Vardagen som utbildning i träningsskolan

Malmö högskola

Lärande & Samhälle

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vardagen som utbildning i träningsskolan

Everyday life as an education in training school

Linda Nystedt

Malin Elisabeth Svensson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barndoms- och ungdomsvetenskap

121112

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Nils Andersson

3

Förord

Vi är två studenter från Malmö Högskola som går lärarutbildning med inriktning Barn och ungdomsvetenskap. Vi har tillsammans genomfört denna studie. Vi har valt att genomfört vår studie i träningsskolan där vår fokus legat på pedagogernas vardag och utmaningar. Intresset för träningsskolan och dess pedagoger väcktes när vi mötte dessa i en tillvalskurs. Vi kände att den information vi fått inom vår utbildning var begränsad och vi såg det som ett bra tillfälle att tillskaffa oss mer kunskap om tidigare nämnt område genom examensarbetet. Arbetet har skrivits tillsammans och vi har gjort vårt bästa för att få ett jämn fördelning. Malin Elisabeth Svensson har fokuserat på leta tidigare forskning och litteratur. Linda Nystedt har haft den huvudsakliga kontakten med informanterna. De resterande delarna har vi tillsammans arbetat fram och har därmed ett gemensamt ansvar inför.

Vi vill tacka den klasslärare, de elever och deras assistenter som vi fått följa under studiens gång.

Tack.

Linda Nystedt & Malin Elisabeth Svensson Malmö Högskola

4

Sammanfattning

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt. I träningsskolan går utbildningen ut på att lära för vardagen, för livet!

Nyckelord: Autism, Engagemang, Individualisering, Relationer, Träningsskolan, Utmaningar

6

Innehållsförteckning

1 Inledning………....…8

1.1 Syfte och frågeställningar………..……..………..…….9

1.2 Centrala begrepp……….……….……9

2 Kunskapsbakgrund………...10

2.1 Särskolan………...………...…………..…10

2.2 Träningsskolan………..………....….10

2.3 Autism…………..………..…………....10

2.4 Utvecklingsstörning………..….…………11

2.5 Vardagen i träningsskolan……….………...11

2.6 Ny läroplan……….…12

2.7 Kommunikation/Hjälpmedel………..…………13

2.8 Sociala Berättelser………..…….……….…..13

2.9Yrkesval………...………...14

2.10Klassrumsmiljö……….15

3 Metod….……….………..16

3.1 Metodval………16

3.1.1 Kvalitativa intervjuer…………..…….………...16

3.1.2 Observationer……….……….17

3.1.3 Deltagande observationer………….……….…....…..17

3.1.4 Informella samtal……….……..……….……17

3.2 Urval……….….……….…18

7

3.3 Genomförande………...……….19

3.4 Forskningsetiska överväganden……….…………....21

4 Resultat………..……….….……….22

4.1 Val av profession……….….……..22

4.2 Hur hanteras vardagen?………..………23

4.3 Utmaningar………...……….………...25

4.5 Klassrumsmiljö………...……….…..27

5 Analys……….…..…………29

5.1 Hur ser vardagen ut?...29

5.2 Hur utformas klassrumsmiljön?...30

5.3 Hur hanteras utmaningar i träningsskolan?...31

5.4 Val av yrke………..…..…….31

6 Diskussion………33

6.1 Avslutning……….……….…34

7 Referenslista………...………….……….35

8

1 Inledning

Under ett år på lärarutbildningen då det lästes sidoämnen valde vi att läsa 30 högskolepoäng i specialpedagogik. Där kom vi i kontakt med en grundsärskola som även innehöll en träningsskola. Vi blev då medvetna om att särskolan med tillhörande träningsskola inte är alla kommuner förunnat och detta faktum väckte ett fortsatt intresse för denna skolform och dess undervisning. Under tre år på lärarutbildningen har särskolan och träningsskolan i princip varit en dold gren av grundskolan. Under vår utbildning, med undantag för våra självvalda sidoämnen, har särskolan och träningsskolan inte ens nämnts.

Under stor del av lärarutbildningen har fokus legat på barns kommunikativa förmågor, hur ser vardagen i skolan ut då barnen har svårt att kommunicera på grund av neurologiska problem? Varför väljer pedagoger att arbeta i träningsskolan när arbetsbördan är så pass hög?

Träningsskolan är en del av grundsärskolan, och är till för de elever som inte klarar av att uppnå grundsärskolans mål. Särskolan har en egen läroplan men följer samma skollag som övriga skolformer. De elever som går i träningsskolan har ofta en måttlig eller medfödd grav utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada som t.ex. förlossningsskador eller skador som uppstår senare i livet. Undervisningen i träningskolan är uppdelad i fem olika ämnesområden och ser ut som följer: estetisk verksamhet; kommunikation (oavsett om eleven har ett verbalt språk eller inte), grov-, finmotorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning (Skolverket 2012-10-25).

Att valet föll på att göra vår studie om träningskolan beror på att detta är ett område som det inte talas om, enligt vår erfarenhet är det många som inte vet vad träningsskola är. Varken att det finns eller vilka den berör. Skolan i dag arbetar efter begreppet ” en skola för alla”, varför är då detta en skolform som inte berörs i vår utbildning? Vi måste ta egna initiativ för att förvärva oss denna kunskap. Utbildningen vi går är en förskollärareutbildning och barn med funktionshinder kommer att finnas i de framtida barngrupper som vi kommer att arbeta i.

9

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att belysa arbetssituationen för pedagogen i träningsskolan samt det engagemang som driver pedagogen och vad det egentligen är som får dem att välja det här som sin arbetsplats. Förhoppningen är att studien kan öppna upp detta område för våra kurskamrater och framtida kolleger.

Utifrån vårt syfte att studera träningsskolans pedagoger och deras vardag har vi ställt följande frågor:

 Hur hanteras de utmaningar som finns mellan pedagogerna och eleverna i träningskolan i deras vardag?

 Hur utformar pedagogen klassrumsmiljön för att skapa de bästa kommunikationsmöjligheterna för elevens lärande?

 Hur ser vardagen ut för en pedagog i träningsskolan och hur ser dennes väg till yrket ut?

1.2 Centrala begrepp

Vi kommer att ta upp begreppen; särskola, träningsskola, autism och utvecklingstörning i kunskapsbakgrunden.

10

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Särskolan

Eleverna i grundsärskolan bedöms att inte kunna uppnå grundskolans kunskapsmål. Innan eleven placeras i särskolan krävs att en utredning har genomförts. Utredningen ska bestå av fyra delar: en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Utredningen sker i samråd med barnens vårdnadshavare.

Innan 1994 fanns endast alternativet att elever som inte nådde grundskolans kunskapskrav placerades i särskolan men numera finns även alternativet att gå kvar i grundskolan dock med grundsärskolans kursplan (Lpo 94).

Till särskolans krets räknas barn och ungdomar med utvecklingsstörning (SFS 2010:800 kap 7: 5§).

Lena Hagström och Marie Carlsson (2012) skriver i sitt examensarbete med titeln I särskolans spår att personer med autism eller autismliknande tillstånd bara tillhör särskolan när eleven även har en utvecklingsstörningen eller en förvärvad hjärnskada

2.2 Träningskolan

I träningsskolan finns de elever som inte har möjlighet att lära sig hela eller delar av grundsärskolans ämnen. För eleverna i träningskolan är undervisningen uppdelad i fem ämnesområden;  Estetisk verksamhet  Kommunikation  Motorik  Vardagsaktiviteter  Verklighetsuppfattning (Skollagen 2010:800 Kap 11: 3§ )

2.3 Autism

”Autismspektrum utgörs av tre diagnoser nämligen: autistisk syndrom, aspergers syndrom, autismliknande tillstånd. Det som diagnoserna har gemensamt är att de har symtom inom tre områden. Barnet har: begränsningar i socialt samspel, begränsningar i kommunikation, begränsningar i intresse och beteende.” (Aspeflo & Gerland 2009:21)

11

Barn med autism har man enligt Gunilla Gerland (2009), sett att de inte söker delade upplevelser och försöker inte heller förstå världen omkring genom att avläsa vuxnas reaktioner och känslor så kallad joint attention. Med joint attention menas förmågan att koordinera sin uppmärksamhet med någon annans, exempelvis följa någon annans blick (Autismforum 12-10-22).

