”Sedan jag grät” : En kvalitativ studie om andraspråkselevers upplevelse av relationer till lärare på gymnasieskolans yrkesprogram

Självständigt arbete med inriktning mot utvärdering

och utvecklingsarbete, för vidare studier

Grundnivå

”Sedan jag grät”

En kvalitativ studie om andraspråkselevers upplevelse av

relationer till lärare på gymnasieskolans yrkesprogram

Författare: Tomas Nehrer

Handledare: Liivi Jakobson och Bengt Persson Examinator: Jan Morawski

Ämne: Yrkeslärarprogrammet Kurskod: GPG2AA

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2021-01-22

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publice-ringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.

Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högs-kolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkselever på gymnasieskolans yrkesprogram upplever sina relationer med lärare. Vikten av fungerande relationer mellan elever och lärare i skolan är väl befäst i forskningen, men väldigt lite aktuell forskning finns att tillgå när det gäller hur andrapråkselever uppfattar relationerna. Den mesta forskningen utgår från lärarperspektivet. För att skapa relationer som bi-drar till kvalitét i alla lärsituationer behöver lärare besitta kunskaper om denna elev-grupps livsvärld, värderingar och bakgrund. Genom de intervjuer som genomförts inom ramen för denna undersökning får vi en inblick i denna elevgrupps uppfattning om vad som är viktigt i en fungerande relation och hur det påverkar deras studier.

Nyckelord: Yrkeselever Gymnasieskola Relationer

Innehållsförteckning

4.1 Relationens betydelse för eleverna ... 3

5 Sociokulturellt perspektiv - ett teoretiskt ramverk ... 4

6 Metod ... 5

6.1 Hermeneutik som tolkande metod ... 5

6.1.1 Förståelse, förförståelse och språkets betydelse ... 6

6.1.2 Den hermeneutiska cirkeln ... 6

6.2 Semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod ... 7

6.3 Urval ... 8

6.3.1 Presentation av informanterna ... 8

6.4 Genomförande ... 9

6.5 Etiska överväganden ... 10

6.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 11

6.7 Bearbetning och analys av data ... 11

7 Resultat ... 12

7.1 Elevers beskrivning av relationen med lärare ... 12

7.1.1 Karim ... 12

7.1.2 Suado ... 13

7.1.3 Mustafa ... 14

7.1.4 Fehime ... 15

7.1.5 Hamid ... 16

7.2 Relationens betydelse för studierna ... 17

7.2.1 Karim ... 17

7.2.2 Suado ... 18

7.2.3 Mustafa ... 18

7.2.4 Fehime ... 19

7.3 Sammanfattning ... 20

8 Diskussion ... 20

8.1 Resultatdiskussion... 21

8.1.1 Elevernas beskrivning av relationen med lärare ... 21

8.1.2 Relationens betydelse ... 21

8.2 Metoddiskussion ... 22

8.3 Slutsats ... 22

1 Inledning

Den tidigare så homogena svenska skolan där elever och lärare talade samma språk och hade samma kulturella bakgrund och värderingar har de senaste 30 åren genom-gått stora förändringar. Andelen utlandsfödda i befolkningen har ökat stadigt sedan början av 1900-talet och flera invandringsvågor, både flyktingar och arbetskraftsin-vandring har avlöst varandra sedan 1950-talet (Lahdenperä, 2010).

Andelen elever som är födda utomlands eller som har en eller två utlandsfödda föräldrar har ökat stadigt sedan 2008 och uppgick 2015 till ca 23%. Sedan den stora migrationsströmmen 2015 har detta blivit än mer tydligt (Skolverket, 2016).

Läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011) säger att den ökade internat-ionaliseringen och rörligheten över olika nationsgränser ställer höga krav på förstå-else för människors olikheter och att det finns ett immanent värde i kulturell mång-fald.

I den statliga utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008: 109) beskrivs mellanmänskliga möten som grunden i all undervisning:

Undervisning är i grunden fråga om möten mellan människor. En förutsättning för att dessa möten ska bli framgångsrika är att lärare och elever kan leva sig in i varandras tankar, känslor och avsikter samt att vi kan ta varandras roller […]. Ett klassrum är en meningsskapande gemenskap där lärare och elever i samverkan når insikt och förstår sammanhang i omvärlden. Frågan om hur en sådan gemenskap byggs upp och vidmakt-hålls är en kritisk fråga i all lärarutbildning (SOU 2008: 109, s. 215).

För att nå framgång i läraryrket är förmågan att möta andra människor avgörande. Lärare i dagens skola kan dock inte längre luta sig mot cementerade yrkesroller i undervisningen och inte heller lita på att rollen som lärare automatiskt leder till att de uppfattas som en auktoritet av eleverna. Att arbeta som lärare är alltså i grunden ett relationellt arbete och lärare behöver därför besitta en högt utvecklad förmåga att förhålla sig i och till relationer (Aspelin, 2010).

Maria Borgström (2004) anlägger en liknande utgångspunkt och menar att lärare står inför en ny mångkulturell arbetsmiljö som kräver att läraren hittar nya metoder och arbetssätt för att, genom kommunikation, skapa så goda relationer som möjligt. Andraspråkselever i dagens skola är utrustade med en livsvärld och livssyn som skiljer sig från den som är vanligt förekommande i svenska skolor. I kapitlet Lärares

interkulturella kompetens i antologin Interkulturell pedagogik i teori och praktik

(2004) ger Borgström flera exempel på situationer där möten mellan människor från olika kulturer har slutat i missförstånd beroende på att vi använder olika uppsätt-ningar koder. Man kan bland annat läsa om Pedro som just kommit till Sverige och fått jobb inom vården. Hos en pensionerad dam blev han ombedd att tända ljuset i ljusstaken vilket han gjorde. Damen blev förnärmad och ledsen och Pedro fick inte komma tillbaka till damen mer. Pedro blev förbryllad över situationen och förstod inte vad som orsakat förargelsen. Det tog flera år innan Pedro förstod att det hade varit första advent när han tände ljusen och att han inte skulle tänt alla fyra ljusen i ljusstaken.

För att skapa mellanmänskliga relationer av det slaget som beskrivs ovan förut-sätts att individerna har kunskap om och förståelse för den andres livsvärld, kultur och bakgrund. Eller i vart fall anammar ett förhållningssätt som gagnar utvecklingen av sådan kunskap och förståelse (Borgström, 2004). Borgström skriver att klyftan mellan lärare och elever kan vara ganska stor i mångkulturella lärmiljöer.

De undersökningar som gjorts under 80- och 90-talet kring andraspråkselever och deras skolgång har i mångt och mycket handlat om det språkliga. De har handlat om hemspråksundervisning, invandrarklassers vara eller icke vara och hur dessa in-vandrare skulle bemötas i skolan (Lorentz, 2007).

Mot bakgrund av det ovan anförda så finns det skäl att undersöka hur andraspråk-seleverna upplever relationen mellan lärare och elever.

2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkselever på gymnasieskolans yrkesprogram upplever sina relationer med lärare.

För att svara på syftet har följande frågeställningar använts:

 Hur återger och reflekterar andraspråkselever över relationen med sina lärare  Vilken betydelse tillskriver eleverna relationen med lärare?

3 Bakgrund

I följande avsnitt ges en introduktion till hur relationer mellan lärare och elever kan förstås och hur sådana relationer påverkar elevernas skolgång.

3.1 Det relationella

Hur människor formas i sampel med andra människor hör till den vetenskapliga di-sciplinen sociologi. Det centrala problemet inom sociologin är enligt Robert Nisbet (1970) det sociala bandets karaktär. Enligt svenska akademins ordbok kan ordet band förklaras som en remsa för bindning, fasthållning eller sammanhållning. Be-greppet band kan alltså förstås som ”fenomen som håller samman människor i sam-hället” (Aspelin, 2010, s. 25). Dessa sociala band kan stärkas eller försvagas från situation till situation och Aspelin hänvisar till Thomas Scheff (1990, 1994, 1997) när han konstaterar att de sociala bandens stabilitet är avgörande för människans välbefinnande.

