Detta inneb r bland annat att skolan r skyldig att göra en anm lan vid minsta misstanke att en elev far illa i hemmiljön (Socialstyrelsen, 2014). Ytterst r det rektorn på skolan som ska förs kra sig om elevernas h lsa och v lbefinnande (Skolverket, 2011). Om en elev har några problem eller svå- righeter r det skolans ansvar att kontakta och etablera för ldrakontakt.
I Sveriges försummas uppskattningsvis vart tionde barn någon gång un- der sin uppv t (Cater, Andershed & Andershed, 2014). Det finns flera sk l till varför barn och unga försummas. För ldrars mentala h lsa, drogproblem, arbetslöshet, fattigdom och stress och ökade krav på arbetet r några av de förklaringar som brukar ges till varför barn och unga inte får adekvat omsorg (DePanfilif, 2006). I forskningslitteraturen definieras försummade barn oft- ast som barn som på olika s tt får ta ett stort ansvar för både sitt och andras liv (Cederborg, 2014). Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i denna övergripande definition av begreppet försummelse.
Det finns idag en frånvaro av forskning som studerat frågor om försum- melse utifrån en vidare skolkonte t. Detta r något som föreliggande studie tagit fasta på. I denna studie undersöks hur nyckelpersoner i skolors elevh l- soteam beskriver och kategoriserar ungdomar som de på olika s tt anser försummas av sina för ldrar. Vidare undersöks hur de professionella i elev- h lsan beskriver sin samverkan med familjer och andra institutioner i sam- h llet för att stötta denna utsatta grupp ungdomar. Följande frågest llningar
r v gledande för studien:
1. Hur kategoriserar elevh lsans nyckelpersoner försummade ungdo- mar utifrån familjebakgrund
2. Vilka förklaringar anv nds för att beskriva att ungdomar försum- mas
3. Vilka samverkansstrategier beskrivs vara centrala för att stötta denna grupp utsatta elever
Forskningsöversikt
Elevh lsan har en betydelsefull roll n r det handlar om att stötta utsatta ele- ver och deras familjer. En utmaning med att skapa ett fungerade elevh lso- team i skolan handlar bland om att tydliggöra vilka roller olika profession- ella har inom elevh lsoteamet samt vilken roll elevh lsan har på skolan
le älsan utsatta ele er o so ial klass
Ylva Odenbring, Thomas Johansson, Johannes Lunneblad
Abstract
This paper examines wedish secondary school’s strategies for supporting stu-‐ dents who lack parental care, and what explanations school professionals use to describe and categori e this group of vulnerable students. The results indi-‐ cate that students’ family backgrounds are central to the explanations given for social problems, as well as to how different student groups are categori ed. iscourses of the non-‐respectable family are provided as the main explanations for neglect among the students categori ed as stigmati ed, whereas discourses explaining problems among students who could be categori ed as middle-‐class, revolved around the absent and career focused parent.
Keywords
family, neglect, respectability, social class, student welfare
Ylva Odenbring, docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommuni- kation och l rande, Göteborgs universitet. E-post: ylva.odenbring@gu.se
Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för pedagogik, kommunikation och l - rande, Göteborgs universitet. E-post: thomas.johansson@ped.gu.se
Johannes Lunneblad, docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kom- munikation och l rande, Göteborgs universitet. E-post: johan-nes.lunneblad@ped.gu.se
Inledning
Skolan r en av de institutioner i det svenska samh llet som ska se till barns och ungdomars b sta, inte minst då det handlar om h lsa och v lbefinnande. Detta inneb r bland annat att skolan r skyldig att göra en anm lan vid minsta misstanke att en elev far illa i hemmiljön (Socialstyrelsen, 2014). Ytterst r det rektorn på skolan som ska förs kra sig om elevernas h lsa och v lbefinnande (Skolverket, 2011). Om en elev har några problem eller svå- righeter r det skolans ansvar att kontakta och etablera för ldrakontakt.
I Sveriges försummas uppskattningsvis vart tionde barn någon gång un- der sin uppv t (Cater, Andershed & Andershed, 2014). Det finns flera sk l till varför barn och unga försummas. För ldrars mentala h lsa, drogproblem, arbetslöshet, fattigdom och stress och ökade krav på arbetet r några av de förklaringar som brukar ges till varför barn och unga inte får adekvat omsorg (DePanfilif, 2006). I forskningslitteraturen definieras försummade barn oft- ast som barn som på olika s tt får ta ett stort ansvar för både sitt och andras liv (Cederborg, 2014). Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i denna övergripande definition av begreppet försummelse.
Det finns idag en frånvaro av forskning som studerat frågor om försum- melse utifrån en vidare skolkonte t. Detta r något som föreliggande studie tagit fasta på. I denna studie undersöks hur nyckelpersoner i skolors elevh l- soteam beskriver och kategoriserar ungdomar som de på olika s tt anser försummas av sina för ldrar. Vidare undersöks hur de professionella i elev- h lsan beskriver sin samverkan med familjer och andra institutioner i sam- h llet för att stötta denna utsatta grupp ungdomar. Följande frågest llningar
r v gledande för studien:
1. Hur kategoriserar elevh lsans nyckelpersoner försummade ungdo- mar utifrån familjebakgrund
2. Vilka förklaringar anv nds för att beskriva att ungdomar försum- mas
3. Vilka samverkansstrategier beskrivs vara centrala för att stötta denna grupp utsatta elever
Forskningsöversikt
Elevh lsan har en betydelsefull roll n r det handlar om att stötta utsatta ele- ver och deras familjer. En utmaning med att skapa ett fungerade elevh lso- team i skolan handlar bland om att tydliggöra vilka roller olika profession- ella har inom elevh lsoteamet samt vilken roll elevh lsan har på skolan
et är s årt r skolan när det inte är
uppenbara rsummelser
le älsan utsatta ele er o so ial klass
Ylva Odenbring, Thomas Johansson, Johannes Lunneblad
Abstract
This paper examines wedish secondary school’s strategies for supporting stu-‐ dents who lack parental care, and what explanations school professionals use to describe and categori e this group of vulnerable students. The results indi-‐ cate that students’ family backgrounds are central to the explanations given for social problems, as well as to how different student groups are categori ed. iscourses of the non-‐respectable family are provided as the main explanations for neglect among the students categori ed as stigmati ed, whereas discourses explaining problems among students who could be categori ed as middle-‐class, revolved around the absent and career focused parent.
