Fakultet för lärande och samhälle Barn- unga- samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och
Lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Förskolebarns populärkulturer som artefakter
Preschool children´s popular cultures artifacts
Elin Johnsen
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Despina Tzimoula
3
Förord
Jag skulle vilja tacka de som deltagit i min studie och gjort det möjligt för mig att samla ihop empiriskt material.
Det har varit en mycket lärorik och spännande resa med många olika infallsvinklar att rikta ögonen mot, kanske till och med för många. Jag är stolt och imponerad av mig själv över hur mycket jag växt i min kompetens och som individ under denna process. Ett särskilt tack till mina nära och kära som visat stort tålamod och stöttning under min arbetsprocess.
Sist men inte minst ett tack till min handledare Annika Åkerblom för att du trott på mig och mitt arbete när jag själv tvivlat.
Malmö, 7 december 2015 Elin Johnsen
4
Sammanfattning
I samband med att samhället utvecklats har populärkulturer explosionsartat uppkommit, kanske till och med lite för snabbt. För att göra det möjligt att kunna ta del av all populärkulur som varje individ har, handlar det om att se helheten. Populärkultur styrs av kontexten
beroende på situationen och vem som upplever den.
Syftet med studien är att se närmre på hur förskolebarns vardagliga populärkulturer kan se ut och hur barn kan använda sig utav sina erfarenheter för att skapa artefakter ifrån sina
populärkulturer. I studien framkommer det att populärkulturens artefakter möjliggör barns utveckling och lärande, då de samlar på sig erfarenheter som ger en fylligare ryggsäck till deras fantasier. Teorin som varit tillhjälp i studien är Vygotskijs, grundaren till det
sociokulturella perspektivet. Relevansen i teorin har varit aktuell där de sociala samspelande situationerna berikar fantasi och erfarenhetsvärld. Populärkulturer kan ses som komponenter i barns omgivning och i sociala sammanhang, där av har teorin används i studien. Studiens empiri har insamlats med hjälp av observationer och informella samtal enligt en kvalitativ metod. Resultatet som framkom är att barn använder sig av olika artefakter som är relevant till deras lek av populärkultur och att barns populärkulturer kan vara en väg in till literacy. Slutsatsen i studien är att barn använder sig utav olika artefakter för att nå dit dem vill vare sig de har en medvetenheten om det eller inte. Barns populärkulturer blir som ett hjälpmedel i deras livsvärld och som bidrar till utveckling och lärande.
Nyckelord
5
Innehållsförteckning
1. Inledning...7
2. Syfte och frågeställningar ...8
3. Teori ...9
3.1 Vygotskij sociokulturell teori ...9
4. Tidigare forskning ... 11
4.1 Populärkultur ... 11
4.1.3 Möten med media och masskulturer ... 12
4.1.2 Genus ... 12 4.1.3 Leksaker ... 13 4.1.4 Språk och kommunikation ... 13 5. Metod ... 15 5.1 Metodval ... 15 5.2 Observation ... 15 5.3 Samtal ... 16 5.4 Etnografisk studie... 16 5.5 Urval ... 16 5.6 Genomförande ... 17 5.7 Etiska övervägande ... 18
6. Resultat och Analys ... 20
6.1 Hembesök ... 20
6.2 Observationerna från förskolorna ... 22
7. Slutsatser utifrån frågeställningar ... 25
8. Resultatdiskussion ... 26 8.1 Metoddiskussion ... 26 9. Vidare forskning ... 28 10. Referenslista ... 29 10.1 Förstahands referenser ... 29 10.2 Litteraturförteckning ... 29 10.3 Elektroniska källor ... 30 11. Bilagor ... 32
11.1 Samtyckesblankett till vårdnadshavare... 32
6 11.3 Bilagande bilder ... 34 11.3.1 Bild 1 ... 34 11.3.2 Bild 2 ... 34 11.3.3 Bild 3 ... 35
7
1. Inledning
Det är tidig förmiddag på förskolan, frukosten har precis blivit undanplockad då två arga och undrande ögon tittar på mig. Ögonen tillhör en flicka som pekar bestämt på min tröja. Jag följer hennes pekfinger och tittar ner på min tröja: "Vad menar du Tanja, min tröja?” ”Ja, inte flicka ha sån!” ”Men jag tycker ju om Batman, får jag inte ha den då?” Tanja svarar kort; nä bara pojkar! Men jag gillar Batman så mycket som du gillar Elsa från Frozen. Undertiden det uttalas pekar jag på min tröja och hennes armband. Det blir tyst och Tanja tittar ner på sitt pastellfärgade pärlarmband med Elsa på. Tanja tittar så där bestämt på mig igen, fast på ett mer busigt sätt. Med en glimt i blicken och dragningar till leende på läpparna. Nu kommer en pekning till med pekfingret fast det rör sig fram och tillbaka, som en ajabajarörelse. Tanja gör ett ljud ifrån sig nytnytnyt pekandes och skakades på huvudet med den busiga blicken lämnar hon rummet.
Fältanteckning 2015-04-06 Fruktsalladens förskola
Populärkultur är något som är genomsyrar barns och vuxnas vardag utan att de egentligen är medvetna om det. Sammanhanget styr hur populärkulturer ser olika ut (Lindgren, 2009). I utdraget från fältanteckningen om situationen med Tanja kan det tolkas hur hennes bild av vad som anses vara tjej- respektive killpopulärkultur styr hennes tankar och handling. Men det finns en liten antydan till att bilden raseras och krockar med hennes verklighet, då hon får ta del av någon annans syn på populärkultur i en samspelssituation.
