Ung och arbetslös - Hur skapar ungdomar mening i sin vardag som arbetslös

Malmö högskola

Studie- och

yrkesvägledarut-bildningen

Individ och samhälle

Uppsats

15 högskolepoäng

Ung och arbetslös

- Hur skapar ungdomar mening i sin vardag som arbetslös?

Young and unemployed

- How do young unemployed people create a meaningful life?

Malin Arvelid

&

Frida Fält

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2009-12-08

Examinator: Anders Lovén Handledare: Frida Wikstrand

1

Förord

Det är med tacksamhet och glädje vi skriver dessa rader:

Vi vill framföra ett stort tack till alla Ni ungdomar som ställt upp på våra

intervjuer och låtit oss ta del av Era berättelser.

Vi vill tacka Dig handläggare på Arbetsförmedling som hjälpt oss att

kom-ma i kontakt med våra intervjupersoner. Även ett tack för den tid Du tog

dig för en intervju med oss.

Ett stort tack till vår handledare Frida Wikstrand som hjälpt oss och guidat

oss genom vårt examensarbete. Frida, du har varit ett stort stöd för oss!

2

Sammanfattning

Genom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och an-vänt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdo-mar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande proces-sen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur ungdomar hanterar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden.

Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade. De kän-ner inte igen sig själva, de blir deprimerade av att vara hemma och av att inte ha något att göra. Trots detta ser ungdomarna ljust på framtiden. Antingen genom att utbilda sig, som informanterna anser sig vara viktigt i dagens samhälle, eller genom ett arbete. Ungdomarna finner stöd för sina tankar om framtiden från familj eller vänner.

Ungdomarna har någon form av sysselsättning vilket har stor betydelse för dem. Syssel-sättningen hjälper informanterna i att få en bättre struktur på vardagen som de mår bra av. I analysen diskuterar vi hur ungdomarna utifrån sina upplevelser hanterar, förstår och påverkas av sin situation som arbetslös.

Genom att studerat tidigare forskning kan vi i vår studie se om det finns några likheter och skillnader i våra resultat, men också för att se om vi utifrån vår forskning kan dra samma slutsatser som gjorts i tidigare forskning.

De slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie är att alla informanter förutom en är ne-gativt påverkade av sin arbetslöshet. Ungdomarna hanterar och förstår sin situation som arbetslös på liknande sätt.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

INLEDNING --- 5

1.1

B

AKGRUND

--- 6

1.2

S

YFTE OCH PROBLEMFORMULERING

--- 6

1.3

B

EGREPPSDEFINITION

--- 7

1.3.1 Arbetslös --- 7

1.3.2 Habitus --- 8

1.3.3 Hysteresis – effekten --- 8

2.

TIDIGARE FORSKNING --- 9

2.1

A

TT LEVA SITT LIV SOM ARBETSLÖS

…. --- 9

2.2

F

RÅN UTSATTHET TILL MARGINALITET TILL EXKLUDERING

--- 10

2.3

A

RBETSLÖSHET OCH OHÄLSA

--- 11

2.4

R

EFLEKTIONER AV TIDIGARE FORSKNING

--- 12

3.

TEORI --- 12

3.1

S

ENSEMAKING

–

DEN MENINGSSKAPANDE PROCESSEN

--- 12

4.

METOD --- 16

4.1

V

AL AV METOD

--- 16

4.2

U

RVAL OCH GENOMFÖRANDE

--- 17

4.2.1 Pilotstudie --- 18

4.3

A

NALYSARBETE

--- 18

4.4

V

ALIDITET OCH RELIABILITET

--- 19

4.5

F

ORSKNINGSETISKA PRINCIPER

--- 20

4.6

V

AL AV FRÅGOR

--- 20

5.

RESULTAT OCH ANALYS --- 21

4

5.1.1 Att bli arbetslös --- 21

5.1.2 Att vara arbetslös --- 23

5.2

H

UR PÅVERKAS DESSA UNGDOMAR AV SIN ARBETSLÖSHET

? --- 25

5.2.1 Arbetslöshetens påverkan --- 25

5.2.2 Viktiga personers betydelse --- 27

5.2.3 Intressen --- 28

5.2.4 Hur såg en dag ut innan? Hur ser den ut idag? --- 30

5.3

F

RAMTIDEN

--- 31

5.3.1 Kortsiktiga och långsiktiga planer --- 31

5.3.2 Förebilder--- 33

5.3.3 Stöd kring framtida tankar --- 34

5.4

S

AMMANFATTANDE ANALYS

--- 35

6.

AVSLUTANDE DISKUSSION --- 35

7.

KÄLLFÖRTECKNING --- 40

BILAGA 1 --- 42

5

1. Inledning

För de flesta människor ger arbetet både en social trygghet och en bra privat ekonomi som har betydelse för försörjningen och för en bra livskvalitet. En längre tids arbetslös-het medför större osäkerarbetslös-het med social isolering och med sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Arbetslöshet medför också att konsumtionen blir lägre eftersom människor har mindre pengar att handla för (Olofsson & Wadensjö, 2005).

Arbetslöshet är ett exempel på en förändring som kan vara mer eller mindre förutsägbar. Forskning visar att förlusten av ett arbete är för många människor en negativ händelse som ger en negativ påverkan på livet. Personlig identitet, ekonomi, sociala nätverk, dag-liga rutiner och tidsstruktur är exempel på faktorer som påverkas hos den enskilde indi-viden (Utredningen för unga utanför, 2003). I Hammarströms (1996) Arbetslöshet och

ohälsa illustreras en del av detta enligt följande:

Ja, för det första vänder man dygnet flera gånger om när man är arbetslös länge. Så är man uppe på nätterna… med nån kompis och spelar kort och så där. Så det är ganska jobbigt. Man vaknar mitt på dagen och gör ingenting. Man hinner inte göra nånting. Ibland kan man vakna när dom flesta affärerna stänger. (Hammarström, 1996 s. 153)

Genom att ha läst tidigare forskning angående arbetslöshet både vad gäller ungdomar och vuxna och genom den påtagliga ungdomsarbetslösheten i dagens samhälle har ett intresse väckts hos oss. Det skrivs mycket i dagstidningarna och det pratas på nyheterna om hur ungdomar på olika sätt är drabbade av den höga arbetslösheten. I Sydsvenskan (15.11.2009) står det att Sverige har nästan den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Det står också att ”arbetslösheten har lett till ungdomsgenerationer med dålig ekonomi och stor psykisk ohälsa” (Sydsvenskan, 15.11.2009). Vidare säger Ieva Reine, psykolog och hälsovetare, till Sydsvenskan (15.11.209) att arbetslösheten gör att ungdomar får sämre hälsa och får därmed svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden. Att ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög kan vi också se i SCB:s statistik som säger att ungdomsarbetslösheten är 22,2 procent tredje kvartalet 2009 och detta är en ökning med 5,9 procentenheter jämfört med för ett år sedan (www.scb.se).

6

1.1 Bakgrund

Vi har i vår studie valt att närmare studera hur arbetslösa ungdomar hanterar, förstår och påverkas av att vara arbetslösa samt hur ungdomar ser på framtiden inom yrkeslivet. Detta intresse har väckts hos oss dels genom massmedias prat och skriverier om hur ungdomar på olika sätt blir drabbade och utsatta på grund av sin arbetslöshet, dels ge-nom förslag från fortsatt forskning. Gege-nom att forska i detta ämne skulle vi i vår kom-mande yrkesroll kunna få en större förståelse i mötet med arbetslösa ungdomar. Genom att vi har fått ta del av ungdomars berättelser om hur de hanterar, förstår och påverkas av sin arbetslöshet har vi blivit mer medvetna och fått en större förståelse om hur det är för våra informanter att vara arbetslösa. Som studie- och yrkesvägledare kan vi då han-tera mötet med arbetslösa ungdomar bättre. Vi kan genom denna kunskap ge ungdo-marna bättre hjälp då vi har blivit medvetna om vad det innebär att vara ung och arbets-lös. Vi är medvetna om att vi i vår studie inte kan dra någon generell slutsats, men vi anser att vi ändå kommer att ha nytta av denna kunskap i vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare.

1.2 Syfte och problemformulering

Syftet med vår studie är att öka vår förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös. Vi är också intresserade av att ta reda på hur ungdomarna ser på framtiden inom yrkes-livet.

Utifrån ovanstående syfte har vi följande problemformuleringar:

 Hur hanterar och förstår de intervjuade ungdomarna, i åldrarna 20-24 år, sin ar-betslöshet?

 På vilket sätt påverkas dessa ungdomar av sin arbetslöshet?

7

1.3 Begreppsdefinition

I nedanstående kommer vi att definiera olika begrepp som har betydelse för att kunna förstå delar av examensarbetet.