Gerland (2009) menar även att dessa barns förmåga att förstå andra människors tankar och känslor är försenad, deras så kallade mentaliseringsutveckling. För att kunna visa sympati och sedan förstå andra och deras känsloliv är mentalisering en grundsten (2009). Barn med autism kan vara ambivalenta gällande de val de ställs inför då deras föreställningsförmåga är påverkad. Dessa barn har även ofta problem med tid och rumsuppfattning och svårigheter kring matsituation och majoriteten av autistiska barn är påverkade av detta (2009).

2.4 Utvecklingsstörning

En person vars biologiska utveckling blivit påverkad under fosterstadiet eller under uppväxten, vilket menas upp till 18 års ålder, kan få den medicinska diagnosen och begreppet utvecklingsstörning. Främst menas personer med ett funktionshinder som påverkar inlärningen (Gotthard 2007). ICF-CY (International Classification of Functioning, disability and health - Children and Youth) är ett klassifikationssystem speciellt inriktat på just barn och ungdomar utvecklat av WHO (World’s Health Organisation). Inom ICF används funktionshinder som ett samlingsord för olika typer av diagnoser som påverka personens fysiska och psykiska förmåga (ICF, 2010).

2.5 Vardag i träningsskolan

Klassen i träningsskolan är ofta ålderintegrerad och har få elever men desto mer personal (Berthén, 2007). Blom pekar på vikten av att ha en likartad kunskapsnivå för individerna i träningsskolan. För att inlärningen ska få absolut bästa förutsättningar gäller att eleverna har på ett ungefär samma svårigheter (2003). Berthén (2007) framhåller att aktiviteterna i träningsskolan för det mesta är vardagsförberedande. Det tränas på saker som eleverna kommer att behöva göra i ett framtida vuxenliv. Omsorgen kommer i andra hand, främst handlar det om att lära eleverna vardagsfärdigheter och ett acceptabelt beteende (2007). För att erhålla kunskap menar John Dewey, att det bästa

12

sättet är att använda dessa kunskaper i praktiken (Egidius, 1999). Göransson påpekar vikten av att variera självständigt arbete med grupparbete. Hon menar dock att det finns stora svårigheter i att planera grupparbete för elever i träningsskolan där eleverna är så pass olika. Grupparbetet behöver anpassas efter många personligheter för att göras så meningsfullt som möjligt. Det ligger alltså mycket tid och planering bakom en så enkel uppgift som ett grupparbete (1995). Vygotskij framhåller att för att skapa sig de bästa förutsättningarna vid inlärning är både lek och arbete något som ska vara närvarande. Hittar barnen motivationen och intresset så kommer kunskapen av sig själv (Lindqvist, 1999). Alm, Berthén, Bladini och Johansson (2001) visar på den pedagogiska utmaning det finns med att undervisa elever med en utvecklingstörning. Enormt stora krav läggs på pedagogens förmåga att göra en passande läromiljö för alla elevernas förutsättningar. Elever ska bli bemötta på den individuella utvecklingsnivå de ligger på, det är avgörande för deras lärande hur de blir behandlade av pedagogen menar Pramling Samuelsson och Sheridan (2006). En barncentrerad kommunikation innefattar en vuxen som ”uppmärksammar, uppmuntrar, bekräftar, upprätthåller och vidareutvecklar samspelet” (Trygg, 2008). Enligt Andersson (2006) är barn med funktionshinder beroende av att ha andra människor runtomkring sig för att utvecklas. Han menar att det då är särskilt viktigt att barnen har möjlighet att ingå i ett samspel med vuxna som har ett barncentrerat perspektiv. Skidmore (2004) framhåller vikten av att se elevens utvecklingspotential istället för deras diagnoser och det handlar om en vilja att se möjligheter istället för hinder.

Aspeflo menar att det är viktigt att personalen som befinner sig omkring eleverna med autism kan samarbeta och att det inte finns ett ”vi” och ”dem” när det gäller pedagog och assistent. Arbete ska ske som i ett lag och för elevens välbefinnande (2010).

Aspeflo hävdar att samlingen i klassen är som en oskriven lag i alla klasser och konstellationer, men när man arbetar med barn med autism så måste man som pedagog se över sina syften och aktiviteter i samlingen. För vem genomför man sin samling? Och därefter utforma samlingen efter sina elevers intressen (2010).

2.6 Ny läroplan

Höstterminen 2011 kom den nya läroplanen för både grundskolan och grundsärskolan. Samtidigt så kom även den nya skollagen som numera är anpassad till dagens målstyrda

13

skola, där elevernas kunskap är i fokus. I och med denna nya läroplanen så ändrade särskolan namn till Grundsärskolan, där även träningskolan ingår (Skolverket 2010). Till skillnad från den tidigare läroplanen så är den nya numera tydligare för lärarna, det är mer riktlinjer för vad eleverna ska lära sig och samtidigt så får de större utrymme för att utforma undervisningen, dock med vissa fasta moment som måste finnas med.

Även för de elever i träningsskolan med grava funktionsnedsättningar ska kunskapsutvecklingen ligga i fokus, även om det sker med stor individualisering efter deras förutsättningar. Elever med autism ska endast tillhöra grundsärskolan ifall de utöver sin autism även har en utvecklingsstörning (Skolverket 2010).

2.7 Kommunikation – hjälpmedel

Barn i träningsskolan lider ofta av kommunikationssvårigheter som en följd av autism eller utvecklingsstörning eller i vissa fall en kombination av båda. Autistiska barn har bristande förmåga att förstå och använda sig utav sitt språk som ett kommunikationsverktyg och därmed blir även det sociala samspelet lidande. Förmågan att läsa av icke verbal kommunikation så som blickar, ansiktsuttryck, leenden och sådant som vanligtvis kompletterar vårt tal är hos majoriteten outvecklad (Red. Andersson, 2010).

I träningsskolan använder man sig av olika hjälpmedel för att stötta de områden där brister finns. Exempel på hjälpmedel är:

I-poden är ett vanligt hjälpmedel för dessa elever, där kan pedagogen lägga in bildprogram för att underlätta för kommunikation och vardagsbestyr. I taldatorn stöttar kommunikationen både genom bilder och tal. Personliga bildböcker med utbytbara bilder som utformas efter elevens individuella behov. Boken används mest i situationer när datorn inte finns tillgänglig, som till exempel på utflykt.

2.8 Sociala berättelser

Sociala berättelser är ett relativt nytt sätt att lära autistiska barn att hantera vardagliga situationers alla svårigheter. Dessa berättelser är något pedagogen skriver ner och sedan används de som hjälp för eleven. Varje berättelse är unik och utformad efter den enskilde elevens problematik och svårigheter i den utvalda situationen. När berättelsen

14

är skriven är det viktigt att de personerna i elevens umgängeskrets är eniga om utformningen och får ta del av berättelsen, för bästa resultat av användningen (Red. Andersson, 2010)

2.9 Yrkesval

Att välja karriär är aldrig lätt och många saker påverkar våra val. Vårt arbete är idag en del av vårt liv och kan associeras med vår identitet (Allvin, Aronson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006). För personer som står inför att göra rätt karriärval bör det finnas kunskap om varierande yrken och förmåga att anpassa personliga egenskaper med arbetet och insikt om vilken identitet personen vill sammankopplas med (Holland, 1997). Ofta börjar yrkesbanan med ett val av en utbildning, redan där kan arbetslivet få sin riktning. För femtonåringen väntar val inför gymnasiet som kan vara till exempel bygg- och anläggningsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet (Arbetsförmedlingen, 2012-10-09). Efter gymnasiet kommer högskolan och även där val inför vår framtida yrkeskarriär.

