Förutsättningar för flygfrakt på Norrköping Flygplats

Förutsättningar för flygfrakt

på Norrköping Flygplats

Mattias Bengtsson

Emma Johansson

Förutsättningar för flygfrakt

på Norrköping Flygplats

Examensarbete utfört i Logistik

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Mattias Bengtsson

Emma Johansson

Handledare Valentin Polishchuk

Examinator Christiane Schmidt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

http://www.ep.liu.se/

Förutsättningar för flygfrakt på Norrköping Flygplats

Förord

Detta examensarbete har skrivits i samarbete med Trafikverket och är det avslutande momentet på kandidatprogrammet Flygtransport och logistik på Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet.

Vi vill framförallt tacka Johan Holmér på Trafikverket för alla kreativa idéer som gjort detta examensarbete möjligt och fört det framåt när det har behövts, samt all stöttning under arbetets gång. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till alla respondenter i studien, för att ni tagit er tid att ställa upp på intervjuer samt varit så tillmötesgående och bjudit in till intressanta resonemang. Vi vill även tacka vår handledare Valentin Polishchuk för värdefull vägledning, snabb feedback och alla goda råd i utformningen och färdigställandet av studien, vilket har lett fram till ett resultat vi är nöjda med.

Sammanfattning

Godstransporter är en av förutsättningarna som krävs för att näringslivet och samhället i stort skall fungera. Med ett ständigt växande samhälle krävs det att dess godstransporter är

välfungerande och utvecklas i takt med förändringarna i ett samhälle. Norrköping som stad siktar på att vara ett logistiknav i landet, och har i nuläget ett utbrett logistiknät med mycket frakt genom sjö-, väg- och tågtransporter. Godstransporter via flyg har dock inte alls implementerats i staden på samma sätt. Studiens utgångspunkt var därför att undersöka om flyget har en plats i Norrköping som logistiknav, genom att kartlägga flygfrakten i Sverige och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut.

Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer.

Litteraturstudien har fokuserat kring vad som behövs för flygfrakt och hur det fungerar, samt vad faktorer som ekonomi och import/exportnivåer har för betydelse för flygfrakten. Prognoserna har använts för att få en bild av hur flygfrakten kan komma att se ut i framtiden, medans intervjuerna har syftat till att få ett perspektiv på hur förutsättningarna och möjligheterna ser ut för flygfrakten just på Norrköpings flygplats.

Resultatet från studien visar på att flygbranschen som helhet är relativt föränderlig från år till år och därför svår att förutsäga, men trots detta så ser ändå trenden för flygfrakten ut att gå uppåt i den närmaste framtiden. Den främsta faktorn som styr huruvida en utökad flygfrakt på en flygplats är möjlig är dock ifall det finns en efterfrågan för flygfrakt i den aktuella regionen. I nuläget finns det ingen efterfrågan för flygfrakt via just Norrköpings flygplats, utöver den frakt av islandshästar som redan sker. Det beror på att flygplatsen inte lyckats marknadsföra sig som en fraktflygplats och jobbat tillräckligt aktivt med frågan tidigare, vilket innebär att aktörer tycker det är för kostsamt och riskfyllt att starta upp en ny fraktverksamhet från staden. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom det finns ett intresse för flygfrakt bland företag i regionen, där de i dagsläget flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Vad gäller de infrastrukturella förutsättningarna så har Norrköpings flygplats det som behövs för att kunna ta emot flygfrakt, där de redan nu tar emot viss sporadisk frakt i mindre digniteter. Flygplatsen skulle också klara av att ta emot en ökad mängd flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av framförallt terminalbyggnader göras. Investeringar av detta slag behöver vara välmotiverade för att kunna genomföras, men utan underlag för de konkreta vinningarna en specifik fraktlinje skulle innebära ser sådana investeringar något

avlägsna ut. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på utvecklandet och marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners.

Av dessa anledningar är det därför svårt att se att Norrköpings flygplats inom den närmsta framtiden kommer ha möjligheten att utöka flygfrakten genom flygplatsen, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.

Abstract

One of the requirements for a well-functioning society and economy are cargo transports in and out of the city. With a society that keeps developing, there is a need for cargo transports that matches and handles the new demands that arises with it. Norrköping as a city aims to be a hub in Sweden when it comes to logistics, and have been putting in an effort to build up an extensive logistics network for its sea-, road- and rail transports. Air transport on the other hand has not been implemented in the city in the same extent.. Therefore, the main focus of this thesis has been to investigate whether transportation by air has a place in Norrköping´s vision to be a logistics hub, by studying the tendencies of the Swedish air cargo market as well as investigating the conditions and possibilities for an increased amount of air cargo flown at Norrköping

Airport.

