Karriärvägledning på Arbetsförmedlingen

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Karriärvägledning på Arbetsförmedlingen

Career Guidance at the

Swedish Public Employment Service

Malin Stillman

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03

Examinator: Anders Hallqvis Handledare: Louise Löfqvist

3

Sammanfattning

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

Nyckelord: Arbetsförmedlingen, implementering, karriärvägledning, professionell kompetens och professionell vägledningspraktik.

4

Förord

Härmed vill jag ta tillfället i akt att rikta ett varmt tack till alla som har gjort det möjligt för mig att genomföra mitt examensarbete och som har stöttat mig under denna tid. När detta arbete är genomfört är Arbetsförmedlingen i en omställning efter att myndigheten har gått ut med ett stort varsel och nedläggning av flera kontor. Trots detta har jag blivit varmt mot-tagen och fått möjlighet att intervjua flera person inom Arbetsförmedlingen. Utan er hade inte mitt arbete inte varit möjlig att genomföra, tack för detta! Jag vill även tacka min hand-ledare Louise Löfqvist för gott samarbete under tiden för mitt examensarbete. Min kursare Johanna som peppat och alltid funnits där. Till sist vill jag rikta ett stort tack till de som står mig närmast om hjärtat, min familj. Mina största supportrar som gett mig möjlighet till att fullt ut fokusera på mitt arbete.

Tack till er alla!

Malin Stillman

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Organisationen Arbetsförmedlingen ... 9

2.2 E-vägledning ... 11

2.3 Mål och styrning inom offentlig organisation ... 11

3. Teori ... 13

3.1 Karriärvägledning- begrepp, definition, teori och modell ... 13

3.2 Professionsteori och vägledaryrket som en profession... 15

3.3 Begrepp som används i analys... 16

4. Metod ... 17

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 17

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 18

4.3 Datainsamling ... 18

4.4 Analysform ... 19

4.5 Etiska ställningstagande ... 20

5. Resultat och Analys ... 21

5.1 Personalens syn på karriärvägledning ... 21

5.1.1 Resultat – Synen på karriärvägledning är olika ... 21

5.1.2 Analys – Ett gemensamt språk saknas ... 23

5.2 Hur man arbetar med Karriärvägledning på kontoret ... 24

5.2.1 Resultat – Arbetssättet är olika och inte grundat i teori eller metod ... 24

5.2.2 Analys – Färdigheter är inte grundat i teoretisk kunskap ... 27

5.3 Kompetens för att arbeta med karriärvägledning ... 29

5.3.1 Resultat – Inget kompetenskrav utan bygger på intresse ... 29

6

5.4 Sammanfattning ... 32

6. Diskussion ... 33

6.1 Metod och Teoridiskussion ... 34

Referenslista ... 36

Bilaga 1, Intervjuguide ... 40

7

1. Inledning

Arbetsförmedlingen (Af) är en av Sveriges största myndighet, som har ett grunduppdrag sedan länge att erbjuda tjänsten vägledning till arbetslösa, något som regleras i flera förordningar (SFS 2000:628, SFS 2000:634, SFS 2007:813). Af fick i sitt regleringsbrev 2018 av regeringen i uppdrag att starta en förstudie gällande en digital plattform och återkomma med åtgärder för att öka deltagandet för arbetslösa till utbildning. Regeringen har i en tidigare utredning (SOU: 2017:82) kommit fram till att vägledning är ett viktigt samhällsuppdrag för en fungerande arbetsmarknad och att Af behöver utveckla sin vägledning, då detta uppdrag visat sig vara eftersatt inom myndigheten. Det finns en stor skillnad mellan olika lokala Af-kontor och arbetet utförs inte enligt ”syften som framgår av bestämmelser, myndighetens interna instruktioner och handläggarstöd” (ibid). Af återrapporterade (Rapport Af 2018) till regeringen att flera åtgärder för att stärka myndighetens karriärvägledning kommer att implementeras utifrån en nationell strategi som tagits fram. Af uppger nu att man ska prioritera karriärvägledningsuppdraget och erbjuda professionell karriärvägledning med hög kvalité. Man ska också i egen regi ha en expertroll och mycket god kompetens inom karriärvägledning som är ”evidensbaserad och vila på bästa tillgängliga kunskapen” (ibid). Myndigheten ser en utmaning att leverera detta via olika kanaler och det kommer innebära en stor förändring för myndighetens verksamhet. Personalens kompetens inom karriärvägledning behöver stärkas och man ska arbeta mot en specialisering. Detta ligger i linje med att vägledning behöver professionaliseras för att kunna öka kvalitén (Cedefop 2007). Det var utifrån denna utgångspunkt som tanken kring examensarbetet började att växa fram. Efter att själv ha arbetat inom politisk styrd verksam under många år är erfarenheten att uttalade strategier inte alltid implementeras full ut och inte hela vägen till lokal nivå. Det finns mål och strategier som ofta konkurrerar med varandra inom myndigheter, vilket är vanligt inom

8

offentliga verksamheter (Christensen et al. 2004, 111-113). Vägledningsuppdraget är ett sådant uppdrag som har bortprioriterats under lång tid inom Af (SOU 2017:82). Sveriges största myndighet säger sig nu prioritera karriärvägledning, den ska vara professionell och erbjudas av professionella vägledare med adekvat kompetens för uppdraget. För en blivande studie- och yrkesvägledare (SYV) är detta ljuv musik och från yrkesgruppen finns det ett intresse i sig att värna om att uttalad professionell vägledning faktiskt erbjuder detta.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Mina frågeställningar är följande:

 Vad har personalen på ett lokalt Af-kontor för syn på vad karriärvägledning innebär?

 Hur arbetar man på ett lokalt Af-kontor med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv?

 Hur resonerar personalen om kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning?

1.2 Disposition

Utifrån syfte och frågeställningar så är arbetet disponerat i följande ordning. Inledningsvis presenteras aktuell forskningsbakgrund för studien. Därefter presenteras utvalda teoretiska utgångspunkter i ett teorikapitel. Vidare redogörs för studiens metod i ett metodkapitel. Därefter presenteras studiens empiri i form av resultat och analys i ett gemensamt kapitel och avslutas med ett diskussionskapitel.

9

2. Tidigare forskning

Syftet med detta kapitel är att placera min studie i ett aktuella forskningssammanhang. Det finns en viss saknad av tidigare forskning gällande arbetet med karriärvägledning på Af då mycket av den kunskap som finns grundar sig på statliga utredningar, förordningar och styrdokument. Implementering av professionell karriärvägledning är också ett relativt nytt uppdrag för Af som ännu inte har undersökts. Af är dock en intressant organisation som flera har forskat om. Delar av denna forskning kommer presenteras i ett avsnitt, i syfte att ge en förståelse av Af som organisation. Därefter kommer ett avsnitt med e-vägledning då Af har fått i uppdrag att arbeta fram en digital plattform inom vägledning och därav intressant att presentera vad e-vägledning innebär enligt forskning. Därefter kommer ett avsnitt som berörd forskning om mål och styrning inom offentlig verksamhet i syfte för förståelse av och hur implementering av mål fungerar och påverkas i en offentlig verksamhet.

2.1 Organisationen Arbetsförmedlingen

Roland Paulsen (2015) har forskat kring Af och uppger i sin studie att under generaldirektö-ren Angelas Bermudas ledning har Af blivit en organisation som ska lösa allt, till och med världsekonomins kärnproblem. Andra myndigheter så som Försäkringskassan, Migrations-verket och Socialtjänsten börjar under denna period att skicka individer från sina verk-samheter till Af, i syfte att lösa dessa individers problem genom arbete (ibid, s. 38-39). Hans analys är att personer som är att sjuka, nyanlända och fattiga ses ha som problem att de saknar ett arbete (ibid, s. 38-39). Han uppger vidare att det är en myndighet som främst

10

bedriver myndighetsutövning och kontroll snarare än förmedling av arbete (ibid, s. 38-39), en kontroll som görs både på arbetssökande och arbetsförmedlare (ibid, s. 45). Af är den myndighet med minst förtroende hos allmänheten och Paulsen (2015) uppger att det är en myndighet som har absurda regelverk. Han menar vidare att dessa regelverk genomförs nitiskt av tjänstemännen på myndigheten trots att de inte själva tror på dessa (ibid). För att hantera denna motsättning av att göra saker som man helst inte vill, har tjänstemännen intagit olika lydnadsstrategier som de pendlar mellan (ibid).