1.3.1 Arbetslös

I vårt examensarbete använder vi uppgifter från Arbetskraftsundersökningen (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB). AKU innehåller Sveriges officiella statistik vad gäller bland annat arbetslösheten. Enlig denna urvalsundersökning definieras arbetslösa enligt två kriterier:

 Personer som var utan arbete under den vecka som SCB gjorde undersökningen och som sökt arbete de senaste tre veckorna. Dessa skulle också kunna arbeta under den aktuella veckan eller börja arbete inom 14 dagar.

 Som arbetslös räknas också de som har fått ett arbete som de påbörjar inom tre månader under förutsättning att de skulle kunnat arbeta under den veckan som SCB gjorde undersökningen eller inom 14 dagar efter undersökningen gjordes. (www.scb.se)

På Arbetsförmedlingen räknas man som arbetslös ungdom när man är under 25 år. Un-der de första 90 dagarna kan arbetsförmedlingen enligt nuvarande regelverk endast er-bjuda matchningshjälp och coachning men inte till exempel praktik eller utbildning. Efter 90 dagars arbetslöshet erbjuds de arbetslösa ungdomarna att vara med i jobbgaran-tin för ungdomar (UGA). I UGA:n kan ungdomarna ta del av praktik, utbildning och även andra insatser (Intervju med handläggare på arbetsförmedlingen, 2009-10-08). Våra arbetslösa informanter är i åldrarna 20-24 och har varit arbetslösa i minst sex må-nader, som längst har någon varit arbetslös i upp till två år. Vår definition av arbetslös innebär också att ungdomarna inte haft något ströjobb under sin arbetslösa tid.

8 1.3.2 Habitus

Pierre Bourdieu lanserade termen som benämning på det sociala arv och de erfa-renheter som bestämmer individens sätt att uppfatta, värdera, välja och handla. (www.ne.se)

Bourdieu skriver om olika kapital bland annat om socialt och kulturellt kapital. Med socialt kapital menar han individens sociala nätverk. Hur mycket socialt nätverk en per-son har beror dels på hur stort nätverket är, dels vilka perper-soner som ingår i nätverket. Det kulturella kapitalet i habitus handlar om hur människor handlar, känner och uppfat-tar världen, man kan säga att ”habitus är alltså en integrerad del av personligheten” (Ahrne & Roman & Franzén, 2003 s.123). Habitus kan inte styras utan är omedveten och i habitus blir människan socialiserad in i olika sociala skikt (Miegel & Johansson, 2002).

Habitusen är, menar Bourdieu, omedveten och kan inte styras med hjälp av viljan. Varje individ har sin egen habitus, men människor från samma samhällsklass eller sociala skikt tenderar att ha likartad habitus. Det innebär mer konkret att människor från samma klass tenderar att ha ungefär samma preferenser eller smak på en mängd olika områden. (Miegel & Johansson, 2002 s. 273-274)

Vi kan använda Bourdieus begrepp habitus för att spegla och förstärka vårt resultat i analysen. Begreppet används också för att förtydliga vårt resultat som innebär att det i analysen blir lättare att förstå. Vi använder också habitus begreppet för att fördjupa vår avslutande diskussion.

1.3.3 Hysteresis – effekten

Hysteresis innebär att när arbetslösheten har nått en viss nivå finns det en risk att arbets-lösheten permanentas på denna höga nivå. Detta beror bland annat på att den som varit och är arbetslös kan i värsta fall blivit så pass inattraktiv på arbetsmarknaden att han eller hon aldrig tar sig in på den (Eklund, 2007).

9

2. Tidigare forskning

2.1 Att leva sitt liv som arbetslös….

Verica Stojanovic (1998) har skrivit en avhandling om ungdomars arbetslöshet. Hon ville i sin studie bland annat ta reda på svenska och danska arbetslösa ungdomars situa-tion. Syftet med Stojanovics avhandling var också att se om det fanns eventuella skill-nader och likheter mellan de olika länderna.

Stojanovic (1998) menar att arbetslösa ungdomar inte upplever att de blir accepterade av samhället och att de ofta känner sig ifrågasatta. Det är viktigt i Sverige att ha ett arbe-te som också är en del av identiarbe-tearbe-ten. ”Det värsta som kan hända i Sverige är att bli ar-betslös”, ”bara genom ett jobb kan man känna ett värde och mening med livet”. (Stoja-novic, 1998 s. 39) Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för identiteten utan också för att träffa andra människor, få en bra tidsstruktur och för att tjäna pengar. Efter en tids ar-betslöshet försöker ungdomarna sysselsätta sig med olika sysslor för att inte bli passiva och för att få struktur på sin vardag som normalt ett arbete skulle ge.

Stojanovics intervjupersoner säger att det är viktigt att ha ett socialt nätverk som finns där för att kunna ge dem stöd. Dessa personer är då framför allt vänner, syskon, föräld-rar och partners.

Ekonomin är ett stort problem för de intervjuade arbetslösa ungdomarna. De upplever att de lever på existensminimum och önskar att de någon gång hade kunnat unna sig lite extra och inte alltid till exempel behöva handla på extrapris. Ekonomin tillåter dem inte heller att följa med sina vänner när de till exempel ska gå på bio. På grund av den dåliga ekonomin blir ungdomarna beroende av sina föräldrar och kan därmed inte flytta hem-ifrån. Detta leder till, trots att ungdomarna känner stöd från föräldrarna, konflikter där ungdomarna upplever att föräldrarna är tjatiga och att föräldrarna tror att de inte vill arbeta (Stojanvovic, 1998).

De släpps inte in på arbetsmarknaden vilket medför att de blir maktlösa i flera av-seenden; de har ingen egen inkomst, de kan inte flytta hemifrån, de kan inte kon-sumera….(Stojanovic, 1998 s. 7)

10

2.2 Från utsatthet till marginalitet till exkludering

Att drabbas och att forma sitt liv är en bok som bygger på ett projekt vars ambition är

att beskriva hur människor formar sitt liv utefter svåra livssituationer samt hur männi-skan agerar och försöker finna vägar ur svårigheterna. Boken beskriver en intressant process om hur tilltagande svårigheter kan tänkas uppstå och fortskrida för den enskilde (Jeppsson-Grassman, 2003).

När människan möts av en dramatisk livssituation försöker hon på egen hand lösa situa-tionen med hjälp av egna resurser och tillgångar. Då dessa inte är tillräckliga ger det en negativ erfarenhet. En dramatisk livssituation som inte är avklarad gör människan mer påverkbar för ännu en. Ett bekymmer läggs till ett annat och skapar utsatthet.

Misslyckanden efter misslyckanden att finna lösningar i ett bekymmer ger som sagt negativa erfarenheter och oroar människan. Samtidigt blir det allt svårare att ta sig ur situationen och risken finns att människan går in i en marginaliserad position i en pro-cess. En process som gör situationen mer osäker där bekymren och svårigheterna ökar. Arbetslösheten kan vara ett exempel på en process som följs av svårigheter som att eko-nomin oftast blir kämpigare att upprätthålla. Långvarig arbetslöshet kan också påverka familj, hälsa och framtida planer. Marginalitet innebär alltså en fördjupad utsatthet med ökande svårigheter att ta sig ur exempelvis arbetslöshet. Trots detta finns det möjlighe-ter i svårighemöjlighe-terna och det finns dagar med aktivitemöjlighe-ter och deltaganden men dessvärre tar oftast den bekymmersamma situationen över. Detta leder till att delaktigheten i män-niskans vardagliga intressen blir mindre.

Situationen som arbetslös bidrar till svårigheter, både vad det gäller de sociala och de ekonomiska bitarna. När svårigheterna riskerar att bestå och situationen blir mer negativ uppstår en fas av exkludering. Möjligheterna att påverka med egna resurser och egna tillgångar är nu minimala. Den enskilde lever nu med en stor distans från exempelvis tillgången till arbete och medverkan i vardagliga sysslor. Det blir slutligen ett utanför-skap där tillhörigheten och delaktigheten är ytterst problematisk för den enskilde (Jeppsson-Grassman, 2003).