The thesis has been done using literature studies, forecasting and interviews. The literature study focused mainly on what air cargo is and how it works, as well as the requirements needed to be able to have air cargo operations at an airport. It also focused on factors such as the economy and the import/export levels of the country, and the influence these may have on the outcome of the yearly air cargo levels. The forecasting part of the thesis has been used to get an impression of the trend for the air cargo market, and how it may turn out to look in the future. The interviews have been used in an attempt to give a perspective on how the conditions and possibilities for air cargo operations looks like at Norrköping Airport.

The result of the thesis shows that the air cargo industry as a whole is fairly changeable from year to year and therefore hard to predict, but the trend of the air cargo volumes seems nevertheless to be pointing upwards in the nearest future. However, the main factor that

determines whether an increased amount of air cargo flown at an airport is possible is if there is a demand for air cargo in the region in question. Currently, there is no demand for air cargo to be flown particularly trough Norrköping Airport, apart from the transportation of Icelandic horses that is already ongoing. This is due to the fact that the airport has been unsuccessful in marketing itself as an airport available for air cargo, as well as not working sufficiently enough with this issue earlier. This has led companies and cargo operators to believe it to be too costly and risky to start up a new cargo business from the city. However, there is potential in increasing the air cargo amount flow through the airport since there is an interest in air cargo among companies in the region, where they currently transport their air cargo to the airports in Örebro and Arlanda instead of flying it from Norrköping. As far as the infrastructure conditions are concerned, Norrköping Airport meets the requirements for what is needed to handle air cargo operations as they currently have occasional cargo flights, albeit with smaller quantities. The airport would also be able to handle an increased amount of air cargo in its current state, but investments primarily in the form of new cargo terminals needs to be made in order to compete as an air cargo airport in the long run. Investments of such form needs to be well-motivated to go through, and without clear evidence of the positive gain a particular cargo line would have on the airport and the city, such investments seem to be unlikely. In addition to that, additional resources would also have to be allocated to the development and marketing of the air cargo operations only to even find interested cargo partners to begin with.

Given those reasons, it is therefore difficult to see that Norrköping Airport would be able to expand their air cargo operations in the near future. However, if Norrköping Airport and Norrköping Municipality were to work actively together on the air cargo matter, the necessary conditions for air cargo transports to be part of Norrköping as a hub for logistics seems to exist.

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.1 Företagsbeskrivning ... 1 1.2 Problembeskrivning ... 1 1.3 Mål ... 2 1.4 Syfte ... 2 1.5 Forskningsfrågor ... 2 1.6 Avgränsningar ... 3 1.7 Rapportstruktur ... 3 2. Metod ... 4 2.1 Forskningsansats ... 4 2.2 Litteraturstudie ... 4 2.3 Intervju ... 5 2.4 Prognosistering ... 6

2.5 Reliabilitet, validitet och objektivitet... 8

2.6 Tillvägagångssätt ... 9

2.6.1 Forskningsansats ... 9

2.6.2 Litteraturstudie ... 9

2.6.3 Intervju ... 9

2.6.4 Prognostisering ... 10

2.6.5 Reliabilitet, validitet och objektivitet ... 12

3. Teoretisk referensram ... 14 3.1 Godstransport ... 14 3.1.2 Järnvägstransporter ... 14 3.1.3 Sjöfartstransport ... 15 3.1.4 Flygtransporter ... 15 3.2 Flygfrakt ... 15