Nord (2017) skriver att Af är en politiskt styrd organisation vars uppdrag utgår från re-gelverk som grundas på politisk ideologi. Detta innebär att förutsättningarna för myndig-heten påverkas utifrån den politiska styrning som råder i samtiden inom arbetsmarknadspo-litiken, vilket ofta resulterar till omorganisation inom myndigheten. Hon uppger vidare att Af har i uppdrag att skapa förutsättningar så att arbetssökande och arbetsgivare kan hitta varandra, stödja personer som står långt ifrån arbetsmarknaden till arbete samt i uppdrag att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring (ibid). Nords (ibid) forskning har kommit fram till att arbetsförmedlarna i dag har en lägre auto-nomi till yrkesutövandet än tidigare då Af i dag styrs av centralt framtagna och standardise-rade processer. Processer som får effekter på yrkesutövandet, tidigare byggde arbetet på den professionella bedömningsförmågan men i dag behöver tjänstemännen i stället inordna sig i olika processer som pågår inom myndigheten. Processer som bestämmer vad de ska göra och hur arbetet utförs, ofta genom standardisering med digitala verktyg, vilket tar mycket tid i administration och dokumentation. Yrkesrollen har förskjutits från att vara en aktör som använder sin expertis till en administratör (ibid).

Olofsson (2018) beskriver att det finns en förväntning hos medarbetare att arbetet som arbetsförmedlare ska innebär fysiska möten med arbetssökande och en förmedlingsverk-samhet. Han menar vidare att Af har stor personalomsättning, hög sjukskrivningstal och svårigheter med att rekrytera ny personal. Personalen på Af har en hög arbetsbelastning och pressad arbetssituation (ibid).

Ernesto och Danielsson (2008) uppger att det råder en generell trend av digitalisering av svensk förvaltning, vilket inte är ett undantag för Af. Detta innebär en ökning av elektro-niska tjänster, självservice och information genom nätet. Kontakter sker till större delen digitalt och myndigheten förväntar sig att medborgarna ska använda sig av detta. Det

tradit-11

ionella förmedlingsarbetet med personliga möten mellan arbetsförmedlare och arbetssö-kande har där av förändrats.

2.2 E-vägledning

Jim Bright (2015) skriver om karriärvägledning i form av Informations- och kommunikat-ionsteknik (IKT) utifrån Kaosteorin. Han uppger att framtidens karriärvägledning med IKT kommer kunna möta dagens utmaning i att erbjuda vägledning både snabbare och till fler personer när detta efterfrågas. Yrkesgruppen har dock inte hängt med i utvecklingen med att anpassa vägledning genom IKT då det finns ett motstånd inom kåren att förflyttas sig från fysiska möten till vägledning online (ibid). Han menar att det inte går att ställa sig ut-anför denna tekniska revolution, som innebär att individer i dag är vana vid att ha tillgång till information och olika service på nätet genom datorer, mobiler, Ipads mm. Vägledare behöver anpassa sig till utvecklingen och möta sökande i deras vardag, detta för yrkets egen överlevnad. I dag finns det IKT inom karriärvägledning men baseras ofta på karriär-vägledningsinformation och inte på att stödja individen till färdigheter i karriärplanering (ibid). Detta innebär ett ”antal färdigheter och kompetenser som stödjer individen i att för-ena, analysera och organisera kunskapen om sig själ (självinsikt) och kunskap om utbild-ningens- och yrkesinformation så han hen kan fatta och genomföra beslut och klara över-gångar/växlingar i livet” (Lindberg, 2014).

2.3 Mål och styrning inom offentlig organisation

En politiskt styrd verksamhet behöver förhålla sig till den komplexitet som finns i en politisk-administration (Christensen et al. 2005, 111), att både genomföra den politiska riktningen som råder, att praktisk utföra detta i verksamheten, samtidigt som man ta hänsyn till aktörer med uppdrag som liknar eller går in i varandra. Verksamheten behöver också förhålla sig till komplexa, vaga, skiftande mål som även kan ändras över tid samt kolliderar

12

med varandra. Detta är ett kännetecken för den offentliga sektorn (ibid). Det finns hela tiden en rad visioner och officiella mål, samtidigt som man behöver förhålla sig till och prioritera på olika sätt utifrån en ekonomi. Primärt strävar verksamheten efter en budgetbalans (ibid, 112). Själva operationaliseringen av målen ska implementeras i en verksamhet som redan är organiserad på ett visst sätt samt arbetsuppgifter som prioriteras olika. Vid nya mål behöver organisationen ta ställning till om det är aktuellt med en even-tuell omorganisering och omprioriteringar av arbetsuppgifter för att möta den nya styrning-en (ibid, 112). Det finns styrning-en hierarkisk ordning där ledning bestämmer inriktningstyrning-en av verk-samhetens organisation, arbetsuppgifter och prioriteringar. Huvudmålen som sätts är ofta bredare än de delmål som ges och ledning kan modifiera de formella målen och ge avkall på vissa vid implementering. Från ledningen kan det komma informella mål och värdering-ar för att ge viss frihet till personalen. Detta kan i sin tur påverka förhållningssätt och hand-lingar i arbetet mot olika mål (ibid, 113).

13

3. Teori

I detta avsnitt presenteras de teoretiska modeller och begrepp som senare kommer att användas för att förstå och tolka studiens resultat. Kapitlet presenters utifrån två områden; karriärvägledning och profession. Den första bidrar till att förstå personalens syn på karriärvägledning och arbetet med detta utifrån en teoretisk kontext. Den andra för en förståelse av hur arbetet med vägledning bedrivs på Af utifrån professionellt perspektiv.

3.1 Karriärvägledning- begrepp, definition, teori och modell

I detta arbete kommer studie- och yrkesvägledning att benämnas som karriärvägledning då detta är det begrepp som Af har valt att använda i sin verksamhet. Det är även ett vedertaget begrepp inom den professionella gruppen vägledare. I texten kommer också vägledning an-vändas som ett synonym för karriärvägledning.

Lovén (2014, 26) har i sin bok Karriärvägledning en forskningsöversikt gjort en över-sättning på OCED:s definition av vägledning vilket är följande:

I ett övergripande perspektiv kan vägledning ses som en pedagogisk aktivitet som med information, motivation, stöd och andra hjälpande aktiviteter, och med utgångspunkt att i så väl individens resurser som möjligheterna i omvärlden, har som mål att underlätta för individer och grupper i alla åldrar och vid olika tidpunkter i livet att välja utbildning, yrke eller karriär och att bidra till en bättre livsplanering

Vägledning ses som en pedagogisk aktivitet som handlar om att informera, motivera och göra aktiviteter som stödjer en person/grupp i sitt val och väljande av utbildning, yrke eller karriär (ibid, 26). Vägledning avser inte enbart ett tillfälle utan det kan vara ett stöd vid

14

flera tillfällen under livet. Utgångspunkten är att ta tillvara individens resurser och möjligheter som finns i omvärlden (ibid, 26). Det ses som en lärandeprocess för att bättre kunna hantera kommande val i framtiden och hantera den omvärld och möjligheter som finns då, att kunna göra en god livsplanering (ibid, 26). Af arbetar med ungdomar och vuxna från tjugo upp till sextiofem år. Vid vuxen ålder är ofta personens situation mer komplex och man behöver ta hänsyn till individens hela livssituation. Här blir det mer att hantera den specifika brytpunkten som personen befinner sig i som exempelvis arbetslöshet, vilket både kan vara påtvingad eller frivillig situation (ibid, 28-33). Detta innebär att vägledning för vuxna är lite annorlunda jämfört med vägledning för yngre personer.

