Att utveckla ett andraspråk

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

10 poäng

Att utveckla ett andraspråk

Developing the secondary language

Anna Lindgren

Lärarexamen 140 poäng. Examinator: Kent Adelmann Svenska i ett mångkulturellt samhälle

Sammandrag

Detta examensarbete handlar om elever som har ett annat modersmål än svenska och deras utveckling av andraspråket. Jag vill i mitt arbete visa hur man enligt litteratur och forskning rekommenderar att främja andraspråkselevernas språkutveckling och göra en jämförelse hur man arbetar i verkligheten. Litteratur och forskning ställs emot hur fyra lärare arbetar på en invandrartät skola. Lärarna arbetar alla på samma lågstadieskola och informationen de gav mig fick jag genom individuella intervjuer. Mitt arbete speglar både likheter och olikheter mellan de två parterna; litteratur och intervjuade lärare. Resultatet efter att ha läst litteraturen var bland annat att det är viktigt att skapa en trygg

inlärningssituation, att använda sig av tydliga läroböcker och att upprepa information och kunskap. Lärarintervjuerna resulterade i samma viktiga faktorer men med skillnaden att eleverna även måste få god tid på sig vid inlärning. Alla intervjuade lärare underströk vikten av att ha en undervisning som inte var tidsbunden. De menade att detta var en väldigt viktig faktor i elevernas språkutveckling. Undersökningen visade att lärarna arbetade enligt vad litteraturen rekommenderade som främjande arbetssätt. Den enda skillnaden mellan litteraturens och lärarnas språkutvecklande arbetssätt var att lärarna påpekade vikten av att ta god tid på sig när man undervisade. Att inte stressa igenom moment, att kunna gå tillbaka till tidigare övningar och att upprepa information och kunskap är faktorer som är viktiga för barnens språkutveckling. Genom en långsam och tydlig undervisning läggs en mer stabil grund för språkutvecklingen menade lärarna.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 8

2 Litteraturgenomgång... 9

2.1 Grundskolans kursplan för svenska som andraspråk ... 9

2.2 Lärarens inställning och medvetenhet ... 11

2.3 Andraspråksundervisning ... 12

2.4 Inlärningssituationer och gynnsamma arbetssätt och metoder ... 13

3 Metod ... 17 3.1 Urval ... 17 3.2 Datainsamlingsmetoder... 18 3.3 Procedur ... 19 4 Resultat av lärarintervjuer... 19 4.1 Läromedel ... 19 4.2 Undervisningsmetoder ... 20

4.3 Vad är viktigt att tänka på när man undervisar andraspråkselever? ... 23

4.4 Föräldrakontakt ... 25

5 Tolkning av resultat ... 26

Referenser ... 30

Litteraturreferenser ... 30

1 Inledning

I dag lever vi i ett mångkulturellt samhälle. Människor med annan kultur, religion och bakgrund träffar vi överallt, inte minst i skolans värld. Som lärare i dag får man vara beredd på att möta ett mångkulturellt klassrum, där inte alla elever är svenskar. Det är viktigt att läraren är medveten om vad som krävs för andraspråkselevernas

språkutveckling. På ett andraspråk ska man kunna inhämta kunskaper, genomgå

utbildningar, göra sig tillgänglig på arbetsmarknaden, skapa mänskliga relationer av olika slag, ägna sig åt sina fritidsintressen, kunna påverka samhället och sin egen livssituation, (kort sagt) leva sitt liv. Det svenska språket blir som en nyckel till världen utanför skolan, men också inom skolans väggar, då ett ämne som exempelvis matematik kan bli dubbelt så svårt om man inte knäckt läs – och skrivkoden. I skolklasser där det finns

andraspråkselever är det viktigt att läraren har ett brett kunskapsspektrum, allt från elevernas olika bakgrund och förutsättningar till att följa med pedagogikens utveckling vad gäller undervisning för dessa elever. Andraspråkseleverna behöver en lärare som satsar på en långsiktig språkutvecklande ämnesundervisning. Att lära sig ett nytt språk är en process som tar tid. Det kan ta upp till 10 år att tillägna sig ett ”akademiskt” skolspråk menar Hyltenstam & Lindberg (2004). Att tillägna sig ett andraspråk är inte lätt. Man ska lära sig det samtidigt som man använder det. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man undervisar elever med svenska som andraspråk, till exempel; Vilken kultur har de med sig? Hur länge har de bott i Sverige? Hur långt har de kommit i sin

språkutveckling? Har de kunskaper jag som lärare kan ta till vara på och använda när jag arbetar med deras språkutveckling? Hur arbetar man med dessa elever och leder dem in i vårt samhälle? Alla dessa frågor leder till den stora frågan. Vilka främjande arbetssätt och metoder bör användas vid andraspråksundervisning? I vårt samhälle och i vår skola idag är ämnet väldigt aktuellt och viktigt, då vi satsar på både integrering och mångkultur.

1.1 Syfte

Mitt syfte är att tydliggöra gynnsamma arbetssätt vad gäller andraspråkselevers

språkutveckling. Jag kommer att göra en jämförelse mellan vad litteratur och forskning menar vara utvecklande arbetssätt och hur lärarna arbetar i verkligheten. Utifrån litteratur och intervjuundersökningar med fyra lärare på en invandrartät skola har jag följande frågeställningar:

1. Vilka gynnsamma arbetssätt finns det vad gäller andraspråkselevers språkutveckling enligt litteratur och forskning?

2 Litteraturgenomgång

Underrubrikerna i detta avsnitt kommer att behandla styrdokument och kursplaner, lärarens inställning och medvetenhet, andraspråksundervisning samt inlärningssituationer och gynnsamma arbetssätt och metoder. Rubrikerna är områden som enligt litteratur och forskning har stor påverkan på andraspråkselevernas språkutveckling. De kommer att ge insikt i vad som är gynnsamma arbetssätt och visa likheter och skillnader mellan vad olika författare och forskare tycker och tänker.

