Malmö högskola
Lärarutbildningen
Historievetenskap och lärande
Examensarbete
15 högskolepoängEn studie av tre likabehandlingsplaner
A study of Three
Anti-Bullying Strategies
Ikhlas Adiler
Emilia Nilsson
Lärarexamen 240p
Historievetenskap och Lärande 2010-03-05
Examinator: Irene Andersson Handledare: Nils Andersson
Sammanfattning
I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner från tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner är utformade och om skolorna har valt att ta hjälp av något utomstående anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att få inspiration från ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, är några frågor som vi har studerat. Vi jämförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem åt. Syftet med detta är att använda den insamlade fakta till att konstruera vår egen likabehandlingsplan.
Resultatet av vår studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma åtgärder men det finns även en del skillnader. Likabehandlingsplanen ser annorlunda ut beroende på skolans definition av begreppet mobbning och synen på mobbaren och mobboffret. Sålunda är det viktigt att innan man utformar en likabehandlingsplan skall man vara medveten om vilken människosyn man har. Även vilka bakomliggande faktorer som bidrar till mobbningsproblematiken.
I andra delen av detta arbete skriver vi en egen likabehandlingsplan. Vi tar del av de metoder och teorier som rekommenderas av skolverket och experter inom detta område.
Nyckelord
Mobbning, likabehandlingsplaner, SET, Friends och Farstametoden.
Abstract
In the first part of this thesis, we make a theoretical study of treatment plans from three schools in the municipality of Lund. How these treatment plans are designed and whether the schools have chosen to enlist the help of an outside anti-bullying programs. Why do schools have chosen to get insperation from a specific anti-bullying programs, and why schools' treatment plan looks like it does, are some issues we have studied. We compared these plans, studied what they have in common and what divides them. The purpose of this is to use the collected data to construct our own treatment plan.
The results of our study showed that treatment plans have some common steps, but there are also some differences. Equal treatment plan is different depending on the school's definition of bullying
and the perception of mob author and mob victim. Thus, it is important that before designing a treatment plan must be aware of what human beings have been and what underlying factors that contribute to the bullying problem.
In the second part of this work, we write a custom treatment plan. We take some of the methods and theories as recommended by the School Board and experts in this field.
Key words
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 9
3. Begreppsförklaring... 9
3.1 Mobbning...9
3.2 Aggression...10
4. Metod- och material ... 12
4.1 Undersökningsmaterialet...13
4.2 Materialet till den egna likabehandlingsplanen...13
5. Kunskapsbakgrund... 14
5.1 Mobbning ur olika perspektiv ...15
5.2 Faktorer som bidrar till att barnet blir en mobbare eller ett mobboffer ...16
5.3 Var förekommer mobbning?...18
5.4 Motverkar mobbning...18
6. Anti-mobbningsprogram ... 21
6.1 Synen på mobbaren enligt de tre programen, en jämförelse ...22
6.2 Förbyggande åtgärder mot mobbning ...23
6.3 Vid upptäckt av en mobbningssituation ...25
7. Skolornas likabehandlingsplaner ... 26
7.1 Förebyggande arbete ...26
7.2 Vid upptäckt av mobbning och annan kränkande behandling...27
8. Analys av Skolornas likabehandlingsplaner ... 28
9. Diskussion... 30 10. Vår egen likabehandlingsplan ... 32 10.1 Inledning av likabehandlingsplanen...32 10.2 Förebyggande åtgärder ...33 11. Appendix A... 35 12. Källförteckning ... 47
1. Inledning
Skolan är en arbetsplats för eleverna där kunskap inhämtas för framtida yrkeskarriärer. Samt en social plats där eleverna lär sig de sociala reglerna i vårt samhälle. Ett av våra uppdrag som lärare är att skapa en trygg skolmiljö för eleverna, där de kan utvecklas i lärandet och som människor. Idag finns det en mängd olika program, strategier och modeller som syftar till att förbättra skolmiljön och elevernas förhållningssätt till varandra. I denna uppsats undersöker vi hur tre skolor i Lund jobbar för att förbättra skolmiljön och förebygga mobbning bland eleverna.
Inom forskning kan definitionen av mobbning skilja mellan olika discipliner. Detta beror på vilket perspektiv forskarna har på mobbningens orsaker, motiv och konsekvenser. Den dominerande forskningsdisciplinen påverkar vilken definition som används i den politiska debatten.1 Detta påverkar i sin tur hur lagarna och åtgärderna mot mobbningen formas. I denna uppsats har vi därför valt att använda terminologin mobbning för att syfta på alla typer av negativ behandling oavsett orsak eller motiv.
Dan Olweus, professor i psykologi vid Universitetet i Bergen, menar att det finns inga
”mobbningssäkra” skolmiljöer. Eleverna väljer inte själva i vilken grupp de ska vara och därför kan inte alla vara vänner med alla. Därför måste vuxna i skolan vara beredda på att oupphörligt arbeta med att sätta tydliga gränser som visar vilka beteenden som är oacceptabla.2 Enligt vår erfarenhet från VFT i skolorna, sker mobbning bland vissa elever, och skolpersonalen reagerar olika beroende på situationen. Några väljer att inte se, andra tolkar det inte som mobbning, medan vissa markerar tydligt att de inte accepterar sådant beteende. Detta väckte vårt intresse för
mobbningsproblematiken i skolorna. Med detta arbete vill vi fördjupa oss i hur skolorna arbetar för att minska mobbning och främja skolmiljön.
Under 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Syftet med denna lag är att förtydliga skolans ansvar och garantera en trygg skolmiljö. Lagen ger barn ett juridisk skydd mot all negativ behandling i hemmet och i skolan. Varje
verksamhet, bland annat grundskolan, ska ha en likabehandlingsplan, som beskriver hur skolorna arbetar för att förebygga mobbning och kränkande behandling. Dessa ska ses över och följas upp varje år. Om verksamheterna inte upprättar och genomför en likabehandlingsplan blir
de ansvariga, skolan /kommunen, skadeståndsskyldiga. Likabehandlingsplanen skall fungera som
1 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, Fritzes, Stockholm, 2009
2 Eriksson, Björn, Lindberg, Udd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian, Skolan -en arena för mobbning, Leanders grafiska AB, Kalmar 2002, s. 45
ett verktyg i verksamheten.3
Sedan lagen trädde i kraft har det dykt upp en del organisationer som erbjuder skolorna olika program, metoder och modeller som påstås förebygga mobbning. Dessa brukar kallas
anti-mobbningsprogram. Huruvida dessa program reducerar mobbning finns det delade meningar om. Gun-Marie Frånberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, är mycket kritisk till dessa anti-mobbningsprogram. Hon menar att många av dessa saknar oberoende vetenskaplig forskning som styrker arbetssättet inom programmen. Vidare menar hon att de studier och undersökningar som programmen hänvisar till, inte uppfyller de krav på god vetenskaplig standard och utformning. Gun-Marie Frånberg och hennes kollegor från Umeå universitet är även kritiska till de psykologiska teorierna som en del program bygger på. De menar att problemen läggs på den enskilde individen där mobbaren stämplas som den onda och den mobbade som den osäkra och rädda.4
Det har gått fyra år nu sedan skolorna började använda sig av likabehandlingsplan. Många skolor har valt att använda något anti-mobbningsprogram inom likabehandlingsplanen, som till exempel Friends, Olweus åtgärdsprogram, SET och Farstametoden. Det enda anti-mobbningsprogram som har ett vetenskaplig stöd är Olweusprogrammet. Däremot vet man nästan inget om de övriga programmen, om deras effektivitet eller överhuvudtaget om de passar den svenska skolans
värdegrund. Eftersom några av dessa program har sitt ursprung från utlandet, vanligtvis från USA.5 En del experter menar att många av dessa program strider mot läroplanen och de normer som strävas efter i Sverige.6 Bland annat står det i läroplanerna att det ska vara ett gott samarbete mellan skola, föräldrar och elever. Anti-mobbningsprogrammen motarbetar detta på vissa plan. Ett exempel är när anti- mobbningsprogrammen poängterar i sitt program att mobbningsteamet först måste hålla ett samtal med mobbarna, om inte detta hjälper, kontaktas föräldrarna. Flertalet av programmen förordar kontakt med föräldrar bara vid allvarliga incidenter. Detta kan båda utgöra ett hinder för samarbetet mellan skolan och hemmet, men även att själva syftet misslyckas, anser vi.
Skolans uppgift är att fostra eleverna till demokratiska individer enligt principer som vårt samhälle är byggt på. Det vill säga människornas lika värde, respekt för mångfald och solidaritet med de svaga och utsatta. Kunskapen om hur de olika organisationerna och skolorna arbetar för att uppnå
3 Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/2633/a/14567, 091130 4
http://svt.se/2.73925/1.1650603/anti-mobbningsprogram_sagas_av_umeaforskare?lid=senasteNytt_800338&lpos=rubrik_1650603, 091109
5 Englund, Anna-Lena, Lärarförbundet tidskrift för utbildning, forskning och debatt, Pedagogiska magasinet, nummer 4, november, 2009.