Det finns mycket lite forskat kring barns populärkulturer samt vad det har betydelse för barn i förskoleverksamhet, därför har mitt intresse väckts kring fördjupning i just det ämnet.
8
2. Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att synliggöra hur barns vardagliga populärkulturer kan se ut i
förskolans verksamhet och hur barn kan använda sig utav sina erfarenheter för att skapa artefakter ifrån sina populärkulturer.
Utifrån studiens syfte har dessa frågeställningar ställts: Är populärkulturen en väg in i literacy världen?
9
3. Teori
3.1 Vygotskij sociokulturell teori
Genom sampel, kommunikation med andra och våra egna erfarenheter menar Vygotskij (1995) att ett lärande sker. Ett lärande kan därmed ske var som och när som.
Vygotskij menar att barns utveckling är kulturspecifik, då ett barns utveckling är beroende av vilken kulturell situation de växer upp i. Här ses utvecklingen som ett resultat av barnets sociala samspel med andra individer (Hwang & Nilsson, 2011). Han menade även att det fanns en koppling mellan barns tidigare erfarenheter och deras skapande. Att erfarenheterna en individ har ger rikare möjlighet till fantasi. Detta kan ske i två former, då hjärnan antingen kan återskapa utifrån det vi tidigare upplevt/ser just nu eller genom en föreställning om hur något skulle kunna upplevas. Sammantaget innebär det att individens minnen på ett kreativt tillvägagångssätt hjälper till att bearbeta tidigare trauma eller lycka såväl som sätter nya förutsättningar för framtida skapande och lärande (Vygotskij, 1995).
Det är barns lek som den sociokulturella teorin ser som den viktigaste aktiviteten, då det är här de utvecklar sin medvetenhet om världen (Tullgren, 2004). Vygotskij (1995) ser leken som en slags kreativ bearbetning av de upplevda intrycken där ny verklighet får möjlighet att skapas. Detta motsvaras av de egna behov och intresse barn har (a.a.). Tullgren (2004) menar att det är här som det möjliggörs att uppfylla önskningarna som misslyckats i verkligheten och blir därmed verkliga i leken. Skapandet i leken ses som en repetition av de erfarenheter
barnen fått ta del av ifrån verkligheten och gör att leken ses som den största inspirationskällan (Vygotskij, 1995).
Den proximala utvecklings zonen är ett centralt begrepp inom Vygotskijs teorin. Som han menar på är en förutsättning för lärande och utveckling i det sociala samspelet. Definitionen av begreppet är att man som individ befinner sig i ett mellanläge i den nuvarande
utvecklingsnivå n och att man är på väg att ta steget in i nästa nivå (Arnér, 2009). Individen utmanas och utvecklas i ett samspel med andra barn eller vuxna (a.a.).
Populärkulturer kan ses som komponenter i barns omgivning och i sociala sammanhang, där av har studien utgått från Vygotskijs teori. Med hjälp av teorin får man en övergripande inblick om vart barnen är och vart de är på väg. Även vilka artefakter och erfarenheter som
10
används i samspel med andra. I teorin ser man barn som sociala varelser och att det är i samspelande situationer med andra som utgör grunden för individens utveckling.
11
4. Tidigare forskning
4.1 Populärkultur
Barnkultur är en kultur som skapas av vuxna för barn, det skiljer sig från barns kultur. Barns kultur är där barnen själva är aktörerna, kulturer som skapas barn sinsemellan men även mellan barn och produkt (Sparrman, 2002). Här snubblar vi bland annat in på barns populärkulturer.
Populärkultur är ett begrepp som är svårdefinierat och kan betyda olika beroende på kontexten (Lindgren, 2009). Kontexten styrs av de situationer som uppstår (a.a.). Enligt Fast (2007) så styr populärkulturen barns aktiviteter och intressen. Forskarna Fast (2007), Persson (2000) och Lindgren (2009) har en liknad beskrivning av begreppet populärkultur. Deras uppfattning av begreppet sätts i en slags relation till finkultur, då den riktar sig allmänt. Tillgängligheten för populärkulturer har ändrats med tiden i med att samhället har utvecklats (Lindgren, 2009). Nu är det som om samhället inte hänger med populärkultuerns stora volymer, då dess
områden omfattar allt möjligt som t.ex. mode, litteratur, musik, och media överlag (a.a.). Det är först på senare tid som forskning kring populärkultur väckts då tanken kring att det varit skräpkultur släppts. Populärkulturer ses oftast än idag som något massproducerat och negativt (Lindgren, 2009). I Henwards (2015) studie ifrån USA framkommer det att många ser mycket negativt på populärkulturens plats i förskolan. Den anses obildade och
distraherande för barns utveckling och lärande, då exempelvis leksaker med koppling till våldsamheter och sexualisering kan uppdagas, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på barns literacy (a.a.).
Henward (2015) menar att anställda i förskolan satt upp strategier för att kunna begränsa populärkulturer. Det framkommer att barnen i studien är mycket väl medvetna om reglerna gällande populärkulturen. För att barnen ska kunna göra sin röst hörd och ge inflytande i den aktuella förskolans läroplan har barnen börjat göra taktiska motstånd av de befintliga reglerna genom att testa och tänja gränserna (a.a.).
Marsh (ur Fast, 2008) är en forskare som ställt barns literacyutveckling i relation till populärkulturen. I sin forskning har Marsh (ur Fast, 2008) kommit framtill att det ideligen
12
existerar en hierarkisk syn på olika kulturer, synen kan mycket väl påverka hur individer idag ställer sig till just populärkultur.