Keywords
family, neglect, respectability, social class, student welfare
Ylva Odenbring, docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommuni- kation och l rande, Göteborgs universitet. E-post: ylva.odenbring@gu.se
Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för pedagogik, kommunikation och l - rande, Göteborgs universitet. E-post: thomas.johansson@ped.gu.se
Johannes Lunneblad, docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kom- munikation och l rande, Göteborgs universitet. E-post: johan-nes.lunneblad@ped.gu.se
Forskningslitteraturen som belyser skolors samarbete med socialtj nsten visar att det r en betydligt mer långdragen process innan det görs en anm - lan om det rör sig om barn som v er upp i familjer med knapp ekonomi, j mfört med fall som rör drog- eller alkoholmissbruk eller hög skolfrånvaro (N sman, 2012). Detta hör samman med att skolor ofta har svårigheter med att identifiera denna typ av problem. Att leva under ekonomiskt knappa för- hållanden uppfattas som skamligt för de för ldrar och barn som lever under dylika förhållanden. Skolutflykter r ett sådant konkret e empel. De e tra kostnader som e empelvis skolutflykter r omg rdade av skapar ofta pro- blem för denna grupp elever (Harju & Thor d, 2011). Detta leder inte s llan till att denna grupp elever utvecklar olika sj lve kluderande strategier ge- nom att e empelvis vara frånvarande från skolan vid skolutflykter och andra aktiviteter (N sman, 2012). De skamk nslor som ekonomisk knapphet r omg rdade av, inneb r ofta att dessa för ldrar och barn inte ber ttar om sin situation till berörda i skolan. Detta i sin tur försvårar möjligheterna till sam- verkan mellan skola och hem i dylika situationer. Samtidigt visar N sman (2012) att i de fall då skolan lyckats identifiera barnfattigdom och eleven fått adekvat stöd, upplevs detta som något positivt och betydelsefullt från ele- vens sida.
Denna litteraturgenomgång visar att det i dagsl get finns förhållandevis lite forskning som belyser skolors arbete med att stödja elever som utsatts för försummelse och hur verksamma i skolan relaterar detta till elevers familjebakgrund. Givet denna bild kommer föreliggande studie att kunna bidra med ny kunskap om utsatta ungdomar och hur skolor agerar och stöttar berörda elever i dessa situationer.
Studiens design och metodologi
Föreliggande studie r designad och konstruerad som en fallstudie baserad på se så kallade case. I studien ingår se grundskolor (skolår 7-9) som r bel gna i olika demografiska områden i södra Sverige. Studien har genom- förts i enlighet med rådande etiska riktlinjer för forskning (Vetenskapsrådet 2011). Detta inneb r således att samtliga deltagare har fått information om studiens syfte och gett sitt samtycke till deltagande. Samtliga namn på de personer och skolor som presenteras i studien r fingerade. Skolorna har fått ben mningarna Björnlokaskolan, N ckrosskolan, Syr nskolan, Tistelskolan, Tulpanskolan och Violskolan.
Fyra av de undersökta skolorna r bel gna i en av Sveriges storstadsreg- ioner. N ckrosskolan ligger i vad som kan klassificeras som ett medelklass- (Reutersw rd & Hylander, 2017). Reutersw rds & Hylanders (2017) studie
pekar på att både tydlighet i rollfördelning och konkreta arbetsuppgifter ut- gör framgångsfaktorer för ett v lfungerande elevh lsoteam.
Forskning (Weitz Spånberger, 2011) pekar vidare på att goda relationer mellan familj och skola r s rskilt betydelsefullt för utsatta elevers v lbefin- nande och framtidsutsikter. Det stöd som skolan kan erbjuda r avgörande för både för ldrar och elever (Lareau, 2011). Skolan kan erbjuda både famil- jer och elever socialt och k nslom ssigt stöd, vilket i sin tur kan skydda barn och unga som blir försummade eller vara till hj lp för barn i utsatta situat- ioner. Emellertid visar forskning att familjer med missbruksproblematik eller psykisk sjukdom ofta har svaga sociala n tverk (DePanfilis & Dubowitz, 2005). Tillgång till olika sociala n tverk hör också samman med familjers socioekonomiska bakgrund. Detta leder i sin tur till att familjer med låg ut- bildningsnivå eller minoritetsbakgrund inte alltid r medvetna om den hj lp och det stöd skolan och socialtj nsten kan erbjuda (DePanfilis, 2006;; Lareau, 2015).
Forskning visar vidare att elevers problem ofta hanteras på individnivå. Detta bidrar inte s llan till att fokus ofta hamnar på individuella svårigheter hos eleven eller familjen, ist llet för att man h rleder problem till sj lva skolmiljön (Guvå, 2009;; Odenbring et al., 2017). Bland annat yttrar sig detta i skolans syn på olika familjer och att elevers agerande och beteende h nvi- sas till just familjebakgrunden. Skandinavisk forskning pekar på att både samh llet generellt och personal i skolan ofta uppfattar elever med minori- tetsbakgrund som s rskilt problematiska (Kryger, 2015). Ofta anses denna grupp av elever ha s rskilda problem, som relaterar till deras kulturella och etniska familjebakgrund. N r för ldrar med majoritetsbakgrund försummar sina barn förklaras detta d remot ofta i termer av sociala, psykologiska och/eller psykiatriska problem (Lunneblad & Johansson, 2012).
Såv l svensk som internationell forskning (Ball, 2003;; Lucas & Jernbro, 2014) pekar på att barn som v er upp under knappa förhållanden riskerar s mre fysisk och psykisk h lsa, bristande kognitiva f rdigheter, ökad risk för kriminalitet, samt l gre utbildningsnivå, j mfört med barn och unga som v er upp under b ttre sociala och ekonomiska förhållanden. Vidare visar forskning att familjer som lever i socialt och ekonomiskt stigmatiserade bo- stadsområden har större risk, j mfört med resursstarka familjer, att hamna i sociala problem och kriminalitet (Hill et al., 2005). Det finns också ökad risk att uts ttas för våld inom familjen om man lever i social utsatthet (Barajas- Gonzalez & Brooks-Gunn, 2014;; DePanfilis, 2006).
Forskningslitteraturen som belyser skolors samarbete med socialtj nsten visar att det r en betydligt mer långdragen process innan det görs en anm - lan om det rör sig om barn som v er upp i familjer med knapp ekonomi, j mfört med fall som rör drog- eller alkoholmissbruk eller hög skolfrånvaro (N sman, 2012). Detta hör samman med att skolor ofta har svårigheter med att identifiera denna typ av problem. Att leva under ekonomiskt knappa för- hållanden uppfattas som skamligt för de för ldrar och barn som lever under dylika förhållanden. Skolutflykter r ett sådant konkret e empel. De e tra kostnader som e empelvis skolutflykter r omg rdade av skapar ofta pro- blem för denna grupp elever (Harju & Thor d, 2011). Detta leder inte s llan till att denna grupp elever utvecklar olika sj lve kluderande strategier ge- nom att e empelvis vara frånvarande från skolan vid skolutflykter och andra aktiviteter (N sman, 2012). De skamk nslor som ekonomisk knapphet r omg rdade av, inneb r ofta att dessa för ldrar och barn inte ber ttar om sin situation till berörda i skolan. Detta i sin tur försvårar möjligheterna till sam- verkan mellan skola och hem i dylika situationer. Samtidigt visar N sman (2012) att i de fall då skolan lyckats identifiera barnfattigdom och eleven fått adekvat stöd, upplevs detta som något positivt och betydelsefullt från ele- vens sida.
