Selektering för att hitta guldkornet : En studie om selektering inom två svenska fotbollsakademier

32 

Full text

(1)

Selektering för att hitta guldkornet

En studie om selektering inom två svenska fotbollsakademier

Selection to find the golden grain

A study about selection in two Swedish football academies

Författare: Frida Holgersson & Fredrik Lien

HT 2020

Examensarbete: Kandidatuppsats, 15HP

Huvudområde: Idrottsvetenskap. Management in sports and recreation. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Robert Svensson, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Sören Hjälm, Universitetslektor, Örebro Universitet

(2)

Sammanfattning

Idag börjar elitsatsningen i tidig ålder, även om forskningen visar på att tidig elitsatsning inte ökar chansen att nå prispallen. Selektering är en del av idrotten i Sverige och selekteringen går längre ner i åldrarna. Fotbollsakademier är en växande företeelse i idag och akademierna bidrar till selektering lägre ner i åldrarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur selekteringsprocessen fungerar till och inom svenska fotbollsakademier. Genom semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat två anställda inom två olika akademier. Resultatet visar att akademierna använder sig av selektering för att utveckla spelare till representationslagen. Genom provspel i föreningarna får spelare

erbjudande om en plats i akademin samtidigt som spelaren sen kan gå miste om den platsen om spelaren inte utvecklas och presterar tillräckligt mycket.

Akademierna vi intervjuat arbetar med selektering. Detta på olika sätt och i olika utsträckning där ena akademin inte selekterar bort spelare från föreningen medan den andra akademin selekterar bort spelare från föreningen. Akademierna arbetar långsiktigt med att individuellt utveckla akademispelarna till att nå sin fulla potential. En annan påverkan på hur

akademierna arbetar med selektering är var geografiskt i Sverige föreningen är verksam samt hur stor föreningen är. Den geografiska aspekten är viktig eftersom storleken av regionen som akademin befinner sig i påverkar antalet spelare akademin har att tillgå.

(3)

1. Inledning 3

2. Bakgrund 4

3. Tidigare forskning 6

3.1 Fotbollsakademier i allmänt 6

3.2 Fotbollsakademier internationellt 7

3.3 Akademi, nycklar till framgång 8

3.4 Talangidentifiering och selektering 8

4. Syfte och frågeställningar 10

5. Metod 11

5.1 Val av tillvägagångssätt 11

5.2 Urvalskriterier och rekrytering 12

5.3 Etiska ställningstaganden 12

5.4 Metod för insamling av data 13

5.5 Dataanalys 14

6. Resultat 15

6.1 Varför selekterar svenska fotbollsakademier? 15

6.2 Vem är det som bestämmer vilka som får delta i svenska fotbollsakademier? 16

6.3 När selekteras spelare till och inom svenska fotbollsakademier? 17

6.4 Hur sker selekteringen i och inom svenska fotbollsakademier? 19

7. Resultatdiskussion 21

7.1 Likheter och skillnader 21

7.2 Långsiktig utveckling 22

7.3 Exkludering och inkludering 23

8. Metoddiskussion 24 8.1 Svagheter 24 8.2 Styrkor 24 8.3 Urval 24 9. Studiens kunskapsbidrag 25 10. Slutsats 25

11. Att studera vidare 26

12. Referenser 26

Bilaga 1 30

(4)

1. Inledning

Att selektera är en naturlig del av elitidrotten i Sverige. Svenska fotbollslandslaget är en del av selekteringen där vuxna elitidrottare väljs ut samtidigt som en stor del sorteras bort eller inte blir uttagna. Något som blir mer problematiskt är när man gör ett urval av idrottande barn, när selekteringen går ner i åldrarna (Redelius, 2020). Riksidrottsförbundet (RF) (2015) och deras vision “Strategi 2025” beskriver att idrotten i Sverige ska vara inkluderande för alla oavsett kön, bakgrund och ekonomi. Idrotten ska vara jämställd, träningen ska bidra till att utveckla individer, utövaren ska må bra av idrotten samt ha roligt. RF (2015) förklarar att Strategi 2025 strävar efter att alla ska ha ett livslångt idrottande där utövarna väljer att stanna inom föreningslivet livet ut. Samtidigt ser vi idag att elitsatsningen börjar i tidig ålder

(Rosengren, 2016). I SVT:s serie, “Mötet” får tittarna se och höra olika sidor på elitsatsning i tidig ålder. På den ena sidan menar tränare och grundaren av den elitsatsande

akademin Helsingborg City FC att disciplin från tidig ålder är en nyckel till framgång.

Däremot anser AIK Fotbolls barn- och ungdomsansvarig att det är omöjligt att se vem som är talang eller inte i en så tidig ålder och använder sig själv som exempel där han förklarar att han knappt kunde slå ett inlägg i luften vid 14 års ålder men ändå lyckades nå elitfotbollen och livnära sig på det (SVT 2020).

Peterson (2011) förklarar selektering som ett urval, ett sätt att rangordna och i detta fall rangordna talangfulla ungdomar. Fotbollen i Sverige är i en position där en så stor andel i varje åldersgrupp spelar fotboll att föreningarna kan välja bland ungdomarna som

föreningarna själva vill. I rapporten Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer, En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare, skriver Fahlström, Glemne, och Linnér (2016) att talangutveckling inom klubbarna oftast är organiserad i fotbollsakademier. Detta skapar chanser att hittar många talangfulla ungdomar som senare kan spela i landslagen men samtidigt missar man många talangfulla ungdomar (Peterson, 2011).

Chansen att nå prispallen när lek blir till allvar ökar inte av tidig elitsatsning enligt Rosengren (2016). När selekteringen börjar i tidig ålder ökar istället risken för skador,

ätstörningar, depression och prestationsångest hos spelarna som blir utvalda. Samtidigt bidrar det till en sänkt ambition hos de spelarna som blir bortvalda. Redelius (2020) förklarar att

(5)

selektering av barn bidrar till att de barn som ses som talangfulla för stunden blir utvalda, samtidigt som det inte finns forskning som pekar på att man genom talangidentifikation kan förutsäga vilka barn som blir bäst som seniorer.

Redelius (2020) tar i artikeln “Därför är det olämpligt att selektera idrottande barn” upp frågan om selektering är okej enligt barnkonventionen. Hon menar på att selektering är relaterat till inkludering och barn som inte blir selekterade blir då exkluderade. Att bli exkluderad kan visas på olika sätt genom att utövaren inte får extra träningar, lika många tävlingssituationer eller utbildade ledare. Redelius (2020) beskriver att från exkludering är inte steget långt till diskriminering. Enligt artikel 2 i barnkonventionen får inga barn

diskrimineras och alla är lika mycket värda (Hedenborg & Norberg, 2020). Då alla människor under 18 år räknas som barn och barnkonventionen nu är svensk lag kan man ställa sig frågan om selektering är aktuellt för barn och ungdomar.

Svenska fotbollsförbundet rekommenderar till föreningarna att det inte ska ske någon selektering innan 15 års ålder men att föreningarna själva får ta ställning och bestämma över sin egen verksamhet (Svenska Fotbollsförbundet, 2019). Inom svensk fotboll

används selekteringen för att få fram de mest talangfulla ungdomarna (Peterson, 2004). Detta görs genom ett visst antal läger som sen leder fram till landslagssamlingar och tillslut till de olika landslagen. Genom zonläger, distriktsläger, elitläger och förberedande

landslagssamlingar selekterar svensk fotboll ut de mest talangfulla ungdomarna redan från tidig ålder (Peterson, 2004). Vi vet att svensk fotboll använder sig av selektering för att få fram de mest talangfulla ungdomarna till landslagen men hur använder sig fotbollsakademier av selektering? Studien är intressant för de som är intresserade av barn- och ungdomsidrott samt för de föreningar som vill starta akademier. Vår studie kommer handla om hur

fotbollsakademier i Sverige använder sig av selektering.