Det finns även forskning som visar på att man ser populärkulturer positivt. Giroux (ur Fast, 2008) påpekar att barns populärkulturer gällande tecknade filmer har positiv inverkan på barns utveckling kring literacy då barn utvecklar sin förmåga att tolka, lyssna och tala när de blir stimulerade utav filmer (a.a.). Giroux (ur Fast, 2008) menar även att barn kan ställa sina egna erfarenheter mot andras med hjälp av film och tveprogram. Barn kan dock behöva hjälp med att dra slutsatser och kopplingar från sina upplevelser till verkligheten (a.a.).
Val av den tidigare forskningen har utgått ifrån studiens frågeställningar och som berör både populärkultur och literacy.
4.1.3 Möten med media och masskulturer
Inflytandet från dagens medier är stort då värderingar och uppfattningar i samhället samt hur världen ser ut, påverkas av den stora media konsumtionen vi utsätter oss för. Även medias skildring och värderingar om manligt och kvinnligt påverkar oss dagligen (Fagerström & Nilsson, 2011). Som konsumenter snappar vi inte bara upp utan påverkas även av det medierna förmedlar, ett budskap som vi försöker finna mening i (a.a.).
Median kan idag oupphörligt växa då samhällets tekniska utveckling snabbt fortskrider i en hisklig fart (Fast, 2008). De nya medierna kan bli en tidig ingång till barns läs- och
skriverfarenheter där man kan använda sig av olika verktyg. Nya erfarenheter bringas fram när barn möter nya medier, dessa erfarenheter är viktiga att förskolan förstår och tar tillvara på (Jennfors & Jönsson 2010).
4.1.2 Genus
Genus är något som forskare inom ämnet ser som social och kulturell konstruktion av kön, hur det skapas och dess konsekvenser (Fagerström och Nilson, 2008). Begreppet genus används därav generellt i vetenskapliga sammanhang (a.a.). Maktdimensioner har en betydande roll inom genus och kan vid uteslutande tappa sitt tydliga syfte i olika genusforskningar (Fagerström och Nilson, 2008).
Den kända antikens Greklands filosof Aristoteles (ur Fagerström och Nilson, 2008) la en grundidé i den västerländska kulturen. Han mena på att männen alstra liv medan kvinnor såg
13
som en växtplats, med andra ord sågs kvinnor som vårdande och passiva (a.a.). Detta speglar sig än idag bland annat hur och vem man tillverkar leksaker för. Barn kan socialiseras in utav det som anses vara manligt och kvinnligt i samhället. Det som innefattar genus har genom forskning den senaste tid vidgats som medfört att invanda och traditionella perspektiv utmanats.
Populärkultur kan bli genusinriktade beroende på hur samhället målar upp kvinnligt och manligt kön. I Eidevalds (2009) avhandling nämner han att föreställningarna om vad som anses vara kvinnligt och manligt omedvetet ger en påverkan över hur vuxna bemöter barn. I avhandlingens slutsats menar han att tjejer och killar ofta positioneras liknade i förskolan och att de är av de vuxna de bemöts olika (a.a.). Öhman (2011) menar på att barn ”gör kön” i sina lekar där deras värderingar kring vad som förväntas av hur flickor och pojkar ska vara. Det är inte enbart barns handling som gör en symbolism av kön utan även olika signaler som kropp, kläder och hår (a.a.).
4.1.3 Leksaker
Leksaker har använt sen mannaminnets tider och spelat stor roll för barn genom tiderna. Leksakerna idag ingår i ett stort nätverk med många trådar att dra i exempelvis; spel, böcker tv-program (Fast, 2008). Populärkulturer i dagens samhälle styr efterfrågan på en viss typ av leksaker, bara se på filmen Frost. Ökad efterfråga på en viss populärkultur leder automatiskt in till massproducering av aktuella leksaker. Det uppkommer då fler möjligheter och
erfarenheter för barn att använda och ta del av populärkulturer (Lindgren, 2009), där leksaker kan bli olika artefakter till barns lek.
I Fast (2008) studie skiljer det sig en del hur leksaker bidrar mellan könen, tjejers leksaker gör automatiskt så att flickor får en passiv roll, då dessa leksaker gör att flickor ska vara söta och omgivna av en mängd saker som framhäver dem som flickor, medan många av pojkarnas leksaker kräver att de håller sig aktiva.
4.1.4 Språk och kommunikation
Man har uppmärksammat det språkliga samt det kulturella symbolsystemet i vilket även visuella och digitala populärkulturer får ta plats (Fast 2007) i sammanhang där man nu
14
inkluderar tecken och bilder (Björklund 2008). Literacy ses som en mycket viktig fas i skriftspråket (Bruce 2010).
För att förtydliga vill jag klargöra vad som definierar begreppet literacy, då begreppet är relevant för arbetet. Där man kan göra kopplingar till barns populärkultur. Literacy är från början ett engelskt begrepp som vi mer har börjat använda oss av i Sverige (Lindö, 2009). Det finns även en försvenskad version av ordet literacy, Björklund (2008) benämner ordet literacy som litteraciteter. I studien kommer benämningen literacy användas då litteraciteter inte känns rätt på tungan. Det är i ett system av kommunikation med tecken och symboler som grundar begreppet literacy (Lindö, 2009) och överlag handlar begreppet om läs- och skrivkunnighet. Enligt Fast (2008) är det genom de egna ansträngningarna och ett aktivt deltagande i literacy aktiviteter som barn får lärdom om vad det är att läsa och skriva samt hur det sker, för vem och varför.