3.3 Infrastruktur och flygplats ... 16

3.3.1 Byggnad och rullbana ... 16

3.3.2 Utrustning för frakt ... 17

3.3.3 Transportvägar ... 18

3.4 Flygtrafiken och flygplatsens påverkan på miljön ... 18

3.4.2 Utsläpp... 19

3.5 Efterfrågan och ekonomi ... 20

3.5.1 Bruttonationalprodukt och efterfrågan på flygfrakt... 20

3.5.2 Import och export ... 20

3.5.3 E-handel och konsumenter ... 21

4. Nulägesbeskrivning av flygfrakt i Sverige ... 23

4.1 Ekonomi... 23

4.2 Flygfrakt i Sverige ... 25

4.2.1 Prognos för flygfrakt ... 26

4.2.2 Regressionsanalys för flygfrakt och ekonomi... 28

4.2.2.1 Regressionsanalys för förhållandet mellan flygfrakt och BNP ... 28

4.2.2.2 Regressionsanalys för förhållandet mellan flygfrakt och import samt export ... 30

4.3 Fraktflygplatser i södra Sverige ... 31

4.3.1 Norrköping ... 32 4.3.2 Konkurrerade flygplatser... 36 4.3.2.1 Jönköpings flygplats ... 37 4.3.2.2 Västerås flygplats ... 37 4.3.2.3 Örebro flygplats ... 37 4.3.2.4 Linköpings flygplats ... 38

4.3.3 Prognos för konkurrerande flygplatser ... 38

5. Empiri... 40

5.1 Svensk flygfrakt ... 40

5.2 Ekonomins påverkan på efterfrågan av flygfrakt ... 41

5.3 Möjlig marknad ... 42

5.4 Krav för flygfrakt ... 43

5.5 Närhet till storstadsregionen Stockholm... 44

5.6 Norrköping som logistiknav ... 44

5.7 Jämförelse med andra fraktflygplatser... 46

5.8 Flygfraktens miljö- och samhällspåverkan ... 46

5.9 Norrköpings flygplats och dess förutsättningar ... 48

6. Analys och diskussion ... 51

7. Rekommendation och slutsats ... 55

7.2 Slutsats ... 56

7.3 Rekommendation och förslag på framtida studier ... 57

Referenser ... 58

1. Inledning

För att ett företag skall kunna bedriva sin verksamhet på ett lönsamt sätt så krävs transporter, både inom företaget samt till och från företagets kunder. Det finns flera olika sorters trafikslag för att transportera gods och dessa har alla olika egenskaper som ligger till grund för valet av trafikslag. De transportslag som företag men även privatpersoner väljer mellan är väg-, sjöfarts-, järnvägs- och flygtransporter. (Lindgren och Vierth, 2017).

Flygfrakt är det transportslag som transporterar varor från en punkt till en annan på kortast tid av trafikslagen och har dessutom en hög säkerhet. Att skicka frakten med flygtransporter är lägligast när det ska transporteras gods med högt värde och hög tidskänslighet, medan bulkvaror med lågt värde, låg tidskänslighet samt hög vikt generellt är bättre att transportera med något av de andra transportslagen. (Lindgren och Vierth, 2017).

Just en större tidsmedvetenhet och en större efterfrågan på korta leveranstider är något som ökat under de senaste åren, i takt med att exempelvis e-handeln slagit igenom stort både i Sverige och i övriga världen. Sveriges ekonomiska situation ser ut att vara bättre än någonsin, och mer varor transporteras till och från landet än någonsin förr (SCB, u.å.b). Med detta som grund tillsammans med kraven på snabbare leveranser kan det vara intressant att undersöka hur det påverkar

flygbranschen. Ett ökat globalt intresse för snabbare godstransporter i allmänhet och flygfrakt i synnerhet skulle innebära att det troligtvis flygs mer än tidigare. En ökad mängd flyg innebär ett större tryck på redan befintliga flygplatser, vilket gör att det kan finnas förutsättningar att införa godstransporter med flyg på flygplatser som i dagsläget inte har flygfrakt, som exempelvis på Norrköpings flygplats.

För att använda sig av flyg vid transport av gods krävs en del förutsättningar såsom en rullbana med tillräcklig längd, av- och pålastningsmöjligheter samt flertalet andra fysiska och icke-fysiska förutsättningar. Innan en ny fraktverksamhet kan införas på en flygplats behöver därför en utredning göras, för att se i fall flygplatsen har alla de förutsättningar som krävs.