Hwang och Nilsson menar att anledningen till att tonåren och tidiga vuxenålder påverkar viktiga delar av livet är för att det är då vi tar beslut som influerar framtiden vad gäller utbildning och yrke (2007). Bandura (1997)framhåller även att de val

människan gör i ung ålder redan där påverkar karriären och de förmågor som ska formas i framtiden. Det är centralt att personligheten stämmer överrens med det valda yrket. Hittar man en bra balans mellan individens personlighet och yrket kan det skapa en trivsam atmosfär och personen tenderar att stanna kvar inom yrket en längre tid (John Holland, 1997). Bandura menar att en medvetenhet om ens svagheter, styrkor och värderingar står i centrum för våra val. Valet som görs är ett av de viktigaste en

människa gör i sitt liv, även om yrkesvalet inte behöver vara permanent. Det är möjligt att göra flera val under karriären och det finns förmodligen många

utvecklingsmöjligheter. Den uppfattning vi har om oss själva blir viktig för vilken karriärväg man väljer och hur höga mål man sätter under vägen dit samt under yrkeslivet (1997).

Barn i förskolan har tankar på ”vad de ska bli när de blir stora”. I denna ålder är det intresset för tillfället som påverkar besluten. Under åren som följer börjar barnet föra samman intresse, förmågor och värderingar till framtida yrkesplaner. Ju äldre barnet och

15

tonåringen blir ju mer realistiska och konkreta blir funderingarna (Hwang och Nilsson, 2007).

2.10 Klassrumsmiljö

Aspeflo menar att tidigare fanns det en uppfattning om att barn med autism behövde rena och kala miljöer då de kan ha svårigheter att sortera alla sinnesintryck, men att den uppfattningen idag har fått modifieras. Att miljön ska vara just så kan vara nödvändigt om barnet eller barnen har extrema svårigheter med att sortera sina intryck. Men för de flesta barn med autism hävdar Aspeflo att dessa kala miljöer istället gör det svårare för barnen att läsa av vad som förväntas av dem eller vad som ska ske i miljöerna som de vistas i. Istället menar hon att miljön ska utformas så att barnen kan förstå vad som ska ske på olika platser i tex klassrummet. Hon menar även att en viss mängd material kan finnas framme beroende på om personen i fråga klara av just det (2010).

16

2 Metod

I metodavsnittet kommer det att redogöras för vilka metodval, vilket urval, studiens genomförande och de forskningsetiska principer som har legat till grund för vår studie.

3.1 Metodval

Vår undersökning kommer att utgå från kvalitativa metoder i form av halvstrukturerade intervjuer och deltagande observationer (Höst, Regnell & Runesson, 2006). Valet föll på de ovannämnda metoderna på grund av att de aktuella frågeställningarna känns besvarbara genom dessa metoder. Intervjuer har precis som observationer sina svagheter som metod och förhoppningen är då att dessa svaga sidor kan uppvägas av starka sidor i den andra metoden (Larsen, 2009:28). Nackdelar med kvalitativa metoder är dels att det är tidsödande att analysera insamlad data samt att det inte går att göra en generaliserad bedömning. I studien som genomförts har två pedagoger intervjuats och deras åsikter kan inte appliceras på träningsskolans lärarkår. Med just intervjuer kan det hända att den som intervjuar påverkar svaren då informanten ibland svarar det hen tror att intervjuaren vill höra. Detsamma gäller även observationer, människorna som blir observerade kan handla annorlunda gentemot hur de hade agerat om observatören inte varit medverkande. De kvalitativa metodernas fördelar gås igenom i följande avsnitt. Användning av kvantitativa metoder såsom exempelvis enkäter i denna studie hade inneburit att vi inte hade fått in all den information vi behövde då det ger en ytligare typ av information. Informationen hade även blivit begränsad av endast de frågorna som fanns med i enkäten och möjligheten att följa upp visa områden finns inte. Larsen (2009) menar att det kan vara svårt att få en god validitet igenom dessa undersökningar. Vikten av att ställa rätt frågor är stor när det gäller kvantitativa undersökningar då fel frågor automatiskt ger fel svar och försvårar slutsatsarbetet (Larsen 2009).

3.1.1 Kvalitativa intervjuer

Genom intervjuer har vi möjlighet att komplettera de redan skrivna intervjufrågor med följdfrågor som uppkommer under intervjuns gång, detta kommer att ge större mängd insamlad empiri, till skillnad från om enkäter hade använts (Larsen, 2009). Med den kunskapen bokade vi intervjuer med berörda pedagoger. Vi valde att göra halv

17

information som framkommer. Krag Jacobsen (1993) beskriver att den kvalitativa intervjun har en del teman som grund och sedan kan öppna frågor ställas och möjligheten till att ta in oförutsedda aspekter och information finns. Kvale och

Brinkmann (2009) menar att den metod kallas halvstrukturerad kvalitativ intervju och förklarar metoden med fasta frågor som kan omformuleras och även innehålla

följdfrågor. Intervjuerna har alla skrivits ut i sin helhet men, endast det som ansetts vara relevant och användbart för detta arbete finns redovisat i resultatdelen.

3.1.2 Observationer

Observationer har använts för att studera samspel och vardagsrutiner. Deltagande observation användes i inledningsskedet av studien för att utveckla vårt första utkast till syfte och frågeställning, men även i ett senare skede för att underbygga de uppgifter som kommit fram under intervjuer och det fortlöpande arbetet.

3.1.3 Deltagande observationer

Den deltagande observationen ses som ett tillfälle då vi kan föra en dialog med lärare och assistenter och skaffa ”kännedom om socialt samspel och tyst eller outsagd kunskap om sådant som tas för givet” (Stukát, 2005:51). Under observationen har kontinuerliga samtal med ansvarig lärare och assistenter skett, även detta ligger till grund i vårt insamlade material. Larsen (2009:90) menar att deltagande observationer innebär att forskaren är närvarande i det ”sociala system som observeras.” Vårt val av deltagande observationer kommer av att vi måste skaffa mer kunskap om hur träningsskolans elevers vardag ser ut. Fördelen med deltagande observationer är att observatören skapar ett förtroende för informanterna, nackdelarna är dock att det kan vara svårt att förhålla sig neutral i sitt ställningstagande (Stukát, 2005:51).

3.1.4 Informella samtal

Under observationerna har vi, vid tillfälle, haft möjlighet att samtala med pedagoger om uppkomna situationer. Detta har lett till vidare förståelse för vardagen och pedagogernas tankar kring de utmaningar de ställs inför.

18

3.2 Urval

Den urvalsgrupp vi valt att intervjua och observera befinner sig i en träningsskola som vi kommit i kontakt med under en tidigare kurs i specialpedagogik. Denna klass valdes då vi som sagt varit i kontakt med specialpedagogen tidigare i samband med en annan kurs, och att då kontakt redan var upprättad samt att träningskolor inte finns i varje kommun och denna fanns oss närbelägen. Hade utbudet av träningsskolor varit större så hade vi gärna valt en skola med flera klasser med samma problematik och fler involverade pedagoger som vi hade kunnat både intervjua och observera för att få ett större djup.

Vi är medvetna om att den tidigare uppbyggda relationen mellan oss och informanten kan påverka utfall från intervju och observation. Detta kan både vara till fördel och nackdel för studiens resultat, det går dock inte att förutsäga. Fördelar med en tidigare relation till informanten kan vara att mer personliga frågor kan ställas, samtal och intervjuer får ett flyt samt att uppföljning av intervjuer är lättare att genomföra. Nackdelar är att informanten kan ge de svaren hen tror att vi vill höra samt att den professionella rollen för oss och informanten kan försvagas.