6 Fors, Zelma, Lärarförbundet tidskrift för utbildning, forskning och debatt, Pedagogiska magasinet, nummer 4, november, 2009.
dessa mål är viktig för vår utformning av en likabehandlingsplan i framtiden.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att studera tre likabehandlingsplaner som används i Lunds skolor. Vi kommer därför att undersöka och jämföra de anti-mobbningsprogram, som används i dessa likabehandlingsplaner med varandra. Vi studerar vilka åtgärder som återkommer i skolornas likabehandlingsplaner, på vilka plan skolorna arbetar för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling och hur planerna är formulerade. Dessa kunskaper kombinerat med den senaste forskning inom området, kommer att ligga till grund för utformning av egen
likabehandlingsplan. Uppsatsen kan förhoppningsvis ge ett nytt perspektiv på hur en likabehandlingsplan bör byggs upp.
3. Begreppsförklaring
Begreppen mobbning och aggression är återkommande begrepp i uppsatsen. Nedan de etablerade definitionerna av dessa begrepp.
3.1 Mobbning
Ordet mobbning kommer ursprungligen från det engelska ordet “mob” som betyder ungefär pöbel eller folkmassa.7Man har också använt beteckningen mobbning när en enskild individ trakasserar
och plågar en annan. Man kan utföra dessa handlingar verbalt, till exempel genom att hota, håna eller säga elaka saker som uppfattas negativt av någon. Mobbning kan också ske fysiskt, till exempel genom att slå, knuffa, sparka, nypa eller hålla fast någon mot dennas vilja. Att göra grimaser och fula gester, vända ryggen från en person eller vägra att följa någons önskemål, i syfte att såra, betraktas också som mobbning. Offren för mobbning kan vara enskilda individer eller en grupp individer. Det mest vanliga inom skolvärlden är enskild mobbning.8
Det bör understrykas att det inte är mobbning när två ungefär lika starka individer grälar eller slåss. För att en handling ska betraktas som mobbning bör det vara en viss obalans i styrkeförhållandet.
7 Olweus, Dan, Mobbning i skolan, vad vi vet och vad vi kan göra, Liber AB, Stockholm 2001, s. 8 8 Olweus, 2001, s 8
Vidare bör man skilja mellan direkt mobbning, öppna fysiska eller verbala angrepp på offret, och indirekt mobbning, i form av social isolering och utfrysning. En elev som utsätts för indirekt mobbning, utesluts ofta från kamratgruppen och har svårt för att få vänner i klassen.9
Anatol Pikas docent i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Uppsala universitet har följande definition ”Mobbning är medvetna, icke -legitima fysiska eller psykiska angrepp och /eller uteslutningar ur gemenskapen som riktas mot en enskild individ i underläge av en grupp vars medlemmar
förstärker varandras beteende i interaktion”.10
Medan aggressionsforskaren Dan Olweus anser att mobbning bör definieras på följande sätt ”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid,
blir utsatt för negativ handlingar från en eller flera personer” .11
Dan Olweus definition av begreppet anses vara mest korrekt av många forskare inom fältet.12
Enligt vår erfarenhet av mobbning anser vi att Olweus definition är den som beskriver fenomenet på bästa sätt. I definitionen av ordet mobbning använder Olweus begreppet negativ handling, som innebär att en person förorsakar eller försöker förorsaka en annan person skada eller obehag.13 Han
betonar att mobbaren har ett aggressivt beteende, medan mobboffret ofta är en passiv, ängslig och hämmad person. Ett barn som bär på aggression och som i interaktion med omvärlden där våld uttrycks som något "normalt", till exempel hemma, kan bidra till att barnet får en positiv inställning till våld. Eller om barnet får positiv respons av omgivningen vid en våldsam handling samband, kan det utgöra en stimulans för ytterligare mer våldshandlingar.14
3.2 Aggression
Inom psykologin talas det om prosocialt beteende och antisocialt beteende.15
Det prosociala beteendet, så kallade altruism, vilket innebär ofta ett positivt beteende, till exempel att hjälpa, dela med sig och samarbeta med andra.16 Forskarna vill här avgränsa prosocialt beteende till att endast
9 Olweus, 2001, s. 8
10 Pikas, Anatol, Så bekämpar vi mobbning i skolan, AMA dataservice förlag, Uppsala, 1989, s. 42 11 Olweus, 2001, s. 4
12 Eriksson, Björn, mfl, Skolan- en arena för mobbning, Skolverket s. 41 13 Olweus, 2001, s. 4
14 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, Barn och ungdomspsykologi,Studentlitteratur 2001, s. 247 15 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 263
inkludera handlingar som är frivilliga och positiva, och som avser att vara till nytta för andra. Dessa handlingar är inte styrda av vuxna.17Enligt psykologin står utvecklingen av det prosociala beteendet
i relation till den moraliska utvecklingen. Med den moraliska utvecklingen menas utveckling av de moraliska normer som rör handlingar och attityder som berör medmänniskornas liv, välbefinnande och rättigheter. En metod som kan utveckla altruism hos barn är den så kallade
förstärkningsprincipen, vilket innebär att vuxna använder sig av verbala förstärkningar i form av beröm och uppskattning.18 Detta verkar vara en god förutsättning för att utveckla prosocialt
beteende, genom att belöna barnen med beröm och uppskattning varje gång de visar ett prosocialt beteende. Den positiva responsen stärker det prosociala beteendet hos barnet. Barn bör också få tillfällen att iaktta altruistiska förebilder och få förklarat varför man bör vara hjälpsam och trevlig mot andra. Man kan uppmuntra barn till att handla likadant som de goda förebilderna, och på så sätt ökar chansen till att de börjar bete sig prosocialt.19
Den andra typen av beteende kallas för antisocialt beteende, aggression och våld.20 Aggression är
mångfacetterad, och på grund av detta menar en del forskare att man bör lägga tungvikten mer på avsikten än på konsekvenserna. Begrepp aggression förklaras som ett antisocialt beteende som har som avsikt att skada person eller egendom. Det finns fientlig aggression och instrumentell
aggression, och enligt forskarna finns det skillnad mellan dessa två.21 Fientlig aggression syftar till
att skada eller förstöra, medan den instrumentella aggressionens syfte är att användas som verktyg att uppnå ett annat mål. Forskarna menar att en och samma yttre gärning kan betecknas antingen som fientlig eller instrumentell, beroende på situationen. Det sker nästan ingen förändring under skolåren när det gäller nivån på aggression.22 Men det verkar ske en förändring i riktning mot andra
former av antisocialt beteende, som till exempel vandalisering, lögner och stölder.
Både könen kan vara lika aggressiva och fientliga , men det finns skillnad mellan pojkars och flickors aggression, menar vissa forskare.23 Anledningen till att pojkar uppfattas mer aggressiva än
flickor är att det är lättare att upptäcka utåtriktat aggressivt uppförande, som är vanligt bland pojkar. Dolda fientliga gärningar är vanliga bland flickor.24 Det bör också uppmärksammas att
17 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 263.
18 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 269
19 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 270
20 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 270
21 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 271
22 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 270
23 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 275
hittills har det gjorts få undersökningar om mobbning bland flickor.25
Mobbning handlar om aggression och aggression går inte att fostra bort, enligt läraren och före detta barnombudsman i Uppsala och författare Gunnar Höistad.26 Han menar att vi måste lära oss att stå i relation till våra och andras aggression och handskas med den. Författaren menar också att barn skall tillåtas att visa sin vrede, bråka, knuffas och retas. De har precis som vuxna sina mörka sidor, och aggression finns hos varje individ, och bör inte förnekas av någon. Vuxna ska istället ge dem utrymme att möta den mörka sidan, genom samtal, diskussioner, värdegrundsövningar och konflikthantering. På så sätt skapas förståelse för varandras olikheter, reaktioner, känslor med mera.27
Både Olweus och Pikas är överens om att det finns behov av avgränsade och konkreta åtgärdsprogram för att motverka mobbning. Inom forskningsfältet diskuteras det hur
mobbningsproblematiken ska lösas. Olweus betonar att mobbning bottnar i aggressivitet och åtgärder måste sättas in för att bryta det aggressiva uppförandet. Pikas menar tvärtemot att man i hanteringen verkligen bör utgå från mobbarnas skuldkänslor.28
4. Metod- och material
Material som ligger som grund för vårt arbete är en del böcker skrivna av olika forskare inom ämnet mobbning, samt några rapporter som diskuterar de olika anti-mobbningsprogrammen. Framför allt valde vi att ta del av Dan Olweus forskning om mobbning, eftersom vi till vis del delar hans syn på att mobbning kan minskas om man har en helhetssyn på problematiken, att åtgärder skall finnas på olika plan och inte bara på individnivå.29 Vi studerade även Anatol Pikas forskning om mobbning
för att se om hans forskning belyser mobbning ur ett annan perspektiv. Vi undersökte vetenskapliga artiklar som utgivits under de senaste åren, och en del av den nya forskningen kring mobbning.