Denna litteraturgenomgång visar att det i dagsl get finns förhållandevis lite forskning som belyser skolors arbete med att stödja elever som utsatts för försummelse och hur verksamma i skolan relaterar detta till elevers familjebakgrund. Givet denna bild kommer föreliggande studie att kunna bidra med ny kunskap om utsatta ungdomar och hur skolor agerar och stöttar berörda elever i dessa situationer.
Studiens design och metodologi
Föreliggande studie r designad och konstruerad som en fallstudie baserad på se så kallade case. I studien ingår se grundskolor (skolår 7-9) som r bel gna i olika demografiska områden i södra Sverige. Studien har genom- förts i enlighet med rådande etiska riktlinjer för forskning (Vetenskapsrådet 2011). Detta inneb r således att samtliga deltagare har fått information om studiens syfte och gett sitt samtycke till deltagande. Samtliga namn på de personer och skolor som presenteras i studien r fingerade. Skolorna har fått ben mningarna Björnlokaskolan, N ckrosskolan, Syr nskolan, Tistelskolan, Tulpanskolan och Violskolan.
Fyra av de undersökta skolorna r bel gna i en av Sveriges storstadsreg- ioner. N ckrosskolan ligger i vad som kan klassificeras som ett medelklass- (Reutersw rd & Hylander, 2017). Reutersw rds & Hylanders (2017) studie
pekar på att både tydlighet i rollfördelning och konkreta arbetsuppgifter ut- gör framgångsfaktorer för ett v lfungerande elevh lsoteam.
Forskning (Weitz Spånberger, 2011) pekar vidare på att goda relationer mellan familj och skola r s rskilt betydelsefullt för utsatta elevers v lbefin- nande och framtidsutsikter. Det stöd som skolan kan erbjuda r avgörande för både för ldrar och elever (Lareau, 2011). Skolan kan erbjuda både famil- jer och elever socialt och k nslom ssigt stöd, vilket i sin tur kan skydda barn och unga som blir försummade eller vara till hj lp för barn i utsatta situat- ioner. Emellertid visar forskning att familjer med missbruksproblematik eller psykisk sjukdom ofta har svaga sociala n tverk (DePanfilis & Dubowitz, 2005). Tillgång till olika sociala n tverk hör också samman med familjers socioekonomiska bakgrund. Detta leder i sin tur till att familjer med låg ut- bildningsnivå eller minoritetsbakgrund inte alltid r medvetna om den hj lp och det stöd skolan och socialtj nsten kan erbjuda (DePanfilis, 2006;; Lareau, 2015).
Forskning visar vidare att elevers problem ofta hanteras på individnivå. Detta bidrar inte s llan till att fokus ofta hamnar på individuella svårigheter hos eleven eller familjen, ist llet för att man h rleder problem till sj lva skolmiljön (Guvå, 2009;; Odenbring et al., 2017). Bland annat yttrar sig detta i skolans syn på olika familjer och att elevers agerande och beteende h nvi- sas till just familjebakgrunden. Skandinavisk forskning pekar på att både samh llet generellt och personal i skolan ofta uppfattar elever med minori- tetsbakgrund som s rskilt problematiska (Kryger, 2015). Ofta anses denna grupp av elever ha s rskilda problem, som relaterar till deras kulturella och etniska familjebakgrund. N r för ldrar med majoritetsbakgrund försummar sina barn förklaras detta d remot ofta i termer av sociala, psykologiska och/eller psykiatriska problem (Lunneblad & Johansson, 2012).
Såv l svensk som internationell forskning (Ball, 2003;; Lucas & Jernbro, 2014) pekar på att barn som v er upp under knappa förhållanden riskerar s mre fysisk och psykisk h lsa, bristande kognitiva f rdigheter, ökad risk för kriminalitet, samt l gre utbildningsnivå, j mfört med barn och unga som v er upp under b ttre sociala och ekonomiska förhållanden. Vidare visar forskning att familjer som lever i socialt och ekonomiskt stigmatiserade bo- stadsområden har större risk, j mfört med resursstarka familjer, att hamna i sociala problem och kriminalitet (Hill et al., 2005). Det finns också ökad risk att uts ttas för våld inom familjen om man lever i social utsatthet (Barajas- Gonzalez & Brooks-Gunn, 2014;; DePanfilis, 2006).
konstruerar och reproducerar specifika förståelser av klass. Enligt Bourdieu (1998) reproduceras olika gruppers livsvillkor och position, dvs. deras soci- ala klasstillhörighet, i relation till gruppers kapitalvolym. Kapitalen r både abstrakta och materiella. Kapitalen omfattar olika aspekter så som h lsa, utbildningsnivå, livsstil, dialekt och sociala n tverk. I föreliggande studie fokuseras två av Bourdieus kapitalformer: ekonomiskt och kulturellt kapital. Begreppet ekonomiskt kapital anv nds för att analysera hur de professionella positionerar elevernas och deras familjer utifrån ekonomisk situation och livsstil, medan det kulturella kapitalet anv nds för att analysera för ldrarnas utbildningsnivå och arbete samt familjens livsstil och kulturella vanor.
I relation till Bourdieus terminologi appliceras ven Skeggs (2004) defi- nition av klassbegreppet i studien. Enligt Skeggs (1997) utgör det ekono- miska kapitalet ett centralt verktyg för att förstå och tolka hur materiella resurser bidrar till hur social oj mlikhet och klass konstrueras i samh llet. För föreliggande studies vidkommande blir denna teoretiska utgångspunkt central för att förstå och tolka hur social klass reproduceras i skolan. Vidare riktas intresset mot hur och på vilket s tt familjebakgrund framtr der i de professionellas ber ttelser, inte minst i relation till hur olika elever position- eras utifrån deras s tt att agera samt deras kl dsel, utseende och stil (Skeggs, 1997, 2004). Enligt Skeggs (2004) r också diskurser om klass och hygien t tt sammankopplade. Skeggs menar att diskurser om hygien har varit centralt för uppr tthållandet av klasskillnader genom historien. Hygien har artikulerats som en moralisk fråga då priviligierade grupper i samh llet har kategoriserat och klassificerat socialt utsatta grupper i samh llet som både ohygieniska och omoraliska. N ra sammankopplat till diskurser om hygien r v rderingar om respektabilitet (Skeggs 1997). Olika kategoriseringar av olika sociala grupper som respektabla och icke-respektabla r också en mar- kör som e isterat genom historien. Enligt Skeggs har respektabiliteten varit ett s tt för medelklassen att positionera sig gentemot arbetarklassen. Ett av moraliska omdömena från medelklassens sida har varit att arbetarklassen inte klarar av att ge sina barn adekvat omsorg. I denna studie utgör Skeggs förklaringsmodell av klassbegreppet ett centralt teoretiskt ramverk för att förstå hur de professionella i skolan konstruerar och reproducerar diskurser rörande hygien, omsorg och klass.