Utifrån resultat som har framkommit så har jag valt att presentera en teori från vägled-ningens grundare Parsons (1909), egenskap- och faktorteori som även ses som en matchningsteori (ibid, 68). Parsons teori har utvecklats under åren och idag benämns den som person- och miljöteori. Den bygger på modellen om kunskap om sig själv, kunskap om omvärlden och att resonera om dessa två delar (ibid, 68). Matchningsteorier och matchning finns fortfarande idag inom vägledning och förknippas ofta med testning (ibid, 68). Parsons modell har vidareutvecklats med åren till fyra olika områden. Inom svensk vägledning finns det en modell som kallas Fyrstegsmodellen (ibid, 30) och finns att se i bilaga 1, beskriver grovt karriärvägledning och de delar som en sökande går igenom vid en beslutssituation. De fyra delarna består av att individen behöver kunskap om sig själv, kunskap om sina alternativ, förmåga att fatta beslut och förmåga att genomföra sitt beslut. I denna modell finns ingen sammankoppling med mätning och testning på samma sätt som tidigare modeller men kan användas (Lovén 2000, 59). Lovén (2014, 30) använder begreppen insikt, utsikt och framsikt. I en valsituation jämför sig en sökande mellan vad man själv (insikt) har för intressen, anlag, färdigheter, ambitioner och habitus och vad det finns för alternativ (utsikt) som matchar detta i omvärlden i form av utbildning, yrken och arbetsliv (ibid). I denna jämförelse mellan insikt och utsikt framkommer olika alternativ som den sökande behöver ta ställning till. Nästa steg blir då att utifrån dessa olika alternativ göra ett medvetet och väl grundat val (framsikt). När ett val är gjort går den sökande in i sista delen i modellen. Detta innebär att genomföra det beslut som man tagit och göra en plan på hur man ska genomföra sitt beslut. Många sökande är i behov av stöd i de olika delarna i

15

modellen av en vägledare då många sökande har låg kunskap om sig själv och kunskap om vilka alternativ som finns (Lovén, 2000 och Lovén, 2014).

3.2 Professionsteori och vägledaryrket som en profession

En professions verksamhet är grundad i vetenskaplig forskning och tillhör samhällets högre mellanskikt. Professionerna är modernisterna i kunskapssamhället och driver utvecklingen framåt. Yrkesgrupper som ses som en profession är bland annat läkare, ekonomer, sam-hällsplanerare, psykologer, jurister och tekniker. För att en yrkesgrupp ska ses som en pro-fession ställer Brante (2009, 18) en lista med nio kriterier som behöver uppfyllas. De punk-ter som kommer att användas i analys är: användandet av färdighepunk-ter som är grundande av färdigheter i teoretisk kunskap, kompetens som garanteras genom examina och inom områ-det för professionen finns områ-det ett gemensamt språk, som endast delvis kan förstås av utan-förstående (ibid).

Vägledning som professionell grupp i Sverige uppfyller precis alla kriterier i Brantes lista förutom fullt ut punkten, att användandet av färdigheter är grundat i teoretisk kunskap fullt ut (Lovén 2015, 36). Vägledningspraktiken är en tvärvetenskaplig kunskap som bygger på tre forskningsdiscipliner psykologi, sociologi och pedagogik. Utifrån dessa tre discipli-ner har det utvecklats olika karriärteorier (Lovén 2000, 52), vilket den professionella grup-pen inom vägledning arbetar utifrån. I Sverige saknas en forskningsutbildning inom väg-ledning men det finns en egen yrkesutbildning, en professionell förening och etiska riktlin-jer.

Vägledning är en semiprofession (Lovén 2014, 36) som exempelvis sjuksköterskor, soci-alarbetare och klasslärare. Brante (2009) skriver om semiprofession, att detta är yrken som uppfyller vissa eller inte i lika hög utsträckning de attribut som de klassiska professionerna gör. Dessa yrken är inte lika specialiserade utan är i större utsträckning tvärvetenskapliga. De har en lägre självbestämmanderätt till både politik och andra professioner än vad klas-siska professioner har (ibid). Professionell praktik är uppbyggt på tre komponenter som samspelar, och kan ses som en triangel med tre hörn där följande delar är representerat i ett

16

av hörnen: vetenskaplig diskurs (vetenskapare), behandling (professionell yrkesgrupp) och objekt (patient, klient etc.). Denna struktur återfinns i alla moderna professionella praktiker (ibid, 160). Inom samma teoretiska profession skriver Britta Högberg (2016) om profess-ionell kompetens som ett eget begrepp och kunskapsform som skiljer sig från annan kun-skap. Hon beskriver att professionell kompetens struktureras av Brantes professionella tri-angel.

Kompetens i vid mening innebär en persons förmåga att använda sig av sin kunskaper och färdigheter. För att besitta en professionell kompetens behöver man förutom att kunna använda sig av sin kunskap och färdigheter, även kunna förklara vad man ska göra samt att detta görs utifrån en teoretisk grund. Hon beskriver att professionell kompetens är en kun-skap avskild från vetenkun-skaplig kunkun-skap och lekmannakunkun-skap. Det är en kompetens som bygger på expertis, värderingar och tyst kunskap. En kunskap som växer fram i det prak-tiska utövandet av sin profession. (ibid).

Lovén (2014) uppger att en god vägledare behöver ha tre insikter: personlig-, teoretisk- och metodisk insikt. En vägledare behöver ha kunskap om hur man själv ser på omvärlden och hur man uppfattas av sin omgivning (personlig insikt) (ibid). En vägledare behöver vara teoretiskt förankrad inom teori som hjälper till att förstå och tolka människors age-rande främst vid karriärval (teoretisk insikt). En vägledare behöver ha insikt i metoder och verktyg som stödjer människors egen utveckling och ta ansvar vid karriärval (metodisk in-sikt) (ibid). Vägledningssökande är olika, har olika behov och startar från olika utgångsläg-en. Därav är det av vikt att en vägledare besitter en bred kunskap om olika karriärteorier (ibid, 93) för att kunna välja teori, metod och verktyg efter sökande och situation.

3.3 Begrepp som används i analys

I analysen kommer Lovéns Fyrstegsmodell att användas med begreppen insikt, utsikt och framsikt samt hans beskrivning av en god vägledare behov av insikt om personlig-, teoretisk- och metodisk insikt. Även tre av Brantes kategorier för att uppfylla en profession nämns och begreppen professionella triangel och professionell kompetens.

17

4. Metod

I detta kapitel redovisas arbetets metodologiska överväganden. Kapitlets syfte är att ge läsaren en transparens kring arbete med denna studie och presentera metodval, urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstagande utifrån fem avsnitt.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Mitt val av metod landade i den kvalitativa metoden för att kunna få fram den mjuka datan (Larsen 2018, 31). Kvalitativa metoder möjliggör att förstå informanternas synvinkel och upplevelse (Kvale & Brinkmann 2014, 17). Mer specifikt ville jag genom undersökningen försöka förstå deras värld, deras vardag med arbetet kring karriärvägledning samt deras syn på detta. Metoden ger möjlighet att respondera på det som kommer fram ur intervjuerna och ger då en bättre förståelse av informantens värld. Det ger även möjlighet att under en intervjusituation ställa följdfrågor, kunna be informanten att förtydliga sina svar och säkerställa att jag förstått rätt. Därav har valet av metod landad på kvalitativ och inte kvantitativ. I en kvantitativ metod med enkätundersökning så finns inte den möjligheten, där används snarare förbestämda svar och där med svårare att få utförliga svar om undersökningspersonernas syn på saker och på sin livsvärld (ibid, 46).