Nackdelen med grundforskningen som detta arbete bygger på, som tex Dan Olweus bok
”Hackkycklingar och översittare, forskning om skolmobbning”, är att de är utgivna under 1970- och 80-talet och saknar den moderna synen på fenomenet mobbning. 30
25 Olweus, 2001, s. 23
26 Höistad, Gunnar, Mobbning och människovärde, om förtryck, utanförskap,och vad vi kan göra, 2005, s.56 27 Höistad, 2005, s. 56
28 Skolverket, På tal om mobbning och det som gör, 2009, s. 13 29 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001, s. 46
De nya forskningsartiklarna använder sig främst av Pikas och Olweus definition av mobbning och dess orsaker. Därför har vi valt att använda oss av källor så som Dan Olweus och Anatol Pikas. Vi har även läst en del forskningsrapporter som undersöker kvaliteten och effekten av
anti-mobbningsprogram som är beställda bland annat från skolverket. Vi har valt bort att använda oss av den internationell forskningen eftersom definitionen av mobbningen som dessa utgår ifrån inte passar den svenska samhällets värdegrund och lagar.
Ett problem som vi stötte på under vår undersökning av likabehandlingsplanerna var att skolrepresentanter avstod från att svara på frågor om dess likabehandlingsplan på grund av tidsbrist.
4
.1 Undersökningsmaterialet
Gunnesboskolan31, Lerbäckskolan32 och Tunaskolan33 är de tre skolorna i Lunds kommun som
vi har valt att undersöka och det är dessa skolors likabehandlingsplaner och dess utformning vi vill undersöka. Dessa skolor har i utformningen av likabehandlingsplanen tagit hjälp av externa anti-mobbningsprogram. Gunnesboskolan samarbetar med SET- Social emotionell träning34,
Lerbäckskolans skola använder sig av Friends35 och Tunaskolan har inspirerats av Farstametoden.
36 Här ansåg vi det nödvändigt att avgränsa oss till tre skolor som använder sig av
anti-mobbningsprogram, för annars kunde innehållet bli för omfattande.
4
.2 Materialet till den egna likabehandlingsplanen
I andra delen av denna uppsats presenterar vi en egen likabehandlingsplan där vi tar hänsyn till Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandlingsplan.37 Vi tar även i beaktning den etablerade forskningen vid utformningen av likabehandlingsplanen. Resultatet från undersökningen av de tre skolorna i Lunds kommun har bidragit till att forma vår egna
likabehandlingsplan. 31 www.lund.se/templates/Page__64305.aspx, 091123 32 www.lund.se/templates/Page__47684.aspx, 091123 33 www.lund.se/templates/Document__87778.aspx, 091123 34 www.set.st, 100308 35 http://www.friends.se/?id=1591, 100308 36 www.ordkallanpedaktiv.se, 100308
37 Skolverkets, Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling, 2006.
5
. Kunskapsbakgrund
Enligt forskarna, ser mobbning ut på skilda sätt i olika situationer och den förekommer på varierande platser i samhället. Mobbning sker för det mesta bland barn och ungdomar, men det förekommer även bland vuxna på arbetsplatser.38 Hur ofta mobbning förekommer i skolorna kan variera från undersökning till undersökning. Detta beror på hur begreppet mobbning definierats och hur frågorna formuleras i frågeformulären.39 Forskning kring mobbning har generellt varit inriktad på pojkarnas beteende. Men under de senaste åren har man inom genusforskningen börjat rikta blicken mot mobbning bland flickor.40 Forskningen om mobbning präglas av olika uppfattningar, beroende på vilken vetenskaplig disciplin man utgår ifrån.41
En rad forskare fick år 2003 i uppdrag av Skolverket att sammanställa allt vetenskapligt material om mobbning. Bland forskarna finner vi bland annat Björn Eriksson,Odd Lindberg, Erik Flygare och Kristian Daneback. Resultatet återges i boken ”Skola en arena för mobbning”, där författarna ger läsaren en tydlig bild om den vetenskapliga arenan. Undersökningen visade att all forskning som har gjorts innan, bara har haft psykologiska och pedagogiska perspektiv, vilket betyder att vi får ett individualistiskt synsätt på mobbnings-problematiken. Man ser det som ett problem, och menar att exempelvis sociologiska och socialpsykologiska teorier lika väl kan vara till nytta inom forskningsfältet, ”...det är dags att vidga detta fält med andra discipliner!”, menar författarna.42 En annan forskare som ställer sig kritisk till tidigare forskning om mobbning är Gunilla Björk, som menar att det finns stora brister i den. Den har inte tagit hänsyn till hur mobbning kan förstås som ett socialt fenomen. Man bör uppmärksamma alla inblandade i en mobbningssituation, hävdar hon.43
Undersökningarna som har gjorts kring mobbningsproblematiken visar att mobbning är vanlig bland elever på låg- och mellanstadiet. Samt att pojkars mobbning är mer synlig, eftersom
pojkarnas mobbning ofta är öppen, det vill säga verbal och fysisk. Däremot är flickornas mobbning mindre synlig, då de oftast ägnar sig åt tyst mobbning, i form av att spela ut varandra för att få
38 BRÅ, Effekter av anti-mobbningsprogram vad säger forskningen?, Stockholm, 2009, s. 8 39 BRÅ, 2009, s. 8
40 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, 2009, s. 13 41 Skolverket, På tal om mobbning- och det som görs, 2009, s. 17 42 Eriksson, Björn, mfl. Skolan -en arena för mobbning, 2009, s. 10
43 Björk, Gunilla, i Frånberg, Gun-Marie, Mobbning i nordiska skolor, kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor, Ekelunds, Mölnlycke 2006, s. 8
fördelar, sprider rykten, viskar med mer.44 Studierna har också visat att mobbning och kränkande handlingar yttrar sig på olika sätt beroende på de sociala reglerna, om det sker i skolan, på
arbetsplatsen eller i idrottsföreningen.45
Gunilla Björk hävdar att mobbning är en mycket effektiv metod för att skapa makt
Mobbningssituationen handlar i princip om att vinna makt och maktpositioner. Hon tycker att maktfrågor är det primära för förståelsen av mobbningsproblematiken och kränkande handlingar. Hon förklarar att makt utvecklas i varje relation mellan individerna som en konsekvens av en interaktion. Skolans organisation uppfattas likaså som en social byggnad. Därför bör skolan inte ses som en oföränderlig organisation utan tvärtemot är den sluten av dem som formar den och därmed också kan förändra den.46
5.1 Mobbning ur olika perspektiv
Mobbningsforskningen har två huvudperspektiv på mobbnings-problematiken: individpsykologisk och socialpsykologisk.47
Under lång tid var individpsykologiska perspektivet det dominerande. Forskningen inom denna disciplin huvudsakligen baserar sina teorier på att aggressivt beteende bottnar i det psykologiska egenskaper, så kallade personlighetsdrag hos mobbaren. Detta beteende utvecklas ofta hos ett barn (pojkar) som har temperament och som har behov av att dominera andra. Senare forskning inom fältet har visat att mobbaren njuter av att plåga andra barn som är svagare än den själ, när den upplever känsla av makt.48 Forskarna inom denna inriktning menar att det är viktigt med att klassificerar framför allt mobbarna.49 Forskarna inom denna disciplin vill undvika svepande definitioner och ytliga beskrivningar och kartläggningar av mobbarna, för det kan leda till att ett allvarlig asocialt beteende som också behöver uppmärksammas försvinner i mängden.50
Inlärningspsykologi är en annan inriktning som utgår ifrån individpsykologisk perspektivet.51 Inom
denna inriktning anser forskarna att man inte föds till mobbare, utan att detta beteende är inlärd.
44 Höistad, 2006, s. 87 45
http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/mobbning/mobbningettangelagetforskningsfalt.4.303f5325112d733769 280003878.html 100307
46 Björk, Gunilla, i Frånberg, Gun-Marie, 2006, s. 9 47 Skolverket, På tal om mobbning, 2009, s.30 48 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s. 31 49 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s.32 50 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s.32-33 51 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s.32-33
Dessa forskare talar om så kallade utvecklingsbanor, hos mobbarna. Här har man studerat mobbningens sociala påverkan över tid, och kunnat urskilja flera utvecklings banor hos både mobbarna och offren. Man kom fram till att oönskad beteende kan påverkas av den sociala miljön. Även här har forskarna kommit fram till att mobbning kan läras bort, vilket innebär att mobbning kan inte vara en medfödd egenskap.