2. Bakgrund

En akademi är ett organisatoriskt sammanhang som drivs av professionella

fotbollsklubbar, akademier tillhandahåller coaching och utbildning för unga fotbollsspelare (Gibson & Groom, 2018). År 2016 fanns de 58 olika akademier i Sverige som alla tar in runt

(6)

tio spelare per år. En akademi ger förutsättningar för bra träningar, en organisation samt utbildade tränare berättar Fahlström m.fl., (2016). Tidigare forskning visar på att akademierna själva anser sig vara framgångsrik om dem lyckas ta en akademispelare och utveckla denna till att spela för representationslaget (Relvas, Littlewood, Nesti, Gilbourne, och Richardson, 2010).

Talangidentifiering inom fotbollen är idag en nödvändighet. Reeves, Littlewood, McRobert och Roberts (2018) förklarar att de stora summorna pengar som kan tjänas på att sälja spelare gör att klubbar i England letar talanger i klubblag som sen kan få chans att provspela i

akademin. I Sverige finns samma tendenser som i England förklarar Peterson (2005).

Idrotten i Sverige har kommersialiserats och blivit till en vinstdrivande verksamhet. För att få ihop verksamheten hos många elitklubbar i Sverige är de viktigt att producera spelare som sen kan säljas vidare. Att producera spelare för export bidrar dock inte till ett stabilt och långsiktigt lagbygge utan snarare till att de börjar selekteras lägre ner i åldrarna beskriver Peterson (2005).

Fotbollsakademier i England arbetar tillsammans med Premier League där de har tagit fram en utbildningsplan (Reeves m.fl., 2018). Det är en långsiktig strategi som syftar till att främja ett världsledande talangutvecklingssystem, nämligen The Elite Player Performance Plan (Saward, Morris, Nevill, Minniti, och Sunderland, 2019). Utbildningsplanen har ett ramverk som föreningarna måste följa för att få behålla sin status som akademi. Ramverket ger också förslag på hur akademierna kan övervaka spelarnas framsteg och utveckling. Reeves m.fl., (2018) förklarar att det finns ett poängsystem som mäter varje spelares utvecklingsresa, detta bidrar till att akademierna kan mäta hur framgångsrika de är på att producera spelare med hög kvalitet.

I Sverige arbetar akademierna på liknande sätt men istället för ett poängsystem för spelarnas produktivitet i akademi får hela akademin poäng baserat på åtta olika processmål (Unicoach, 2020). Dessa mål utgör ett poängsystem där beroende på hur många poäng akademin

får samlar ihop olika många stjärnor. Några av processmålen som används för att bli certifierad är för att kvalitetssäkra klubbens arbete med spelarutbildning, identifiera

utvecklingsmål men även skapa tydlighet gentemot sponsorer, föräldrar, andra klubbar etc. Tidigare kallades detta rankingsystem för “Tipselit” och var ett samarbete mellan Svensk Elitfotboll och Svenska Spel. År 2020 har Unibet tagit över som huvudsponsor och därmed har också Svensk Elitfotboll inlett ett samarbete med Unibet för att fortsätta utveckling

(7)

och certifiering av akademierna. Samarbetet och akademiutvecklingen har nu bytt namn till Unicoach (Unicoach, 2020).

Unicoach är ett långsiktigt projekt med en vision om att svensk elitfotboll ska utvecklas och att Allsvenskan blir en utav de främsta ligorna i Europa. Unicoach vill fokusera

på ledarutveckling för att skapa en så bra utbildningsmiljö för unga elitspelare. Unibet ersätter svensk elitfotboll med 15 miljoner kronor per år, vilket fördelas utifrån hur många

rankingpoäng vardera akademi har fått av Svensk Elitfotbolls certifieringsprocess (Unicoach, 2020).

3. Tidigare forskning

Tidigare forskning om fotbollsakademier har dels studerat hur akademierna är

organiserade, hur psykologiska faktorer påverkar ungdomar samt talangutveckling och talangidentifiering. Forskningen som genomförts har fokuserat på England vilket innebär att det finns en viss kunskapsbrist på forskning om hur fotbollsakademier arbetar i Sverige.

3.1 Fotbollsakademier i allmänt

Akademier arbetar på så sätt att det inom de olika lagen är personer med olika roller för att utveckla spelarna. I dessa olika roller ingår en huvudtränare, en assisterande tränare och en lagansvarig förklarar Relvas m.fl., (2010). Enligt Gibson och Groom (2018)

ansvarar akademichefen för det strategiska ledarskapet och driften av klubbens akademi, vilket inkluderar implementering av klubbens filosofi, coaching- och spelprogram,

spelarutbildning och ledning av akademins personal. Det är viktigt att akademierna utveckla miljöer av hög kvalitet med ett långsiktigt och individualiserat fokus som betonar utveckling av ungdomarna snarare än tidig framgång (Ivarsson, Stenling, Fallby, Johnson, Borg & Johansson, 2015). Detta för att inte bara underlätta spelarnas utveckling av fotbollsfärdigheter utan också underlätta idrottarens hälsa.

(8)

Professionella idrottsorganisationer är komplexa system med ett stort antal individer

och grupper av intressenter (Gibson och Groom, 2018). Dessa olika grupper är organiserade i olika avdelningar, till exempel, teknisk personal och medicinska avdelningar, dessa fungerar på ett sammanhängande sätt över systemnivåer. Fotbollsklubbarna arbetar vanligtvis med en av två distinkta allmänna organisationsstrukturer förklarar Relvas m.fl., (2010). Den ena strukturen innebär att en sportchef fungerar som en länk mellan fotbollssektionerna till exempel ungdomarna och de professionella. Den andra strukturen innebär att en styrelse är ansvarig för både ungdoms samt den professionella sektionen, där man sen delar upp ansvaret på två vice ordförande där en får ansvar för ungdomssektionen och en för den professionella sektionen (Relvas m.fl., 2010).

3.2 Fotbollsakademier internationellt

När det kommer till akademier generellt har forskningen framförallt studerat akademier internationellt med fokus på England och vi har valt att fokusera på tidigare forskning som beskriver hur fotbollsakademierna samarbetar med Premier Leauge. Enligt Holt, (2002) begär English Football Association (EFA) att alla Premier League klubbar ska ha en

ungdomsakademi. Akademierna i England rekryterar spelare från 8 års ålder, för att medverka i tävlingsinriktade matcher. Många av tränarna är heltidsanställda inom klubben men det finns även de som är deltidsanställda som hjälper till i de yngre åldersklasserna. EFA har också krav på hur träningsanläggningen ska se ut och hur akademierna fungerar, d.v.s. hur läroplanen ska se ut samt att coacherna ska uppfylla vissa krav för att klubbarna ska få

behålla sin status som akademi (Holt, 2002).

Inom akademin arbetar föreningarna med olika saker för att utveckla och förbättra spelarna, Gibson och Groom (2019) ser i sin studie som genomförts i England, hur en utomstående person kommer in i en ledarroll i en akademi som är under förändring. Studien visar på att personen som anställdes fick en annan beskrivning av jobbet innan anställningen men insåg snabbt att hans jobb är att utveckla spelare för att sedan kunna sälja spelarna vidare. För att utveckla spelare som sen går att sälja vidare arbetar tränarna med långsiktiga mål. Ivarsson m.fl., (2015) förklarar samtidigt att en orsak till akademiers ovilja att arbeta med långsiktig utveckling är att proceduren inte alltid motsvarar vinnande spel. Många klubbars prioritet är att vinna och är därför mindre intresserade av långsiktiga processer och mål. Ett problem som

(9)

tas upp är den bristande kommunikationen mellan ungdomslagen och representationslagen. Detta problem bidrar till ett hinder för spelarnas utveckling att nå representationslagen (Relvas m.fl., 2010). Forskarna menar på att tränaren behöver kolla på akademiträningarna för att kunna utvärdera och se vad de nya unga spelarna kan bidra med i representationslag (Relvas m.fl., 2010).

