Fakulteten för lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Andraspråksinlärning i en förstaspråkskontext
En kunskapsöversikt på vetenskaplig grund
Second Language Learning in a First Language Context
Elin Engdahl Krajnc Josefin Pagon
Grundlärarutbildning: Grundskolans årskurs 4–6 Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15hp 2021-01-12
Examinator: Nils Andersson Handledare: Irene Andersson
Förord
Genom att undersöka vetenskapliga texter har vi tillsammans besvarat vår frågeställning och kommit fram till ett resultat. Det tillvägagångssätt som ligger till grund för kunskapsöversikten är att vi var för sig analyserade texter som vi sedan delgav varandra och diskuterade. Vi
strukturerade upp arbetet och valde att ta ansvar för vars två delar i resultatet, Elin ansvarade för “Svårigheter i utvecklandet av ett andraspråk” samt “Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt” och Josefin ansvarade för “Modersmål som stöd” samt “Interaktionens betydelse för
språkutveckling”. Slutresultatet samt övriga delar har vi skrivit tillsammans, kunskapsöversikten har inspirerat oss och vi har haft ett fint samarbete genom hela processen.
Sammandrag
Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vad forskning säger om
andraspråksinlärning i en förstaspråkskontext genom att besvara frågeställningen: Hur kan lärare utforma undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena så att andraspråkselever ges möjlighet att utvecklas utifrån sina språkliga förutsättningar och behov? Kunskapsöversikten är baserad på vetenskaplig forskning och vi har funnit relevanta källor genom ämnesrelaterade sökningar i olika databaser. Kunskapsöversiktens resultat visar att det finns tydliga och väl underbyggda argument så som att modersmålet kan vara ett stöd vid inlärningen av ett andraspråk samt att interaktion mellan första- och andraspråkstalare gynnar språkutveckling. Kunskapsöversikten lyfter fram språkliga svårigheter och forskning visar ett starkt samband mellan andraspråkselevers språkbehärskning och utvecklandet av ämneskunskaper. Slutligen blir utformningen av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena och lärarens kunskap om andraspråksinlärning samt stöttning avgörande för elevens språk- och kunskapsutveckling.
Nyckelord: andraspråk, andraspråkselever, samhällsorienterande ämnen, språk och kunskapsutveckling samt språkliga svårigheter.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ... 5
1.2 Begreppsdefinition ... 6
1.2.1 Modersmål ... 6
1.2.2. Andraspråk ... 6
1.2.3 Ämnesspecifikt språk ... 6
1.2.4 Modersmålsundervisning ... 6
2. Syfte och frågeställning ... 7
2.1 Syfte ... 7 2.2 Frågeställning ... 7 3. Metod ... 8 3.1 Urvalsmetod ... 8 3.2 Sökord ... 8 3.3 Avgränsningar ... 8 4. Resultat ... 10 4.1 Presentation av källor ... 10
4.1.1 Svårigheter i utvecklandet av ett andraspråk ... 10
4.1.2 Modersmål som stöd ... 11
4.1.3 Interaktionens betydelse för språkutveckling ... 11
4.1.4 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ... 12
4.2 Svårigheter i utvecklandet av ett andraspråk ... 12
4.3 Modersmål som stöd ... 14
4.4 Interaktionens betydelse för språkutveckling ... 16
4.5 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ... 18
5. Diskussion ... 21
6. Slutsats ... 23
1. Inledning och bakgrund
Hur kan det vara så svårt? Varför förstår de inte? Vad gör jag för fel? Tankar likt dessa har vi uppmärksammat i möte med skolan, dels under egen skolgång, under den verksamhetsförlagda utbildningen samt under vikariat. De är tankar som hörs i korridoren, klassrummet och innanför skolans väggar både från elever och lärare. Att inte kunna, att inte förstå eller att inte kunna göra sig förstådd är svårigheter som kan utgöra hinder för elevers möjlighet till utveckling och lärande. Människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära är språket (Skolverket 2019). Språkliga svårigheter utgör en del av problematiken som elever med svenska som andraspråk möter kopplat till det ämnesspecifika språket i de samhällsorienterade ämnena. Enligt Skolverket (2015) är 18% av eleverna i de svenska skolorna andraspråkselever, detta betyder att 18 % av eleverna i Sveriges skolor undervisas på ett språk som inte är deras starkaste. Avgränsning i denna kunskapsöversikt har därför gjorts till den svenska grundskolan för att bidra till en ökad kunskap om hur undervisningen kan stödja andraspråkselever i språkliga svårigheter utifrån deras