1.1 Företagsbeskrivning

Trafikverket är en stor organisation med många olika verksamhetsområden. Deras uppdrag är att ansvara för den långsiktiga planeringen av vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart samt luftfart. De ansvarar även för välbefinnandet och underhållandet av infrastrukturen gällande dessa, samt byggandet av statliga vägar och järnvägar. När det kommer till flygtrafiken så äger de inte infrastrukturen själva, men de ansvarar likväl för planeringen av den. Trafikverkets vision är att uppnå ett grönt, tryggt och lättillgängligt Sverige. De samarbetar och verkar tillsammans med många andra aktörer i samhället för att öka tillgängligheten runt om i Sverige, och på så sätt skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och utveckling både för vanliga människor och för näringslivet. (Trafikverket, 2017a)

1.2 Problembeskrivning

Med ett ständigt växande samhälle så krävs det att dess godstransporter är välfungerande och utvecklas i takt med förändringarna i samhället. Detta eftersom godstransporterna är en av

förutsättningarna för att näringslivet och samhället i stort skall fungera. Trafikverket arbetar tillsammans med näringslivet och deras aktörer för att hitta lösningar för att förbättra och utveckla godstransporterna. (Trafikverket, 2015)

Norrköping som stad har i nuläget ett utbrett logistiknät, med goda förutsättningar för frakt både genom en välfungerande hamn, bra järnvägsförbindelser, bra vägnät och en internationell flygplats. Norrköping satsar på logistiken, och strävar efter att marknadsföra sig som ett logistiknav (Norrköpings kommun, u.å.). I Norrköping satsas det redan nu på de andra godstransportslagen, men godstransporter med flyg har inte implementerats i staden alls på samma sätt som de andra godstransportslagen.

I dagsläget är Trafikverket undrande till varför flygfrakten i nuläget inte har någon större del i Norrköpings kommuns vision kring ett logistiknav i staden. Därför är Trafikverket nu nyfikna på hur det kommer sig samt på hur förutsättningarna för att kunna ta emot flygfrakt på Norrköping flygplats egentligen ser ut. Då godstransporter från de andra transportslagen är framstående i staden är de intresserade av att få en förklaring kring varför detta är fallet, samt hur

möjligheterna ser ut för en utökad flygfrakt till Norrköping flygplats. Därför vill nu Trafikverket att detta utreds, då det i förlängningen skulle ge en tydligare bild av möjligheterna för

Norrköping som ett logistiknav för samtliga trafikslag.

1.3 Mål

Målet med studien är att ge en bild av huruvida en utökad flygfrakt på Norrköpings flygplats är rimligt eller inte, och om flygtransporter har en plats i Norrköping som logistiknav.

1.4 Syfte

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut.

1.5 Forskningsfrågor

För att kunna besvara studiens syfte och uppnå studiens mål behandlar studien ett flertal forskningsfrågor. De forskningsfrågorna som studien utgår från går att se nedan och skall vid besvarandet bidra med att utreda vad för möjligheter och förutsättningar Norrköpings flygplats har för att ta emot en större mängd flygfrakt än i dagsläget.

Forskningsfrågorna som behandlas är följande:

· Hur ser flygfrakten ut i Sverige och hur kommer den se ut i framtiden?

· Vad är det som krävs för att ha flygfrakt på en flygplats?

· Hur ser förutsättningarna ut för flygfrakt på Norrköpings flygplats?

· Vilken/vilka är orsaken/orsakerna till att flygplatsen inte används till mer flygfrakt i nuläget?

· Vad anser Norrköpings kommun om en ökad flygfrakt på flygplatsen?

1.6Avgränsningar

För att inte frångå studiens huvudfokus behöver vissa avgränsningar göras. Studiens huvudfokus är att utreda möjligheten till ökad flygfrakt på Norrköpings flygplats, och studien fokuserar inte på hur flygfrakten rent praktiskt ska implementeras. Det kan dock förekomma att ämnet berörs i studien då det sammanfaller med närliggande områden som undersöks.

Studien undersöker huvudsakligen flygtrafik, vilket innebär att andra transportslag endast berörs generellt. Studien berör dessutom endast godstransporter, vilket innebär att allt rörande

persontransporter inte behandlas.

Studien är begränsad till att enbart undersöka införandet av flygfrakt på Norrköpings flygplats. Med andra ord är det inte relevant att undersöka hur flygfrakt kan implementeras på andra flygplatser, även om ämnet möjligen berörs.

Studien tar heller inte hänsyn till eventuella begränsningar som kan uppkomma på grund av tekniska detaljer så som luftrumsbegränsningar eller tekniska begränsningar relaterade till flygplanen själva.