2.1 Grundskolans kursplan för svenska som andraspråk

Som tidigare nämnts ligger (andraspråks)eleverna på olika kunskapsnivåer och dessa är sällan förutsägbara, att lärarna inte vet var eleverna befinner sig i sin utveckling gör att det ställs höga krav på lärarnas kompetens. Det är viktigt att kunna ta del av och ta vara på elevernas erfarenheter och mångfald och utifrån detta kunna möjliggöra en gynnsam språkutveckling. Till grund för en språkutvecklande undervisning ligger kursplanen för svenska som andraspråk. Enligt Nauclér (2001), var det år 1995 som svenska som andraspråk blev ett eget ämne med egna kursplaner inom alla skolformer. ”Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har”, står det i Skolverket (2000), kursplaner, www.skolverket.se. Som resultat av detta vill man se andraspråkseleverna integrerade i det svenska samhället. Vi kan läsa i kursplanen för svenska som andraspråk att det är viktigt att behärska det svenska språket både i tal och i skrift. För detta är en förutsättning för att eleven ska kunna vara verksam i Sverige. Det svenska språket spelar en central roll, då det förutom att det leder eleven in i det svenska samhället fungerar som en nyckel till de andra ämnena i skolan. Ett ämne som till exempel Geografi blir mycket lättare om man behärskar det svenska språket. Grundskolans kursplan för svenska som andraspråk innehåller flera mål varav nedan följer några exempel.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven • utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i

många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan,

• i dialog med andra uttrycker känslor och tankar som texter med olika syften och

olika mottagare väcker och stimuleras till att reflektera och värdera,

• utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika svårighetsgrader samt att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess karaktär och till syftet med läsningen,

• utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd.

Lärarna måste ha god kännedom om kursplanen och vara medvetna om att språket spelar en mycket viktig roll för lärandet. ”Inom ämnet svenska som andraspråk ryms dock huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling”, Skolverket (2000), kursplaner, www.skolverket.se. För att det ska bli en gynnsam språkutveckling är det viktigt man använder språket i olika situationer och att innehållet är intressant för den som lär sig.

Kursplanen innehåller även mål som eleverna skall uppnå varav nedan följer några utdrag.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret eller efter en första del i undervisningen

Eleven skall

• på ett sätt som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och förkunskaper kunna delta aktivt i samtal samt kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren,

• kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet,

• kunna med hjälp av samtal och intensiva textstudier läsa och förstå litteratur som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och faktatexter som motsvarar elevens kunskapsmässiga mognad.

2.2 Lärarens inställning och medvetenhet

Enligt Kerstin Bülow, i Bergmans Två flugor i en smäll (1992), bör man som lärare till andraspråkselever vara medveten om att många av eleverna kommer från olika kulturer och har olika bakgrund och att detta gör att de kommit olika långt i sin språkutveckling. Till och med två elever, lika gamla, från samma land kan ha kommit olika långt i sin språkutveckling. Man bör även ta hänsyn och intressera sig för elevernas bakgrund och erfarenheter för att veta vad man har att arbeta med och hur man ska utforma sin

undervisning. När läraren visar intresse för elevernas erfarenheter och bakgrund ger man samtidigt eleven trygghet. I Skolverkets Att undervisa elever med svenska som

andraspråk – ett referensmaterial skriver Susanne Benckert att ”för att skapa en bra

inlärningssituation krävs först och främst att ge barnen en känsla av trygghet”. Vidare lägger hon fram följande grundläggande punkter som kan vara bra att ha i åtanke i det mångkulturella klassrummet:

• Var kommer eleven ifrån?

• Hur länge har eleven bott i Sverige?

• Hur långt har eleven kommit i sin svenska språkutveckling? • Elevens erfarenheter och ålder.

• Vad man kan arbeta med hos eleven för att gynna dennes språkutveckling?

Det är viktigt att man som lärare tänker efter och ställer sig frågor om eleverna och sin egen roll som lärare. Benckert menar vidare att man bör ställa sig följande frågor:

• Hur lär sig barnen svenska? • Av vem lär de sig svenska? • När lär de sig svenska?

• Vad behöver de för språk för att kommunicera och komma i kontakt med andra?

Hyltenstam (2004) menar att det är mycket man behöver tänka på och det är mycket man behöver kunna när man har andraspråkselever i sin klass. Det är viktigt att man är

modersmål och svenska som andraspråk. Utifrån de kunskaper och den fortbildning läraren har vad gäller andraspråksinlärning ska man kunna bedöma vilken

utvecklingsnivå eleven befinner sig på och utefter detta lägga upp sin undervisning så att elevens språkutveckling knyts samman med den nivå han/hon ligger på och därefter utvecklas.

Läraren ska även vara medveten om vad som står i kursplanen svenska som andraspråk och kunna se skillnader mellan denna och kursplanen i modersmålssvenska. Kursplanen ska ligga till grund för undervisning och utveckling för eleverna och förutom att läraren ska ha insikt i den ska eleverna ges möjlighet att ta del av den.

2.3 Andraspråksundervisning

Gunnar Tingbjörn (1994) menar att det ställs höga krav på andraspråksinlärare då man ska kunna genomgå utbildningar, kunna inhämta kunskaper, göra sig gällande på arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar, erfarenheter och intressen man har, skapa sociala kontakter, i korthet leva sitt liv under normala omständigheter. Det råder en hög målsättning vad gäller andraspråksundervisningen. För många barn och ungdomar mer eller mindre krävs det en förstaspråkig nivå på andraspråket. Det innebär att många måste uppnå en hög nivå på en kort tid. Vidare anser Tingbjörn att en stor svårighet med det är att inlärarna lever i en minoritetsmiljö och tillbringar större delen av sin tid med nära familj och vänner som talar samma språk. I detta fallet, svenskan, får då få

utvecklingsmöjligheter och det blir på skoltid som inläraren utvecklar och övar sitt andraspråk. Ett annat problem är att många som kommer hit inte har haft någon särskild skolgång i hemlandet, där kanske analfabetism är vanligt förekommande. Att inlärarna ofta har brister från skolgången i hemlandet och att de mestadels umgås med andra som talar samma språk gör att det blir en utmaning för både dem och lärarna att utveckla deras andraspråk. I vårt samhälle förväntas vi att kunna klara oss både muntligt och skriftligt. Vi ska kunna ta kontakt med olika företag, myndigheter, organisationer och utöver det

Cerús bok Svenska som andraspråk (2000), uttalar sig Åke Viberg om att det tar lång tid att lära sig ett andraspråk.