11

2.3 Arbetslöshet och ohälsa

Ett arbete ger inte enbart en ekonomisk trygghet, det skapar också tidsstruktur åt dagen, personlig status och identitet. Det skapar också meningsfulla uppgifter, regelbunden kontakt med andra människor och ökad aktivitet (Hammarström, 1996). Även Jahoda (2006) skriver i boken Forskning om arbete att ett arbete har en viktig roll för männi-skan då lönearbetet strukturerar tiden och utvidgar vårt sociala nätverk. Hon menar ock-så att människan genom ett arbete får en plats i samhället och som ger regelbundenhet i det vardagliga livet. Arbetslöshet medför att ovanstående påverkas och ger påtagliga effekter för individen. Hammarströms intervju med Rebecca illustrerar detta:

Självförtroendet bröts successivt ner. Första månaden var ganska skön…jag sökte jobb aktivt…allt som erbjöds så gott som. Och jag hade mycket att göra. Jag städa-de och pysslastäda-de och pyntastäda-de och umgicks med mina kompisar. Men städa-det blev mer och mer knäckande att inte få jobb. Jag tyckte inte jag var värd någonting…jag kände mig helt värdelös. Jag blev mer och mer deppig och passiv. Snart tordes jag inte gå ut. Jag kände mig ful och tyckte att folk glodde på mig. Jag blev irriterad, otålig och ovän med alla. Då var jag också småförkyld och förstoppad hela tiden. Jag tröståt och gick upp i vikt. Men nånstans förlorade jag ändå inte hoppet utan började på eget initiativ studera och bröt därigenom den onda cirkel. (Hammar-ström, 1996 s. 142)

Rebeccas arbetslöshet har förändrat hennes tillvaro till något sämre. Hon har gått från att vara en aktiv tjej med självförtroende till att vara deprimerad, passiv, folkskygg och irriterad. Trots detta har Rebecca hopp om en bättre framtid vilket ger henne kraft till att ta sig ur sin situation som arbetslös (Hammarström, 1996).

Rebecca beskriver början av sin arbetslöshet som något skönt och att hon har mycket att stå i, detta beskriver också en del av intervjupersonerna i Varken ung eller vuxen

(Trondman & Bunar, 2001). I Trondmans studie upplever ungdomarna det som skönt att slippa det som gjorts strax innan de blev arbetslösa. För en kortare period framstod ar-betslösheten som en befriande ledighet och som något positivt (Trondman & Bunar, 2001).

Arbetslöshet förknippas oftast med psykiska besvär som är relaterat till arbetslöshet skriver Hammarstöm (1996). Desto längre tid arbetslösheten består desto högre risk att drabbas av dess olika psykiska besvär, detta gäller både unga män och unga kvinnor. Av

12

studien framgår det att ekonomin har stor betydelse för ungdomarnas liv. Tillvaron blir osäker och otrygg när ekonomin brister och detta leder också till att de psykiska besvä-ren bli ännu påtagligare (Hammarström, 1996).

2.4 Reflektioner av tidigare forskning

De slutsatser vi kan dra av tidigare forskning är att ungdomar mår bra av ett arbete som ger dem tidsstruktur. I ett arbete tar människor del av hur andra människor tycker och tänker och på så vis utvidgar de sitt sociala nätverk.

Av den tidigare forskning vi valt att läsa kommer forskarna fram till att arbetslösa ung-domar mår dåligt och blir påverkade på olika vis, både psykiskt och fysiskt. Det skapar en utsatthet som är svår och som tenderar att bli svårare ju längre man är arbetslös. Det-ta kan påverka vår studie eftersom vi i vår forskning vill se hur ungdomarna hanterar, förstår och påverkas av sin arbetslöshet. Utifrån det kan vi sedan dra slutsatser och se likheter och skillnader i vårt resultat. Något vi också reflekterat över genom att ha läst tidigare forskning är att det skulle kunna påverka vår föreställning om hur det är att vara ung och arbetslös. Genom att vi då redan har en föreställning om hur det är att vara ung och arbetslös kan det vara till nackdel då det skulle kunna påverka utformandet av våra problemformuleringar och hur vi sedan tolkar informanternas svar. Tidigare forskning kan också vara till en fördel då det stärker vårt resultat. På så sätt blir den tidigare forsk-ningen också relevant för våra problemformuleringar.

3. Teori

3.1 Sensemaking – den meningsskapande processen

I analyserandet av vårt examensarbete har vi valt en teori som hjälper oss i förståelsen för hur ungdomar hanterar, förstår och påverkas av att vara arbetslösa samt deras tankar om framtiden. Teorins engelska beteckning Sensemaking översätter vi till ”den me-ningsskapande processen”. Vi har valt att arbeta med den meme-ningsskapande processen eftersom det är en bred teori som fångar upp vårt resultat ur olika perspektiv, vilket ger

13

oss ett bra underlag i analysen. Karl E. Weick är en socialpsykolog och han har skrivit boken Sensemaking in Organizations som vi använder oss av i beskrivandet av teorin. Den meningsskapande processen sätts igång av många olika händelser, en sådan hän-delse skulle kunna vara arbetslöshet. När informanterna blir arbetslösa hjälper den me-ningsskapande processen dem att förstå och hantera den nya vardagen. Det är en process som skapar mening samt hjälper dem att försöka förstå de förändringar som arbetslöshe-ten medför. ”Once I know who I am then I know what is out there” (Weick 1995, s.20). För att ungdomarna ska förstå sin situation måste de förstå vad det innebär att vara ar-betslös. Den meningsskapande processen påverkar i sin tur hur ungdomarna ser på sin arbetslöshet. När arbetslösheten blir ett faktum förändras vardagen som innebär att tidi-gare trygghet i vardagen kommer i obalans. Den meningsskapande processen sätts nu igång och individen försöker anpassa sig till och förstå den nya situationen som arbets-lös. Den meningsskapande processen delas in i sju olika egenskaper och det är dessa vi använder i vår analys.

1. Bygger på konstruktioner av identiteter - I den första egenskapen handlar det om att vi inte konstruerar vår identitet, bilden av oss själva, endast på egen hand utan även utifrån vår omvärld. Genom medvetenhet i det egna jaget kan indivi-den lättare anpassa sig till sin arbetslöshet. Medvetenhet kan skapas genom stöd som individerna finner från familj och vänner, alltså vi tolkar vår omvärld ut-ifrån det sammanhang vi befinner oss i. ”People learn about their identities by projecting them into an environment and observing the consequenses” (Weick 1995, s.23). Utifrån händelser i ungdomarnas omgivning försöker informanterna förstå vad det innebär för deras egna identiteter och de tre bakomliggande behov som påverkar jaget är:

- Positiv känsla för jaget

- Önskan att framstå som kompetent - Önskan av att känna kontinuerlighet

Av vårt resultat kan vi med hjälp av denna egenskap analysera ungdomarnas på-verkan av familj och vänner i situationen som arbetslösa. Vi kan använda egen-skapen för att se hur omgivningen påverkar ungdomarnas arbetslöshet. Men även om bilden av den egna identiteten stämmer överens med den nya situatio-nen som arbetslös och hur andra ser på den.

14

2. Tillbakablickande innebär att ungdomarna först förstår när det sker vad det in-nebär att vara arbetslös samt dess konsekvenser. Tillbakablickande handlar om att utgångsläget påverkas av att något nytt händer som att bli arbetslös (Weick 1995). Konsekvenserna blir att ungdomarna ställs inför andra förutsättningar. Genom egenskapen kan vi analysera konsekvenser och begränsningar arbetslös-heten medfört.

Enligt Weick (1995) har tillbakablickande en viss tendens att få ungdomarna att glömma tidigare delar av sin arbetslöshet, framförallt delar som orsakat svårig-heter. Nuet finns inte i berättelserna, utan de är alltid tillbakablickande. Tillba-kablickande av en händelse påverkas av informanternas dagsform vilket innebär att intervjutillfället kan vara av betydelse för hur upplevelsen av att bli arbetslös blir. Tillbakablickande är en ständig process. Vi vet först i efterhand vad vi varit med om. Nuet påverkar hur vi ser på tidigare upplevelser, vi omtolkar hela tiden och därför får också en handling eller händelse ny mening.

3. Antaganden som är med och skapar omgivningen – Handlar om individers anta-ganden som är med och skapar omgivningen. Vilket innebär att i den menings-skapande processen måste ungdomarna skapa en bild av det som vill förstås för att kunna se och förhålla sig till arbetslösheten. Individen är med och skapar omgivningen samtidigt som omgivningen påverkar individen. Ungdomarna är med och skapar den omvärld de befinner sig i samtidigt som omvärlden också är med och påverkar ungdomarna. Individer som tar kontroll över sin arbetslöshet har större möjlighet att kunna göra den till något positivt (Weick 1995). I vårt examensarbete kan vi med hjälp av egenskapen analysera hur ungdomarna för-söker återskapa sin tid genom någon form av sysselsättning, som till exempel ett fritidsintresse. Vi kan också använda egenskapen för att analysera de ungdomar som fylls av misströstan och där detta blir som en nedåtgående spiral.

4. Social – Den sociala egenskapen i den meningsskapande processen är enligt Weick beroende av andra människor. Den är beroende av andra människor ge-nom hur informanterna tror att de ska bli uppfattade av andra människor samt hur andra människor påverkar ungdomarna genom vad de säger och gör, detta tar ungdomarna till sig. På vilket sätt det talas om arbetslösheten kan vara av be-tydelse för att förstå hur den sociala egenskapen fungerar. Även hur livet utanför arbetslösheten påverkar ungdomarnas inställning till arbetslösheten är av

bety-15

delse. Med hjälp av den sociala egenskapen kan vi analysera hur ungdomarna tolkar sin omvärld och hur tolkningen påverkar dem.