1.7 Rapportstruktur

Kapitel 2 presenterar de metoder och tillvägagångssätt som använts i studien. I nästa kapitel, kapitel 3 beskrivs den teoretiska referensram med teorier och fakta som ligger till grund för studien. I kapitel 4 kartläggs det nuvarande läget för flygfrakt både i Sverige och i Norrköping, samt för de faktorer som kan tänkas påverka flygfraktsnivåerna i landet. I detta kapitel

presenteras också prognoser och regressionsanalyser över hur flygfraktsnivåerna kan komma att utvecklas och se ut i framtiden. I kapitel 5 presenteras den empiri som erhållits genom de intervjuer som gjorts i studien angående de förutsättningar för flygfrakt som Norrköpings flygplats har idag samt de möjligheter flygplatsen har för att kunna utöka flygfrakten. Därefter analyseras och diskuteras sedan studiens resultat i kapitel 6 för att i kapitel 7 avslutningsvis presenteras som studiens slutsats, tillsammans med förslag på vidare studier och

2

.

Metod

I det här kapitlet presenteras de metoder som använts för att uppfylla syftet med studien samt besvara frågeställningarna. Studien innehåller en litteraturstudie, främst kring vad flygfrakt är och hur det fungerar, samt vad det kan tänkas innebära för flygplatserna och städerna det flygs ifrån. Även en kartläggning över hur flygfrakten i landet ser ut i dagsläget har genomförts, samt en prognostisering över hur flygfrakten kommer förändras i framtiden. För att få en bild över läget och en förståelse för hur det fungerar specifikt i Norrköping har det hållits intervjuer med relevanta personer både inom kommunen, på flygplatsen samt med andra aktörer som verkar inom flygbranschen i Norrköping.

2.1 Forskningsansats

För att kunna besvara studiens frågeställningar och på så sätt komma fram till ett resultat som uppnår syftet med studien finns ett antal forskningsstrategier som kan antas. Den

undersökningsansats som antas varierar från fall till fall, och beror helt på studiens förutsättningar. Bestämmandet av undersökningsansatsen är ofta uppdelad i två olika delar. (Lekvall och Wahlbin, 2001).

I den första delen är det främst två olika ansatser som en studie kan anta, och dessa är antingen en tvärsnittsansats eller en fallstudieansats. En tvärsnittsansats innebär att studien fokuserar på att få en bild av ett system eller en population under en viss tidpunkt. En studie med

tvärsnittsansats använder sig av information från flera olika fall, för att sedan kunna få fram en generaliserbar bild av helheten. En fallstudieansats innebär att studien fokuserar på ett specifikt fall, som undersöks mer grundligt och djupgående. Genom ett sådant tillvägagångssätt går det att få en helhetsbild över hur det som studeras verkligen ser ut, genom att titta på en mindre och avgränsad del av det hela. (Yin och Nilsson, 2007)

Den andra delen handlar om huruvida studien ska anta en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Kvantitativ ansats är främst uppbyggd på empiriska och kvantifierbara siffror som har samlats in. En studie med kvantitativ ansats strävar efter att kunna förklara och förutsäga, genom att

resultaten från den bearbetade insamlande data är precisa och entydiga. Den numeriska data som används för att få fram ett resultat med en kvantitativ metod bör vara representativ och baseras ofta på tabeller eller matematiska metoder. Kvalitativ ansats däremot utgår ofta ifrån att samla in data för att sedan kunna analysera och förstå olika samband utifrån detta. Fokus ligger på att kunna få en djupare förståelse och kunna förändra det som observeras och undersöks, snarare än att få fram precisisa och numeriska data. En studie med en kvalitativ ansats baseras ofta på ord och upplevelser, ofta inhämtade från intervjuer eller observationer då detta erbjuder möjligheten till att förstå problemen på en djupare nivå. (Lekvall och Wahlbin, 2001).

2.2 Litteraturstudie

En litteraturstudie görs för att kunna undersöka samt jämföra olika teorier som är relevanta för en studies täckningsområde. I forskningssammanhang innebär litteratur framförallt artiklar, böcker, rapporter och uppsatser med vetenskaplig grund. En litteraturstudie innebär bland annat

sammanställning samt jämförelse av tidigare forskning inom studiens valda område för att ge en grund till ämnet samt visa på flera aspekter av det som studien handlar om. Genom att studera tidigare forskning som gjorts inom samma område kan flera olika synvinklar på problemet erhållas, vilket ger en bredare och djupare förståelse för det område som studeras. En litteraturstudie behöver inte enbart fokusera på studiens huvudämne, utan kan även gå in på angränsande områden som anses relevanta för de teorier som studien baseras på.

