Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängKalla det yrke!
Om värdering av yrkesutbildning på gymnasienivå
ur ett genusperspektiv
The value of gender in upper secondary education
Marie Nilsson
Åsa Olofsson
Lärarexamen 200 poäng Handledare: Rune Jönsson
Samhällsvetenskap och lärande Vårterminen 2006
Examinator: Lars Pålsson-Syll
Abstract
Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar på gymnasienivå. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivå på nationella gymnasieprogram inom två kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att använda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvägar kvinnor och män väljer, speciellt på gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de två undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer än vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhållande återspeglar sig också i de löneskillnader som återfinns för män och kvinnor i arbetslivet.
En tecknad bakgrund över skolsystemets utveckling samt en kort översikt av kvinnofrigörelsen i Sverige lägger grund till argumentationen. Teori som söker beskriva orsaker till skillnaderna genom isärhållande och normativitet ger underlag för diskussion och också förändringsmöjligheter.
Nyckelord: yrkesutbildning, gymnasieprogram, kostnad, könsfördelning, löneskillnad
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
2 Förprocessen... 6
2.1 Syfte och frågeställning ... 6
2.2 Bakgrund... 7
2.2.1 En kortfattad historik över gymnasieskolan ... 8
2.2.2 En kortfattad historik över kvinnors frigörelse i Sverige ... 9
2.3 Begrepp och avgränsningar... 11
2.4 Teoretisk referensram ... 13
2.5 Material och metod ... 17
2.6 Dagens forskningsläge och situation ... 18
3 Resultat ... 22
4 Diskussion ... 31
5 Slutsats ... 34
1. Inledning
Visioner utan åtgärder är bara drömmar. Åtgärder utan visioner är bara tidsfördriv. Visioner i kombination med åtgärder kan förändra världen.1
Många tycker om skolan. Betoningen kan läggas på ordet om, och här må var och en själv bestämma vad som passar. Betonar man däremot ordet tycker kan en annan bild framträda. Vad det är som framförs och den underbyggnad argumentationen vilar på, fakta eller tradition, är ett intressant område att undersöka.
Vi lever i IT-ålderns förlovade värld. Den tekniska utvecklingen på exempelvis mobiltelefoner är häpnadsväckande snabb, men vissa områden förblir stillastående, såsom kvinnornas löneutveckling i förhållande till män. Hur kan detta komma sig? Idag har män i genomsnitt 4000 kr mer i månadslön än kvinnor och så har det sett ut de senaste tio åren2. Tänk om jämställdheten kunde utvecklas lika snabbt som tekniken i en mobiltelefon. Ja, då hade förmodligen vi ägnat tiden åt något annat i denna uppsats.
Vi har valt att analysera yrkesutbildningen på gymnasienivå respektive löneutvecklingen för ett antal yrken i Sverige ur ett genusperspektiv. Ursprungsidén är behandlad i en B-uppsats av oss. Vi har också undersökt eventuell skillnad i hur elever med stadsbakgrund respektive landsortsbakgrund väljer yrkesutbildning respektive teoretisk utbildning och vad kan det få för följder ur ett genusperspektiv.
Frågan om vad som räknas som yrkesprogram på gymnasiet är intressant, då de typiska ”kvinno”-programmen som barn- och fritid och omvårdnad ofta inte räknas med. Den brist på utbildad arbetskraft inom vårdyrken som media och myndigheter talar om beror på många faktorer, en av dem anser vi vara värderingen av dessa yrken, både ekonomiskt och normativt.
1 Baker, Joel, 2002. ”Jämställd skola”. Stockholm: Lärarförbundet. Sid. 31. 2 TV-programmet ”Debatt” 2006-05-16.
2. Förprocessen
En undersökning är alltid en process. Arbetet kräver kunskap om vad som kan ha påverkat och också ett mål. Resultaten skall ha relevans för en debatt framöver. Bakgrund, syfte och frågeställning ingår i det förarbete som lägger grund till resultatet.
2.1 Syfte och frågeställning
Det kan klart statistiskt bevisas att flickor och pojkar inte väljer samma program inför gymnasiestudier3, exempelvis valde inga tjejer alls att gå fordons- programmet i Klippan år 2005. Det kan också klart bevisas att män generellt tjänar mer som förvärvsarbetande än kvinnor i samma yrken4. Vad som kanske
inte är lika bekant är hur olika mycket, i kronor räknat, de olika gymnasieprogrammen kostar. Vår hypotes i undersökningen och uppsatsen är att män premieras ekonomiskt, genom gymnasieutbildning och yrkesliv och att grunden för denna premiering över kvinnor är de normer och värderingar som styr samhället idag.
Syftet är att undersöka hur traditionellt manliga respektive kvinnliga yrken och den utbildning som krävs värderas ekonomiskt, ur ett genusperspektiv. Följande konkreta frågor har undersökts för att utgöra resultat:
• Hur är könsfördelningen på nationella gymnasieprogram under två jämförda år inom två olika gymnasieenheter?
• Hur ser kostnadsfördelningen ut i två olika gymnasieenheter mellan jämförbara nationella gymnasieprogram?
• Kan någon förändring ses?
• Kan skillnad ses på gymnasieskolor med olika elevunderlag?
3http://www.scb.se 2006-05-15 4http://www.scb.se 2006-05-15
I relation till frågor om kvinna/man och jämställdhet skall ställas variabler som klass och etnicitet. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att i egentlig mening särskilja dessa, men det är också svårt, om inte omöjligt, att i ett arbete av en storlek som detta omfatta alla. Fokus ligger därför på de ”köns”-mässiga skillnader som tagits fram, men resultatet kan inte vara opåverkat av andra faktorers inverkan.
Vi vill också, å det starkaste, förtydliga att vår intention inte är att vare sig påstå eller kräva att mäns utbildning inte skall få kosta. Självklart skall utbildning kosta, löna sig och vara frivillig. Vad vi vill är att visa kvinnors situation för att därmed ge grund till förbättringar – inget annat!
2.2 Bakgrund
Gislason och Löwenborg menar att de normer det västerländska samhällets medborgare lever efter bestämmer den sociala situationen för individen. De definierar normer som ”de kollektiva förhållningsregler som styr vårt handlande inom […]gruppen”5. Värdering definieras som ”personliga ställningstaganden som […] gruppen bär med sig”6 , medvetet eller omedvetet. I relation till skolan menar Orlenius att ”normer utgör ett samlingsbegrepp för utsagor om handlingar som önskvärda […] eller icke-önskvärda”7 och att dessa normer är grundprinciper. Skolvärlden är en del av samhället, och den normativitet som praktiseras är ibland inte direkt synlig. Det normala är en realitet, en faktiskhet, därmed något som existerar utan att alltid ifrågasättas.
Detta gäller också tankestrukturen man/kvinna. Orden är så värdeladdade och normaliserande att vi inte alltid själva tänker på hur vi agerar eller hur vi bemöter flickor/pojkar – män/kvinnor8. Kvinnor ansågs, i den antika världen , som ett
defekt embryo9 och hennes underordning har sedan genomsyrat hela det västerländska synsättet i årtusenden. Genus är en social konstruktion och detta är historiskt betingat, det vill säga genus varierar över tid och rum. Idag finns
5 Gislason, Björn och Löwenborg, Lars, 1994. ”Psykologi för lärare”. Stockholm: Liber. Sid 77. 6 Gislason, Björn och Löwenborg, Lars, 1994.
7 Orlenius, Kennert, 2001. ”Värdegrunden – finns den?”. Hässelby: Runa Förlag. Sid 15. 8 Wahlström, Kajsa, 2003. ”Flickor och pojkar och pedagoger”. Stockholm: Utbildningsradion. 9 Schånberg, Ingela, 2001. ”Genus och utbildning - Ekonomisk historiska studier i kvinnors
strukturer som inte syns men som bidrar till att upprätthålla en delning mellan könen.
Föreliggande text behandlar en del av detta isärhållande. Enligt statistik från SCB10 2004 ligger den genomsnittliga lönen för kvinnor 17% under männens
genomsnittslön i Sverige, 8 % under om utbildning och erfarenhet inräknas. Den traditionella uppfattningen om män/kvinnor har skapat en norm av hur olika arbete skall värderas. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken grad en sådan värdering, i ekonomiskt hänseende, också styr gymnasieskolan. För att korrekt kunna länka samman och synliggöra ett mönster inom detta område så är det av stor vikt att lägga fram en historisk-kronologisk bild av den svenska gymnasieskolan och en liknande över kvinnans frigörelse i Sverige.