förutsättningar och inte sätta upp hinder för elevernas kunskapsutveckling samt lärande. Genom att uppmärksamma denna problematik är det av stor relevans att fokusera på hur undervisning inom de samhällsorienterande ämnena utformas. De arbetssätt och metoder som tillämpas blir avgörande för vilka möjligheter andraspråkseleverna får att utveckla
ämneskunskaper samt språk utifrån sina språkliga förutsättningar. Vår upplevelse i mötet med skolan är att undervisningen inte alltid anpassas efter elevernas individuella förutsättningar, eleverna anpassas till undervisningen och inte tvärtom trots att Skolverket (2019) belyser vikten av att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individ. Arbetet med kunskapsöversikten ökar vår såväl som läsarens medvetenhet om de språkliga svårigheterna som andraspråkselever möter och ger insikt i hur den samhällsorienterande undervisningen kan utformas och ge andraspråkselever möjlighet till språk- och kunskapsutveckling.
1.2 Begreppsdefinition
Begrepp som använts kontinuerligt i kunskapsöversikten är andraspråkselever, förstaspråkselever, modersmål, ämnesspecifikt språk, modersmålsundervisning samt studiehandledning. Nedan följer begreppsdefinition av orden.
1.2.1 Modersmål
För att definiera vad ett andraspråk är behöver vi kunskap om vad förstaspråk är. Elevernas förstaspråk innebär de språk som utvecklas först, så kallat modersmål, språket som eleverna lär sig av vårdnadshavarna under sin uppväxt (Duek 2017).
1.2.2. Andraspråkselever
Elever som utvecklar ytterligare ett eller flera språk utöver sitt modersmål kallas
andraspråkselever. Andraspråksinlärningen sker i en miljö där språket talas och används (Duek 2017).
1.2.3 Ämnesspecifikt språk
Ett ämnesspecifikt språk har utvecklats från ett vardagligt språkbruk till att språket i
undervisningen och texterna blir mer komplexa och informationstäta. Ett ämnesspecifikt språk innehåller särskilda ämnesbegrepp, för att alla elever ska kunna tillägna sig ämneskunskaper krävs tillgång till det ämnesspecifika språket som används i undervisningen (Wedin 2009).
1.2.4 Modersmålsundervisning
De elever med annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning eftersom all undervisning sker på ett språk andraspråkselever inte behärskar. Modersmålsundervisningen innebär att andraspråkselever ska ges möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan (Skolverket 2015).
1.2.5 Studiehandledning
Studiehandledning för en andraspråkselev syftar till att eleven ges temporär stöttning utifrån sina språkliga förutsättningar och behov för att kunna tillägna sig de ämneskunskaper som behövs samt undervisningens innehåll (Skolverket 2015).
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan stödja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena för att språket inte ska vara ett hinder i undervisningen. De språkliga svårigheterna som kan bli ett hinder i de samhällsorienterade ämnena är begreppsbildning, förståelse samt det ämnesspecifika och det abstrakta språket. Kunskapsöversikten är vetenskapligt grundad och vi vill undersöka vad forskning säger om olika arbetssätt och metoder som kan bidra positivt till andraspråkselevers språk- och
kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena.
2.2 Frågeställning
Hur kan lärare utforma undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena så att
andraspråkselever ges möjlighet att utvecklas utifrån sina språkliga förutsättningar och behov?