Följande tabell visar hur lång tid det tar att tillgodose sig sitt andraspråk:

Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång

5-7 år 3-8 år

8-11 år 2-5 år

12-15 år 6-8 år

Viberg skriver vidare i Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett

referensmaterial (2001) att andraspråksinlärarna behöver det nya språket för att knyta an

till nytt kamratskap och till det svenska samhället. Samtidigt är svenskan nyckeln till framgång i skolan för har man en god behärskning av svenskan får man det lättare i de andra ämnena. Det är viktigt att utveckla inlärarens bas och utbyggnad samtidigt, på så vis får man en bra språkutveckling. Med bas menar Viberg muntlig färdighet som normalt sett är uppnådd vid skolstarten, men också förmågan att kunna hantera språket i större omfattning än ljud, ord, böjningsformer, satser och meningar. Man måste kunna delta i diskussioner, förstå och göra sig förstådd. Med utbyggnad menas att kunna läsa och skriva och att se sambanden mellan dessa. Utbyggnaden innebär i helhet en

utveckling av språket i exempelvis grammatik och ordförråd. Att tillägna sig ett andraspråk är en lång process som innehåller många komponenter och som fortsätter långt efter avslutande studier.

2.4 Inlärningssituationer och gynnsamma arbetssätt och metoder

Det är viktigt att skapa bra inlärningssituationer för eleverna. Det bör vara en balansgång mellan att eleverna själva vill lära sig det svenska språket, att de känner att det är

nödvändigt för att få ett normalt liv i det nya landet och att deras eget språk fortfarande behövs. Detta skriver Susanne Benckert i sin diskussion om inlärningssituationer i Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (2001). Att tala om för barnen att vi alla är olika med varierade kulturer och bakgrund

och att berätta för dem att alla är lika värda, är att skapa en öppen attityd. Genom att skapa en öppen attityd visar vi att vi är intresserade av barnens ursprung och bakgrund och därmed har vi börjat bygga upp en trygg arbetsmiljö. Andra faktorer som är

utvecklande för en trygg arbetsmiljö är att skapa en organiserad skolgång med allt ifrån klassrumsregler och skolregler till rastregler. Pirkko Bergman och Lena Tidblom för en diskussion i Eva Cerús bok Svenska som andraspråk (2000), om grammatik och

inlärning. De menar att det är viktigt att se och lyssna på eleverna när de skriver och talar för på så vis skapas en uppfattning om var man ska sätta in hjälp och utveckla deras grammatiska nivå. Det är viktigt att skapa ett regelbundet språkligt mönster som anpassas till eleven. Genom att observera eleven kan man som lärare utarbeta ett mönster som hjälper eleven i den språkliga utvecklingen. Till exempel kan läraren lyssna på hur eleven talar och sedan upprepa meningen men i en korrekt form. Om det är ett längre samtal är det positivt om läraren upprepar meningar i korrekt form om och om igen. Man kan även komplettera detta genom att skriva ner samtalet på ett blädderblock. Hur mycket eller vad man väljer att skriva ner är upp till läraren och vad man anser att eleven/eleverna

behöver. Bergman och Tidblom (2000) menar vidare att det är viktigt att eleverna får se att det är deras egna ord som ligger till grund för den vidare undervisningen.

Att använda nya ord och uttryck ska man inte vara rädd för utan eleverna bör få möjlighet att möta dessa både i tal och i skrift. Vad som är viktigt att tänka på när nya ord och intryck introduceras är att upprepa dem om och om igen. Upprepning är viktigt både vad gäller gamla ord och uttryck och nya. ”Det är först då eleven möter språket om och om igen i likadana eller liknande situationer som inlärning sker”, säger Bergman och Tidblom (2000), s.196.

Vidare anser de att loggboken är ett undervisningsmaterial som rekommenderas. I

loggboken ”talar” läraren och eleven. Eleven får möjlighet att berätta om sina funderingar både angående saker som händer i skolan och saker som händer på fritiden. Förutom att läraren får möjlighet att ta del av hur eleven förhåller sig till olika saker ges det tillfälle

men på ett korrekt grammatiskt vis. Efter ett tag kommer eleven att se skillnaden i sitt eget skrivna språk och lärarens och så småningom börjar en förändring som leder till en bättre grammatisk nivå.

En metod som rekommenderas både i Eva Cerús bok Svenska som andraspråk, lärobok 2 (1994) och i Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk (2001) är TPR-metoden. TPR står för total physical response. Susanne Benckert skriver i Att

undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (2001) att metoden

innebär att eleverna får insikt i språket och att eleverna handgripligen får göra saker. Man utgår från den språkliga nivån som eleverna befinner sig på. Övningarna kan man börja ha i klassrummet. Till exempel kan man be en elev att gå och hämta pennan och

samtidigt peka var den är. Sedan kan man ändra föregående exempel och göra om det till en fråga. Därmed utvecklas övningen. Läraren kan utveckla övningarna i oändlighet så följande meningar är bara ett fåtal exempel utav många och är tagna från Att undervisa

elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (2001):

• Gå till dörren.

• Lägg din penna på stolen.

• Lägg gaffeln till höger om tallriken som står längst till höger på bordet. • Ställ dig till höger om din kompis.

Ju mer man ser att eleverna kan desto mer avancerade instruktioner kan man ge till barnen. När en instruktion har getts rekommenderas att läraren visar hur det ska gå till innan eleven gör det. Även här är det viktigt med upprepning. Att låta eleverna göra samma saker flera gånger gör att kunskapen befästs.

Vidare rekommenderar Benckert (2001) följande undervisningsmetoder: • En världskarta så att barnen kan visa varifrån de kommer.

• En bandspelare för att kunna lyssna på inlästa texter eller böcker och för att kunna förstå olika personer som talar svenska.

• Blädderblock att skriva gemensamma texter på eller ofta förekommande ord eller uttryck.

• Overhead för att visa ofta förekommande ord, begrepp, sångtexter och bilder men också för att tillsammans skapa texter, lista ord eller inspirera till skrivande. • Spegel för att hjälpa barnen att själv få syn på hur olika ljud skapas, eller vilka

ljud som ingår i ett ord. • Pussel.

• Sångböcker.

• Material för skapande verksamhet.

När det gäller den sista punkten kan man utveckla den på många plan. Det kan till exempel vara bra att ha med sig olika verktyg så som hammare, såg, spik, en planka etc. om man vill förklara vad en snickare gör när han arbetar. Det visuella stärker barnens språkutveckling. I Att undervisa invandrarelever i svenska (1994) påpekar Benckert ytterligare, vikten av att använda bilder i undervisningen. Hon menar att man inte alltid kan befinna sig utanför skolan så därför är bilder ett komplement. Böcker med tydliga bilder där det inte är för många föremål på är att rekommendera, annars tydliggör det kanske inte ordet som eleven ska skapa sig en förståelse för. Barnlexikon, läroböcker och spel med tydliga bilder är det viktigt att vi använder oss av.