3.3 Akademi, nycklar till framgång

För att få en framgångsrik fotbollsakademi behöver fotbollsklubbarna arbeta och fokusera på långsiktiga mål. Tidigare forskning visar på att spelarna väljer akademi baserat på spelarnas upplevelse av att vara på klubben och genom integrationen med tränare och lagkamrater (Clarke, Cushion och Harwood, 2018). Även Ivarsson m.fl., (2015) förklarar i deras studie att spelarna behöver en bra ledarstab runt sig för att utvecklas. Studien förklarar att spelarna behöver en tränare som tillsammans med idrottaren sätter tydliga mål för

spelarens långsiktiga utveckling, samtidigt som målen ska utvärderas och feedback ska ges i riktning med målen. För att uppnå optimal utveckling beskriver Mills, Butt, Maynard och Harwood (2013) att det är viktigt att spelarna har förebilder samt rimliga och tydliga

förväntningar på sig. För att utveckla spelarna på bästa sätt förklarar Ivarsson m.fl., (2015) att det är viktigt att akademichefer och tränare fokusera på långsiktig utveckling, där tränarna tillsammans med spelarna enskilt arbetar aktivt med målsättning och utvärdering samt att det är viktigt att tränarna ger feedback till spelarna. Tränarna beskriver själva att det är viktigt att tränaren är uppmärksam, uppmuntrande, öppen samt att det finns en tvåvägskommunikation för att spelarna ska kunnat utvecklas (Mills m.fl., 2013).

3.4 Talangidentifiering och selektering

För att nå framgång är det några aspekter som tas upp, till exempel hur akademier arbetar med scouter, vilka psykologiska faktorer som påverkar ungdomarna samt hur

fotbollsklubbarna arbetar för att hitta de bästa spelarna. När det kommer till selektering som vår studie fokuserar på, säger tidigare forskning att i England väljs spelare ut som är

(10)

kunna sälja spelaren, tjäna pengar och därmed kan akademin utvecklas till en framgångsrik affärsmodell förklarar Gibson och Groom (2019).

Enligt Ivarsson m.fl., (2015) är psykologiskt välbefinnande en funktion som erkänts som en nyckelfaktor för framgångsrik talangutveckling och kompetensutveckling. Därför dras preliminärt slutsatsen att uppfattningen av Talent Development (TDE) är förknippad

med välbefinnande bland ungdomsidrottare som är mycket involverade i sport. Med tanke på att en högkvalitativ utvecklingsmiljö verkar vara förknippad med högre nivåer av

självrapporterat välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelare, är det värdefullt för akademier och fotbollsklubbar att arbeta för att använda miljön inom klubbarna (Ivarsson m.fl., 2015). Reeves m.fl., (2018) beskriver att scouter följer en spelare en längre tid för att se om

spelaren uppfyller kraven som klubben har på spelaren. Idrottsscout är ett yrke där en person arbetar på uppdrag från en idrottsförening vars uppgift är att identifiera nya spelare (framtid, 2021). När scouter letar efter spelare är det viktigt att titta på ställen där inga andra letar, vilket kan förklaras som att det ibland är bättre att titta på en division fem match än en

division ett match för att alla andra kollar division ett matchen. Klubbarna och managern har ofta en press på sig att man ska vinna juniormatcher vilket bidrar till att akademierna väljer att rekrytera och selektera ut de spelarna som på något sätt kan hjälpa laget att vinna matcher (Reeves m.fl., 2018). Reeves m.fl., (2018) förklara även att det är viktigt att ungdomarna som inte spelar i akademier har tillgång till seriespel. Framförallt för att ungdomsspelarna ska fortsätta utvecklas och att de senare ska kunna rekryteras till akademier eller

representationslag. De flesta klubbar letar efter den bästa spelaren de kan hitta till sin akademi när spelarna är i åldern 8–16 år, tekniken på spelaren är en avgörande faktor till att rekrytera spelaren till akademin. Samtidigt visar studien att när det gäller spelare 17–21 år visar det sig att en majoritet av klubbarna letar efter en spelare som kan passa in i den trupp som representationslaget har i dagsläget (Ford, Delgado Bordonau, Bonanno, Tavares, Groenendijk, Fink, Gualtieri, Gregson, Varley, Weston, Lolli, Platt och Di Salvo 2019). Forskarna har även fokuserat på hur ungdomar upplever selekteringen i Brown & Potracs (2009) studie deltog fyra män som upplevt selektering från ungdomsfotboll på elitnivå. Specifikt valdes deltagarna för denna studie eftersom de alla hade genomfört ett treårigt stipendium vid en professionell fotbollsklubb. Stipendiatprogrammet riktar sig till de bästa av 16–19-åriga spelare som får tre års heltidsträning i en professionell klubbmiljö. I slutet av det treåriga programmet får spelarna antingen ett kontrakt som seniorproffs eller

(11)

släpps dvs. selekteras bort från klubben (Brown & Potrac 2009). I slutet av stipendium perioden kallades respondenterna till individuella möten med sina respektive tränare och akademichefer för att ta reda på om de skulle erbjudas ett professionellt spelarkontrakt.

Tyvärr var det då som deltagarna informerades om att de inte skulle erbjudas ett professionellt kontrakt och att de skulle släppas, det vill säga selekteras bort av klubben. Denna händelse hade en betydande inverkan på deras självkänsla. Deltagarna belyste hur de upplevde starka känslor av chock, ångest, förnedring, ilska och förtvivlan (Brown & Potrac 2009)

Sammanfattningsvis finns det en del forskning om hur akademier arbetar

organisatoriskt, psykologiska faktorer och hur akademierna går tillväga vid talangutveckling och identifiering av talanger, framförallt internationellt. Däremot finns det en kunskapslucka kring hur akademier använder sig av och arbetar med selektering i ett svenskt sammanhang. Vi har därför valt att fokusera på hur fotbollsakademier i Sverige arbetar med selektering.

4. Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur selekteringsprocessen för att bli antagen som spelare går till inom två svenska elitfotbollsakademier samt fastställa vilka likheter och skillnader som

framkommer.

För att nå vårt syfte kommer vi använda oss av frågeställningarna: • Varför selekterar svenska fotbollsakademier?

• Vem är det som bestämmer vilka som får delta i fotbollsakademin? • När selekteras spelare till och inom svenska fotbollsakademier?

(12)

5. Metod

I detta avsnitt redogörs vår valda metod, urvalskriterier, etiska riktlinjer, metod

för datainsamling samt dataanalys. För att få en djupgående undersökning med deltagarnas egna ord och tankar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod.

5.1 Val av tillvägagångssätt

Syftet med studien är att undersöka hur selekteringsprocessen fungerar och för att göra detta kommer det genomföras en kvalitativ studie. Metoden för datainsamling är

semistrukturerad intervju för att få fram respondentens egna tankar och känslor (Jones, 2015). Armour och MacDonald (2012) beskriver att i en semistrukturerad intervju behöver man inte ställa frågorna i en specifik ordning eller använda precis samma ord i varje intervju.

Intervjuaren ett flexibelt närmande och kan under intervjun ändra ordning på frågorna, samt ställa frågor för att få utvecklade svar. Jones (2015) förklarar att genom en semistrukturerad intervju kan intervjuaren fånga upp teman som kanske inte gjorts under en kvantitativ enkät. Vi använder oss av kvalitativ metod för att vi vill låta deltagarnas egna ord och tankar vara till grund för studien. Några intervjufrågor skulle kunna ställas genom enkät, till exempel “vid vilken ålder börjar ni selekteringen?” med tillhörande svarsalternativ.