Språket blir en viktig del genom olika sociala samspel då vårt sätt att tolka och förstå världen utvecklas (Vygotskij, 1995). Det är genom kommunikation med andra som vi kan dedicera nya tänkesätt, resonemang och handlingar (a.a.). Men även att den språkliga utvecklingen är beroende av miljön och de villkor som samhället ställer (Arnér, 2009).
15
5. Metod
Metod är ett tillvägagångssätt för att nå målet, ett slags verktyg, redskap eller en typ av färdsätt under arbetsprocessens gång (Berglund, 2015). Metod är något som är enormt brett och som genomsyrar resonemang eller argumentationer, argument som är bakomliggande för metodvalet (Alvehus, 2013).
5.1 Metodval
En kvalitativ metod har används för att analysera studiens empiri. Enligt Alvehus (2013) används den typ av metod till stor del för att synliggöra meningar, innebörder och samband utan att begränsa studien. Denscombe (2009) påpekar att empirin påverkas vid en kvalitativ metod av forskarens bakgrund och erfarenheter eftersom materialet är beroende av forskarens tolkningar. Det kan ses som en nackdel eftersom resultatet kan variera beroende på forskaren som genomför studien (a.a.). Nationalencyklopedin (2015) beskriver begreppet kvalitativ metod som ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt, där den som forskar befinner sig i den sociala verklighet som analyseras (a.a.).
Studiens empiri har till stor del samlats in genom deltagande observationer, det vill säga att forskaren har deltagit i situationerna när observationerna genomfördes. Även informella samtal med barn har gjorts för att göra atmosfären mer avslappnad. De informella samtalen ägde rum i samband med observationerna.
5.2 Observation
Strävan i studiens observationer har varit att nå de ”naturligt förekommande” situationerna utan att låta observatörseffekten ta vid. Observatörseffekten kan medföra att observationen blir mindre representativ, där observationerna lättare kan dra ögonen åt ett visst håll. Redan i studiens observationer görs tolkningar samt olika selektioner i val då man långt ifrån kan anteckna allt även om man skulle vilja (Alvehus, 2013).
16
Observationerna i studien är öppna och mer hanterbara etiskt och tekniskt. De öppna observationerna gör att de observerade har en medvenhet om att de blir observerade, vilket gör att observationerna i studien blir till deltagande observationer (Alvehus, 2013).
5.3 Samtal
I studien framkommer det vardagliga och öppna samtal, de vill säga informella samtal. De informella samtalen kan ses som situationer av informationsbyte. Betydelsen för barnen i de korta sekvenserna av informationsutbyte är barnens välbefinnande och hur de vuxna bemöter barnen (Markström & Simonsson, 2013). Eftersom deltagande observation har använts i studien har det fallit naturligt att samtal har skett på en informell nivå. En slags ostrukturerad intervju kan ses ha uppstått i dessa informella samtal (Alvehus, 2013).
5.4 Etnografisk studie
Studien är baserad på en samling av etnografiska underlag som har tagits ner i mindre sektioner. Med hjälp av det etnografiska tillvägagångsättet bildas en slags idealisk metod för den så kallade kvalitativ metoden. Här har getts möjlighet till att komma närmre inpå, för att försöka skaffa en förståelse om barns världsbild (Alvehus, 2013). Det är ett visuellt sätt att skriva forskningen på som kan ge röster till de som inte har möjlighet att komma till tals (a.a.). De är tre punkter som har en central del i en så kallad etnografisk studie: observationer, intervjuer samt samtal (a.a.). Dessa punkter ges stor vikt i studien, främst observationer och samtal.
5.5 Urval
För att få en bredare inblick om barns populärkulturer har jag besökt två olika förskolor i norra delen av Skåne. Den ena ligger mer centralt till skillnad från den andra och båda kommer från snarlikt stora kommuner. Förskolan som ligger mer centralt är större och har fler antal barn till skillnad från den mer avlägsna förskolan. De båda förskolorna har småbarns- och storbarnsavdelningar.
17
Jag kommer till att kalla den större och mer centrala förskolan för Fruktsallad, där de olika avdelningarna heter Melonen (storbarnsavdelningen) och Päronet (småbarnsavdelningen). Den mindre kallar jag för Skogen och dess avdelningar för Svampen (storbarnsavdelningen) samt Kotten (småbarnsavdelningen). På förskolan Fruktsallad finns det cirka 50 stycken barn allt som allt och på Skogens förskola cirka 30 stycken barn.
Empirin har insamlats från båda förskolornas olika avdelningar samt från hembesök hos två olika familjer, från de två respektive förskolorna. Familjerna har tre barn vardera, varav två av de barnen går på småbarnsavdelning och de övriga på storbarnsavdelningen. Familjerna kommer jag referera till som familjen från Fruktsallad och familjen från Skogen
.
Min första tanke med hembesöken var att få ta del av barns hemmiljöer och se populärkulturer som existerar i barns trygghetsbas, nämligen hemmet. Förskolan är bara en av många aktörer i barns liv och för att få ta del av en aktör till gjordes hembesöken. Val av de två olika hemmen beror på att familjerna varit snarlika med antalet barn. Men även då dessa var några av de få familjerna som gick med på hembesök.