Ett av de mer framträdande begreppen i Sheffs teori är attunement vilket enligt Aspelin (Aspelin, 2010) skulle kunna översättas till samklang. Kommunikation mel-lan människor kan ske på olika nivåer av förståelse. När människor kommunicerar på en teknisk eller en saklig nivå, det vill säga utan ömsesidig förståelse för de per-sonliga innebörderna av det sagda, så uppnår man en relativt låg grad av samklang. En verbal och ickeverbal kommunikation där parterna befinner sig på en mer emot-ionell nivå, där de djupare innebörderna av det sagda kommer i dagen, ger en högre grad av samklang. I vilken grad samklang kan nås är dessutom beroende av vilken respekt som parterna visar varandra. Denna respekt är beroende av vår individuella

kommunikativa kompetens och kan uppnås genom förståelse för varandras föreställ-ningsvärld, bakgrund, trosuppfattningar, värderingar, erfarenheter mm (Burbules & Bruce, 2010).

Det är därför av betydelse att pedagoger har insikt, förståelse och tolerans för de kulturella olikheter som finns i svensk skola så att de kan anpassa sin pedagogik, kommunikation och olika relationella förhållningssätt för att på bästa sätt skapa för-utsättningar för goda relationer och i förlängningen framgångsrika studier och en likvärdig utbildning.

4 Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning kring interpersonella relationer i skolan och dess betydelse för elevernas studier.

4.1 Relationens betydelse för eleverna

Förekomsten av forskning om just yrkeselevers upplevelser av de interpersonella personliga relationerna mellan eleven och lärare på yrkesprogram är sparsam (Köpsén, 2014). Emellertid upplever lärare att relationen mellan elever och yrkeslä-rare skiljer sig från den mellan elever och ämnesläyrkeslä-rare. Yrkesläyrkeslä-rare uppger enligt Köpsén att de tillbringar mer tid med eleverna och därigenom har en djupare relation med eleverna och vet mer om elevernas personliga situation.

Anneli Frelin (2010) menar att ”Lärare etablerar och upprätthåller i sitt arbete relationer i syfte att möjliggöra och främja undervisning” (s.199). Enligt Frelin har flera studier visat att goda lärar-elevrelationer gynnar elevernas utveckling, inte bara kunskapsmässigt utan även socialt. Detta är särskilt tydligt när det kommer till ele-ver som har sämre förutsättningar än sina klasskamrater. Det kan röra sig om eleele-ver med sämre socioekonomisk bakgrund eller som i den förevarande undersökningens fall; andraspråkselever. Lärares förmåga att skapa goda lärar-elevrelationer där lä-raren agerar som ”varma kravställare” (s.203) har ofta i forskning förknippats med lärares personlighet. Detta anser Frelin är problematiskt eftersom personligheten inte kan tillskrivas ett kunnande. Ett sådant synsätt skulle i sin tur kunna innebära att kunnandet eller kompetensen ses som något som är statiskt och inte går att ut-veckla. Ytterligare något som Frelin påtalar är det faktum att undervisning endast kan legitimeras om den bidrar till att eleverna får ett bättre liv. Det finns med andra ord en moralisk dimension till undervisningen som inte är ringa. Flera aspekter kring moraliska dimensioner i skolan har fått en bred uppmärksamhet. Ett av dem menar Frelin är lärarens autenticitet eller äkthet. En annan är takt. Lärare som agerar äkta och med takt uppfattas ofta av elever som bra lärare.

Både Frelin (2010) som skriver om engelsklärares relationsarbete och Köpsén (2014) som skriver om yrkeslärares uppfattning av sin yrkesroll behandlar alltså det relationella mellan lärare och elever, men de beskriver dessa relationer utifrån ett lärarperspektiv. Vad som inte framkommer i så stor utsträckning i forskningen är utlandsfödda yrkeselevers personliga upplevelser av dessa relationer.

Cederberg (2006) skriver om kvinnliga nyanlända elever från forna Jugoslavien och deras upplevelser av den svenska gymnasieskolan. Studien ger en bild av hur den icke-auktoritära svenska skolan skapade förvirring hos eleverna vilket påver-kade samspelet mellan lärare och elev. Lärare uppfattades som mer kamratliga och det var något som uppskattades av eleverna. Ett tydligt resultat är också att eleverna gett uttryck för att lärarens empati och värme har haft betydelse för elevens skolkar-riär. Utöver de relationella aspekterna av elevernas skolupplevelse menar Cederberg att elever med utländsk bakgrund förväntas tolka situationer rätt utan någon förstå-else för de kulturella ramar som finns. Detta menar Cederberg kan vara en orsak till varför elever med utländsk bakgrund inte i samma utsträckning som svenskfödda elever genomför sina skolkarriärer.

I Aspelins (2015) artikel Lärares relationskompetens ges en översikt av forsk-ning kring relationskompetens inom yrken där man arbetar med mellanmänskliga relationer. Läraryrket är just ett sådan yrke och enligt utbildningsbetänkandet En

hållbar lärarutbildning (SOU 2008: 109) är undervisning i sin kärna en relationell

fråga som implicerar en skicklighet hos elever och lärare i att ”leva sig in i varandras tankar, känslor och avsikter samt att vi kan ta varandras roller, förstå vad den andra vet och inte vet, vad han eller hon har för uppfattningar eller trosföreställningar” (s. 215). För att nå framgång i läraryrket är det således av vikt att professionella kvali-téer som förtroende, respekt, omsorg och erkännande normaliseras i skolans infra-struktur. Aspelin menar vidare att det faktum att vikten av lärares relationella kom-petens omnämns på flera ställen i betänkandet ger en fingervisning om hur avgö-rande lärares kompetens är för elevernas utveckling.

5 Sociokulturellt perspektiv - ett teoretiskt ramverk

Det sociokulturella perspektivet är en teori eller ett perspektiv som har sitt ur-sprung i Lev Vygotskijs (1896-1934) tankar om hur lärande går till. Vygotskijs re-lativt korta liv gav honom inte möjlighet att utveckla samma systematiska teori som exempelvis Piaget (1896-1980) och Dewey (1859-1952), men arbetet tillsammans med A.R. Luria (1902-1977) och A.N. Leontiev (1903-1979) ligger idag till grund för vad vi idag hänför till det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014).

Det sociokulturella perspektivet föll i glömska under en period i mitten på 1900-talet till förmån för bland annat behaviorismen som var förhärskande i väst. Flera pedagogiska forskare lyfter under 1980- och 1990-talet fram perspektivet på nytt och det får fäste i Sverige genom bland annat Säljö (2000, 2005).

En av de tydligaste orsakerna till att perspektivet fått ett så starkt fäste i svenska läroplansreformer är utan tvekan, enligt Säljö (2014), det mångkulturella och det alltmer globaliserade samhället vi lever i. Det sociokulturella perspektivet betonar, till skillnad mot Piagets teorier, mångfaldens betydelse i lärandet och i den sociala samvaron.

De högre psykologiska funktionerna som utmärker människans förmåga att lära är enligt Vygotskij bland annat förmågan att använda symboler och språk i ett socialt

samspel med andra människor (Forsman & Hansén, 2011). Centralt i det socio-kul-turella perspektivet är den roll som medierande resurser spelar för överföring eller mediering av kunskaper. Medierande resurser är enligt sociokulturellt perspektiv dels det mentala eller språkliga (symboler, tecken, begrepp, formler, mm.), dels fy-siska (redskap, verktyg, linjal mm). Det allra främsta medierande redskapet är enligt detta perspektiv språket och kommunikation (Stensmo, 2007).

Vårt språk som medierande redskap utvecklas genom vår kulturella utveckling och har en egen historia - en sociogenes. Hur vi benämner föremål och företeelser har alltså en historia vilket innebär att människor använder sig av språket som ett kulturellt redskap när de förstår, tolkar och analyserar omvärlden. Vi ser och förstår alltså vår omvärld utifrån de kulturella föreställningar vi socialiserats in i (Säljö, 2014).

Leontiev ingick tillsammans med Vygotskij och Luria i den trojka som vid tiden för den ryska revolutionen 1917 utformade det sociokulturella perspektivet (Stensmo, 2007). För Leontiev var bland annat kamratskap ett meningsskapande motiv i människans verksamheter. Stensmo refererar till Leontievs arbete när han förklarar att kamratskapet sammanknyter människor och ”underlättar en annan män-niskas utveckling, snarare än att ställa sig hindrande i vägen för denna” (s.192).

Genom ett gemensamt språk, kunskap och förståelse för varandras kulturella betingelser kan vi alltså skapa större förutsättningar för att lära och skapa goda re-lationer. Det sätt på vilket lärare och elever kommunicerar med varandra, hur lära-ren använder språket som verktyg för mediering av mening, känslor, attityder och tankar, har betydelse för hur eleven lär sig att förhålla sig i relationen med läraren. Det sociokulturella perspektivet kommer i detta arbete därför, med utgångspunkt från den medierande funktionen som språket har, att användas för att söka förstå-else för hur elever uppfattar sina relationer med lärarna.