2.2.1 En kortfattad historik över gymnasieskolan
11Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.12.
Enligt Statens Offentliga Utredningar13 var det i mitten av medeltiden som de
första skolorna kom till Sverige. De uppfördes för att utbilda manliga präster och det var Domkapitlet som stod för utbildningen.
Under senare delen av 1800-talet inrättades flera utbildningar såsom vårdutbildning, teknisk utbildning och handelsutbildning. Ett förändrat giftermålsmönster bidrog till framväxten av en offentlig arbetsmarknad14. 1905 indelas läroverken i realskola, 6år, och ett 4-årigt högre gymnasium. Flickorna får tillträde till realskolan och senare, 1928, även gymnasiet, men innan dess var den icke obligatoriska högre utbildningen för flickor belagd med höga avgifter. Det var inte pojkarnas.15 Under ett antal år framöver avlöste utredningarna varandra men inte förrän i början av 1960-talet kom det en del reformbeslut.
10http://www.scb.se/templates/tableOrChart____149083.asp 2006-05-15
11 För en djupare och mer detaljerad historik kring gymnasiet rekommenderar vi SOU 2002:120
samt Nationalencyklopedin.
12 Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94. Stockholm: Lärarförbundet. Sid. 37.
13 SOU 2002:120. Åtta vägar till kunskap: en ny struktur för gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes. 14 Schånberg,Ingela, 2001. ”Genus och utbildning-Ekonomisk historiska studier i kvinnors
utbildning ca 1870-1970”. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Sid. 44.
Gymnasieutredningen tillsattes, vilken ledde till att det inrättades kommunala gymnasieskolor. Naturvetenskaplig, ekonomisk, samhällsvetenskaplig, humanistisk och teknisk linje föddes. Alla var 3-åriga.
Den nuvarande gymnasieskolan växte fram 1991. Kommunerna hade blivit huvudansvariga för skolan. Alla gymnasieprogrammen skulle förbereda för högskolestudier och det beslutades att alla de nationella programmen skulle bli 3-åriga. Staten skulle ge ”de övergripande målen och riktlinjerna”16 De nya
läroplanerna växte fram tillsammans med ett nytt betygssystem.
1998/99 beslutades det att elever måste ha ”godkända betyg i svenska, engelska och matematik”17. Detta medförde att andelen elever på det individuella programmet ökade18. Konsekvenserna av att få eleverna godkända, är att grundskolan tenderar att bli en treämnes-skola, det vill säga att fokus läggs på och resurser tas från andra ämnen för att eleverna skall få behörighet. Det har i sin tur medfört att ”de får kunskapsbrister i övriga ämnen”19. Enligt utredningen har Skolverket insett att behörighetskraven behöver ändras, men hur det skall gå till har de inget svar på. En omformad gymnasieutbildning börjar gälla från hösten 200720.
Den skolform och utbildning som Sverige har idag är således utvecklad under många år, och utgångspunkten för hela systemet har varit att undervisa män. Senare fick kvinnor i Sverige rätt och möjlighet att utbilda sig. Utbildning till yrken inom vårdsektorn har förut varit obetalt arbete i hemmen och varken dagens skolväsende eller samhället i övrigt värderar sådana yrken lika högt som traditionellt manliga yrken21.
2.2.2 En kortfattad historik över kvinnors frigörelse i Sverige
22 1863 blev den svenska ogifta kvinnan fri från förmynderi. Det skulle dröja ytterligare femtioåtta år innan den gifta kvinnan blev myndig och samtliga kvinnor i Sverige fick rösträtt. Detta hade emellertid inte inträffat om inte16 SOU 2002:120. Sid. 526. 17 SOU 2002:120. Sid. 527.
18 På IV-programmet skall eleverna förberedas för studier på nationellt program och som inte har
godkänt i ett eller flera av kärnämnena sv/eng/ma.
19 SOU 2002:120. Sid. 133. 20www.skolverket.se 2006-05-20
21 se ex. Olofsson och Schånberg 2000, där manlig/kvinnlig yrkesutbildning diskuteras. 22För en djupare och mer detaljerad historik om kvinnofrigörelse i Sverige, se ex. SOU 1998:6.
kvinnorna hade kämpat för att öka jämställdheten i samhället23. Innan dess hade först fadern bestämt över sin dotter och när hon sedan gifte sig var det den äkta mannen som övertog den rollen. Detta innebar att kvinnan inte kunde välja make, yrke och inte ha hand om egendom själv. Däremot kunde make fritt förfoga över makans egendom. Det kvinnan i detta husbondevälde kunde få göra var att ”utföra det arbete inom hemmet som ankom på henne”24. Rangordningen inom familjen
”framgick av hustavlan som ingick i Luthers katekes”25. Mannen var alltså skyldig
enligt lag att försörja kvinnan, men när antalet ogifta kvinnor växte och deras chans till att försörja sig själva var begränsad, började man bryta mot den ”förutbestämda” könsordningen. Däremot fanns de informella hindren kvar för att kvinnorna skulle kunna arbeta som snickare eller exempelvis skomakare.
Industrialiseringen förde med sig penningekonomin och det offentliga arbetet med lön ökade. Detta uppskattades inte alltid av männen eftersom kvinnorna blev ett konkurrensmässigt problem, då kvinnorna hade en lägre lön för samma arbete. Männen hade i vissa yrken sett till att, via fackföreningar, utestänga kvinnor från vissa branscher. Under slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet försvann ”fler formella hinder för kvinnors utbildnings- och yrkesverksamhet”26. Här inträffar nu ett ideologiskt dilemma för många män; kvinnans plats var ju i hemmet, men samtidigt ser staten det som positivt att kvinnorna börjar arbeta i offentligheten eftersom kvinnorna håller nere kostnaderna för staten. Staten skapade ”en medveten skiktning av arbetsuppgifter, karriärvägar och lön efter kön”. Kvinnorna i botten, medan männen stod i toppen av hierarkistegen27. Under mellankrigstiden återgick idealen, i arbetarklasshem och jordbrukarhem, till att en gift kvinna inte skulle arbeta utanför hemmet. Männens reallöner hade stigit så det var nu möjligt att kvinnorna stannade hemma. Om gifta kvinnor arbetade utanför hemmet skulle det döljas. Mannen hade nu blivit löntagare och den gifta kvinnan hade blivit hemmafru. Inom medelklassen hade emellertid inte hemmafruidealet samma dragningskraft. Detta beror troligtvis på att medelklasskvinnorna hade bättre arbetsvillkor än arbetarklasskvinnorna. De kunde också anställa någon som
23www.ne.se 2006-05-20.
24 SOU 1998:6. “Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda
Sverige”. Stockholm: Fritzes;. Sid. 18.
25 SOU 1998:6. Sid. 20.
26 SOU 1998:6. Sid. 24. Också närmast följande citat.
27 Vad gäller kvinnolöner avskaffades de 1925 inom staten och 1960 inom industrin
skötte hushållet. Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft kom att öka vilket medförde att kvinnor sökte sig till bättre betalda yrken. Löneskillnaderna minskade mer och mer, vilket fick hemmafruideologin att avta. Det sena sextiotalets återupplivande av den gamla kvinnokampen ledde till större förändringar. Krav på daghemsplatser till barnen, den för mannen smärtsamma insikten att hans lön inte räckte till så kvinnan behövdes för att ”fylla ut” inkomstkolumnen och industrins utsträckta armar till dessa kvinnor bidrog till att ”familjen” som modell fick göras om. Genom det arbete exempelvis Joan W. Scott gjort om kvinnohistoria (her-story) kan vi se hur kvinnors liv inte har tillåtits spela någon roll, och därmed skapades en tradition av att män var de som ”gjorde något”28.
2.3 Begrepp och avgränsningar
Den angreppsvinkel som anläggs på vår frågeställning, att utifrån ett genus-perspektiv undersöka kostnader för olika gymnasieprogram, grundar sig på feminismens antagande. Definitionen på feminism är i detta sammanhang ”åskådning som hävdar o. rörelse som arbetar för kvinnans fulla ekonomiska, sociala o. politiska likställighet med mannen”29. Det bör klarläggas redan från början att författarna till denna uppsats har haft en bestämd uppfattning om att det föreligger ett strukturellt systemfel som producerar det mönster som frågeställningen uttrycker. Texten skall ses som ett debattinlägg i den aktuella diskursen om utbildning, yrkesstatus och löneskillnader.