I studien har det gjorts ett medvetet bortfall, då observationerna och de informella samtalen på de yngre avdelningarna inte var tillräckligt tydliga för studiens ändamål. Det har varit svårt att urskilja vilka populärkulturer som är barnens egna och hur de använder sig av det i vardagen. Men man har distinkt kunnat se om det är något som barnen känt till utifrån deras tidigare erfarenheter. Detta i from av bilder t.ex. från böcker så som Bamse eller Ludde osv. Barnen har uttryckt sig mycket med hjälp av deras kroppspråk och härmningar.
5.6 Genomförande
I mitt genomförande valde jag att göra en pilotstudie allra först för att se om mitt valda ämne i c-uppsatsen var något att satsa på. Pilotstudien har gett mig en bredare bild på hur arbetet skulle fortskrida samt vilka metoder som skulle tillämpas till studien. Jag har medvetet valt att lägga mitt största fokus kring observationer. Pilotstudien bestod även den utav observationer, men kortare sådan.
Automatiskt valde jag att slumpmässigt titta och genomföra insamlingen av min empir från två förskolor i norra delen av Skåne, för att minimera min restid mellan
18
resultaten och analysen av vald empir. Förskolecheferna från respektive förskola har gett mig tillåtelse att genomföra studier från förskolorna.
Som det framkommer i underrubriken urval har de båda förskolorna två avdelningar; småbarns- och storbarnsavdelning. Varje avdelning på de två olika förskolorna har besökts vid två olika tillfällen och tiden för besöken varat i cirka 1- 1,5 timme.
Hembesöken hos familjerna har varat i cirka 1 timmes tid, med fokus på observationer och informella samtal med barnen kring deras filmhyllor och deras favoritfilmer. Barnens populärkulturer flödade inte bara bland deras filmer utav även i deras lek och leksaker.
5.7 Etiska övervägande
Innan studien genomfördes var det vissa delar som behövde få grönt ljus först.
Jag har tagit hjälp utav de fyra forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2009) och utgått från dem i samband med studien. De innefattar fyra olika huvudkrav: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.
För att klargöra de olika kravens innehåll och deras infattning kommer här en kortfattad summering. Informationskravet är det krav där de involverade i forskningen får ta del av information om forskningssyftet samt att deltagandet sker frivilligt och kan därmed när som avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2009). I samtyckeskravet har de deltagande rätt att själva bestämma över sin medverkan t.ex. på vilka villkor de deltar och hur länge de ska delta. Här ska ett samtycke inhämtas från de deltagande, är de deltagande under 15 år samt att undersökningen är av etiskt känslig karaktär krävs vårdnadshavares samtycke (a.a.). Kravet med konfidentialitet är ganska självklart då det handlar om tystnadsplikt, det vill säga att det ska vara omöjligt att ta del av uppgifter som utomstående (a.a.). Innebörden av
nyttjandekravet är att samlade uppgifter enbart får lov att användas i det aktuella forskningsändamålet (a.a.).
I och med konfidentialitetskravet så är alla namn som nämns i studien fiktiva. Barnens vårdnadshavare har fått ta del av samtyckesblankett (se bilaga 1) men jag har även medvetet låtit barnen fått ta del av samtyckesblankett (se bilaga 2), då jag hållit i åtanke att även om föräldrarna gett klartecken så kanske eventuellt inte barnen känt det samma. Känner att det är
19
en självklarhet för mig att låta barnen delta, då det är barnen jag observerat samt ställt informella frågor till. De som inte haft möjlighet att skriva sitt namn har fått sätta sin markering på samtyckesblanketten ändå. Naturligtvis har jag frågat barnen efter att ha fått grönsignal från vårdnadshavare.
Förskolechefer samt personal är medvetna och har godkänt att studien skett på de aktuella förskolorna och deras arbetsplats.
20
6. Resultat och Analys
I detta kapitel som rubriken lyder redovisas mitt resultat, men det är också här min valda empiri samt teorier möter varandra i en analys. När analysen möter empirin och teorier bryts det ner för att sen sättas ihop igen, där totaliteten blir en annan. De valda teorierna till min analys av den samlande empirin styr hur man kommer till att se på totaliteten (Alvehus, 2013). Jag kommer här att analysera en del av all insamlad empir, delar av observationer samt informella samtal med barn.
6.1 Hembesök
I hembesöken som gjorts har det framkommit att barnens artefakter existerar i hemmet och att populärkulturen kan vara hjälpmedel in i literacy. Nedanför kommer två olika hembesök där man ser tydliga spår av Vygotskijs teori.
”Så nu kan vi leta efter sjörövareskatten, säger Jocke 4 år, Nelly 2,5 år och Anna 5,5 år i en kör”. ”Skynda, skynda kolla på skattkartan, säger Anna”.” Glöm inte Lilla Gubben Nelly, utbrister Jocke”.” Jag har Herr Nilsson där i och så pekar han i väskan”.
…
”Nu måste vi pausa här i Pippihuset (på studsmattan), säger Anna” ”micknick, säger Nelly glatt”. ”Ja, mä voja pannkakor, säger Jocke”. ”Mm ja de vi gjorde som Pippi instämmer, Anna”.
Hembesök 2015-06-03 hos familjen från Skogens förskola.
Pippi är en symbol för det fria barnet och är en stor kultfigur inom barnkulturen (Kåreland, 2005). Det är svårt att placera in Pippi i en genusordning då hon anses vara androgyn och normbrytande (a.a.).