6 Metod

För att förstå hur elever upplever sina relationer med lärare räcker det inte att få svar på olika intervjufrågor. Svaren på dessa frågor behöver också tolkas utifrån elever-nas situation i tid och rum. Därför passar hermeneutiken bra som metod eftersom den fokuserar på just förståelse och tolkning (Ödman, 1994). I detta avsnitt redovi-sas inledningsvis den valda metoden och vilka överväganden som gjorts vid valet av studiens metodologiska ansats. Därefter presenteras hur valet av informanter gått till och hur studien genomförts. Slutligen presenteras analysen och vilka etiska över-väganden som gjorts.

6.1 Hermeneutik som tolkande metod

Den hermeneutiska ansatsen används i klassisk skolning för att tolka innebörden av bland annat juridiska eller religiösa texter. Metoden har senare kommit att användas på flera typer av texter inklusive intervjumaterial. Hermeneutiken ger forskaren möjlighet att bortse från intervjusituationens kontext och låter forskaren fokusera på

det som explicit förmedlas i berättelsen. Således kan man beskriva själva tolknings-processen som huvudaktiviteten inom hermeneutisk forskningstradition (Kvale & Brinkmann, 2009).

Människan interagerar med sin omvärld på olika sätt och tolkning av situationer är ständigt pågående. Vardagliga händelser kräver ett mindre tolkningsarbete medan mer ovanliga händelser kräver ett mer engagerat och systematiskt tillvägagångssätt. Genom denna tolkning, i samspel med tidigare erfarenheter, människans förförstå-else för situationen, skapas förståförförstå-else (Ödman, 1994).

6.1.1 Förståelse, förförståelse och språkets betydelse

Kvalitativa metoder har som primärt syfte att skapa förståelse för det som undersöks och kännetecknas av en närhet till den källa varifrån man samlar informationen (Holme & Solvang, 1991).

Förståelse ska i det här sammanhanget inte tolkas som att man förstår teorierna bakom gravitation eller hur eld uppstår. Det handlar däremot om att man ska kunna förstå vad en människa vill förmedla. För att vi ska kunna förstå en människas hand-lingar eller utsagor behöver vi således tolka inte endast handlingen eller utsagan utan även dess effekt (L.-G. Johansson, 2018).

Johansson (2018) skriver att vissa filosofer som exempelvis Dilthey (1833-1911) menar att det krävs empati för att kunna nå förståelse. Andra filosofer som exem-pelvis Furberg (1933-) menar att det krävs en viss grad av igenkänning; att man känner igen något av sig själv hos den andre. Ingen tolkning kan sägas vara helt objektiv utan måste alltid antas vara beroende av den observerandes förförståelse för fenomenet. Utifrån vår förståelsehorisont, som vi förvärvat genom våra kultu-rella erfarenheter och antaganden om omvärlden, gör forskaren sina tolkningar av handlingen eller utsagan. Efter att omväxlande ha observerat delarna och helheten tills vi har kommit fram till ett resultat med tillräcklig koherens mellan tolkningarna, helheten och delarna, kan man enligt Johansson säga att vi nått förståelse.

En ytterligare aspekt att ta hänsyn till vid tolkning är språkets betydelse. Utan språk har vi ingen möjlighet att tolka. De ord vi använder har en bakomliggande betydelse och varje person har en egen tolkning av orden. Med orden och varje in-dividuell tolkning skapas enligt hermeneutiken individens värld (Ödman, 1994).

Under intervjuerna som genomförts i denna studie har därför stor vikt lagts vid att vara öppen för olika innebörder av det sagda. Genom ett öppet sinnelag har följd-frågor, som fört intervjun djupare in i ämnet, kunnat ställas.

6.1.2 Den hermeneutiska cirkeln

Inom hermeneutiken är tolkning och förståelse centrala begrepp och något som kan beskrivas som en process av olika tolkningsakter som präglas av dialektik. Betydel-sen av det sagda uppstår, förändras och förkastas genom hela tolkningsprocesBetydel-sen. Vid granskning intervjuerna har ny förförståelse skapats. De olika delarna i inter-vjuerna har kunnat sammanföras och ses som en helhet utifrån informanternas egna erfarenheter, bakgrunder och historia. Denna växling mellan delar och helhet samt

mellan förflutet och nutid skapar för den hermeneutiske forskaren olika abstrakt-ions- och analysnivåer. Den nya förståelsen ger en ny tolkning som i sin tur skapar en ny förståelse likt en hermeneutisk spiral (Ödman, 1994).

I förevarande studie startade tolkningsarbetet redan under första intervjun då in-formantens svar skapade nya frågor som kunde ställas i nästkommande intervju för att nå djupare in i ämnets kärna. Även under transkriberingen av intervjuerna har ett visst tolkningsarbete skett då informanterna ibland använt sig av språkliga uttryck som varit illa formulerade, men där intervjuaren tack vare intervjuns ämne och kon-text ändå kunnat förstå vad informanten avsett.

6.2 Semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod

Med kvalitativ metod avser man precis som i kvantitativa metoder ett insamlande av olika data som skall analyseras. Till skillnad mot de kvantitativa metoderna som syftar till att mer eller mindre räkna förekomster av ett visst fenomen, syftar de kva-litativa metoderna till att beskriva ”vad för slags karaktär något har” (Johansson, 2018, s. 90). Att försöka finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som be-lyser en företeelse i vår inre eller yttre värld är centralt i kvalitativ metod (Larsson, 1986). Man kan tala om att kvalitativa data som ”mjuka data” och kvantitativa data som ”hårda data”. Hårda eller kvantitativa data kan bestå av statistiska underlag, beräkningar eller kvantitet av någonting. Kvalitativa data å andra sidan kan bestå av en händelse, en bild eller en känsla. Den kvalitativa datan kan i sig undersökas men kan också användas för att studera andra företeelser som kan vara svåra att uppfatta med vår perception som exempelvis känslor, tankar eller avsikter (Ahrne & Svensson, 2015).

Kvalitativa metoder har som primärt syfte att skapa förståelse för det som under-söks och kännetecknas av en närhet till den källa varifrån man samlar informationen (Holme & Solvang, 1991). Förståelse ska i det här sammanhanget inte tolkas som att man förstår teorierna bakom gravitation eller hur eld uppstår. Det handlar däre-mot om att man ska kunna förstå fenomenen som meningsfulla dvs. ”förstå vilka tankar, känslor, avsikter föreställningar som är förknippade med fenomenet samt hur dessa inverkar, både direkt och indirekt, på varandra” (L.-G. Johansson, 2018, s. 244).

Vid kvalitativa studier utifrån den valda ansatsen är semistrukturella intervjuer en vanlig metod för datainsamling. Tematisering är en viktig del i en intervjuunder-sökning och under planeringen bör frågor om varför underintervjuunder-sökningen ska göras, vad intervjuaren behöver för förkunskaper och hur intervjun ska genomföras på bästa sätt, besvaras (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom att utforma forskningsfrå-gorna som framgår i inledningen i denna undersökning har denna tematisering ta-git form. Intervjuguidens utformning har säkerställt att de olika temana kring ele-vernas upplevelser av det relationella i skolan samt interkulturell pedagogik har fångats upp i intervjuerna.

6.3 Urval

I undersökningen har intervjuer genomförts med fem elever på vård- och omsorgs-programmets årskurs två och årskurs tre på en gymnasieskola i Mälardalen. Tre män och två kvinnor har ingått i studien.

För denna kvalitativa undersökning har urvalet skett med utgångspunkt i Denscombes (2018) beskrivning av ett explorativt urval vilket innebär att urvalet syftar till att: ”undersöka relativt outforskade ämnen och för att upptäcka nya idéer eller teorier” (s.58). Det har inte funnits utrymme i förevarande undersökning att göra ett representativt urval. Urvalet har skett genom det Denscombe kallar kvotur-val, dvs. att informanterna behöver uppfylla vissa kriterier eller kategorier för att kvalificera för deltagande i undersökningen. De kriterier som ställdes upp syftade till att säkerställa kvalitén i datan. För det första fick inte svenska vara informantens modersmål. För det andra skulle informanten vistats i Sverige mellan fem och sju år. Detta för att minimera språkliga utmaningar i intervjusituationen samtidigt som elevens minnesbilder från eventuell skolgång i hemlandet skulle kunna tillvaratas. Det tredje kriteriet var att informanten och dess föräldrar skulle vara födda i något utomeuropeiskt land. Detta kriterium ställdes upp för att säkerställa att informanten hade annan kulturell bakgrund än typiskt västeuropeiskt. Eftersom undersökningen syftar till att undersöka andraspråkselevers upplevelser av relationer med lärare var det viktigt att informanten hade erfarenheter av sådana relationer. För att adekvat kunna svara på frågeställningarna sattes ett fjärde kriterium upp som avsåg antal år som informanten gått i svensk skola. Därför valdes endast informanter ut som gick i årskurs två eller tre på gymnasiet.