Uppsatsen ämnar visa, genom att sammanlänka de teoretiska resonemang, statistiska reella siffror och slutsatser som därav kan dras, att det existerar ett reellt mönster som delar män/kvinnor i utbildning och yrke och ekonomisk värdering av denna uppdelning. Normer och värderingar utgör
frågan om gemensamma värdens existens och deras roll är inte okontroversiell. Det som för många kan framstå som tämligen självklart, kan betraktas utifrån en rad
28 Scott, Joan W., 1988. “Gender and the politics of history”. New York: Columbia University
Press
olika perspektiv. Tolkningen av grundläggande värden […] är beroende av såväl filosofiska ståndpunkter som politisk och religiös åskådning.30
Det går inte att utesluta andra faktorer än kön som påverkar varför män/kvinnor väljer olika gymnasieprogram. Etnicitet och social klass är exempel på påverkansfaktorer, men det är emellertid inte ett mål att här ge svar på dessa problem.
För att göra följande text och syftet med den klarare, för att undvika förvirring, och för att underbygga det resonemang som förs, så är det av stor betydelse att de begrepp som används förklaras och definieras ur tolkningssynpunkt.
Som förklarats ovan om feminism (-istisk) är den betydelse som här utgås ifrån att det finns en grundläggande systematisk, strukturell, reproducerande och påvisbar särbehandling och diskriminering av kvinnor i den sociala miljö samhället utgör. Män har fördelar enbart på grund av det faktum att de är män. För dessa fördelar ”betalar” kvinnorna. Denna underordning av kvinnor är inte ”naturlig”, utan ses såsom varande byggd av sociala och kulturella konstruktioner som stärkts under lång tid.
Genus kommer från det engelska ordet gender som ges betydelsen ”det faktum att vara man eller kvinna, och/eller män eller kvinnor, tänkta som grupp”31. Diskursen kring begreppen kön/genus har varit livlig och diskussionsinläggen många. ”… genus bör ses som en process där människan formas till en maskulin eller feminin individ”32. Den definition som användes i detta sammanhang är den, numer allmänna, där distinktionen mellan kön och genus går mellan det anatomiska och sociokulturella33, vilket även kan ge förutsättningar ”för andra
ordningar, t.ex. sociala, ekonomiska eller politiska”34. Användningen av begreppet
kön görs alltså i betydelsen anatomiskt särskiljbar, genus används i betydelsen av en av människan konstruerad tankefigur av manligt/kvinnligt35.
30 Orlenius, Kennert, 2001. ”Värdegrunden – finns den?”. Hässelby, Runa Förlag. Sid. 39. 31 Longman Dictionary of Contemporary English, 2002. Harlow: Pearson. Vår översättning. 32 ”Lika för lika: strategier för en jämställd skola”.Stockholm: Nordisk Bokindustri. Sid 28. 33 Som ”kuriosa” i sammanhanget kan påpekas att den genetiska koden alla människor har är till
99.8% likadan (http://www.alba.nu/pdf-dok/Genteknik.pdf) 2003-03-04
34 Schånberg,Ingela, 2001. ”Genus och utbildning- Ekonomisk historiska studier i kvinnors
utbildning ca 1870-1970”. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Sid. 14.
35 Hirdman, Yvonne, 1988. ”Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.”
Slutligen skall tilläggas att användningen av citationstecken är dubbel; när typsnittet inte kursiverats innebär detta ett direkt citat med källhänvisning. När citationstecken förekommer där texten kursiverats menar vi att orden skall läsas som generaliseringar som vi ej håller med om. Kursiverade ord utan citationstecken är skrivna så för att understryka betydelsen av ordet.
2.4 Teoretisk referensram
”There is no female mind. The brain is not an organ of sex. As well speak of the female liver.”36
Den teoretiska ram som används kan sägas ingå i teorier om samhällets förändring, i detta fall samhällets sociala sammansättning. Genusbegreppet ”är den sociala produktionen av könsskillnaden”37. Uppdelningen i manligt respektive kvinnligt gör att ”social och historisk förändring kan studeras”38. Den teoretiska referensram och de resonemang som förs därur gällande diskriminering av kvinnor utgår från den västerländska sociala delen av världen. De skillnader som finns inom gruppen ”kvinnor” är lika stora som antalet kvinnor den innefattar. Kvinnor i andra delar av världen lever under andra livsvillkor och förutsättningar, och diskriminering kan ibland vara dubbel eller trefaldig – exempelvis som kvinna, fattig och etnisk minoritet. Detta gäller naturligtvis också gruppen ”män”. Också där är skillnaderna större än likheterna inom gruppen. Föreliggande uppsats är dock avgränsad till att undersöka en specifik del av samhället, utbildningsväsendet. Den underordnade position som kvinnor i denna del av världen har39 är tillräcklig i omfång för att undersökas och diskuteras. Detta arbete undersöker om/hur det finns en struktur i vad som sker redan hos ”omedvetna” tonåringar då de skall välja gymnasieprogram. Det finns en struktur i vad som anses vara manligt/kvinnligt, det vill säga olika slags domäner och för att verka normal är det viktigt att inte bryta detta mönster40. Svaret på frågan om
36 Perkins Gilman, Charlotte, 1996. “Wicked; women´s wit and humour”. Ed. Fidelis Morgan.
London: Virago. Sid. 144.
37 Dahlgren,Stellan och Florén,Anders, 1996. ”Fråga det förflutna- En introduktion till modern
historieforskning”. Lund: Studentlitteratur. Sid. 127.
38 Dahlgren, Stellan och Florén, Anders, 1996. Sid. 128. 39 se ex. Hirdman, eller Thurén.
varför gymnasieprogrammen är så könssegregerade bygger på en systemstruktur, och detta ”system” genomsyrar även värderingar av mans- och kvinnoliven.
I Yvonne Hirdmans41 genussystem återfinns två strukturer, logiker, som hjälper oss att förklara hur den olika ställning män och kvinnor har återupprepas. Den ena bärande principen är isärhållandet; manligt och kvinnligt bör inte blandas. I den sociala kontext vi lever visar detta sig på många nivåer och i många situationer, såsom olika uppgifter i yrkeslivet, hemmasfären och inte minst i hur barn delas upp i två grupper – pojkar och flickor. Även Bourdieu42 talar om särskiljandet, där den ena gruppen måste vara den andras motpol. En kategori utgör det normala, vilket gör den andra till det motsatta – män är normen, kvinnor ”de andra”. Inom det svenska utbildningsväsendet syns detta isärhållande i hög grad – om man vill se det. Ett exempel är hur pojkar respektive flickor behandlas, vilka förutfattade, osynliga och informella, men ändå närvarande, meningar och förväntningar som läggs på de olika ”grupperna”. Ofta sägs det att skolsystemet är gjort för flickor, men vi anser detta vara fel. Historiskt visar systemet att det utgår från pojkar. Det tog lång tid innan flickor ens fick gå i skolan. Vad som ligger bakom detta påstående är att flickor klarar sig bättre i skolan – de anpassar sig. Pojkar anses ha svårare att sitta still, att koncentrera sig, att lära sig43.
Det finns många förklaringar till detta, förutom att skolan skulle vara ”kvinnosystematiserad”. Frågan om ”feminiseringen” av skolan hör också till detta diskussionsområde. Logiken om isärhållande återkommer, skiljandet mellan det normala och det abnorma: det är kvinnors fel att pojkar inte klarar skolan lika bra som flickor. För att anlägga ett ”typiskt manligt” perspektiv på frågan så är detta ju inte alls logiskt. Om det vore så, så borde ju män tycka det vore av största vikt att själva ta hand om utbildning och barnuppfostran, vilket de flesta inte gör. Att fostra barn är ju ”kvinnligt”. Bara genom ett sådant resonemang kan man se att de egenskaper som lagts på kvinnor respektive män är inkonsekventa och inte håller en ordentlig genomsyn.