Här kan det uppfattas som att barnen har en förförståelse att man behöver använda sig utav en karta för att finna skatten. En tydlig förståelse för symboliken över vad en karta medför och hur viktig den blir i leken. Enligt Fast (2008) visar barnen att det är literacy området och nosar, då barnen har lärt sig att läsa olika symboler och i detta fall kartans symbolik. Kartan
21
kan ses som en del av de artefakter barnen använder sig utav för att göra leken komplett. De andra artefakterna kan mycket väl vara Lilla Gubben och Herr Nilsson då barnen var mycket tydliga att de måste vara med för att leken ska kunna fortlöpa. Spännande att alla barnen involverar varandra och har koll samt nyttjar sin omgivning till fullo.
Jocke kan tolkas som om han varit ute och rest tidigare då han medvetet stoppat ner Herr Nilsson i väskan, för att inte bli av med honom. Enligt Vygotskijs (1995) teori har eventuellt Jocke tidigare varit med om att något gått förlorat då det inte varit i väskan som medtags i tidigare resor. Jocke har enligt teorin använt sig av sina tidigare erfarenheter för att skapa nya och ta nästa steg i sin utveckling. Igenom barnens lek synliggörs även ett distinkt samspel barnen sinsemellan där deras fantasi blivit berikat av det som tidigare upplevts i liknade situationer. Barnen har även utmanat varandra i deras nästa nivå medhjälp av den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1995 och Arnér, 2009).
Barnen beter sig mycket självständigt och bestämt, de tittar konstigt på mig när jag ställer en fråga gällande deras Pippihus. Med en nonchalans i luften från barnens håll är svaret
uppenbart och givet för dem, deras lek fortsätter utan att de märkbart bryr sig.
Det syns distinkta likheter mellan Pippi och barnen, då det avspeglas stor självständighet. Enligt Kåreland (2005) är Pippis själförtroende och jagkänsla påtagligt utvecklad. Det märks att barnen också är på god väg att ta efter Pippis självkännedom.
I det andra hembesöket;
Nadja ser filmen tar den genom att gå upp på bordet. Hoppar ner och går mot tv:n; ”det är min, min”.” Är det din film? ”. ”Ja” säger Nadja stolt och lägger upp sin film på bordet. Nadja rör på filmen igen och säger; ”min” och börjar nynna och sakta dansa på stället hon står.
….
”Å titta”, säger Nadja och följer filmens titel Frost med fingret.
Hembesök 2015-06-04 hos familjen från Fruktsalladens förskola.
Här visar Nadja tydligt med hela kroppspråket att hon vet vad det är hon håller i handen och att den brukar visas på Tv:n om man gör på ett visst sätt. Nadja lyser som en sol när hon
22
berättar att det är hennes film. Hennes glädje smittar snabbt av sig och alla i rummet ler. Här ser man tydligt på vad en härmning kan medföra (Brodin & Hylander, 1998). Enligt
Vygotskijs (1995) teori kan man se hur Nadja tar del av språkets vikt. Där hon utvecklat ett tolkningssätt i att skaffa förståelse om filmen och kopplat det till verkligheten som hon befinner sig.
I teori visar Nadja på att göra en snabb återberättning om vad som sker i filmen då hon förmedlar sina tidigare erfarenheter om vad som händer i filmen. Där hon tagit hjälp av dans och nynna låten. Artefakten är hennes tolkning utav filmen som hon utför med glädje i dans och nynnande form.
Med de egna ansträngningarna i literacy som Fast (2008) nämner utövar Nadja aktivt en ny lärdom vad bokstäverna på filmen kan innebära. Detta visar tydligt på att populärkulturen som Nadja har blir en fot in i literacy världen.
6.2 Observationerna från förskolorna
Från observationerna i de båda förskolorna kan man tydligt se ett mönster på att barnen i studien använder sig utav någon form av artefakter ifrån de aktuella populärkulturerna barnen har. Artefakter som är av stor betydelse för hur tar vara på och bearbetar erfarenheter med nuet.
In i ateljén kommer två andfådda pojkar inspringandes, Johan och Anton. Pojkarna är ivriga och flyger runt i ateljén samtidigt som de samlar på sig material. Orden flyger ut från deras munnar. ”Å nej, den blir för liten!”. ”Johan, titta du kan göra så som jag", säger Anton.
…
”Min ska vara blå, säger Johan”. ”Ja å jag ska klippa min, och göra hålen. Nu är min Batmanmask klar, utbrister Anton”.
23
Fler barn anländer in till ateljén och tar del av pojkarnas skapande. De börjar göra egna masker.
Fältanteckning 2015-05-04 Från Fruktsallandens förskola, avdelning Melonen.
I den fria leken kan barnen delge varandra i ett relationellt skapande med hjälp av samspel. De skapar tillsammans det material de anser fattas i sin lek. Leken har tagit en paus för att kunna skapa den rekvisita pojkarna tycks sakna. Enligt Malaguzzi (ur reggioemilia.se 2015) ges pojkarna möjlighet att vända och vrida på sin fantasi, då de inte finns det färdiga material som krävs i deras pågående lek.
Det kan ses tydliga spår av leken som grundat skapandet som pojkarna utgått ifrån. Barnen skapar maskerna i en handvändning och lägger inte ner större tid åt att skapa sina kreationer. Enligt Vygotskij (1995) kan deras skapande påminnas som en självklar lek som alstras från ett behov hos barnen, där deras känslor minskas i stunden. Han menar även på att Johan och Anton hjälps åt att lösa de problem som uppstår när de skapar sina masker, genom att de använder sig utav samspel med både språklig kommunikation och med kroppsligt språk. Fler barn tar vid det som sker i ateljén och även de börjar skapa masker av olika slag. Barnen börjar härma skapandet av maskerna fast de gör masker som de själv kan relatera till t.ex. så som Monster High, Vampyr osv. I den härmande i situationen utbyts ett samspel där man delger sina erfarenheter (Brodin & Hylander, 1998). Om man tittar på Henward (2015) kan detta samspel vara en aspekt av positiv inverkan i populärkulturen. Då barn hittar en
gemensam grund för gemenskap som banar väg för samarbete vilket är en jätteviktig hörnsten i samhället.