Semistrukturerade intervjuer är en relevant metod då vi får flexibiliteten samt möjligheten till att ändra ordning på frågorna och kunna ställa följdfrågor. Denna flexibilitet bidrar till att vi kan fortsätta på teman som deltagarna tar upp men även att vi kan ställa följdfrågor på svar som behöver utvecklas mer. Ett exempel på detta är när vi frågade om selekteringsprocessen, vi fick då ställa följdfrågor för att få ett mer djupgående svar. Det är viktigt att deltagarna får prata om sina egna erfarenheter med sina egna ord vilket Jones (2015) beskriver att

respondentera får genom intervjuer. Jones (2015) förklarar även att genom intervjuer som genomförs ansikte mot ansikte kan läsa av ansiktsuttryck, kroppsspråk men även om deltagaren använder olika röstlägen. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Icke relevanta ord från transkriberingen har plockats bort ord som “liksom” och om respondenten hakar upp sig eller liknande innan svaret så som “eeeh”, eller “va va va”.

(13)

5.2 Urvalskriterier och rekrytering

För att uppfylla vårt syfte har vi kontaktat fotbollsklubbar i Sverige som har en

akademiverksamhet. Detta för att undersöka hur fotbollsakademier arbetar med selektering. Akademierna har valts ut genom Tipselit-rankingen från 2019 som Svensk

Elitfotboll tillsammans med Svenska Spel har genomfört (tipselit, 2019). Vi har valt att kontakta åtta akademier via mail med en förfrågan om att delta

i undersökningen. Vi använde oss av slumpmässigt urval när vi valde ut och frågade vilka akademier som ville delta i studien (Bryman, 2018). I undersökningen har två elitklubbar i Sverige från vårt urval valt att delta i studien. Efter positivt svar skickade vi ut ett

informationsbrev till samtliga som valt att delta. Intervjuer genomfördes på distans på grund av rådande omständigheter med Covid-19 och för att så effektivt så möjligt kunna genomföra intervjuerna. Vi har genomfört intervjuer med en person från varje förening. Vi valde att endast intervjua en från varje förening och lät deras ord stå för föreningens syn på selekteringsprocessen. I den ena Akademin intervjuades en ledare för ett utav deras

elitförberedande akademilag och i den andra intervjun var det föreningens akademichef som intervjuades. Personerna vi intervjuat har olika roller i sina föreningar men båda två har en bra inblick i hur föreningarna arbetar med selektering då båda har arbetat en längre tid i föreningarna.

Akademi 1 en lite mindre förening i södra delarna av Sverige, föreningen har de senaste åren haft sitt representationslag i Allsvenskan eller Superettan, en välkänd etablerad klubb i Sverige.

Akademi 2 en stor väletablerad förening på ungdomssidan, i en av de större städerna i Sverige. Föreningen har de senaste åren haft sina respektive representationslag i så kallade elitdivisioner. Föreningen har lag från 8 års ålder till A-lag.

5.3 Etiska ställningstaganden

Studiens etiska riktlinjer är i överensstämmelse med Vetenskapsrådet (2017), samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav.

(14)

syfte och innehåll. Vi har informerat genom informationsmail samt muntligt vid intervjuerna och då fått samtycke från deltagaren. Samtyckeskravet har säkerställt genom att deltagarna har blivit informerade om att deras medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta medverkan under hela processen.

Konfidentialitetskravet har säkerställts genom att transkriberingen och ljudfiler har förvarat oåtkomligt för utomstående (Vetenskapsrådet, 2017). Nyttjandekravet har säkerställts genom att författarna av studien inte lämnar ut uppgifter till andra syften eller kommersiellt bruk som de samlat in under detta undersökningssyfte. Vi har även valt att byta ut akademiernas namn för att undvika identifiering av deltagarna. Där vi frekvent kommer använda oss av akademi 1 samt akademi 2. Vi har också informerat deltagarna om att datamaterialet kommer raderas efter avslutad studie.

Vi har i uppsatsen valt att avidentifiera föreningarna och personerna som deltar. Vi har därför valt att inte gå in på detaljer i siffror som föreningarna nämner för att man inte ska kunna identifiera vilka föreningar som deltar. Detta för att föreningar inte skall kunna motta kritik eller liknande kring huruvida de arbetar med ungdomar och selektering. Vi som utför studien går in i undersökningen objektivt och kommer att vara tydliga med vad föreningarna har svarat och gett oss för underlag till studiens resultat. Vi kommer även vara noga med att det är ett resultat som är rättvist framfört så inga missförstånd kan ske.

5.4 Metod för insamling av data

Vårt slutgiltiga urval blev två enskilda semistrukturerade intervjuer med två

olika fotbollsakademier. Intervjuerna gick till på så sätt att författare 1 ställde frågorna genomgående i båda intervjuerna och författare 2 observerade. Intervjuerna började med lättare frågor och fyllde på med djupgående frågor ju längre intervjun gick. Exempel på fråga som vi startade med var “vilket syfte akademin har?” och en fråga som vi avslutade med var Vad menar du med att säga” i största drag är det vår sportchef som ansvarar för

rekryteringen?”. Båda intervjuerna avslutades med att respondenterna själva fick lägga till något som de ansåg vara viktigt och som vi möjligtvis glömt fråga eller inte fått med i de frågor vi ställde under intervjun. Intervjuguiden var uppdelad i olika teman. Dessa teman var “selekteringsprocess och kriterier” och “breddidrott”. Detta för att vi enklare ska kunna analysera all data som vi fått in. Intervjuerna spelades in på två olika sätt (Jones, 2015). Intervjun spelades in genom våra mobiltelefoner för att intervjun skulle vara lättillgänglig,

(15)

det andra sättet vi använde oss av var ett program på datorn som kallas för OBS, detta sätt användes som back-up. Detta gjordes på båda intervjuerna för att säkerställa att all data var tillgänglig och inte försvann på något sätt. Intervjuerna tog i snitt cirka 40 minuter att genomföra, vilket gav oss en mängd data att transkribera.

Efter intervjuerna transkriberades materialet ordagrant. Materialet blev totalt 22 sidor med dubbelt radavstånd i storlek 12 Times new roman.

5.5 Dataanalys

Jones (2015) förklarar att der är viktigt att läsa igenom transkriberingen noga och gärna flera gånger innan man börjar leta efter kategorier. Vi började därför med att läsa transkriberingen för att få en helhetsbild av vad som sagts. Efter de placerade vi in svaren som

intervjupersonerna under varje forskningsfråga, här tog vi även bort information som inte var relevant för vår forskning. Jones (2015) förklarar det som att man plockar bort all orelevant information som inte behövs för att svara på forskningsfrågorna. Detta gjorde att vi sen kunde skriva om svaren i forskningsfrågorna och ta med citat från intervjuerna. När personen svarat på mer än en fråga i samma fråga har vi valt att dela upp svaret under de olika frågorna. Till exempel delade vi in svaret som akademi 2 sa,

“I största drag är den som ansvarar för det är det vår sportchef för ungdom, han har lång erfarenhet av det här och är duktig på att hitta. Han har en extrem referensram när det gäller spelare i de här åldrarna så att det är han som oftast tittar överlag på det här under knatteskolan och sen självklart väger in ambitionsdelen, vi tvingar inte in någon i akademin utan det är ett erbjudande”

Där översta delen presenteras i vem som bestämmer över vilka ungdomar som får erbjudande,

“I största drag är den som ansvarar för det är det vår sportchef för ungdom, han har lång erfarenhet av det här och är duktig på att hitta. Han har en extrem referensram när det gäller spelare i de här åldrarna så att det är han som oftast tittar överlag på det här under knatteskolan och sen självklart väger in ambitionsdelen”.

Den andra delen hamnar under selekteringsprocessen,

(16)

Efter att vi delat upp svaren under forskningsfrågorna letade vi upp kategorier som passar in under varje fråga. Vi har delat upp svaren i olika kategorier efter våra forskningsfrågor och kommer presentera våra kategorier under varje fråga.

I våra frågeställningar har vi identifierat olika kategorier. I den första frågeställningen som är: Varför selekterar svenska fotbollsakademier? har vi identifierat, långsiktighet,

elitförberedande och individuellutveckling.