Litteraturstudien är till för att hjälpa till att precisera det studerade fallet eller problemet, samt ge en vetenskaplig grund till det resultat och de slutsatser som studien kommer fram till. (Ejvegård, 2009)

Vid användandet av en litteraturstudie behövs vissa åtgärder tas för att säkerställa att den insamlade litteraturen framställs på ett korrekt sätt. Detta innefattar vanligtvis att granska varje källa på ett kritiskt sätt, exempelvis genom att jämföra flertalet källor med snarlikt innehåll. Det är också viktigt att undersöka vart källan kommer ifrån och på så sätt kunna verifiera att källan kommer från en tillförlitlig sida, som till exempel en vetenskaplig tidskrift eller en myndighet, då det kan anses vara ett tecken på att informationen i källan är trovärdig. Detta minskar risken för att felaktig information presenteras, och en större förståelse för problemet kan erhållas.

(Ejvegård, 2009)

För att identifiera relevanta källor och delar av källor så behövs en sökstrategi. Grunden till sökstrategin är att litteratursökaren definierar vad studien skall innehålla och vilka nyckelord som är i fokus för studien. De framtagna nyckelorden används till att sortera bort källor som saknar relevans från de källor som är relevanta för studien. När nyckelorden är bestämda så skall analoga eller digitala sökplattformer väljas. Analoga sökplattformar är framförallt sökningar bland böcker på ett bibliotek medan digitala oftast är genom olika söktjänster på internet, såsom exempelvis Web of Knowledge eller Google Scholar. När relevanta källor hittats skall dessa som tidigare nämnt granskas kritiskt och jämföras med andra källor. (Bell och Waters, 2016).

2.3Intervju

En intervju används ofta inom studier som ett tillvägagångssätt för att samla in empirisk information. Det används ofta som ett komplement till en litteraturstudie, då en intervju till skillnad från en litteraturstudie inte bara fungerar som en strikt datainsamling, utan också möjliggör en bättre dialog med informanten. Detta innebär att en djupare förståelse för

intervjuämnet kan erhållas, då inte bara informantens kunskap kommer fram utan även dennes känslor och egna åsikter får utrymme. (Dalen, 2015)

En intervju kan utformas på flera olika sätt, beroende på vad den är tänkt att fokusera på. Det första som behöver tas i åtanke är ifall intervjun är tänkt att vara en kvalitativ intervju eller en kvantitativ intervju. Beroende på vad det eftersökta resultatet är, kvalitativt och öppet, eller kvantitativt och strukturerat, kan intervju byggas upp på tre olika sätt. Den kan antingen vara strukturerad, semi-strukturerad eller öppen intervju. Vid en strukturerad intervju är frågorna förplanerade och ganska precisa, i en semi-strukturerad intervju finns planerade frågor att tillgå men hur och när de ställs kan variera utefter intervjuarens tycke. Vid en öppen intervju är endast

ämnen att tala kring förberedda, och samtalsämnen kan variera beroende på respondents svar. (Dalen, 2015).

Trost (2010) delar in intervjuer i två olika kategorier, standardisering och strukturering.

Standardisering innebär graden av att frågorna och situationen är likadana för samtliga intervjuer som skall genomföras. Det som symboliserar en hög standardisering vid en intervju är att

frågorna är väl förberedda och läses upp i enlighet med formuleringen, med samma tonfall och i samma ordning till samtliga respondenter. Vid intervjuer med låg grad av standardisering så är frågorna mer anpassningsbara och beror på hur personen som intervjuar respondenten upplever när och hur frågorna skall ställas för att passa in och få så bra svar som möjligt av respondenten. Det går att jämföra med Dalens (2015) definition av intervjuer, där hög grad av standardisering ungefär motsvarar en strukturerad intervju och en låg grad motsvarar en öppen intervju. I läroböcker finns det två skilda definitioner för struktur och vilken som används beror på vem som skrivit boken. Den första definitionen är att intervjufrågor är formulerade med fasta

svarsalternativ, vilket betyder att frågorna besvaras med en given struktur och frågorna kan inte tolkas samt besvaras på annat vis än intervjuaren bestämt. Den andra definitionen benämner struktur som att en intervju har en struktur om intervjuaren bestämt vilka frågor som skall ställas och samtliga frågor behandlar enbart det valda ämnet. Till skillnad från många andra författare använder Trost (2010) strukturering som för att benämna både hela datainsamlingen och även enstaka frågor. Den andra definitionen går i större utsträckning att jämföra med det som Dalen (2015) definierar som en strukturerad intervju än det Trost (2010) definierar som struktur.

