporter ’’Allmänna råd för utbildning av
nyanlända elever’’ (2008) och ’’Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling’’ (2012).
Rapporterna riktar sig till lärare, skolledare, skolpersonal och skolhuvudmännen. I rapporterna belyser skolverket olika centrala begrepp kring nyanlända elevers rådgivning vid
skolmottagande, skolintroduktion och undervisning. Det finns riktlinjer i Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) för hur dessa elever ska mottas. Med detta menas att rutiner för introduktionen i klassen bör vara utformade, liksom innehållet för
skolintroduktionen. 32 Skolverket påpekar att skolan bör utgå från och kartlägga elevens tidigare kunskaper både i modersmålet/målen och i det svenska språket likväl som övriga ämneskunskaper. Skolan ska även vara beredd på att ändra sin organisation om den visar sig inte lyckas.
Skolverket (2012), påpekar även att nyanlända eleverna har tidigare ämneskunskaper och erfarenheter från tidigare skolgång. Därför måste lärarnabygga parallellt med svenska integrerat i ämnet och bygga upp elevens ämnesspecifika skolspråk under hela
skoltiden (Skolverket, 2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling (2012), är ett stödmaterial. ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” som handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan och hur olika kommuner valt att organisera mottagandet och introduktionen för denna elevgrupp. 33 Syftet med stödmaterialet är att ge exempel på arbetssätt och former som kan inspirera andra lärare. 34
31Ibid .S. 105
32Skolverket, ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ” 2008.S. 8 33Skolverket, ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” 2012.S. 8 34Ibid.S.8
2.4 Faktorer som försvårar integrationen i svenska samhället.
Klara Folkesson jobbar som HR- konsult och Jämställdhetsstrateg. Hon är PhD i modern urbanhistoria på Karolinska institutet i Stockholm. Hon har skrivit en avhandling vid namn ”Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgares identifikationer och
kommunalpolitisk utveckling” som undersöker den lokala invandrar- och integrationspolitiska
utvecklingen i Botkyrka kommun, samt på enskilda migranter i lokalsamhället, mellan åren 1972 och 2002. Folkesson intervjuat 19 informanter. Det var kvinnor med erfarenhet av migration som intervjuades. 35
Hon påpekar att faktorer som bostad, arbete, inkomst och utbildning har negativt påverkat migranter som anlände till Sverige under 1990 och i början 2000-talet. Hon skriver att föreställningarna av etniska och kulturella grupper skapar uppdelning och olikheter i det mångkulturella samhället. Dessutom kan en dold diskriminering uppstå i till exempel arbetslivet och inom integrationspolitiken på grund av olikhetstanken. Folkesson skriver också att marginaliseringen och exkluderingen uppstår på grund av den ofrivilliga
invandraridentitet som handlar om uppdelningar mellan vad som betraktas som svenskt och vad som betraktas som annorlunda. Målen var att skapa ett hållbar utvecklad samhälle som skulle vara präglat av jämlikhet och jämställdhet. Invandrarna skulle integreras i det svenska samhället genom bland annat språkkunskaper och yrkesförberedning. Folkesson hänvisar till en viktig faktor, som gör att invandrare upplever utanförskap, och det är mediernas roll som ofta framställer invandrarna som egoistiska och annorlunda. Till exempel så anses invandrare vara kriminella enligt hennes analys.36
Ursula Berge är en svensk författare och debattör. Hon skriver en artikel som heter ”Bekämpa
insidans grindvakter” och som belyser integrationens problem i det svenska samhället under
1990talet och framåt.
Hon skriver att det blev en uppdelning i det svenska samhället och på grund av detta bildades ett ständigt vi och de. Upp delningen av bostadsområden är en viktig anledning till att det
35Folkesson, Klara, ’’Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgarens
identifikationer och kommunalpolitisk utveckling”. Örebro universitet, 2012. s. 15-20 36Folkesson, , 2012. s. 24
bildades vi och de. Berge menar att invandrarnas boende lägger ofta utan för centrum och detta bero på att det är ofta billigt och därför tvingas ofta invandrare att flytta dit då hamnar de utanför centrum precis som de lever utanför vårt samhälle. Berge anser att problemen med integration uppstår när det krävs att invandrarna ska anpassa sig till det svenska samhället. Hon menar att det är väldigt bekvämt för svenskarna för att de lever i deras samhälle och de är redan anpassat till detta och med Grindvakter menar Berge att det är de som har makten i samhället till exempel arbetsgivare, hyresvärdar och andra som hindrar invandrare att komma in i samhället. Vidare beskriver Berge att genom att bekämpa allt detta kan vi få det
integrerade samhället som vi för väntar oss av. 37
Hjerm och Bohman skrev en artikel som heter ’’Främlingsfientlighet- hundra år av forskning,
de belyser främlingsfientlighet och faktorer som hindrar integrationen i samhället’’.
I deras artikeln visar resultatet att integration har misslyckats över allt i världen och inte bara i det svenska samhället. Låg utbildning och låg status är två faktorer som hindrar
integrationen och spelar stor roll för främlingsfientlighet skapande och med låg status menar forskarna att man bli mer fientlig då man är rädd att nya personer tar deras jobb om det finns ont om arbete och med låg utbildning menar forskarna att folket inte har så mycket kunskap om just främlingar, vilket gör att detta skapar vidare fördomar som inte stämmer.