I träningsskolan finns två klasser. Klass A och klass B. Klass A valdes då barnen har grava språkstörningar till följd av deras autism, i klass B har barnen helt andra

förutsättningar och behov, då de inte har autistiska drag. Studiens fokus låg på utmaningar i träningskolan med pedagoger och barn med kommunikativa svårigheter vilket innebär att valet blev klass A. Inom träningsskolan arbetar idag tolv personer och tillsammans med grundsärskolan går det upp till trettio personer.

Klass A består av fyra elever i olika åldrar. Eleverna har diagnostiserats med autism i olika utsträckning. I elevgruppen finns det tre pojkar och en flicka. Fatima är den trettonåriga flickan som är tvåspråkig, då det talas arabiska i hemmet och svenska i skolan. Hon talar med hjälp av ekolali. André är tio år och enligt läraren förstår han inte talat språk och att han istället läser av situationer där han med hjälp av tidigare erfarenheter vet hur han ska agera. Magnus är tretton år och kommunicerar med klassens pedagoger. Han har ett antal spontant inlärda meningar som han använder i alla möjliga situationer, både där de passar in men även där de inte gör det. Karl är nio år och han förstår vad klasslärare och assistent säger men svarar inte med talat språk.

De fyra eleverna har varsin assistent. Assistenterna har följt sina elever olika länge och i varierad utsträckning. Maria är utbildad barnskötare och har följt Karl sedan han

19

började förskolan. Hon blev utsedd till att vara hans assistent när det uppdagades att han var i behov av extra resurs. Gunilla är Andrés personliga assistent sedan sex år tillbaka. Som personlig assistent är Gunilla tillsammans med André både under fritid och skoltid, hon är anställd av ett privat kollektiv av familjen. Lars är Magnus assistent och han har varit med Magnus sedan höstterminen 2011. Karin har sedan hösten 2011 varit Fatimas assistent. Karin har arbetat tillsammans med ansvarig lärare tidigare, vilket övriga assistenter inte har gjort. Ingen av de fyra assistenterna har formell eftergymnasial pedagogutbildning. I klassen finns en ansvarig lärare som kommer att kallas Lisa. Hon är utbildad förskollärare och specialpedagog, och har arbetat som det senare sedan 2008. Hon har följt klassen sedan läsårets början. Alla dessa personer kommer vi att observera och dessutom kommer vi att intervjua delar av ovan nämnd personal, vilket redovisas under resultatdelen. Intervjuer kommer att ske med två informanter, ansvarige klassläraren Lisa och assistenten Karin. Flera intervjuer kommer att göras med samma informanter. Observationer och samtal under observation kommer att ske med klassens alla involverade pedagoger. Intervjuer och observationer kommer att ske på skolan, i deras klassrum, i skolans närmiljöer och på planerade utflykter.

3.3 Genomförande

Vi inledde insamlingen av vår empiri med att kontakta ansvarig lärare i träningsskolan för ett inledande möte. Under mötet förklarades vår studie och dennes syfte och efter lärarens godkännande överlämnades samtyckesblanketter till berörda föräldrar. Efter cirka en vecka kontaktade läraren oss och hon hade då fått in alla föräldrars samtycke. Då bokades ett besök på träningsskolan där vi följde och observerade eleverna under en hel dag. Under den inledande observationen hade vi kvar de ursprungliga frågeställningarna gällande hur barnen i träningskolan samspelade med varandra, men under observationens gång så flyttades vår fokus från detta till pedagogens roll och dennes samspel både med eleverna och assistenterna och utmaningarna de ställs inför varje dag. Fokuset ändrades på grund av två anledningar, för att kunna studera de här barnens samspel och analysera det på rätt sätt så skulle det krävas mer tid än vad som är avsatt för detta examensarbete och samtidigt så insåg vi vikten av pedagogens hantering och planering av vardagen i denna skolform, samt vilket engagemang pedagogerna är villiga att lägga ner för att hitta lösningar som passa varje individ i klassen.

20

Med resultatet av observationen i tanke satte vi oss för att utforma de frågor vi valt att utgå ifrån i vår halvstrukturerade intervju med ansvarige läraren i arbetslaget. Den första och inledande intervjun med klassläraren genomfördes i hemklassrummet och vi deltog båda två. Under intervjun använde vi oss av en mobiltelefon för att spela in vad som sades. Detta gjorde vi för att underlätta flödet i intervjun och för att inte tappa fokus på vad informanten svarade (Kvale, 2009). I ett senare skede kom de inspelade intervjuerna att transkriberas. Valet föll på mobiltelefonen då den ofta är en synlig attiralj som inte behöver vidare beskrivning. En diktafon är inte, enligt oss, ett vardagligt hjälpmedel och kan väcka frågor. Under intervjuerna som pågick i ca 70 minuter vardera ställde vi de förutbestämde frågorna och kompletterade med frågor som uppstod under intervjuernas gång. Dessa följdfrågor baserades på de svar vi fick på våra förbestämda frågor. Ett par dagar innan själva intervjun hade informanten fått ta del av intervjufrågorna för att få tid att själv kunna reflektera över våra frågor. Vi valde att båda närvara vid intervjuerna då vi är två om detta arbete och kunde lägga olika fokus under intervjuerna. En av oss noterade gester och minspel medan den andra hade huvudfokus på intervjufrågorna. Följdfrågor ställdes av oss båda (Stukát 2005:41).

Vi anser att det är en fördel att det finns två erfarenhetsbakgrunder som ger olika infallsvinklar för att analysera empirin. Vi som utför studien är av olika generationer, olika delar av landet och har som sagt olika tidigare erfarenheter. Den insamlade empirin från intervjutillfällena med ansvarige klasslärare ligger till grund för frågor i de kommande intervjuerna med assistenten Karin. Men även för observation nummer två som genomfördes under höstterminen 2012. Inför den observationen hade intervjuerna med Lisa genomförts och därmed hade vi ny kunskap om träningsskolan. Vilket innebar att observationen kunde genomföras med andra ögon. Vilket i sin tur ledde till följdfrågor till ansvarig klasslärare när denna observation var genomförd och klar.

Under studiens gång har vi bytt fokus från att studera samspelet barnen emellan till att studera pedagogerna och deras engagemang då vi insett att tiden inte räckte till för att på djupet studera barnen och det subtila samspel de har.

När observationer och intervjuerna var genomförda så var det dags att transkribera de kvalitativa intervjuer som genomförts, för att sedan analysera och bearbeta all den mängd information, uppgifter och kunskap som samlats in både via intervjuerna och observationer, men även i den litteratur som hittats.

21

3.4 Forskningsetiska principer

Under vår studie har vi valt att utgå ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav när det gäller forskningsetiska principer. Dessa huvudkrav är: Informationskravet, Samtyckekravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att medverkande i observationer ska underrättas om vad studien innebär och vilka villkor som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet 2002). Först och främst tog vi kontakt med ansvarig klasslärare och informerade henne om vår studie, i samband med detta möte gav Lisa sitt samtycke till deltagande. I steg två informerades assistenterna om studien och dess syfte, samtidigt lämnades blanketter till berörda elevers föräldrar där studien presenterades och på denna blankett kunde de även lämna sitt samtycke till deras barns deltagande. Denna blankett förmedlades senare till oss, resultatet blev att samtliga föräldrar gav sitt samtycke till deltagande. Samtyckeskravet innebär att de medverkandes samtycke ska finnas och i de fall då informanter är under 15 år gäller samtycke från vårdnadshavare. Vår observation kommer att ske bland gravt kommunikationsbegränsade autistiska barn som är under 15 år och då har vårdnadshavare fått information om projektet samt en fråga om samtycke. Med konfidentialitetskravet menas att de medverkande som involverats i projektet ska avidentifieras då deras rätta namn eller övriga uppgifter inte ska synas i studien.