Avsikten var att välja ut tio informanter. Fem från vård- och omsorgsprogram-met och fem från barn- och fritidsprogramomsorgsprogram-met i den ovan nämnda skolan. För att göra detta kvoturval tillsändes samtliga 64 elever på de yrkesprogrammen en enkät med urvalsfrågor som avsåg gallra bort de elever som inte uppfyllde kriterierna för kvoturvalet. Av dessa 64 elever svarade 25 elever på enkäten. Av dessa sade sig 11 elever vara villiga att ställa upp i undersökningen. Av dessa 11 var det slutligen sex elever på vård- och omsorgsprogrammet som uppfyllde ovan nämnda kriterier. Ingen av eleverna på barn- och fritidsprogrammet uppfyllde de kriterier som ställts upp för deltagande i undersökningen. En av eleverna som först tackat ja till att delta i undersökningen tackade efter ett första informationsmöte nej.

6.3.1 Presentation av informanterna

Fehime är en flicka som kom till Sverige från Somalia för fem år sedan. Hon hade tidigare gått i skolan i Somalia i ett halvår. Hon är vid intervjutillfället 21 år gammal och går sista året på vård- och omsorgsprogrammet.

Karim kommer ursprungligen från Syrien och där har han gått nio år i motsva-rande grundskola. Han kom till Sverige för cirka fem år sedan och vid intervjutill-fället är han 21 år gammal och går sista året på vård- och omsorgsprogrammet.

Mustafa är född i Somalia men uppvuxen i ett annat land. Han har aldrig gått i skola utanför Sverige. Han kom till Sverige för fem år sedan och är idag 19 år gam-mal. Han går tredje året på vård- och omsorgsprogrammet.

Suado är 18 år och identifierar sig som palestinier. Hon är född och uppvuxen i Syrien och där har hon gått fem år i skolan. Suado går för närvarande andra året på vård- och omsorgsprogrammet.

Hamids föräldrar kommer från Afghanistan men han själv är född och uppvuxen i Iran där han gått sju år i skolan. Han är 20 år gammal och har vid intervjutillfället varit i Sverige i knappt fem år. Han går sista året på vård- och omsorgsprogrammet.

6.4 Genomförande

Med utgångspunkt av det som nämnts ovan utformades en tematisk intervjuguide med öppna frågor för att locka informanten att med egna ord beskriva sina upple-velser. Frågorna har utformats i enlighet med hur Larsson (1986) beskriver det. Frå-gorna har således utformats på ett sätt så att de leder informanten vidare in i det specifika tema som intervjun behandlar. Dessa frågor som Larsson kallar

ingångs-frågor var de enda ingångs-frågorna som ställdes på samma sätt till informanterna. Beroende

på de svar som informanten gav ställdes följdfrågor för att möjliggöra så innehålls-rika och uttömmande svar som möjligt. Dahlgren och Johansson (2019) benämner denna intervjuteknik som probing. Dessa följdfrågor var endast löst förberedda och har formulerats utifrån varje informants svar på föregående fråga under intervjuns gång. Nya följdfrågor har också, genom ett hermeneutiskt förhållningssätt, utkris-talliserats efter varje intervju. Innan de skarpa intervjuerna genomförts så har inter-vjuguidens frågor testats på elever som tackat ja till intervju men inte uppfyllt alla urvalskriterier.

Det är viktigt att informanten är införstådd med att det inte finns några rätta eller fel svar och att intervjuaren skapar en så trygg miljö som möjligt för informanten (Back & Berterö, 2019). För att åstadkomma detta har intervjuerna genomförts i för informanten bekanta grupprum i den aktuella skolan och intervjuaren har tydligt gjort klart för informanterna att det är deras egna tankar och erfarenheter som ska komma till uttryck i undersökningen. En av intervjuerna har genomförts digitalt via Microsoft Teams eftersom informanten önskade det.

Inför varje intervju har intervjuaren läst igenom informationsbrevet tillsammans med informanten samt berättat mer om vad studien går ut på. Informanten har då haft möjlighet att ställa frågor om genomförandet, anonymitet, tidsåtgång mm.

Intervjuer skiljer sig inte så mycket från lugna, empatiska och inkännande samtal i vardaglig bemärkelse (Lofland, 1971). Enligt Repstad (2007) behöver intervjuaren precis som i allmänna samtal ge akt på signaler från informanten som tyder på att samtalsämnet är känsligt och agera respektfull inför dessa signaler. Samtidigt är det vid kvalitativa forskningsintervjuer viktigt att fånga in dessa signaler eftersom de kan betyda att man närmar sig något centralt i undersökningen. Det kan alltså, trots att informanten försöker undvika ämnet, vara av värde att gräva djupare i frågan.

Under intervjuerna har personliga och jobbiga erfarenheter kommit i dagen och in-tervjuaren har på ett respektfullt och kravlöst sätt kunnat guida informanten vidare så att berättelserna blivit mer fullödiga.

En viktig skillnad mellan vanliga samtal och forskningsintervjuer är dock enligt Denscombe (2018) att informanten är medveten om att intervjun är en del i ett forsk-ningsprojekt och att det är intervjuaren som styr samtalet. Dessutom behöver inter-vjuaren vara uppmärksam, lyhörd för informantens känslostämning, kunna stå ut med tystnaden och invänta svaren från informanten istället för att försöka få fart på intervjun. När informanten fastnat i sina tankar har intervjuaren kunnat återkoppla till det informanten tidigare sagt och på så vis lockat in informanten på rätt spår igen. Som avslutning bör intervjuaren tillfråga informanten om den vill lägga till något i sammanhanget. Att ställa frågan ”Är det något du tycker jag bort fråga om?” kan ge ytterligare information som intervjuaren själv inte tänkt på (Denscombe, 2018; Kvale & Brinkmann, 2009; Repstad, 2007). Dessa frågor har i förevarande under-sökning gett upphov till fler personliga berättelser om händelser i informantens skol-vardag som haft betydelse för resultatet.

Intervjuerna har spelats in med den inbyggda applikationen Röstmemon i Apple iPhone. Därefter har de inspelade intervjuerna transkriberats i två steg. I det första steget har Microsoft Words dikteringsfunktion använts för att automatiskt fånga lju-det och överföra lju-det till text. På grund av att informanterna inte talar helt rent på svenska så har dikteringsfunktionen i många fall inte uppfattat det uppspelade talet korrekt vilket inneburit att författare varit tvungen att lyssna igenom intervjun ytter-ligare en gång för att korrigera de feltolkningar som dikteringsfunktionen gjort. För-fattaren har genom detta arbete lärt känna materialet väl.

6.5 Etiska överväganden

Inför en intervjuundersökning behöver forskaren göra vissa särskilda etiska övervä-ganden. I förevarande undersökning har författaren utgått från Vetenskapsrådets fyra etiska principer (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa principer avser skydda infor-manter och andra som på något sätt är inblandade i undersökningen från behandling som kan uppfattas som oetiskt. De fyra huvudkrav som ställts upp av Vetenskaps-rådet är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjan-dekravet. För att informanterna skulle vara helt införstådda med innebörden av att

delta i studien så genomfördes ett första enskilt informationsmöte med varje infor-mant som skulle ingå i studien. Under detta möte förklarades huvuddragen i studiens syfte förklarades. Dessutom lästes informationsbrevet (se. Bilaga 1) igenom tillsam-mans med informanten för att undvika eventuella missförstånd. I samband med in-tervjun har informanterna skrivit under ett medgivande där de försäkrar att de delta-git frivilligt i undersökningen och att de förstått vad undersökningen går ut på.

I förevarande undersökning har informanterna anonymiserats genom att namnen bytts ut. I de fall då informantens namn haft stark knytning till ett land eller region har namnen ersatts med namn från andra regioner. De inspelade intervjuerna har

efter transkribering raderats och transkriberingarna har lagrats i intervjuarens lösen-ordskyddade dator.