5. Pågående – Handlar om att den meningsskapande processen inte har en tydlig början eller ett tydligt slut, det är en ständigt pågående process (Weick 1995). När vi började vår forskning var ungdomarna redan i processen att vara arbetslös och den pågår fortfarande. Som forskare är det viktigt att förstå att informanter-na väljer ut delar som stödjer deras förståelse av sin arbetslöshet. Weick be-skriver det enligt följande ”To understand sensemaking is to be sensitive to the ways in which people chop moments out of continues flows and extract cues from those moments” (Weick 1995, s. 43). Konstruerade berättelser som skapas i mötet med oss som forskare påverkas av vårt intresse genom våra frågor. Inter-vjuerna är på så sätt en del av individens meningsskapande process.

6. Fokuserad på och av framtagna tecken – Handlar om att vi tolkar händelser ut-ifrån framtagna tecken det vill säga vår tolkning baseras på delar utav verklighe-ten eller ett händelseförlopp. Vi använder en begränsad del av verkligheverklighe-ten för att tolka hela verkligheten. Teorin säger också att kontexten spelar en roll och detta gör den på två sätt. Den första är att kontexten påverkar vilka tecken som tas fram ur verkligheten. Det andra är att kontexten påverkar hur de framtagna tecknen tolkas (Weick 1995). Vi tolkar alltså utifrån vilket sammanhang vi be-finner oss i. Individer ser olika saker och tolkar dem utifrån sin verklighet för att förstå den nya situationen som man hamnat i när man blir arbetslös. Våra frågor påverkar vilka delar som lyfts fram som viktiga och intressanta hos informanter-na.

7. Driven av rimlighet snarare än exakthet – “The sensible need not be sensable, and therein lies the trouble” (Weick 1995, s. 55). För att kunna hantera den me-ningsskapande processen är det inte alltid viktigt att se till sanningen. Detta in-nebär att mer rimliga berättelser är av större vikt för att förklara arbetslöshetens innebörd och hur det kunde komma sig att det blev just så (Weick 1995). Istället för att använda sig av den medvetna sanningen formar ungdomarna mer troliga berättelser. Detta i sin tur påverkar hur vi som forskare ser på resultatet av inter-vjuerna. Alltså, vi måste vara medvetna om att vi får ett resultat som kanske inte

16

är den exakta sanningen av ungdomarnas berättelser. Utan berättelser som in-formanterna tror att vi som forskare vill höra.

Dessa egenskaper hjälper oss att förstå berättelserna och ungdomarna om hur de hante-rar förändringar i den sociala kontext som de befinner sig i. Vi kommer att använda de egenskaperna som är relevanta för vår studie.

4. Metod

I nedanstående kommer vi att redovisa för den kvalitativa metod som vi valt att använda i vår forskning och som ger oss ett bra underlag i förhållande till vårt syfte. För att få ett bra underlag har vi genomfört provintervjuer, som också ger en större validitet. Vi har gjort ett urval som passar med vårt syfte och våra problemformuleringar. För att få ett bra resultat har vi använt oss av en semistrukturerad intervju där vi tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna.

4.1 Val av metod

Syftet i vår forskning har stor betydelse för vilken metod vi använder. Eftersom vårt syfte är att få en ökad förståelse för unga arbetslösa använder vi oss av en kvalitativ intervjumetod som ger ett djupare och ett fylligare material. Fördelar med en kvalitativ metod är att vi minimerar bortfallet då det kan vara lättare att utebli från en enkätunder-sökning som oftast används vid en kvantitativ metod. Vi får också större möjlighet till en helhetsförståelse för varje enskild individ och har möjlighet till att ställa öppna frågor med kompletterande följdfrågor (Larsen, 2009). I Sensemaking eller den meningsska-pande processen, som är vår teori, är det viktigt i den Sociala egenskapen att se till be-rättelser och relationer som de arbetslösa ungdomarna har bortom sin situation som ar-betslösa (Weick, 1995). Genom att vi då använder oss av en kvalitativ intervjumetod får vi ett bredare perspektiv och en större helhetsförståelse för de arbetslösa ungdomarna. Nackdelar med en kvalitativ metod är att den är tidskrävande på så sätt att vi måste tran-skribera och analysera alla intervjuer. En annan nackdel är att informanten kanske inte

17

berättar den exakta sanningen utan ger det svar som de tror att vi som intervjuare vill höra. Men även konstruerade berättelser är intressanta, det gäller bara att vi som forska-re är medvetna om det. Vid en enkätundersökning kan det vara lättaforska-re att vara ärlig då det inte finns en intervjuare som lyssnar till dig och samtidigt finns det ingen personlig kontakt (Larsen, 2009).

4.2 Urval och genomförande

Syftet med vårt examensarbete är att få en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös. Vårt urval är arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 som varit arbetslösa en längre tid, det vill säga minst sex månader. Detta av den anledning att ungdomarna ska ha hunnit känna av vad det innebär att vara arbetslösa. Vårt mål var att intervjua fyra killar och fyra tjejer för att få en bra fördelning.

Enligt Larsen (2009) finns det olika sätt att göra sitt urval. Vi har i vår forskning använt oss av tre olika tillvägagångssätt. Det första är ett så kallat kvoturval där vi i förväg be-stämt vilket antal arbetslösa informanter vi vill ha. I kvoturval bestämmer man hur många män respektive kvinnor som ska delta samt deras ålder. Detta har vi gjort i vår forskning, det vill säga vi har valt att intervjua fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 20-24. Det andra tillvägagångssättet är ett godtyckligt urval där vi efter vår bedömning har valt att vända oss till Arbetsförmedlingen för att få det urval som vi efterfrågar i vår studie. Det tredje tillvägagångssättet är så kallat urval enligt självselektion som helt en-kelt innebär att informanterna själva avgör om de vill delta i intervjuerna (Larsen, 2009).

….forskaren måste ha så god insikt och kunskap om det tema som studeras att ve-derbörande kan plocka ut enheter som tillsammans avspeglar olika dimensioner av det aktuella temat. (Dalen, 2007. s. 51)

Utifrån ovanstående kontaktade vi en Arbetsförmedling i Skåne. Genom arbetsförmed-lingen kommer vi också kunna hitta den grupp urval som återspeglar det som vi avser forska om (Dalen, 2007). Vi kom i kontakt med en handläggare som på bästa sätt hjälp-te oss att finna lämpliga informanhjälp-ter, vilket blev fem tjejer och tre killar. På grund av tidsbegränsningen antog vi detta erbjudande. Efter informanternas medgivande kontak-tade vi dem via telefon för att boka tid för intervju. Vi informerade samtidigt att ett brev

18

med kontaktuppgifter och ytterligare presentation av syftet med vår forskning skulle skickas ut till dem (se bilaga 1). Fördelen som vi ser med kontakten innan intervjun är att ungdomarna har möjlighet till att reflektera kring sin situation inför intervjun vilket kan ge oss ett bra underlag. Det kan också vara en nackdel att hinna reflektera då infor-manterna kanske ger de svar som de tror att vi förväntar oss att få. Vi är medvetna om att detta kan påverka vårt resultat.

I genomförandet har vi använt oss av en semistrukturerad intervju som bygger på öppna och färdigformulerade frågor (Larsen, 2009). Vi använder också en del slutna frågor för att komma närmare informanterna, slutna frågor som vi öppnar upp genom att ställa följdfrågor som till exempel ”På vilket sätt?” eller ”Hur tänker du?” (se bilaga 2). Vi har utarbetat intervjuguiden (se bilaga 2) och som sedan använts på samma sätt vid varje intervjutillfälle. Vi har alltså ställt frågorna i samma ordningsföljd till varje infor-mant, vilket kan underlätta analyserandet av resultatet då varje intervju följer samma mönster (Larsen, 2009). Intervjuerna har vi genomfört på arbetsförmedlingen där vi fick möjlighet att boka ett rum. Vi valde att använda denna plats för vi ansåg att den var mest lämplig. Tiden för intervjuerna varade mellan 40 minuter till en timme och 15 mi-nuter.

4.2.1 Pilotstudie

Vi har i vårt arbete gjort ett par provintervjuer för att testa vår intervjuguide. Dalen (2007) skriver att man efter en provintervju ofta får korrigera intervjuguiden. Det kan till exempel vara frågor som behöver formuleras om. Efter vår gjorda pilotstudie fick vi korrigera en del frågor i vår intervjuguide dels för att frågorna var svåra att förstå för informanterna, dels för att en av frågorna inte var relevant för vår forskning. Frågan blev mer som en upprepning av en tidigare fråga och vi tog därmed bort den.