Det har vi uppnått genom att ge samtliga medverkande i studien fingerande namn. Nyttjandekravet betyder att den information de medverkande ger oss endast kommer att användas i vår studie.

22

4 Resultat

4.1 Val av profession

I samtal som gjorts med Lisa så ställdes frågan: varför har du valt att arbeta i just träningsskolan? Hon fick tid på sig genom att gå hem och tänka på frågan och återkom på telefon efteråt. Hon berättar att redan efter gymnasiet föll valet på att bli förskollärare, det kändes naturligt och rätt. Någon mer anledning kan hon inte ge, det kändes rätt helt enkelt. Innan hon tog steget att vidareutbilda sig så arbetade hon i fem år inom den kommunala förskoleverksamheten. Vidare berättar hon att redan tidigt i hennes karriär som förskollärare så kunde hon se ett mönster i att hon drogs till de elever som uppvisade att de var i behov av särskilt stöd. Då sattes tankarna i gång; hon ville utbilda sig till specialpedagog. Lisa menar att de enligt henne ”normalstörda barn” tas om hand om ändå. Med normalstörda barn menar Lisa skämtsamt alla övriga barn i skolans värld.

Lisa berättar även att hon inte vet riktigt när hennes fokus ändrades från att vara ganska egocentrisk som ung till att känna den viljan att ta hand om andra, som hon så starkt känner idag. I likhet med vad Bandura (1997) säger om att det är viktigt att ha en medvetenhet om sina svagheter och styrkor har Lisa valt att använda sig av sina styrkor i arbetet som specialpedagog. Hon menar att hon alltid haft ett stort tålamod och har dragits till de elever som krävt denna styrka.

Vad det gäller Karins väg in i träningsskolan så kan man enligt henne själv kalla det för en ren slump, hon började i omsorgen som personlig assistent till en liten flicka i förskolan som hon sedan följde i tretton år, genom träningsskolan. Väl i träningsskolan så väcktes ett intresse för barnen, utbildningen och alla de individuella utmaningar som man ställs inför i den miljön. För att stanna kvar inom yrket krävs en personlighet som kan matchas med yrket, detta menar Holland (1985).

Hon berättar även att hon nu tagit steget att söka sig vidare, hon har nu kommit in på lärarutbildningen och ska utbilda sig till förskollärare och till slut till specialpedagog. Hennes plan är att återvända till träningsskolan igen, fast som specialpedagog.

23

4.2 Hur ser vardagen ut?

Lisa beskriver under intervjun att vardagen har förändrats en hel del nu när hennes klass flyttats upp till högstadiet. Schemat är inte längre lika flexibelt då ämnen som gymnastik och hemkunskap ligger som fasta block.

Lisa berättar att morgonen alltid inleds på samma vis, med samling med närvarokontroll där barnen är involverade på smartboarden. Hon berättar även att efter detta är det en stunds fokuserat arbete, till exempel veckans bokstav, dock endast en kort stund för att inte tappa barnens koncentration. För barnens trygghet och lärande krävs det rutiner som är enkla och konsekventa. Skulle det någon gång vara något som stiger utanför barnens inlärda schema så kan det orsaka kaos. Under observationen ser vi att det finns en samlingsyta och intill klassrummet finns ett grupprum dit dörren alltid står öppen. Samlingen sker vid ett stort runt bord, varje barn sitter intill sin assistent, och klassläraren Lisa genomför samlingen framme vid smartboarden, varje barn är aktivt deltagande framme vid tavlan, enligt pedagogens instruktioner och tilldelning av uppgifter.

Efter det intensiva arbetet kommer det en rast där eleven kan välja mellan exempelvis; lyssna på musik, spela spel på ipaden eller sova på soffan. På rasten sysslar Lisa ofta med planering, veckobrev eller dokumentation. Efter rasten gör klassen en vardagsförberedande aktivitet, som enligt Lisa kan bestå i att till exempel: handla i en mataffär, gå till simhallen eller baka en paj. ”Vi har ridning som en vardagsförberedande aktivitet, det gör vi varje fredag. Barnen är alla väldigt förtjusta i djur.” När vi är och observerar gör klassen ett besök i kafeterian, där sitter alla tillsammans med sin assistent och äter först medhavd frukt och sedan får varje elev välja något i kafeterian, detta gör de antingen genom att peka på en bild i sin bok, eller peka på den faktiska bullen i kafeterian. I kafeterian finns även andra särskolelever och andra högstadielever. Besöket i kafeterian görs för att försöka vänja eleverna vid den nya miljön. Enligt samtal med Lisa så görs detta en gång i veckan.

När en ny aktivitet ska göras används ibland sociala berättelser som en förberedelse för att göra eleven införstådd med vad som förväntas av denne och vad som kommer att ske i situationen. Lisa förklarar att det är ett ganska nytt sätt att jobba efter men att resultaten är mycket bra.

24

Lisa berättar att det inom träningsskolan är vanligt att det blandas klassrumsarbete med aktiviteter ute i samhället. Hon menar att eleverna självklart ska lära sig ”vanliga skolgrejer” men betonar även att fokus ligger på att få eleverna så pass trygga i sig själva att de vågar kommunicera, på sitt sätt såklart, och har en vilja att testa saker som inte nödvändigtvis innefattas av deras rutiner. I enlighet med Berthén (2007) så menar Lisa att aktiviteterna i träningsskolan är vardagsförberedande. De tränar på olika situationer som eleverna kan ställas inför i livet.

Samlingen är ett försök till att få eleverna att delta i en kommunikation, som fungerar ibland och ibland inte. Pedagogerna menar att det är en konstant utmaning i att planera samlingen till att vara så trygg som möjligt men samtidigt utmanande och inspirerande för eleverna. Alm mfl. (2001) menar precis som Lisa att stora krav läggs på pedagogens förmåga att lyssna in och anpassa läromiljön efter elevernas förutsättningar.

Samlingens rutin är alltid densamma. Samma ordning följs och samma sånger sjungs dag efter dag. Sen äter klassen och personalen tillsammans med andra elever från grundsärskolan och grundskolan i matsalen. Barnen äter aldrig maten som serveras för dagen i matsalen, specialmat är alltid beställd, samma mat som står på matsedeln men den är inte blandad, potatis för sig, korv, och grönsaker istället för korvstroganoff och potatis. Fatima äter med hjälp av sin I-pod. Assistenten har i förväg lagt in bilder på maten, alla olika delar i en vald ordning, och i den ordningen äter hon, och bockar sedan av bilden i I-poden. Andre äter även han var sak för sig, men utan hjälpmedel, dock med ögonkontakt med sin assistent hela tiden så bekräftar hon vad han äter för något. Karl har med sin taldator där han trycker på bilderna efter hand han ätit upp. Magnus äter även han separerad mat, men utan hjälpmedel och assistenten sitter vid sidan om. Vi observerar att barnen aldrig äter maten som serveras för dagen i matsalen, specialmat är alltid beställd, samma mat som står på matsedeln men den är inte blandad, potatis för sig, korv, och grönsaker istället för korvstroganoff och potatis. Fatima äter med hjälp av sin I-pod. Assistenten har i förväg lagt in bilder på maten, alla olika delar i en vald ordning, och i den ordningen äter hon, och bockar sedan av bilden i I-poden. Andre äter även han var sak för sig, men utan hjälpmedel, dock med ögonkontakt med sin assistent hela tiden så bekräftar hon vad han äter för något. Karl har med sin taldator där han trycker på bilderna efter hand han ätit upp. Magnus äter även han separerad mat, men utan hjälpmedel och assistenten sitter vid sidan om. Barn med funktionshinder behöver ha andra människor runt omkring sig för att utvecklas, speciellt vuxna som har ett

25

barncentrerat perspektiv menar Andersson (2006). Matsituationen är ett bra exempel på detta.