24
Varför det leks just Batman i situationen ovan kan bero på att median och utbudet i samhällets majoritet består av manliga hjältar, även om leken i sig inte behöver vara könsbunden. Detta kan påverka att de lättare tar form som en manlig hjälte (Tullgren, 2004). I leken gör barnen kön utifrån de erfarna värderingarna kring förväntningarna på manligt och kvinnligt (Öhman, 2011).
Pojkarna har fått eget inflytande i sin lek och kan på så sätt påverka sin lek ifrån
populärkulturen som ligger av intresse. Att det inte är någon vuxen närvarande i situationen ovan ger barnen möjlighet till sitt eget inflytande (Arnér, 2009). Masken är viktig och har en symbolisk betydelse i deras lek, vilket pojkarna tydligt visar att de är medvetna om (Fast, 2008). Deras erfarenhetsbank tyder på att de måste ha med maskerna i leken och att det är avgörande hur leken fortskrider.
I andra observationen från förskoleverksamhet bygger barnen med Beyblades, detta med hjälp av lego och laminerade bilder på Beyblades.
"Nä Simon så säger man inte, du måste säga; ” three two one let it rip!” ”Jaha så här”. Och så upprepar han det Daniel nyss sa. ”Nu kör vi, ropar Simon högt”. ”Saga jag kan hjälpa dig att bygga en Beyblades så kan vi alla tre tävla i finalen”.
Fältanteckningar 2015-05-06 från Skogens förskola, avdelning Svampen.
Simon får en muntlig tillrättavisning av sin kompis Daniel, som poängterar omedvetet i den tillrättavisningen han gör, om hur viktigt det är för honom att leken sker som hans minne berättar. Daniels tidigare erfarenheter av Beyblades gör att det handlas därefter.
En tolkning utav att barnen skapat sig en förståelse utav när de engelskt uttalande orden uttalas ska det automatsikt ske en rörelse med Beybladsen. Det är med de orden som Beybladsen får lov att börja köra i tävlingen.
I barnens gemenskap kan enligt Vygotskijs (1995) teori utväxla föreställda erfarenheter med nya i ett kretslopp av samspel. Barnens samspel får även här en positiv inverkan på
25
7. Slutsatser utifrån frågeställningar
I studien har de frågeställningar som ställts getts möjlighet till att bli besvarade och kommer nu kortfatta redovisas här nedan.
Är populärkulturen en väg in i literacy världen?
Det är inte helt omöjligt att populärkultur är en väg in i världen av literacy. Så länge ett barn är intresserat så lär de sig. Man kan se det som att literacy använder populärkulturen som en artefakt och på så sätt har de möjlighet att växa. Populärkulturen blir en inspirationskälla till literacy utvecklingen ett exempel från studien är t.ex. Nadja och filmen.
När barn tar del av populärkulturer byggs erfarenheter upp kring olika sammanhang och därigenom en förståelse för sin omvärld (Vygotskij, 1995).
Använder förskolebarn populärkulturer som artefakter?
I alla sekvenser kan man distinkt se att barnen använder relevanta artefakter ifrån deras egna populärkulturer. Även att populärkultur i sig kan bli en artefakt i t.ex. Literacy.
Populärkultuerna används som hjälpmedel i att skapa förståelse i barnens egen värld och omgivningen. Det kan medföra att barnen tar nästa steg i sin utvecklings nivå den så kallade proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1995). Barnens populärkulturs artefakter träder mycket fram i leken, leken som enligt Vygotskij anses vara en av de viktigaste aktiviteterna i ett lärande. Det är då man skapar sig erfarenheter samt beprövar dem, detta i ett ständigt och pågående samspel med andra.
26
8. Resultatdiskussion
I varje sekvens har jag sett hur barn blandat sina fantasier med de erfarenheter det har i sin livsvärld. Det är tillsammans i de samspelande situationerna med omgivningen,
erfarenheterna berikar barnens fantasier, deras ryggsäckar växer. Man ser tydliga samband i barns vardagliga sammanhang om att skapa sig en förståelse och en vilja att erövra nya
utmaningar. Barn använder sig tidigt av artefakter för att kunna ta del och kunna delge sin röst i deras uppfattning.
Tänka sig att det finns så många olika möjligheter när man tar del av barns olika intressen. Intressen som kan bearbetas på många olika sätt, att ta det ett steget vidare och att barnen får chansen att uppleva det med olika variationer. Det blir en möjlighet att tillsammans med barnen utveckla och lära sig nya saker tillsammans barn och barn, men även barn och vuxna.
8.1 Metoddiskussion
I studien valde jag att utgå från deltagande observationer som automatiskt gör att de observerade får en medvetenhet att de blir iakttagna. Detta kan ha för- och nackdelar men i studien ses fler för- än nackdelar med tillvägagångssättet. Visst kan de som blir observerade göra sig till men detta sker oftast i början utav observationen, innan det glöms bort. När det väl glömts bort återgår de som blir observerade i sitt flow.