Bergman och Forshage uttalar sig i Skolverkets Att undervisa elever med svenska som

andraspråk – ett referensmaterial (2001) om vikten av att ha en lärare i varje arbetslag

som är ansvarig för att handleda sina kollegor i språkutvecklande undervisning. Det är alltså önskvärt med en handledare i varje ämne som kan guida sina kollegor. På så vis kan man genom diskussioner och samtal börja definiera vilka faktorer i skolarbete som påverkar språkutvecklingen både positivt och negativt. När man gjort detta kan man börja beakta vad man lärt sig i undervisningen. För att tydliggöra vad det är som gynnar

språkutvecklingen är det bra om man skriver ner vad som fungerar och vad som inte fungerar. Arbetssätt som är gynnsamma bör tas tillvara.

3 Metod

Mitt examensarbete bygger intervjuer med fyra lärare. Jag valde att intervjua fyra kvinnliga lågstadielärare på en skola i södra Skåne.

3.1 Urval

Alla intervjuerna gjordes på samma skola i en kommun som ligger i södra Skåne. En klar majoritet av skolans barn är andraspråkselever. Anledningen till att det blev just denna skola var på grund av att jag hade en personlig kontakt där. Jag väljer att kalla denna lärare för Amanda. Amanda i sin tur presenterade mig för övriga tre lärare som jag intervjuade. Dessa väljer jag att kalla för: Maria, Lisa och Petra. Jag låter skolans och lärarnas namn vara anonyma, därav är ovanstående namn fingerade. Skolan väljer jag att kalla för Körsbärsskolan. De fyra lärarna jag intervjuat har alla olika erfarenheter och bakgrund. Amanda gick sin utbildning på lågstadielärarlinjen, årskurs 1-3 och har nu varit verksam lärare i 30 år. Maria gick sin utbildning i Kristianstad på

Lärarutbildningens lågstadielinje som den då hette, årskurs 1 – 3. Hon blev klar 1976 och har nu varit lärare i 30 år. Lisa är grundskollärare för grundskolans tidigare år och utöver detta är hon utbildad i svenska som andraspråk. Hon är den enda av de intervjuade lärarna som är lärare i svenska som andraspråk. Innan hon började på Körsbärsskolan arbetade hon med invandrarungdomar som inte kom in på gymnasiet på grund av deras svårigheter med det svenska språket, hon arbetade även med vuxna invandrare på SFI-utbildning. I dag har hon varit tre år på Körsbärsskolan och trivs väldigt bra precis som de andra lärarna jag intervjuade. Petra är SV/SO – lärare i årskurs 1 – 7, med idrott som tillval. Hon har varit lärare i sex år och har tidigare arbetat inom olika yrkesområden,

exempelvis har hon varit egen företagare, jobbat på kontor etc. Hon menar att det är bra att ha med sig olika erfarenheter i bagaget när man arbetar som lärare, då detta yrke är omfattande. Att vara lärare är inte bara att undervisa utan det är så mycket mer. Man ska till exempel kunna spika upp tavlor, reda ut konflikter och samarbeta med vuxna,

3.2 Datainsamlingsmetoder

Metoden jag valde att använda var den kvalitativa intervjun. Enligt Davidson & Patel (2003) är syftet med denna metod att upptäcka och identifiera egenskaper och

beskaffenheter hos något, till exempel den intervjuades uppfattning om ett förhållande, i mitt fall andraspråkselevers språkutveckling. Frågorna jag använde mig av var öppna frågor, vilket innebär att man inte formulera svarsalternativ. Davidson och Patel menar att i den kvalitativa intervjun skapar intervjuare och intervjupersonen tillsammans ett

givande samtal. Det som är positivt med öppna frågor är att svaren blir uttömmande och informationsrika. Anledningen till att jag valde den kvalitativa intervjumetoden var för att jag behövde fylliga och detaljerade svar. Metoden gav mig även möjlighet att ställa följdfrågor. Jag utgick från fem öppna grundfrågor:

1. _{Vad har Ni för akademisk bakgrund/ arbetslivserfarenhet} 2. _{Berätta om läromedlet Ni använder}

3. _{Berätta vad som är viktigt att tänka på när man undervisar andraspråkselever} 4. _{Berätta hur Ni undervisar, används några särskilda metoder}

5. Berätta om föräldrakontakten

Jag valde dessa fem berättarfrågor efter vad jag läst om andraspråkselevers språkutveckling i litteraturen där områden som exempelvis läromedel,

undervisningsmetoder och en lärares medvetenhet spelar roll om man arbetar för en gynnsam språkutveckling. Min sista fråga grundar jag på vad det står i Lpo 94 under paragraf 2.4 i Lärarförbundets Lärarnas handbok (2001) s.18-19; ”Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet”. Lärarna jag intervjuade var till stor hjälp och gav mig innehållsrika och breda svar. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna använde jag mig av en diktafon och spelade alltså in allt på band. Diktafonen användes

3.3 Procedur

Jag började intervjuprocessen genom att ta kontakt med Amanda, min personliga kontakt. Hon erbjöd sig genast att bli intervjuad och sa att hon skulle fråga några andra lärare på sin skola om inte de också skulle kunna tänka sig att bli intervjuade. Efter två dagar ringde hon och sa att jag var välkommen att intervjua hennes kollegor. Jag åkte ut till skolan och presenterade mig för Maria, Lisa och Petra. De var väldigt positiva och

bokade så snart de kunde in tid för intervju. Samtidigt berättade jag att jag skulle använda informationen de gav mig till mitt examensarbete. Jag berättade att arbetet skulle handla om andraspråkselevers språkutveckling och att deras namn och namnet på skolan skulle förbli anonymt. De fick inte veta frågorna i förväg då jag ville ha spontana svar. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna frågade jag lärarna om tillstånd att spela in intervjuerna med hjälp av diktafon. Jag erbjöd dem att behålla banden när jag

transkriberat färdigt, men de sa att det inte var nödvändigt. Ett undantag skedde dock med Amanda som först sa att det var okej att spela in intervjun. Hon ändrade sig senare och sa att det kändes nog mer avslappnat om jag antecknade istället. Diktafonen är bra att använda då den förutom att behålla all värdefull information gör att det är lättare för intervjuaren att vara lyhörd enligt Johanson & Svedner (2004). Intervjun med Amanda höll jag hemma hos henne eftersom jag känner henne privat. Resterande intervjuer hölls i respektive lärares klassrum. Intervjutiderna varierade mellan trettio och fyrtiofem

minuter. Efter intervjuerna satte jag mig ner och transkriberade dem, för att hitta likheter, olikheter och teman. Med teman menar jag mönster som återkommer i intervjuerna. Resultaten jag kom fram till efter att ha granskat mitt intervjumaterial redovisas i följande kapitel.