Sammanfattningsvis studeras elevh lsopersonalens tal om elevers utsatt- het samt vilka förklaringar de professionella ger till för ldrars försummelse och hur eleverna kategoriseras utifrån familjebakgrund (Foucault, 2000;; Skeggs, 1997). Av intresse för studien r också hur skolan beskriver sig han- område, Syr nskolan ligger i vad som kan definieras som ett gentrifierat
bostadsområde, Björnlokaskolan ligger i ett av kommunens mest socialt- och ekonomiska utsatta bostadsområden och Violskolan r en fristående skola som attraherar elever från såv l kommunen som kringliggande kranskom- muner. Huvuddelen av eleverna på skolan har högutbildade för ldrar och majoriteten av eleverna har rötter i andra l nder.
Tulpanskolan och Tistelskolan r lokaliserade i två mindre orter i två andra kommuner. Den stadsdel i vilken Tulpanskolan ligger kan beskrivas vara relativt blandad i relation till elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund. Eleverna på Tistelskolan har varierad medelklassbakgrund, såv l elever med övre- som l gre medelklassbakgrund går på skolan.
Studien baseras på olika typer av data: individuella intervjuer samt fokus- gruppintervjuer med nyckelpersoner i skolornas elevh lsoteam;; observation- er från elevh lsoteamen samt olika officiella dokument. Nyckelpersonerna i elevh lsoteamen utgjordes av rektorer, skolsköterskor, kuratorer, special- pedagoger, skolv rdinnor och i ett fall också en skolpsykolog. De se casen, eller fallstudierna, följer en liknande struktur, men av olika sk l fick pro- jektet endast tillgång till elevh lsomöten på två av skolorna.
De övergripande frågor som låg till grund för intervjuerna tog sin ut- gångspunkt i följande huvudteman: 1) frågor om skolans historiska bakgrund och nuvarande situation, 2) frågor rörande skolans arbete med utsatta elever, 3) frågor rörande skolans samarbete med familjer och andra institutioner i samh llet, samt 4) frågor rörande likabehandlingsplaner och andra typer av lokala styrdokument.
Föreliggande artikel baseras på den delen av materialet som utgörs av in- tervjuer och observationer. Totalt genomfördes ett 30-tal intervjuer en timma vilket har genererat upp till trettio timmar inspelat material. Samtliga intervjuer har spelats in och skrivits ut ordagrant. Elevh lsomötena har do- kumenterats genom handskrivna f ltanteckningar som sedan renskrivits på dator. Dessa möten varade mellan en till två timmar.
Teoretiskt ramverk
Analytiskt r studiens fokus att studera hur skolors nyckelpersoner l ser in och positionerar olika elever och deras familjer i klasskodade termer. Av intresse r också hur olika former av samarbete påverkar skolors tal om ele- ver som försummas (Foucault, 2000). Teoretiskt appliceras Bourdieus (1998) begrepp social klass i studien. Bourdieus kapitalbegrepp utgör i denna studie ett centralt verktyg för att förstå och tolka hur de professionella
konstruerar och reproducerar specifika förståelser av klass. Enligt Bourdieu (1998) reproduceras olika gruppers livsvillkor och position, dvs. deras soci- ala klasstillhörighet, i relation till gruppers kapitalvolym. Kapitalen r både abstrakta och materiella. Kapitalen omfattar olika aspekter så som h lsa, utbildningsnivå, livsstil, dialekt och sociala n tverk. I föreliggande studie fokuseras två av Bourdieus kapitalformer: ekonomiskt och kulturellt kapital. Begreppet ekonomiskt kapital anv nds för att analysera hur de professionella positionerar elevernas och deras familjer utifrån ekonomisk situation och livsstil, medan det kulturella kapitalet anv nds för att analysera för ldrarnas utbildningsnivå och arbete samt familjens livsstil och kulturella vanor.
I relation till Bourdieus terminologi appliceras ven Skeggs (2004) defi- nition av klassbegreppet i studien. Enligt Skeggs (1997) utgör det ekono- miska kapitalet ett centralt verktyg för att förstå och tolka hur materiella resurser bidrar till hur social oj mlikhet och klass konstrueras i samh llet. För föreliggande studies vidkommande blir denna teoretiska utgångspunkt central för att förstå och tolka hur social klass reproduceras i skolan. Vidare riktas intresset mot hur och på vilket s tt familjebakgrund framtr der i de professionellas ber ttelser, inte minst i relation till hur olika elever position- eras utifrån deras s tt att agera samt deras kl dsel, utseende och stil (Skeggs, 1997, 2004). Enligt Skeggs (2004) r också diskurser om klass och hygien t tt sammankopplade. Skeggs menar att diskurser om hygien har varit centralt för uppr tthållandet av klasskillnader genom historien. Hygien har artikulerats som en moralisk fråga då priviligierade grupper i samh llet har kategoriserat och klassificerat socialt utsatta grupper i samh llet som både ohygieniska och omoraliska. N ra sammankopplat till diskurser om hygien r v rderingar om respektabilitet (Skeggs 1997). Olika kategoriseringar av olika sociala grupper som respektabla och icke-respektabla r också en mar- kör som e isterat genom historien. Enligt Skeggs har respektabiliteten varit ett s tt för medelklassen att positionera sig gentemot arbetarklassen. Ett av moraliska omdömena från medelklassens sida har varit att arbetarklassen inte klarar av att ge sina barn adekvat omsorg. I denna studie utgör Skeggs förklaringsmodell av klassbegreppet ett centralt teoretiskt ramverk för att förstå hur de professionella i skolan konstruerar och reproducerar diskurser rörande hygien, omsorg och klass.
Sammanfattningsvis studeras elevh lsopersonalens tal om elevers utsatt- het samt vilka förklaringar de professionella ger till för ldrars försummelse och hur eleverna kategoriseras utifrån familjebakgrund (Foucault, 2000;; Skeggs, 1997). Av intresse för studien r också hur skolan beskriver sig han- område, Syr nskolan ligger i vad som kan definieras som ett gentrifierat
bostadsområde, Björnlokaskolan ligger i ett av kommunens mest socialt- och ekonomiska utsatta bostadsområden och Violskolan r en fristående skola som attraherar elever från såv l kommunen som kringliggande kranskom- muner. Huvuddelen av eleverna på skolan har högutbildade för ldrar och majoriteten av eleverna har rötter i andra l nder.