Den andra frågeställningen som lyder: Vem är det som bestämmer vilka som får delta i

svenska fotbollsakademier? Finns kategorier såsom sportchef, uttagningar och samråd mellan akademichef och ledare.

Frågeställning tre: När selekteras spelare till och inom svenska fotbolssakademier? Några kategorier som vi identifierat är, provspel, rekrytering och ålder.

Sista frågeställningen som är: Hur sker selektering i och inom svenska fotbollsakademier? Här har vi fyra kategorier, ingen aktiv rekrytering, ambition, teknik och spelförståelse.

6. Resultat

6.1 Varför selekterar svenska fotbollsakademier?

Selektering förekommer inom fotbollsakademier i Sverige. Varför selekteringen sker är olika från akademi till akademi. Det ser vi framförallt på vilka möjligheter akademierna har

beroende på den geografiska positionen i landet samt hur mycket resurser, vilket innefattar ledare, antal lag och utbud av spelare det finns att tillgå inom föreningen. Båda akademierna arbetar med att utveckla individer till föreningens representationslag. Samt att akademierna är väldigt tydliga med att fokus ska ligga på långsiktighet och individuell utveckling av spelare. Respondenterna förklarar att i de lägre åldrarna är det inte vinna som gäller utan att alla spelare ska utvecklas och få en så bra fotbollsutbildning så möjligt. När spelarna kommer upp i ålder är det även då den individuella utvecklingen som är viktigast.

(17)

”Syftet i grund och botten är att vi ska få fram spelare från vår

elitförberedande verksamhet som kan ta plats i vårt A-lag. Det är det största målet och få dem att spela för oss.”

Akademi 2 förklarar:

”Inom akademin har vi målsättningar gällande kvalitet och ju äldre de blir så blir det också mer en elitförberedande verksamhet där det handlar om att utbilda spelare till sin fulla potential, det gäller alla spelare. Vi vill ju att alla ska utifrån den verksamhet vi erbjuder, ska tycka att varje träning blir lite roligare så att de spelar längre och

utvecklas utifrån deras förutsättningar och behov så långt som möjligt och självklart i akademin så innebär det att i en framtid utbilda spelare som kan spela på elitnivå, allra högsta nivå. Syftet med akademin, går in i syftet med hela klubben, att ge en

individanpassad, individoptimerad utbildning till alla våra spelare.” Akademi 2 förklarar:

Det är utvecklingen av spelarna som är det viktiga, sen självklart, att vinna matcher, kommer som en positiv biprodukt till att vi jobbar med bra utbildning, men det är inte det som är det viktiga och framförallt inte det som får styra verksamheten, [...] utan planeringen och långsiktigheten måste hela tiden ligga på att utveckla spelarna och individen.

6.2 Vem är det som bestämmer vilka som får delta i svenska fotbollsakademier? När det kommer till vem som bestämmer vilka som får delta i akademierna ser det olika ut mellan föreningarna. I akademi 1 är det tränarna för laget som i största utsträckning väljer ut vilka som får delta i samråd med akademichef samt sportchef. Akademi 1 beskriver att man i till exempel U19 använder sig av uttagningar för att välja ut vilka spelare som ska få

fortsätta i akademin. I akademi 2 är det istället sportchefen som har det största ansvaret. Akademi 1 förklarar:

“Jag vet att P19 haft uttagning nu under december månad innan de sätter sin trupp inför nästa år.”

(18)

”I största drag är den som ansvarar för det är vår sportchef för ungdom, han har lång erfarenhet av det här och är duktig på att hitta. Han har en extrem referensram när det gäller spelare i de här åldrarna så att det är han som oftast tittar överlag på det här under knatteskolan och sen självklart väger in ambitionsdelen.”

Akademi 2 beskriver även att man ibland tar in spelare från andra klubbar, där man i samråd med sportchef och ledare bestämmer om spelaren ska få byta lag eller komma från annan klubb in i akademin.

Akademi 2 förklarar:

“Det går via sportchef eller akademichef men det är också ledarna som är med och framförallt handlar det om ska vi ta in en spelare från en annan förening så ska det finnas en motivering för det, dels vill vi inte utarma de andra föreningar runt omkring vi tycker det är viktigt att vi har ett bra samarbete med klubbarna i närområdet”

6.3 När selekteras spelare till och inom svenska fotbollsakademier?

Vid vilken ålder selekteringen sker är olika i akademierna. Akademi 1 har en

selekteringsgräns på 17 år, vilket gör att innan dess är alla välkomna. Akademi 1 är även en mindre förening vilket bidrar till att de behöver få in alla spelare som de kan få. Akademi 2 som är en större förening börjar med selektering vid 8 års ålder. Varje år flyttar akademi 2 upp några hundra spelare från knatteskola till lagverksamhet detta är med både flickor och pojkar inräknat. Från 8 års ålder delas barnen in i nivåanpassade grupper där barnen som då kommit längst i sin utveckling och som har högst ambitioner erbjuds en plats i akademin. Barnen som inte får erbjudande om plats i akademin får fortsätta i föreningen men i något av deras andra lag för samma årskull.

Akademi 1 förklarar:

“Ja precis. men vi har fan inte råd att selektera bort spelare. Vi har 25 spelare i varje trupp , menar och vi har inte råd att plocka bort en eller två under en säsong, det har vi

(19)

inte. Vi har ju en selekteringsgräns på 17 år. Alltså det året de fyller 17 får vi selektera bort dem.”

Akademi 1 förklarar:

Det blir ett provspel en vecka eller två, lite vad som passar bäst. Sen blir det ett beslut efter om man känner att denna spelaren kan tillföra spets och kvalite i den träningsgrupp vi har idag, så plockar man inte och anser man att spelaren inte just nu platsar tillräckligt, är bland dom bättre. säger vi tack men nej tack.

Akademi 1 har valmöjligheten att från 17 års ålder selektera bort spelare som sen måste leta sig vidare i andra föreningar för att föreningen inte har fler lag i samma årskull. Akademi 2 som är en större förening har andra valmöjligheter. Föreningen är väldigt tydliga med att selektering eller nivåanpassning sker från 8 års ålder men inga spelare selekteras bort från föreningen förrän vid 19 års ålder då akademin når sitt slut och spelarna ska ta plats i representationslaget. Alla spelare som inte får chansen i akademin har plats i något av föreningen andra lagen i samma årskull. Akademin selekterar inte bort spelare från

föreningen utan ger spelarna en möjlighet att utvecklas mer och bättre i ett annat lag i samma förening.

Akademi 2 förklarar:

”Märker vi att det är en spelare som har en högre ambition och ligger på en helt annan nivå än vad det laget eller den föreningen kan erbjuda så tittar vi på att ta in spelaren i akademin. Det gäller då att den spelaren ska vara så långt gånget i sin utveckling så att spelaren går in och verkligen bidrar till akademin, att ta in

kompletteringsspelare bara för att, det tycker inte vi är nödvändigt utan då är det bättre att vara i en annan miljö. Ska man komma in i akademin från andra föreningar eller andra områden, framförallt om man ska börja resa så ska det vara genomtänkt och finnas en tydlig plan för det.”

Något akademierna har gemensamt är att deras sista selektering sker vid 19 års ålder. Först vid 19 års ålder selekteras spelarna bort från akademi 2. Erbjuds man inte kontrakt med

(20)

representationslaget vid 19 års ålder får spelarna söka sig till en ny förening att representera. Framförallt för att klubbarna endast får ha ett lag i seniorverksamheten.