4 Resultat av lärarintervjuer

4.1 Läromedel

Det är inte någon av de intervjuade lärarna som använder sig av specialanpassat läromedel för andraspråkselever, dock använder de sig av läromedel som de tycker fungerar med eleverna. Petra är förvånad över att man inte använder mer anpassade läromedel när det finns. Själv är hon inte helt uppbunden i böckernas värld berättar hon

utan är kreativ med barnen. Hon menar exempelvis att bokstavsträning inte endast

behöver göras i böcker utan barnen kan istället få forma bokstäver med hjälp av sina egna kroppar, hopprep och andra saker. Lärandet blir då påtagligt och tydligt, vilket Petra menar är viktigt för dessa barns språkutveckling. Alla lärarna är dock ense om att tre faktorer är viktiga när man väljer läromedel; Böckerna bör vara tydliga, får gärna ha stor text och inneha mycket bilder. När det gäller läromedel utöver böcker är alla lärare återigen ense om att man först får ”känna av” vilken nivå klassen befinner sig på, rent språkmässigt. Maria berättar att barnen ofta befinner sig på olika nivåer eftersom vissa har varit här i Sverige en längre tid medan andra har varit här en kort tid. Lisa, som är lärare i svenska som andraspråk, menar att eleverna här har ett mycket mer torftigt språk än barn som har svenska som modersmål och därför får man välja läromedelsalternativ som passar klassen just då. Kanske man inte kan låta barnen göra sin egen sagobok lika tidigt som ett barn med svenska som modersmål hade kunnat göra. Allt får ta sin tid och plötsligt så kan de göra sin egen sagobok. Maria följer läromedelsutställningar och väljer omsorgsfullt ut läromedel där det inte är för mycket text eller som är svåra och otydliga.

4.2 Undervisningsmetoder

Petra tycker inte att hennes undervisningsmetoder är särskilt annorlunda jämfört med hur hon har haft det i klasser där det inte har funnits så många andraspråkselever. ”Barnen här är ju som alla andra barn”, säger hon och menar att det som är skillnaden här, är att allting måste få lov att ta tid. Att använda sig av stora och tydliga bilder, sjunga och använda sig av spelfilm är något som Petra anser underlätta undervisningen för barnen. Det blir roligt och förutsättningen för att utvecklas blir bättre. Vad som också är viktigt för undervisningen är att man arbetar i små grupper. Själv har hon tio elever i sin klass, vilket ger henne möjlighet att prata och lyssna på varje elev mer än en gång om dagen. På skolan där hon jobbade tidigare kunde hon ibland gå hem och tänka ”har jag pratat med alla eleverna egentligen?” De små grupperna gör att man kan stötta eleverna mycket mer och därmed ge dem en god språkutveckling. För att det ska bli en bra undervisning och för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig sitt nya språk behövs en någorlunda stabil

Amanda, Maria och Lisa använder sig alla av strukturerade arbetsscheman och

arbetsgångar av olika slag. Maria utarbetar olika arbetsgångar som passar till olika ämne och situationer. Hon har arbetat fram ett sätt att arbeta på som innebär att man har en tydlig arbetsgång. Till exempel om barnen ska arbeta med bokstavsinlärning så är proceduren att de först ska öva på bokstaven genom att upprepade gånger skriva den, sedan ska man ta läseboken som handlar om bokstaven i fråga etc. Barnen kan även följa arbetsgången och dagens schema på väggen i form av A3-papper och på tavlan. Maria kompletterar förstås de skrivna arbetsgångarna och scheman med att berätta för dem hur de ska gå till väga. Hon tar det långsamt och är tydlig i sitt språk. Maria upplever att hon har ändrat sitt sätt att undervisa. ”Det är mycket mer individanpassat”, säger hon, men tillägger att grunden ändå är samma som i klasser där majoriteten inte är

andraspråkselever. Individanpassningen behövs eftersom vissa elever har både språksvårigheter och har det svårt socialt. Att prata mycket med barnen är viktigt för deras språkutveckling. Klassen har en lång samlingsstund på morgonen, innan raster och innan man går hem, då eleverna får möjlighet att berätta och lyssna på varandra. Maria säger: ”Den dagliga kommunikationen är viktigt för deras språkutveckling”. Hon berättar sedan att ett bra tips för när man börjar med läsinlärning är att strukturera upp

undervisningen och systematiskt gå igenom bokstav för bokstav, men det behöver inte vara i alfabetisk ordning, endast för de elever som behöver det. De första läsläxorna gjorde hon tillsammans med barnen På så vis kom texterna att handla om barnen själva och det blev genast både mer intressant och roligare. Vissa av barnen kan mycket och andra läser de ord som de känner igen. Huvudsaken är att de utvecklas och lär sig nya saker.

Även Lisa förespråkar tydlighet och att ta det långsamt när man undervisar. Hon brukar allt som oftast skriva ner en planering för morgondagen, kvällen innan. När eleverna kommer till skolan kan de sedan läsa på tavlan vad som ska hända under dagen. Efter genomgången av dagsplaneringen frågar hon om alla förstår och om där är någon som har någon fråga eller något att säga angående planeringen. Detta gynnar elevinflytandet menar hon. Det är viktigt att barnen har struktur under sin skoldag då detta genererar lugn

och större arbetsro, två faktorer som är till fördel för språkutvecklingen. Lisa har även köpt in en skoldagbok där eleverna gör sin egen veckoplanering. Här får de skriva in datum och vad de ska arbeta med under respektive veckodag men såklart finns där även utrymme för fritidsintressen och att rita. ”Det tar tid för eleverna att arbeta i