Den andra princip som Hirdman talar om är den hierarkiska; mannen utgör norm. Också här är exemplen att nämna flera; hur sport kommuniceras i media –
41 Hirdman, Yvonne, 1988. ”Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning”.
Stockholm: Kvinnovetenskaplig tidsskrift, nr3 1988
42 Bourdieu, Pierre, 1998. ”Den manliga dominansen”. Göteborg: Daidalos.
43 Tallberg Broman, Ingegerd, 2002. ”Pedagogiskt arbete och kön (utdrag)”. Malmö: kopierat
varför heter det ”damhandboll” men inte ”herrishockey” - forskning på sjukdomar när menstruation kallas för en sjukdom, eller skillnaderna i hur män/kvinnor behandlas i domstolar44. Teorierna om vad som konstituerar det ”normala”, alltså normen av det manliga, är flera. En vanlig uppfattning är att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor45. Dessa är alltså icke förändringsbara. Redan ytligt sett håller denna inställning inte. Om det vore så, skulle ju alla män ha de typiska manliga egenskaperna som logiskt tänkande och tekniskt intresse. Likaledes skulle alla kvinnor ha typiska kvinnliga som exempelvis omvårdnadsintresse och lyhördhet. Detta kan bevisas inte stämma. En amerikansk undersökning visade att 30% av undersökta grundskoleelever visade sig vara av androgyn typ, d.v.s. de uppvisar lika många drag som anses vara feminina och maskulina 46. Ser vi på oss själva och vår närmaste omgivning upplever vi också att denna strikta uppdelning mer begränsar än berikar oss. Det mest kvinnliga av allt, att föda barn, stämmer inte heller ur individperspektiv. Alla kvinnor kan inte få barn, alla kvinnor vill det heller inte. Den enda biologiska skillnad som finns är att inga män kan föda barn.
En essentialistisk syn på man/kvinna leder också till att andra socialt konstruerade skillnader, som ras, klass och sexualitet, kommer i skymundan, vilket gör dessa svårare att synliggöra och arbeta mot47. Den hegemoni som den manliga konstruktionen bildar är allomfattande, i tid och rum. Den underordning kvinnor som grupp är underkastade tillåter män som grupp att vinna fördelar.
SOU 1998:6 redovisar ett antal olika teorier om varför det finns en lönediskriminering på arbetsmarknaden. ”Teorierna behöver inte utesluta varandra, utan kan vara kompletterande. Olika teorier kan vara mer relevanta för vissa yrken och vissa delar av arbetsmarknaden än för andra”48. En av dessa teorier innebär att kvinnor är mindre produktiva på marknaden än män. Detta dels beroende på att de inte arbetar övertid i samma utsträckning som män gör, dels därför att de inte har så lång erfarenhet som män har. Diskriminering kan också bero på att arbetsgivaren inte har fullständig information om de anställdas
44 jfr. mål gällande våldtäkt med mål gällande misshandel, ex Wennstam 2002 45 se ex. Evenshaug och Hallen 2001, Connell 1995.
46Evenshaug, Oddbjörn och Hallén, Dag, 2001. “Barn- och ungdomspsykologi”. Lund:
Studentlitteratur.
47Connell, Robert W., 1995. ”Masculinities”. Berkeley: University of California Press. 48SOU 1998:6. “Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda
produktivitet, det vill säga att den enskilda individen dras över en kam då den tillhör en speciell grupp, exempelvis kvinnor (statistisk diskriminering). Detta kan naturligtvis bero på att kvinnorna fortfarande har huvudansvaret för hushållsarbetet och vård av barn och därför väljer ett arbete som är förenligt med det49. Denna förklaring håller inte; om lönen baseras på produktivitet och den i sin tur är beroende av övertid så är hela lönesystemet fel. Lönen sätts ju på ett heltidsarbete, och redan där syns diskrepansen mellan hur mycket en kvinna resp. en man inom samma yrke tjänar. Övertid betalas utöver grundlön, och att övertid kan skilja mellan individer är naturligt. Det är varken naturligt eller acceptabelt att grundbetalningen skiljer sig. Vad gäller erfarenhet är frågan om vad som räknas dit? Om erfarenhet grundar sig på tjänsteår är det lätt att räkna ut rättvis löneskillnad. Men då ingår inte den livserfarenhet som exempelvis hemarbetande mödrar skaffar sig. Att kvinnor dessutom skulle välja ett underbetalt arbete är ju endast absurt.
En annan möjlig orsak skulle vara ”kvinnoyrken”, det vill säga att vissa yrken betecknas vara ”naturliga” för kvinnor och inte ses som en kompetens, exempelvis vårdyrket. Vad skulle legitimera att dessa arbeten värderas lägre både statusmässigt och ekonomiskt? När kvinnor började arbeta utanför hemmet företog de en flytt – från den privata till den publika sfären50. Det arbete kvinnor skötte i hemmen skulle de nu utföra i större skala. Ett obetalt arbete skulle bli avlönat. Konsekvensen i en sådan tankebana är att om produktion och konsumtion av det producerade är de faktorer som får ett samhälle att rulla, så måste de ”perifera” förhållandena fungera. Barn måste vara någonstans när mannen producerar, gamla föräldrar måste ha tillsyn. De båda sfärerna, den publika och den privata, är beroende av varandra, om den ena inte fungerar gör inte den andra det heller. Därför är det inte ett hållbart argument att den offentliga sektorn ”tär” på den produktiva, och därmed inte ”betalar” sig.
Det finns andra teorier som visar att diskriminering uppstår på grund av sympatier, det vill säga att män anställer män. Exempel kan tas från högskolans värld, där 58% av de som startar grundutbildning är kvinnor, men bara 44% antas till forskarutbildning och bara 11% av professorerna är kvinnor51. Ett annat
49 SOU 1998:6.
50 Walby, Sylvia, 1997. “Gender transformations”. London: Routledge.
exempel är att manliga anställda inte vill arbeta med kvinnor. De kräver till exempel högre löner om de skall arbeta med en kvinna52. Anställda i det ursprungliga området, där villkoren är förmånliga, försöker skapa ensamrätt och vill inte släppa in andra som kan ta del av förmåner. Vid nyrekrytering till sådana positioner baseras ofta utsorteringen på etnicitet och kön.
Det perspektiv som diskussionen utgår ifrån i denna uppsats grundas i de teorier som här beskrivits.
2.5 Material och metod
Det primära statistiska materialet är främst hämtat från Statistiska Centralbyrån och Helsingborgs och Klippans kommun. Sekundär data är hämtad från Skolverket, LO, Dagens Nyheter, JÄMO och Utbildningsdepartementet. Litteratur och internetsökningar utgör också grund för materialinhämtning.
Den statistik som används är i huvudsak sammanställd av Skolverket och SCB, men vad gäller kostnad per elev på olika program är Helsingborgs skolstad och Klippans kommun delgivare av material. Helsingborg och Klippan utgör de gymnasieenheter som jämförs och analyseras i uppsatsen. Vi anser dessa siffror vara tillförlitliga, då det ju inte här rör sig om en grupp ur en helhet, utan snarare en sammanställning av alla i en kategori (ålder eller yrke). Siffrorna är dessutom offentligt material. Uppgifterna gäller kommunala skolor, inte friskolor. Det är alltså inte en frågeundersökning där man söker svar, det är insamlande av faktiska siffror. När det gäller frågan om reliabilitet53 skulle samma procedur generera samma siffror54. Vad avser validiteten55 gäller samma - sammanställningen ger en bild av det den säger sig visa eftersom urvalet är en helhet. Det finns inget utrymme för godtycke alls vad gäller den statistiska grunden, men vissa program är inte med i jämförelsen eftersom de inte är representerade i båda kommunerna. Jämförelseår är 2001 (eftersom vi hade statistik från detta år) och 2005 (det senaste år med tillgängliga siffror). Faktorer som social bakgrund och etnicitet är
52 jfr. brandmännen i Malmö som vägrade arbeta med kvinnliga brandmän (Sydnytt februari 2003). 53 May, Tim, 2001. ”Samhällsvetenskaplig forskning”. Lund: Studentlitteratur.
54 Ex: antal elever på fordonsprogrammet år 2001 skulle bli detsamma vem eller när dessa än
räknas.
inte med i materialet, då fokus ligger på det manliga respektive kvinnliga. Statistiken är i tabellformat, och visad i procentenheter, vilket kan ge upphov till en avrundningseffekt. Effekten är minimerad genom att en decimal i resultattalet är angiven. Denna avrundningseffekt bedömer vi dock vara så liten att den i detta sammanhang inte kan vare sig förvanska eller förvirra den bild som visas. Anledning till att ge bilden i procent är att det är lättare att synliggöra mönster – av den enkla orsaken att det blir färre siffror. De jämförelser som gjorts grundar sig på faktiska siffror, ur det mönster dessa bildar har vi dragit våra slutsatser. Slutsatserna har sin utgångspunkt i den teoribildning som beskrivits. Som May säger ”Forskning […] något mer än ren reproduktion av våra åsikter och fördomar […] den producerar resultat som kan utmana inte bara våra egna uppfattningar utan också de som rent generellt gäller i samhället” 56. Vi använder oss av en kvantitativ metod där siffror sammanställs i tabellform. Detta utesluter dock inte kvalitativt arbete. I text och tabeller är valet av orden män/kvinnor i stället för pojkar/flickor gjorda. Detta dels för att de inhämtade statistiska uppgifterna är benämnda så, dels för att undvika förvirring och inkonsekvens.