Tulpanskolan och Tistelskolan r lokaliserade i två mindre orter i två andra kommuner. Den stadsdel i vilken Tulpanskolan ligger kan beskrivas vara relativt blandad i relation till elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund. Eleverna på Tistelskolan har varierad medelklassbakgrund, såv l elever med övre- som l gre medelklassbakgrund går på skolan.
Studien baseras på olika typer av data: individuella intervjuer samt fokus- gruppintervjuer med nyckelpersoner i skolornas elevh lsoteam;; observation- er från elevh lsoteamen samt olika officiella dokument. Nyckelpersonerna i elevh lsoteamen utgjordes av rektorer, skolsköterskor, kuratorer, special- pedagoger, skolv rdinnor och i ett fall också en skolpsykolog. De se casen, eller fallstudierna, följer en liknande struktur, men av olika sk l fick pro- jektet endast tillgång till elevh lsomöten på två av skolorna.
De övergripande frågor som låg till grund för intervjuerna tog sin ut- gångspunkt i följande huvudteman: 1) frågor om skolans historiska bakgrund och nuvarande situation, 2) frågor rörande skolans arbete med utsatta elever, 3) frågor rörande skolans samarbete med familjer och andra institutioner i samh llet, samt 4) frågor rörande likabehandlingsplaner och andra typer av lokala styrdokument.
Föreliggande artikel baseras på den delen av materialet som utgörs av in- tervjuer och observationer. Totalt genomfördes ett 30-tal intervjuer en timma vilket har genererat upp till trettio timmar inspelat material. Samtliga intervjuer har spelats in och skrivits ut ordagrant. Elevh lsomötena har do- kumenterats genom handskrivna f ltanteckningar som sedan renskrivits på dator. Dessa möten varade mellan en till två timmar.
Teoretiskt ramverk
Analytiskt r studiens fokus att studera hur skolors nyckelpersoner l ser in och positionerar olika elever och deras familjer i klasskodade termer. Av intresse r också hur olika former av samarbete påverkar skolors tal om ele- ver som försummas (Foucault, 2000). Teoretiskt appliceras Bourdieus (1998) begrepp social klass i studien. Bourdieus kapitalbegrepp utgör i denna studie ett centralt verktyg för att förstå och tolka hur de professionella
melse ofta var svårt att identifiera. N r denna typ av problematik v l identi- fieras r det ofta elevernas l rare som slår larm.
Kurator: Det r oftast l rarna, de k nner ju eleverna b st. N r det r utflykter och sådana saker, har de kanske inte har med sig mats ck, de har inte stövlar och det ösregnar ute och de kommer i sandaler och de ska vara ute i skogen en hel dag. Det kanske inte r första gången det h nder men andra, tredje gången, så börjar det ju ringa lite klockor Skolsköterska: Eller inga gympakl der.
Kurator: Ja, inga gympakl der.
Skolsköterska: Eller att det r urvu na kl der, smutsiga kl der, alltså det r, det ser ju l rarna. Har de haft samma kl der i ett halvår och så. Kurator: Det syns.
Skolsköterska: Ja, det syns.
Kurator: De r lite flottiga och kanske inte luktar så gott heller (Fo- kusgruppintervju, N ckrosskolan).
Det r i sammanhang då elever ska på utflykt och inte har med sig mats ck eller gummistövlar som skolans personal börjar reagera. Samma sak g ller de elever som inte har gympakl der på idrotten, barn som har urvu na kl der eller n r det brister i hygienen. Det som lyfts fram r konkreta aspekter av att något inte står r tt till i hemmiljön och att barnet far illa. N r de profession- ella diskuterade dessa problem var det barn vars familjer som positionerades som socialt utsatta som n mndes i ber ttelserna. Ber ttelserna ramas in uti- från familjernas bristande materiella resurser och ekonomiska kapital (Bour- dieu, 1998). Det r de bristande materiella resurserna som anses ligga till grund för att denna grupp elever försummas och inte har adekvata kl der och mats ck i samband med skolutflykter. Samtidigt ramas dessa ber ttelse in utifrån bristande hygien och urvu na kl der, vilket dels kan kopplas till ele- vernas stigmatiserade position och dels till Skeggs (1997) resonemang om betydelsen av att vara hel och ren och att uppfattas som respektabel av sin omgivning.
Tidigare forskning pekar på de dagliga utmaningar som familjer i eko- nomisk utsatthet st lls inför (Harju, 2008;; N sman, 2012). Att behöva l gga tera denna typ av situationer både i skolan och genom samverkan med famil-
jer och andra institutioner i samh llet.
Det empiriska materialet har analyserats tematiskt, vilket inneb r att ana- lyser och genomgång av datamaterialet har skett i flera steg. Syftet med detta tillv gagångss tt har varit att identifiera återkommande och tydligt avgr n- sade teman i datamaterialet. I denna analys har tre huvudteman utkristallise- rats och resultatet i denna studie kommer att organiseras utifrån dessa teman: 1) knapp ekonomi, 2) de självständiga maskrosbarnen samt 3) bortglömd och ensam. Det r utifrån dessa tre huvudteman som studiens resultat kom- mer att presenteras och organiseras.
Knapp ekonomi
I de ber ttelser som rörde de ungdomar som beskrevs leva i social utsatthet och stigmatisering och som kan kategoriseras som arbetar- eller underklass, var fokus i de professionellas ber ttelser barn som v te under ekonomiskt knappa förhållanden och så kallade maskrosbarn.
På Björnlokskolan som r bel gen i en av Sveriges mest socialt utsatta bo- stadsområden beskrevs frågan om social utsatthet och stigmatisering vara en återkommande problmeatik. Barnfattigdom var en av de aspekter som de professionella på skolan lyfte fram som en stor utmaning att möta och han- tera i skolvardagen.
Det r ett fattigt område, d r många har socialbidrag, och det r v l- digt trångbott område. Det r inte alls r ovanligt att man bor se barn i en tvåa, med en mamma och pappa. Det r ingen ovanlig situation för oss. /…/ Vi kan inte sitta alla samtidigt vid matbordet vid frukost, så jag skippade frukost idag. (Intervju med kurator, Björnlokaskolan).