Numera strävar forskarna inom mobbningsfältet att belysa problematiken utifrån olika faktorer för att få en helhetsbild av den.52 Den sociala påverkan får allt mer uppmärksamhet inom forskningen. Inom denna riktning är man kritisk till att mobbning främst ses som psykologisk personlighetsdrag hos mobbaren.53 Forskare inom socialpsykologiska perspektivet menar att individen förändrar och
ombildar sin självbild hela tiden vid social interaktion. Forskarna inom denna disciplin menar även att mobbningsproblematiken kan hanteras och förbättras om man särskilt uppmärksammar eleverna på till exempel tolerans och respekt för oliktänkande. Samt att eleverna får mer utrymme för
samarbete, socioemotionell träning, problemlösning och övning i kritisk tänkande.54
5.2 Faktorer som bidrar till att barnet blir en mobbare eller ett mobboffer
Det bör påpekas igen att den tidigare forskningen kring mobbning har generellt varit inriktad på pojkarnas beteende, eftersom mobbning bland pojkar är mer synlig. Man vet betydligt mindre om mobbning bland flickor.
Enligt Olweus är föräldrarnas, och framför allt den som har vårdnaden om barnet, emotionella grundinställning till pojken är betydelsefull. Brist på värme och engagemang ökar risken att barnet (pojken) utvecklar aggressivt beteende och fientlig inställning till andra. I kombination med det som nämndes innan och för mycket ”frihet” under uppväxtåren, samt användning av maktorienterade uppfostringsmetoder i form av fysisk bestraffning, utvecklas ett aggressivt beteende. Men även barnets temperament spelar roll. Den som har ett aktivt och hetsigt humör utvecklar lättare ett negativt beteende.55 Mycket kärlek och engagemang från vårdaren samt tydliga gränser för vilka beteenden som är otillåtna skapar i sin tur ett lugnt och självständigt barn.56
52 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s.34 53 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s.34 54 Skolverket , På tal om mobbning, 2009, s.36 55 Olweus, 2001, s. 30
Enligt Olweus kännetecknas mobbaren av aggressivt beteende mot sina kamrater, ibland även mot vuxna. Mobbaren har ofta en mer positiv attityd till våld och dess bruk. De är ofta impulsiva och har starkt behov av att dominera andra. Mobbaren har också en god självkänsla. Denna har lite sympati med mobboffret. Pojkar som mobbar andra är ofta fysiskt starkare än sina kompisar, och i synnerhet starkare än mobboffret. Mobbarna är ofta ganska populära, men deras popularitet sjunker i de högre årskurserna. Ofta följs mobbarna av medlöpare, två till tre personer, som stödjer dem och tycker ganska bra om dem. Denna grupp av individer anses vara av blandad karaktär. Passiva mobbare startar inte mobbningen, bland dessa medlöpare kan det finnas ängsliga och osäkra
individer.57 Gunnar Höistads erfarenhet av mobbarna är att de oftast är individer som mår dåligt och har lågt självförtroende.58
Vissa psykologer och psykiatrer hävdar att aggressiva personer eller individer med ett tufft beteende innerst inne är ängsliga och osäkra. Olweus studier av mobbarna visade tvärtemot att mobbarna kan ha lite ångest och osäkerhet men de kan också vara helt normala, med vissa undantag.59 Vi upplever att båda dessa påståenden kan stämma. Vi anser att det ena påstående inte behöver utesluta det andra. En individ som mobbar kan både vara ängslig, känna ångest eller vara ”normal”, menar vi. En person kan mobba för att känna njutning, för att det ger en trygghet, tillfredsställning och personen får en ”kick” av att mobba någon annan, utan att det ligger något annat i botten.60
Mobbningsoffret är mer ängslig och osäker än andra barn/elever. De är ofta försiktiga, känsliga och tystlåtna.61 De drar sig tillbaka och gråter lätt om de känner sig angripna. De har dåligt självkänsla. Mobboffren känner sig ensamma och övergivna, saknar en god vän i gruppen. Pojkar som blir mobbade är ofta fysisk svagare än sina klasskamrater, Olweus kallar dem för passiva mobboffer. Han menar att de passiva mobboffren utmärks av ett passivt reaktionsmönster i kombination med fysisk svaghet. Studierna pekar också mot att pojkar som är passiva mobboffer, har ofta god relation till sina föräldrar. Vidare beskriver Olweus det provocerande mobboffret. Denna typ av mobboffer är mindre vanlig. Provocerande mobboffer utmärks ofta av att ha dålig koncentration och är generellt oroliga individer. Det blir lätt irritation och spänning runt dem. En del av dessa elever visade sig vara hyperaktiva och deras uppförande uppfattas ofta av andra som provocerande. Dan Olweus menar att långvarig mobbning kan öka dessa elevers ångest, osäkerhet och självkänsla ytterligare. 57 Olweus, 2001, s. 25 - 27 58 Höistad, 2006, s. 58 59 Olweus, 2001, s. 25 - 27 60 http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=1997/98&bet=Ub202&dok_id=GL02Ub202, 091221 61 Olweus, 2001, s. 23 - 25
5.3 Var förekommer mobbning?
Mobbning sker i närheten av skolan, på väg till och från skolan, på skolgården, i korridorerna, klassrummet, i toaletter och duschen. Mobbning förekommer även på platser som är dåligt övervakade av vuxna.62 I det moderna samhället använder mobbarna den nya tekniken för att nå sina offer. Det kan vara via SMS eller på chattsidor. Medieråd, en kommitté inom regeringskansliet, visade i sin rapport Unga & Medier att flickor är mer utsatta på nätet än pojkar, cirka 18 % av flickorna utsätts för mobbning, via SMS och e-post.63
5.4 Motverkar mobbning
Barnombudsmannen (BO) är en myndighet som har i uppdrag att skydda barns och ungdomars rättigheter och intressen enligt FN:s konvention om barnrättigheter.64BO menar att det går att motverka mobbning, genom ökad kunskap om mobbning hos elever, skolpersonal, föräldrar och övriga samhället, samt genom tydligare centrala mål från kommunerna beträffande omfånget i likabehandlingsplanerna som skolorna skall konstruera. En god samverkan mellan skolpersonal, elever, föräldrar, och myndigheter ger bättre tillsyn. BO menar att det ska finnas bättre och tydligare lagar, såsom arbetsmiljölagen, den bör har ett elevperspektiv. BO vill att kunskap om mobbning och relationer, och mobbningens orsak och verkan integreras i undervisningen, och inte som enstaka temadagar. Man menar också att skolan har ett ansvar att utbilda eleverna om samhällets regler och normer. Och genom att kontinuerligt ta upp frågorna om lagar, regler, etik och moral i
undervisningen bidrar skolan till att höja beredskap och engagemanget mot mobbning.65
Enligt forskaren Ken Rigby kan mobbning reduceras. Han menar att det finns vetenskapliga bevis för att vissa åtgärder faktiskt reducerar mobbningen på skolorna. Mobbning minskas om skolan utgår ifrån en helhetssyn på problematiken,”Whole school approach”, hävdar han.66 Med
helhetssyn menar han att skolpersonalen ska ha ett gemensamt förhållningsätt om hur mobbning
62 Eriksson, Björn, mfl, 2001, s. 64
63 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, s. 21 64 http://ne.se/barnombudsmannen 100307
65 BO:s Rapport och förslag mot mobbning, Blunda inte för mobbningen!, Göteborg, 2001, s. 22 66 Rigby, Ken, i Eriksson, mfl, 2001, s. 91
förebyggs. Mobbningen minskas med en tydligt målsättning där skolpersonal gemensamt kämpar för en positivt skolmiljön och positiva kompisrelationer och tar avstånd från alla böjelser till mobbning. Vidare anser han att skolan skall ha en tydlig definition av mobbning som till exempel att alla, elever, lärare, övrig personal och föräldrar, har rätt att inte bli utsatt för mobbning inom skolan. Man ska också vara tydlig med att påtala att den som upptäcker mobbning har en skyldighet att försöka stoppa det.