I resultatdelen presenteras flera citat från informanterna. Trots försöken att und-vika språkliga utmaningar genom ett strategiskt urval så har talspråket i vissa fall varit sådant att det inte lämpat sig i skrift. För att inte framställa respondenterna i ofördelaktig dager och för att göra citaten mer lättlästa har de i vissa fall justerats språkligt. Stor vikt har lagts på att tillse att betydelsen av det sagda inte förvanskats.

6.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet är ett begrepp som anknyter till forskningens kvalitet. Alltså i vilken ut-sträckning forskaren lyckats undersöka det som avsågs. I kvalitativa studier är detta ett känt problem för forskare eftersom, särskilt vid intervjustudier, är svåra att repli-kera (Denscombe, 2018). För att nå så hög validitet som möjligt i denna undersök-ning har stor vikt lagts på att konstruera intervjufrågor som ger informanten möjlig-het att svara fritt. Stor vikt har lagts på att vara så öppen som möjligt i ingångsfrå-gorna och att inte ställa följdfrågor som kan vara ledande. Dessutom har urvalet gjorts på ett sådant sätt att informanterna i så stor utsträckning som möjligt har er-farenheter om det som undersöks.

Reliabilitet handlar om undersökningens tillförlitlighet. Även detta kan sägas vara problematiskt när det handlar om kvalitativa undersökningar eftersom forska-ren ofta är nära knuten till forskningsobjekten. Forskaforska-rens person, erfaforska-renheter och attityder riskerar färga forskningen. Detta problem kan i vissa fall i viss mån lindras genom att forskaren noga beskriver hur forskningen gått till och vilka tolkningar och beslut som fattats under arbetets gång. Då kan man ändå påvisa en viss pålitlighet (Denscombe, 2018). I detta arbete har författaren försökt nå pålitlighet genom att påvisa vilka avvägningar som gjorts avseende urval av informanter, vilka tolkningar som gjorts och vad som legat till grund för dessa tolkningar.

Generaliserbarhet eller överförbarhet är i kvalitativa studier ofta en källa till kritik eftersom de ofta grundar sig på ett fåtal observationer eller intervjuer. Kritiken hand-lar ofta om huruvida det är troligt att man skulle få samma eller likartade resultat om man gjorde om undersökningen på annat håll med andra undersökningsobjekt (Denscombe, 2018). Med den lilla population som denna undersökning baseras på kan man endast se resultaten som en liten inblick i hur ett fåtal respondenter just vid intervjutillfället väljer att svara på intervjufrågorna. Urvalet har dessutom gjorts på ett sätt som endast når en liten kategori människor vilket inte gynnar överförbar-heten.

.

6.7 Bearbetning och analys av data

Analysen har genomförts genom att samtliga utskrivna intervjuer lästs igenom flera gånger i ett försök att identifiera likheter och skillnader i informanternas utsagor. Vartefter olika ledmotiv börjat framträda har de passagerna i intervjutexterna mar-kerats med överstrykningspenna i korresponderande färg. Dessa färgkodningar har gjort det lättare att kategorisera passagerna under analysarbetet. Färgkodningen har

fått göras om tre gånger vartefter nya kopplingar mellan de olika ledmotiven fram-trätt. Vissa passager har två eller tre färgkodningar eftersom de anknyter till flera ledmotiv.

Därefter har passagerna klippts ut och klistrats in i nya dokument sorterade efter de ledmotiv som framträtt. I dessa nya dokument har passagerna sorterats efter vil-ken informant som sagt vad i intervjuerna för att möjliggöra för författaren att här-leda vem som sagt vad.

I ett första tolkningssteg har författaren varit nödgad att bedöma om det sagda ordet faktiskt haft den innebörd som informanten avsett. Vissa formuleringar har varit ofullständiga och i andra fall har uttryck använts som varit illa valda utifrån den rådande kontexten i samtalet.

Gränsen mellan vad som är verklighet och tolkning är allt annat än tydlig. Det ankommer på forskaren att iaktta försiktighet när han rör sig i detta gränsland och vara medveten om att verkligheten kan ha flera aspekter (Ödman, 1994). Därför har författaren genom hela analysarbetet ställt det faktiskt sagda i relation till sin förför-ståelse för informantens livsvärld, historia och bakgrund i ett försök att finna olika tolkningsvarianter på det som sagts och inte sagts.

7 Resultat

Vid analys av resultaten i förevarande studie har följande ledmotiv framträtt:  Elevers upplevelse av relationen till lärare och deras tolkning av begreppet

relation

 Relationens betydelse för studierna och engagemang i det egna skolarbetet. Resultatet presenteras nedan med utgångspunkt från dessa ledmotiv. Elevers upple-velse av relationen till lärare svarar mot undersökningens första frågeställning. Ele-vernas förståelse av interkulturell pedagogik svarar mot den andra frågeställningen. Vilken betydelse relationen har för studierna svarar mot undersökningens tredje frå-geställning. För varje ledmotiv kommer varje respondents svar att presenteras och analyseras.

7.1 Elevers beskrivning av relationen med lärare

När respondenterna i början av intervjun ombeds att konkretisera vad relationen med lärare innebär så förefaller den gemensamma nämnaren vara att det handlar om att man gör uppgifter som lärare delar ut och att man deltar i aktiviteter under lektion-erna. Ju längre in i intervjuerna man kommer desto mer fördjupat blir resonemanget kring ämnet och det resulterar i att eleverna konstaterar att deras relationer med lä-rare är olika djupa beroende på hur täta interaktioner man har med varandra.

7.1.1 Karim

När Karim inledningsvis beskriver vad en relation är så säger han att ”Det är mellan

två personer.” Han belyser att det finns en kvalitetsaspekt i relationer när han påtalar

min kompis och hur vi är tillsammans”. Kvalitén kopplar Karim till hur nära man

står varandra. Närheten i de sociala band som konstituerar en relation är enligt Karim en av flera aspekter i hur en relation utvecklas. Karim påtalar lärarens pedagogiska ansvar i skapandet av relationen när han säger att ”Lärarna frågar mig hur jag mår,

vad jag gör, vad jag sysslar med. […] Och om en lärare vågar ta det där steget det kan betyda så mycket för mig. Jag som nyanländ i Sverige och ensamkommande det kan betyda mycket för mig om en lärare frågar mig hur jag mår.”

Karim ser sig själv som en social person och drar paralleller till sitt hemland där alla hälsar på alla. Han tycker att Sverige ”känns som ett osocialt land”. Han känner att lärare inte bryr sig om honom i skolan om de inte ser honom i ögonen och stannar upp och pratar en liten stund när de möts. Han säger dessutom att det ankommer på läraren att initiera sådana möten. ”Allt det här borde börja från läraren och inte

eleven faktiskt. För det är inte alla elever som har den där modighet att säga hur de känner”.

Karim är ensamkommande flykting och inte har sina föräldrar i Sverige. Han liknar sin relation till vissa lärare som relationen mellan ”[…] en mamma och son

eller pappa och son”. Denna djupa och förtroliga relation som bottnar i lärarens

intresse för elevens bakgrund och personliga historia menar Karim skapar en känsla av att läraren har ett genuint och empatiskt förhållningssätt till eleven. ”Då jag

tycker att de bryr sig om mig”.

7.1.2 Suado

Det första Suado kommer att tänka på när hon tillfrågas om vad en relation är re-spekt. Hon förklarar vidare och säger att respekt handlar om ”hur du pratar med

mig”, men definierar inte begreppet respekt vidare. För Suado handlar relationen om

att man ska ha respekt för varandra och läraren ska ”bete sig som en lärare”. Hon ger ett exempel på då en lärare sagt till henne att om hon inte ”dansar för mig så

kommer du inte få det här betyget”. Hon förklarar detta uttalande med att ”lärare kan säga saker som dom tycker skoj, men dom tänker inte på saken sådär när de säger det”. I sin berättelse ger Suado uttryck för en känsla av skam som uppstår när

läraren generar henne inför hela klassen. Lärarens beteende kommer att få konse-kvenser för Suados engagemang i kursen vilket vi kommer att se i ett senare avsnitt.

Suado ger även uttryck för att relationen till lärare kan vara betydelsefull för henne på ett mer personligt plan. Att kunna prata med lärare om privata saker som känsloliv, andra relationer eller problem hemma är viktigt. Men det är inte alla lärare som förtjänat detta förtroende. Bara ”dom som förstår” eller ”de man kan säga är

snälla”. När Suado försöker förklara hur sådana goda relationer skapas behandlar

hon frågan på ett ytligt plan: ”Kanske för att jag är också bra med dem. För att jag

respekterar deras lektioner, kommer i tid och så. Vi har respekt för varandra”.