skoldagboken, men eleverna tycker väldigt mycket om att arbeta i den”, säger Lisa. Hon påpekar att det är viktigt att vara medveten om att eleverna befinner sig på olika nivåer, att inte alla har varit i Sverige lika länge och att alla kommer hit med olika bakgrund både socialt och vad gäller utbildning. På grund av detta arbetar Lisa mycket individanpassat och säger att man inte kan ställa samma krav på alla. Kroppsspråket är en annan faktor som är viktig. Alla ord kan man inte förklara utan då gäller det att kunna visa det för kroppsspråket tydliggör även informationen. Maria nämner i sin intervju att flera elever inte förstått ordet tjurig när hon använt det. Hon menar då precis som Lisa säger att kroppsspråket blir ett viktigt instrument. Ju mer hon förklarade ordet tjurig med ord desto mindre förstod de, men när hon visade hur man såg ut när man var tjurig rätades alla frågetecken ut. Om man inte kan visa med hjälp av kroppsspråk bör man använda sig av bilder. Alla intervjuade lärare förespråkar bildens betydelse för att skapa förståelse och tydlighet, utan detta blir förståelsen mindre och språkutvecklingen blir inte lika gynnsam. Lisa tycker också att det är bra med mindre klasser så man får större möjlighet att finnas till hands för alla elever. På många plan påminner undervisningen om densamma som förs i klasser med färre andraspråkselever. Till exempel har hon varje vecka rättskrivning med tio ord åt gången. Vad som är viktigt här säger hon är att anpassa orden efter nivån eleverna befinner sig på, det är ingen mening med att de sitter och gör något de inte förstår. Lisa är väldigt mån om att eleverna ska få en så bra språkutveckling som möjligt och försöker därför anpassa alla moment i undervisningen till den nivån eleverna befinner sig på.

Amanda börjar med att säga att hennes elevgrupp är stark på ett positivt sätt för de har en stark vilja. ”Undervisningen skiljer sig inte så mycket från klasser där majoriteten av eleverna är icke andraspråkselever”, säger hon, däremot anpassas den till den nivån

ner tid på stavning, läsning och diskussioner. Hon förespråkar högläsning utifrån skönlitteraturen, då det är lättare att få in barnen i olika världar utan att det blir tråkigt. Böckerna lär barnen allt ifrån kulturskillnader och medkänsla till kunskap om

Vikingatiden. Böckerna väljer hon utifrån elevgruppen och efter att ha läst ett stycke eller en bok diskuteras innehållet tillsammans med eleverna. Det är vikigt att prata tycker Amanda. Eleverna diskuterar ofta i helklass om olika saker. Det är viktigt att eleverna får uttrycka sig, lära sig att lyssna på varandra och att utveckla sin språkförmåga. För att barnens språkutveckling ska bli gynnsam säger Amanda precis som Petra att hon

uppmuntrar eleverna att läsa sitt hemspråk. En bra grund i hemspråket gör att det blir lite lättare att ta till sig ett annat språk. Eftersom undervisningen inte skiljer sig så väldigt mycket från klasser där majoriteten är elever som har svenska som modersmål är en av de viktigaste undervisningsmetoderna här att låta saker och ting ta tid och att vara tydlig på alla sätt och vis. Amanda, Maria, Lisa och Petra understryker alla vikten av att vara övertydlig.

4.3 Vad är viktigt att tänka på när man undervisar andraspråkselever?

Det första Maria svarar på denna fråga är: ”Det är viktigt att man skapar ett sådant tryggt klimat att eleverna vågar uttrycka sig och att alla får möjligheten att öva sig på att prata.” Hon påpekar att det är till stor fördel att få ha en liten elevgrupp, då vågar eleverna uttrycka sig lättare. Förutom det trygga klassrumsklimatet och vikten av att låta eleverna få prata och uttrycka sig understryker Maria att det är mycket viktigt att man är tydlig när man pratar med eleverna. Bilder, kroppsspråk och upprepningar är viktiga faktorer som man bör använda sig av om man vill att eleverna ska förstå och utvecklas.

Lisa, som är andraspråkslärare, säger att det är jätteviktigt att man hela tiden frågar; ”Förstår du vad jag menar?” Eleverna får aldrig sitta och göra något de inte förstår. De måste fråga. Hon förklarar ofta saker och ting på flera olika sätt för att alla eleverna ska få en chans att förstå och ibland räcker det bara inte med ett förklaringssätt. Att vara tydlig, använda kroppsspråk, bilder och att ha ett långsamt tempo, precis som Maria förespråkade, är nästa instrument som är viktiga att tänka på när man undervisar

andraspråkselever enligt Lisa. När hon ska göra något med sina elever är hon noggrann med att vara tydlig i sina instruktioner. Hon förklarar alltid vad de ska göra, varför de ska göra det och efter uppgiften eller exempelvis utflykten har hon en diskussion med

eleverna, där hon knyter samman allt vad de arbetat med eller gjort. Eleverna får då också möjlighet att ställa fler frågor och berätta vad de lärt sig eller upplevt. ”Det är viktigt att barnen får uttrycka sig”, säger Lisa. Vid samlingstillfällena låter hon eleverna prata mycket om allt ifrån skola till fritid. Hon ger då samtidigt eleverna möjlighet att prata om sin egen bakgrund och kultur. På så vis känner de sig trygga och hon lär sig att förstå dem och använda sig av deras erfarenheter och sociala miljö. ”Numera sjunger vi, Vi

gratulerar, på svenska, engelska och arabiska”, säger Lisa. Det är viktigt att vara

medveten om att de alla kommer hit med olika erfarenheter och det är viktigt att prata om detta. ”Vi pratar om likheter och olikheter i kulturerna och jämför, det är viktigt att veta att man duger fastän att vi är så olika”, säger Lisa. Alla hennes elever ska känna att de duger och hon uppmuntrar ofta dem.

Vad gäller arbetstempot så tar Lisa det lugnt med sina elever. Hon menar att det är viktigt eftersom annars förstår de kanske inte vad de gör och då blir undervisningen meningslös. Ofta får hon gå tillbaka till gamla moment och repetera om och om igen och det tar tid, men det får ta tid om man vill att eleverna ska få en bra språkutveckling. Lisa tycker sammanfattningsvis att: Övertydlighet, i form av repetition, användning av bilder och kroppsspråk, medvetenhet om barnens kultur och bakgrund och ett lugnt arbetstempo är viktiga faktorer att tänka på och använda sig av när man undervisar andraspråkselever.