Forskningen har visat att båda demissioner och psykologiska demissioner spelar stora roller för personens attityd mot främlingsfientlighet. Forskningen har även visat att personer som är väldigt religiösa ofta är främlingsfientliga. De skrev också att nära relation med invandrare har en positiv påverkan, vilket gör att personerna bli mindre fientliga, eftersom vi påverkas av vår omgivning. Omgivning, miljön och låg ekonomi är faktorer som påverkar vår ställning till invandrare. Hjerm och Bohman har diskuterat hur politiken har påverkat integrationen både nu och i framtiden. Forskarna skriver att politiken är den viktigaste faktorn som har stort betydelse för hur främlingsfientlighet ser ut i ett land. 38
Martin Qvist har skrivit artikeln ’’Mottagandet på lokal nivå- om flyktingar och arbetslinjer’’ vilken belyser problemen med flyktingar när de kommer till Sverige. Det vill säga att
37Berge, Ursula. Bekämpa grindvakerna.2012.S. 34
problemen som skapas här när folket är i Sverige. Qvist skriver att det finns lokala program som anses vara som hjälpmedel för att hjälpa invandra och för att integrera dem i det svenska samhället. Sfi är ett exempel på de programmen och som betyder svenska för invandrare, vägledningsprogrammen och annat som ska vara som hjälpmedel och som ska hjälpa ny komna till Sverige att hitta den rätta vägen. 39
Qvist anser att det var svårt att förverkliga de programmen i verkligheten. Detta bero på att det är svårt att från in arbetsmarknadens undervisning i programmen, för att individerna ofta har olika utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och olika intresse. Andra problem som kan uppstå är det svenska språket och med detta menar Qvist att man inte hinner på kort tid lära sig språket som användas i arbetslivet samtidigt som man lär sig ett yrke i praktiken. Vidare skriver Qvist att det är svårt att anpassa dessa program efter individernas behov och mål. Detta bero på att individerna har olika nivåer och behovet skiljer sig, samtidigt menar Qvist att det inte heller är lätt att bara skapa bredare program med mer kunskap och specialisering, för att det inte finns ekonomiska resurser och tidsbrist.
Slutligen anser författaren att problemen måsta lösas för att utveckla samhället och framförallt för att ha den mångfald som vi kämpar för.40
Sammanfattningen av ovanstående avhandlingar, artiklar och rapporter har alla koppling till mitt undersökningsområde genom att de berör nyanlända barns skolgång framför allt ur den pedagogiska och ämnesintegration i form av mottagande och placering i olika sorters skolor, men även hur deras sociala anpassning påverkas utav placering i antingen mångkulturella eller monokulturella skolor.
39Qvist, Martin. mottagandet på lokal nivå- om flyktingar och arbetslinjer.2012.S.27-28 40Qvist, Martin. mottagandet på lokal nivå- om flyktingar och arbetslinjer.2012.S.30
3.Teori
I detta kapitel behandlas de teorier och begrepp som är relevanta för min uppsats. Jag har valt att utgå ifrån följandeteorier; etablerade och outsiders och begreppen inkludering, segregation och integration. De utvalde teorierna och begreppen är relevanta att använda till att skapa en förståelse för resultaten eftersom att teorierna bland annat innefattar, faktorer som gör att nyanlända elever upplever utanförskap eller gemenskap i skolan.
3.1 Etablerade och outsiders
Norbert Elias beskriver i boken ’’Etablerade och outsiders’’ hur grupperingar, utanförskap med mera, uppkommer i samhället. Han delar upp grupperna i etablerade och outsiders samt tar upp begreppet moralisk differentiering.
För att jag ska få svar på mina frågor använder jag mig av dessa begrepp för att förklara hur utanförskap och gemenskap påverkar nyanländas integration i svenska skolor. Elias teori och begrepp kan ge en förståelse för mekanismerna bakom ett utanförskap, då många
nyanlända elever kan hamna utanför skolans normer och i utanförskap.