2.6 Dagens forskningsläge och situation
Gällande forskning om yrkesutbildningar har det varit svårt att finna relevanta arbeten, åtminstone utifrån ett genusperspektiv.
I Genus och utbildning57 tar Ingela Schånberg upp ekonomisk-historiska studier i kvinnors utbildning ca 1870-1970. Hon bevisar i hög grad kvinnans underordning i utbildning och yrkesliv genom att redogöra för hur diskussionerna och synen på kvinnan tillämpades under denna tid. Via subventionerade högre utbildningar för män, men även genom begränsade yrkesutbildningar för kvinnor, kunde man hindra kvinnor från att avancera på karriärstegen, trots att man sedan slutet av 1800-talet etappvis försökt göra flickors utbildning mer lik pojkars.
Rapporten Gymnasieskolans omvårdnads- barn- och fritids- samt naturbruksprogram tar upp skillnaden i förväntningar mellan arbetsliv och
56 May, Tim, 2001. Sid. 19.
57 Schånberg, Ingela, 2001. ”Genus och utbildning - Ekonomisk historiska studier i kvinnors
skola58. Bland annat framkommer det att det finns ett glapp mellan arbetsgivare och utbildare. Arbetsgivarna har okunskap om vad de olika utbildningarna innehåller och vilken kompetens ungdomarna har när de är färdigutbildade. Den generella uppfattningen ute i samhället är ”att kvaliteten förbättras bara man har fler högskoleutbildade”59 och då tänker man inte på ”vad gymnasieskolans utbildningar innehåller”60. Rapporten visar även kvantitativa uträkningar om hur
könsfördelningen ser ut på olika gymnasieprogram. Dessutom visas lönenivåer ett antal år efter utbildningen samt hur marknadsläget ser ut för avgångna elever på yrkesprogrammen.
I några statliga utredningar, SOU 1998:6 och SOU 1997:87, har forskare tagit fram uppgifter om hur de ekonomiska resurserna är fördelade mellan män och kvinnor i Sverige och de belyser även åtgärder som kan bidra till ökad ekonomisk jämställdhet mellan män och kvinnor. Utredningarna ingår i en serie forskningsrapporter gående gemensamt under paraplybenämningen Kvinnomaktutredningen.
I Olofsson och Schånbergs Yrkesutbildningen igår och idag61 beskrivs yrkesutbildningen i Sverige och forskningen kring denna idag med målet att ge en översikt över området. I boken skriver Abrahamsson ”den populära bilden av yrkesutbildning har ofta en stark manlig framtoning med en yrkesskicklige metallarbetaren som förebild”62. Att ha ett genusperspektiv ger möjlighet att se ”de betingelser, samhällets värderingar och institutionella villkor som tillskapar och vidmakthåller könstypiska lärovägar”63.
1§ Denna lag har som ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i frågan om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt att utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet).64
58 Hagnefur, Thomas och Lindqvist, Ulla, 2005. ”Gymnasieskolans omvårdnads- barn- och
fritids- samt naturbruksprogram”. LO:s förbundsgemensamma projekt om de yrkesförberedande programmen i gymnasiet. Stockholm: Landsorganisationen.
59 Hagnefur, Thomas och Lindqvist, Ulla, 2005. Sid. 12. 60 Hagnefur, Thomas och Lindqvist, Ulla, 2005. Sid. 12.
61 Olofsson, Jonas och Schånberg Ingela, 2000. Yrkesutbildningen i går och i dag. Lund:
Studentlitteratur.
62 Olofsson, Jonas och Schånberg, Ingela, 2000. Sid. 239. 63 Olofsson, Jonas och Schånberg, Ingela, 2000. Sid. 239. 64www.jamombud.se 2006-05-16.
Jämställdhet och jämlikhet är inte samma sak. Jämställdhet talar vi om när vi vill ha en slags utjämning mellan könen. Jämlik är två likadana sida vid sida65. För att uppnå jämställdhet måste vi kartlägga hur det ser ut i samhället. Jämställdhetslagen tillkom i slutet av 1970-talet, men har sedan dess kompletterats med den nuvarande Jämställdhetslagen 1991:433, och ett EU-anpassat lönediskrimineringsförbud.
10§ I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män skall arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera
Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och Löneskillnader mellan män och kvinnor som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt66
På arbetsplatser med mer än 10 anställda måste man från och med den 1januari 2001 även göra upp en jämställdhetsplan. I den skall det finnas en översikt över de åtgärder som behövs och vad arbetsgivaren avser att förändra.
Enligt SCB år 200067 har det statistiskt sett inte skett någon förändring de senaste fem åren i lönegapet mellan män och kvinnor. Kvinnorna har enligt SCB 82% av männens löner. Största skillnaden finns inom den privata sektorn där kvinnorna har 90% av männens löner. Inom den kommunala sektorn har kvinnorna 98%, inom landstingen 93%, tätt efter ligger staten med 92%. Då har SCB tagit hänsyn till ”skillnader mellan könen i ålder, utbildning, arbetstid, sektor och yrkesgrupp”. År 2005 är skillnaden 83% respektive 92%, alltså efter ytterligare fem år är förändringen i löneskillnad mellan kvinnor och män mycket liten68.
I regeringens proposition 1994/95:164 om jämställdhet mellan män och kvinnor inom utbildningsområdet, påpekade man att ambitionerna för högre jämställdhet gått för långsamt. Den traditionella könsfördelningen till olika studievägar hade inte förändrats sedan gymnasiet reformerats 1992-1995, trots att man hade uppmärksammat en överrepresentation bland pojkarnas utbildningar.
65 Lärarförbundet, 2002. ”Jämställd skola – strategier och metoder”. Stockholm: Nordisk
Bokindustri
66www.jamombud.se 2006-05-16. 67www.jamombud.se 2006-05-20. 68www.scb.se 2006-05-20.
Detta medförde att barn och fritidsprogrammet, estetiska programmet och medieprogrammet infördes. Tyvärr har situationen inte blivit mycket bättre, gymnasieskolan är fortfarande kraftigt könsuppdelad69. I dagens läge finns en ny omarbetad version av utredningen, men eftersom det är valår i år (2006) kan inget bestämt sägas om hur det blir.
69 SOU 2002:120. “ Åtta vägar till kunskap: en ny struktur för gymnasieskolan”. Stockholm:
3. Resultat
För att undersöka om värdering av traditionellt kvinnliga respektive manliga yrken och utbildningar är olika, och då också ekonomiskt värde, har statistiska uppgifter tagits fram om hur elever väljer utbildningsprogram på gymnasiet och vad programmen kostar. Jämförelse mellan löner för att söka löneskillnader mellan kvinnor och män har också gjorts. En reservation för uppgifterna om genomsnittlig kostnad/elev och program bör läggas; det finns flera orsaker till varför kostnaderna är så olika. Exempelvis kan lokaler och utrustning för ett fordonsprogram kosta mer än vad samma variabler betingar i pris för en teoretisk utbildning som SP. Det finns två orsaker till varför kostnaderna inte specificerats: dels är inte kostnaderna uppdelade så i vissa av källorna, dels ligger fokus på att se om det finns ett strukturellt mönster där ”manliga” utbildningar värderas högre än ”kvinnliga”. Vi anser inte att de program som har majoritet av manliga elever skall ha mindre pengar. Meningen är att uppmärksamma att om traditionellt kvinnodominerade gymnasieutbildningar betingar ett ”lägre pris” är det en del av det mönster som bidrar till löneskillnader i yrkeslivet. Detta skall uppmärksammas. Uppgifterna i tabellerna gäller kommunala gymnasieskolor. Detta beroende på att siffror för friskolor inte ingår i de uppgifter som undersökts, och att profilering gör jämförelser skevare (då programmen specialiseras är de inte lika jämförbara). Ett rikstäckande genomsnitt för gymnasieskolorna för år 2005 har inte varit möjligt att tillgå. Underlag för statistik publiceras inte förrän i september 200670. Genomsnitt för år 2001 tjänar som utgångspunkt för jämförelser för förändring år 2001 och 2005. Helsingborgs kommunala gymnasieskolor och Klippans kommunala gymnasieskolor utgör de två jämförelseenheterna. Enheten Helsingborg består av sju kommunala gymnasieskolor. Samtliga nationella program utom NP är tillgängliga. Klippan har tre gymnasieskolor med totalt 14 av de nationella programmen.