Rigby poängterar att skolan ska uppmuntra elever och föräldrar som oroar sig om
mobbningsproblem att ta kontakt med skolan. Han rekommenderar även att skolan ska ha en väl tillgänglig instruktion i hur skolan arbetar med mobbning. Rigby anser även att skolan ska ha en plan för hur man kan utvärdera skolans riktlinjer och arbetssätt. Pedagogerna måste tydligt visa att de är emot mobbning när de ser mobbning, inte bara i klassrummet, utan även utanför
klassrummet.67
Skolpersonalen bör vara medveten om att eleverna har erfarenheter av mobbning, vilket kan utnyttjas i arbetet mot problematiken, till exempel genom väl beprövade enkätformulär, som kan användas för att ta reda på vem som mobbar, vem som blir mobbad och var mobbningen sker68. Föräldrarnas åsikt om problematiken i skolan bör också tas tillvara, hur de uppfattar den, hur deras barn och ungdomar påverkas och hur de anser att man ska jobba mot mobbning, är viktigt för att motverka mobbning. Den insamlade informationen kan vara som ett underlag vid utformning av en likabehandlingsplan. Han påpekar också lärarnas förhållningssätt och hur de reagerar i relationen till eleverna är viktig för att minska mobbning.69
Forskarteamet inom mobbning som Dan Olweus, Anatol Pikas, Ken Rigby, Peter K. Smith, Sonia Sharp, BO med flera, anser att arbetet mot mobbning bör ske kontinuerligt och att alla skall engageras, elever, föräldrar, skolpersonal, myndigheter och institutioner. Insatserna skall påbörjas redan på låg- och mellanstadiet. Olweus menar att om man vill arbeta konkret mot mobbning på sin skola, är det viktigt att samla in mer detaljerad information om situationen i skolan. Han
rekommenderar att man gör det genom enkätformulär som eleverna anonymt besvarar.
Informationen i enkäterna belyser om mobbningens omfång i skolan, som till exempel hur ofta lärarna blandar sig i, hur mycket föräldrarna vet om vad som händer kring deras barnen under dagen, med mera. En kartläggning om mobbningsproblematiken i den enskilda skolan är ett bra
67 Eriksson, mfl, 2001, s. 92 68 Eriksson, mfl, 2001, s. 91
utgångsläge innan man sätter igång med ett åtgärdsprogram. Olweus är övertygad om att mycket kan uppnås med enkla medel, förutsättningen är ökad kunskap om problematiken hos vuxna, och lämpliga åtgärder.70
Olweus och Pikas har olika uppfattning om mobbningsdefinitionen och hur man bör förhindra det. Dock är de överens om att det finns behov av avgränsade och konkreta åtgärdsprogram för att motverka mobbning. Inom forskningsfältet diskuteras det hur mobbningsproblematiken ska lösas. Olweus betonar att mobbning bottnar i aggressivitet och åtgärder måste sättas in för att bryta det aggressiva uppförandet. Pikas menar tvärtemot att man i hanteringen bör utgå från mobbarnas skuldkänslor.71Han menar att elever i låg och mellanstadiet är medvetna om att mobbning inte är bra och de har så kallade dolda skuldkänslor. Samtalsmetoden hjälper de att aktualisera
skuldkänslorna och på så sätt förändra deras beteende.
Det finns några samtalsmetoder som används av skolorna i syftet att förändra elevernas beteende. Exempelvis behandlingssamtal enligt Farstametoden, Anatol Pikas (Gbm), kallas gemensamt bekymmermetoden. Dessa samtal vänder sig mot en eller en grupp individer, oftast samtal med mobbarna och mobboffret. Lars Edling är frilansjournalist och skriver om kompissamtalen som praktiseras i många skolor.72 Kompissamtal är bra av flera anledningar, skriver han. Eleverna får känslomässig träning när de reder ut sina konflikter under samtalen. På så sätt får de möjlighet att utveckla sina demokratiska, empatiska och sociala kompetens, menar han.
Även i Olweus åtgärdsprogram finner vi en metod som liknar klassamtal, metoden heter klassråd och syftar till att eleverna tränar sammanträdesteknik, inflytande och de sociala relationerna i klassen och skola73.
Aggressionsforskaren Dan Olweus och hans medarbetare har format ett program som förebygger och åtgärdar mobbning och kränkande behandling. Programmet har haft stort inflytande inom forskningsfältet om mobbning och Olweus tankar kring mobbningsproblematiken har influerat många andra forskare och pedagoger i sitt arbete74. Enligt utvärdering av Olweusprogrammet har mobbningsrelaterade problem minskat betydligt mycket.
71 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, 2009, s. 13
72 Edling, Lars, Kompis samtal, Eklunds förlag, Bromma 2000 73 Olweus, 1991, s.67
Inom det nordiska forskningsfältet kring mobbning har det utvecklats både förebyggande och problemlösande satsningar. Dessa satsningar visade ge god resultat. Erfarenheten har också visat att förebyggande av mobbning i skolan kan ofta upphäva effekten av aggression och våld i
framtiden.75 Eftersom forskarna har någorlunda olika syn på mobbningsproblematiken blir även de olika åtgärdsprogrammen påverkade av de olika vetenskapliga uppfattningarna.76
Internationell forskning pekar åt samma håll, det finns en del åtgärdsprogram som är effektiva mot mobbning, menar bland annat brottsförebyggande rådet, BRÅ. Dessa program är konstruerade på olika hypoteser om varför mobbning sker och utförs.77 De internationella utvärderingarna av 593 utvärderade anti-mobbningsprogram endast 59 program anses gjorda på ett metodiskt sätt.
Resultatet visar att dessa hade en positivt effekt mot mobbningsproblematiken Dan Olweus åtgärdsprogram är ett av dessa program. Enligt Olweus ska programmet innehålla konkreta mål, som ger eleverna, skolpersonalen och föräldrarna en uppfattning om vad som bestämts i skolan beträffande åtgärder mot mobbning. En förutsättning för att programmet lyckas är att både elever och vuxna följa dessa riktlinjer.78 Programmet kan utföras och omsättas på flera olika plan, och huvudmålet är ”att minska och förhindra existerande mobbningsproblem i och utanför skolan, och
att förebygga uppkomsten av nya sådana problem”.79 Olweus har en helhetssyn i arbetet mot mobbning, åtgärderna skall ske på: skol-, klass- och individnivå.
Slutsatsen av ovan nämnda fakta, är att vi ser vi att åtgärder mot mobbning och annan kränkande behandling bör ske på ett mer systematisk och regelbundet sätt. Vuxnas engagemang i hela samhället är en av de förutsättningarna att lyckas med elevernas sätt att behandla varandra och vuxna på ett respektfullt sätt. Mobbningsproblematiken är inte bara skolans problem, utan ett samhällsproblem. Det finns metoder som kan förhindra att mobbning uppstår bland eleverna, och det engagemang från vuxnas sida och kunskap i dessa metoder som efterfrågas. I och med detta ser vi att kommunerna har en skyldighet att erbjuda både skolpersonalen och föräldrarna föreläsningar och kurser i att hantera konflikter. Vi anser att det är den viktigaste delen i vår egen
likabehandlingsplanen.
6. Anti-mobbningsprogram
75 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag,2001, s. 273
76 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, 2009, s. 17 77 BRÅ, 2009
78 Sharp, Sonia & Smith, Peter, K. (red.), 1994, s. 33 79 Olweus, 2001, s. 48-49
Anti-mobbningsprogram är externa program som saluförs till skolorna med syftet att minska mobbning och annan kränkande behandling. Dessa program är inte gratis att använda sig av, priset kan variera ganska mycket beroende på vilket program och vad för material man har behov av på skolan.
I skolans styrdokument (skollagen, läroplaner, kursplaner, timplaner, förordningar och allmänna råd) ställs det krav på att man aktivt ska arbeta mot mobbning och annan kränkande behandling, däremot finns det inga krav på att ett särskild program ska användas. Vi har valt att titta närmare på hur dessa går till väga för att uppnå målet.
Många skolor väljer att samarbeta med någon av dessa anti-mobbningsprogram, för att de anser sig sakna tillräcklig kunskap inom området. Anti-mobbningsprogrammen har olika syn och
tillvägagångssätt på hur man kan uppnå trygghet och en tillfredsställande arbetsmiljö i skolan. Nedan följer en beskrivning av Farstametoden, Friends och SET som används av de tre undersökta skolorna. Vi vill även återge Dan Olweusprogram för att den är uppbyggt på ett metodiskt sätt i jämförelse med de övriga programmen. Detta för att vi kommer att använda oss av programmets huvudprinciper vid utformning av den egna likabehandlingsplanen.