2.4 Prognosistering

En prognos är ett verktyg som används för att göra en uppskattning av den efterfrågan eller det värde som förväntas uppkomma i framtiden. En prognos är baserad på tidigare historiska data och redan befintlig kunskap, och med hjälp av denna går det sedan att uppskatta och beräkna händelser för en tid framåt. Ur historiska data går det att identifiera trender, säsonger, cykler, nivåer och slumpar. De olika prognosmodellerna är sedan utformade så att de tar hänsyn till dessa saker när händelser för framtida perioder sedan beräknas. (Ohlager, 2013). För att prognosen ska bli så relevant och verklighetstrogen som möjligt finns ett flertal olika prognosmodeller, beroende på hur den historiska data ser ut. Till att börja med brukar prognosmodeller delas in i två olika kategorier, kvantitativa eller kvalitativa modeller.

Kvantitativa modeller är matematiska och bygger på historiska data, medans kvalitativa modeller mer bygger på experter inom områdets åsikter och bedömningar. Dessa kan i sin tur delas upp i ytterligare kategorier, kallade kausala modeller och tidsseriemodeller. Kausala modeller handlar om att undersöka och fokusera på samband mellan två eller fler variabler, medan

tidsseriemodeller mer baseras på historiska värden av den variabel som prognosen utförs på. (Edlund et al, 1999)

Det finns flera olika modeller för att skapa prognoser, beroende på vad som vill uppnås och hur avancerad prognosen behöver vara. När det kommer till kvalitativa prognosmodeller finns till exempel Delfimetoden, där en expertpanel svarar på samma enkät i flera steg, oberoende av varandra, eller analogimetoder där en aktuell situation jämförs med en tidigare situation för att

finna likheter idéer i båda fallen. (Edlund et al, 1999). När det kommer till de kvantitativa modellerna beror valet av prognosmodell ofta på vad kraven för prognosen är, samt på historiska datas utseende, alltså hur variansen och nivån mellan datavärdena är. (Karam & Noory, 2017). I delen med kausala modeller är det regressionsmodellen som är den vanligaste metoden. En regressionsanalys används för att förklara samband och göra prognoser som tar hänsyn till samband mellan en beroende prognosvariabel och en eller flera förklarande oberoende variabler, som till exempel sambandet mellan inflation och arbetslöshet. Regressionsanalyser med en förklarande variabel kallas för enkel linjär regression medans en analys där det finns fler variabler som kan störa resultatet att ta hänsyn till, och således har två eller fler förklarande oberoende variabler, kallas för multipel regression. (Edlund et al, 1999)

Tidsseriemodellerna delas ofta upp i naiva-, utjämnings- och komponentuppdelningsmodeller. Naiva modeller brukar vara av en enklare sort och baseras på att kommande förändringar sker på samma sätt som föregående förändringar. Utjämningsmodeller fokuserar på att minska påverkan som den slumpmässiga variationen, en trend eller en säsongssvängning har på en prognos. För att göra slumpens påverkan på prognosen så liten som möjligt används en modell med glidande medelvärde, vilket innebär att prognosen för kommande period byggs upp på ett medeltal från tidigare perioder. När en modell behöver ta hänsyn till en trend används istället en modell för exponentiell utjämning. En exponentiell utjämning innebär att de nyaste värdena i prognosen ges en större vikt än de äldre värdena i en exponentiellt avtagande takt. På så sätt ger de nyare värdena större avtryck på prognosen än de äldre värdena, och prognosen håller sig så uppdaterad som möjligt. En komponentuppdelningsmodell är en mer avancerad modell som tar hänsyn till flera olika komponenter på en gång, i det här fallet trend, säsong, slump och konjunktur. Genom att titta på alla dessa komponenter separat går det att dels få en större förståelse för hur varje komponent verkligen påverkar prognosen, dessutom innebär det också att prognosen blir relativt säker då den tar hänsyn till flera olika aspekter. (Edlund et al, 1999).