Tabell 1. Elevantal i procent och kostnad/elev i gymnasieprogram åk 1, nationellt genomsnitt oktober 2001. Gråfärgad rad innebär flest kvinnor, vit rad innebär flest män.
Nationellt program Procent andel män Procent andel Kvinnor Procent Andel Elever av total Genomsnitt kostnad/elev, kr Rang från dyraste Naturbruk 33,5 66,5 2,2 135 476 1 Fordon 94,3 5,7 3,3 106 305 2 Industri 94,1 5,9 1,4 104 671 3 Energi 95,7 4,3 0,6 96 105 4 Livsmedel 32 68 0,4 93 400 5 Bygg 97,4 2,6 2,6 91 036 6 El 97,9 2,1 4 84 778 7 Hantverk 15,3 84,7 1,5 80 498 8 Hotell och restaurang 42,8 57,2 4,4 79 036 9 Media 43,3 56,7 3,8 78 390 10 Estetiskt 27,1 72,9 4,8 76 687 11 Omvårdnad 13 87 2,6 70 753 12 Specialutf. 53,2 46,8 7,7 70 254 13 Individuellt 57,2 42,8 15 69 872 14 Teknik 88,8 11,2 5,9 68 234 15 Handel och admin. 39,4 60,6 4,1 64 847 16
Barn och fritid 26 74 3,7 64 183 17
Naturvetenskap 54,7 45,3 11,7 61 597 18
Samhällsvetens kap 36,9 63,1 20,3 57 030 19
Anm. Elevandel och genomsnittskostnad per elev och program är hämtat från rapport från Skolverket 2002. Flera tabeller från samma rapport har vi sammanställt till ovanstående tabell.
Tabell 1 visar att 2001 hade 9 nationella gymnasieprogram en minoritet kvinnor intagna. Av totala 19 program utgör dessa drygt 47%. Av de 9 utbildningar med mansdominans har 5 färre än 6% kvinnliga elever. Dessa fem program ingår i de sju dyraste. De utbildningar som har flest kvinnliga elever (med mer än 60% kvinnor) är 8 st. Av dessa 8 ligger 5 under det totala genomsnittet av programkostnader (81.745 kr). Av de 6 utbildningar som har flest manliga elever (mer än 60%) ligger 1 program under samma genomsnittstal. Männen utgör inte i någon utbildning en mindre del av eleverna än 13%. De program som uppvisar en mer neutral71 andel män/kvinnor är HR, NV och media72. Delas programmen i
yrkes- respektive teoretisk utbildning är det tydligt att de 4 program som kan
71 50% +/- 10%
72 undantag är specialprogram som bör jämföras inbördes och IV som bör behandlas från andra
kategoriseras som studieförberedande, (NV, SP, Teknik och HP), alla ligger under medelkostnad. Dessa fyra program uppvisar en ganska jämn könsfördelning av studerande, undantaget teknikprogrammet som domineras av manliga studerande. De två program som kan benämnas traditionellt kvinnliga (som också är kvinnodominerade), BF och OP, har en kostnad under genomsnittet, medan traditionella mansdominerade utbildningar som FP, IP, BP och El alla ligger över genomsnittskostnaden.
Tabell 2. Elevantal i procent och kostnad/elev i gymnasieprogram åk 1, Helsingborg november 2001. Gråfärgad rad innebär flest kvinnor, vit rad innebär flest män. Svart rad innebär att programmet inte ges av kommunen.
Nationellt program Procent andel män Procent andel Kvinnor Procent andel Elever av total Genomsnitt kostnad/elev, kr Rang från dyraste Industri 100 0 0,9 106404 1 Bygg 97,3 2,7 4,6 97490 2 Energi 100 0 1,4 94492 3 Fordon 97,5 2,5 5 91485 4 Estetiskt 34,5 65,5 3,6 81968 5 Hotell och restaurang 60 40 6,2 80875 6 Livsmedel 45,5 54,5 0,7 76137 7 Media 53,4 46,6 6,3 76125 8 Omvårdnad 11,6 88,4 2,7 74841 9 Specialutf. 23,1 76,9 3,2 74674 10 Teknik 92,6 7,4 7,5 72076 11 Hantverk 14,1 85,9 4 70383 12 El 95,8 4,2 3 69848 13 Naturvetenskap 49,5 50,5 12,1 63703 14 Barn och fritid 16,1 83,9 3,5 62709 15 Samhällsvetenskap
(inkl. SP idrott)
43,4 56,6 29,1 60757 16
Handel och admin. 34,4 65,6 6,2 58849 17
Naturbruk - - - - -
Anm. Genomsnittskostnad per elev och program är hämtat från rapport från Helsingborgs kommun (2006). Flera tabeller från samma källa har vi sammanställt till ovanstående tabell. Program estetiskt inbegriper bild och musik. Dans och teater har uteslutits för att jämförelse kan kunna göras. Program omvårdnad inbegriper ej ambulanssjukvård för att jämförelse skall kunna göras.
Jämfört med nationella genomsnittet uppvisar gymnasieenheten Helsingborg (GEH) 2001 samma program med kvinnlig minoritet, undantaget NP som ej ges i kommunen. GEH följer också riksgenomsnittet i kostnad/program gällande yrkesutbildningar män/kvinnor och yrkes-/teoretisk utbildning. De fyra dyraste programmen har en nästan total mansdominans medan de fyra ”billigaste” är dominerade av kvinnliga studenter. I GEH ligger alla kvinnodominerade program
utom det estetiska under kostnadsgenomsnittet (77.224 kr). Av mansdominerade program ligger elprogrammet och teknikprogrammet under genomsnittet. De traditionellt mansdominerade yrkesutbildningarna ligger alla över genomsnittet, undantaget elprogrammet.
Sammantaget visar resultatet att yrkesutbildningar med en stor dominans av manliga studerande ligger i topp av kostnadslistan, medan yrkesutbildningar med dominans av kvinnor ligger under kostnadsgenomsnittet. De teoretiska programmen ligger alla under genomsnittet, och i botten av listan.
Tabell 3. Elevantal i procent och kostnad/elev i gymnasieprogram åk 1, Klippan november 2001. Gråfärgad rad innebär flest kvinnor, vit rad innebär flest män. Svart rad innebär att programmet inte ges av kommunen. Nationellt program Procent andel män Procent andel Kvinnor Procent andel Elever av total Genomsnitt kostnad/elev, kr Rang från dyraste Naturbruk 16.1 83,9 7,6 146000 1 Specialutf. flyg 95 5 4,8 109000 2 Fordon 90 10 9,7 99000 3 El 100 0 7 82000 4 Industri 88,9 11,1 2,2 81000 5 Bygg 94,1 5,9 4,1 81000 6 Estetiskt 36 64 6,1 79500 7 Hotell och restaurang 28 72 6,1 74000 8 Teknik 89,7 10,3 7 59400 9
Barn och fritid 14,3 85,7 6,8 57000 10
Omvårdnad 17,6 82,4 4,1 55400 11
Naturvetenskap 56,3 43,7 7,8 55000 12 Samhällsvetenskap
(inkl. SP idrott)
51,1 48,9 21,8 52000 13
Handel och admin. 50 50 4,8 52000 14
Energi - - - - -
Hantverk - - - - -
Livsmedel - - - - -
Media - - - - -
Anm. Genomsnittskostnad per elev och program är hämtat från rapport från Klippans kommun (2006). Flera tabeller från samma källa har vi sammanställt till ovanstående tabell.
I statistiken för åk 1 i Klippans gymnasieenhet (KE) ligger NP i topp. Programmet har knappt 84% kvinnliga studerande och är det absolut dyraste programmet. NP i kommunen ger bl.a. hästskötarprogram, vilket år 2001 till 100% var belagt med kvinnliga studenter. Hästprofilen utgör 80% av NP. På andra plats i kostnadshänseende finns specialprogrammet flygteknik. Tvärtemot NP utgör den kvinnliga andelen studenter bara 5%, vilket i faktiska tal motsvarar 1 individ.
Utöver dessa två program är fördelningen av kvinnor/män och kostnadsläget i det stora likt både det nationella genomsnittet och GEH (Helsingborgs gymnasieenhet). Genomsnittskostnaden för de 14 programmen är 77.307 kr, lägre än riksgenomsnittet men i samma nivå som GEH.
Tabell 4. Elevantal i procent och kostnad/elev i gymnasieprogram åk 1, Helsingborg 2005. Gråfärgad rad innebär flest kvinnor, vit rad innebär flest män. Svart rad innebär att programmet inte ges av kommunen.