4.3 Analysarbete

Vi har efter varje intervju transkriberat vårt material, vilket varit tidskrävande men det har gett oss ett bra och fylligt underlag att arbeta med. Det har funnits delar av intervju-erna som inte varit relevanta i förhållande till vårt syfte och våra problemformuleringar,

19

dessa delar har vi valt att inte skriva ut. När alla intervjuerna var genomförda och allt intervjumaterial transkriberat började vi sortera och sammanställa resultatet. Vi utgick från vår intervjuguide där vi markerade med överstrykningspennor de frågor som hör ihop och som har ett samband. För att sedan lätt kunna se vilka delar av resultatet som har ett samband markerar vi dessa med olika färger utifrån intervjuguiden. Detta medför att vår forskning är indelad under olika rubriker. Vi arbetade på samma sätt med allt vårt intervjumaterial.

Vi tycker detta var ett bra sätt att arbeta på då vi enkelt kunde se olika samband, gemen-samma drag och eventuella skillnader. Detta underlättade också i bearbetningen av re-sultatet och när vi analyserade utifrån vår teori den meningsskapande processen. Tillvägagångssättet liknas vid en så kallad innehållsanalys som är ett vanligt sätt att analysera material på. Syftet är just att se samband, gemensamma drag eller skillnader i intervjuerna. Material samlas in, transkriberas, kodas och utgör sedan kategorier som i sin tur utgör ett resultat. Ett resultat som analyseras utifrån teorier (Larsen, 2009).

4.4 Validitet och reliabilitet

Validitet innebär att det material som anskaffats som underlag till forskningen är anpas-sad till undersökningens frågeställningar och att de har en teoretisk anknytning (Dalen, 2007). Genom att vi före intervjutillfällena gjorde ett antal provintervjuer och ändrade på de frågor som inte höll för att få ett bra resultat, blir därför också validiteten större. Detta underlättas med en kvalitativ forskning då vi som forskare kan se om informan-terna tolkar frågorna som vi tänkt. Vi har även, med informaninforman-ternas medgivande, spelat in våra intervjuer på diktafoner för att vi ska kunna göra en korrekt tolkning och analys av informanternas åsikter.

Reliabilitet innebär att det intervjumaterial som vi fått behandlas på ett noggrant och tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten kan bli större om man är flera forskare i samma un-dersökning och att man kommer fram till samma resultat. Detta kan vara svårt i en kva-litativ undersökning då man som forskare kanske inte uppfattar och tolkar informanter-na på samma sätt (Larsen, 2009). Vi har på grund av att tiden för vårt examensarbete är begränsad inte haft möjlighet till att kunna närvara båda två vid intervjutillfällena.

20

4.5 Forskningsetiska principer

Forskning bidrar till utveckling, såväl på individnivå som på samhällsnivå. Hur forsk-ning ska bedrivas finns det olika krav för. De forskforsk-ningsetiska principerna är till för den enskilde forskaren som en vägledning och som ett underlag i det egna ansvarstagandet. Som en inledning av våra intervjuer presenterade vi oss och berättade att vi läser till studie- och yrkesvägledare vid Malmö Högskola. Därefter hälsade vi respektive infor-mant välkommen och berättade att vi skriver ett examensarbete och syftet med detta. Vi informerade ungdomarna om ett frivilligt deltagande och om man av någon anledning inte längre ville medverka kunde de avbryta sitt deltagande.

Genom det tackbrev som vi skickade ut innan genomförandet av intervjuerna hade in-formanterna möjligheten att kontakta oss eller vår handledare för eventuella frågor och funderingar.

Vi framförde att vi tänkte spela in intervjuerna för att lättare kunna arbeta med materia-let, men även för att undvika missförstånd och nya tolkningar av samlat material. Innan inspelning av intervjuerna startar godkänner informanterna inspelningen. Vi informerar om att allt material såsom inspelningar, transkriberingar, personuppgifter och telefon-nummer kommer att hanteras med sekretess mellan oss forskare och kommer att raderas när vi arbetat färdigt med materialet. Intervjupersonerna blir också medvetna om att vi som forskare inte kommer att använda uppgifter som deras namn för att skydda deras identitet (www.codex.ur.se).

4.6 Val av frågor

För att få en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös har vi använt oss av öppna frågor för att få svar på hur ungdomar förstår, hanterar och upplever sin arbets-löshet. Frågorna har delvis skapats utifrån vår valda teori den meningsskapande proces-sen som talar om hur människan skapar mening i situationer, i detta fall arbetslösheten. Genom frågorna utifrån vår intervjuguide (se bilaga 2) kan vi få svar på hur åtta arbets-lösa ungdomar skapar mening i vardagen som arbetsarbets-lösa. Anledningen till vårt val av öppna frågor är alltså för att få en bredare och djupare bild av hur det är att vara ung och arbetslös samt få en ökad helhetsförståelse.

21

5. RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel redovisar vi vårt resultat och vår analys utifrån intervjuer med arbetslösa ungdomar. Vårt resultat delas in i tre olika huvudrubriker som utgörs av våra problem-formuleringar. Under varje huvudrubrik följer underrubriker med resultat som i sin tur följs av en analys. Vi har valt detta upplägg för att vi anser utifrån vårt resultat och vår teori att det som läsare underlättar att följa den röda tråden. Genom att först läsa ett re-sultat som direkt följs av en analys tror vi att läsaren har lättare för att skapa sig en för-ståelse för hur resultat i förhållande till teorin skapar en analys. Kommande informanter presenteras utifrån fingerade namn.

5.1 Hanterandet och förståelsen av att vara arbetslös

5.1.1 Att bli arbetslös

Resultatet visar på att ingen av informanterna frivilligt lämnat sina arbeten. Alla säger sig förlorat sin anställning på grund av lågkonjunkturen. Ungdomarna såg till en början inte sin arbetslöshet som ett problem. Någon trodde att det skulle vara lätt att få ett nytt arbete, men insåg efter någon månads sökande av arbete att det var svårare än vad de väntat sig. Andra informanter har känslan av att det ordnar sig med att få arbete men efter att blivit nekade att komma på anställningsintervjuer eller att arbetsgivarna inte ens svarar på ansökningar upplever informanterna det svårt att få ett arbete. En gemensam nämnare hos informanterna är att alla ser den första tiden av sin arbetslöshet som något positivt och skönt. Emmy säger följande:

Just då var det mest skönt, oh äntligen är jobbet klart! Jag jobbade jätte mycket och just då var det skönt att bli arbetslös, men efter någon vecka så fattade jag lik-som. Nu då?

Efter en längre tids arbetslöshet upplever de flesta ungdomarna någon form av uppgi-venhet. Dels av att inte få något arbete trots aktivt sökande, dels av att bara gå hemma och inte göra något samt att inte kunna följa med kompisar på olika aktiviteter. Känslan av värdelöshet infinner sig nu hos de flesta ungdomarna.

22 Analys

Den meningsskapande processen sätts igång när något nytt händer. Individen försöker nu förstå vardagen och de förändringar som händelsen medför (Weick1995). När ung-domarna blir arbetslösa händer något nytt och de försöker nu förstå vad det innebär och vilka förändringar arbetslösheten medför. Det handlar om att ungdomarna får kunskap och kännedom om sin situation som arbetslös där informanterna till en början är tillfreds med sin situation.

I Weicks (1995) Tillbakablickande (2) förstår ungdomarna vad det innebär att vara ar-betslösa först när det sker och vilka konsekvenser det medför. Informanternas utgångs-läge påverkas av att något nytt händer. När ungdomarna blir arbetslösa tror de sig kunna få ett nytt arbete utan svårigheter. Men efter någon månads jobbsökande förstår ungdo-marna innebörden av att vara arbetslös och konsekvenserna blir att informanterna inte får något jobb, bara går hemma och har inte något att göra.

Det Weick (1995) också säger i Tillbakablickande (2) är att ungdomarna nu glömt tidi-gare delar av sin arbetslöshet. Känslan av att arbetslöshet är något positivt och skönt försvinner. Ungdomarna har blivit medvetna om hur det känns att vara arbetslös och hur de upplever den. Arbetslösheten har orsakat svårigheter som får ungdomarna att glöm-ma. Ju längre ungdomarna upplever att vara arbetslösa desto mer tenderar upplevelsen att byggas på och informanterna känner sig mer och mer uppgivna. Genom att våra in-formanter vågar berätta för oss hur de upplever att vara arbetslösa får vi en djupare för-ståelse i hur det är att vara ung och arbetslös.