Åter-igen framstår relationen som något som blir bra om elever och lärare lever upp till respektive förväntningar som parterna har på varandra. En lärare ska bete sig som en lärare på det sätt som förväntas och elever ska respektera de normer som ankom-mer på en duktig elev. Detta förstärks ytterligare av att Suado menar att relationen

blir dålig och läraren kan bli irriterad eller arg när eleverna inte gör de uppgifter som tilldelats eller inte lyssnar under lektionerna.

I sammanhanget jämför Suado sina erfarenheter från skolan i hemlandet. Hennes far arbetade som rektor på hennes första skola och där behandlades hon med respekt av lärarna. När hon sedan bytte skola blev det annorlunda. ” När jag bytte skola […]

så slog dom mig om jag kom för sent eller inte gjorde mina läxor”.

Suado har svårt att sätta ord på vad hon tänker, men förklarar att det finns en lärare som inte är lika sträng som andra lärare. Läraren ger samma typ av uppgifter och ställer samma krav som andra lärare men han gör det på ett sätt som gör att eleverna vill göra uppgiften och förstår varför den behöver göras. Lärarens relat-ionsarbete skapar en motivation hos eleverna och ger uppgifterna mening.

7.1.3 Mustafa

Den relation som Mustafa har med lärare på skolan beskriver han som bra. Han kopplar kvalitén i relationen till sina egna prestationer i klassrummet. De krav som läraren ställer på elevernas deltagande i klassrummet är för honom en grundbult i hur relationen är. ”Då kan man tänka lite grann såhär: den här läraren tycker inte

om mig på grund av att jag inte kan uppgiften eller på grund av hur jag uttrycker mig”. Av den anledningen försöker Mustafa att alltid visa vad han kan i klassrummet

och i sina uppgifter. Han försöker vara till lags och svara på frågor och delta i dis-kussioner i alla lärsituationer.

Mustafa redogör i början för sin syn på vad relation är och vad den syftar till: ”Den enda relationen lärare och elev har är bara typ att lämna in uppgifter och be

om hjälp och så. Mer än så tror jag inte det finns” och relation är något som skapas

i samspelet i klassrummet. Efter en stunds resonerande kommer Mustafa fram till att en lärare som inte är genuin i sitt uppträdande, eller som är stel och opersonlig inte inger något förtroende. Därför lägger Mustafa ingen energi på att skapa någon närmare relation med sådana lärare.

De lärare som Mustafa har djupare relation med är sådana som han upplever kan ”lyssna på mina åsikter och respektera dem” och som man kan ha ”en vanlig

dis-kussion” med. De lärare som han har förtroende för kan han prata med om personliga

saker. Att ha förtroendefulla relationer med lärare ger honom utrymme att hantera situationer som han som ensamkommande flykting står inför. ”Jag har pratat med

andra lärare någon gång förut när jag hade problem. Det har jag gjort många gånger. Man kan prata med lärare som man kanske känner att man kan prata med”.

I sin berättelse om relationer med lärare beskriver han en händelse där en lärare blev arg för att Mustafa korrigerade honom under lektionen. Det handlade om att eleverna fått en uppgift som skulle lämnas in. Mustafa hade gjort klart uppgiften och lämnat in den enligt de instruktioner han fått. Under en senare lektion bad en annan elev om ett förtydligande av uppgiften och läraren förklarade på nytt. Mustafa upp-täckte då att läraren inte förklarade på samma sätt som det stod i den ursprungliga uppgiften och påtalade detta för läraren. Läraren blev arg och började skrika på Mu-stafa. När intervjuaren frågade om läraren skrek på Mustafa sa han: ”Ja alltså inte

på riktigt men han betedde sig typ såhär att jag var typ en fiende mot hans arbete.

[…] och sa åt mig att gå ut ur klassrummet”. Att läraren genom Mustafas tillrätta-visande förlorade ansiktet och lät det gå ut över eleverna fick stora konsekvenser för Mustafa vilket beskrivs i det kommande avsnittet som handlar om relationens bety-delse för studierna.

7.1.4 Fehime

Även Fehime beskriver till en början sina relationer med lärarna som bra. Att de är bra beror enligt henne på att lärarna är snälla och hjälpsamma. Då tycker hon att hon blir sedd och bekräftad. Hon beskriver relationerna som en kompisrelation där ett ömsesidigt förtroende leder till trygghet och respekt.

Fehime har genomgått en hälsorelaterad utmaning under skolåret och varit orolig att hon inte skulle kunna genomföra sin utbildning på grund av detta. Hennes relat-ion med lärare har hjälpt henne genom denna utmaning. ”Innan […] frågade jag

min mentor om jag kunde fortsätta och läsa distans nästa termin och hon sa till mig att det handlar om viljan och om jag orkar och ville fortsätta skolan. Om du vill klara det så kommer du klara det. Vi kommer att acceptera det och vi vill inte stänga av din framtid”. Den kännedom om Fehimes situation som läraren fått genom att de

haft en förtrolig relation resulterade i att läraren kunde ge Fehime ett betryggande besked som motiverade henne att fortsätta studierna istället för att hoppa av. Detta samspel fördjupade deras relation. ”Lärare är det viktigaste för livet. Lärarna kan

man säga är som en mamma och pappa för de visar vägen förstår du”.

Relationer kan också ha en annan karaktär. Fehime berättar om en lärare som hon hade svårt att förstå på grund av lärarens dialekt. Hon och hennes klasskamrater fick ideligen be läraren att upprepa sig eftersom de inte förstod instruktionerna. När lä-raren till slut tröttnade på att upprepa sig ställde hon sig på bordet och proklamerade att hon ”hellre skulle stå och sälja korv ute”. Fehime tyckte att det var ett nedlåtande sätt att bemöta dem och hon tyckte inte om den läraren efter det. Hon visar samtidigt förståelse för att det blir missförstånd eftersom hennes egen dialekt och lärarens skånska dialekt gör det extra svårt för henne eftersom hon inte till fullo behärskar det svenska språket. Det faktum att hon ”inte kände mig så välkommen hos henne” tillskriver hon denna språkförbistring.

Den lärare Fehime berättar om upplevde hon som sträng och rigid. ”Hon hade så

här typ starka attityder och så här. Hårda regler och så här. Som inte andra hade haft”. Samtidigt som hon beskriver läraren som kravställande och kommenderande

så medger hon att hon till slut fick högre betyg av läraren än hon fått i tidigare kurser i ämnet. Läraren ställde krav på Fehime att hon skulle göra om uppgifter som inte nådde upp till kraven och när Fehime ställde upp på de kraven så ökade kvalitén i hennes arbeten på ett sätt att det gav henne bättre betyg i kursen.

De relationer som Fehime menar är så viktiga kretsar kring att läraren ställer frå-gor om hur eleven mår och hur skolarbetet fungerar samt att eleven kan komma till läraren om den har frågor kring skolarbetet. Någon djupare innebörd av relationen redogör inte Fehime för. Trots Fehimes ytliga förståelse av relationens betydelse har

det i intervjun framkommit att relationen haft stor betydelse för hennes studieresultat vilket redovisas senare i texten.

7.1.5 Hamid

Inledningsvis i samtalet med Hamid beskriver han relationer som något som är ”mer

än hej och hej då”. En relation är en interaktion mellan individer som består i att

man kommunicerar med varandra på olika plan. ”Man ska ju hälsa och prata lite

om vardagen och skoja lite och så. Det kallas relation tycker jag”. Hamid beskriver

sig själv som en social person som har kontakt med de flesta på skolan. Han har relationer med både lärare och elever ur olika årskurser. De lärare han möter i under-visningen har han djupare relationer med och med de känner han sig mer bekväm och kan prata med dem om allt möjligt. Andra lärare ”som man inte haft lektion med

känner man sig inte trygg att prata med”. Han menar att man kommer närmare sina

undervisande lärare och att det är lättare att förstå varandra när man har daglig kon-takt.