Amanda håller med Lisa när det gäller undervisningstempot och säger att allting måste få ta tid. ”Det är viktigt att man inte går för fort fram”, säger hon. Petra håller med om att det får ta tid och att ett långsammare tempo ger en mer stabil utveckling av språket. Som svar på frågan, vad som är viktigt att tänka på när man undervisar andraspråkselever, säger Petra att det är jätteviktigt att kolla så att barnen förstår. Hon tar upp ett exempel där hon en gång berättade om ”fil” och de inte förstod. Hon förklarade då med fler ord

bättre att använda sig av bilder eller låta dem se och ta på föremålet i fråga”. Hon avslutar denna diskussion med att säga att det är viktigt att vara tydlig i sin undervisning.

4.4 Föräldrakontakt

Lisa har en god föräldrakontakt. ”Jag säger till mina föräldrar: Dörren är alltid öppen, ring eller kom till skolan och fråga om det är något ni undrar över”. Lappar hon skickar med barnen hem, till exempel om klassen ska ut på utflykt, är allt som oftast skrivna både på svenska och arabiska, då en klar majoritet av hennes barn talar de arabiska språken. Vid utvecklingssamtal ringer Lisa alltid och bjuder in föräldrarna för det blir mer

personligt så säger hon och dessutom får hon en chans att diskutera med föräldern om det behövs tolk. De flesta av Lisas föräldrar kommer alltid till utvecklingssamtalen.

Petra har en något annorlunda bild av föräldrakontakten. Hon börjar med att göra en jämförelse mellan klassen hon har nu och klassen hon hade tidigare på en annan skola där det endast fanns barn som hade svenska som modersmål. På den andra skolan ställde föräldrarna alltid upp, med saker, körning av elever, medverkan på föräldramöten och utvecklingssamtal etc. Samtidigt upplevde hon att de lade sig i och ifrågasatte för mycket så ibland var Petra tvungen att säga ifrån och påpeka att undervisningen var hennes område. På skolan där hon arbetar nu är det inte många föräldrar som kommer till föräldramötena, däremot kommer de på utvecklingssamtalen. Petra brukar gå till

fritidsavdelningen på skolan och möta upp föräldrarna där och på så vis bjuda in dem på utvecklingssamtalen. Hon upplever att föräldrarna kommer på utvecklingssamtalen för då berör det just deras barn medan på ett föräldramöte handlar det om alla barn och då blir det inte lika viktigt. Petra säger: ”Barn behöver stöttning hemma, men det är inte så många av mina elever som får det eftersom föräldrarna anser att det är lärarens jobb att lära barnen att räkna, skriva, läsa och så vidare”. Samtidigt håller Petra med om att det är skolans ansvar att eleverna utvecklas utbildningsmässigt och socialt men menar ändå att det ofta är en stöttning för barnet rent psykiskt om föräldern bara sitter bredvid när barnet gör sin läxa eller läser till provet. ”I läroplanen står det att skolan och föräldrarna i

samråd ska stödja eleven”, betonar hon. Petra påpekar sedan att föräldrarna här inte vet att det står så i läroplanen för det är inte många länder som har det systemet tillägger hon.

Föräldrarna här vet inte detta och hon anser att det är lärarnas ansvar att förmedla budskapet. Petras föräldrar överlåter allt vad skola innebär till Petra och visar henne stor respekt.

Marias föräldrar gör precis som Petras. Skolan lämnas över till skolan. De är intresserade och kommer när det gäller deras eget barn på utvecklingssamtal, men inte annars när det exempelvis gäller föräldramöten. När hon kallar till utvecklingssamtal skickar hon ut lappar på svenska, där det står långsiktiga och kortsiktiga mål som föräldern ska fylla i. Det är sällan hon får svar på detta, istället säger föräldrarna: ”Säg du, Maria!” De vet inte och tycker att det är skolans ansvar. Maria menar att det inte är som de inte bryr sig utan de är inte vana vid att få lov att ta så stor del av barnens utbildning. ”De ifrågasätter aldrig”, säger Maria. De flesta barn som behöver hjälp hemma får stöd. Maria lämnar då en utvecklingsplan till föräldrarna så de kan träna med sitt barn. Där står det vad de ska träna på, övningar som hör till de problemområden som eleven har och hur länge det räcker med att träna per dag. De elever som inte får hjälp hemma får mer stöttning i klassen. Amanda har inte så mycket att säga vad gäller föräldrakontakten utan påpekar i sin intervju mest att kontakten är god och att föräldrarna sällan lägger sig i skolans ansvar utan litar fullständigt på skolväsendet.

5 Tolkning av resultat

I Nauclérs Symposium 2000 (2001) skriver Inger Lindberg om samtalets betydelse. I tidigare forskning tydliggörs betydelsen av att låta eleverna samtala både med varandra och med barn eller vuxna som talar landets modersmål. Lindberg förklarar att ett barn som lär sig ett andraspråk utvecklas mycket genom att prata med en infödd. Även om inlärarens bidrag i samtalet består av ofullständiga meningar och felböjda verb kan det i slutändan av samtalet ändå bli så att andraspråksinläraren lyckas skapa fullständiga ord eller meningar. Detta sker genom att den infödde samtalspartnern fyller på, stöttar och bygger ut inlärarens ord och meningar. Efter att ha intervjuat de fyra lärarna får jag

utflykt pratar hon med eleverna om varför de ska göra det, vad utflykten innebär och knyter samman diskussionen efter aktiviteten. Barnen får vara med i diskussionen. Vad gäller samtal om att barnen kommer från olika kulturer och har olika bakgrund tas detta också upp till diskussion. Eleverna måste känna att de är lika värda, att de duger och att man kan lära sig saker av varandra när man är olika. Lisa och resten av de intervjuade lärarna har alla samlingsstunder, där eleverna får möjlighet att prata om vad som ska hända den dagen vad gäller skolarbetet, eller berätta om saker som de upplevt och undrar över eller om fritidsintressen. Maria säger att den dagliga kommunikationen är viktigt för språkutvecklingen.

De intervjuade lärarna har alla individuella utvecklingsplaner som de arbetar utifrån, där de skriver ner vilken nivå eleverna befinner sig på, vad som går bra eller dåligt för eleven. Utifrån detta kan de fortsätta att arbeta i en utvecklande riktning med eleverna. Jag drar paralleller till vad Bergman och Forshage uttalar sig om i Skolverkets Att

undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (2001), där de

påpekar vikten av att vara uppmärksam på vad som är språkutvecklande för eleverna, dock påtalas det här att en i varje arbetslag arbetar som språkutvecklande handledare. På Körsbärsskolan är det varje lärares ansvar att följa upp vad varje enskild elev behöver.

Precis som Benckert, Skolverket (2001), förespråkar Amanda, Petra, Lisa och Maria vikten av att vara tydlig. Petra och Lisa påpekar att det är viktigt att eleverna aldrig sitter och gör något de inte förstår. Alla av de intervjuade lärarna använder ett tydligt

kroppsspråk och är måna om att välja läromedel där det finns bra och tydliga bilder, som används ofta och i olika sammanhang. Ett komplement som både förespråkas i

litteraturen och av de intervjuade lärarna är att ta med saker så att eleverna kan få se ”den verkliga produkten”. Lisa tog till exempel med sig påskliljor när det var påsk så eleverna fick se, lukta och känna på dem.

I Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk (2001), skrivs det att en trygg inlärningsmiljö är en bidragande faktor till en språkutvecklande undervisning. Alla intervjuade lärare eftersträvar på olika sätt en trygg miljö för barnen. Maria bidrar till den

trygga miljön genom att ha mycket samtal och ha en strukturerad och lugn klassrumsnivå, medan Lisa berättar att hon pratar mycket om att vi alla är olika och man är lika värd oavsett var man kommer ifrån eller vilken kultur eller religion man tror på. Inte

någonstans i litteraturen talar man om att ha ett långsamt inlärningstempo dock är detta något som Amanda, Petra, Maria och Lisa anser vara en nödvändighet. De är alla

överrens om att det inte går att ha samma tempo som i en klass där det bara är elever som har svenska som modersmål. Ett långsammare tempo gör både att eleverna får större möjlighet att ta in den nya kunskapen och att inlärningssituationen blir lugn. Båda faktorerna leder till en gynnsam språkutveckling menar de.

Vad gäller de läromedel som rekommenderas att använda enligt litteraturen och vad de intervjuade lärarna använde så verkar parterna tänka likartat. I Eva Cerús (2000) läroboksserie rekommenderas böcker med tydlig och inte för mycket text och där det finns bra bilder. Tre av de intervjuade lärarna säger precis samma. Lisa menar att om det är för mycket och svårläst text i böckerna så blir både svenskämnet och de övriga

skolämnena en svårare kamp. I Lpo 94 i Lärarens handbok utgiven av Lärarförbundet (2001), står det att varje elev ska få tilltro till sin språkliga förmåga och möjlighet att utveckla sina sätt att kommunicera genom att få samtala, skriva och läsa i stor

omfattning. Även detta är något som går hand i hand med de intervjuade lärarnas sätt att undervisa.

Undervisningen på Körsbärsskolan påminner mycket om den traditionella undervisningen som elever med svenska som modersmål har. Skillnaderna ligger i det lugna

arbetstempot, lärarnas medvetenhet om att eleverna har olika bakgrund och kultur och att det är vikigt att arbeta utifrån dessa faktorer, vikten av att använda bilden och material för skapande verksamhet, övertydlighet i form av upprepningar, klara instruktioner och förklaringar och kroppsspråk och slutligen en individanpassad undervisning där man ställer olika krav på eleverna. Att man ställer olika krav på eleverna beror på att de ligger på olika nivåer. Ovanstående skillnader är både enligt min litteraturforskning och

metoder som främjar språkutvecklingen hos andraspråkselever och jämföra det med hur de fyra intervjuade lärarna arbetade. Jag fann att likheterna var många och att de

intervjuade lärarna arbetade mycket enligt rekommenderade arbetssätt från min litteratur. Nedan följer en översikt över arbetssätt som litteraturen rekommenderade och som lärarna arbetade efter:

• Bilden är viktig och bör användas för att skapa förståelse.

• En trygg arbetsmiljö bör finnas för att skapa lugn arbetsro och för att ge plats för elevernas kultur och bakgrund.

• Kroppsspråk och material för skapande verksamhet är viktigt för att skapa förståelse.

• Individanpassad undervisning och uppföljning av eleven är viktigt för

språkutvecklingen och i de individuella utvecklingsplanerna ser lärarna vad man behöver hjälpa eleven med och kan därefter individanpassa undervisningen. • Tydlighet i form av upprepningar, klara förklaringar och instruktioner och att inte

låta eleverna sitta och arbeta med någonting som de inte förstår är av stor vikt. Eftersom detta är ytterligare faktorer som främjar språkutvecklingen.

Att arbeta långsamt och inte stressa eleverna var något som alla intervjuade lärare påpekade vara väldigt viktigt. Det långsamma arbetstempot var något som gav eleverna en stor möjlighet att ta till sig det svenska språket. I all litteratur jag gått igenom har det inte stått någonstans om vikten att ha ett mycket lugnt arbetstempo. Detta blev den enda stora skillnaden jag fann mellan litteratur och intervjuer. Att arbeta med elever som inte har svenska som modersmål kräver dessutom tålamod och positivt tänkande, egenskaper som alla intervjuade lärare besitter.

Referenser

Litteraturreferenser

• Bergman, Pirkko, 1992: Två flugor i en smäll; att lära på sitt andraspråk: teori,

praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever,

Stockholm Almqvist & Wiksell

• Cerú, Eva, 2000: Svenska som andraspråk – Mera om språket och inlärningen, Natur och Kultur

• Claesson, Johanna & Colak, Maria, 2002: Svenska som andraspråk – ett

livsinstrument, examensarbete, Malmö Högskola

• Davidson, Bo & Patel, Runa, 2003: Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund

• Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, 2004: Svenska som andraspråk – i

forskning, undervisning och samhälle, Studentlitteratur, Lund

• Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2004: Examensarbetet i lärarutbildningen –

Undersökningsmetoder och språklig utformning, Kunskapsföretaget, Uppsala

• Lärarförbundet, 2001: Lärarens handbok, Tryckindustri Information, Solna • Nauclér, Kerstin, 2001: Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande,

Bulls Tryckeriaktiebolag, Halmstad

• Skolverket, 1994: Att undervisa invandrarelever i svenska, Liber Distribution • Skolverket, 2001: Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett

referensmaterial, Liber Distribution

• Tingbjörn, Gunnar, 1994: Svenska som andraspråk – en introduktion, Lärobok 1, Natur och Kultur

Andra referenser

• Bandad lärarintervju 1: 2006-04-12 • Bandad lärarintervju 2: 2006-04-19 • Bandad lärarintervju 3: 2006-04-26

• Kursplanen för svenska som andraspråk, 2000

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506infotyp=23&skolf orm=11&id=3891&extraID=2087