6.1 Synen på mobbaren enigt de tre programen, en jämförelse
Olweusprogrammet 80 är baserat på individualpsykologisk forskning, man utgår ifrån barnets aggressiva beteende, framför allt hos pojkarna. Programmets huvudsyfte är att förändra
problembeteenden, det vill säga det aggressiva beteendet. Även Farstametoden bygger på det individualpsykologiska perspektivet, där man ser individen som en bärare av problem och andra personliga egenskaper som påverkar dennes beteende. Mobbaren framställs som ”ond” och ”elak” och mobboffret betraktas som ”aggressionshämmat”. Friends syn på mobbaren utgår från
sociologiska och socialpsykologiska perspektivet. Mobbning ses som ett grupp problem och inte som ett individproblem, men i åtgärdsprogrammet väljer man även att ha en individualpsykologisk syn på mobbning, vilket innebär att mobbaren är osäker, saknar trygghet och har dålig självbild. Ur ett grupperspektiv menar man att mobbaren får ett stort utrymme av gruppen att hävda sig och sina åsikter, som denna utnyttjar på ett negativt sätt. SET81 bygger sitt program på ett neurobiologiskt, individualpsykologiskt och rationalistiskt perspektiv. Intelligensbegreppet är centralt i programmet, och den emotionella intelligensen står i fokus. Denna intelligens anses vara medfödd men går att
80 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, s. 137 81 Skolverket, På tal om mobbning och det som görs, s. 159
träna upp. De individer som är både begåvade och känslomässigt intelligenta kan styra sina liv och påverka andra människor, medan de som är inte är känslomässigt intelligenta känner sig som offer och råkar ut för situationer som de inte kan styra. I programmet beskriver man att intelligensen kan vara föränderlig. Man menar att ju äldre barnet blir desto svårare är det att träna upp
känslohanteringen. Därför rekommenderar programmet att man sätter in åtgärderna vid tidig ålder.
6.2 Förbyggande åtgärder mot mobbning
Olweusprogrammet är byggt på fyra huvudprinciper. Det är viktigt att skapa en skolmiljö och en hemmiljö som kännetecknas av:
1) Värme, positivt intresse och engagemang från de vuxnas sida. 2) Ha fasta gränser mot oacceptabla beteenden.
3) Konsekvent använda någon form av “icke-fientlig” och icke-kroppslig påföljd om en elev bryter mot det överenskomna regelsystemet.
4) Vuxna i skolan och i hemmet förväntas fungera som auktoriteter.
Nummer två och tre innebär också en visst tillsyn och kontroll över elevernas aktiviteter i och utanför skolan. I handledningen finns även konkreta beskrivningar av rastvaktsystem, utformande av klassregler mot mobbning, klassmöten och hur föräldramöten bör genomföras. Programmet har både kortsiktiga och långsiktiga mål.82Programmet är både systemorienterat och individorienterat. Det förväntas att man omorganiserar den befintliga sociala miljön, och att åtgärder sker på skol-, klass- och individnivå.
Åtgärder mot mobbning inleds med att eleverna fyller i ett frågeformulär för kartläggning av mobbningens omfattning. Enkäten innehåller frågor som rör elevernas uppfattning av tryggheten i skolan, kompisrelationen, och vuxnas och andra elevers reaktion på mobbningsituationer. Denna enkät används av skolan varje år för att övervaka utvecklingen vad det gäller mobbning och mobbningsrelaterade beteenden och attityder, enkäten används också för kvalitetssäkringsarbetet. På skolnivå arbetar skolpersonal, föräldrar och elever gemensamma om hur regler mot mobbning ska utformas. Arbetet sker i pedagogiska samtalsgrupper och vid föräldramöten. I början av varje
läsår anordnar man en studiedag om mobbning för skolpersonal, elever och föräldrar. Åtgärder på klassnivå arbetar läraren och eleverna fram gemensamma regler som gäller klassen som helhet. Minst en gång i veckan ha man klassmöte om mobbning, där läraren använder sig av olika
pedagogiska metoder som rör ämnet mobbning. Åtgärder på individnivå riktar sig mot elever som misstänks vara mobbare eller mobbade. Läraren kontaktar direkt föräldrarna till de inblandade eleverna för ett samtal om situationen. Sedan förs regelbundna samtal med eleverna och föräldrarna för att göra en bedömning av situationens utveckling.
Farstametoden saknar förbyggande åtgärder mot mobbning, eftersom programmets syfte är endast att behandla akut mobbningsproblematik. I Farstametodens handlingsplan står det skrivet att ett
behandlingsteam sätts in vid upptäckt av mobbning eller om det råder misstankar av mobbning, Programmet erbjuder skolorna utbildning till behandlingsteamet. Skolan förväntas ha egna åtgärder för hur de ska förbygga mobbning.
Friends rekommenderar att det ska bildas anti-mobbningsteam och kamratstödjare i skolan.83
Anti-mobbningsteam består av två till fem personer, där elevvårdspersonal, lärare och fritidspersonal ingår i teamet. Teamet skall träffas regelbundet och det har i uppgift att utreda och lösa akuta mobbningssituationer, och förbättra skolmiljön. Kamratstödjare är en grupp elever som utses av eleverna i respektive klass som också får stöd av anti-mobbningsteamet. Dessa ses som en viktig resurs och länk mellan vuxna och barnen i skolan. Kamratstödjarens uppgift är att uppmärksamma och rapportera till vuxna när de bevittnar en mobbningssituation. De förväntas också ingripa och säga ifrån om en mobbningssituation uppstår. Gruppen förväntas komma med idéer och förslag om hur arbetsmiljön i skolan kan utvecklas. Friends råder att anti-mobbningsteamet och kamratstödjare träffas regelbundet och diskuterar om olika situationer som kan utvecklas till att det uppstår
problem i skolan. Både anti-mobbningsteamet och kamratstödjare får utbildning av Friends om mobbning och kränkande behandling. Alla elever på skolan ser en teaterföreställning om mobbning som tema. Syftet är att väcka känslor och engagemang hos eleverna och att skapa en plattform för kamratstödjarens arbete och börja bygga på en gemensam värdegrund. Friends erbjuder också två timmars utbildning för föräldrarna. Det erbjuds också återträffar med teaterföreställningar och utbildningar varje år. Skolan erbjuds också material och metoder som främjar programmets syfte.
SET:s åtgärdsprogram skiljer sig markant, eftersom programmets syn på mobbaren är annorlunda. Programmet läggs upp som ett ämne och schemaläggs, två till tre gånger i veckan från förskoleklass till och med skolår 6, en gång i veckan i skolår 7 till 9. På dessa lektioner kommer man överens om
gemensamma regler. Utbildning i samtalsmetodik erbjuds av programmet. Där tränas pedagogernas färdighet i att lyssna, kommunicera och skapa goda relationer. I undervisningen används
programmets material i grundskolan med huvudmålet att skapa ett positivt förhållningsätt elever bland eleverna, mellan elever och lärare, men också bland skolpersonalen . Detta innebär att vuxna ser till att skolklimatet är tryggt och positivt, där eleverna upplever sig som sedda och omtyckta. Lärarna uppmärksammar alla positiva sociala färdigheter genom att berömma handlingarna. Detta för uppnå programmets syfte , det vill säga utveckla barnens sociala, emotionella och kognitiva lärande. Liksom Friends, erbjuder SET skolorna material som främjar förhållningssättet. Den andra delen i programmets huvudmål är metoden. I den ingår praktiska övningar som syftar till att träna elevernas sociala och emotionella kompetens. Dessa övningar finns i materialet som programmet utformat. Hela programmet byggs upp på fem moment som skolan arbetar regelbundet med, och svårighetsgraden är anpassad efter skolår. Dessa är : Självkännedom, att hantera sina känslor,
empati, motivation och social kompetens. Alla lektioner bör ha en tydlig inledning och avslutning.
6.3 Vid upptäckt av en mobbningssituation
Enligt Olweusprogrammet ingriper läraren direkt om mobbning inträffar och håller ett allvarligt samtal med mobbaren och mobbningsoffret, men var för sig. Samtalen bör äga rum så att de andra eleverna inte kan se eller höra dem. Samtalen ska vara väl strukturerade och tydliga.
Mobbningsoffret uppmanas att ta kontakt med läraren om nya episoder inträffar. Därefter informeras föräldrar till både mobbaren och mobbningsoffret för ett separat möte med skolan. Andra elever än de direkt inblandade involveras också på olika sätt. Om inget hjälper
rekommenderar programmet byte av skola eller klass för den mobbade eller mobbaren.
I Farstametoden84 kontaktas behandlingsteamet som samlar information om händelsen, och gör en bedömning om det rör sig om mobbning eller en obetydlig konflikt. Teamet för ett samtal först med offret för att ta dennes version av händelsen. Sedan för teamet ett behandlingssamtal med mobbaren/mobbarna. Om det är fler än en som mobbar, hämtas en mobbare i taget oförberedda, för att inte ge mobbaren en chans att komma med bortförklaringar och för att undvika att gruppen pratar ihop sig. Även Friends väljer att ha mötet med mobbare som ett överraskningsmoment. Både programmen väljer att ha föräldrakontakt först efter att första mötet med mobbarna ägt rum. Till skillnad från Farstametoden, rekommenderar Friends flera återkommande samtal under de närmaste dagarna och veckorna efter det första samtalet. Teamet ska föra allvarliga
behandlingssamtal med mobbarna under de närmaste tre veckorna samt stödja och skydda
mobboffret. Alla samtal dokumenteras. Om mobbning inte upphör efter första och andra samtalet, är det rektorns skyldighet att kontakta föräldrarna och meddela att skolan tänker polisanmäla
händelserna eller göra en flyttning av mobbaren/mobbarna.