I Weicks (1995) Fokuserad på och av framtagna tecken (6) försöker ungdomarna förstå varför de har blivit arbetslösa genom att se olika tecken, till exempel lågkonjunkturen, och tolka dem utifrån ungdomarnas kontext. Samtliga informanter säger sig ha blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Detta skulle man kunna tolka som att ungdo-marna plockar ut detta tecken för att förklara varför de har förlorat arbetet, och som ett sätt att genom den meningsskapande processen skapa en förståelse för sin arbetslöshet. Ungdomarna tillskriver sig att dagens lågkonjunktur har inneburit att de blivit av med sina arbeten. De flesta ungdomarna tyckte till en början att det var skönt att vara arbets-lös men efter en tid upplever ungdomarna det som ett problem. De ser nu svårigheten i

23

att få ett nytt arbete. I nästa stycke av arbetet beskriver vi mer ingående hur ungdomarna upplever sin arbetslöshet.

5.1.2 Att vara arbetslös

När vi frågar ungdomarna om de upplever arbetslösheten som ett stort eller ett litet pro-blem svara alla utom Emmy att det är ett stort propro-blem. Många upplever det väldigt jobbigt att inte ha något att göra. Det finns inte något positivt med att gå hemma ”jag känner mig som en luffare, nej men det känns kränkande och folk bara stirrar ner på en” säger Erik. Erik själv upplever att andra människor tror att han är en person som aldrig haft ett arbete, som inte heller vill ha något utan trivs med att gå hemma.

Arbetslösheten gör att informanterna, enligt de själva, inte kan leva ett normalt liv. Dels för att de inte har någon fast inkomst, dels för att de vänder på dygnet och har svårt för att komma upp på morgnarna då de är uppe sent på kvällarna. Jonas beskriver sin eko-nomiska situation enligt följande:

Asså pengar betyder mycket mer nu än när man hade jobb, asså man hade mer fri-het när man hade jobb man kan ju hitta på vad som helst. Nu måste jag hela tiden tänka framåt det finns liksom, man kan inte stoppa undan eller man kan inte spara pengar nu när man har a-kassa.

Två av informanterna, Erik och Sara, har en del vänner som också är arbetslösa och detta upplevs som något positivt. Med positivt menar de att det är lite tur att vännerna är i samma situation då de kan umgås och identifiera sig med varandra. Då de träffas pratar de med varandra om sin arbetslöshet vilket ger dem en förståelse i att de inte är ensam-ma i arbetslöshetssituationen, de får ett utbyte av varandra. Att ha någon form av syssel-sättning är värdefullt för ungdomarna, det är tydligt i berättelserna att de mår bra de dagar de har planerade aktiviteter.

Som vi tidigare nämnt upplever Emmy arbetslösheten som ett litet problem. Att bo hemma hos sina föräldrar och inte ha något behov av någon fast inkomst gör att hon finner sig bra i situationen som arbetslös. Emmy säger själv ”jag är en sådan det löser sig människa… precis som min pappa” som inte ser arbetslösheten som ett stort pro-blem.

24 Analys

Enligt Weick (1995) påverkar omvärlden bilden av oss själva. Genom att träffa vänner som är arbetslösa blir ungdomarna medvetna om att andra befinner sig i samma situa-tion vilket gör det är lättare för informanterna att förstå situasitua-tionen som arbetslösa. När ungdomarna träffas och pratar om sin arbetslöshet kan de därigenom försöka förstå vad det innebär för dem själva. Informanterna får en djupare förståelse av sin arbetslöshet genom att träffa de vänner som är i samma situation, detta skulle då kunna medföra att de lättare kan hantera sin arbetslöshet. Genom att ungdomarna diskuterar hur de upple-ver sin arbetslöshet kan de på så vis se arbetslösheten ur andra perspektiv och detta skulle i sin tur kunna påverka deras självbild.

I egenskapen Social (4) påverkas ungdomarnas inställning till arbetslösheten av omgiv-ningen. Genom att ungdomarna umgås med andra som är arbetslösa kan detta innebära att arbetslösheten blir en normalisering. Om arbetslösheten ses som något normalt blir arbetslösheten kanske heller inte något problem för ungdomarna.

Utgångsläget förändras när informanterna blir arbetslösa vilket innebär att de får andra förutsättningar. Ungdomarna får sämre ekonomi, de säger själva att de inte längre kan leva ett normalt liv, de har inga pengar och har inget att göra om dagarna. Ungdomarna menar att de dagar de har någon form av sysselsättning mår de bättre. Weick (1995) menar att om ungdomarna tar kontroll över sin arbetslöshet har de större chans att kun-na göra arbetslösheten till något mer positivt. De dagar ungdomarkun-na tar kontroll över sin situation genom någon form av sysselsättning upplever de att de mår bättre i sin arbets-löshet och detta skapar mening. Om ungdomarna inte hade haft någon sysselsättning hade de kanske istället varit ute på staden och utfört kriminella handlingar bara för att ha något att göra. Vi ser betydelsen och vi har fått en djupare förståelse för hur viktigt det är för ungdomarna att ha en sysselsättning.

Weick (1995) beskriver i Fokuserad på och av framtagna tecken (6) hur vi utifrån vilket sammanhang vi befinner oss i tar fram tecken ur verkligheten som vi sedan tolkar ut-ifrån vår kontext. Erik upplever att människor på staden stirrar på honom. Utut-ifrån Eriks arbetslöshetssituation tolkar han att människorna ser ner på honom. Han får för sig att andra människor tror att han inte vill ha något arbete utan att han trivs med att gå hem-ma.

25

Emmy upplever inte sin arbetslöshet som något problem eftersom hon bor kvar hemma. Hon har då lättare för att ta kontroll över sin situation vilket i sin tur gör arbetslösheten till något positivt för henne. I och med att hon har större möjlighet till att ta kontroll över sin situation behöver hon därmed inte begränsa sig i sina sysselsättningar enligt Weicks (1995) Antaganden som är med och skapar omgivningen (3). Emmy säger själv ”jag är en sådan det löser sig människa…precis som min pappa”. Bourdieu beskriver i sitt begrepp habitus att habitus är en integrerad del av personligheten (Ahrne & Roman & Franzén, 2003). Genom att leva tillsammans i en familj tenderar familjemedlemmar-na ha likfamiljemedlemmar-nande habitus. Emmy är påverkad av sin pappas habitus och detta hjälper henne i hanterandet och förståelsen i att vara arbetslös.

De andra ungdomarna har fått ekonomiska konsekvenser av sin arbetslöshet vilket Emmy inte drabbats av eftersom hon bor hemma hos sina föräldrar. Det kan vara lätt för Emmy att inte uppleva situation som jobbig eftersom hon till skillnad från de andra inte har några utgifter som till exempel hyra. Tillbakablickande (2) har inte påverkat henne på samma sätt, hennes utgångsläge har inte förändrats.

Nu har vi tagit upp hur ungdomarna upplever att vara arbetslösa och enligt dem finns det inget positivt med att gå hemma. De anser att de inte lever ett normalt liv då arbets-lösheten medför en del begränsningar. I nedanstående beskrivs det hur ungdomarna på-verkas av sin arbetslöshet.

5.2 Hur påverkas dessa ungdomar av sin arbetslöshet?

5.2.1 Arbetslöshetens påverkan

Alla informanter påverkas på något sätt av de ekonomiska begränsningar som arbetslös-heten medför. Ungdomarna upplever begränsningar som att inte kunna resa, köpa kläder och skor eller spara pengar inför framtiden. Följderna av detta blir att informanterna sitter mycket hemma vilket ger en negativ påverkan på dem. Caroline tycker det är trå-kigt att sitta hemma, Sara säger att man klättrar på väggarna. Två informanter berättar om ytterligare begränsningar. Erik säger följande:

När jag går och handlar blir jag skitnervös, går inte genom stan för att träffa folk utan går omvägar när jag ska handla. Jag har blivit du vet skygg mot människor.

26

Erik berättar att han gärna vill gå på staden för att träffa och prata med folk men tycker att det är jättejobbigt för att han upplever att alla stirrar på honom vilket påverkar ho-nom, han blir nervös. Anna säger följande:

Det är väldigt deprimerande, man går upp och lär sig tv-tablån utantill. Man orkar inget även om man inte gör något så orkar man inte. Man går där hemma å har kan-ske inte duschat på nån dag å man tänker att jag inte kan gå ut för jag har ju inte duschat åsså orkar man inte de´så blir det att man sätter sig framför tvn igen. Det blir som en ond cirkel där humöret påverkas, dygnsrytmen rubbas och hon blir stressad av sin situation som arbetslös. När Jessica blev arbetslös påverkades hennes hälsa på så vis att hon började röka mer.

Analys

I egenskapen Tillbakablickande (2) förstår nu ungdomarna vad det innebär att vara ar-betslös och vilka konsekvenser detta medför. Ungdomarna ställs inför begränsningar som att inte kunna resa, spara pengar eller köpa kläder vilket gjort att informanterna fått nya förutsättningar. De sitter hemma mer, Erik har svårt för att gå ut på staden då han blir nervös av att träffa folk, humöret påverkas, dygnsrytmen rubbas och allt detta på-verkar ungdomarna negativt. Begränsningarna gör att utgångsläget, som anställd, för-ändrats till något sämre.