Elias förklarar i sin bok vad begreppet ’’moralisk differentiering’’ betyder. Det innebär att det finns grupper som uppträder moraliskt och korrekt än andra, följer normer, lagar och regler och beter sig enligt kraven som kulturen ställer på dem vilket bidrar till ordning vilket med andra ord är de väldigt styrda av sin kultur, religion och tradition. De lever efter kulturens lagar, regler, normer och värderingar mer än vad andra grupper gör.41 Begreppet outsider innebär att det är en grupp som är svagast inom sitt område, detta på grund av till exempel dålig ekonomi. Begreppet etablerade innebär att det är en grupp som är starkast och högst uppsatt i sitt område.42
I sin bok ’’Etablerade och outsiders’’ gjorde Elias en undersökning i ett bostadsområde för att ha en förståelse för varför ungdomskriminalitet hade en högre frekvens i det ena området jämfört med det andra. Under sin undersökning insåg han att den skillnaden mellan
41Elias & Scotson, Etablerade och outsiders, Lund: Arkiv förlag ,2010 s.11-14 42Elias & Scotson. 2010 s.8-10
brottsfrekvensen som fanns försvann mellan de två områdena, men inte bilden på området. Han såg ingen skillnad på områdena eftersom att de var väldigt likvärdiga men han såg en skillnad, den sociala sammanhållningen bland invånarna i områdena. Han delade upp invånarna i två, den ena gruppen kallade han för etablerade och den andra för outsiders. De som var etablerade har en väldigt bra sammanhållning med varandra eftersom att de levt där länge och därmed lärt känna varandra bra. Dessa hade sina normer, värderingar och
levnadssätt och de ansåg att nykomlingar i området utgjorde ett hot mot dem. Nykomlingarna, outsiders, var förbjudet att umgås med enligt de etablerade förutom på arbetet eller på skolan. Enligt Elias ledde detta till att maktskillnaderna mellan grupperna kunde upprätthållas och de etablerades identitet blev starkare.43
Styrkor hos etablerade och svagheter hos outsiders ledde till att de etablerades identitet blev starkare. Elias skriver också att om outsiders skulle göra något negativt så bekräftas den bild som etablerade har av outsiders. Om outsiders istället skulle göra något positivt, så blunder gruppen för den etablerade bilden. Med detta menar Elias att är svårt för någon i gruppen etablerade att bryta mot reglerna och börja umgås med outsiders gruppen. Anledningen beror på att den etablerade gruppen ofta ser på outsiders gruppen som laglösa, odisciplinerade och i avsaknad av livsplaner. Elias skriver även om den negativa bilden som outsiders gruppen har kan förstärkas genom att den etablerade gruppen skvallrar i sitt område och på detta sätt förstärks den negativa bild som outsiders gruppen hamnar i. 44
3.2 Inkludering
Persson & Persson (2012), påpekar att det var ordet integrering som dominerade i den pedagogiska världen innan begreppet inkludering introducerades.45 De nämner även kritiken mot den specialpedagogik som bedrivits under flera år, där elever med särskilda behov t.ex. barn med språksvårigheter fått sin skolgång på annat separat håll, i en annan skola eller i förberedelseklass. Persson & Persson, menar att eleverna klarar att få en normal skolgång i en normal klass om hänsyn tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också
43Ibid .S. 9-10
44Ibid.s. 28,30,31,32,33
45Persson, Bengt & Persson Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med
olika vägar att nå målen och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.
4.3 Integration
Integration är ett begrepp som uppkommer i flera olika sammanhang. Det används för att rubricera processen där individer med annan etnisk bakgrund än den svenska blir en del av samhället och att känna sig delaktig i samhället är vad integration handlar om. Förståelse och respekt mellan individer och även kunskap om varandras synsätt, kultur och samhälle är vad integration förutsätter. Det medför även bättre samförstånd och jämlikhet bland individer. För att integreras i ett samhälle skall man inte ge upp sin kulturella särart, sitt sätt att vara eller sitt ursprung.46 Jag kommer att använda mig av begreppet integration i mitt arbete eftersom att syftet med denna uppsats är att ta reda på hur nyanlända upplever sin integration i sina respektive skolor. Ann Ahlberg skriver att begreppet integrering alltmer blivit ersatt med begreppet inkludering. För att visa på skillnaden mellan inkludering och integrering skriver hon att inkludering handlar om den organisatoriska nivån och inte på individnivå, som integrering handlar om.47
4.4 Segregering
Segregationen innebär att individer som har liknande etnisk bakgrund är bosatta inom samma område mer än vad det skulle ha gjort om man delade upp dem slumpmässigt i landet.
Begreppet segregation är uppdelad i två delningar. Första uppdelningen innebär att det finns boendeuppdelningar mellan invandrare och inrikes födda. Andra uppdelningar är den etniska enklaver som innebär att individer är bosatta inom områden där det finns individer från samma land. Segregation medför utanförskap och ger upphov till onda cirklar av problem som förstärker varandra. Utanförskapet som skapades på grund av segregationen skapar vidare olika slags fientligheter. Dessutom är segregationen en bas för utanförskap och okunskap. 48
46 https://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Den-svenska-integrationspolitiken.aspx
47Ahlberg. A,(2013), Att bygga broar : Liber AB, Stockholm .S. 26
48Franzén, Mats ”Problemet segregation, en orättvis jämförelse”, Magnusson, Lena, (2001) Den
5. Metod
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning och med hjälp av intervjuer besvara mina frågeställningar. Den metodansats jag har valt och som är relevant för mitt forskningsämne är fenomenologi. Ordet fenomenologi innebär att förstå ett fenomen eller en upplevelse.