Nationellt program Procent andel män Procent andel Kvinnor Procent andel Elever av total Genomsnitt kostnad/elev, kr Rang från dyraste Industri 93,3 6,7 1,7 118644 1 Energi 91,7 8,3 2,1 104102 2 Livsmedel 50 50 0,9 93802 3 El 97,4 2,6 4,4 92226 4 Bygg 90,6 9,4 4,9 92010 5 Fordon 93,7 6,3 5,5 91784 6 Hantverk 25 75 3,7 89501 7 Estetiskt 35,1 64,9 4,5 88988 8 Hotell och restaurang 47,5 52,5 6,9 88122 9 Media 42,9 57,1 6,5 78768 10 Omvårdnad 8,1 91,9 3,6 76907 11 Teknik 93,5 6,5 6,2 75796 12
Barn och fritid 22,2 77,8 3,1 67958 13 Specialutf. 30,6 69,4 5,7 67580 14
Naturvetenskap 58,2 41,8 10,2 67365 15 Handel och admin. 43,5 56,5 4,9 67211 16
Samhällsvetenskap (inkl. SP idrott)
43,2 56,8 25,1 60190 17
Naturbruk - - - - -
Anm. Genomsnittskostnad per elev och program är hämtat från rapport från Helsingborgs kommun (2006). Flera tabeller från samma källa har vi sammanställt till ovanstående tabell. Program estetiskt inbegriper bild och musik. Dans och teater har uteslutits för att jämförelse kan kunna göras. Program omvårdnad inbegriper ej ambulanssjukvård för att jämförelse skall kunna göras.
Vid en jämförelse mellan år 2001 och 2005 framgår att de mest mansdominerade yrkesutbildningarna är desamma, men de har skiftat plats med varandra beroende på hur många kvinnor som börjat på utbildningarna. 2001 toppar IP och energiprogrammet listan med en studerandekår som fullständigt består av män. På FP och BP finns en liten närvaro av kvinnor. En liten anmärkning kan göras över hur teknikprogrammet 2005 har färre kvinnor än det hade 2001. Kvinnorna finns
med på samtliga utbildningar 2005, men inte år 2001. Om förändringen är en trend eller endast slump går inte att fastslå, men den är märkbar om man jämför åren 2001 och 2005. Först på nionde plats av de sjutton nationella programmen hittar vi ett program med jämn fördelning av både män och kvinnor. Därefter blir det fler och fler kvinnor på resterande program och det avslutas med OP där det finns en övervägande kvinnodominans med cirka åttionio procent. Fler män är intresserade av att gå ett teoretiskt program 2005 än 2001 och både livsmedelsprogrammet och HP har fått ett ökat antal män. Däremot har mediaprogrammet ett minskat antal män. Det har även hänt inom OP där nu kvinnodominansen, 2005, uppgår till nästan 92%. Hantverksprogrammet har också fått ett ökat antal män i jämförelse med 2001, nästan 11%, men ligger i jämförelse med andra yrkesutbildningar lågt med endast tjugofem procent män. Analyserar vi sedan hur många elever som valt de olika programmen kan vi se en annan tendens. Fler har år 2005 valt industri-, bygg-, energi-, fordons-, estetiskt, el-, hotell och restaurang-, livsmedels-, media- och omvårdnadsprogrammen än 2001. För teknik-, hantverks-, barn och fritids-, samhälls-, naturvetar- och handel och administrations programmen har intresset minskat.
Sammanfattningsvis kan konstateras att strukturen för hur kvinnor och män väljer gymnasieprogram, och framförallt de yrkesförberedande, är i princip oförändrad mellan jämförelseåren 2001 och 2005. Kostnadsgenomsnittet ligger också lika – yrkesprogram med manlig dominans av studenter är dyrare än yrkesprogram med flest kvinnliga studenter. Kostnadsgenomsnittet har ökat med 8,2%. De två dyraste utbildningarna, IP och energiprogrammet har ökat med 11,5% respektive 10,2%, medan de två kvinnodominerade yrkesutbildningarna, BF och OP har ökat i kostnadsgenomsnitt med 8,4% respektive 2,8%.
Tabell 5. Elevantal i procent och kostnad/elev i gymnasieprogram åk 1, Klippan 2005.
Gråfärgad rad innebär flest kvinnor, vit rad innebär flest män. Svart rad innebär att programmet inte ges av kommunen.
Nationellt program Procent andel män Procent andel Kvinnor Procent Andel elever av total Genomsnitt kostnad/elev, kr Rang från dyraste Naturbruk 39,4 60,6 13,9 146000 1 Specialutf. 89,5 10,5 4,3 131000 2
(flygtekn.) Fordon 100 0 8,9 103000 3 Bygg 100 0 3,7 91000 4 Industri 100 0 1,4 89000 5 El 100 0 6,4 88000 6 Estetiskt 37,1 62,9 6,1 86500 7 Hotell och restaurang 25 75 3,7 78000 8 Teknik 96,3 3,7 6,2 67400 9
Barn och fritid 29,2 70,8 5,5 65000 10
Omvårdnad 13,3 86,7 3,4 63400 11
Samhällsvetenskap (inkl. SP idrott)
20,5 79,5 17,8 63000 12
Naturvetenskap 37,1 62,9 12,3 61000 13
Handel och admin. 28,6 71,4 6,4 59000 14
Energi - - - - -
Hantverk - - - - -
Media - - - - -
Livsmedel - - - - -
Anm. Genomsnittskostnad per elev och program är hämtat från rapport från Klippans kommun (2006). Flera tabeller från samma källa har vi sammanställt till ovanstående tabell.
Mellan år 2001 och 2005 visar könsfördelningen på gymnasieprogrammen i åk 1 i Klippan ingen förändring – majoriteten är fortfarande män på traditionellt manliga yrkesprogram som FP och BP, och kvinnor på de traditionellt kvinnliga yrkesprogrammen BF och OP. SP och NV har fått en övervikt av kvinnliga studerande. Männen har valt yrkeslinjer i högre grad än de gjorde 2001. BF har ökat andelen manliga studerande märkbart, medan OP ligger ungefär på samma nivå 2005 som 2001. I kostnadshänseende är listan likadan som 2001 förutom att elprogrammet har bytt plats med BP, och NV/SP har bytt plats i botten av listan. Kostnadsgenomsnittet har ökat med 10,1%. Manligt dominerade program som FP och BP har ökat med 4% respektive 12,3%. BF har ökat i kostnad med 14,4% och OP med 14%.
Anm. Källa Hagnefur, Thomas och Lindqvist, Ulla, 2005. Gymnasieskolans omvårdnads-, barn- och
fritids samt naturbruksprogram. Stockholm: LO.
Diagrammet ovan visar genomsnittlig månadslön i kategoriserad form. LO:rapporten beskriver läget:
… från de yrkesförberedande programmen är andelen män som arbetar större än andelen kvinnor. Tre av tio kvinnor från dessa program arbetar deltid i jämförelse med en av tio för männen. Slutsatsen är att man tjänar bäst på att vara man – och den minst gynnsamma situationen är att vara kvinna och gå ett yrkesförberedande program.73
Den fördelning av yrkesutbildning både i hänseende av vilka som studerar, män eller kvinnor, och hur kostnadsnivån är återspeglas i löneskillnader för kvinnor och män. Minst tjänar kvinnor som läst ett yrkesförberedande program, mest tjänar män som gått ett yrkesförberedande program. Kvinnor som studerat ett studieförberedande program tjänar mindre än män som läst ett studieförberedande program. Vad kvinnorna än har läst för gymnasieprogram så ligger genom-snittslönen under männens.
Vid en jämförelse mellan män och kvinnor som arbetar inom samma yrken framträder en liknande bild. Tabell 6 visar procentandel yrkesverksamma
73 Hagnefur och Lindqvist, 2005. Sid. 21.
Genomsnittlig månadslön 3 år efter
examen (2004)
17400 15700 17600 15500 17200 15900 14000 14500 15000 15500 16000 16500 17000 17500 18000 samtl. Män samtl. Kvinnor yrkesf. Män yrkesf. Kvinnor studief. Män studief. Kvinnormän/kvinnor inom några utvalda yrken och skillnaden i medellön. Relevant gymnasieprogram för yrket kopplar föregående tabeller till yrkeslivet.
Tabell 6. Antal yrkesarbetande och skillnad medellön 2005.