Enligt Weicks (1995) Antaganden som är med och skapar omgivningen (3) har ungdo-marna skapat en bild av hur det är att vara arbetslösa och fått lära sig hur de ska förhålla sig till det. Till exempel den ekonomiska begränsningen som uppstått har fått informan-terna att förstå sina begränsningar, något som de kanske inte ser då de arbetar. Annas bild av att vara arbetslös är att hon bara går hemma och i och med att hon inte ska iväg till något behöver hon inte duscha. Detta i sin tur medför att Anna inte kan gå ut för hon inte har duschat. För Anna blir detta en nedåtgående spiral som kan vara svår att ta sig ur.

I den meningsskapande processen är den Sociala (4) egenskapen beroende av hur in-formanterna tror sig bli uppfattade av andra människor (Weick, 1995). Erik upplever att andra människor stirrar på honom när han går på staden. Hammarströms intervjuperson Rebecca säger också att hon snart inte vågar gå ut längre för att hon känner sig ful och upplever att folk glor på henne (Hammarström, 1996). Ovanstående påverkar hur Erik

27

förhåller sig till sin situation som arbetslös samt vad arbetslösheten innebär. För Erik innebär detta att han har blivit folkskygg som gör att han går omvägar på staden. I

Byg-ger på konstruktioner av identiteter (1) blir de tre bakomliggande behoven inte

uppfyll-da:

- då det inte blir en positiv känsla för jaget när Erik tror att andra ser ner på honom. Erik skulle i detta läge kunna känna sig utsatt och detta kan leda till att Erik blir tillbakadra-gen och undviker att gå ut.

- då önskan att framstå som kompetent kanske inte uppfylls när folk stirrar på Erik för att han är arbetslös. Det kan vara så att Eriks självförtroende är så pass dåligt efter sin långa tid som arbetslös, att han då upplever att andra tänker att han inte är tillräckligt bra för att få ett arbete.

- då önskan av att känna kontinuerlighet brister när Erik är arbetslös och tidsstruktur och rutiner försvinner. Detta blir negativt för jaget då vi inte bygger vår identitet på egen hand utan även utifrån omvärlden. Att inte ha ett arbete kan påverka jaget negativt för det finns inga rutiner och det kan då finnas en risk för depression.

Att de ekonomiska begränsningarna och den obefintliga sysselsättningen har haft stor betydelse för informanterna har vi fått erfara i denna del av vår forskning. Detta har påverkat ungdomarna negativt. Alla har vi människor runt omkring oss som har olika betydelse för oss, likaså för ungdomarna. I nästa del har vi för avsikt att beskriva hur dessa människor påverkar informanterna.

5.2.2 Viktiga personers betydelse

De flesta informanter säger att familjen har stor betydelse i deras situation som arbetslö-sa. Erik står väldigt nära sina släktingar och upplever att deras nära kontakt med var-andra har varit avgörande för hans situation som arbetslös. De har en öppen och ärlig relation till varandra som Erik upplever som stor hjälp. Erik menar att han när som helst är välkommen till sina släktingar för att prata och de finns där för att lyssna. Han finner trygghet hos sina släktingar. De flesta ungdomarna säger sig få stort stöd av föräldrarna som alltid ställer upp vilket gör att de också känner sig uppskattade. Hanna säger: ”pap-pa är den viktigaste personen för mig, jag har ju vuxit upp med honom och alltid kunnat prata med honom”. Jonas och Caroline upplever stöd från vänner som alltid ställer upp

28

och som förstår dem som ingen annan gör. Emmy upplever sig själv som en viktig per-son, hon menar att hon är så trygg i sig själv att hon själv finner lösningar i problem som uppstår. Emmy känner att hon inte har något behov av att prata och känna stöd från andra.

Analys

I Weicks (1995) Bygger på konstruktioner av identiteter (1) beskrivs hur individen ska-par medvetenhet i det egna jaget genom stöd från familj och vänner. Alla ungdomarna utom Emmy finner stöd från familj och vänner som alltid ställer upp och hjälper infor-manterna i deras arbetslöshet. Men Emmy får trots allt stöd genom att bo kvar hemma hos sina föräldrar som därigenom hjälper henne ekonomiskt. Om Emmy inte bott hem-ma kanske familjen hade haft en större betydelse. Då hade hon kanske upptäckt vilket stöd hon egentligen har av att bo hemma. Stödet gör det lättare för informanterna att hantera sin situation. Genom att familj och vänner alltid ställer upp känner informanter-na sig uppskattade vilket är viktigt för att förstå och bekräfta siinformanter-na identiteter. När ung-domarna förstår sina identiteter har de lättare för att anpassa sig till arbetslösheten och förstå dess innebörd.

Vi kan enligt ovanstående konstatera att familj och vänner har stor betydelse för hur ungdomarna hanterar sin arbetslöshet. Intressen har också stor betydelse för informan-terna, i nedanstående resultat beskrivs det på vilket sätt.

5.2.3 Intressen

Resultatet visar på att fritidsintressen har en viktig roll för de arbetslösa ungdomarna. Intressena hjälper ungdomarna att få tiden att gå, att komma upp ur sängen och komma iväg till något som ger en sysselsättning. Det är tydligt att intresset är en viktig del i deras liv som också hjälper dem att få struktur på vardagen. För Jonas blir fritidsintres-set ett mål för dagen, något att se fram emot då det inte finns ett arbete att gå till.

Ja asså jag brukar ju träna och sånt för att hålla igång annars så finns det ju inget, man sitter ju bara hemma och slöar så det är bara att träna och ut och gå. Jag tränar sex dagar i veckan så nä annars så finns det inte så mycket att göra man kan ju inte göra vad som helst heller, man måste ju ha pengar också så det är väll vad man gör. (Jonas)

29

Dessvärre har Erik och Jessica fått avsluta sina fritidsintressen på grund av arbetslöshe-ten. Ungdomarna har inte längre råd att upprätthålla sina intressen. Som en följd av de ekonomiska förutsättningar som arbetslösheten medför kan Erik inte fortsätta med sitt intresse för bilar, han har tvingast sälja. Jessica har fått avsluta sitt intresse för motor-kross.

Analys

I den Sociala (4) egenskapen har livet utanför arbetslösheten betydelse för ungdomarna (Weick 1995). Fritidsintressen påverkar informanterna positivt, det blir en sysselsätt-ning som blir av betydelse för ungdomarnas inställsysselsätt-ning till arbetslösheten. Fritidsintres-sen är något positivt för informanterna. De får något att göra om dagarna därmed känns arbetslösheten inte så tung.

I Antaganden som är med och skapar omgivningen (3) är ungdomarna med och skapar den omvärld de befinner sig i samtidigt som omvärlden också påverkar ungdomarna (Weick, 1995). Genom sina fritidsintressen skapar ungdomarna en del av sin omvärld som i sin tur påverkar ungdomarna. I den meningsskapande processen blir intressen för informanterna ett sätt att få tiden att gå, det blir ett mål för dagen. Detta hjälper dem också att få struktur på vardagen. Informanterna försöker återskapa sin tid genom någon form av sysselsättning vilket ger dem större möjlighet att kunna göra något positivt av att vara arbetslös. Dessvärre har sysselsättningarna begränsats i egenskapen

Tillbaka-blickande (2) och medfört att ungdomarna ställts inför andra förutsättningar. Erik och

Jessica har fått avsluta sina fritidsintressen. Tidigare när Erik och Jessica hade sina in-tressen kan det tänkas att dessa haft en stor betydelse för dem. Det skulle kunna vara så att när de tvingats avsluta sina intressen, kan detta innebära att känslan av att vara ar-betslös stärks till något mer negativt.

Ungdomarnas fritidsintressen har hjälpt dem att få struktur på vardagen. Rutiner är nå-got som de flesta människor mår bra av som lyfts i tidigare forskning. Vår avsikt i nästa del är att ta reda på om rutiner hade betydelse under tiden de arbetade till skillnad från deras situation som arbetslösa.

30 5.2.4 Hur såg en dag ut innan? Hur ser den ut idag?

Innan informanterna blev arbetslösa bestod dagarna av rutiner vilket påverkade dem positivt. Rutiner som innebar att ungdomarna kom upp på morgonen, gjorde sig i ord-ning och åt frukost. För att sedan åka iväg till arbetet för att göra nytta men också för att träffa och känna sig uppskattade av andra människor. Efter arbetet kommer ungdomarna hem lagar mat, en del ägnar sig åt sina fritidsintressen andra umgås med vänner. Dessa rutiner innebär också en tidsstruktur på dygnet, det vill säga ungdomarna lägger sig i vad de anser vara rimlig tid på kvällarna för att komma upp i tid på morgnarna. Infor-manterna upplever rutiner som något skönt, blir på bättre humör, piggare och glada i slutet av månaden då lönen oftast kommer. Rutinerna gör att ungdomarna kan slappna av på ett helt annat sätt då de arbetar.