Fenomenologi kan även diskuteras utifrån begreppet livsvärld för att få djupare förståelse. Livsvärlden är ett filosofiskt begrepp som avser den subjektiva världen som den enskilda människan upplever i motsats till världen som analys och med andra ord innebär
begreppet livsvärld att människans värld, baserat på egna upplevelser och erfarenheter. Livsvärldsperspektivet innebär att förstå, beskriva och analysera världen såsom den upplevs av människan.49 Fenomenologi inriktar sig på essensen, ett exempel är när en människa går igenom något som är svårt, upplever människliga upplevelser. Fenomenologi visar den verkliga vardagen i samhället.50 Fenomenologi ger en beskrivning av förstahandsupplevelser av saker och ting som sker i det vardagliga livet och med detta menas att fenomenologi har att göra med människors uppfattningar eller åsikter, attityder och övertygelser, känslor och emotioner.51 Det finns en fördel med att utgå från en fenomenologisk ansats. Fördelen är att fenomenologi ge möjlighet till mycket information. En annan fördel är att den får fram det utforskade fenomenets essens effektivt vilket innebär de mest väsentliga beståndsdelarna av ett fenomen. Dessutom att fenomenologi lyfter fram subjektivitet och känslor. Med detta mens att man får ofta en klar bild som man är ofta omedveten om. Det vill säga att den ger oss en bild av den verklighet vi lever i. Det finns även en nackdel med att utgå från fenomenologisk ansats. Nackdelen är att fenomenologi tar fasta på människors subjektiva upplevelsevärld. Med detta menas att det finns en risk att metoden blir en typ av redovisning för de nyanlända elevers erfarenheter utan att medföra kunskaper om ämnet.52Denna metodansats passar bra in på min uppsats för att jag vill ta del av nyanlända upplevelser, tankar och åsikter om sin integration i skolor.
49https://sv.wikipedia.org/wiki/Livsv%C3%A4rlden
50Denscombe, Martyn 2009, Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB, Lund. 109-111
51Andreas, Fejes, Robert ,Thornberg 2015, Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber 131-133 52 Densombe, 2009, S. 120-122
4.1 Kvalitativ metod
Jag har valt att göra min undersökning genom en kvalitativ studie. Kvalitativa intervjuer i relation till fenomenologi är lämpligt som metod att använda då det kan ge en djupare förståelse för hur respondenterna upplever det valda fenomenet. Fenomenologi innebär att ta del av mänskliga upplevelser.53
För att få mer detaljerad information och en bättre förståelse för de nyanländas upplevelser har jag valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer där valda frågor och ämnen tas upp i intervjun. Semistrukturerad intervju innebär att forskaren redan har valt frågor och ämne som tas upp. Denscombe (2009) menar att forskaren låter intervjupersonen få tala fritt om de ämnen som uppkommer och intervjupersonen får utveckla sina idéer om det valda ämnet av forskaren. Han menar även att det finns plats för följdfrågor om de skulle uppkomma under intervjun.54 Denscombe nämner att fördelarna med denna metod är att de är lätta att
genomföra men även att tankarna som uppkommer under intervjuns gång kommer från endast en källa, informanten.
I kvalitativa intervjuer, ska intervjuaren vara så neutral som möjligt under intervjun för att inte respondenternas svar ska påverkas negativt. De ska låta intervjupersonen tala fritt utan att de självs behöver ingripa så mycket.55
4.2 Tillvägagångssätt
Jag har valt att intervjua sex nyanlända elever i olika åldrar men alla är under 18 år och går på en 7-9 skola med ursprung från Syran och Irak. Jag valde att intervjua tre stycken som bor i mindre områden i Helsingborg kommun. Där bor det nästan bara invandrare och det är många som är från Irak och Syrien. Tre nyanlända elever valde jag från Gislaved kommun, där det bor flest svenskar. Jag vill se om det finns stora skillnader mellan skolor där det finns få eller inga invandrare och skolor med många invandrare.
53Ibid.S. 121
54Ibid s. 233-235
5.3 Etiska reflektioner
Alla mina sex nyanlända informanter är under 18 år så jag har fått muntligt samtycke genom telefonen från deras föräldrar. Mina intervjupersoner har valt att vara anonyma så jag kommer istället skriva ut intervjuerna under påhittade namn i resultatet. Jag kommer även att spela in intervjun så att det blir lättare att samtala med respondenten istället för att fokusera på att skriva. Jag ska redovisa den färdiga intervjun för respondenten så de själva kan bestämma vad de tycker och de är nöjda med resultatet. Anledningen beror på att intervjuaren inte är fri från sitt moraliska obehag som intervjun kan komma med bara för att respondenten godkänt produkten. Med detta menas att respondenten kan svara enligt vad intervjuaren tycker bara för att respondenten känner intervjuaren. Hedin (2011) skriver att vid redigering samt publicering av en intervju kan det alltid uppstå etiska problem.56Därförskall jag försöka att låta
respondenterna styra över vad de vill svara på och inte, så det inte blir missförstånd. För att respektera respondenten skall jag självklart ta bort det som intervjupersonen inte blir nöjd med. Jag kommer innan intervjuerna meddela respondenter om hur jag kommer att gå till väga. Jag ska även ge lite mer information om vad jag vill ta reda på så att det inte blir några missförstånd under intervjuernas gång.
5.4 Bearbetning av data
I den kvalitativa forskningen finns det olika sätt att analysera empirin. Kodningen är den vanligaste typen som är gemensamt för de flesta av tillvägagångssätten. Kodningen innebär att intervjuaren analyserar, hittar och ser ”bakom” det som har kommit fram i data.