Efter det avslutas alltid dagen med att eleverna jobbar med sin blå bok. Den blå boken innehåller bilder från dagens aktiviteter och arbete och dessa klistrar barnen själva in. Därefter går skolskjutsen hem.

4.3 Utmaningar

”Vilka utmaningar finns det inte, kanske man skulle säga.. ”

Under början av intervjun berättar Lisa att utmaningarna ligger i att lära känna elevernas individuella tecken och egenheter. Under observationen klättrar Magnus upp i ett träd och sitter där under hela tiden vi är i lekparken. Andre leker för sig själv i klätterställningen. Fatima gungar under hela tillfället på lekplatsen. Karl håller sig i närheten av sin assistent.

När det är dags att gå så samlar de ihop gruppen igen, dock vill Magnus inte komma ner från trädet. Enligt uppgift från ansvarige klassläraren kan Magnus väldigt lätt låsa sig i vissa situationer. Assistenten ber honom att gå ner från trädet ett upprepat antal gånger. Till slut så slänger sig assistenten ner på marken och ropar, ”ÅÅ titta vilken fin skalbagge!!!”' Direkt börjar Magnus att klättra ner, och slänger sig även han på marken. Låsningen är nu upplöst.

Ytterligare exempel på utmaningarna i att lösa olika situationer uppkom under observation nummer två Lisa säger, efter ett besök hemma hos en tidigare anställd, att vi måste kolla i Magnus fickor för han har en vana att stoppa på sig saker när han är hemma hos folk och i affärer. I fickan hittar hon en liten katt från Marikas dotters leksaker. Genom hela den proceduren har Magnus protesterat hela tiden och när hon fått tag på katten så har han låst sig i soffan, och hon kan inte få honom att gå ut. Hon försöker att truga honom en liten stund utan att lyckas. Till slut så tar hon fram sin mobil och säger titta här, vill du se lite bilder på Emma? Plötsligt så är låsningen borta och han tittar med stort engagemang på Lisas bilder. Hon säger till honom att vi tittar på fem bilder och sedan går vi ut. Han lyssnar och efter femte bilden så går de tillsammans ut.

När vi kommer ut så ställer vi frågan hur hon kommit på att detta med telefonen fungerar.

26

Hon säger att det är något som är bergsäkert med just Magnus, det fungerar varje gång. Men hon vill inte använda det som metod, bara i undantagsfall, för det är egentligen inget bra. ”Hade vi varit i klassrummet i en säker miljö så hade jag väntat ut honom i stället, men nu när vi är här och vi har en tid vi måste passa så blir det en sista utväg. Han är så förtjust i Emma att han blir helt till sig när han får titta på bilder av henne. ” Men vad händer om han träffar henne i verkligheten? Frågar vi. ”Då blir han så

generad och blyg att han inte kan titta på henne”.

Elever som har en så stor spridning när det gäller kunskapsnivå och kommunikationsförmåga gör det svårt för pedagogen att planera en genomgående dagsrutin som gäller för alla. Blom framhåller att eleverna ska hålla en liknande nivå när det gäller deras förmågor för att lärandet ska bli optimalt (2003).

Klasserna i träningsskolan formas utifrån elevernas kunskaper och deras funktionshinder men det genererar ändå stora spridningar i klasserna då den enas funktionshinder inte är den andres likt.

Under den fortsatta intervjun menar Lisa att den största utmaningen ligger i den nya läroplanen och skollagen som ställer orimliga krav på träningsskolans elever och pedagoger. Enligt Karin ligger utmaningen i att hitta alla de individuella lösningar som finns för just den elev som hon tar hand om, vissa lösningar är sådana som blir bestående och andra är sådana som får revideras varje vecka eftersom elevens behov ändras efter hand. Det gäller enligt Karin att vara mycket flexibel och inkännande. Men samtidigt så ser även hon utmaningar i att läroplanen ställer för höga krav på de elever som finns i klassen hon arbetar i.

”Hur kränkande är det inte mot eleverna att ställa krav som överstiger deras förmåga.” Detta borde enligt Karin ses över än en gång.

Lisa tar ett exempel på hur ett mål kan se ut i den aktuella läroplanen, och det handlar om att hon ska lära sina elever om olika religioner såsom buddism och hinduism.

”Vi pratar liksom om vad man har på sig när det är vinter och sommar och att man går upp på morgonen och går och lägger sig på kvällen - i stora drag. Men alltså vi, vår undervisning går ju ut på att man lär för livet. Man lär för vardagen.”

27

När det gäller relationen mellan henne och assistenterna säger Lisa att det är viktigt att den fungerar och bara det är en utmaning i sig. Eftersom assistenterna i många fall är barnens förstärkare av ögon, öron och röst. Enligt henne är det inte stor omsättning av personal i träningsskolan och särskolan. ”Har man väl kommit in här, så väljer man att stanna.” Det ser man exempel på i Karins fall, hon har arbetat inom området i 13 år. Karin framhåller vikten av att ett förtroende finns mellan klassläraren och assistenten. ”Lisa tillåter mig att vara likvärdig.”

Under ett samtal med assistenten Gunilla under observation nummer 2, så berättar hon att hon arbetat i sex år tillsammans med denna pojken. Hon är personlig assistent, vilket innebär att hon är med honom både i skolan och på fritiden. Hon är anställd i ett privat kollektiv. Vilket innebär att skulle hon bli sjuk finns ingen ersättare. Under dessa sex år av anställning har hon inte varit sjuk en enda dag. Skulle hon bli sjuk tror hon att det får lösas genom att pojkens mamma får följa och vara med honom i skolan.

Karin hänvisar till den relation hon hade med den första flickan som hon arbetade tillsammans med i 13 år, där hon menar att är viktigt att relationen hålls på en professionell nivå. Att det är viktigt att bryta vissa relationer efter en viss tid, då det kan vara utvecklingshämmande för både eleven och assistenten om man stannar i den för länge och för tätt. ”Jag visste precis vad denna flickan skulle göra i nästan varje situation, jag vet inte om vi kanske skulle ha avbrutit lite tidigare.”

4.4 Klassrumsmiljö

När det gäller klassrumsmiljön säger Lisa att det är hon som utformar den inför varje ny termin, men att hon kan komma att få ändra den kontinuerligt beroende på anpassning efter varje elev. Klassrummet har kommit att förändras nu när barnen flyttat upp till högstadiet menar Lisa. Barnen har fått egna arbetsrum för att alla eleverna har ett visst behov av att emellanåt vara avskild från resten av gruppen. Under observationen ser vi att klassrummets samlingsyta är hemtrevligt inredd med mattor, en soffa och leksaker. Elevernas egna arbetsrum är utformade efter deras individuella behov. Fatima har satt upp sina teckningar och andra alster på väggen. Magnus har lite småsaker, mest leksaker, på sitt skrivbord. André har ingenting på väggarna och skrivbordet är tomt förutom det han arbetar med för tillfället.

28

Lisa berättar även hon har alltid i åtanke hur hon utformar samlingsytan i klassrummet, beroende på hur eleven i fråga klarar av ljud, ljus och närhet från andra människor till exempel. Aspeflo framhåller vikten av att utforma samlingsytan så att eleverna vet vad som förväntas av dem och hur de ska agera (2010). Elevernas arbetsrum är mer individuellt utformade vad gäller; möblering, färg, teckningar och så vidare. Aspeflo menar att föremål och dekoration ska anpassas efter varje elevs behov (2010).