För att få en mer inblick i det som observerats har informella samtal skett med de involverade barnen. Detta för att jag som observatör ges möjlighet till att få en större bild och klarhet samt reda upp frågtecken som uppstår i de olika situationerna där barnen befunnit sig
Det hade faktiskt varit spännande om man gjort en del formella samtal i form av enskilda intervjuer tillsammans med barnen. Så man hade kunnat jämföra utgången på informella och formella samtal och där av problematiserat de olika tillvägagångsätten i en annan
utsträckning.
Nackdelen med den valda metoden om deltagande observationer och informella samtal är väl att man riktar in ögonen på det man letar efter som kan medföra att man blir lite för mycket insnöad och missar det mest uppenbara. Det kan även bli för många infallsvinklar som kan
27
leda till att man får lust att ta in flera avstickande grenar, som kan medföra att studien inte kommer in på djupet.
Överlag upplevdes val av metod till studien som rätt val men det hade varit spännande att testa på semi-strukturerade intervjuer i enkätform i samma studie och då kunnat jämföra metodernas utgång i studien på ett annat sätt.
28
9. Vidare forskning
Studien har haft sitt fokus i förskolebarns populärkulturer och deras erfarenheter samt artefakter kring populärkulturerna i barnens vardagliga händelser. Barns populärkulturer är något som är aktuellt i dagens samhälle. Den är i ständig rörelse som gör det svårt att hinna med och hur man ska bemöta den mediegeneration som fortskrider.
Det skulle vara mycket intressant att gå vidare med studien och se hur pedagogers förhållningssätt är gentemot barns populärkulturer, men även se hur den ser ut i olika genusperspektiv och i stereotypernas betydelse i barnens populärkulturer.
Förskolorna i studien har en pedagogik som är snarlik varandra och det hade varit spännande att jämföra förskolor med större skillnad inom sin pedagogik och sett om barns populärkulturs artefakter sett olika ut. Nu efter studiens slut har det synliggjorts att populärkulturer kan se varierande ut och ha olika innebörder för barn. Det framkommer också att populärkulturer är något som är väldigt individuellt och att tidigare erfarenheter spelar roll hur de visuellaserars. Ett intressant forskningsområde hade varit att analysera hur man jobbar för att synliggöra barnens populärkulturer i förskolan och hur man kan ta till vara på dessa i barnens utveckling och lärande.
29
10. Referenslista
10.1 Förstahands referenser
Mina förstahands referenser har varit observationer och informella samtal under följande datum; Fältanteckningar 2015-05-04
,
Fältanteckningar 2015-05-06, Hembesök 2015-06-03 och Hembesök 2015-06-0410.2 Litteraturförteckning
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Berglund, Sara. (2015) Att motivera en metod. Föreläsning 2015-02-05
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2:5. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007. Tillgänglig på nätet:
30
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin. Tidiga möten med skrift. Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan: [kommunikation mellan hem och förskola]. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig på nätet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
10.3 Elektroniska källor
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande,
bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009 Tillgänglig på Internet:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf (hämtad 2015-05-21).
Henward, Allison S.2015. “She Don't Know I Got It. You Ain't Gonna Tell Her, Are You?”
Popular Culture as Resistance in American Preschools. The American Anthropological Association journal: Volume 46, Issue 3 September 2015 Pages 208–223. (hämtad 2015-09-09).
Malaguzzi, Loris http://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/de-hundra-spraken/(hämtad 2015-05-05)
31
Nationalencyklopedin, kvalitativmetod.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvali
tativ-metod(hämtad 2015-11-14)
Tullgren, Charlotte (2004). DEN VÄGREGLERADE FRIHETEN. Att konstruera det lekande barnet. Tillgänglig på nätet: http://www.luv.lu.se/luft/diss/soc_474/soc_474.pdf(Hämtad 2015-08-05).
32
11. Bilagor
11.1 Samtyckesblankett till vårdnadshavare
Hej!
Mitt namn är Elin och är student från Malmö högskola. Just nu håller jag på med min
c-uppsats, det vill säga mitt exsamensarbete. Jag kommer först och främst gör observationer och titta närmre på barns populärkultur och dess möjligheter i förskolan. Men kommer även att använda mig utav ljudupptagning och eventuellt foto. För att tydliggöra det kommer inte fotografierna vara några bilder på ert/ era barn.
Min studie sker anonymt vilket medföljer att alla namn kommer vara fiktiva. Givetvis
kommer jag enbart använda den insamlade empirin i forskningsändamål och efter användning kommer det elimineras.
Mvh
Elin Johnsen
Jag samtycker att mitt eller mina barn deltar i;
Observation: Ljudupptagning: Foto:
Ort och Datum:_________________________________________________ Barnets eller barnenes namn:______________________________________ Målsmans underskrift:___________________________________________
Nej, jag samtycker inte att mitt eller mina barn deltar i observation, ljudupptagning och foto. Ort och Datum:_________________________________________________
Barnets eller barnenes namn:______________________________________ Målsmans underskrift:___________________________________________
33
11.2 Samtyckesblankett till barn
Hej!
Jag heter Elin och går på Malmö högskola och håller på med ett stort arbete i skolan.
Är det okej för dig att jag använder mig utav foton på dina bilder som du målat till mitt arbete i skolan?
Ja____________ Nej___________
Men även att jag observerar dig under din vistelse på förskolan och spelar in ljud när ni leker? Ja____________
Nej___________
Ort och datum:_____________________ Din signatur:______________________
34
11.3 Bilagande bilder
För att tydliggöra observationsmaterial i studien bilagas relevanta bilder med kortfattade meningar under respektive bild.
11.3.1 Bild 1
I bilden ser vi att pojkarna problemlöser maskens storlek.
11.3.2 Bild 2
35