Jag har även transkriberad mina intervjuer för att kunna bearbeta mina insamlade data och för att koda mina intervjuer. 57 Jag har noterat i det färdiga materialet som jag fick utifrån mina intervjupersoner. Exempel på noteringarna var när intervjupersoner diskuterade och nämnde viktiga faktorer som påverkade deras sociala, pedagogiska och ämnesmässiga integration i svenska skolorna. Utifrån dessa noteringar kunde jag därefter ta ut citat från samtliga
intervjuer där det sociala, pedagogiska och ämnes integration diskuterades. De teman som har
56Hedin, Anna. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. 2011 s. 5 57Hedin. 2011.S. 8-5
vuxit fram under kodningen har sedan styrt mig i utformningen av resultat och analys som finns i denna uppsats. Jag har letat efter kategorier och mönster som är viktiga att behålla i min analys av intervjusvaren och som hjälper mig att hitta svar på mina frågeställningar om hur nyanlända elever upplever att de integreras pedagogiskt, ämnesintegration, och socialt i deras skolor. Vid till exempel fel grammatik och ofullständiga meningar harjag omformulerat vissa meningar i svaren istället för elevernas direkta svar. Detta för att det ska bli enkelt att förstå presentationen av svaren i denna uppsats.
6. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras den information som jag har mottagit under mina intervjuer med mina informanter. Jag har valt att dela in texten i följande teman: social integrationen i skolan, den pedagogiska integrationen i skolan och ämnesintegration i skolan för att underlätta den för läsaren. Kapitlet börjar med en kort presentation av de sex nyanlända elever som
intervjuades för att ge en bakgrundsbild för läsaren. Sedan ska jag skriva ner och analyserar det materialet jag fick fram genom intervjuerna. Dessutom att i de sammanfattande och analyserade kommentarerna kommer jag att lägga fokus på de viktigaste delarna som hela uppsatsen syftar på, som integrations upplevelser, bemötande, utanförskap och gemenskap. Jag har redan nämnt att mina respondenter valde att vara anonyma därför valde jag att hitta på namn på respektive respondent.
5.1 Presentation av de intervjuade
Ali är en pojke som är 14 år gammal och som går i årskurs sju. Han kommer från Irak och kom till Sverige för cirka ett och halvt år sedan. Ali har läst hela grundskolan i Irak. Han bor i Helsingborg och går på en mångkulturell skola, där de flesta elever har invandrarbakgrund. Han kan lite svenska.
Omer är en pojke som är 14 år gammal och som går i samma skola och i samma klass som Ali. Han kommer från Irak och kom till Sverige för cirka ett år sedan. Omer bor också i Helsingborg och kan lite svenska. Han har läst hela grundskolan i Irak.
Sara är en flicka som är 15 år gammal och som går i årskurs åtta. Hon kommer från Syrien och kom till Sverige för cirka två år sedan. Hon läste klart sin grundskola i Jordanien på grund av kriget i Syrien. Hon bor i Helsingborg och går på en mångkulturell skola, där de flesta elever har invandrarbakgrund. Hon kan lite mer svenska än vad Ali och Omer kan.
Mohammed är en pojke som är 15 år gammal och som går i årskurs åtta. Han kommer från Syrien och kom till Sverige för cirka två år sedan. Mohammed bor i Gislaveds kommun och går på monokulturell skola. Mohammed har läst sin grundskolan i Egypten på grund av kriget i Syrien. Han kan prata svenska.
Fatima är en flicka som är 14 år gammal och som går i årskurs sju. Hon kommer från Syrien och kom till Sverige för cirka två år sedan. Hon bor i Gislaveds kommun och går på en monokulturell skola. Fatima har läst grundskolan i Egypten på grund av kriget i Syrien. Hon kan prata svenska.
Leila är en flicka som är 15 år gammal och som går i årskurs åtta. Hon kommer från Irak och kom till Sverige för cirka ett och halvt år sedan. Hon bor i Gislaveds kommun och går på en monokulturell skola . Leila har läst sin grund skola i Irak och kan prata svenska.
5.2 Social integration i skolan
Ali och Omer går på samma skola, där de flesta elever har invandrarbakgrund. De är kompisar och umgås mycket med varandra. Både Ali och Omer mear att en av de viktigaste faktorerna som påverkar nyanländas integration i svenska skolor är vilka typer av områden och skolor nyanlända eleverna hamnar i. De menade att om man bor i ett område med väldigt många invandrare så hamnar man i de skolorna där majoriteten är elever med invandrarbakgrund. Detta försvårar integrationen eftersom man mestadels umgås med invandrare som har samma bakgrund, både i skolan och på fritiden. Det blir svårt att lära sig svenska språket och man lär sig inte mycket om den svenska kulturen. Detta blir faktorer vilka leder till isolering från de etiska svenskarna. Man håller sig bara till de som är från samma land eftersom man känner gemenskap med dem genom att de pratar samma språk. 58 Att växa upp, enligt dem, i ett område med många invandrare gör deras möjligheter att umgås med svenskar mindre tror Ali och Omer.