Yrke Jämf. Gymnasie prog. Procentandel män Procentandel Kvinnor Skillnad medellön kr Barnskötare BF 2 98 + 1 300 Byggnadsarbetare Bygg 99,4 0,6 - 3 774 Elmontörer El 86,8 3,9 - 3 564 Administratör offentlig sektor HP 47,1 52,9 - 3 800 Storhushåll/restaurang HR. 47,1 52,9 - 745 Maskinoperatör, metall IP 89,4 10,6 - 875 Läkare NA 57,3 42,7 - 6 500 Undersköterska/vårdbitr äde OP 10,4 89,6 - 800 Gymnasielärare, allmän ämne Ex. SP 45,1 54,9 - 700 Gymnasielärare, yrkesämne Ex. SP 56,2 43,8 - 200
Anm. I skillnad medellön är ett plustecken där kvinnors medellön är högre än mäns, minustecken visar kvinnors medellön lägre än mäns. Källa www.scb.se/statistik/am0105/am0105_tab2.asp). Tabellerna är bearbetade av oss.
4. Diskussion
För att visa att lönediskriminering börjar långt innan en människa ens börjat arbeta så har vi tagit fram statistiska uppgifter om hur elever väljer utbildningsprogram på gymnasiet, vad dessa kostar och jämför dessa med dagens löneskillnader mellan kvinnor och män.
Uppdelningen mellan män och kvinnor finns på alla nivåer i alla samhällen, alltifrån exempelvis olika toalettutrymmen i offentliga hus till den stora andel män som partiledare i Sveriges riksdagspartier (6 av 8 är män). Utbredningen likaså; inom familjen, inom utbildning, inom arbetsliv. Också styrkan av det genusbestämda är allestädes närvarande, även om den varierar 74. Kopplingen
mellan utbildning – yrke – man/kvinna är stark. Det verkar fortfarande inte vara socialt accepterat att välja gymnasieprogram utanför de givna roller som pojkar respektive flickor tilldelats. Denna styrka ter sig vara starkare för kvinnorna – på de program där dessa är som mest underrepresenterade är antalet kvinnliga elever mycket litet. Pekar detta mot att det är kvinnorna som motarbetar sig själva? Nej, inte alls. Det isärhållande Hirdman75 beskriver i teori visar sin praktiska legitimitet i den statistik som redovisats ovan. Eftersom kvinnor föder barn har egenskaper i förhållande till detta ”klistrats” på kvinnorna. Av egen erfarenhet kan sägas att det är svårt för en kvinna att arbeta med enbart män – strukturen, systemet och traditionen bjuder hårt motstånd. Däremot är en man som arbetar exempelvis inom äldrevården en extra tillgång, en ”gränsöverskridare” och ”modig”76.
Ett annat argument är hur debatten går om ”feminisering” inom skolan. Allt fler lärare är kvinnor77. Detta har av många problematiserats i negativ riktning –
74 Thurén, Britt-Marie, 2002. Genusvägar- en antologi om genusforskning. Stockholm: Liber AB. 75 Hirdman, Yvonne, 1988. Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Stockholm: Kvinnovetenskaplig tidsskrift, nr. 3 1988.
76 Detta bygger alltså på egna erfarenheter, inget annat
77 Tallberg Broman, Ingegerd, 2002. Pedagogiskt arbete och kön (utdrag). Malmö: kopierat
pojkarna i skolan tappar mark. Det inkonsekventa i resonemanget är att kvinnor anses vara vårdande, och denna egenskap skulle då vara till men för pojkar/män.
Generellt sett har de arbetsuppgifter som anses som kvinnliga lägre status och de är oftast lågavlönade. En stor del av den kvinnliga arbetskraften återfinnes i den offentliga sektorn. Isärhållandet mellan män och kvinnor är tydlig. Den hierarkiska skiktningen män/kvinnor är likaledes uppenbar. En stor del av kvinnors arbete är icke-produktion. Därför ingår det inte i ekonomiska analyser. Kvinnor och män har idag ungefär samma utbildningsnivåer, men kvinnor som har samma utbildning som män får lägre avkastning på sin utbildning, vilket de tabeller vi redovisat klarlägger. Detsamma gäller för arbetslivserfarenhet78. I medeltal tjänar kvinnor i Sverige ca åttiotvå kronor av mannens hundra79. Redan inom utbildningssystemet har vi visat att män prioriteras. Siffrorna som redovisats visar att pojkar/män tar en stor bit av utbildningspotten samtidigt som de senare i livet får en högre avkastning på sitt arbete. Till viss del beror detta på att de arbetar i privat sektor. Produktivitet räknas i kronor, och de som producerar kronorna anses ha större rätt till dem än de som ger möjlighet till att produktion kan ske överhuvudtaget, härav närande respektive tärande sektor inom arbetsmarknaden. Flickornas utbildning är jämförelsevis billigare med ett undantag; naturbruksprogrammet ligger i topp vad gäller utbildningskostnader, men resterande typiskt kvinnliga utbildningar ligger i botten.
Idéerna har avlöst varandra om hur vi borde göra för att få lika lön för lika arbete. En lagstiftning för lika lön oavsett kön är vad som nu saknas. Sverige har stött och blött denna fråga i över ett decennium. Staten håller lönerna nere för att staten behöver spara, men varför gäller det bara kvinnodominerade yrkena? Då har vi ändå förstärkt jämställdhetslagen med en ny EU-lag och krav på åtgärder80. Införandet av jämställdhetsmärkta arbetsplatser som SOU 1998:6 föreslår bör tillämpas, det vill säga en slags certifiering av arbetsplatsen, till exempel att det finns ”klara och mätbara mål för jämställdhetsarbetet och en utvecklingsplan för att nå målen”81. Det har blivit populärt med Grön flagg, varför inte också vit flagg
78 SOU 1998:6. Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige.
Stockholm: Fritzes.
79www.scb.se 2006-05-20. 80www.jamombud.se 2006-05-16. 81 SOU 1998:6.
med en kvinno/manssymbol för lika lön (så får flaggfabrikerna lite mer att göra - vi kommer att öka sysselsättningen…).
Den sociala roll vi som människor spelar i samhället är en konstruerad dito, något vi genom generationer återskapar och upprätthåller. Den normativitet som bl.a. Hirdman beskriver genererar en scen som utgör samhället. Den roll jag blir tilldelad är kanske inte alls i överensstämmelse med den jag anser mig vara – och eftersom detta sker i verkligheten kan jag inte bara sluta spela. Däremot kan vi som individer förändra rollerna, byta med varandra för att till sist inte längre behöva ta den för att den finns. Vi kan ta en roll för att vi vill.
5. Slutsats
Någon iögonenfallande skillnad 2001 och 2005 i könsfördelningen på nationella gymnasieprogram i två kommuner har inte kunna konstateras, men en mycket liten förändring kan urskiljas på de manliga yrkesinriktade utbildningarna, där ett fåtal kvinnor brutit mansdomineringen. I procent räknat en större förändring men i livslevande kvinnor en betydligt mindre mängd. Både Helsingborg respektive Klippan ligger under det nationella genomsnittet när det gäller utbildningskostnader men landsorten respektive staden ligger på ungefär samma kostnadsnivå. Vi kan även konstatera en förändring vad gäller val av yrkesutbildning/teoretisk utbildning. Helsingborgs ungdomar tenderar välja yrkesrelaterade utbildningar i högre grad än ungdomarna i Klippans upptagningsområde. Med bakgrund av de siffror som vi erhållit, satsar landsortsungdomarna på en teoretisk inriktning som i vidare perspektiv måste innebära högskolestudier.
Inom gymnasieskolans utbildningssystem premieras männen via den kommunala och statliga utbildningspotten och vidare ute i yrkeslivet genererar männen mer avkastning i lön än kvinnor, detta gäller även inom samma yrkesgenrer. Kvinnor befinner sig i ett ekonomiskt underläge både när det gäller val av yrkesutbildning och löneutveckling efter avslutad utbildning. Detta kan påvisas via tabeller som Landsorganisationen sammanställt och tabeller som vi konstruerat. Kvinnor ligger i underläge när det gäller löneutveckling rent generellt, men allra värst är det för kvinnor med yrkesutbildning. Kvinnor och deras socialt konstruerade och nedärvda roll är ett förmånligt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och så har det varit i generationer, ja till och med årtusenden. Ett stort problem är synen på yrkesutbildningarna och vad de genererar för samhället rent samhällsekonomiskt. De kvinnodominerade yrkena producerar eller bidrar inte till vår BNP, men de spelar ändå en kraftfull roll i vårt välfärdssamhälle. Enligt oss uppskattas de varken statusmässigt eller lönemässigt och då har de inte legat staten eller kommunerna till någon större last vad gäller utbildningskostnader. Vi kan konstatera att kopplingen mellan utbildning, yrke