29

5 Analys

Analysen av det insamlade materialet genomfördes med kvalitativ analys då vi använt kvalitativa metoder för att samla in data. Denna typ av analysering görs med fördel då insamlat material består av ord och beskrivningar istället för medelvärden och siffror där en kvantitativ analysmetod hade varit mer passande. Gällande kvalitativa metoder är det ofta nästintill omöjligt att komma till en generaliserad slutsats då man ofta har ett alldeles för litet urval. Kvalitativa metoder ger ett djup som kvantitativa metoder ibland saknar (Höst, Regnell & Runesson, 2006). Vi använder oss av innehållsanalys då det med fördel används för att hitta mönster, samband eller gemensamma drag och skillnader (Larsen, 2009).

5.1 Hur ser vardagen ut?

I träningsskolan går de flesta aktivitet ut på att eleven själv ska få göra saker. Som till exempel handla eller plocka ett äpple, allt efter sin egen förmåga. John Dewey menar att barn skapar lärandesituationer när de själv får prova saker (Egidius, 1999). Både Karin och Lisa menar att eleverna i deras klass har svårt för att göra nya saker själva. De behöver mer tid än vad exempelvis en elev i grundskolan behöver. De försöker dock planera undervisningen efter denna tanke ”Learning by Doing” eftersom, även om det tar lång tid, så kommer eleverna faktiskt också till det moment där de ska prova att göra något nytt för första gången.

Eleverna i klass A har ridning som en fast punkt på schemat då detta är ett stort intresse för de berörda eleverna. Lisa menar även att hästar är ett genomgående tema i undervisningen som till exempel räkna hästar i matten. Precis som Vygotskij menar så uppstår kunskap där intresse och motivation möts (Lindqvist 1999). Lisa försöker göra alla uppgifter utifrån individens enskilda intresse. Under en mattelektion finns det kanske tre mattesagor med samma problematik men olika berättelser.

Sociala berättelser är en del av vardagen för eleverna i träningsskolan på Vemmaskolan. De används i de flesta situationer, allt ifrån hur man borstar tänderna till hur man beter sig när man står i kö. Nils Kaland menar att vid rätt användning under en längre tid kan de sociala berättelserna ha en betydande inverkan på elevernas

30

kommunikativa och sociala förståelse (2010). Karin berättar att de sociala berättelserna har hjälpt hennes elev framåt. Eleven tycker det är trevligt att läsa böcker som handlar om henne själv samtidigt som hon lär sig hur hon kan och ska agera i olika situationer. Karin menar att det för hennes elev varit mycket svårt att till exempel stå i kö men en social berättelse som handlar om att stå i kö har hjälpt henne att fokusera på det istället när hon blir nervös. De sociala berättelserna innehåller förklaringar på hur människor reagerar när man går före i kön, hur det känns när någon man inte känner står alldeles för nära och så vidare.

Lisa förklarar att hon utgår ifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen när hon planerar. Hon försöker se till att planeringen ofta ligger före eleverna, de ska dock alltid lyckas med sina uppgifter. Hwang och Nilsson förklarar Vygotskijs utvecklingszon som en balans mellan det barnen redan kan och det de ska uppnå (2007). Lisa menar att just balansen är det svåra, speciellt när relationerna i klassen är nya och ingen känner någon särskilt väl. Skulle hon upptäcka att balansen tippat över, både så att det blir för svårt eller för lätt så brukar hon avsluta övningen och omformulera uppgifterna för att prova en annan gång.

5.2 Hur utformas klassrumsmiljön?

I likhet med vad Aspeflo (2010) påstår så har Lisa utformat sin klassrumsmiljö så att eleverna kan förstå vad som förväntas av dem i de olika delarna av klassrummet. I de större ytorna har de samling och koncentrerat arbete. I soffan får man vila och ta en paus.

Lisa menar att det egentligen är svårt att möblera och inreda efter teorier och litteratur eftersom barnen kräver så pass individuella lösningar. Lisa berättar att närmiljön används till stor del i barnens utbildning och där ser det ju ut som det gör. Det är inget man kan ändra på och det är egentligen bra för eleverna. De befinner sig i miljöer och bland folk som inte anpassar sig efter dem. Lisa förklarar att även om det krävs i skolan så är det bra att de får prova på ”verkligenheten”. Alm mfl (2001) förklarar att det ligger stora krav på de lärare som ansvarar för att planera barnens vardag och en anpassad läromiljö.

31

5.3 Hur hanteras utmaningar i träningsskolan?

En av de stora utmaningarna som både Lisa och Karin är överrens om är svårigheterna kring läroplanen. Skolverket anser att den nya läroplanen ger mer utrymme för pedagogerna att planera sin verksamhet med större individualisering efter elevernas förutsättningar (Skolverket 2010). Dock anser Lisa att kunskapskraven är orealistiska för hennes elever. Karin menar att det är kränkande att ställa krav som man redan innan vet att eleverna inte kommer att kunna uppnå. Pramling Samuelsson och Sheridan menar att det är viktigt att eleverna blir mötta på den kunskapsnivå de ligger på och att det fortsatta lärandet utgår från detta (2006).

Lisa förklarar även att en av de svårigheterna med hennes roll i träningsskolan är att kunna läsa av eleverna. Hon menar att hon har stor hjälp av assistenterna som fungerar som en förstärkare för eleverna men att även hon, som ansvarig lärare, måste till viss del kunna förstå vad eleverna menar och vill.

För Karin och Lisa är relationen mellan pedagogerna väldigt viktig. Karin menar hon upplevt en viss hierarkisk indelning av de olika yrkeskategorierna under tidigare arbetsrelationer. Hon menar dock att på hennes nuvarande arbetsplats, tillsammans med Lisa, fungerar det utmärkt och de arbetar som i ett team. Aspeflo (2010) framhåller vikten att av som pedagoger arbeta tillsammans och inte ifrån varandra. Assistenter och lärare ska komplettera varandra och har både precis lika viktig del i träningsskolan. Lisa förklarar att hon inte skulle klarat av sin roll som lärare om hon inte hade haft hjälp av de assistenter som finns i klassen.

5.4 Val av yrket

Holland framhåller att om personlighet möter yrke på ett stimulerande sätt så kan personen i fråga stanna väldigt länge inom samma yrke (1997).

Bandura (1997) vidhåller att även om man valt yrkesområde finns det ofta många utvecklingsmöjligheter. Detta stämmer överrens med både Karin och Lisas yrkesbanor. Karin hamnade inom barnomsorgen av en slump och har efter att antal år inom träningsskolan som assistent påbörjat lärarutbildningen för att så småningom bli specialpedagog. Hon vill gärna fortsätta arbeta i träningsskolan och ser framemot att prova på den nya rollen som lärare i framtiden. Lisa hoppade på förskollärareutbildningen nästan direkt efter gymnasiet och är idag, närmare tjugo år

32

senare, fortfarande kvar inom barnomsorgen. Hon har gått från att vara förskollärare i en vanlig kommunal förskola till att vara specialpedagog i träningsskolan.

33

6 Diskussion

Vårt främsta syfte med studien har varit att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan hanterar de utmaningar som uppstår i deras vardag. Och det vi båda är överens om genom hela denna studie är att det personliga engagemang som finns hos de personer som arbetar i den träningskola som vi har valt att undersöka är stort och avgörande för det arbete som görs. Och precis som Alvin mfl vidhåller vi att arbetet är idag en stor av del av vår identitet (2006), det kan vi se genom deras engagemang och den egna tiden som de är villiga att lägga ner på att få verksamheten att fungera för sina elever varje dag.

En annan aspekt i varför personalen stannar kvar så länge i verksamheten och att engagemanget stannar kvar hos dem är för att utrymmet för att kunna vidareutvecklas inom yrket är stort och uppmuntras utav skolledare (informant i intervju), då det enligt Bandura är viktigt att personen i fråga känner en personlig utveckling i sitt yrke (1997).