Jag umgås mycket med Omer både i skolan och fritiden. Jag behöver inte prata svenska för han förstår mig mycket bra när jag pratar arabiska med honom och nästan alla elever i skolan kan parata arabiska.59
Jag har bara umgåtts med invandrare och det har gjort att jag bryter
58Ali intervjuperson 1 och även Omer intervju person nummer 2 59Ali intervjuperson 1
när jag pratar svenska. Hade jag bara umgåtts mer med svenskar så tror jag att min svenska hade vart mycket bättre.60
De nyanlända elever som jag intervjuade hade alla nästan samma åsikter gällande sina sociala relationer. Helst ville de umgås med någon annan invandrare som antingen är från samma land eller något annat land. De kände att de hade mer gemensamma saker än vad de har med etniska svenskar. De ansåg att invandrare hälsar på varandra, är vänligare och har en mer liknande kultur. På så sätt kan de vara på ett sätt som de själva. Mina respondenter berättade att de känner sig lite utanför när de är med etniska svenskar och känner ingen gemenskap med dem. 61
Min kompis som jag umgås med är afghan. Jag känner mig mycket mer tryggare med invandrare än med svenskar. Jag känner mig mer hemma bland invandrare än bland svenskar eftersom att vi alla har nästan likadan bakgrund och vi pratar om samma saker hela tiden.62
Mohammed Leila och Fatima är nyanlända elever som kommer från skolor där majoriteten är etniska svenska elever. Alla tre kan prata svenska trots att de bodde i Sverige lika långt tid som Sara, Ali och Mohammed. Mohammed, Fatima och Leila har berättat under intervjuerna att de bara prata svenska i skolan för att ingen förstår de när det pratar deras modersmål.63 Mohammed berättar att ingen av hans klasskamrater vill dela eller jobba med honom för att han inte pratar flytande svenska. Det gör att hamna utanför, ingen av hans klasskamrater vill dela eller jobba med honom när det är t.ex. grupparbete.64 Leila har berättat under intervjun att hon inte har kompisar i skolan. Detta enligt henne beror på att hon ser annorlunda ut och inte behärskar svenska språket på ett flytande sätt.
Jag liknar inte mina klasskamrater och förstår inte lika bra svenska som de. 65
60Omer intervjuperson 2 61Sara intervju person 3 62Sara intervju person 3
63Mohammed intervjuperson4, Fatima intervjuperson 5, Leila intervjuperson6 64Mohammed intervjuperson 4
Även Fatima utser sig som annorlunda och liknar inte sina klasskamrater. Hon upplever utanförskap i hennes skola. Fatima tror att gå i en skola och bo i ett område med väldigt få invandrare och med bara etniska svenskar gör att man lär sig svenskan mycket bättre och man tar del av den svenska kulturen och traditionen. Hon menar också att om man växer upp i ett område med nästan bara etniska svenskar så är det inte alls svårt att passa in och accepteras som en utav dem, eftersom att man från första början smälter in bland dem. Men hon sade att om man flyttar senare till ett nytt område med bara svenskar så tar det tid tills man blir accepterad eftersom att de har många fördomar om invandrare.
Jag född i Syrien och jag kan lite om det svenska samhället, det hade sett tvärttom och jag hade födds i Sverige. Många tror att invandrare gör bara problem och inte följer reglerna.66
Det nyanlända intervju personerna var överens om att svenska språket, fördelning av
bostadsområde och typen av skolan är en orsak till varför man känner sig utanför i skolan och i det svenska samhället och man känner att man inte passar in där.67
5.2 Pedagogiska integration i skolan
I detta kapitel redovisas och analyseras det som mina respondenter berättade om under intervjun gällande planering av undervisning samt hur deras lärare arbetar fram material för att anpassa dessa till respondenternas varierade skolbakgrunder. Temat ser även till
studiehandledningens påverkan på elevernas utbildning.
Vid frågan om hur undervisningen upplevs i skolan menade Fatima att hon har mycket svårt att hänga med och framför allt när det är SO- undervisningar. Detta beror på att läraren enligt henne bara står och pratar hela tiden. Fatima upplever att undervisningen är utformad som om hon talar svenska som huvudspråk.
66Leila intervjuperson 5
Läraren bara pratar, jag förstår ingenting…68
Alla mina nyanlända intervjupersoner får studiehandledning med en studiehandledare två gångar per vecka. Att få studiehandledning två gångar per vecka är för lite enligt mina informanter. De ville gärna ha studiehandledaren hela veckan för att han/hon hjälper de att hänga med på lektionerna och förstår vad läraren säger. Studiehandledningen sker på deras eget modersmål, egna möten i eget rum med eleverna och sker även i klassrummet
tillsammans med övriga elever.
Mina informanter anser att studiehandledning som oerhört viktigt, speciellt viktigt är att studiehandledarna får vara med så mycket som möjligt i klassrummet. Detta eftersom de nyanlända eleverna är med i en miljö där frågor ställs av andra elever och de då har studiehandledarnas stöd. Mina informanter beskriver att studiehandledaren även hjälper eleven att arbeta med svenskan, genom att förklara begrepp för eleven och med detta menas att det finns ett arbetssätt där de nyanlända eleverna ofta arbetar i små grupper tematiskt med studiehandledaren, nästan alla arbetar på olika nivåer och med både olika material och läromedel.
Sara och Leila kommer från olika typer av skolorna men är överens om flera saker. De menar att tydliga instruktioner och bra anpassade inlämningsuppgifter hjälper de att förstå lektionen och uppnå målen. De menar även målen ska vara tydliga och motiverade på enkla sätt.