6.4 Hur sker selekteringen i och inom svenska fotbollsakademier?

Akademierna använder sig inte av scouter för att rekrytera in spelare, det är spelarna själva som kontaktar akademin i fråga och frågar om provspel. Båda Akademierna förklarar att föräldrar ofta hör av sig via mail och frågar om provspel. På akademi 2 hemsida kan spelaren även fylla i en ansökan om provspel, men akademi 1 måste kontaktas för att få provspel. Samtidigt förklarar båda akademierna att alla får provspela och att efter provspel tas det ett beslut om personen får erbjudande om plats i akademin eller inte.

Akademi 1 förklarar om hur de rekryterar spelare:

”Det är att de själva som har velat komma hit. Det är inte vi som har jagat.”

Akademi 2 förklarar:

”Vi tvingar inte in någon i akademin utan det är ett erbjudande. Vi har en så pass bra verksamhet att vi behöver egentligen inte ut och rekrytera. [...] Vi har ju koll på spelare runt omkring, framförallt vi ledare eller via kontakter, men i 99% av fallen så är det föräldrarna eller spelarna själva som hör av sig.”

Angående vilka spelare som får erbjudande om en plats i akademin skiljer det sig mellan akademierna och deras förklaringar. Akademi 1 letar efter spelare som kan bidra till att hela laget blir bättre och tillför något till träningsgruppen. Akademi 2 förklarar att de kollar på vilka spelare som har störst ambition och menar på att de spelarna oftast är längst fram i utvecklingen. Akademi 2 väljer också att kolla på spelaren teknik, spelförståelse, psykologi och fysik. En kombination av motorik och teknik är en stor del av vad akademi 2 lutar sig mot i rekryteringen.

(21)

Akademi 1 förklarar att efter provspel i laget så tas det ett beslut om spelare kan tillföra spets och kvalité i den träningsgrupp som Akademi 1 har idag. Akademi 1 menar på att bidrar inte personen till att laget de har idag blir bättre erbjuds man inte en plats i akademin.

Akademi 2 förklarar:

”Framförallt skulle jag säga ambition och spelarens utveckling hänger oftast ihop, så att i akademin är de spelare som har störst ambitioner som också ligger längst fram i sin utveckling. och det vi tittar på där är på samma sätt som vi försöker göra

bedömningar överlag i den långsiktiga, vi kollar på de 4 blocken inom fotboll, teknik, spelförståelse, psykologi och fysik. Den viktigaste delen vi tittar på i selekteringen där är förmåga att behandla bollen och förmåga att röra sig med bollen så det är en kombination av motorik och teknik som vi tittar på.”

Akademi 2 har flera lag i varje årskull förutom akademilagen väljer att nivåanpassa träningen för alla spelare oavsett ålder. Får spelarna inte erbjudande om plats i akademilaget selekteras spelarna inte bort av föreningen eller tvingas sluta utan man får erbjudande om en plats i ett av de andra lagen i samma årskull. De förklarar de som att spelaren hamnar på en nivå där spelaren individuella utveckling kommer förbättras och spelaren får ta större plats och känna sig som en av de bättre. När en spelare ska selekteras bort eller när spelarna ska delas in i nivåer förklarar akademi 2 att det förs en dialog mellan spelare, föräldrar och tränare, sport eller akademichef. Detta för att hela processen ska vara så genomtänkt och för att båda parter ska ha förståelse för varandra och förhoppningsvis blir det till det bättre för både akademi 2 och spelaren.

Genom vår undersökning ser vi att akademi 1 selekterar bort spelare från klubben som inte är på tillräckligt hög nivå för att spela vidare med laget. Akademi 1 har inte andra lag i föreningen i samma ålder och kan därför inte erbjuda spelaren att stanna kvar i föreningen. Samtidigt är man tydlig med att föreningen gärna hjälper till att hitta en ny förening till spelaren även om man berättar att spelaren oftast inte vill ta emot den hjälpen.

Samtidigt förklarar Akademi 1:

”Vi har 25 spelare i varje trupp, och vi har inte råd att plocka bort en eller två under en säsong, det har vi inte. De senaste åren har vi inte haft den möjligheten, snarare att vi har fått behålla spelare som vi egentligen inte borde behållit bara för att vi måste ha spelare.”

(22)

7. Resultatdiskussion

Vid genomförandet av studien får vi en förståelse för hur två helt skilda elitakademier använder sig utav selektering i Sverige. Den ena akademin tillhör en stor förening med nästintill obegränsat antal spelare som deltar i föreningen på olika nivåer och i olika åldrar, i den andra en mindre akademi som får kämpa för att fortsatt ha tillräckligt med spelare för att vidareutveckla ungdomar via akademin.

7.1 Likheter och skillnader

Selekteringsprocessen i våra två utvalda akademier har vissa likheter, men även skillnader. En likhet som föreningarna har är att ingen av föreningarna aktivt rekryterar spelare. En anledning till detta är att det innan 15 års ålder inte är okej att aktivt rekrytera spelare samt att framförallt akademi 2 har bra rykte och tidigare framgångar genom deras akademiverksamhet att de inte behöver rekrytera spelare, utan spelarna kommer till de. Båda akademierna arbetar långsiktigt med spelarutveckling och att spelarna ska utvecklas och ta en plats i representationslaget. Även ford m.fl., (2019) studie visade på att man letar spelare i 17 års ålder som kan passa in i dagens representationslag.

Skillnader mellan dessa två föreningar när det gäller selekteringsprocessen är vem

som bestämmer vilka som får delta i akademin, vid vilken ålder spelarna selekteras och på vilket sätt spelarna selekteras. Akademi 2 börjar selekteringen vid 8 års ålder och akademi 1 börjar vid 17 års ålder. Akademi 1 väljer då att om de har möjlighet selektera bort spelare från föreningen. Vid ett sådant fall att de selekterar bort en spelare hjälper personal inom föreningen spelaren att hitta en ny förening i närområdet, detta är om spelaren vill ha hjälp från föreningen men enligt akademi 1 så är svaret oftast att spelaren inte vill ha den hjälp som erbjuds från föreningen. Till skillnad från akademi 1 så selekterar inte akademi 2 bort några spelare från föreningen utan spelarna blir omplacerade till ett lag som är mer passande för deras nivå.

Att akademierna väljer att sikta långsiktigt är även något som tidigare forskning visar på är något som behövs för att utveckla spelare till de bättre. Ivarsson m.fl., (2015) förklara det som att ungdomarna behöver tydliga och långsiktiga mål för att utvecklas. Båda akademierna

(23)

var väldigt tydliga med att man väljer att selektera spelare för att få en så långsiktig och individuell utveckling som möjligt för spelarna. Att spelarna får en bra fotbollsutbildning är akademiernas prio ett.

7.2 Långsiktig utveckling

Resultatet visar på att båda klubbarna ständigt arbetar med långsiktig utveckling

av fotbollsspelare inom akademin och föreningen. Huvudmålet är att få spelare att spela på så hög nivå som möjligt. Båda klubbarna vill få spelarna att nå representationslaget samt att akademi 2 har som mål att spelarna ska nå högsta internationella nivå. Gibson och Groom (2019) skriver i sin studie att akademier arbetar med att utveckla och få fram professionella fotbollsspelare, sälja spelarna och tjäna pengar på de och på så sätt blir akademin en

framgångsrik affärsmodell. Även Peterson (2005) förklarar att för elitklubbar är det viktigt att producera spelare som sen kan säljas vidare. Peterson (2005) beskriver även att selekteringen börjar i tidigare ålder när fokus ligger på att producera spelare för export. Akademierna som deltagit i studien stärker Petersons (2005) tidigare forskning, eftersom vi genom denna studie ser att selekteringen börjar redan vid 8 års ålder i akademi 2.

Grundidén med akademien för de två föreningar som deltagit i studien är att utveckla spelare, akademierna vill skola fotbollsspelare från deras första fotbollsträning hela vägen till

representationslaget. Akademi 2 för statistik och har gjort under flera år hur många spelare från pojksidan av föreningen som de producerar från varje årskull till att bli professionella fotbollsspelare som kan leva på sin fotboll samt hur många spelare från varje årskull som blir A-landslagsspelare i Sveriges Herrlandslag. Att akademin för statistik över sina spelare är något som kan återkopplas till England och deras poängsystem för att mäta spelarnas utvecklingsresa (Reeves m.fl., 2018). Även om spelarna i Sverige inte får poäng över sin utvecklingsresa så kan ändå akademin följa spelarens utveckling genom statistik.