18

4.2 Urval av undersökningsenheter

Mitt urval av undersökningsenheter har valts utifrån ett icke-sannolikhetsurval och ett god-tyckligt urval (Larsen 2018, 125) där undersökningsenheterna har valts ut på egen hand. Urvalet av ett lokalt Af-kontor grundade sig på en tidigare vetskap om att kontorschefen på detta kontor även är ansvarig chef för karriärvägledningsuppdraget på en enhet (flera Af- kontor). Detta har varit en bidragande faktor till urval av kontor då denna chef ses som en nyckelinformant. Informanterna valdes ut efter resonemang med kontorschef med principen att hitta nyckelinformanter från olika avdelningar och har olika uppdrag inom vägledning, för att bidra till en bredd och variation i syfte att få ut mesta möjliga empiri utifrån frågeställningar. Undersökningsenheterna är kontorschefen, en psykolog, en vägledare (arbetsförmedlare) och tre arbetsförmedlare från olika tjänstegrupper.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex infor-manter. Intervjuerna har genomförts på det lokala Af-kontoret med stöd av en intervju-guide. Mailkontakt togs med informanterna och intervjuer bokades utifrån anpassning av deras schema. Vidare genomfördes intervjuerna på det lokala Af-kontoret och varade mel-lan ca 20-45 min. Intervjutillfället spelades in med hjälpa av mobilens ljudinspelnings-funktion och transkriberades i sin helhet. Intervjuguiden (bilaga 1) har strukturerats med en inledning, start och tre ämnesområden relaterade till frågeställningar. Dessa områden berör synen på karriärvägledning, hur man arbetar på kontoret, eget arbete och kompetens inom vägledning.

Validiteten är själva trovärdigheten av den kvalitativa studien, att en undersöker det som är sagt ska undersökas utifrån syfte och frågeställningar (Larsen 2018, 129). Testintervju genomfördes innan intervjutillfällena med en oberoende arbetsförmedlare och gav möjlighet att justera mot att bättre passa frågeställningar och ökade därmed validiteten. Hela forskningsprocessen har genomförts med ett kritiskt förhållningssätt (ibid, 130) då jag

19

har en stor kunskap om myndigheten sedan tidigare. Det har därför varit extra viktigt att ifrågasätta varje steg i processen, att det grundar sig i vetenskapligt antagande och inte en personlig erfarenhet.

Reliabiliteten innebär studiens pålitlighet och noggrannhet i själva genomförandet (Kvale & Brinkmann 2014, 295). Denna studies reliabilitet kan säkras genom att studien empiri har hanterats på ett noggrant och strukturerat sätt. Exempelvis vid intervjutillfället fanns en noggrannhet i att inta en ovetande position och att undvika ledande frågor. I syfte att inte påverka informanternas svar och att undvika att de ser mig som en expert i ämnet.

4.4 Analysform

Utgångspunkten för arbetet har varit öppna frågeställningar och inte från en specifik teori eller hypotes, därför kan metoden beskrivas som induktiv (Larsen 2018, 30). Frågeställ-ningarna utvecklades under hela processen av examensarbetet. I kvalitativ forskning pågår analys under hela forskningsprocessen (ibid, 159). Jag förde loggbok på tankar och funde-ringar kring mönster och olika samband som uppkommit under intervjutillfällen, ge-nomlyssning av intervjuerna, vid transkribering och slutligen innehållsanalys. Innehållsana-lysen (ibid, 105) av det transkriberade materialet genomfördes i olika steg. Första steget var att läsa igenom texterna i sin helhet för en överblick av materialet. Därefter genomfördes understrykning av ord med markeringspenna, relevanta för problemformuleringen. Anteck-ningar fördes vid sidan av texten för sammanfattning av stycken men även nyckelord och teman med relevans för frågeställningar. Sedan skapades ett wordokument med olika teman dit olika citat klistrades in som passade temat. Detta har sedan resulterat i det empiriska material som redovisas under resultatet.

20

4.5 Etiska ställningstagande

Denna studie genomfördes utifrån god forskningssed och har följt de forskningsetiska principer som är gällande inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2017). I detta avsnitt presenteras på vilket sätt studien har uppfyllt kraven på information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Informationskravet som innebär att informera om forskningens syftet till dem som berörs (ibid) har genomförts både vid första kontakt med alla informanter per mail alternativt telefon samt innan intervjun påbörjades. Samtyckekravet innebär att de som deltar i studien gör detta frivilligt och samtycker till deltagandet (ibid). Detta är uppfyllt genom att kontakt etablerades med kontorschef för samtycke att förlägga studien på det aktuella Af-kontoret. Alla informanter tillfrågades om att delta både vid en första kontakt per mail alternativt telefon samt i inledning av intervjutillfället. Konfidentialitetskravet gäller största möjliga anonymitet för deltagare i studie samt att personuppgifter hanteras på sådant sätt att obehöriga inte tar del av dessa (ibid) är uppfyllt. Informanterna informerades inledningsvis vid intervjutillfället att kontorets lokalisering kommer vara anonymt, likväl som deras namn. Däremot fick de information om att de kan känna igen sig i citat och text. Informanternas namn har bytts ut när citat presenteras i resultatdelen. Ljudfiler och dokument har anonymiserat och förvarats enskilt från obehöriga. Informanterna har fått information om att ljudfilerna transkriberas och sparas tills arbetet är genomfört och godkänt. Nyttjandekravet om att uppgifterna som har samlat in enbart får användas till forskningsändamål (ibid) har informanterna också fått information om inledningsvis vid intervju samt att detta har följts vid studie.

21

5. Resultat och Analys

I detta kapitel presenteras resultat och analys utifrån tre teman: personalens syn på vad karriärvägledning innebär, hur man arbetar på kontoret samt kompetens för att arbeta med uppdraget. I varje tema presenteras analysen i direkt anslutning till respektive resultat. Kapitlet avslutas med sammanfattning av resultat och analys.

5.1 Personalens syn på karriärvägledning

I detta avsnitt presenteras resultat och analys av personalens syn på vad karriärvägledning innebär, synen på nyttan med vägledning och vad som är specifikt med vägledning på Af.

5.1.1 Resultat – Synen på karriärvägledning är olika

Af har valt att använda sig av benämningen karriärvägledning. Detta är ett relativt nytt be-grepp inom myndigheten som inte är etablerat fullt ut. För flera av informanterna upplevdes ordet karriär som ett ord som inte känns bekant eller passar in i Afs verksamhet. Benäm-ningen som de relaterar till är vägledning. Det beskriver Maja i följande citat:

De som efterfrågar karriärvägledning är det mer personer som kanske har stöttning från andra, exempelvis Trygghetsstiftelsen, för att komma vidare eller sikta uppåt. Så det är väldigt lite karriärvägledning som jag håller på med. I den tanken som jag tänker att man ska komma vidare.

Informanterna upplever att de sökande på Af främst behöver ett arbete och att de för de sökande och deras situation inte är relevant att tänka på karriär. Ett mer rimligt mål menar informanterna, snarare än att de sökande ska göra karriär, är att den sökande kommer till ett

22

arbete som fungerar, vilket Axel beskriver: ”För vi är ju glada om personen i huvud taget kommer till ett arbete där de det fungerar och trivs”. Sara tänker att karriärvägledning inne-bär rådgivning och bedömning av en persons förutsättningar att klara en utbildning, om personen i fråga inte klarar detta själv. Andra informanter beskriver karriärvägledning som att man får stöd i sin karriäromställning, att en person vill ta ett steg vidare, eller måste av olika anledningar göra en förändring och byta inriktning. Vägledning handlar då om att få stöttning i denna process med att komma fram till ett nytt mål och hur man ska ta ett steg vidare. Alice beskriver detta i följande citat:

Karriärvägledning för mig så tänker jag någon som ska hjälpa mig att komma dit jag vill. Det kan ju i princip vara högt och lågt men, för karriär för mig kan vara en sak och karriär för dig kan vara något annat. Så jag tänker, hitta vägen dit jag vill.

Astrid är inne på samma spår men ser även vägledning som ett generellt stöd i livet och be-skriver att vägledning kan vara inom flera områden, litet som stort, att få stöd med att göra rätt val under olika perioder i livet och hon kallar det för livsvägledning.

Personalen ser att en vägledare på Af är en expert på arbetsmarknaden, till skillnad från någon som arbetar utanför myndigheten, exempelvis en studie- och yrkesvägledare (SYV) som arbetar på en skola och vägleder då till studier. På Af är målet att arbetssökande ska komma till ett arbete och vägledas mot yrke och arbetsmarknad. Därför har arbetsför-medlare på Af istället kompetens om arbetsmarknaden, olika yrken, prognoser för dessa och arbetsmarknadsutbildningar. Vägledningsprocessen behöver gå snabbt för att nå målet, att komma ut i arbete. Detta beskrivs av bland annat Anna i detta citat:

Det känns som om vi ska ha bättre koll på helheten på arbetsmarknaden. Är det någon idé att bli det här.[…] vad blir det för resultat så småningom, finns det en arbetsmarknad för det här lite så? Processen kan inte vara hur lång som helst, […] vi mäts och det finns mål på att det ska leda till någonting.

Vid samtal kring nytta med vägledning så uppger alla informanter att det finns en nytta men att de har olika syn på detta. Gemensamt ser man att det finns en nytta med vägledning för individen i att skapa en målbild för målet arbete. Vilket Sara beskriver så här: ”jag tror det finns en jättenytta, just i att hjälpa dem framåt och att kunna se ett mål”. Anna beskriver att nyttan är att vägledningssökande får en utomstående opartisk person att bolla sina

23

funderingar med. Hon menar att genom vägledningssamtalet förs samtal om personens tankar och funderingar som startar en process hos individen som den tar med sig efter samtalet. En annan informant beskriver att nyttan är att individen blir synliggjord, att valet av ett arbete blir mer grundat i en individs önskemål och förutsättningar, vilket ökar möj-ligheten att komma till rätt arbete. Ett annan beskrivning av nyttan är att det öppnar upp nya möjligheter som individen inte ser själv, utan i vägledningen är stöd i att se och förstå nya saker som man inte skulle göra på egenhand.

Sammanfattningsvis visar resultatet ovan att man har olika syn på begreppet karriärväg-ledning och vad det faktiskt innebär. Alla ser en nytta för individen men nyttan beskrivs olika. Vägledning inom Af beskrivs som en kortare process än till exempel skolan och fo-kus är att arbetssökande ska komma till ett arbete. En vägledare på Af har en stor kompe-tens om arbetsmarknad, yrken och prognoser men saknar detta inom om skola och studier.

5.1.2 Analys – Ett gemensamt språk saknas

I Brantes (2009,18) lista på kategorier som behöver vara uppfyllda för att kallas en profess-ion är en punkt följande: ”Inom området för professprofess-ionen finns det ett gemensamt språk, som endast delvis kan förstås av utanförstående”. I resultatet ovan så framkommer det att personalen beskriver karriärvägledning på olika sätt, det finns inte ett gemensamt språk vid beskrivning. Enbart begreppet karriärvägledning är för flera okänt som ett begrepp inom myndigheten. Vid jämförelse av personalens syn på vad karriärvägledning innebär och de-finition av karriärvägledning är dessa till stor del olika. Det går att se gemensamma näm-nare mellan resultat och definition men inte fullt ut och inte hos alla. Även beskrivning av nyttan är olika men gemensamt är att man ser en nytta för individen. Inom den profession-ella gruppen vägledare är karriärvägledning ett erkänt begrepp och det finns även en ge-mensam syn på vad detta innebär (Lovén 2014). Vägledning på Af bedrivs inte utifrån ett gemensamt språk så som den professionella yrkesgruppen gör.

Lovéns fyrstegsmodellen (2014) handlar bland annat om utsikt som innebär att den sö-kande behöver få kunskap om utbildning, yrken och arbetsliv. Vägledarens roll i detta är att informera inom alla dessa områden. Vägledare arbetar i olika verksamheter och har en stor kunskap om frågor som ligger i linje med sin verksamhet. Resultatet visar att vägledning på

24

Af är riktat mot arbete, delen yrken och arbetsliv i fyrstegsmodellen (ibid) och inte delen som innebär utbildning. Detta kan ses som en naturlig inriktning då verksamheten arbetar mot arbetsmarknaden och inte mot skolan. Baserat på den modell som Lovén presenterar är det rimligt att hävda att en viss kunskap inom utbildning och skolsystem behövs av vägle-daren i en vägledningssituation. Personalen på Af beskriver sin goda kompetens inom ar-betsmarknaden, men enligt fyrstegsmodellen krävs det mer än så för att tillgodose behovet av vägledning. Vägledning på Af tillgodoser inte alla delar som ingår i professionell vägledning.

Sammanfattningsvis saknas ett gemensamt språk kring karriärvägledning på Af-kontoret något som den professionella yrkesgruppen vägledare innehar. Det saknas även vägledning inom utbildning som enligt fyrstegsmodellen ingår i delen utsikt som ingår i professionell karriärvägledning.

5.2 Hur man arbetar med Karriärvägledning på kontoret

I detta avsnitt presenteras hur man arbetar med karriärvägledning på det lokala Af kontoret och om arbetet är kopplat till teori eller metod men även hur prioriterat uppdraget är på kontoret. Därefter följer analysen av resultatet.

5.2.1 Resultat – Arbetssättet är olika och inte grundat i teori eller metod

Under studien framkommer att kontorets vägledningsverksamhet är uppdelat på tre per-sonalgrupper. Den ena är arbetsförmedlare som har informell vägledning i sina samtal med arbetssökande. Den andra är arbetsförmedlaren Anna som är ensam vägledare på kontoret. Hon har uttalade vägledningssamtal och uppdrag att arbeta med vägledning på tjugo pro-cent i sin tjänst. Den tredje är arbetspsykologen Alex som har ett uttalat uppdrag med vägledning som en del i sin tjänst och arbetar som inter konsult till arbetsförmedlarna. Arbetsförmedlarna har som en del i sina arbetsuppgifter att genomföra olika samtal med arbetssökande, i syfte att stötta till målet arbete och egen försörjning. Det är i dessa samtal

25

som man ser att man har en form av outtalad vägledning som ett moment i sitt arbete, så här beskriver Alice det: ”det litegran att vi gör det utan att veta om det. Framför allt när man har de här samtalen med kunderna då”. Ingången till vägledning i samtalen är oftast utifrån att man ser en differens i vad sökande har för utbildning, vilket yrke man önskar arbeta inom och vad arbetsmarknaden ställer för krav. Det beskrivs som en lättare form av väg-ledning av Astrid: ”för alla har väl lite mer eller mindre vägväg-ledning light som jag kallar de”. Denna grupp har fått från ledning att man ska arbeta främst med digital vägledning vilket innebär att arbeta med hemsidan som Sara uppger så här: ”alla ska jobba med vägledning och då ska vi ha de digitala verktygen liksom och jobba på våran hemsida”. Vägledningen praktiseras inte av arbetsförmedlarna utifrån någon teori eller metod, vilket Astrid beskri-ver: ”vi är inte väl underbyggda där när det gäller forskning och teorier och kopplat ihop med hur vi verkligen jobbar på många sätt”. Arbetsförmedlarna har istället skapat sig ett arbetssätt att föra samtal med arbetssökande utifrån erfarenhet och att arbeta med männi-skor i omställning. Detta beskriver arbetsförmedlaren Maja så här:

Lerning by doing, och lite vad jag vet funkar på ungdomarna, det är mest det. Nej, ingen metod eller något sådant. Det sitter inte kvar i så fall eller att det är så införlivat så att man inte vet om det?

Arbetsförmedlarna ser inte att det bedrivs någon direkt vägledningsverksamhet på kontoret. Under våren 2018 försökte man starta upp en grupp med arbetsförmedlare som skulle arbeta med vägledning på kontoret, vilket uppskattades av personalen. Tanken var att erbjuda vägledningssamtal till arbetssökande med låg utbildningsbakgrund, utan grund-skole- och gymnasieutbildning, vilket kontorschef Astrid beskriver här:

Vi har försökt att få ihop en vägledargrupp med vägledare och försökt att titta på hur våra sökande ser ut, vad de har för behov och inrikta oss mot dem som har väldigt låg utbildningsbakgrund.

Flera ur vägledningsgruppen har slutat och nu är det endast en vägledare kvar på kontoret som främst arbetar med vägledning mot sina egna arbetssökande.

Vägledaren Anna har avsatt en dag i veckan för vägledning ”inte helt görbart med så många samtal just nu, två samtal per dag, per tisdag då” (Anna), vilket i praktiken innebär ungefär två uttalade vägledningssamtal i veckan. Övrig tid går till kompetensutveckling,

26

som att hålla sig uppdaterad på Af hemsida, gå igenom material som finns, delta i vägled-ningsnätverk, mässor och besöka projekt inom myndigheten. Även vägledaren arbetar uti-från en egen metod som bygger på fragmenten av olika utbildningar vilket hon beskriver här: ”får ju väldigt bra input när man sitter utbildningssituationen och sedan på något sätt så gör man om det till sitt eget”.

Psykologerna på Af arbetar med personer som är i behov av rehabilitering och de gör bedömning, utredning och testning för att se var en person stå nu, vad det finns för behov av anpassning men även stödsamtal. Arbetsförmedlare har möjlighet att diskutera olika ärenden och lämna uppdrag till psykologerna. Uppdrag inom vägledning kan lämnas i form av fördjupad vägledning och då tar man ett helhetsgrepp kring den arbetssökandes situat-ion. Det kan även innebära att testa förutsättningar inför eventuella studier, arbete eller ar-betsträning. Vid vägledning arbetar psykologen med anamnes bland annat kring fritidsin-tressen, personlighet, vad personen är duktig på och tycker är roligt. Begreppet anamnes beskriver psykologen Axel på följande sätt:

Om du är min sökande så tänker jag din livsberättelse om din fritid, ditt jobb, ditt mående. Hur du ser på dig själv och hur du ser på andra. Framför allt på den praktiska anamnesen är vad har hänt i ditt liv, hur har det varit tidigare, vad har du jobbat med, var har du gått i skolan, hur har du det hemma, allt kring det.

Psykologerna arbetar utifrån samtalsmetodik och testningsmetodik. Arbetet innebär ofta testning och Alex uttryckte det som ”riktig vägledning är testning” och det kan vara inom läs- och skriv, begåvning, koncentration, minne, numerisk förmåga, spatialförmåga och personlighets skattning. En metod som psykologerna arbetar med på Af är arbetspsykolo-gisk utredning (APU). I denna metod är testet Vägvisaren representerat och bygger på en känd karriärvägledningsteori av Holland. Vägledningen genomförs vid tre tillfällen och första gången görs en anamnes/livsberättelse av personen, sedan testning och sits genom-gång av testningen. Så här beskriver Alex med egna ord hur han arbetar med vägledning:

Med vägledning så får man väl i varje fall ha tre samtal. Först ska man ha anamnesen och de bitarna och sedan ska man göra testningen, följa upp testningen och återkoppla och även då prata med klienten om möjliga områden som öppnar upp sig utifrån testning och den biten.

27

Af satsar sina resurser på en digital plattform som är tillgänglig för alla samhällsmedbor-gare men prioriterar inte vägledning på det lokala kontoret. Vilket efterfrågas från personal, ”personalen är det efterfrågat, en stor efterfrågan” (Astrid). Det har börjat att pratas om vägledning igen efter att det har varit tyst under många år, myndigheten säger att det är ett prioriterat uppdrag. På kontoret upplever man att det i närtid har varit ett prioriterat uppdrag och funnits höga ambitioner, men att det i dagsläget inte pratas eller prioriteras i någon di-rekt omfattning. Alice beskriver det så här: ”Nu tycker jag inte att det är prioriterat alls. Det har tappats bort helt. Både bland personal och ledning”. Resurserna läggs istället på digital vägledning och vägledningen genom det personliga mötet har bortprioriterats, ”det blir inte prioriterat på lokalnivå på grund av resurser, en resursfråga egentligen” (Alice). Det finns planer inom myndigheten på att ”man ska kunna chatta med vägledare eller har webbmöten med vägledare, men inte personlig kontakt” (Astrid).

Sammanfattningsvis arbetar man olika på kontoret, alla arbetsförmedlare ska arbete med vägledning och då främst informera om Afs hemsida, vägledaren Anna har uttalande väg-ledningssamtal med sina sökande. Arbetet bedrivs inte utifrån teori eller metod med undan-tag för arbetspykologer. Karriärvägledning är inte prioriterat på kontoret och resurser läggs på digitala verktyg.

5.2.2 Analys – Färdigheter är inte grundat i teoretisk kunskap

I Brantes (2009, 18) lista på kategorier som behöver uppfyllas för att kallas en profession är en punkt; ”Användandet av färdigheter som är grundande av färdigheter i teoretisk kun-skap”. Han menar också att professionell praktik är uppbyggt på tre komponenter som sam-spelar, och kan ses som en triangel med tre hörn där följande delar är representerat i ett av hörnen: vetenskaplig diskurs, behandling och objekt (Brante 2014). Utifrån detta belyses vikten av att professionellt arbete grundar sig på komponenterna teori och metod. I resulta-tet framgår att arbetsförmedlarna och vägledaren (arbetsförmedlare) inte arbetar utifrån te-ori eller metod från en vetenskaplig grund. Det omnämns ingen tete-ori i resultatdelen och metod som uppges är främst erfarenhetsbaserad. Vägledning på Af bedrivs inte på färdig-heter som är grundat på färdigfärdig-heter i teoretisk kunskap vilket görs i professionell karriär-vägledning.

28

Utifrån fyrstegsmodellen (Lovén 2014, 68) samtalar och informerar arbetsförmedlarna och vägledaren om delen utsikt, så som arbetsmarknaden, prognoser, yrken och Af hemsida. Vägledning inom delarna insikt och framsikt finns inte med i dessa samtal. Visst undantag för vägledaren som visar vissa indikationer på att hon arbetar med dessa delar. I vägledning ingår alla moment i fyrstegsmodellen. Psykologen arbetar främst med delen insikt och inte med utsikt. Han arbetar utifrån en karriärteori och ett test som bygger på denna teori. För att arbeta med vägledning behöver man ha en bred teoretisk grund och då främst inom karriärteorier (ibid). Yrkesgruppen psykologer tillhör en profession vilket innebär att dess praktik vilar på en bred teoretisk grund, men inte utifrån karriärteorier. Psykologi är en av tre forskningsdiscipliner som karriärteorier härstammar från (Lovén, 2000). Det kan alltså finnas terminologisk skillnad, trots att det grundar sig på samma teorier. Vägledning på Af bedrivs inte utifrån alla delarna i fyrstegsmodellen som ingår i professionell karriär-vägledning.

Det som framkommer utifrån resultatet är att vägledning på Af praktiseras av olika yr-kesgrupper, såsom arbetsförmedlare och psykologer. Den professionella yrkesgruppen väg-ledare har därmed inte monopol på sin egen praktik inom myndigheten. Ett kännetecken för en semiprofession är att man har en lägre autonomi gällande självbestämmanderätt till både politik och andra professioner, än vad klassiska professioner har (Brante 2009). Detta kan vara en orsak till att yrkesgruppen vägledare inte har monopol på sin praktik inom Af. Psy-kologer tillhör en klassisk profession och har en högre autonomi vilket kan ses i och med att de arbetar med vägledning som en del i sitt arbete på Af.

Sammanfattningsvis är vägledningsarbetet på Af inte utfört av färdigheter som bygger på teoretisk kunskap med visst undantag för psykologerna. Varken arbetsförmedlare, vägle-dare eller psykologer arbetar fullt ut med alla delarna i fyrstegsmodellen, utan enbart med några av delarna. Yrkesgruppen vägledare har inte monopol på sin egen praktik inom myn-digheten utan arbetet utförs av olika yrkesgrupper.

29

5.3 Kompetens för att arbeta med karriärvägledning

I detta avsnitt presenteras resultat gällande kompetenskrav och personalen syn på kompe-tensbehov samt synen på om man har en formell kompetens för att arbeta med karriärväg-ledning. Därefter följer analys av resultatet.

5.3.1 Resultat – Inget kompetenskrav utan bygger på intresse

Det finns inget uttalat kompetenskrav att arbeta med vägledning inom myndigheten utan det landar ofta i att man har ett intresse att arbeta med detta. Vilket Alice beskriver nedan:

inte att det är någon som ställer några krav direkt utan det är sagt att alla ska göra det men om alla kan det är jag tveksam till. Jag tror inte att alla har varit inne och öppnat våran hemsida för att visa hur man kan göra.