Trots att lärare och elever förstår och respekterar varandra så uppstår det ibland missförstånd och här har relationens kvalitet betydelse för hur missförstånden spelar ut. Hamid berättar om ett tillfälle när han och några kamrater pratade om en flicka som en av kamraterna var intresserad av. De ville inte att någon förbipasserande skulle förstå vad de pratade om så de använde koder för att dölja innehållet i kon-versationen. En av pojkarna ville ha flickans Snapchatt-namn för att kunna kontakta henne, men de andra ville inte ge det till honom. De benämnde Snappchatt-namnet ”bok” och frågade en förbipasserande lärare på skoj om hon skulle lämna ut en bok till någon som frågade efter den. Läraren förstod inte vad de syftade på och efter att de försökt förklara vad de pratade om så fick läraren uppfattningen att de kallade flickan för en bok. Läraren tolkade det hela som att pojkarna såg ner på kvinnor och att boken var en omskrivning för något man kunde ställa i en hylla eller lägga på marken. Pojkarna försökte förklara ytterligare men läraren som var på väg till en lektion stannade inte kvar för att bringa klarhet i situationen. Pojkarnas mentor kon-taktades av läraren och pojkarna kallades till ett samtal. När de i lugn och ro förklarat det hela och alla förstod att det inte handlade om något kränkande mot kvinnor så lades allt åt sidan.

Denna situation hade kunnat ta en annan vändning om det inte var så att mentorn kände eleverna väl och hade en god kännedom om Hamids värderingar. Hamid me-nar att det hade varit bättre om läraren som missförstod det hela hade kommit fram till dem senare och försökt reda ut det istället för att kalla till ett möte med mentorn. Relationen skadades i samband med detta missförstånd men tack vare den respekt-fulla och förtroliga relation som Hamid och hans kamrater redan hade med läraren och Hamids mentor så kunde relationen reparareas ganska enkelt. Läraren insåg att hon missförstått och de kunde tillsammans återskapa den respekt de hade för varandra. Hamid sammanfattar den händelsen med ”Alltså typ jag håller ju

respek-ten medans vi skojar och skämtar […] vi pratade med mentorn och sen löste det sig. Det var ingen fara”

Hamid beskriver sina relationer med lärarna som informella, vänliga och respekt-fulla. Han uppskattar att det inte är som i ”amerikansk film där dom säger ’mister’

och ’missis’ och det är jag som bestämmer för jag är professor och så där. Vi är mer vänliga och så där tillsammans”. Denna informella och kamratliga relation är

betydelsefull för Hamid och hur han ser på sin roll i skolan, vilket vi kommer att se i kommande avsnitt.

7.2 Relationens betydelse för studierna

En av forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om vilken vikt eleverna till-skriver relationen till lärare. I detta avsnitt redovisas hur informanterna betill-skriver hur deras relationer med lärarna påverkat deras syn på både lärare, sig själva och sina studier. De redogör för vilken påverkan relationernas kvalitét haft på deras en-gagemang, motivation och livsglädje. Några av informanterna har erfarenheter av hur lärares relationella kompetens fått konsekvenser för deras studier och hur det skapat ett motstånd mot ämnet och ett ifrågasättande av lärares auktoritet.

7.2.1 Karim

Vi har i tidigare avsnitt stiftat bekantskap med Karims föreställning om lärare som ”en mamma och son eller pappa och son”. Han menar att det är betydelsefullt för honom som elev att lärare visar att de bryr sig om honom, inte bara om hans studi-eresultat. Det är viktigt eftersom en nära relation med läraren bidrar till att ”de

mo-tiverar mig att plugga mer”. Karim beskriver detta förhållande som inte endast

knu-tet till honom som andraspråkselev utan han menar att det är generellt för alla elever. Hur lärare skapar dessa relationer genom att visa genuint intresse i elevens till-varo beskriver Karim när han säger att ”det bästa sättet är att gå fram till eleven och

fråga: hej hur mår du”. Att lärare pratar med eleven och visar förståelse för hur

eleven har det i skolan och hemma är viktigt för att Karims tilltro till läraren. Upp-levelsen av sådana relationer har bidragit till att Karim känner att ”det är det som

får mig att komma till skolan”.

Det är inte alla lärare på skolan som besitter denna kompetens ”Alla är inte på

samma nivå liksom. Vissa är bra och frågar. De har den där förståelsen”. Karim

har dock inte personligen upplevt något tillfälle då han tycker att han eller lärare brustit i relationen, men han tror att det kan påverka elevers studier. Han menar att det är individuellt hur man reagerar. Om en elev skulle ha en dålig relation till en lärare och eleven är ”väldigt känslig” så menar han att eleven kanske skulle dra sig undan och kanske inte ens komma till skolan.

Samtidigt som Karim menar att relationen är betydelsefull för honom och att han är tacksam över de ömsesidigt goda relationerna han har med lärarna, så säger han att han trots en dålig relation inte skulle lägga någon vikt vid det. Han är självsäker när han säger att ”jag som person tycker att framtiden är så viktig så jag skulle

7.2.2 Suado

Det förhållningssätt som Karim ger uttryck för i berättelse ovan kontrasteras av Suados erfarenheter. Hon tycker att hon generellt har bra relationer med sina lärare och tycker att det är viktigt så att ”du vill komma till lektionen”. För henne är det av betydelse att lärare bryr sig om henne och det motiverar henne att delta och engagera sig i undervisningen. En väl fungerande relation innebär att ”du känner dig trygg” i klassrummet och med läraren. Om Suado inte känner sig trygg så blir det svårt för henne att fokusera och ”ha koll på vad läraren säger”. En dysfunktionell relation blir mer energikrävande och det skapar också en oro för betygen.

Suado ger ett exempel på en sådan dysfunktionell relation och vilka konsekven-ser det fått för hennes studier. Hon berättar om ett tillfälle då lärare sagt till henne att ”du måste dansa för mig för att få det betyget”. Detta yttrades inför hela klassen och klasskamraterna skrattade. Suado kände en stor skam trots att hon inte tyckte att hon gjort något för att förtjäna denna kommentar. Hon ”känner den här läraren

alltid tänker på sexuellt”. Efter den händelsen valde Suado fortsättningsvis att vara

tyst på lektionerna, inte räcka upp handen eller engagera sig på något annat sätt. Hon ville inte riskera att bli utsatt av läraren igen. Hur lärarens bemötande påverkade hennes studier förklarar hon när hon säger ”vi förstår ingenting. Han säger bara att

vi ska göra så och så. Sedan gör vi bara uppgiften. Mina kunskaper blir inte bättre”.

Vid ett annat tillfälle ville Suado meddela samme lärare, som också är Suados mentor, att hon skulle vara frånvarande från en lektion. Hon knackade på där läraren vid tillfället hade lektion. Dörren till salen var öppen och hon tittade in och bad att få prata lite kort med läraren. Denne svarade då ”vem är du att jag ska komma till

dig”. Suado kände sig förminskad och oviktig när alla elever som var i salen

fnitt-rade åt henne. Läraren klandfnitt-rade sedan henne inför klassen på grund av att han tyckte att hon stört undervisningen. Han avslutade samtalet med att säga: ”jag

note-rar det nu men nästa gång kom inte till mig”. Suado lämnade lektionssalen och ”se-dan jag grät”. De situationer som beskrivits ovan har bidragit till att Suado känner

motstånd mot att gå på lektionerna och hon känner obehag inför varje lektion. Hon var glad på våren när kursen var slut och hoppades att hon skulle få en annan lärare till höstterminen, men när höstterminen började så fick hon samma lärare och hon mådde dåligt av det.

7.2.3 Mustafa

Vi har tidigare mött Mustafa i en situation där han korrigerade och ifrågasatte sin lärare. Läraren tillrättavisade Mustafa inför hela klassen och sa till honom att lämna lektionssalen. Dessutom noterade läraren i skolans rapporteringssystem att Mustafa varit frånvarande. Till saken hörde att eleverna tidigare blivit informerade om att de inte hade behövt närvara om de redan gjort klart den aktuella uppgiften. Mustafa var klar med sin uppgift men hade inte uppmärksammat den detaljen och alltså kommit till lektionen i alla fall. På grund av den, i Mustafas ögon, illvilligt rapporterade frånvaron tog han upp situationen med rektorn. Konflikten var ett faktum och vård-nadshavare och lärare samlades för ett samtal som resulterade i att Mustafa kände

att alla var emot honom och att de vuxna tyckte att läraren hade agerat korrekt. ”Det

kändes som att jag gjort fel. Hela klassen var med mig men inte de vuxna”.

Konflik-ten fördjupades och det resulterade i att Mustafas relation till läraren skadades så pass att Mustafa slutade att engagera sig i lektionerna. ”Det började med att när jag

räcker upp handen tittar han åt ett annat håll eller tog inte emot mitt svar”. Läraren

ignorerade Mustafa vilket resulterade i att han slutade räcka upp handen för att svara på frågor eller ställa egna frågor om det var något han behövde hjälp med.