SET:s huvudmålet är inte att förhindra mobbning, tex med rastvakter, och därför saknar den direkta instruktioner i hur man agerar vid upptäckt av mobbning. Dess huvudsyfte är att förebygga
mobbning via påverkan av individernas beteende och lösa sociala och psykiska problem bland eleverna. Programmets filosofi är att man inte angriper individen när den uppför sig på ett negativt sätt, utan istället riktar man negativ respons på själva handlingen som den enskilde utför.
7. Skolornas likabehandlingsplaner
Skolorna har valt att antingen ta delar av anti-mobbningsprogrammens metoder eller att följa deras rekommendationer helt. Skolorna är dock skyldiga att följa skolverkets allmänna råd i förebyggande arbete mot mobbning, tex öka föräldrarnas ansvar och elevernas inflytande för att utveckla
skolmiljön.
Nedan ges en beskrivning av likabehandlingsplanen av de tre valda skolorna: Lerbäckskolan, Tunaskolan och Gunnesboskolan.
7.1 Förebyggande arbete
När vi har läst de olika likabehandlingsplanerna känner vi att det finns en del i dem som är influerade av de anti-mobbningsprogram man har valt att arbeta med. Bland annat har
Lerbäckskolan kompisstödjare vilket Friends förespråkar starkt i sitt program. Några av åtgärder som skolan använder sig av är rastvaktsystem, temadagar, och att ta upp trivselfrågor vid
utvecklingssamtal . Skolan har även elevskyddsombud och korridor- och caféråd. I Tunaskolans likabehandlingsplan står det att skolan inte vill låsa sig vid en specifik metod utan har en beredskap,
där man använder sig av flera metoder. Vidare står de att skolan genomför elevenkäter och
skolhälsovården utför hälsosamtal med eleverna varje läsår, för att ta reda på hur eleverna upplever skolan och mobbningens omfång. Besök på ungdomsmottagningen ingår också i deras
förebyggande arbete. Man har också avsatt tid i ämnet livskunskap, enligt SET metoden, för att diskutera frågor kring mobbning. Från Friends programmet har skolan valt att ha
elever fungera som positiva förebilder för de yngre genom jourverksamhet eller fadderverksamhet.
Denna metod finns inte med i de tre anti-mobbningsprogrammen som vi studerade. Därmed är det oklart vad dessa elever har för uppgift och vad det förväntas av dessa för att de ska vara goda förebilder. Lärarana granskar läromedlen och annan kurslitteratur som förmedlar stereotypa och normgivande bilder. Regelbundna diskussioner förs om värdegrunden, elevinflytande,
personalutbildning och rastvaktsystem. Skolan anordnar regelbundet aktiviteter som stärker gruppkänslan inom skolan.
Gunnesboskolan har valt att arbeta med SET och i och med detta inriktar sig skolan mer på elevernas känslor och sätt att uttrycka sig. I handlingsplanerna ser vi dock inspiration från Friends, exempelvis införandet av en anti- mobbningsgrupp. Gruppens uppgift är att ställa samman
information som förmedlas. Vilken information det handlar om står det dock inte i handlingsplanen. Skolan har också så kallade hälsosamtal med eleverna i årskurs fyra. Vad som ingår i dessa samtal och vem det är som utför dem nämns inte i handlingsplanen. Liksom andra skolor använder sig Gunnesboskolan av rastvakter, men även av pedagogisk lunch och strävar efter att skapa goda relationer med eleverna och deras vårdnadshavare. Varje hösttermin utför skolan
enkätundersökningar för att kartlägga om det förekommer diskriminering och kränkande behandling.
7.2 Vid upptäckt av mobbning och annan kränkande behandling
Lerbäckskolan använder sig av Friends metod, dvs kamratstödjare och elevenkät, samt
dokumentationen av händelsen. Vid upptäckt av mobbning har man allvarliga samtal med elever som mobbar. Dessa samtal dokumenteras. Skolan väljer att kontakta föräldrarna så fort som möjligt vid upptäckt av mobbning. Detta stämmer överens med vad som står i läroplanen, där samarbete med hemmet ses som ett viktigt moment i skolverksamheten. Vid allvarlig händelser görs polisanmälan.
Tunaskolan väljer att koppla in anti-mobbningsteamet direkt vid upptäckt av mobbning. Vid
allvarliga händelser sker samtalet med berörda elever, föräldrar, personal och skolledningen, annars utförs samtalet enligt Farstametoden, det vill säga bara med mobboffret och de berörda
mobbaren/mobbarna. Skolan polisanmäler alla grova händelser. Händelsen dokumenteras av den personen som mottagit informationen, medan mobbningsteamet dokumenterar sina åtgärder.
Rektorn informeras om händelsen. Vid behov hålls elevvårdskonferens. Mobbningsteamet använder sig inte endast av en metod för samtal med mobbaren, utan man väljer en metod som tycks passar
den aktuella händelsen, tex samtal enligt Farstametoden. I Gunnesboskolans handlingsplan står det att skolans anti-mobbningsteam kopplas in. De utreder händelsen och utför ett samtal med den mobbade, helst samma dag. Man försöker identifiera om det rör sig om mobbning eller inte. Sedan samtalar man med ”medhjälparna”. Teamet kontaktar föräldrarna, därefter utför teamet ett samtal till med alla inblandade. Man följer upp och kontrollerar att överenskomna avtal följs. Det finns inga konkreta exempel i hur man gör dessa kontroller. Skolan för också dokumentation vid anmälning av kränkande behandling och alla vidtagna åtgärder.
8. Analys av Skolornas likabehandlingsplaner
Vi har undersökt utvalda skolors likabehandlingsplaner. Vi har undersökt hur de skriver
likabehandlingsplanen och hur mycket hjälp de tar av anti-mobbningsprogrammen. Detta har vi valt att göra för att se eventuella likheter och olikheter likabehandlingsplanerna emellan, så att vi kan skapa vår egen likabehandlingsplan med de delar vi anser som viktigast. Här nedan återger vi en analys av vår studie.
Vi har kunnat urskilja att skolorna har som gemensamt att de i sina likabehandlingsplanerna har en utförlig förklaring av vad som står i skollagen och arbetsmiljölagen. Skolorna har dessutom
noggranna definitioner av de begrepp som nämns i lagarna. Skolorna använder sig av antingen Olweus eller Pikas definition. Samtliga skolor strävar efter att likabehandlingsplanen förankras hos elever, föräldrar och skolpersonal. Detta anser Sonia Sharp och David Thompson främjar
implementeringen av förbyggande åtgärder.85
I de fall där man utgår från ett individualpsykologiskt synsätt på mobbningen, inriktar man enbart sina åtgärder mot de inblandade parterna. Om man däremot utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv, formas åtgärdsprogrammen mot mer kollektivt tänkande där kollektivet är en del av mobbningsproblemet men också en del av lösningen.86 Endast Lerbäckskolan använder sig av ett socialpsykologiskt perspektiv på mobbningen.
Handlingsplanerna innehåller också skolledningens förhållningsätt och vilka som involveras i
85 Sharp, Sonia & Smith, Peter, K. (red.), 1994, s. 33
arbetet mot mobbning. Skolpersonalens förhållningsätt till mobbning bör vara tydligt uttalat i likabehandlingsplanen, enligt bland annat Rigby.87 Skolorna använder sig av frågeformulär för att ta reda på diskriminering och annan kränkande behandling innan man sätter igång med att planera åtgärder. Denna kartläggning rekommenderas även av forskaren Kent Rigby och andra forskare88.
En av åtgärderna som skolorna har är anti-mobbningsteamen, som BO: rekommenderar, men hur teamet ska agera vid mobbningssituationer konkret är inte angivet i BO:s rekommendationer. Här har två skolor valt att följa behandlingssamtal enligt Farstametoden, en metod som har kritiserats bland annat av skolverket89. Kritiken riktar sig i huvudsak mot att programmet poängterar att föräldrar inte ska involveras i första skedet. Gunnesboskolan som arbetar enligt SET, som saknar ett egen behandlingssamtal, har istället en egen metod som liknar Farstametodens
behandlingssamtal.
En annan åtgärd som skolorna använder sig av är kamratstödsgrupp/kamratstödjare. Även denna åtgärd har fått negativ kritik främst från forskare inom det pedagogiska fältet90. Dessa är väldigt kritiska till att man låter eleverna verka som tjallare och förväntas vara goda förebilder, för eleverna hamnar i en obehaglig position i relation till övriga elever.