Läraren kan styra och utveckla verksamheten genom att sätta upp tydliga mål. Det vill säga att lärarna ska formulera de rätta målen på ett tydligt sätt för eleverna. Lärarna ska skapa en tydlighet genom att förklara på ett enkelt sätt de målen som eleverna behöver uppnå, det är det som Leila och Sara menar med kommande citat.
Tydliga instruktioner hjälper mig att klara skolan69
Lärarna ska visa på ett enkelsätt det som ska kunnas och hur ska man uppnå målet.70
68Fatima intervjuperson 6 69Sara intervjuperson 3 70Leila intervjuperson 6
Vid frågan om hur undervisningen upplevs menade både Ali och Omar att språkutvecklingen är deras stora problem. De menar att det inte kan utvecklas oavsett hur bra och anpassade undervisningen är. Detta beror på att nästan alla i deras skola pratar deras modersmål, vilket försvårar språkutvecklingen.
Jag hittar folk som pratar arabiska överallt i skolan, hur ska jag
parata svenska …och jag vill inte byta skolan för jag är kompis med alla.71
Min lärare säger hela tiden prata svenska tack….. med det är mycket lättare att parata mitt modersmål för att alla som jag känner i skolan
kan prata mitt modersmål. Jag trivs med mina kompisar och vill inte byta skolan72
Utifrån det som Ali och Omer beskriver kan man se att det bli svårt att se att
språkutvecklingen skulle gynnas av att gå i en klass eller en i en skola där nyanlända talar samma huvudspråk. Man kan även se att de upplever gemenskap och trivs i skolan trots all brister de upplever med språkproblem.
Mohammed har bott i Sverige i cirka två år det vill säga lika lång tid som mina andra informanter. Han kan mycket bättre svenska än vad mina andra informanter kan. Vid frågan hur han upplever undervisningen menade han att han lärde sig svenska fort. Detta bero på enligt honom att han har hamnat i en klass och i en skola där nästan alla pratar bara svenska. Detta påverkade honom positivt genom att han är tvungen att prata svenska för att ingen förstår hans modersmål. Dessutom att han använder alla raster och håltimmar som han har till att plugga för att han har inga kompisar. Citat nedan visar hur han upplever undervisningen i skolan.
Alla i min skola och i min klass pratar svenska jag bli tvungen att prata svenska men jag kan inte så bra svenska som andra elever i min klass,……..Jag trivs inte så bra i skolan för att jag har inga kompisar men mina föräldrar säger att det är bra
71Ali intervjuperson 1
skola för att jag har lärt mig svenska fort. Jag använder alla rastar och håltimmar för att plugga svenska. 73
Utifrån det som Mohammed har berättat upplever han utanförskap men har lärt sig bra svenska under en kort period och jämfört med mina andra nyanlända informanter. Trots utanförskapet som han upplever vill inte hans föräldrar att han ska byta skolan för att hans svenska utvecklas i denna skola.
5.4 Ämnesdidaktisk integration
I detta kapitel redovisas och analyseras det som mina informanter har upplevt gällande deras tidigare bakgrund, förkunskaper och erfarenheter har uppmärksammas i undervisningen. Ali och Omers har gett ett exempel på hur läraren använder sig av deras tidigare förkunskaper och erfarenheter i undervisningen. Det var demokratin som de hade som tema. Uppgiften som Ali och Omer fick, var att de skulle jämföra Sverige med Irak som var deras hemländer. I kommande citat kan man se hur läraren tänkte.
Min lärare sa tänk hur demokratin ser ut i Irak och hur den ser ut i Sverige…..74 Min lärare sa till mig får du säga vad du vill i Irak och i Sverige.
Jag sa inte i Irak men ja i Sverige och då sa hon varför tror du……75
Läraren försökte anpassa inlämningsuppgiften genom att Ali och Omer skulle använda sig av derastidigare bakgrunder och erfarenheter. Läraren gav dem möjligheten att jämföra deras hemland (Irak) med Sverige och använda deras förkunskap för att nå målen eller klara uppgiften.
Saras lärare i hemkunskap har bett henne om ett typisk och enkel assyriskt matrecept som både Sara och hennes klasskamrater kan laga under hemkunskapslektioner. Sara tyckte att det
73Mohammed intervjuperson 4 74Ali intervjuperson 1
var en bra idéeftersom det var något som hon redan kunde och det är bra att lära andra. Citatet nedan visar hur positiva upplevelser som Sara har upplevt.
Läraren frågade mig om assyrisk matrecept….. mamma sa Kafta är gott och enkel liknar svenska köttbullar…. tog receptet med mig och läraren
kopierade och gav alla i klassen…… alla kom och frågade mig, jag var som lärare
sprang i matlagning salen och hjälpte alla. Jag var jätte glad alla i min klass kan göra Kafta nu.76
I denna berättelse framgår det tydligt att undervisningen blev roligare och enklare för Sara när läraren använde sig av Saras förkunskaper eller erfarenheter och applicerade i klassrummet. Det vill säga att Saras som bär med sig kunskap och erfarenheter om matlagning, är
medskapare och kan förankra kunskapen även för sina klasskamrater genom att tillföra egna matlagningsrecept, egen kunskap, till undervisningen.