I England börjar selekteringen och rekryteringen till deras fotbollsakademier vid åtta års ålder (Holt, 2002). Vilket göra att det inte bara finns likheter mellan akademierna i Sverige utan även vissa likheter mellan England och akademi 2. Framförallt för att båda börjar sin selektering och nivåanpassning vid åtta års ålder. Skillnaden blir större när vi tittar på akademi 1, då akademi 1 har en selekteringsgräns på 17 år och är en mindre förening där de inte har samma organisatoriska eller geografiska förutsättningar som akademi 2. Akademi 2 har

(24)

genom en större organisation och verksamhet möjlighet till att nivåanpassa spelarna inom föreningen och därmed kan de på ett bättre sätt utveckla spelare i sin egen takt.

Både akademi 1 och akademi 2 är tydliga med att de inte jobbar aktivt med rekrytering av spelare på någon särskild utbredd front, detta trots att akademi 1 inte har så många spelare i sin akademi som de hade önskat. För det mesta är det spelarna själva eller föräldrar till spelarna som hör av sig med en förfrågan om att delta i akademin. Detta skiljer sig från andra delar av Europa där klubbar scoutar spelare och aktivt rekryterar spelare att delta i deras akademi (Holt, 2002). Framförallt i England där det finns heltidsavlönade scouter enbart för akademier samt personal som jobbar ständigt med att rekrytera de mest intressanta och

talangfulla spelarna i så tidig ålder som möjligt (Holt, 2002). I de akademier som valt att delta i vår studie kan vi genom deras svar i intervjuerna se att det inom rekrytering finns skillnader mellan akademierna i Sverige och England.

7.3 Exkludering och inkludering

Att utveckla spelare både individuellt och långsiktigt går helt i linje med idrottens strategi 2025. En strategi där man vill att alla ska stanna inom föreningslivet så länge så möjligt (Riksidrottsförbundet, 2015). Enligt barnkonventionen får inga barn diskrimineras och alla är lika mycket värda (Hedenborg & Norberg, 2020). När föreningar då börjar selektera i tidig ålder kan man ställa frågan om barnen blir diskriminerade av att inte väljas ut. Redelius (2020) skriver att barn blir exkluderade och detta kan jämföras med att bli diskriminerad. Samtidigt kan vi se i akademi 2 att man arbetar för att inte exkludera ungdomar. Har spelaren blivit erbjuden en plats i akademin är spelaren välkommen att spela i föreningen hela vägen till 19 års ålder. Föreningen har däremot möjligheten att nivåanpassa spelaren till ett annat lag inom föreningen, alltså en form av selektering som sker inom föreningen istället för bort från föreningen.

Att akademierna vi studerat selekterar vid olika åldrar är inte någon konstighet då

föreningarna är olika stora och har tillgång till olika många spelare. En fråga blir hur tidigt de ska vara okej att selektera. Svenska fotbollsförbundet rekommenderar att man inte ska

selektera innan 15 års ålder, samtidigt som man säger att föreningarna själva får ta ställning och bestämma i vilken ålder selekteringen ska börja. Detta leder till att föreningarna väljer själva vid vilken ålder de vill börja selektera.

(25)

8. Metoddiskussion 8.1 Svagheter

Eftersom vi valde semistrukturerade intervjuer så fick vi svar på hur intervjupersonernas egna tankar kring selektering gick. Hade vi istället använt oss av en enkät med förbestämda svar skulle vi gå miste om svar där personerna själva får uttrycka sig med sina egna tankar och ord (Jones, 2015). En svaghet är att vi är oerfarna när det kommer till dessa intervjuer och därmed kan vi ha gjort misstag som att hålla med i svaren som respondenten svarat och nicka till det svar som vi fått kring frågorna. Vi minimera att något sånt skulle ske då vi påminde varandra innan intervjuerna. En svaghet kring att bara intervjua två akademier bidrar till att vi inte får ett lika innehållsrikt och utförligt resultat som vi möjligtvis hade fått om vi intervjuat fler akademier. Eftersom vi genomfört två intervjuer med två skilda föreningar kan vi inte säga att alla föreningar i Sverige arbetar med selektering i akademierna på sammas sätt. Vi har istället fått en inblick i hur föreningar i Sverige arbetar med selektering. Svaghet med intervjuer är att det är tidskrävande både att genomföra samt transkribera. En annan svaghet som Jones (2015) tar upp är att intervjuare omedvetet kan nicka åt vissa svar vilket kan göra att deltagaren kan svara efter vad personen tror att du vill ha för svar. Vi kan se att det ser olika ut i dessa två föreningar och möjligtvis hade vi fått ännu fler olika svar på hur akademier selekterar om fler hade deltagit i studien.

8.2 Styrkor

En styrka med att genomför intervjuer var att personen vi intervjuade kunde ställa frågor om hen ansåg att något var oklart i frågorna samt att vi gav möjligheten att i slutet själv lägga till mer om hen kände att något fattades eller om personen ville förtydliga något ännu mer. Jones (2015) beskriver att man i intervjuer omedvetet kan nicka åt respondenten vid svar på frågorna.

8.3 Urval

Urvalet av föreningarna gjordes genom Tipselits rankingsystem och vem vi intervjuade hade också stor betydelse för att vi skulle kunna göra en koppling mellan hur föreningarna arbetar med selektering. Personerna vi intervjuat har inte haft samma titel eller samma uppgifter i

(26)

sina respektive föreningar. Båda två har arbetat en längre tid i föreningarna och har inblick i hur föreningarna arbetar med selektering och att deras skilda arbetsuppgifter bidrar inte till någon skillnad i hur de kunnat svara på frågorna.

Vårt urval och metod gav oss data på hur selekteringsprocessen fungerar i två skilda

föreningar vilket bidrog till en analys som gav svar på våra frågeställningar. Detta ledde till att vi kunde få en inblick i hur selekteringsprocessen fungerar i två föreningar och uppfylla vårt syfte.

9. Studiens kunskapsbidrag

Studien kan bidra med kunskap till nystartade akademier om hur andra akademier selekterar, men också hur akademier arbetar med att få fram unga talanger och hur deras process går till. Vilket kan hjälpa andra akademier eller föreningar som har ett tydligt syfte att utveckla

fotbollsspelare från knattefotboll till elitspelare. Studien ger en inblick hur selektering inom fotbollsakademier går till, samt en förklaring till varför selekteringen sker inom svenska fotbollsakademier. Detta kan vara intressant för de som arbetar med och för de som har ett intresse av barn- och ungdomsidrott.

10. Slutsats

Föreningarna i vår studie har olika förutsättningar och därmed också olika möjligheter att selektera ungdomar. Att selektering sker inom akademierna i olika åldrar är något vårt resultat visar. Akademierna befinner sig i olika stora städer vilket bidrar till att den ena föreningen har större utbud av spelare och större möjligheter till att anställa eller hitta tränare för flera lag medan den andra föreningen som befinner sig på en mindre ort inte har samma förutsättningar kring detta. Selekteringen sker på två olika sätt i akademierna. Akademi 2 nivåanpassar hela sin verksamhet vilket inkluderar både akademilagen och andra lag inom

(27)

föreningen. I akademi 1 sker selekteringen bort från föreningen om antalet spelare de har i laget möjliggör för denna typ av selektering.