Enligt kuratorn på Björnlokaskolan finns det en medvetenhet på skolan om hur eleverna har det hemma. Kuratorn talar om hur e isterande sociala och ekonomiska förhållanden skapar en frustration bland många elever. På Björnlokaskolan uttrycks en tydlig medvetenhet om den e isterande barnfat- tigdomen i stadsdelen, vilket skiljer sig från övriga undersökta skolor i stu- dien. På de övriga skolor d r barnfattigdom också uppm rksammades var den sociala stigmatiseringen inte lika framtr dande i vardagen. På dessa skolor pratade de professionella ist llet om att barnfattigdom och försum-
melse ofta var svårt att identifiera. N r denna typ av problematik v l identi- fieras r det ofta elevernas l rare som slår larm.
Kurator: Det r oftast l rarna, de k nner ju eleverna b st. N r det r utflykter och sådana saker, har de kanske inte har med sig mats ck, de har inte stövlar och det ösregnar ute och de kommer i sandaler och de ska vara ute i skogen en hel dag. Det kanske inte r första gången det h nder men andra, tredje gången, så börjar det ju ringa lite klockor Skolsköterska: Eller inga gympakl der.
Kurator: Ja, inga gympakl der.
Skolsköterska: Eller att det r urvu na kl der, smutsiga kl der, alltså det r, det ser ju l rarna. Har de haft samma kl der i ett halvår och så. Kurator: Det syns.
Skolsköterska: Ja, det syns.
Kurator: De r lite flottiga och kanske inte luktar så gott heller (Fo- kusgruppintervju, N ckrosskolan).
Det r i sammanhang då elever ska på utflykt och inte har med sig mats ck eller gummistövlar som skolans personal börjar reagera. Samma sak g ller de elever som inte har gympakl der på idrotten, barn som har urvu na kl der eller n r det brister i hygienen. Det som lyfts fram r konkreta aspekter av att något inte står r tt till i hemmiljön och att barnet far illa. N r de profession- ella diskuterade dessa problem var det barn vars familjer som positionerades som socialt utsatta som n mndes i ber ttelserna. Ber ttelserna ramas in uti- från familjernas bristande materiella resurser och ekonomiska kapital (Bour- dieu, 1998). Det r de bristande materiella resurserna som anses ligga till grund för att denna grupp elever försummas och inte har adekvata kl der och mats ck i samband med skolutflykter. Samtidigt ramas dessa ber ttelse in utifrån bristande hygien och urvu na kl der, vilket dels kan kopplas till ele- vernas stigmatiserade position och dels till Skeggs (1997) resonemang om betydelsen av att vara hel och ren och att uppfattas som respektabel av sin omgivning.
Tidigare forskning pekar på de dagliga utmaningar som familjer i eko- nomisk utsatthet st lls inför (Harju, 2008;; N sman, 2012). Att behöva l gga tera denna typ av situationer både i skolan och genom samverkan med famil-
jer och andra institutioner i samh llet.
Det empiriska materialet har analyserats tematiskt, vilket inneb r att ana- lyser och genomgång av datamaterialet har skett i flera steg. Syftet med detta tillv gagångss tt har varit att identifiera återkommande och tydligt avgr n- sade teman i datamaterialet. I denna analys har tre huvudteman utkristallise- rats och resultatet i denna studie kommer att organiseras utifrån dessa teman: 1) knapp ekonomi, 2) de självständiga maskrosbarnen samt 3) bortglömd och ensam. Det r utifrån dessa tre huvudteman som studiens resultat kom- mer att presenteras och organiseras.
Knapp ekonomi
I de ber ttelser som rörde de ungdomar som beskrevs leva i social utsatthet och stigmatisering och som kan kategoriseras som arbetar- eller underklass, var fokus i de professionellas ber ttelser barn som v te under ekonomiskt knappa förhållanden och så kallade maskrosbarn.
På Björnlokskolan som r bel gen i en av Sveriges mest socialt utsatta bo- stadsområden beskrevs frågan om social utsatthet och stigmatisering vara en återkommande problmeatik. Barnfattigdom var en av de aspekter som de professionella på skolan lyfte fram som en stor utmaning att möta och han- tera i skolvardagen.
Det r ett fattigt område, d r många har socialbidrag, och det r v l- digt trångbott område. Det r inte alls r ovanligt att man bor se barn i en tvåa, med en mamma och pappa. Det r ingen ovanlig situation för oss. /…/ Vi kan inte sitta alla samtidigt vid matbordet vid frukost, så jag skippade frukost idag. (Intervju med kurator, Björnlokaskolan).
Enligt kuratorn på Björnlokaskolan finns det en medvetenhet på skolan om hur eleverna har det hemma. Kuratorn talar om hur e isterande sociala och ekonomiska förhållanden skapar en frustration bland många elever. På Björnlokaskolan uttrycks en tydlig medvetenhet om den e isterande barnfat- tigdomen i stadsdelen, vilket skiljer sig från övriga undersökta skolor i stu- dien. På de övriga skolor d r barnfattigdom också uppm rksammades var den sociala stigmatiseringen inte lika framtr dande i vardagen. På dessa skolor pratade de professionella ist llet om att barnfattigdom och försum-
De självständiga maskrosbarnen
Den grupp elever som av de professionella definierades som s rskilt socialt utsatta beskrevs också vara ungdomar som fick ta ett stort ansvar både för sig sj lva, för andra barn och ibland ven för sina för ldrar. Den bild som framtr der kan relateras till och kategoriseras som det sj lvst ndiga mask- rosbarnet.
Det k nns som det r v ldigt tungt på hemmafronten d r, alltså mam- man r, det jag har hört r att hon r br cklig, lite sjuklig, lite svag så d r. /…/ Ibland måste hon gå hem från skolan för att hon kanske måste hj lpa mamma eller att hon bekymrar sig för mamma eller så kanske hon helt enkelt inte orkar vara kvar i skolan. Flickan sj lv var inte speciellt glad efter sportlovet, hon tyckte mest att hon fått vara barnvakt under sportlovet, för ganska små barn /…/. Hon tyckte det var skönt n r skolan började igen och då r det klart att man blir oro- lig. /…/ Man skulle behöva rota lite mer i hur ser det ut hemma (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I materialet framtr dde ven andra e empel rörande maskrosbarnen. Ett återkommande rende på Syr nskolans elevh lsomöten rörde en flicka som hette Cassandra. Under elevh lsomötena togs både problematik kring sj lv- medicinering, droger och bekymmer i hemmiljön upp, vilket bland annat skolsköterskan tog upp: Cassandra har haft sömnsvårigheter tidigare, men BUP r inte engagerade i frågan. Jag har kontaktat sköterskan på BUM
Barn- och ungdomsmottagningen , och vi har en bra kontakt .