I Mohammeds skola brukar de varje år ha en temadag om ”Världen”. Mohammed berättade under intervjun att han bads berätta om hur det är att vara flykting och uppleva krig.
Det var en temadag…. Jag fick berätta om vägen till Sverige och hur är det att uppleva kriget. Min lärare sa till mig Så mycket vi inte vet om dig, vi är glada att du har hamnat hos oss.77
I citatet beskrivs att hans lärare visade ett intresse för Mohammeds bakgrund och en vilja att få lära sig mer om hans bakgrund. Mohammeds lärare har uppmärksammas honom genom att andra elever på skolan såg att Mohammed är mer kunnig och har varit med så mycket och att eleverna får de informationerna gratis.
Fatima berättade under intervjun att hon en gång berättade för sin klass om skillnaden mellan svenska skolor och syrianska skolor. Fatimas lärare bad henne om att berätta om vilka
skillnader och likheter finnas det mellan svenska och syrianska skolor.
Läraren frågade mig om det var okej för mig att stå och berätta om mina gamla skola i Syrien och min nya skola i Sverige…… mina klasskamrater skämdes, när
76Sara intervju person 3
jag sa att vi fick ingen lunch i skolan och man blev slagen på handen om man inte hade gjort sina läxor. Barnen arbetar utan att bli tillsagda flera gånger.78
Fatimas klasskamrater skämdes när hon berättade om sin skolbakgrund i Syrien men trots alla svårigheter går barmen till skolan. Läraren använde Fatima som en referens eller som fakta för att visa Fatimas klasskamrater hur bra de har i Sverige. Fatimas upplevelser av hennes gamla skolbakgrund kan, utnyttjas på ett bra sätt. Med detta menas att barn som aldrig varit i ett krig land får möjligheter att lyssna på andra barn som det.
Leila tog ett annat exempel på hur religionsläraren gynnade hennes bakgrund och erfarenheter som praktiserade muslim. Vidare berättade Leila att det var islam som ämne de hade och läraren bad henne om att berätta om Ramadan. Ramadan är det muslimska årets nionde månad. Den innebär att muslimer fastar från att äta, dricka, röka, och ha sexuella handlingar under dygnets ljusa timmar.79
Klasskamrater ställde frågor till mig såsom varför fastar ni, varför En hel månad och inte ett par dagar o.s.v. läraren stod vid mig och hjälpte med mig med svenska så att eleverna förstådde vad jag har sagt80.
Genom citatet ovan kan man se att religionsläraren på detta sätt visade ett intresse för Leilas bakgrund och en vilja att få lära sig mer om henne. Religionsläraren tog Leila på allvar, brydde sig om henne, och var nyfiken på hennes erfarenheter och kunskaper och hur hon kan berika undervisningen.
78Fatima intervjuperson 5
79Otterbeck, Jonas. Islam, muslimer och den svenska skolan. Studentlitteratur. 2000.S 66 80Leila intervjuperson 6
6. Diskussion
För att få en helhetsbild gällande nyanländas integration i svenska skolorna delade jag upp resultatet och analysen i olika faktorer som nämndes under intervjuerna. Enligt resultatet och analysen ovan kan man se vad de olika respondenterna anser om hur de upplever integration i svenska skolorna, deras tankar och åsikter stämmer ganska bra överens med tidigare
forskningar och teorin. Diskussionskapitlet är uppdelat efter samma struktur som resultatkapitel för att skapa en överblick och kontinuitet. Jag har delat upp och kopplat samman dem med de teorier jag tidigare beskrivit. Detta har jag gjort för att kunna tolka mitt resultat utifrån tidigare forskning samt teorier.
6.1 Typen av skolan påverkar nyanländas sociala integration.
När det gäller hemorten och skolans typ ansåg många av mina respondenter är två faktorer som avgör hur nyanlända elever upplever integrationen i svenska skolor. De ansåg att omgivningen påverkar individens utveckling av språk, sociala relationer med mera.
Mohammed, Leila och Fatima går i en skola och bor i ett område där majoriteten är etniska svenskar. De kände sig utanför det svenska samhället eftersom att de inte har kompisar att umgås med i skolan. Ali, Omer och Sara bor i ett område och går i en skola där majoriteten är invandrare. De däremot känner gemenskap och umgås mycket med varandra därför trivs de i deras skola. Det finns stora skillnader när det gäller deras upplevelser av både de
mångkulturella och de etniska svenska skolorna. Ali, Omer och Sara har bra och positiva upplevelser av sin skola för att det finns många talar samma språk som går i skolan och även elever med olika eller samma ursprung. Det är inte alls det samma för Mohammed, Fatima och Leila, de har negativa upplevelser av sin skola för att de ha inte kompisar att umgås med. Utifrån Elias (2010) teori om etablerade och outsiders i Winston Parva beskrev han två olika områden där det ena området var finare och hade gemenskap och sammanhållning medan det andra området sågs som ett dåligt område med massa nykomlingar som inte alls har någon gemenskap.81Han belyser att vissa grupper förekommer mer moraliskt och korrekt än andra grupper, han menar att de följer normer, lagar, regler, följer kulturen och ordningen och beter sig på ett bättre sätt än vad andra gör. Elias skriver även att man skapar en differentiering som