När relationen fungerar tycker Mustafa att det är lättare att få skolarbetet att fun-gera. Han menar att man då kan resonera med lärare om studiernas upplägg. De har ett ömsesidigt förtroende för varandra och lärare litar på att eleven gör det den ska. ”Man diskutera med läraren och säga typ så här: ’nej det här går inte för mig och

det där går inte för mig’ och ’kan jag göra det sen’. Man kan diskutera och prata med en lärare”.

7.2.4 Fehime

När man kan ”prata om allt möjligt” med en lärare ”då har man en bra relation” anser Fehime. Kommunikationen mellan lärare och elever kan handla om studierna eller om privata frågor som eleven behöver råd och stöd i. Fehime har som vi tidigare sett en bra relation till sina lärare. Hon tycker att de ger henne det stöd och motivat-ion hon behöver för att klara skolan. Den tacksamhet som Fehime uttrycker avspeg-lar sig i hennes motivation för studierna. Hon menar att ”man kan fråga läraren hur

man ligger till i kursen och vilka betyg jag kommer få”.

De hälsoutmaningar Fehime stått inför under sitt sista år på gymnasiet har varit jobbiga för henne. Tack vare hennes lärares förståelse och uppmuntran har hon orkat fortsätta studera. Hon har känt sig motiverad av lärare som ställt upp för henne. När hon tillfrågas om lärarnas stöd varit viktigt för henne så svarar hon: ”Absolut! Det

har varit det viktigaste. För jag vill lära mig saker. Vill komma fram i samhället och verkligen ha koll på min utbildning och ta studenten”.

När kommunikationen och relationerna inte fungerar kan Fehime istället känna att ”man är dum i huvudet eller att man inte lär sig saker”. Som i fallet med läraren som sa att hon hellre skulle sälja korv istället för att undervisa Fehime och hennes klasskamrater. Även om läraren i efterhand sagt att hon hade skojat så gick inte känslan av oduglighet över för Fehime. På grund av hur denna lärare uppträtt blev hennes resultat i ämnet sämre än tidigare. ”Det påverkade verkligen jättedåligt för

innan hade jag bra betyg i ämnet men sedan jag träffade henne har mina betyg blivit sämre”. Med tiden så har Fehime dock lärt känna läraren bättre. Hon har börjat förstå

hur läraren fungerar och hur hon pratar. Den tidigare så kantstötta relationen har återuppbyggts och Fehime har återigen tillfredsställande betyg i ämnet.

7.2.5 Hamid

Som Hamid tidigare beskrivit det så är en god relation med lärare viktigt för att man ska känna trygghet i skolan så ”att man vaknar upp på morgonen och vill komma

inte komma och bry sig. Man känner som att ingen bryr sig, ingen lärare vill att vi ska vara där”. Hamid liknar relationerna mellan sig själv och lärarna vid den

relat-ion som råder mellan arbetskamrater på en arbetsplats. ”Då är jobbet bättre och man

vill jobba. Det är samma liksom”. Den relation Hamid beskriver som fungerande

resulterar i att han är motiverad att komma till skolan och göra sitt allra bästa. Att lärare har den förståelse som Hamid efterfrågar i tidigare avsnitt har enligt honom stor betydelse för hur han trivs i skolan och i slutänden hur hans studieresultat blir. Han har tack vare sina relationer med lärare vågat fråga om anpassningar i under-visningen när han genomgått svårigheter i livet. Han har kunnat kommunicera sina problem med lärarna och de har gemensamt kommit fram till olika lösningar som hjälpt honom i studierna. Hade det inte varit för dessa goda relationer ”skulle man

inte vara lika glad här i skolan”.

7.3 Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur andraspråkselever på gymnasie-skolans yrkesprogram upplever sina relationer med lärare. Resultatet visar följande:

 Hur eleverna återger och reflekterar över relationen med sina lärare Eleverna uttrycker att de har goda relationer med sina lärare och tillskriver relationen framförallt ett pragmatiskt syfte nämligen att skapa förutsätt-ningar för kommunikation med läraren rörande utbildningen och resultaten. På ett djupare plan ser eleverna en fördel i att man kan prata förtroligt med lärare om mer privata företeelser som påverkar studierna. Eleverna ser relat-ionerna som något som skapas i kommunikationen och att lärarna bär det största ansvaret för att initiera sådan kommunikation.

 Relationens betydelse för studierna

Eleverna ser goda relationer med lärare som en förutsättning för motivation, glädje och ett fungerande skolarbete. När relationer skadas kan de byggas upp på nytt men på bekostnad av tillit och respekt. När relationen och kom-munikationen inte fungerar kan konflikter uppstå vilket i vissa fall lett till sämre studieresultat.

8 Diskussion

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur andraspråkselever på gymnasie-skolans yrkesprogram beskriver sina relationer med lärare. I det följande avsnittet diskuteras delar av resultaten och ställs mot forskning om relationer mellan elever och lärare med utgångspunkt från valda delar ur de relationella tankarna i det soci-okulturella perspektivet. Därefter ges förslag på hur de frågor som uppkommit i undersökningen vidare kan utredas. Slutligen diskuteras de metoder som använts i undersökningen. Studiens slutsats presenteras allra sist i avsnittet.

8.1 Resultatdiskussion

8.1.1 Elevernas beskrivning av relationen med lärare

Elevernas beskrivning av relationerna mellan sig själva och lärarna är pragmatisk till sin natur och syftar enligt eleverna till att skapa förutsättningar för lärande. Re-lationen har ett praktiskt syfte och är något som skapas i och utanför lärsituationerna genom den dagliga interaktionen. Ur det sociokulturella perspektivet förefaller det som att eleverna lär sig hur de ska förhålla sig i relationen till lärarna genom det sätt som de bemöter och blir bemötta av lärarna. De lär sig att det inte är fruktsamt att säga emot lärare eftersom det kan leda till att relationen skadas.

Relationen ses av eleverna som något som kan existera i både det formella och det informella mötet med lärare. De beskrivningar på fungerande relationer som ele-verna lämnar visar att lärarna besitter de professionella kvalitéer som Aspelin (2015, s.2) menar är avgörande för att nå framgång i läraryrket och elevernas studier. I de exempel som eleverna lämnar på relationer som skadats så har läraren brustit i sin

autenticitet eller takt. Som nämnts i avsnittet om tidigare forskning så är just

äkt-heten samt takt och fason något som Frelin (2010, s.203) menar har betydelse för hur eleven skapar mening i situationen. När lärare med äkthet och takt genom språ-ket förmedlar sina känslor, tankar och ord till eleverna kan eleverna förstå intent-ionerna och lära sig det sociala samspel som är så viktigt i det sociokulturella per-spektivet.

Trots att Frelins (2010) och Cederbergs (2006) forskning inte specifikt behandlar andraspråkselever i gymnasieskolans yrkesprogram finns flera likheter i uppfatt-ningen om att empati, förståelse samt ett varmt men avvägt kravställande spelar en stor roll i relationen mellan lärare och elev. Detta ger eleverna uttryck för i sina berättelser om de varma och förtroliga relationer de har med lärarna på skolan.

Den relation eleverna haft med sina yrkeslärare förefaller vara på ett djupare plan än de med ämneslärare. I intervjuerna har informanterna omtalat sina lärare vid för-namn och det har framgått att de hyser stor respekt och lägger stark tilltro till sina yrkeslärare. Detta kan enligt Köpsén (2014) förklaras med att yrkeselever tillbringar mer tid med yrkeslärare än med ämneslärare.

8.1.2 Relationens betydelse

Genomgående i studien har eleverna beskrivit sina relationer med lärarna som i stort sett välmående. Eleverna har beskrivit relationen som något som möjliggör kommunikation kring främst skolarbete. Den empati och medmänsklighet som lä-rarna har visat eleverna har gett eleverna motivation, trygghet och goda studiere-sultat vilket Cederberg (2006) också konstaterat i sin avhandling.

När eleverna i denna studie beskriver sina relationer med lärare ger de exempel på just sådana kamratliga relationer som kan hänföras till Leontievs tankar om en kamratskap som sammanbinder och underlättar en människas utveckling (Stensmo, 2007). Måhända är begreppet kamratskap inte helt träffsäkert i relationen mellan lärare och elever och möjligen är uttrycket färgat av den då rådande politiska rikt-ningen, men det fångar ändå upp den stödjande och förstående andan.