11. Att studera vidare

Något som hade varit intressant att undersöka är hur SVFF ställer sig till tidig selektering och varför man vid just 15 års ålder anser att det är okej? Enligt barnkonventionen som idag är lag, är man barn fram till 18 års ålder och att då börja selektera, exkludera och diskriminera vid 15 års ålder är det verkligen rätt? Att genomföra samma studie med fler akademier är även något vi anser är intressant för att få en mer helhetsbild av hur selekteringsprocessen går till i akademier i hela Sverige. Vi ser även att det hade varit intressant att studera hur

selekteringsprocessen ser ut i andra idrotter framförallt för att man ska kunna jämföra hur selekteringen ser ut i olika idrotter.

12. Referenser

Armour, K & Macdonald, D (red) (2012). Research Methods in Physical Education and Youth Sport. London: Routledge

Brown, G. & Potrac, P. (2009). ‘You’ve not made the grade, son’: de‐selection and identity disruption in elite level youth football. Soccer & Society, 10(2),

143–159. https://doi.org/10.1080/14660970802601613

(28)

Fahlström, PG., Glemne, M., & Linnér, S. (2016). Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare. Riksidrottsförbundet, FoU rapport, 2016:6.

https://www.rf.se/contentassets/63dc43398f6b44f09732eede6621ec48/goda idrottsliga-utvecklingsmiljoer.-fou-2016_6.-webversion.pdf

Ford, R. P., Delgado Bordonau, J. L., Bonanno, D., Tavares, J., Groenendijk, C., Fink, C., Gualtieri, D., Gregson, W., Varley, C. M., Weston, M., Lolli, L., Platt, D., & Di Salvo, V. (2019). A survey of talent identification and development processes in the youth academies of professional soccer clubs from around the world. Journal of Sports Sciences, 38(11-12), 1269-1278.https://doi.org/10.1080/02640414.2020.1752440

Framtid. (27 januari, 2021). Idrottsscout.https://www.framtid.se/yrke/idrottsscout Gibson, L., & Groom, R. (2018). Ambiguity, manageability and the orchestration of organisational change: a case study of an English premier league academy manager. Sports Coaching Review, 7(1), 23-44.https://doi.org/10.1080/21640629.2017.1317173 Gibson, L., & Groom, R. (2019). Developing a professional leadership identity

during organisational change in professional youth football. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health.https://doi.org/10.1080/2159676X.2019.1673469

Hedenborg, S., & Norberg, R. J. (2020). Barnkonventionen och föreningsidrotten. Handbok för idrottsledare. (4 uppl.). Unicef Sverige.

Holt, L. N. (2002). A Comparison of the soccer talent development systems in England and Canada. European Physical Education Review, 8(3), 270-285.https://doi

org.db.ub.oru.se/10.1177/1356336X020083006

Ivarsson, A., Stenling, A., Fallby, J., Johnson, U., Borg, E., & Johansson, G. (2015).

The predictive ability of the talent development environment on youth elite football players’ well being: A person-centered approach. Psychology of Sport and Excerise, 16(1), 15-23. https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2014.09.006

(29)

Mills, A., Butt, J., Maynard, I., & Harwood, C. (2013). Toward an understanding of optimal development environments within elite english soccer academies. The Sport Psychologist, 28(2), 137-150.https://doi.org/10.1123/tsp.2013-00118

N. Clarke, C. Cushion & C . Harwood. (2018). Players’ understanding of talent identification in early specialization youth football. Soccer & Society. 19(8), 1151–1165.

https://doi.org/10.1080/14660970.2018.1432388

Peterson, T. (2004, 31 augusti). Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll [Diskussionsforum]. Hämtad 2020-11-24

från https://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson040831.pdf

Peterson, T. (2005) Idrottens professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser. Sociologisk forskning, 1. 3-10.diva2:1400207

Peterson, T. (2011). Talangutveckling eller Talangavveckling. (Första upplagan.). SISU Idrottsböcker.

Redelius (2020, 24 Juni). Därför är det olämpligt att selektera idrottande barn. https://www.idrottsforskning.se/darfor-ar-det-olampligt-att-selektera-idrottande-barn/ Reeves, M., Littlewood, M., McRobert, A., & Roberts, S. (2018). The nature and function of talent identification in junior-elite football in English category one academies. Soccer & Society, 19(8), 1122-1134. https://doi.org/10.1080/14660970.2018.1432385

Relvas, H., Littlewood, M., Nesti, M., Gilbourne, D., & Richardson, D. (2010).

Organizational structures and working practices in elite european professional football clubs: Understanding the relationship between youth and professional domains. European Sport Management Quarterly, 10(2), 165-187.https://doi.org/10.1080/16184740903559891 Riksidrottsförbundet. (2015). Strategi 2025.https://www.strategi2025.se/Strategi2025/ Rosengren, I. (2016 5 augusti). Tidiga elitsatsningar ökar inte medaljchanser senare i livet. https://www.forskning.se/2016/08/05/tidiga-elitsatsningar-okar-inte-medaljchanser-senare-i livet/

(30)

Saward, C., Morris, G. J., Nevill, E. M., Minniti, M. A., & Sunderland, C. (2019). Psychological characteristics of developing excellence in elite youth football players in english professional academies. Journal of Sports Sciences, 38(11–12), 1380-1386. https://doi.org/10.1080/02640414.2019.1676526

Svenska Fotbollsförbundet. (2019, 21 november). SvFF om Barnkonventionen.

https://www.svenskfotboll.se/nyheter/svff/2019/11/svff-om-barnkonventionen/ SVT Play. (2020 19 september). Mötet, elitsatsande barnfotboll.

https://www.svtplay.se/video/28246267/motet/motet-sasong-1-elitsatsande-barnfotboll Tipselit. (2019, 27 december). Årets resultat av certifieringen av akademierna.

http://www.tipselit.se/herr/arets-resultat-av-certifieringen-av-akademierna/ Unicoach. (2020, 5 januari). Om Unicoach. https://unicoach.se/om-unicoach/

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

(31)

Bilaga 1

Intervjuguide

• Hur startade akademin?

• Hur kommer det sig att ni blev en akademi? • Vad är syftet med akademin?

Selekteringsprocessen och Kriterier • Använder ni er av selektering?

• Hur ser ni på selektering av ungdomar? • På vilka grunder selekterar ni?

• Varför använder ni er av selektering?

• Hur viktigt är spelarnas långsiktiga utveckling? Prestation? Vinna nästa match? • Selekterar ni för lång- eller kortsiktigt?

• Hur går selekteringsprocessen till när spelare först ska ansluta till akademin? • Hur går selekteringsprocessen till inom akademin för spelare som redan är medlemmar?

• Vem är det som bestämmer vilka som får delta i akademin? • Vid vilken ålder börjar selekteringen till akademin?

• När sker selekteringen, • Hur rekryterar ni spelare?

Breddidrott

• Samarbetar ni med andra klubbar för breddidrott?

• Vad känner ni för ansvar gentemot spelare/ungdomar som blir selekterade? • Finns det några riktlinjer för hur ni arbetar för att ungdomar fortsatt ska idrotta

(32)

Bilaga 2

En studie om hur selekteringsprocessen fungerar till och inom svenska fotbollsakademier.

Syftet med studien är att undersöka hur selektering av ungdomar i svenska

fotbollsakademier sker. Studien genomförs för att få mer kunskap om hur selektering sker till och inom svenska fotbollsakademier. Vi tror att du kan bidra med värdefull information för oss så att vi kan genomföra och färdigställa studien.

Studien är ett examensarbete på kandidatnivå och är en del av utbildningen Sport Management vid Örebro Universitet. Studien kommer att genomföras genom intervjuer. Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter. Det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid som du bestämmer. På grund av rådande omständigheter kommer intervjun genomföras på distans genom ett videosamtal. För att Underlätta analysen kommer intervjun att spelas in och skrivas ut i text.

Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som genomför studien. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats kommer du att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till dig som enskild individ eller den klubben du arbetar i. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt.

Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss. Frida Holgersson frida.holgersson@live.se 0702-486928 Fredrik Lien fredrikvonlien@gmail.com 0703–816865

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :