Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Genus i transportbranschen
Gender in the transport industry
Johan Jönsson Bengt Melander
Lärarutbildningen 180 hp Examinator: Jan Härdig
Sammanfattning
Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet.
Sökord: Genus, transportbranschen, manligt, kvinnligt, fordonsprogram, yrkesval, könsfördelning, yrkeschaufför
Innehållsförteckning
1.
Inledning
sid 9
1.1
Allmänt
sid 9
1.2
Gymnasieskolan
sid 10
1.3
Komvux
sid 11
1.4
Transportbranschen
sid 11
2.
Syfte
sid 12
2.1
Frågeställning
sid 12
3.
Metod
sid 13
3.1
Allmänt
sid 13
3.2
Enkätundersökning
sid 13
3.3
Intervjuer
sid 14
3.4
Etik
sid 15
4.
Resultat
sid 17
4.1
Enkät genomförd på fordons-
programmets transportinriktning
sid 17
4.2
Enkät genomförd på program med
högskoleförberedande inriktning
sid 23
4.3
Intervjuer med elever
sid 29
4.4
Intervjuer med lärare
sid 31
4.5
Intervjuer med personal från
sid 33
5.
Diskussion
sid 35
5.1
Förslag till vidare forskning
sid 37
6.
Referenser
sid 38
7.
Bilagor
Bilaga 1: Enkät fordonsprogram
sid 40
Bilaga 2: Enkät högskoleförberedande
Bilaga 3: Intervjufrågor nuvarande
Elever
sid 50
Bilaga 4: Intervjufrågor f d elever
sid 51
Bilaga 5: Intervjufrågor lärare
sid 52
Bilaga 6: Intervjufrågor personal i
1. Inledning
1.1 Allmänt
Sverige har en av de mest könsegregerade arbetsmarknaderna i Europa.”Att arbetsmarknaden är könssegregerad visar sig i en traditionell yrkesuppdelning bestående av en majoritet män inom teknisk sektor och en majoritet kvinnor inom vård- och omsorg.” Annika Vänje (2013). Detta trots att Sverige utomlands uppfattas som väldigt jämställt. Det kan bero på att Sverige har många kvinnor i arbetslivet, en hög procent kvinnor i politiken och en väl fungerande föräldraförsäkring. Vänje (2013) pekar vidare på att detta till trots så har kvinnor sämre betalda arbeten, högre sjukfrånvaro och tar ett större ansvar för hem och barn (dubbelarbetande). Exempel på traditionellt manliga jobb är lastbilschaufför och industriarbetare och exempel på traditionellt kvinnliga jobb är sjuksköterska och lokalvårdare. Situationen är ett hinder för att nå fram till ett helt jämställt samhälle. Att arbeta för ett samhälle med ökad jämställdhet är att samtidigt arbeta för ett samhälle med ökad rättvisa. Helena Josefson (2005) menar att ”de sociala och kulturella mönstren sitter djupt i oss, ofta så djupt att de verkar naturliga”. Men mönstren är olika i olika länder. I vissa muslimska länder är det manligt att bära långklänning, eller ”bobo” som den kallas. Ridning räknas som en tjejsport i Sverige men i Latinamerika är det en manlig syssla. Även över tiden förändras det som anses manligt och kvinnligt. På 1700-talet i Sverige ansågs det som väldigt manligt att gråta offentligt i vissa sammanhang, något som är högst ovanligt idag. Josefson menar också att ofta ses det manliga som mer värt än det kvinnliga och det i sig skapar ett orättvist samhälle. Det brukar kallas genushierarki eller patriarkal ordning. I det patriarkala samhället är männen överordnade kvinnorna, enligt Josefson.
Inom transportbranschen är fördelningen mellan kvinnor och män väldigt ojämn. Det är ganska få kvinnor som väljer att arbeta inom transportnäringen. Detta förhållande speg-las på gymnasieskolans fordonsprogram inriktning transportteknik (i fortsättningen
yrke som de flesta elever på transportteknik har tänkt sig. Truckförare, terminalarbetare eller hjullastarförare är andra yrken som inriktningen lägger grunden för och där kan fördelningen mellan kvinnor och män vara annorlunda. Även internationellt sett är fördelningen ojämn. I Europa är andelen kvinnliga lastbilsförare endast 1 procent mot Sveriges ca 3 procent (Volvo Group Sverige, 2012 och Skånska Dagbladet, 2013). Detta förhållande håller på att förändras och har kommit långt i vissa branscher men inom andra områden finns det mycket kvar att göra. I Sverige finns nätverket ”Queen of the road” och projektet ”Förare på väg” som arbetar med attityder och strukturer i transport branschen för att höja statusen och locka fler kvinnor till yrket.
Män har oftast mer i lön än kvinnor enligt Statistiska Central Byrån (2004). Totalt räknat på alla löntagare över hela landet så hade kvinnor 71 procent utav männens lön. SCB menar vidare att skillnaderna varierar mellan olika yrkesgrupper. Bland sjukgym-nasterna hade kvinnor något högre lön. Skillnaderna beror förmodligen på löneseg-regering men det är troligen inte hela förklaringen. Vi anser att om man kan bryta eller förändra synen på manligt och kvinnligt så kan man också uppnå mer jämställda löner och på det viset mer rättvisa i samhället.
På de olika gymnasieprogrammen kan man tydligt se denna uppdelning mellan manligt och kvinnligt. De som söker sig till omvårdnadsprogrammet är nästan uteslutande flickor och sökande till fordonsprogrammets olika inriktningar är nästan bara pojkar. Så fortsätter det på ett flertal program. På de program som inte är direkt yrkesinriktade såsom naturvetarprogrammet och samhällsvetarprogrammet så är fördelningen betydligt jämnare sett över flera år och över hela landet.
1.2 Gymnasiskolan
På den skola där vi arbetar hade vi våren 2008 på fordonsprogrammets transportin-riktning 62 elever som gick andra eller tredje året och av de var sex flickor. Av de 32 elever som gick första året var tre flickor. Det är alltså endast c:a 10 procent. 2013 ser det lite bättre ut ur ett jämställdhetsperspektiv. Av 55 elever i årskurs 2-3 så är nio flickor.
1.3 Komvux
Inom komvuxutbildningen har man en utbildning som motsvarar den gymnasiala tran-sporttekniska utbildningen. Denna utbildning är mer målinriktade och här saknas tex kärnämnen men annars påminner den om gymnasieutbildningen. Här har fördelningen mellan kvinnor och män varit mer jämn och det kan ha flera orsaker. De orsakerna berörs inte i detta arbete.
1.4 Transportbranschen
Andelen chaufförer som är kvinnor har ökat de senaste 10-15 åren men det är fortfarande mest män som kör tunga lastbilar (Haugen, Garvill, Westin, 2005). En del åkare är negativa till kvinnliga chaufförer medan andra är positiva. Gunvor Munck på Smålandslogistik sade i en intervju i Smålandsposten (2008) att ”det är alltid bra med både kvinnor och män på en arbetsplats”. Gunvor Munck tycker att det mer beror på hur man är som person och inte på vilket kön man har. Kaj Sunesson på Sune Carlssons åkeri i Ryd tycker i samma intervju inte att kvinnliga chaufförer är något negativt utan tvärtom gör de branschen ”lite mjukare”.