Att ha rastvakter i skolan för att upptäcka mobbning är en metod som rekommenderas av BO och Olweus91. Enligt undersökningen som han hade gjort, minskade mobbning bland eleverna på de platser där vuxna var synliga för barnen. Michael Boulton poängterar att rastvakternas förhållande till med eleverna måste var god, så att de inte uppfattas som ”vakter” utan som personer som man har förtroende för. Boulton skriver att om eleverna uppfattar rastvakterna negativt vågar de inte vända sig till dem vid mobbningsproblem, medan en god relationen bidrar till att eleverna har lättare att prata om sådant92.
Dokumentation av mobbning används av samtliga skolor. Dokumentationen utgör ett bra underlag vid utvecklingssamtal, vid eventuell polisanmälan och uppföljning av vidtagna åtgärder. Denna metod rekommenderas av anti-mobbningsprogrammet Friends.
Undersökningen visar att man endast åtgärdar mobbarnas beteende i två av de tre undersökta
87 Eriksson, mfl. Skolan -en arena för mobbning, 2009, s. 91 88 Eriksson, mfl., Skolan- en arena för mobbning, Skolverket s. 92 89 Skolverket, På tal om mobbning och det som gör, 2009, s. 99 90 Skolverket, På tal om mobbning och det som gör, 2009, s. 116 91 Olweus, 2001, s. 19
mobbningsprogrammen. Vi anser att detta inte stämmer med de lagar och riktlinjer som
skolpersonalen skall följa enligt Lpo94.93 Skolan skall arbeta för att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Följaktligen anser vi att regelbundna samtal med hela klassen där man diskuterar händelsens orsaker och konsekvens, utgör ett viktigt moment för att uppmärksamma eleverna på deras beteende och handlingar. Sedan ska eleverna i samarbete med skolan hitta lösningar för att mobbningen ska upphöra.
Sammanfattningsvis kan vi säga att skolorna har en helhetssyn som Ken Rigby och Dan Olweus talar för. Skolpersonalens, föräldrarnas och elevernas ansvar genomsyrar likabehandlingsplanen.
9. Diskussion
Just nu pågår det en het debatt mellan myndigheter, forskare och pedagoger om anti-mobbningsprogram i massmedia, huruvida dessa är effektiva eller inte, om de strider mot
läroplanen och om de passar den svenska skolan. Man diskuterar om dessa har den kompetens som krävs för att undervisa och sälja sina idéer till skolor runt om i landet. Ska en organisation få lov att undervisa i något som inte har en vetenskaplig kompetens som bakgrund?
Kommunerna ställer hårda krav på skolorna i fråga om att låta en obehörig ”lärare” undervisa, för att det försämrar kunskapskvaliteten. Av den anledningen ifrågasätter vi även att
anti-mobbningsprogram får lov att undervisa om mobbning och hur man minskar den. Exempelvis Friends grundare påstår att hon har kunskap om mobbning, då hon själv varit utsatt för det under sin uppväxt. Dock anser vi att det enbart är en erfarenhet som hon kan dela med sig till omvärlden, där hon kan belysa vad en mobbad vill ha för typ av stöd. Anti-mobbningsprogrammens antaganden om bakomliggande faktorerna till mobbning har bedömts som inte bedömts som metodiska av
forskarna, och därför anser vi att de är obehöriga i att ge utbildning om mobbning. Liksom några av deras metoder, som till exempel kamratstödjare, har kritiserats av en del forskare. Även vi anser att det är inte rätt av vuxna att kräva att vissa elever ska alltid vara goda förebilder och inte få göra misstag och att ha en skvallerroll i skolan. Vi har även reagerat på syn på individen i vissa anti- mobbningsprogram, där åtgärderna huvudsakligen riktar sig till de inblandade parterna.
Vi anser att sådana förebyggande åtgärder är för kortsiktiga och är dömda att misslyckas. Vi håller med Ken Rigby och Dan Olweus om att förebyggandet måste ligga på flera nivåer och inte bara på en.
Beskrivningarna av anti-mobbningsprogrammen är strukturerade och välgenomtänkta. Det ger ett intryck av att programmen är bra och att de är effektiva. Så var även vår uppfattning innan vi började vår studie. Efterhand som undersökningen fortlöpte började vi få en ny syn. På vilka kunskaper bygger programmen sina åtgärder på? Krävs det inte fortlöpande forskning i ämnet innan nya metoder och åtgärder framställs? Vi har dock funnit en del metoder i
anti-mobbningsprogrammen som är positiva. Det är alltifrån enkäter, korsord, föreläsningar och
teaterföreställningar. Dessa metoder ökar elevernas intresse och kunskaper i ämnet. Andra metoder som vi anser är bra är till exempel värdegrundsövningar, aktiviteter, material som syftar till att öka empati, medkänsla och respekt för olikheter.
De likabehandlingsplanerna som vi har studerat har något gemensamt. De innehåller en utförlig förklaring av vad som står i skollagen och arbetsmiljölagen, samt definitioner av de olika begrepp som nämns i dessa lagar. De innehåller även anvisningar om ansvarsfördelning, skolans
förhållningssätt och utvärdering och uppföljning av åtgärderna. Vi kunde urskilja att skolorna försöker följa skolverkets allmänna råd. En del skolor väljer att inrikta sig på känslor och hur man hanterar dessa och en annan på hur man kan motverka mobbning med hjälp av samtalsmetoder. Andra skolor väljer istället egna fungerande metoder som har gett positiv effekt i arbetet mot mobbning. Idéutbyte kring utvecklingen av förebyggande åtgärder skolorna emellan skulle spara skolorna en del av dess resurser och anti-mobbningsprogrammens material kan användas bara vid behov.
Liksom professor Gun-Marie Frånberg anser vi att lärarna, rektorerna och elevvårdspersonal har den kompetens som behövs för att utforma en likabehandlingsplan med hjälp av skolverkets
allmänna råd och läroplanen. Deras breda kunskap tillsammans hjälper de att hitta lämpliga metoder för att åtgärda och hindra diskriminering och annan kränkande behandling. Skolpersonalen har kunskap om varje elevs bakgrund, behov och förutsättningar som upplyser dem om vilka åtgärder ska sättas in, menar vi. Det stora genomgående problemet med all socialverksamhet gör sig påmind ingen, det finns varken resurser och tid. Många lärare anser sig redan vara belastade med andra uppgifter som tycks öka med åren när kommunerna sparar på barn och skolverksamhet. I BO:s rapport finns många kloka förslag som vi anser skulle ha hjälpt skolorna att komma någon vart med mobbningsproblematiken om de fick det stöd som föreslås i rapporten. Som vi kommer att använda oss av i vår likabehandlingsplan.
10. Vår egen likabehandlingsplan
I detta kapitel ska vi gå genom de olika delarna av vår egen likabehandlingsplan. Efter att tagit del av forskningen om mobbningsproblematiken och har fått inblick i handlingsplanernas
förebyggande åtgärder, har vi de kunskaper som krävs för att få formulera egen likabehandlingsplan.
Vi har valt att ta del av skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med vår
likabehandlingsplan, samt Olweus rekommendationer om att arbetet bör ske på skol-, klass-, och individnivå. Vi har även tagit del av andra strategier och metoder som föreslås av andra inom den pedagogiska fältet som Kent Rigby, Gunnar Höistad, Helle Höiby och hennes medarbetare. Även anti-mobbningsprogrammen bjuder på något som vi bedömer skulle kunna främja vårt mål.
10.1 Inledning av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen inleds med att tydligt och kortfattat framhålla skolans förhållningsätt mot kränkande behandling och mobbning. Sedan nämner vi de lagar och förordningar som skolan är skyldig att följa. Definition och förklaringar av de begrepp som används i planen presenteras inledningsvis.
Alla som arbetat inom förskola- och skolverksamhet, samt elever och föräldrar ska vara insatta i likabehandlingsplanen och följa de riktlinjer som står där94. Detta är förutsättningen om man vill minska kränkande behandling och mobbning i skolan, menar flera forskare, bland annat Sonia Sharp och David Thompson. Därför anser vi att varje läsår bör inledas med en studiedag, som Olweus rekommenderar, för skolpersonalen och föräldrar, där temat kränkande behandling står i centrum. Under studiedagen erbjuds skolpersonalen och föräldrarna på förläsning om mobbning och skolans likabehandlingsplan95. Detta för att öka kunskapen om mobbning och väcka
engagemang hos både föräldrar och personal. I BO:s rapport ”Blunda inte för mobbning”
rapporteras att vuxnas okunskap om mobbning är en av orsakerna till att det förkommer mobbning i skolorna.
94 Sharp, Sonia & Smith, Peter, K. (red.), 1994, s. 33-37 95 Eriksson, mfl, Skolan -en arena för mobbning, 2009, s. 91-92