Eftersom en prognos är uppskattning av den kommande framtiden och ingen sanning finns det alltid en risk att en prognos är något felaktig. För att undersöka detta mäts därför prognosfelet i prognosen. Det görs för att ha koll på när prognosmodellen inte längre förutser prognosperioden på ett godtagbart sätt, och på så viss kunna hantera och motverka konsekvenserna som kan uppstå vid en felaktig prognos. (Ohlager, 2013)

Ett prognosfel kan uppstå av flera olika orsaker, men beror oftast på felaktiga indata, felaktig eller ej korrelerande prognosmodeller, förbisedda ändringar i förutsättningarna eller rent slumpmässiga variationer. För att mäta prognosfelet finns en rad olika metoder, och en av de vanligaste är att mäta medelabsolutfelet av prognosen. Medelabsolutfelet (MAE/MAD) mäter den genomsnittliga avvikelsen från det verkliga värdet, vilket ger ett mått på prognosens

precision. En annan vanlig metod är att mäta medelfelet (ME), vilket ger ett mått på storleken av prognosens systematiska fel. Även Medelkvadratfelet (MSE) är en metod som används, där den mäter den genomsnittliga kvadrerade avvikelsen från det förväntade värdet, vilket innebär att stora avvikelser ger ett större avtryck än små avvikelser. (Edlund et al, 1999).

2.5 Reliabilitet, validitet och objektivitet

Reliabilitet handlar om tillförlitlighet, vilket är ett mått på hur den valda metoden ger samma resultat när studien görs om under samma förutsättningar som rådde vid den första studien. Studien har hög reliabilitet om samma resultat kan uppnås igen vid samma förutsättningar och har låg reliabilitet om resultatet blir olika. (Bell, 2016). Reliabiliteten handlar bland annat om att radera ut slumpens betydelse i studien (Trost, 2010).

Reliabilitet kan ibland delas in i fyra olika komponenter som går att spegla i flera olika metoder, vilket här exemplifieras vid användandet av en intervju som metod. Komponenterna är

kongruens, precision, objektivitet och konstans. Kongruens handlar då om överensstämmelse mellan frågor som är tänkta att behandla samma sak. Precision handlar i intervjusammanhang om intervjuarens metod att registrera svar. Objektivitet handlar om hur flera intervjuare uppfattar respondentens svar, vilket betyder att objektiviteten är hög om de har samma uppfattning av svaret. Konstans berör tidsaspekten och handlar om att förutsättningarna för metoden inte ändras till nästa gång studien görs. (Trost, 2010).

Beroende på om det är en kvantitativ eller en kvalitativ studie som görs så kan det vara olika svårt att utreda om studien har en bra reliabilitet. Det beror på att idén med reliabilitet grundas i att något mäts och att ett värde då fås, vilket betyder att skapandet av kvalitetsmåttet reliabilitet bygger på kvantitativa studier. Det gör således att det kan vara svårt att mäta reliabiliteten i en kvalitativ studie. Det är dock såklart inte omöjligt men alla komponenter i reliabiliteten kanske inte går att uppfylla enligt grunddefinitionen. (Trost, 2010)

Att en studie eller en metod ger ett resultat som är tillförlitligt går att undersöka på flera olika sätt, valet av testmetod beror på vad för metod som skall undersökas. Test-retest är den första tillförlitlighetsmetoden som kan användas. Den går ut på att ett test eller experiment som gjorts i studien går att göras om på samma vis som första gången en tid efter det första testet eller experimentet. En annan metod som kan användas är alternativa formuleringa r, vilket är användbart vid intervjuer för att säkerställa tillförlitligheten. Metoden går ut på att intervjuaren ställer flera frågor med samma innebörd men med olika formulering för att efter intervjun jämföra respondentens svar på frågorna. Det är dock inte alltid nödvändigt att använda någon metod för att utvärdera reliabiliteten. (Bell, 2016)

Validitet är ett kvalitetsmått som ser till att studien behandlar det som den är tänkt att behandla, och att en viss fråga verkligen tar upp och ställs på ett sådant sätt så att frågan besvarar det den är avsedd att göra. Att konkret mäta validiteten kan vara komplicerat, speciellt i kvalitativa studier. Det som är viktigt är att kritiskt granska de frågor och det material som används, och göra det tydligt vad det är som studien försöker uppnå samt på vilket sett det insamlade materialet verkligen bidrar till att komma fram till just det eftersökta resultatet. (Bell, 2016)

Ett annat viktigt kvalitetsmått är objektivitet, vilket innebär att studien bör uppnå en tillräcklig trovärdighet och att inte resultatet eller insamlingen av data påverkas av egna värderingar eller åsikter i frågan samt angående ämnesområdet. (Ejvegård, 2009)