2. Syfte
Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv, framför allt yrkeschauffören, och försöka tydliggöra de faktorer som påverkar flickor i deras val till fordonsprogrammets transportutbildning. Att få in fler kvinnor i transportbranschen är viktigt ur ett jämställd-hetsperspektiv. Elever, lärare och personal från åkeribranschen, både manliga och kvinnliga, har fått möjlighet att yttra sig, dels genom intervjuer och dels genom enkäter. Arbetet med datainsamling har genomförts under våren 2013.
Vi har försökt att belysa de faktorer som styr ungdomarna i deras val av gymnasieprogram, framförallt varför så få flickor söker sig till fordonsprogrammets transportutbildning och i förlängningen till chaufförsyrket. Vi har även försökt belysa vilka faktorer som påverkat de flickor som söker sig till transportutbildningen.
2.1 Frågeställning
-Vilka faktorer har påverkat transporteleverna vid valet av gymnasieutbildning? -Varför väljer så få flickor fordonsprogrammet, inriktning transport ?
3. Metod
3.1 Allmänt
Vi har byggt vårt arbete på kvantitativ/kvalitativ enkätmetod och kvalitativ intervjumetod. Enligt Lisbeth Amhag är det en fördel att få ett rikare, varierat underlag snarare än ett välbelagt (Amhag 2007). För att få svar på forskningsfrågorna har vi använt oss av intervjuer och enkäter. Eftersom vi arbetar inom fordonsprogrammet finns här en risk att vi är färgade av vissa fördomar och förutfattade meningar. Det har vi tagit i beaktande så att vår forskning inte präglas av vad vi tycker (Amhag 2007). I valet av enkät eller intervju har vi funderat över om ”en enkät är ett bättre sätt att få fram information än exempelvis intervjuer eller observationer” (Bell, 2006). Frågorna i enkäterna är av sådan art att enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Jan Trost (2012) menar att verkligheten sällan är så enkel att undersökningen kan vara antingen kvantitativ eller kvalitativ.
3.2 Enkätundersökning
Enkäterna är genomförda på tre olika gymnasieskolor i NV-Skåne och vid två olika tillfällen. Den första omgången enkäter genomfördes under våren 2008 och den andra omgången under våren 2013. Enkäterna har genomförts både bland respondenter på for-donsprogrammet och på andra, högskoleförberedande program. Enkätsvaren har sedan bearbetats så att det har blivit möjligt att redovisa resultatet på ett tydligt sätt. Eftersom fokus i denna uppsats ligger på genus så har vi delat upp enkätsvaren i pojkar och flickor, detta för att få en jämförelse dem emellan och försöka se om olika faktorer påverkar ungdomarna i deras val av utbildning.
3.3 Intervjuer
Inför själva intervjudelen av undersökningen så bestämdes det vilken fördelning respondenter skulle ha i fråga om ålder, kön mm. Detta för att få lite bredd i intervjuerna. Vi frågade sedan de utvalda respondenterna och fick i samtliga fall positiva gensvar. Alla var villiga att ställa upp. Vi har intervjuat både elever som går tredje året på gymnasiet och elever som går andra året på gymnasiet (frågor; bilaga 3). Samtliga går transportinriktningen. Vi har även intervjuat f d elever som har gått på transportinriktningen men som slutat skolan och som idag finns ute i arbetslivet (frågor; bilaga 4). Vi har dessutom intervjuat lärare, både kärnämneslärare och karaktärs-ämneslärare, som arbetar på fordonsprogammet (frågor; bilaga 5) samt peronal som arbetar inom åkeribranschen (frågor; bilaga 6). Vi har då använt oss av den kvalitativa intervjun. Det är enligt Johansson/Svedner (2006) den metod som ofta ger ”intressanta och lärorika resultat om elevens/barnets attityder, förkunskaper, värderingar och intressen, resp lärarens syn på elever, undervisning, förhållningssätt, målsättningar och planering.”
Intervjuerna har genomförts ”mellan fyra ögon” i en lugn miljö som respondenten själv fick välja. Man kan också välja att genomföra strukturerade telefonintervjuer (Fälth 2004) men nackdelen med telefonintervjun är att man missar kroppsspråk, miner och gester, något som kan vara värdefullt när man ska transkribera intervjun. Intervjuerna har registrerats med hjälp av röstmemofunktionen i en mobiltelefon. Intervjuerna har transkriberats för att sedan på ett effektivt sätt kunna analyseras. Man kan också använda videobandspelare, anteckningar eller helt enkelt komma ihåg intervjun, men Kvale /Brinkman (2009) menar att en ljudupptagning är den vanligaste metoden. Fördelen är att man får friheten att koncentrera sig på den man intervjuar, på ämnet och dynamiken i intervjun istället för att hinna med att skriva ner det som sägs. När man lyssnar på inspelningen så kan det ligga ett stort värde i att notera tonfall, pauser och liknande.
3.4 Etik
Innan enkätundersökningen genomfördes så lade vi ner stort arbete för att frågorna dels skulle ge svar på våra forskningsfrågor men vi försökte även se till så att inte frågorna blev för personliga och inkräktade på respondentens integritet. Respondenterna har innan undersökningen tillfrågats om de har velat deltaga i enkätundersökningen. De har också blivit informerade om syftet med enkäten, hur svaren skulle behandlas efter genomförd undersökning och hur enkätresultatet var tänkt att använda. Respondenterna fick också information om att det var helt frivilligt och att deras svar skulle behandlas konfidentiellt samt att enkäterna skulle förstöras efter genomförd undersökning. ”Samtycket skall enligt lagtexten vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning” (Björk 2011). De respondenter som inte var fyllda 18 år fick först i god tid innan undersökningen inhämta målsmans tillstånd för att få delta i undersökningen. På detta sätt har stor hänsyn tagits till autonomiprincipen (Olson/Sörensen 2007).
Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna en ganska omfattande och tydlig information om vad varje intervju skulle omfatta. Enligt Bell (2006) är det en fördel om undersökningspersonerna får ta del av intervjufrågorna innan själva intervjun. På det viset kan man kanske undvika att intervjun avbryts eller att respondenten efter intervjun säger att materialet inte får användas. Inför varje intervju informerades respondenten noga om sekretessen i intervjun. Respondenten fick veta att intervjun skulle spelas in och att det inspelade materialet sedan skulle transkriberas och i samband med transkriptionen skulle respondenten anonymiseras. Respondenten informerades även om att när transkriptionen var klar så skulle det inspelade materialet raderas. ”Man måste säkra intervjupersonernas konfidentialitet, och därtill kommer frågan om den utskrivna texten är lojal mot deras muntliga uttalanden” (Kvale/Brinkman 2009). Respondenten fick även läsa igenom de huvudfrågor som vi hade tänkt beröra i intervjun innan sjäkva intervjun genomfördes. På det sättet kan respondenten skapa sig en uppfattning om vad intervjun handlar om och får en möjlighet innan intervjun att tacka nej.
3.5 Tillförlitlighet och trovärdighet
En av studiens styrkor är att både kvalitativ intervjumetod och kvalitativ/kvantitativ enkätmetod använts. På det sättet har studien fått både bredd och djup. Dessutom är resultaten från de båda metoderna överensstämmande vilket ger en god tillförlitlighet. För att få en hög trovärdighet i enkätundersökningen så har enkäterna noga testats innan själva undersökningen genom att låta ett mindre urval av respondenter svara på enkäten och därefter har respondenterna tillfrågats om hur bra de förstod frågorna i enkäten. På samma sätt har intervjufrågorna prövats på respondenter som sedan inte har deltagit i undersökningen.
4. Resultat
4.1 Enkät genomförd på fordonsprogrammets
transport-inriktning
Enkäterna är som tidigare sagts genomförda vid två tidpunkter med 5 års mellanrum. Det går inte att se någon skillnad på svaren utan resultatet är i stort detsamma nu som 2008. Vi har därför behandlat alla enkäterna som om de vore genomförda samtidigt. 133 pojkar och 25 flickor som går på fordonsprogrammets transportinriktning har deltagit i enkäten (bil 1). 129 pojkar har besvarat enkäten och 23 flickor. Det gör att det externa bortfallet blir tre procent bland pojkarna och åtta procent bland flickorna. Det interna bortfallet var mycket litet; drygt två procent bland pojkarna och noll procent bland flickorna.
De två första frågorna i enkäten handlade om vilket kön eleverna hade och hur många pojkar respektive flickor det går i deras klasser (diagram 1). I de nu undersökta klas-serna på fordonsprogrammet så är det i snitt 13,6 pojkar per klass och 3,2 flickor per klass.
Diagram 1. Procentuell fördelning i transportklasser
Procentuell fördelning i
transportklasser
Flickor Pojkar
På fråga nr 3 i enkäten (diagram 2),”Har du någon släkting eller bekant som jobbar inom transportbranschen ?”, så svarar 77 procent av pojkarna att de har det medan det bland flickorna är hela 85 procent som uppger att de har det.
Diagram 2. Elever som har släktingar/bekanta i transportbranschen
Bland de pojkar som har släktingar/bekanta i branschen så har ca 80 procent 1-5 st bekanta/släktingar medan motsvarande siffra för flickorna är 70 procent (diagram 3). 6-10 bekanta/släktingar har 25 procent av flickorna och 6-10 procent av pojkarna. 11-15 är det bara ett fåtal som har, tre procent av pojkarna och tre procent av flickorna. 16 eller fler är det endast två procent av flickorna som har medan sju procent av pojkarna uppger att de har det.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ja Nej Flickor Pojkar 0 20 40 60 80 100 1 -‐ 5 6 -‐ 10 11 -‐ 15 16 -‐ :ler Flickor Pojkar
På fråga nr 4 i enkäten (diagram 4), ”Varför sökte du fordonsprogrammets transportinriktning”, så har hela 90 % av den tillfrågade gruppen, alltså både pojkar och flickor, svarat att de är intresserade av de yrken som utbildningen leder till.
Diagram 4. Orsak till gymnasieval
Tittar man på enbart flickorna som svarat på enkäten så har alla 23 svarat att de är intresserade av de yrken utbildningen kan leda till, alltså 100 %. Ett fåtal pojkar (3%) har svarat att deras betyg inte räckte till något annat program och ytterligare några pojkar (4%) har svarat att de tycker utbildningen verkar kul men att dom nog ska jobba med något annat efter skolan. Ingen av eleverna svarade att deras val hade påverkats av vad kompisarna hade valt. Föräldrarnas påverkan har också varit liten bland de tillfrågade.
På fråga nr 5 i enkäten (diagram 5), ”Varför tror du att så få flickor väljer transportutbildningen?”, så svarar nästan 50 procent av pojkarna att flickor inte tycker att bilar och andra tekiska saker är roligt. Bland flickorna är det ca 35 procent som tycker så. Ungefär lika många flickor (35 procent) tror att det är ett tufft klimat med så många pojkar. Ca 30 procent av pojkarna har den åsikten. Det är endast 10 procent av pojkarna som tror att flickorna inte tror att de klarar utbildningen. Här är andelen flickor som inte tror det något högre, knappt 15 procent. Sex procent av pojkarna menar att flickorna inte tror att de kan få jobb inom transportbranschen och det har ingen av flickorna svarat. Nästan 15 procent av flickorna och fyra procent av pojkarna har svarat ”annan orsak”. 0 20 40 60 80 100 Flickor Pojkar
Intresserad av de yrken utbildningen kan leda till Hade inte tillräckliga betyg för annat program
Verkade vara en kul
utbildning men ska nog jobba med något annat
Diagram 5. Varför väljer få flickor transportutbildningen ?
Fråga nr 6 innehöll sex olika påståenden som eleverna skulle gradera hur väl de stämmer. Det första påståendet (diagram 6.1): ”Män är mer lämpade för att köra tunga fordon än vad kvinnor är ” besvarades lite olika av pojkar och flickor. Ca 70 procent av flickorna tyckte inte att det stämmer alls medan knappt 30 procent av pojkarna har svarat så. I stort sett resten av flickorna har svarat att det stämmer till viss del och en mindre del av pojkarna,ca fem procent, tycker att det stämmer helt och hållet. Det alternativet har ingen av flickorna kryssat för.
Diagram 6.1. Lämplighet att köra tunga fordon
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flickor tycker inte att bilar och
andra tekniska prylar är roligt
Det är ett tufft klimat med så många pojkar
Flickor tror inte att de klarar en sådan utbildning
Flickor tror inte att de kan få jobb
inom transportsektorn Annan orsak Flickor Pojkar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen Stämmer ganska väl Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
Det andra påståendet (diagram 6.2) handlade om att vara fysiskt stark för att klara chaufförsjobbet. Här har pojkar och flickor svarat ganska lika och huvuddelen tycker att det stämmer ganska väl. Dock finns det en liten övervikt av pojkar på alternativen ”stämmer till huvuddelen” och ”stämmer helt och hållet”. Ingen flicka har kryssat för ”stämmer helt och hållet”.
Diagram 6.2. Fysisk styrka i chaufförsjobbet
Även det tredje påståendet (diagram 6.3): ”Det är lätt för kvinnor att hävda sig på en mansdominerad arbetsplats som ett åkeri” visar en ganska jämnt fördelad uppfattning bland pojkar och flickor. De flesta tycker att det stämmer ganska väl medan en liten grupp tycker att det antingen stämmer helt och hållet eller inte alls.
Diagram 6.3. Kvinnor på mansdominerad arbetsplats
0 20 40 60 80 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar 0 20 40 60 80 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
Det fjärde påståendet (diagram 6.4) handlade om olika jobbs lämplighet beroende på om man är kvinna eller man. Här har svaren fördelat sig lite annorlunda. Det är ganska lika mellan pojkar och flickor men det är markant fler pojkar som tycker att det stämmer ganska väl, till huvuddelen eller helt och hållet. Flickorna har en mer jämn spridning på sina svar.
Diagram 6.4. Lämpliga jobb för kvinnor och män
Påståendet att kvinnor som jobbar inom transportbranschen gör ett minst lika bra jobb som männen (diagram 6.5) tyckte flickorna stämde helt och hållet eller till huvuddelen. Ca 80 procent har kryssat för ”stämmer helt och hållet”. Ingen av flickorna har kryssat för de andra alternativen. Pojkarna har en mer jämn fördelning även om de flesta svarat att det stämmer ganska väl, till huvuddelen eller helt och hållet. Dock är det bara ca 40 procent av pojkarna som kryssat för ”stämmer helt och hållet”.
Diagram 6.5. Kvinnor gör ett lika bra jobb som männen
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar 0 20 40 60 80 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
På det sista påståendet (diagram 6.6), ”Tekniska arbeten är bättre lämpade för män eftersom de är mer tekniskt begåvade” så tycker nästan 60 procent av flickorna att det inte stämmer alls. Övriga flickor har svarat att det stämmer till viss del eller att det stämmer delvis. Ingen av flickorna har svarat att det stämmer helt och hållet eller att det stämmer till huvuddelen. Det har däremot nästan 30 procent av pojkarna svarat. Endast ca 20 procent av pojkarna har svarat att det inte stämmer alls.
Diagram 6.6. Tekniska arbeten mer lämpade för män
4.2 Enkät genomförd program med högskoleförberedande
inriktning
Ett färre antal elever, 39 pojkar och 42 flickor, som går tredje året på Naturvetenskapligt program, Samhällsvetenskapligt program eller Tekniskt program, har också deltagit i enkätundersökningen. Här svarade alla 39 pojkarna och 40 av flickorna. Det externa bortfallet bland pojkarna var alltså noll procent och bland flickorna knappt fem procent. Frågorna var ungefär de samma som de frågor som vi ställde till de elever som går på fordonsprogrammet. Dock var de nyanserade mot just de eleverna för att vi skulle få svar på de frågor vi hade.
De två första frågorna i enkäten handlade om vilket kön eleverna hade och hur många pojkar respektive flickor det går i deras klasser (diagram 7). Svaren är lite varierande
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
beroende på vilket program men i snitt så går det 8 flickor och 8 pojkar i de här klasserna. Här ser man en helt annan fördelning mellan könen än på fordonsprogrammet där fördelningen var 3-4 flickor på totalt 16 elever.
Diagram 7. Procentuell fördelning på högskoleförberedande program
Fråga nr 3 (diagram 8) gällde bekanta/släktingar i någon mansdominerad bransch tex byggbranschen eller transportbranschen och här hade överraskande många svarat att de hade det. 74 procent av pojkarna hade minst en bekant/släkting i någon mansdominerad bransch. Bland flickorna var siffran ännu högre; 89 procent. Siffrorna ligger på ungefär samma nivå som de elever som går på fordonsprogrammets transportinriktning.
Procentuell fördelning på
högskoleförberedande program
Flickor Pojkar 0 20 40 60 80 100 Flickor PojkarSläkt/bekanta i mansdominerad
bransch
Släkt/bekanta i
Fråga nr 4 (diagram 9) handlade om varför de inte sökte sig till ett yrkesförberedande program. Här skiljer sig svaren åt markant mellan pojkar och flickor. Väldigt många pojkar, 81 procent, har svarat att de inte riktigt vet vad de ska jobba med i framtiden och endast 10 procent har svarat att de inte är intresserade av de arbeten som de yrkesförberedande programmen leder till. Bland flickorna är det nästan det omvända. Ganska många har förvisso svarat att de inte vet vad de vill jobba med, 27 procent, men hela 71 procent har svarat att de inte är intresserade av de arbetena. Ett fåtal av både pojkarna och flickorna har svarat att de tänker satsa på ett jobb som kräver högskola. Ingen av eleverna har svarat att de valde som kompisarna.
Diagram 9. Varför ej ett yrkesförberedande program ?
Fråga nr 5 (diagram 10) handlade om varför så få flickor söker fordonsprogrammets transportinriktning. Här skulle eleverna bara kryssa i ett alternativ och det alternativ som fick flest kryss var: Flickor tycker inte att bilar och liknande tekniska prylar är roligt. Hela 74 procent av pojkarna tror det och hela 88 procent av flickorna. 23 procent av pojkarna tror att det är ett tufft klimat på transportutbildningen och det är det bara nio procent av flickorna som tror. Tre procent av flickorna tror inte att flickor klarar en sådan utbildning och tre procent av pojkarna tror inte att flickor får jobb inom transportsektorn. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flickor Pojkar
Diagram 10. Varför söker få flickor till transportutbildningen ?
Fråga nr 6 innehöll sex olika påståenden som eleverna skulle gradera genom att ringa in siffror efter hur väl de tyckte att påståendet stämde. Här var skillnaderna stora mellan pojkar och flickor på en del påståenden.
Det första påståendet (diagram 11.1) gällde om män är mer lämpade att köra tunga fordon än vad kvinnor är och det tycker huvuddelen av pojkarna (81 procent) att det stämmer helt och hållet eller till större del medan huvuddelan av flickorna (97 procent) tycker att det inte stämmer alls. Ingen av flickorna tycker att det stämmer helt och hållet och av pojkarna är det endast fem procent som tycker att det inte stämmer alls.
Diagram 11.1. Lämplighet att köra tunga fordon
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flickor tycker inte att bilar och
liknande prylar är roligt
Det är ett tufft klimat med så många pojkar
Flickor tror inte att de klarar en sådan utbildning
Flickor tror inte att de kan få jobb
inom transportsektorn Annan orsak Flickor Pojkar 0 20 40 60 80 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
ganska väl. Ett fåtal har svarat att det inte stämmer alls eller att det stämmer helt. Här var svaren ganska lika mellan flickor och pojkar.
Diagram 11.2. Fysisk styrka för chaufförsjobbet ?
Tredje påståendet (diagram 11.3): ”Det är lätt för kvinnor att hävda sig på en mansdominerad arbetsplats som ett åkeri.” Det tyckte varken flickor eller pojkar att det stämde särskilt bra men flickorna trodde lite mer på flickors möjligheter här.
Diagram 11.3. Kvinnor på mansdominerad arbetsplats
”Det finns jobb som är mer lämpliga för kvinnor och det finns jobb som är mer lämpliga för män” löd det fjärde påståendet (diagram 11.4) och här var skillnaderna stora. Flickorna tyckte i huvudsak att det inte alls stämde (61 procent) och pojkarna tyckte att det stämde helt och hållet eller till huvuddelen (86 procent).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
Diagram 11.4. Lämpliga jobb för kvinnor och män
Det femte påståendet (diagram 11.5) visar också på klara skillnader i uppfattningen mellan flickor och pojkar. De flesta pojkarna (73 procent) tycker bara att det stämmer ganska väl att kvinnor gör ett minst lika bra jobb som män i transportbranschen medan flickorna är helt övertygade om att så är fallet. Alla flickorna (100 procent) hade kryssat för ”stämmer helt och hållet”.
Diagram 11.5. Kvinnor gör ett lika bra jobb som männen
Sista påståendet (diagram 11.6) handlade om att män är bättre lämpade för tekniska arbeten eftersom de är mer tekniskt begåvade och det höll varken pojkar eller flickor med om även om flickorna var aningen mer övertygade om att det inte stämmer alls.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
Diagram 11.6. Män bättre lämpade för tekniska arbeten ?
4.3 Intervjuer med elever
Elev A: Pojke, 20 år gammal, tog studenten 2012, arbetar som chaufför. Elev B: Flicka, 22 år gammal, tog studenten 2010, arbetar som chaufför. Elev C: Flicka, 19 år gammal, tog studenten 2013.
Elev D: Pojke, 18 år gammal, går sista året på skolan lå 13/14.
Intervjuerna med eleverna har genomförts på platser och tider som de tillfrågade eleverna själva har fått styra över. Detta för att skapa en så trygg och harmonisk situation som möjligt. Under intervjuerna med eleverna så framkom flera intressanta fakta och mycket av det som informanden berättade styrkte resultatet av enkäterna. Den första intervjufrågan handlade om varför eleven sökte sig till transportutbildningen och samtliga elever sade att de hade ett intresse av bilar och motorer och liknande, även flickorna. En av flickorna (elev C) svarade:
”För att jag tycker att det är kul, jag är ingen sån människa som sitter och pluggar på dagarna. Jag fixar inte det. Sen är
det mer praktiskt och det är roligare. Min morbror körde ju lastbil och ja, i familjen är vi praktiska.”
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt
och hållet Stämmer till huvuddelen ganska väl Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls
Flickor Pojkar
Så många andra alternativ hade de inte utan det var bilar och lastbilar som var det stora intresset. I huvudsak var det intresset av lastbilar som spelade stor roll för dessa elever. En elev (elev B) framförde dock ekonomin som ett bidragande skäl:
”Ja, alltså dels att jag var intresserad av lastbilar och så och det var mycket ekonomin också som jag tänkte på.
Man sparar ju rätt mycket pengar på körkort och om man sköter sig i skolan.”
Fler elever kan ha den inställningen även om det inte framkommit i enkätsvaren och i övriga intervjuer.
De flesta av de intervjuade eleverna har släktingar eller bekanta i branschen och de har påverkat mer eller mindre. Det har pratats lastbilar runt matbordet. Några har åkt med pappa eller brorsan på längre eller kortare resor. En av pojkarna (elev A) uttryckte:
”Det var ju mitt intresse av lastbilar och ja, min far har alltid kört buss. Och sen är det väl några i släkten som har kört lastbil.”
Samma pojke berättar lite längre fram i intervjun:
”Nä…. Sen är det ju min halvmorfar. Han har ju kört när jag var yngre. Så man har blivit påverkad av snacket vid köksbordet. Sen när man gick i nian så var det ju alla kompisar som var last- bilsintresserade.”
De flesta eleverna är överens om att flickor klarar transportutbildningen bra. En av pojkarna (elev D), tyckte att flickorna överlag var lugnare och mer noggranna.
”Ofta är tjejerna mer noggranna. Killar är lite mer att det ska bara funka. Tjejerna tar det lite mer försiktigt och är noggrannare. Så har jag uppfattat det.”
En elev som gick ut för några år sen och som idag arbetar på ett åkeri som ensam tjej tyckte att flickorna klarade sig bättre än pojkarna under utbildningen på gymnasiet. Hon märker dessutom inte av att hon är ensam tjej på ett åkeri med 14 chaufförer. Hon fick frågan om hon märkt av någon negativ jargong tex ”lilla stumpan” och liknande och då
”Mina kollegor på åkeriet tycker inte så men ibland när man lossar så kan personalen där, i affären, ibland tycka att oj klarar du det och orkar du det ?”
Ingen har uttryckt något negativt utan hon är fullt respekterad av sina kollegor. Flera av de intervjuade tror dock inte att kvinnor har samma möjligheter i branschen som män har. En av eleverna (elev D) säger:
”Tyvär så tror jag inte det. Det är fortfarande för många som tycker att tjejer har inte bland bilar att göra. Jag tror ju inte att själva jobbet är ett problem för tjejer. Det klarar de nog lika bra som en kille. Det är alla runtomkring, gamla chaufförer som tycker att det är killar som ska vara i lastbilar.”
På frågan om det finns jobb som passar tjejer bättre och jobb som passar killar bättre svarade en av eleverna (elev B):
”Jag tror det. Fast det beror på. Vissa killar kan ju vara klent byggda men till exempel byggare där det är många killar, där är det ju tunga lyft, sen har det väl alltid varit så att tjejer har tagit hand om de gamla och så.”
Detta skulle kunna bero på invanda fördomar, framförallt bland äldre chaufförer som ofta tycker att det ska vara män som kör lastbil. Det är inget kvinnogöra enligt många.
4.4 Intervjuer med lärare
Lärare A: Kvinna, 40 år, undervisar i transportteknik
Lärare B: Man, 57 år, undervisar i religion och samhällskunskap
Intervjuerna med lärarna pekar på ganska olika situationer när det gäller hur bra flickorna klarar sin gymnasieutbildning jämfört med pojkarna. I kärnämnena är det pojkarna som är klart framgångsrikast medan i karaktärsämnena så ligger flickorna bra till.
En lärare (lärare A) uttrycker det så här:
”Rent generellt så tycker jag att de klarar sig lika bra som pojkarna. Dock tycker jag att de utvecklas olika. En del av tjejerna är väldigt försiktiga och tror inte på sig själva, de tror inte att de kan och det hämmar dom i mångt och mycket för att de vågar inte prova och vågar inte ta för sig och göra saker för de tror att man ska kunna från början och inte lära sig. Men i slutändan så presterar de lika bra, de klarar utbild- ningen lika bra.”
Flickorna presterar inte sällan på högre nivå än de duktigaste pojkarna, menar lärare A vidare.
På frågan om man upplever att pojkarna ofta ser ner på flickorna så svarade en lärare (lärare B):
”Ja alltså där finns tendenser till det. Det kommer ju upp emellanåt. De snackar om det. När vi startar upp lektionen så kan det vara nåt snack om nåt som hänt, nån långkörning och sådär. Alltså, det känns som att det är en jargong och vad jag förstår så är flickorna duktiga på att bla manövrera lastbilen och det ser inte alla killar som positivt. De kanske är lite avundsjuka
och de kommer de här gliringarna”. Lärare A svarar så här:
”Jag tycker det är hemskt att så många killar tycker att tjejerna inte kan. Det är för många som har den inställ- ningen att det här inte är nåt för tjejer, det här ska inte dom hålla på med. Och i den åldern dom är så är det riktigt, riktigt skrämmande. Jag säger inget om det är 50-60-åringar som växt upp i en annan tid,de har svår- are att acceptera det men unga idag som inte accepterar att alla kan göra alla saker, det är beklämmande.”
På frågan om varför det är få flickor som går transportutbildningen så svarade de intervjuade lärarna ganska samstämmigt att det har med vårt ”arv” att göra. Traditionen om manligt och kvinnligt.
tittar framåt i livet och ska man fortsätta att köra lastbil och vara tjej och skaffa familj så är det ju, ja….små barn hemma och köra lastbil, det är ju inte, alltså….det är ju inte…mina var ju inte så små när jag körde men det var ju ett pyssel ändå. Jaha, förskolan stänger halv sex och så fick jag en körning klockan fem som skulle ut till Höganäs, jaha, och vad gjorde mannen, jo han hade redan kört ut på sitt nattskift så han var i andra sidan av länet. Så jag tror en del tänker framåt för det där är inte lätt” (lärare A).
På samma fråga svarade lärare B:
”Ja, rent spontant tror jag att det är det här vi har med oss, det gamla arvet, manligt och kvinnligt och så. De har kanske inte så många förebilder, tjejerna”.
Vi samtalade också i intervjuerna om varför många flickor söker sig till de högskoleförberedande programmen istället för de yrkesförberedande. Lärare B sade:
”Ja, det är ju en oerhört intressant fråga. Man säger ju att här i Sverige håller tjejerna på att springa ifrån killarna vad gäller utbildning, om de inte redan leder. Tjejerna är mer högutbildade. Men killarna har mer betalt”.
4.5 Intervju med personal från transportbranschen
Intervjuerna med respondenterna från transportbranschen har genomförts på två större åkerier i Skåne. Mötena ägde rum på kontoret hos respektive åkeri utan störande inslag och respondenterna blev informerade i förväg om syftet med frågeställningarna. Tidsåtgången på respektive intervju var ca 30-40 minuter. Vi utgick från samma frågeställningar till alla respondenterna (se bilaga 6).
Respondent A: En manlig verksamhetschef för ett åkeri med ca 80 anställda chaufförer, varav inga kvinnliga.
Respondent B: En kvinnlig versamhetschef för ett åkeri med ca 60 anställda chaufförer, varav 7 kvinnliga.
Intervjuerna med representanterna från transportbranschen visar att attityderna håller på att förändras. Det blir mer och mer acceptabelt att vara tjej och köra lastbil och tjejerna upplevde inte att de blir särbehandlade på något sätt. Det hade förekommit tidigare på mindre arbetsplatser att tjejer fått höra ”gliringar” av äldre manliga arbetskamrater, men det har blivit mindre och mindre i takt med generationsskiftet som pågår i branschen. Respondent C menar att ”man får tåla lite i det här jobbet, ha skinn på näsan” även om hon nu upplever andra atittyder hos sin nuvarande arbetsgivare. Även graviditet och föräldraledighet upplevdes inte som något hinder hos de större åkerierna. Däremot små företagare med två till tre lastbilar såg större problem med detta. Respondent A:
”Man får ju behandla det som vilket företag som helst,
de får såklart ha sin mammaledighet och så”.
När det gällde själva arbetsuppgifterna är det tvärtom så att cheferna ser ett tydligt mönster hos de kvinnliga chaufförerna. Det förekommer betydligt färre skador på fordon och gods samt att de är punktliga och har ”ordning och reda”. Respondent B:
”Vi arbetar aktivt för att få fler kvinnor hit, tex. när vi
hyr in personal begär vi att få tjejerna för då vet vi att det fungerar och att bilarna är hela och godset kommer fram i rätt tid”.
Alla intervjuade var positiva till fler kvinnor i transportbranschen och menade att det är duglighet som måste styra och inte vilket kön man har. Vidare var alla överens om att det i första hand är intresset som styr vilket yrkesval man gör men också att branschen behöver marknadsföra sig bättre för att nå ut till fler potentiella kvinnliga yrkeschaufförer.Alla intervjuade var positiva till fler kvinnor i transportbranschen och menade att det är duglighet som måste styra och inte vilket kön man har.
Vidare var alla överens om att det i första hand är intresset som styr vilket yrkesval man gör men också att branschen behöver marknadsföra sig bättre för att nå ut till fler potentiella kvinnliga yrkeschaufförer.
5. Diskussion
Det är ganska så tydligt att inställningen till manligt och kvinnligt är ganska djupt förankrad hos många ungdomar som väljer fordonsprogrammets transportinriktning. Även de som söker högskoleförberedande program har uppfattningar som är ganska bundna av den allmänt rådande uppfattningen om manligt och kvinnligt. De sociala och kulturella mönstren om manligt och kvinnligt blir väldigt tydliga när man går igenom materialet. Uppfattningen om vad som är manligt och kvinnligt är troligen en av de starka faktorerna vid ungdomarnas val av gymnasieprogram. Med tillräckligt stort intresse för lastbilar och liknande så vågar en del flickor bryta mot invanda mönster. Fälth (2004) menar i sitt examensarbete att gymnasiesskolan måste göra allt i sin makt för att påverka flickor att söka transportutbildningen på fordonsprogrammet. Många pensionsavgångar de närmsta åren gör att medelåldern sjunker. Fälth skriver vidare att de yngre chaufförerna är mer positivt inställda till kvinnor i branschen så just nu är det ett bra läge att försöka öka jämställdheten inom transportsektorn. En oroande aspekt som Haugen, Garvill och Westin (2005) pekar på är att chaufförer och blivande chaufförer inte anser att jämställdhet är så viktig. I sin studie har Haugen, Garvill och Westin (2005) visat att ja-sägarna, de som är positiva till chaufförsyrket och som kan tänka sig att jobba som chaufför, också är de som är mest negativa till jämställdhetsarbete (nej-sägarna är de som inte kan tänka sig att jobba som chaufför och de är mer positiva till jämställdhetsarbete). Deras studie visar att de som kan tänka sig att arbeta inom chaufförsyrket värderar jämställdhet lägre en de som inte kan tänka sig att arbeta som chaufför. Även ungdomsgruppen som helhet värderar jämställdhet högre ”Om ja-sägarna faktiskt väljer att arbeta inom chaufförsyrket finns en risk för att de kan komma att reproducerar den kvinnosyn, med inslag av sexism, som redan finns inom chaufförskollegiet” (Haugen, Garvill och Westin 2005). Denna kvinnosyn har troligen en negativ påverkan på möjligheterna för flickor att söka sig till och ta sig in i branschen. Med andra ord så är detta en faktor som förmodligen gör att få flickor söker
betydligt större del av samhället än bara transportnäringen. Kvinnor dominerar yrken med låg lön och män dominerar yrken med hög lön (Svaleryd 2005). Vidare, menar Svaleryd, är det så att medan 55 procent av kvinnorna på arbetsmarknaden jobbar deltid så arbetar 94 procent av männen på arbetsmarknaden heltid; dubbelt så många kvinnor som män åker kollektivt till jobbet och dubbelt så många män som kvinnor åker familjens bil till jobbet; kvinnor som jobbar heltid lägger ner 23 timmar i veckan på hemarbete medan heltidsarbetande män lägger ner nio timmar i veckan på sådant arbete. Svaleryds lista är längre och pekar på stora orättvisor.
En annan slutsats är att de som söker fordonsprogrammets transportinriktning, oavsett pojke eller flicka, har ett intresse av lastbilar och chaufförsjobb. Enkätundersökningen visar också att de flesta, både pojkar och flickor, har tänkt sig ett arbete som chaufför. Dessutom har de flesta växt upp i en miljö med lastbilar. Många av eleverna har en eller flera släktingar/bekanta som kör eller har kört lastbil.
På de högskoleförberedande programmen är situationen annorlunda. Hit söker sig elever av olika anledningar, vilket enkäten visade, men gemensamt för dessa ungdomar är att de har inte tänkt sig att påbörja sitt yrkesliv efter gymnasieskolan utan de tänker på ett eller annat sätt läsa vidare. Det är inte säkert att de fortsätter direkt efter gymnasiet med studier utan väljer att arbeta en tid men förr eller senare har de tänkt sig vidare studier. En del är säkra på vad de inte tänker jobba med (lastbilschaufför, snickare mm) medan andra inte vet vad de vill jobba med, de har inte tagit ställning till något yrke alls egentligen och väljer kanskeprogram för att kunna hålla många dörrar öppna.
Om fler flickor ska söka sig till fordonsprogrammets transportutbildning och i förlängningen till transportbranschen så måste framförallt attityderna förändras, både i skolan och i transportbranschen. Flickors förmåga att klara jobbet som yrkeschaufför ligger på samma nivå som pojkarnas, ibland till och med högre.I branschen uppfattas ofta kvinnorna som mer försiktiga med bilar och gods, bättre på att hålla tider och bryter inte lika ofta mot regler och bestämmelser.
5.1 Förslag till vidare forskning
Detta är ett intressant ämne som man säkert kan hitta flera olika infallsvinklar på. Det finns viss forskning på området men det kan utvecklas mer. Vi tror att en intressant vidare forskning skulle vara att genomföra samma typ av undersökning med liknande frågeställningar på ett program där förhållandet mellan könen är tvärtom, dvs. fler flickor än pojkar. Ser fördomar och atittyder likadana ut i en bransch som är dominerad av kvinnor, eller finns det någon skillnad? Även en studie liknande denna genomförd i tex den norra delen av vårt land eller i ett grannland. Är attityderna likartade eller finns det regionala skillnader och nationella skillnader ?
6. Referenser
Amhag, L. (2007). Vetenskapsteori och metod. Malmö högskola: Malmö Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB Björk, J. (2011). Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber AB Fälth, K. (2004). Fler kvinnor till transportprogrammet. Malmö högskola: Malmö Haugen, K. ,Garvill, J. , Westin, K. (2005). Framtidens lastbilschaufförer-en förstudie. Umeå: Transportforskningsenheten, Umeå universitet
Josefson, H. (2005). Genus-hur påverkar det dig ? Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student-litteratur AB
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen-kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB
SCB-utbildning och arbete. (2004). Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige. ISSN 1400-3996. Örebro: SCB-Tryck
Svaleryd, K. (2005). Genuspedagogik. Malmö: Elanders Berlings
Svedner, P O. & Johansson B. (2007). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala
Elektroniska källor
Smålandsposten, 2008-03-13
(http://www.smp.se/nyheter/alvesta/positiva-till-bade-manliga-och-kvinnliga-chaufforer(477705).gm)
Vänje, A. (2013). Under luppen. En kunskapssammanställning-genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, ISSN 1650-3171
(http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_01.pdf) Volvo Group Sverige, 2012-11-01
(http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/koncern nyheter/2012/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem. aspx?News.ItemId=133150&News.Language=sv-se) Skånska Dagbladet, 2013-06-17 (http://www.skanskan.se/article/20130302/NYHETER/130309970/-/fler-kvinnor-bakom-lastbilsratten)
Bilaga 1
ENKÄT FÖR ELEVER PÅ FORDONSPROGRAMMETS TRANSPORTINRIKTNING
Bakgrund
Denna enkät är en del i en undersökning som ska ligga till grund för en uppsats på 15 poäng. Deltagandet är helt frivilligt. Vill du inte svara på enkäten så säger du bara till din lärare så slipper du. Enkäten är helt anonym och svaren be-handlas så att ingen kan ta reda på hur just du har svarat. Ingen obehörig får tillgång till enkätsvaren. När uppsatsen är klar kommer svarsblanketterna att förstöras. Kopia av uppsatsen kommer vi att skicka till din skola så att du kan ta del av resultatet. Är du inte 18 år fyllda får du inte deltaga utan målsmans medgivande.
Frågorna som du ska ta ställning till är utformade på lite olika sätt. Det kan vara att sätta ett kryss i en ruta, ringa in en siffra som stämmer bäst med vad du tycker eller så ska du skriva något själv. Instruktioner finns vid varje fråga.
Tack för hjälpen
Bengt Melander, Johan Jönsson Lärarkandidater vid Malmö högskola
1. Du är: Flicka
2. Hur många pojkar resp. flickor går det i din klass ? (Skriv antalet på raden)
Flickor_____ st Pojkar______ st
3. Har du någon bekant eller släkting som jobbar inom transportbranschen ? Om svaret är ja, ange hur många av respektive kön.
(Här svarar du först ja eller nej. Därefter kryssar du i den ruta som bäst motsvarar det antal bekanta/släktingar som du har i braschen.)
Ja Nej Män Kvinnor 1-5 6-10 11-15 16 eller fler
4. Varför sökte du till fordonsprogrammet inriktning transport ? (Här kan du kryss för flera alternativ. )
- Jag är intresserad av de yrken som de utbildningen kan leda till
- Mina kompisar valde den utbildningen - Min/mina föräldrar/vårdnadshavare
övertalade mig
- Mina betyg räckte inte till något annat program - Det verkade vara en kul gymnasieutbildning,
men jag ska nog jobba med något annat - Annan orsak:__________________________
_____________________________________ _____________________________________
5. Varför tror du att så få flickor söker fordonsprogrammets
transportinriktning ? (Här kan du tycka att flera alternativ stämmer men kryssa bara för ett; det som du tycker stämmer bäst. )
- Flickor tycker inte bilar och liknande tekniska prylar är roligt
- Det är ett tufft klimat med så många pojkar
- Flickor tror inte att de klarar en sådan utbildning
- Flickor tror inte att de kan få jobb inom transportsektorn - Annan orsak:_____________________
________________________________ ________________________________
6. Här följer ett antal påståenden. Du svarar med att ringa in den siffra du tycker stämmer bäst med din åsikt.
1= stämmer inte alls 2=stämmer till viss del 3=stämmer ganska väl 4=stämmer till huvuddelen 5 = stämmer helt och hållet
a. Män är mer lämpade för att köra tunga fordon än vad kvinnor är
1 2 3 4 5
b. Man behöver vara fysiskt stark för att klara jobbet som lastbilschaufför
1 2 3 4 5
c. Det är lätt för kvinnor att hävda sig på en mansdominerad arbetsplats som ett åkeri
1 2 3 4 5
d. Det finns jobb som är mer lämpliga för kvinnor och det finns jobb som är mer lämpliga för män
1 2 3 4 5
e. De kvinnor som jobbar inom transportbranschen gör ett minst lika bra jobb som männen.
1 2 3 4 5
f. Tekniska arbeten är bättre lämpade för män eftersom de är mer tekniskt begåvade.
Bilaga 2
ENKÄT FÖR ELEVER PÅ HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Bakgrund
Denna enkät är en del i en undersökning som ska ligga till grund för en uppsats på 15 poäng. Deltagandet är helt frivilligt. Vill du inte svara på enkäten så säger du bara till din lärare så slipper du. Enkäten är helt anonym och svaren be-handlas så att ingen kan ta reda på hur just du har svarat. Ingen obehörig får tillgång till enkätsvaren. När uppsatsen är klar kommer svarsblanketterna att förstöras. Kopia av uppsatsen kommer vi att skicka till din skola så att du kan ta del av resultatet. Är du inte 18 år fyllda får du inte deltaga utan målsmans medgivande.
Frågorna som du ska ta ställning till är utformade på lite olika sätt. Det kan vara att sätta ett kryss i en ruta, ringa in en siffra som stämmer bäst med vad du tycker eller så ska du skriva något själv. Instruktioner finns vid varje fråga.
Tack för hjälpen
Bengt Melander, Johan Jönsson Lärarkandidater vid Malmö högskola
1. Du är: Flicka
Pojke
2. Hur många pojkar resp. flickor går det i din klass ? (Skriv antalet på raden)
Flickor_____ st Pojkar______ st
3. Har du någon bekant eller släkting som jobbar inom en starkt
mansdominerad bransch tex byggbranschen eller transport-branschen? Om svaret är ja, ange hur många av respektive kön. (Här svarar du först ja eller nej. Därefter kryssar du i den ruta som bäst motsvarar det antal bekanta/släktingar som du har i braschen.)
Ja Nej Män Kvinnor 1-5 6-10 11-15 16 eller fler
4. Varför sökte du inte till något yrkesförberedande program tex fordonsprogrammet eller byggprogrammet ?
(Här kan du kryss för flera alternativ. )
- Jag är inte intresserad av de yrken som de utbildningarna kan leda till
- Jag valde som mina kompisar - Min/mina föräldrar/vårdnadshavare
övertalade mig att söka det program jag går nu - Jag tänker satsa på ett yrke som kräver
högskolestudier
- Jag vet inte vad jag ska jobba med så då tyckte jag att ett högskoleförberedande program var det bästa valet
- Annan orsak:__________________________
_____________________________________ _____________________________________
5. På fordonsprogrammets transportinriktning, årskurs 3, går det i snitt 20 % flickor. Så har det varit de senaste åren. Det har dessutom varit låga intagningspoäng så de flesta som söker kommer in. Varför tror du att så få flickor söker fordonsprogrammets transportinriktning ? (Här kan du tycka att flera alternativ stämmer men kryssa bara för ett; det som du tycker stämmer bäst. )
- Flickor tycker inte bilar och liknande tekniska prylar är roligt
- Det är ett tufft klimat med så många pojkar
- Flickor tror inte att de klarar en sådan utbildning
- Flickor tror inte att de kan få jobb inom transportsektorn - Annan orsak:_____________________
________________________________ ________________________________
6. Här följer ett antal påståenden. Du svarar med att ringa in den siffra du tycker stämmer bäst med din åsikt.
1= stämmer inte alls 2=stämmer till viss del 3=stämmer ganska väl 4=stämmer till huvuddelen 5 = stämmer helt och hållet
a. Män är mer lämpade för att köra tunga fordon än vad kvinnor är
1 2 3 4 5
b. Man behöver vara fysiskt stark för att klara jobbet som lastbilschaufför
1 2 3 4 5
c. Det är lätt för kvinnor att hävda sig på en mansdominerad arbetsplats som ett åkeri
1 2 3 4 5
d. Det finns jobb som är mer lämpliga för kvinnor och det finns jobb som är mer lämpliga för män
1 2 3 4 5
e. De kvinnor som jobbar inom transportbranschen gör ett minst lika bra jobb som männen.
1 2 3 4 5
f. Tekniska arbeten är bättre lämpade för män eftersom de är mer tekniskt begåvade.
Bilaga 3
Intervjufrågor nuvarande elever
-Varför valde du transportutbildningen ?
-Fanns det andra alternativ till gymnasiutbildning för dig ? -Har du föräldrar eller andra släktingar i branschen ?
-Hur tror du att flickor klarar av transportutbildningen jämfört med pojkar ? -Har kvinnor samma möjligheter som män inom transportbranschen tror du ?
Bilaga 4
Intervjufrågor före detta elever
Vad var det som gjorde att du valde transportutbildningen ? Varför väljer en del tjejer ett så mansdominerat yrke tror du ?
Hur ser det ut på din arbetsplats ? Hur många tjejer/kvinnor arbetar det där ? När du gick i skolan, hur tycker du att tjejerna hävdade sig gentemot killarna ? Kunde du se nån skillnad på tjejernas prestationer gentemot killarnas ?
Bilaga 5
Intervjufrågor lärare
Hur tycker du flickorna klarar sig i utbildningen jämfört med pojkarna ? Upplever du att pojkarna ser ner på flickorna, inte tror att de klarar jobbet som chaufför ?
Varför tror du att så få flickor söker sig till transportutbildningen ?
På de högskoleförberedande programmen är det oftast fler flickor procentuellt. Varför söker sig de flickorna dit och inte till fordonsprogrammet ?
Bilaga 6
Intervjufrågor personal i transportbranschen
Vilken fördelning har ni mellan kvinnor och män på företaget ? Vilken fördelning är det mellan olika avdelningar/yrkesområden ? Vad har männen inom företaget för uppfattning om de kvinnor som jobbar hos er ? Finns det fördomar mot kvinnor inom företaget ? Vad tror du vi måste göra för att locka fler kvinnor till branschen ? Hur hanterar ni kvinnor som blir gravida ? Får de andra arbetsuppgifter eller löser ni det på annat sätt ?