Det är en samstämd bild mellan informanterna gällande kompetensbehov. En karriärvägle-dare behöver kunskap om utbildningssystemen, olika utbildningsvägar, arbetsmarknaden, olika branscher och yrken. Vidare framhålls värdet av en god kunskap om samhället gene-rellt och gärna en utbildning inom samhällskunskap. Vägledaren behöver ha en pedagogisk färdighet i att bemöta människor samt föra professionella samtal. Där av finns även ett be-hov att vägledaren har läst psykologi och är väl förankrad i samtalsmetodik. Personalen tycker det är önskvärt att en vägledare har ”lite arbetslivserfarenhet” samt självkännedom om sig själv. Vilket Maja bland annat uppger i detta citat:

Jag tänker att man behöver ha pedagogik […] samhällskunskap, kunskap om utbildningssystemen, […] i kombination med ett krav på arbetslivserfarenhet. […] viktigt att man har en bred kunskap själv som vägledare

Flera informanter lyfter att det vore bra med utbildade vägledare inom Af ”SYV från uni-versitet tycker jag är den bästa kompetensen. Att man har en gedigen bakgrund och utbild-ning” säger Astrid.

30

Arbetsförmedlare hänvisar gärna arbetssökande som önskar vägledning om utbildning till kommunens SYV på Vuxenutbildningen då man inte anser sig ha kompetensen eller vara insatt i studiefrågor. Vilket Alice beskriver i detta citat:

Hänvisar ofta till vägledare här i kommunen […] när de frågar om utbildning. […]. Jag kan visa dig en hemsida men du har ju möjlighet att boka en tid med en Studie- och yrkesvägledare i kommunen. […]. Tycker att det blir mer proffsigt.

De uttrycker en önskan om att kunna boka in sökande till en vägledare på kontoret och inte själv arbeta med detta. Synen är att vägledare (arbetsförmedlare) har adekvat kompetens för sitt uppdrag då de har gått interna utbildningar inom vägledning. Speciellt då vägledaren på kontoret har gått en utbildning inom vägledning på Malmö Universitet under våren 2018 på 7,5 högskolepoäng. Detta var en punktinsats inom myndigheten för att öka kompetens och intresse inom vägledning. Inom myndigheten finns interna utbildningar i form av webbut-bildning och kortare kurser på några dagar som ges på annan ort. Vägledaren Anna ser gärna lite mer teoretisk kunskap men även att övning i hantverket är viktig, ”teoretisk kun-skap är väl aldrig fel men sedan så är det fortfarande så tror jag att man behöver öva sig på att utföra hantverket” (Anna). Psykologen Axel uppger att han tycker det är svårt med väg-ledningsärenden då han inte har utbildning inom detta. Och efterfrågar samarbete med en SYV inom myndigheten för att komplettera med den delen han tycker sig sakna gällande arbetsmarknad, skolsystem, yrken och liknande. Vilket Axel säger i detta citat:

Det som jag tänker […] är ett samarbete med SYV som har sin utbildning/erfarenhet med mer fokus på skola, externa utbildningar, samhälle etc. […]. Om man sen till det lägger aktuell kunskap om själva arbetsmarknaden och dess trender och prognoser, så kan det ju bli riktigt bra med vägledning.

Sammanfattningsvis finns inget kompetenskrav på myndigheten för att arbeta med karriär-vägledning utan detta bygger på intresse för uppdraget. De arbetsförmedlare som önskar arbeta med vägledning, är de som får göra det. Det finns en gemensam syn på vilken petens som behövs för att arbeta med vägledning och man upplever sig sakna formell kom-petens för att arbeta med vägledning med undantag för vägledare på kontoret.

31

5.3.2 Analys – Det går inte säkerställa professionell vägledning

Högberg (2016) skriver om professionell kompetens och att detta struktureras utifrån Brantes (2009) professionella triangel. Professionell kompetens skiljer sig från veten-skaplig kunskap och lekmannakunskap. I resultatet framkommer att det inte ställs några kompetenskrav för att arbeta med vägledning utan är ett intressebaserat uppdrag. Myndig-heten har gått ut med att man ska erbjuda professionell karriärvägledning (Rapport 2018) men detta motsvararas inte av kompetenskravet för att arbeta med uppdraget. Då det inte finns ett kompetenskrav inom myndigheten innebär det att det är öppet för all personal att arbeta med vägledning oberoende kompetens och utbildningsbakgrund. Brante (2009) upp-ger att en profession innebär att kompetensen garanteras genom examina. Det finns inget krav att man behöver en examen inom studie- och yrkesvägledning inom myndigheten för att arbeta med karriärvägledning vilket innebär att man inte kan säkerställa adekvat och professionell vägledning på myndigheten.

Lovén (2014) skriver att en god vägledare behöver tre insikter: Personlig-, teoretisk- och metodisk insikt, vilket är grunden för professionell vägledning. Informanterna syn på vad en vägledare behöver för kompetens stämmer till viss del in på denna beskrivning. I resultatet framkommer att en vägledare behöver ha en personlig insikt vilket informanterna beskriver i form av kunskap om sig själv och en del arbetslivserfarenhet. Vad som inte nämns är hur man uppfattas av omgivningen och hur man ser på världen, som även är en del i personlig insikt. Teoretisk insikt beskriver informanterna i form av kompetens inom psykologi, män-niskokännedom samt samhällskunskap vilket ingår i att förstå och tolka människors age-rande och till viss del förankring i teori, vilket ingår i teoretisk insikt. Det som saknas inom teoretisk insikt är teoretisk kunskap kopplat till karriärval vilket inte nämns av informanter-na. Metodisk insikt beskriver informanterna som ett behov av pedagogiska färdigheter i möte och ha kompetens i att genomföra professionella samtal. Även under denna del saknas en koppling till karriärval vilket också ingår i metodisk insikt.

Sammanfattningsvis ställer myndigheten inget krav på professionell kompetens eller ade-kvat examen för att arbeta med uppdraget karriärvägledning. Personalens syn på kompe-tensbehov hos en vägledare uppfyller till viss del Lovéns (2014) beskrivning av en vägleda-res kompetens men inte fullt och saknar en koppling till själva karriärvalet.

32

5.4 Sammanfattning

Detta kapitel har presenterats utifrån tre teman med analys. Dessa teman är personalens syn på karriärvägledning, hur man arbetar samt kompetens för att arbeta med detta. Personalen på det lokala Af kontoret har olika syn på vad karriärvägledning innebär och själva begrep-pet karriärvägledning är inte etablerat. För flera var detta ett begrepp som inte riktigt kän-des hemma på Af. Man såg en nytta med vägledning för individen men denna nytta besk-rivs på lite olika sätt. Det saknas ett gemensamt språk på kontoret gällande vägledning. Det som framkommit är att vägledning på Af ses som en kortare process som ett stöd i att komma till ett arbete och att vägledaren har en stor kompetens inom området arbetsmark-naden, men inte inom utbildning och skolväsendet. Arbetet på kontoret bedrivs utifrån tre personalgrupper som arbetar på olika sätt men är inte grundat i teori eller metod. Alla ar-betsförmedlare ska vägleda och då främst informera om Afs hemsida, men uppger att de vägleder inofficiellt i sitt arbete som innebär att stötta arbetssökande till arbete. Det finns en arbetsförmedlare som arbetar med vägledning på tjugoprocent och har då cirka två utta-lande vägledningssamtal i veckan med sina egna arbetssökande. Den sista gruppen är ar-betspykologer som arbetar som konsulter till arbetsförmedlarna och har väglednings upp-draget som en tjänst som de erbjuder, vilket kallas för fördjupad vägledning på myndighet-en. Arbetet bedrivs utifrån en metod som heter arbetspsykologisk utredning där testet Vägvisaren från Holland är med som en del. Ingen av dessa grupper arbetar med alla stegen i karriärvägledning gällande insikt, utsikt och framsikt.

Yrkesgruppen vägledare har inte ett eget monopol på sin praktik utan vägledning utförs av andra yrkesgrupper på myndigheten. Det finns inget kompetenskrav för att arbeta med vägledning utan är till stor del ett intressebaserat uppdrag på myndigheten och personalen ser inte att de har en formell kompetens för uppdraget med visst undantag för vägledaren. Karriärvägledning på lokalt Af-kontor är inte ett prioriterat uppdrag utan resurserna går till en digital plattform, vilket idag innebär Afs hemsida. Af har planer på att utveckla dessa tjänster framåt.