Under elevh lsomötena rörande samma elev framgår det också att Cas- sandra har dokumenterad och diagnostiserad FAS, Fetalt alkoholsyndrom, vilket innebar att modern drack under graviditeten. Att dricka alkohol under graviditeten ger allvarliga skador på centrala nervsystemet. Några av de van- ligaste symptomen för dessa barn r att de, precis som beskrivs i fallet med Cassandra, har sömnsvårigheter och inl rningssvårigheter. Studier pekar på att FAS r mer vanligt förekommande bland barn som v er upp i ekono- misk och social utsatthet (Strömland, 2000). Det framgår under elevh lso- mötena att Cassandra har utretts för s rskoleplacering, men enligt utredarna uppfyller hon inte kriterierna för detta. Emellertid anser elevh lsgruppen på Syr nskolan att utredningen har varit knapph ndig och att en ny grundl g- gande utredning måste göras. I v ntan på detta r Cassandra placerad in en mindre specialgrupp från elever inom autismspektrat.
ut e tra pengar för e empelvis skolutflykter r en stor utmaning för dessa familjer, eftersom de redan har svårigheter med att få ekonomin att gå ihop. I dessa situationer kan skolan ingripa och stötta dessa familjer. Detta var också något som lyftes fram på flera av de undersökta skolorna.
Då ringer jag för ldern och tar tag i det, inte med barnet utan det r med för ldern. Hur har ni det d r hemma jag tycker att han, ja det rea- geras lite omkring, ja han har lite smutsiga kl der och stripigt hår, hur har ni det d r hemma Behöver ni någon hj lp Jag försöker smyga in det den v gen, så att man erbjuder att det finns hj lp att få. Vi vill ju att det blir så bra som möjligt, det kanske r trasslig ekonomi och det finns Majblomman att söka eller något sådant. Vi kan kanske hj lpas åt (Intervju med skolsköterskan, Syr nskolan).
Majblomman var en organisation som n mndes på flera av skolorna. Föru- tom att enskilda familjer kan söka ekonomiskt stöd d rifrån, kan också sko- lor söka pengar. På N ckrosskolan söker man medel från Majblomman varje år. Elevernas förs ljning av majblommor var också något som utgjorde en del av skolans arbete med att stötta de barn och unga som lever i barnfattig- dom.
Jag har en egen kassa med kontanter som jag har beg rt från Maj- blomman. Det får jag faktiskt en gång om året så att jag kan hj lpa till med att ekonomiskt bidra till någon fotbollskurs på sommarlovet, e - amenskl der till skolavslutningen eller nya glasögon. Ja, till dem som inte har råd, så hj lper jag till med det lilla det kostar (Intervju med skolsköterskan, N ckrosskolan).
Resultaten i studien visar att olika oberoende organisationer blivit allt vikti- gare i skolors arbete med att stötta barn vars familjer lever i ekonomisk ut- satthet. Det var inte enbart Majblomman som togs upp i samband med detta, utan ven R dda Barnen. Överhuvudtaget uttryckte de professionella att det finns ett ökat behov av andra insatser och instanser i dagens samh lle för att stötta utsatta familjer. Detta kan ses i ljuset av nedmonteringen av v lf rds- statens sociala skyddsn t, som blivit allt mer grovmaskigt (N sman, 2012). Ber ttelserna om de ungdomar som v er upp i ekonomisk utsatthet och i samh llets periferi ramas in utifrån en diskurs som anknyter till förest ll- ningar om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997).
De självständiga maskrosbarnen
Den grupp elever som av de professionella definierades som s rskilt socialt utsatta beskrevs också vara ungdomar som fick ta ett stort ansvar både för sig sj lva, för andra barn och ibland ven för sina för ldrar. Den bild som framtr der kan relateras till och kategoriseras som det sj lvst ndiga mask- rosbarnet.
Det k nns som det r v ldigt tungt på hemmafronten d r, alltså mam- man r, det jag har hört r att hon r br cklig, lite sjuklig, lite svag så d r. /…/ Ibland måste hon gå hem från skolan för att hon kanske måste hj lpa mamma eller att hon bekymrar sig för mamma eller så kanske hon helt enkelt inte orkar vara kvar i skolan. Flickan sj lv var inte speciellt glad efter sportlovet, hon tyckte mest att hon fått vara barnvakt under sportlovet, för ganska små barn /…/. Hon tyckte det var skönt n r skolan började igen och då r det klart att man blir oro- lig. /…/ Man skulle behöva rota lite mer i hur ser det ut hemma (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I materialet framtr dde ven andra e empel rörande maskrosbarnen. Ett återkommande rende på Syr nskolans elevh lsomöten rörde en flicka som hette Cassandra. Under elevh lsomötena togs både problematik kring sj lv- medicinering, droger och bekymmer i hemmiljön upp, vilket bland annat skolsköterskan tog upp: Cassandra har haft sömnsvårigheter tidigare, men BUP r inte engagerade i frågan. Jag har kontaktat sköterskan på BUM
Barn- och ungdomsmottagningen , och vi har en bra kontakt .
Under elevh lsomötena rörande samma elev framgår det också att Cas- sandra har dokumenterad och diagnostiserad FAS, Fetalt alkoholsyndrom, vilket innebar att modern drack under graviditeten. Att dricka alkohol under graviditeten ger allvarliga skador på centrala nervsystemet. Några av de van- ligaste symptomen för dessa barn r att de, precis som beskrivs i fallet med Cassandra, har sömnsvårigheter och inl rningssvårigheter. Studier pekar på att FAS r mer vanligt förekommande bland barn som v er upp i ekono- misk och social utsatthet (Strömland, 2000). Det framgår under elevh lso- mötena att Cassandra har utretts för s rskoleplacering, men enligt utredarna uppfyller hon inte kriterierna för detta. Emellertid anser elevh lsgruppen på Syr nskolan att utredningen har varit knapph ndig och att en ny grundl g- gande utredning måste göras. I v ntan på detta r Cassandra placerad in en mindre specialgrupp från elever inom autismspektrat.
ut e tra pengar för e empelvis skolutflykter r en stor utmaning för dessa familjer, eftersom de redan har svårigheter med att få ekonomin att gå ihop. I dessa situationer kan skolan ingripa och stötta dessa familjer. Detta var också något som lyftes fram på flera av de undersökta skolorna.
Då ringer jag för ldern och tar tag i det, inte med barnet utan det r med för ldern. Hur har ni det d r hemma jag tycker att han, ja det rea- geras lite omkring, ja han har lite smutsiga kl der och stripigt hår, hur har ni det d r hemma Behöver ni någon hj lp Jag försöker smyga in det den v gen, så att man erbjuder att det finns hj lp att få. Vi vill ju att det blir så bra som möjligt, det kanske r trasslig ekonomi och det finns Majblomman att söka eller något sådant. Vi kan kanske hj lpas åt (Intervju med skolsköterskan, Syr nskolan).