Ovanstående resultat skiljer sig betydligt efter att informanterna har varit arbetslösa en längre tid, ungdomarna upplever sig mer trötta och uttråkade. De är uppe sena kvällar och sover länge på dagarna. En del av tiden går åt att sitta vid datorn dels för att söka jobb, dels för att få tiden att gå. Anna beskriver sin situation på följande sätt:

Ja om man är hemma för länge å då kan man känna sig äcklad på sig själv, känner inte igen sig själv. Sen så kommer det dagar man har nått man ska göra å de dagar-na räddar en lite, alltså att man har en tid att passa. Trots det kan det vara svårt att komma upp å komma iväg. Steget ur sängen är det jobbigaste.

Emmy påverkas inte på samma vis som de andra ungdomarna, istället tycker hon att det är skönt att vara arbetslös. Emmy mår bra nu, hon hinner med allt och säger sig aldrig varit så stressfri som nu. Trots detta försöker hon hitta på något på dagarna för att inte bara sitta hemma. Ekonomin är inget större hinder mer än att hon inte kan resa eller köpa de dyraste kläderna. Att ekonomin inte är ett problem är för att hon bor hos sina föräldrar och betalar inte något för detta.

Analys

I Antaganden som är med och skapar omgivningen (3) är ungdomarna med och skapar den omvärld de befinner sig i. Detta genom att arbeta, träffa vänner och genom någon form av fritidsintressen. Denna omvärld ger struktur och rutiner i vardagen som i sin tur påverkar ungdomarna positivt. Informanterna har svårt för att skapa denna struktur och dessa rutiner när de är arbetslösa. Detta resulterar i att de är uppe sena kvällar, har svårt för att ta steget ur sängen på morgonen och sitter mycket vid datorn under dagarna.

In-31

formanterna upplever sig trötta och uttråkade. Emmy tar kontroll över sin arbetslöshet dels genom att det inte finns några större ekonomiska hinder, dels upplever hon att det är skönt att vara arbetslös. Denna kontroll gör att Emmy har större möjlighet att göra sin arbetslöshet till något positivt.

Utifrån vårt resultat ovan kan vi konstatera att ungdomarna mår bättre av att arbeta och mår bättre av de rutiner som ett arbete medför. Informanterna försöker återfå strukturer på vardagen genom sina kortsiktiga och långsiktiga planer för framtiden som nästa kapi-tel kommer att handla om.

5.3 Framtiden

5.3.1 Kortsiktiga och långsiktiga planer

Utbildning har stor betydelse för de intervjuade ungdomarna. Informanterna anser att det är viktigt för att kunna få ett jobb i dagens samhälle. Utbildning hade varit en fördel på grund av lågkonjunkturen, de menar att det kanske hade varit lättare att få ett arbete då.

När vi frågar ungdomarna hur de ser på sin framtid inom yrkeslivet på kort sikt får vi följande resultat; efter aktivt jobbsökande hoppas en del av ungdomarna att få komma på intervju som leder till ett arbete de trivs med. Att få bli kallad till intervju ger infor-manterna hopp om framtiden, det ger också hopp om att det börjar se bättre ut på ar-betsmarknaden. Några andra informanter tror att de inom kort kommer gå någon utbild-ning. Någon planerar att läsa upp sina gymnasiebetyg för att kunna söka vidare till an-nan utbildning, en anan-nan har redan sökt högskoleutbildning och en har sökt sig till folk-högskola:

Jag ska söka den där behandlingsarbetslinjen eller vad de kallar den för på folkhög-skolan, så det blir något sånt till våren som jag ska söka och sen få man försöka få något ströjobb. (Sara)

Det ungdomarna ser på sin framtid inom yrkeslivet på längre sikt är att några är färdiga med sina kortsiktiga planer gällande utbildning. Andra hoppas få ett arbete de trivs med. Ungdomarna vill ha trygghet med en fast anställning som ger en fast inkomst och

ruti-32

ner ”jag vill ha ett Svenssonliv där man börjar arbeta klockan åtta och går hem klockan fem” (Anna).

Analys

Att bli arbetslös innebär enligt Weick (1995) att något nytt händer vilket också medför att informanterna får andra förutsättningar. Ungdomarna tror att det hade varit lättare att få arbete om de hade haft någon form av utbildning, speciellt i dagens lågkonjunktur. Weick (1995) menar i egenskapen Tillbakablickande (2) att konsekvenserna av att bli arbetslös ger ungdomarna andra förutsättningar. I den meningskapande processen inne-bär det ett sätt för ungdomarna att förhålla sig till arbetslösheten. Utifrån de nya förut-sättningarna söker några informanter utbildningar, andra söker arbete. När informanter-na har fått en bild och en förståelse för vad arbetslösheten innebär kan individerinformanter-na gå vidare och se andra vägar som utbildning.

Utifrån egenskapen Social (4) gör ungdomarna vad de tror förväntas av dem genom att bli påverkade av vad andra säger och gör. Andra kan vara samhället, familj, vänner och så vidare. Samhället kan påverka genom att individen förväntas utbilda sig kanske fram-förallt då ungdomsarbetslösheten är hög. Det kan även påverkas utifrån ett samhälls-ekonomiskt perspektiv, då det skulle kunna tänkas att det kostar samhället mer genom att ungdomarna får a-kassa eller ekonomiskt bistånd. Familjen kan påverka genom att det förväntas att man skaffar sig en utbildning och kanske för att föräldrarna själva är utbildade. Det kan också vara så att man kommer från en familj där utbildning inte har någon större betydelse och därför förväntas det inte heller att man utbildar sig. Vänner kan påverka genom att de till exempel själva utbildar sig, och när man är arbetslös kan man påverkas av detta och själv vilja börja studera. Dessa förväntningar hade kanske inte uppstått hos de arbetslösa ungdomarna om de hade haft ett arbete.

Ungdomarna försöker se olika vägar bort från arbetslösheten. Utbildning är enligt ung-domarna viktigt och några väljer att gå den vägen, medan andra söker sig till arbets-marknaden. Vi funderade över om förebilder har en påverkan på informanternas framtid så här säger Sara om sitt intresse ”jag tänker på min handboll, då är det en talang som man kan avundas och vill vara lika duktig som”. Sara anser att en duktig handbollsspe-lare skulle kunna vara en förebild för henne. Detta skulle kunna påverka Saras framtida planer om att kanske vilja bli lika duktig som en bra handbollsspelare. I nedanstående beskrivs förebilders betydelse och påverkan på ungdomarna.

33 5.3.2 Förebilder

”Jonas Gardell och min syster är mina förebilder för de går sina egna vägar” säger Caro-line. Det handlar om att hon ser upp till människor som är målinriktade och som kom-mer dit de vill. Några informanter har vänner som förebilder. Dels är det vänner som stöttar och engagerar sig, dels vänner som kommit dit de vill inom yrkeslivet. Ungdo-marna ser upp till de vänner som är målinriktade och vet vad de vill av livet och på de sätt som de uppnått sina mål.

Nu på senare har det blivit så att en vän till mig har fått perfekt jobb och har fått anställning och det har rullat på hur bra som helst, hon trivs å hon har kommit så långt och det är klart att man skulle vilja vara där själv också. (Emmy)

Analys

I Bygger på konstruktioner av identiteter (1) konstruerar vi enligt Weick (1995) vår identitet utifrån vår omvärld. Genom förebilder påverkas ungdomarnas identitet. Detta handlar om att ungdomarna ser upp till sina förebilder för att de har uppnått något bra, vilket innebär att ungdomarna inte konstruerar sin identitet på egen hand utan den på-verkas utav omvärlden. Förebilderna är med och skapar den meningsskapande proces-sen som kan vara av betydelse för ungdomarnas framtid.

Enligt Weicks (1995) Antaganden som är med och skapar omgivningen (3) skapar och påverkar individen sin egen omvärld. Förebilderna som informanterna ser upp till på-verkar ungdomarnas omvärld. Detta innebär i den meningsskapande processen att ung-domarna får något att sträva efter. Ungung-domarna ser upp till sina förebilder som i sin tur skapar mening för ungdomarnas framtid. Detta kan vara ett sätt för informanterna att förhålla sig till arbetslösheten, att informanterna kanske strävar efter att bli som sina förebilder.

En del av den Sociala (4) egenskapen handlar om att ungdomarna påverkas av vad andra människor säger och gör. I den meningsskapande processen betyder det att före-bilden påverkar informanterna utifrån vad han eller hon säger och gör. Detta skapar me-ning för ungdomarna då de ser upp till människor som är målinriktade och som kommer dit dem vill och uppnår sina mål.