33

6. Diskussion

Syftet med denna studie är att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien visar att karriärvägledning inte är ett prioriterat uppdrag på lokal nivå utan att resurser läggs främst på e-vägledning. Vid implementeringsstart för strategin prioriterades uppdrag på lokal nivå och steg mot en professionalisering genomfördes. Ledningen uttalade att karriärvägledning var ett prioriterat uppdrag, en egen vägledningsgrupp startades upp och kompetenshöjande insatser genomfördes. Förutsättningarna ändrades sedan i form av bland annat ekonomiska sparkrav, omorganisering av myndigheten och personalbortfall i vägledningsgrupp. Implementeringen av strategi på kontoret stagnerade och nedprioriterades av ledning. En professionell vägledningspraktik saknas på kontoret och inga fler steg mot en profess-ionalisering kan ses utifrån resultatet. Det är vanligt i en offentlig verksamhet som Af att förutsättningar ändras under en implementering av mål och att dessa då kan ändras och nedprioriteras, speciellt vid ekonomiska sparkrav då man primärt strävar efter en budget-balans (Christensen et al. 2005). Hög personalomsättning är också vanligt inom Af (Olofsson, 2018).

I dag prioriterar ledning främst e-vägledning vilket innebär Af hemsida. Där finns bland annat information om yrken, prognoser, intresseguide och självskattning. Detta kan ses mer som karriär-vägledningsinformation och inte i att stödja individen till färdigheter i sin kar-riärplanering, vilket är vanlig gällande IKT system (Bright, 2015). Vilket är en viktig kom-ponent inom vägledningen som saknas om detta inte också erbjuds. Det nämns i resultat att Af framåt ska erbjuda e-vägledning med vägledningssamtal online men detta är inte im-plementerat ännu. Enligt Bight (2015) är e-vägledning nödvändig inom karriärvägledning och för yrkets överlevnad och Af är den myndighet som har i uppdrag att driva

utveckling-34

en av e-vägledning i Sverige (Rapport 2018). Af som flera andra myndighet styrs mot en digitalisering av sin tjänster (Ernesto och Danielsson, 2008) där det personliga mötet för-svinner i större utsträckning. Något som arbetsförmedlarna saknar i sin yrkesutövning (Olsson, 2018). Utifrån detta kan man se ett naturligt steg att ledning prioriterar e- vägledning i större utsträckning än på ett lokalt kontor och personliga möten. Myndigheten arbetar utifrån centralt framtagna och standardiserade processer, vilket innebär en lägre autonomi i yrkesutförandet och att förmedlarna inte får använda sin yrkeskunskap i samma utsträckning som tidigare (Nord, 2017). Detta arbetssätt innebär att en medarbetares professionella kompetens är i lägre autonomi än myndighetens process. En del som kan försvåra implementering av målet av en professionell väglednings praktik. En fortsatt forskning för större förståelse om vägledning på Af skulle vara att undersöka myndighetens e-vägledning och vad detta innebär.

6.1 Metod och Teoridiskussion

Den kvalitativa metoden och den semistrukturerade intervjun har varit ändamålsenlig uti-från syfte med studien. Metoden gav möjlighet att på ett djupare sätt förstå Af verksamhet och personalens syn på karriärvägledning. Samtalet gav möjlighet att respondera på intres-sant information och ställa följdfrågor. Detta resulterade i djupare empiri och ökad förstå-else på informantens svar. Samtalet gjorde det även möjligt att närma sig frågan kring kompetens på ett avväpnade sätt. Även ljudinspelning och transkribering var ett bra stöd i att upptäcka ny information och nyanser som missades vid själva intervjutillfället. Detta var ett bra underlag för analysen. Genomförde en testintervju, vilket resulterade i en bra struk-tur och tydlig intervjuguide.

Urvalet har varit representativt för kontoret och frågeställningarna. Den teori som används för att analysera resultat har varit användbara för att kunna besvara studiens frågeställningar. De två teoriområdena har bidragit till en djupare förståelse i analys än vad enbart en teoretisk utgångspunkt skulle innebära. Ett teoretiskt dilemma som uppkom vid val av teori har varit att sätta karriärvägledningsbegrepp och definition av innebörden i en

35

teoretisk kontext för analysen. Vissa delar i detta avsnitt kan upplevas att höra hemma under tidigare forskning men varit nödvändig för analys och förståelse av resultat.

36

Referenslista

Brante, Thomas. 2014. Den professionella logiken, Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber AB

Brante, Thomas. 2009. Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. Vetenskap för profession (15-34).

https://portal.research.lu.se/portal/files/3875263/1496953.pdf. (Hämtad 19-05-03).

Bright, Jim E.H. 2015. If you go down to the woods today you are in for a big surprise: seeing the wood for the trees in online delivery of career guidance. British Journal of Guidance & Counselling 43 (1).

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/03069885.2014.979760. (Hämtad 19-03-26).

Cedefop 2009. Professionalising career guidance, Practitioner competences and qualification routes in Europé. Office for Official Publications of the European Communities Luxembourg. Cedefop panorama 164.

http://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/5193. (Hämtad 19-04-03).

Christensen, Tom, Lægerid, Per, Roness, PaulG. och Røvik, Kjell A. 2005. Organisationsteori för offentlig sektor. Liber: Malmö.

Ernesto Abalo & Danielsson Martin 2008. Digitalisering och social exklusion, Om

37 Universitets press1.

http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A588102&dswid=-9012. (Hämtad 19-05-20).

Högberg, Britta. 2015. Pudelns kärna, om kvalitet och professionell kompetens i vår tid. Diadalos: Göteborg.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. Uppl. Studentlitteratur: Lund.

Larsen, Ann Kristin. 2018. Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Gleerups Utbildning: Malmö.

Lovén, Anders. 2014. Karriärvägledning, en forskningsöversikt. Studentlitteratur: Lund.

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet, Om elevernas förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan: Malmö.

Lindberg Mia 2014. Ordlista- en fristående översättning av vägledningsrelaterade begrepp utifrån ELGPNs ordlista. Skolverket & Malmö Högskola.

https://www.uhr.se/globalassets/syv/webbibliotek/metoder-och-begrepp/elgpn-version-swedish_glossary.pdf . (Hämtad 19-03-25).

Nord, Tora. 2017. Paradigmskifte inom den svenska arbetslinjen - effekter för

arbetsförmedlarnas yrkesutövning och yrkesroll. Arbetsmarknad och arbetsliv 23 (4).

https://journals.lub.lu.se/index.php/aoa/article/view/17662. (Hämtad 19-03-26).

Olofsson, Jonas. 2018. Utvecklingsorienterat lärande i tre organisationer – om betydelsen av ledningsstöd och medarbetarinflytande. Arbetsmarknad & Arbetsliv 24 (3-4).

https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/18854. (Hämtad 19-03-27).

38

Paulsen, Roland. 2015. Vi bara lyder, en berättelse om Arbetsförmedlingen. Bokförlaget Atlas: Falun.

Rapportering, Af -2018/00177972. Arbetsförmedlingens återrapportering 2018 – Åtgärder för att stärka myndighetens karriärvägledning.

https://www.arbetsformedlingen.se/sok#?q=%C3%A5terrapporter%202018&cats=126&ti

me=0&hits=10&page=1&sort=1.(Hämtad 19-03-27).

Regeringsbeslut, A2018/01970/A. Regleringsbrev 2018 Arbetsförmedlingen.

https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18818. (Hämtad 19-03-27).

SFS 2000:628. Om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2000628-om-den_sfs-2000-628. (Hämtad 19-03-25). SFS 2000:634. Om arbetsmarknadspolitiska program. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2000634-om-arbetsmarknadspolitiska_sfs-2000-634. (Hämtad 19-03-25).

SFS 2007:813. Om jobb garantin för ungdomar. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2007813-om-jobbgaranti-for_sfs-2007-813. (Hämtad 19-03-25).

SOU 2017:82. Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande- Vägledning för framtidens arbetsmarknad.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/10/sou-201782/.(Hämtad 19-03-25).

Sveriges Vägledarförening. 2017. Deklaration, etisk deklaration och etiska riktlinjer.