Majblomman var en organisation som n mndes på flera av skolorna. Föru- tom att enskilda familjer kan söka ekonomiskt stöd d rifrån, kan också sko- lor söka pengar. På N ckrosskolan söker man medel från Majblomman varje år. Elevernas förs ljning av majblommor var också något som utgjorde en del av skolans arbete med att stötta de barn och unga som lever i barnfattig- dom.
Jag har en egen kassa med kontanter som jag har beg rt från Maj- blomman. Det får jag faktiskt en gång om året så att jag kan hj lpa till med att ekonomiskt bidra till någon fotbollskurs på sommarlovet, e - amenskl der till skolavslutningen eller nya glasögon. Ja, till dem som inte har råd, så hj lper jag till med det lilla det kostar (Intervju med skolsköterskan, N ckrosskolan).
Resultaten i studien visar att olika oberoende organisationer blivit allt vikti- gare i skolors arbete med att stötta barn vars familjer lever i ekonomisk ut- satthet. Det var inte enbart Majblomman som togs upp i samband med detta, utan ven R dda Barnen. Överhuvudtaget uttryckte de professionella att det finns ett ökat behov av andra insatser och instanser i dagens samh lle för att stötta utsatta familjer. Detta kan ses i ljuset av nedmonteringen av v lf rds- statens sociala skyddsn t, som blivit allt mer grovmaskigt (N sman, 2012). Ber ttelserna om de ungdomar som v er upp i ekonomisk utsatthet och i samh llets periferi ramas in utifrån en diskurs som anknyter till förest ll- ningar om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997).
att familjernas ekonomiska och kulturella kapital blir en viktig del i hur för- ldrarna till dessa ungdomar hanterar sin vardag och så att s ga kompenserar för sin fysiska frånvaro. Detta var något som bland annat kuratorn på Viol- skolan lyfte fram: V ldigt ofta har barnen v ldigt många aktiviteter efter skolan som fyller deras tid, men v ldigt lite tid tillsammans med familjerna och det gör i sin tur att v ldigt många frågor dyker upp . Forskning pekar på att den tid för ldrar tillbringar med sina barn r vitalt för barns v lbefin- nande och h lsa (Berntsson & Ringberg, 2014;; Lareau, 2011). De senaste åren har för ldrars ökade arbetstid och de st ndigt ökade kraven att vara tillg nglig också debatterats i media (Joner, 2014). Kritiska röster menar att detta skapar en obalans mellan arbetsliv och privatliv och att barnen i för- l ngningen försummas.
Specialpedagogen på Syr nskolan lyfte liknande problematik och resone- rar att familjers materiella resurser och kulturella kapital inte nödv ndigtvis inneb r att ungdomarna i dessa hem har en s rskilt lustfylld eller trygg till- varo.
Det kan ju naturligtvis också vara så att man r socioekonomiskt stark och så vidare, det behöver ju inte alls betyda att man får den omsor- gen. /…/ Det kan ju vara för ldrar som l gger mycket tid på jobbet och l gger mycket tid på sig sj lva, och ungarna får driva runt, får klara sig sj lva i någon mening. ven om de har råd med m rkeskl - der eller har litteratur i bokhyllan så kan de k nna sig lite solo och lite ensamma (Intervju med specialpedagog, Syr nskolan).
Samma specialpedagog lyfter också fram en annan aspekt, n mligen medel- klassför ldrarnas karri rfokus. Detta r också en anledning till att många ungdomar med medelklassbakgrund k nner sig vilsna enligt honom.
Jag vet ett rende som vi jobbat med om man förenklar socioekono- miskt d r det inte r brister d r. Jag vet att ena vårdnadshavaren r v ldigt engagerad i andra ungdomar i sitt yrke och så d r och med problematik. Man kan spekulera att de egna barnen glöms bort, det finns inget krut och energi d r och en frånvarande pappa som gör allt för att synas (Intervju med specialpedagog, Syr nskolan).
ven de ber ttelser som rörde försummelse och elever med medelklassbak- grund pekar på att försummelse vanligen var svårt att identifiera. Detta var bland annat något som skolpsykologen på Syr nskolan lyfte fram som en utmaning.
Det r någorlunda hygglig miljö för henne, ett litet maskrosbarn, hon har en del goda egenskaper också, hon r street-smart och k mpar på. Ibland har hon blivit mamma åt sin egen pappa, som att sköta tv ttstu- gan. /…/ En del l r ju sig att ta sig fram med de resurser de har (Inter- vju med specialpedagog, Syr nskolan).
I likhet med resultaten i denna studie visar ven tidigare studier att för ldrars bristande omsorg ofta leder till att barnen får ta ett överdrivet stort ansvar för sina egna liv (Cederberg 2014). Ber ttelserna om maskrosbarnen ramas också in utifrån en diskurs om den icke-respektabla familjen (jfr. Skeggs, 1997, 2004). För ldrarna i dessa familjer beskrivs brista i sin för ldraomsorg på grund av att de inte klarar av att ta hand om sina barn på ett adekvat s tt. Det r ungdomarna i dessa familjer som får ta ett stort egenansvar för både sig sj lva och för andra familjemedlemmar. Både skolans insatser och de insatser som andra samh llsinstitutioner bedriver beskrivs av de profession- ella vara vitalt för att stötta dessa elever.
Bortglömd och ensam
Att ungdomar får klara sig mycket på egen hand yttrade sig också genom ber ttelser om frånvarande och karri rfokuserade för ldrar. Denna typ av försummelse berörde de elever som beskrevs v a upp i ekonomiskt resurs- starka hem och som kan kategoriseras som medelklass. Trots att denna elev- grupp relativt sett har det bra både vad g ller ekonomiskt och kulturellt kapi- tal var ensamhet något som pr glade denna elevgrupps vardag enligt de pro- fessionella (jfr. Bourdieu, 1998). Denna form av försummelse handlar om att ungdomarna l mnas ensamma och får klara sig på egen hand.
Det kan vara elever som inte får tillgodosett de grundl ggande beho- ven som mat, de har ingen mat i kylskåpet n r det kommer hem, det finns ingen som v ntar på dem n r de kommer hem och det finns ing- en som kan hj lpa dem med l or och vardagsaktiviteter och så. De går och l gger sig ensamma på kv llen. /…/ Detta beror inte på illvilja om vi s ger så, utan det r arbetande för ldrar som inte får ihop sin vardag. M rker vi att inte eleven har en bra skoldag på grund av detta, så r det ur ett elevvårdsperspektiv så att barnet far illa (Intervju med kurator, Violskolan).
En annan aspekt som framkommer i intervjumaterialet r att dessa ungdo- mars fritid fylldes med olika aktiviteter. I dessa ber ttelser framkommer det