När vi kommer till utmaningar som vi studerat tillsammans med pedagogerna så ser vi att det är ett väl fungerande arbetslag som vi kommit att studera. Där alla får ta plats och kommer till tals, och känner sig likvärdiga oavsett vilken roll de har i arbetslaget.

Därigenom så ser vi att kollegorna har i dagsläget en gemensam syn på vad som kan komma att kallas just för utmaningar i vardagen. Vägen till att ha en gemensam syn på utmaningar har säkert varit lång och vi har inte haft möjlighet att gå in djupare på det i denna studie. Vi menar att om vi hade haft möjlighet att undersöka detta lite mer så hade vi kunnat få ta del lite mer ingående tankar kring hur utmaningarna ser ut.

Efter våra observationer kan vi stämma in med Berthen (2007) att det är av stor vikt att det finns mycket personal och få elever i träningsskolans klasser. Det tillfället som vi var ute och observerade under då klassläraren även fick agera assistent åt en pojke, så såg vi hur undervisningen gång på gång stannade upp då hon fick fånga upp denna pojke. Vilket resten av eleverna i klassen då blev lidande av.

Om vi går till utmaningarna i hur man utformar sitt klassrum så kan vi se att i dag går Lisa mer på erfarenhet av att bygga ett klassrum än på några teorier kring detta. Och hon anser själv att det idag går fortare att läsa av eleverna och sätta deras behov främst för att utforma miljön. Men som hon även framhåller så är närmiljön utanför skolan minst lika viktig som den klassrumsmiljön hon skapar, något som vi kunde se under

34

våra observationer, då mer än hälften av tiden spenderades utomhus och på utflykt, där just utmaningarna kan dras till sin spets när de inte har sin trygga klassrumsmiljö att luta sig tillbaka på.

När vi ska kritiskt granska vårt arbete med studien så ser vi att det blir svårt att dra några större slutsatser i detta arbete då underlaget som vi undersökt varit tunt. Det fanns inte så många klasser med samma slags förutsättningar som vi kunde ställa emot

varandra och göra jämförelser med, utan vi har fått utgå från de förutsättningar som fanns just i den klassen som vi kom i kontakt med. Detta anser vi har påverkat vårt resultat. Vi är medvetna om att den relation som vi sedan tidigare hade med den klassansvarige läraren kan ha påverkat materialet som vi har samlat in. Dock är vi inte säkra på om det är till det sämre eller om vi faktiskt har fått veta lite mer om vad som egentligen sker bakom kulisserna på träningsskolan än vad vi hade fått veta om vi inte redan tidigare kände henne.

Vi har haft lite problem med att hitta passande litteratur. Det som finns skrivet handlar till mesta del om eleverna i grundsärskolan och det kan inte jämföras med de elever som går i träningsskolan.

En annan aspekt i detta är att vi ser problemet som uppstått i och med att

lärarutbildningen har förändrats, och i det nya upplägget som är gällande nu så finns inte det år med där lärarstudenterna kan få välja sina egna kurser för att utforma sin examen, vilket då leder till att det tillval att läsa just specialpedagogik där särskolan och träningskolan tas upp inte finns nu. Utan det är nu kurser som får välja till, utöver de 4 år som man nu ska läsa för att bli förskollärare eller grundskollärare.

6.1 Avslutning

Vårt förslag till fortsatt arbete är att läroplanen för träningskolan borde ses över så att den faktiskt är relevant för de elever som finns i träningskolan. Inte en enda av de eleverna i den klass vi besökte skulle kunna klara av alla de kursmål som finns för dem, och frågan är om det är rättvist för dem att redan från början vara utdömda?

35

7 Referenslista

Allvin M, Aronson G, Hagström T, Johansson G & Lundberg U (2006) Gränslöst arbete-socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber

Alm, M., Berthén, D., Bladini, K. & Johansson, I. (2001) Komplicerad skolsituation. Elever med utvecklingsstörning och deras lärare. Karlstad University studies 2001:20 Institutionen för utbildningsvetenskap Specialpedagogik

Andersson, L. (2006). Möjligheter och hinder för elever med stora

kommunikationssvårigheter. (s.117-144). I Carin Roos & Siv Fischbein (red.).

Dövhet och hörselnedsättning: Specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Arbetsförmedlingen (2012) Var Finns Jobben: Bedömning för 2012 och en långsiktig

utblick. Hämtad (121009) från

www.arbetsformedlingen.se/download/18.6a167f531341a047838800012318/ Ura+2012_1+VFJ+h%C3%B6sten+2011ny.pdf

Autismforum (2012)Vad är autism? Hämtad (121009)

http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/annorlunda_tankande/join t_attention/

Bandura A. (1997) Self-efficacy: the exercise of control. New York: Freeman.

Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Diss.), Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstads universitet, Karlstad.

Blom, A. (2003). Under rådande förhållanden. Att undervisa särskoleelever. Nio lärare berättar: Delrapport 2 i projektet "Det särskilda med särskolan" (Forsknings- och utvecklingsenheten, Stockholms stad, nr. 2003:3) FoU-rapport, Stockholm:

Socialtjänstförvaltningen.

Carlsson, Marie & Hagström, Lena (2012) I särskolans spår Magisteruppsats, Göteborgs universitet: Institution för pedagogik och specialpedagogik

Göransson, K. (1995). De liknade varandra men inte mer än andra:

Begåvningshandikapp och interpersonellt samspel. (Studies in educational sciences, nr.3). Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet.

Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK: Stöd för stora och små. Malmö, Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).

Holland J.L. (1997) Making Vocational Choices: A theory of vocational personalities and work environment. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources Inc.

36

Höst, Martin, Regnell, Björn & Runeson, Per (2006). Att genomföra examensarbete. Lund: Studentlitteratur

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: barn- och ungdomsversion : [ICF-CY]. (2010). Stockholm: Socialstyrelsen

Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. (1994). Stockholm: Skolverket: Fritze.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund: Perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.

SFS (Svensk Författningssamling) 1985:1100. Skollagen. Utbildningsdepartementet. Hämtat från Internet 22 oktober 2012

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100

Skolverket: Läroplan för grundsärskolan 2011 (hämtad 121022)

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco

rd%3Fk%3D2593

Skidmore, D. (2004). Inclusion the dynamic of school development

Skolverket. (2002c). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Stockholm: Fritze

Skolverket. (2001a). Kvalitet i särskola – en fråga om värderingar: Regeringsuppdrag om särskolan. Dnr 2000:2037. Stockholm: Skolverket www.skolverket.se tillgänglig 2010-12-12

Skolverket - Träningskolans kursplan: (hämtad 121022)

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/2.5241/kursplaner_for_traningsskolan_2000 Skolverket. (2001b). Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den

obligatoriska

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:Studentlitteratur.

37

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning, hämtad (121022):

http://libris.kb.se/export.jsp?type=hitlist&q=91-7307

38

8 Bilaga 1.

Intervjufrågor till klassläraren Lisa

 Varför valde du att utbilda dig till specialpedagog? Hur kommer det sig att du arbetar i träningsskolan?

 Hur ser din och elevernas vardag ut?

 Vad är viktigt i relationen mellan dig och elevernas assistenter?

 Vilka utmaningar finns det i relationen mellan pedagog och elev?

 Hur utnyttjas klassrumsmiljön? Vilka tankar ligger bakom utformning av klassrumsmiljön?

39

Bilaga 2.

Intervjufrågor till assistenten Karin

 Hur kommer det sig att du valde att arbeta som assistent i träningsskolan?

 Hur ser du på relationen assistent/elev och assistent/ansvarig lärare? Vilken roll spelar assistenten?

 Hur ser du på att arbeta en till en elev/assistent? Fördelar/Nackdelar?