3. Metod
3.1 Urvalsmetod
I arbetet med kunskapsöversikten har olika tillvägagångssätt använts för att finna relevant forskning. Informationssökningsprocessen har handlat om att finna olika typer av vetenskapliga texter och detta genom att söka i följande databaser: ERIC, Swepub, ERC och Libsearch. Fortsatt informationssökning har möjliggjorts genom att studera olika relevanta texters
referenslista och på så sätt bidragit till nya källor och utökad kunskap om översikten. Sökningen under arbetets gång kan förklaras i två steg. Den första sökningen var bred med syfte att finna inspiration och få mer kunskap om databaserna. Flera olika sorters sökord användes för att komma underfund med vilka som var relevanta för arbetsområdet. I steg två blev sökningen mer specifik, strategin blev att välja ett antal nyckelbegrepp som sedan tillsammans med synonymer användes för att hitta relevanta källor. De första sökningarna vi gjorde landade på tusentals träffar, för att göra sökningen mer relevant för vår kunskapsöversikt började vi att avgränsa sökningarna. Efter den avgränsade sökningen fann vi 28 relevanta texter som vi sedan fördjupade oss i och efter ännu ett urval var det 13 av dessas som kom till att bli våra källor.
3.2 Sökord
Under arbetets gång skedde en utveckling i sökprocessen från generella sökningar till mer specifika sökningar på både svenska och engelska. De specifika sökningarna gav mer relevanta träffar. Sökorden som användes vi den specifika sökningen var följande: “andraspråk”,
“andraspråksinlärning”, “svenska som andraspråk”, “andraspråk + undervisning”, “klassrum + interaktion”, “mother tongue + pupils”, ”so-ämnena + undervisning” samt “second language + education”.
3.3 Avgränsningar
Kunskapsöversikten fokuserar på undervisningen inom alla de fyra samhällsorienterade ämnena. Kunskapsöversikten har avgränsats till att enbart gälla undervisning av andraspråkselever i mellanstadiet inom ramen för den ordinarie undervisningen, andraspråkseleverna är kvar i klassrummet med de resurser som finns där. Resurser kan vara både ordinarie ämneslärare, arbetssätt samt studiehandledare. Kunskapsöversikten belyser enbart de språkliga svårigheterna som uppstår för andraspråkselever i mötet med de samhällsorienterade ämnena:
sökprocessen enbart fokuserat på forskning om den svenska grundskolan och utveckling av dess undervisning. Källor som anses förlegade har valts bort med motivering att det ständigt kommer ny forskning. Majoriteten av texterna har en årtalsavgränsning för åren 2011–2020 då vi fokuserar på forskning som publicerats efter LGR11 eftersom kunskapsöversikten fokuserar på att eleverna ska få förutsättningar att klara kunskapskraven. Ett fåtal texter är publicerade tidigare men blev relevanta för kunskapsöversikten eftersom dem har spelat en stor roll i forskningen kring andraspråksinlärning.
4. Resultat
I detta avsnitt kommer källorna som ligger till grund för arbetet att presenteras och motiveras samt redogöras för hur de har bidragit till att besvara kunskapsöversiktens frågeställning. Därefter lyfts resultaten fram under temarubriker, först kommer “Svårigheter i utvecklandet av ett
andraspråk” därefter “Modersmål som stöd”, “Interaktionens betydelse för språkutveckling” samt “Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt”.
4.1 Presentation av källor
Nedan presenteras kunskapsöversiktens källor. Källorna är uppdelade efter översiktens temarubriker, de källor som varit mest relevanta i varje avsnitt presenteras under respektive rubrik. Majoriteten av källorna förekommer dock i fler avsnitt för att underbygga resonemang och stödja forskning.
4.1.1 Svårigheter i utvecklandet av ett andraspråk
Flerspråkighet - en forskningsöversikt är en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet publicerad 2012.
Vetenskapsrådet är en statlig myndighet under utbildningsdepartementet, rådet har i uppgift att stödja och utveckla forskning (NE 2020). Översikten är skriven av åtta forskare varav tre,
Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson och Inger Lindberg, har sammanställt arbetet. Översikten är sakgranskad genom peer-review. Niclas Abrahamsson och Emanuel Bylund, båda professorer, har skrivit del två i översikten: “Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i ett
andraspråkskontex” och redogjort för andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext med fokus på svenska som andraspråk. Forskningsöversikten har kommit att bli en viktig del i diskussionen om andraspråksinlärning samt är en översikt Skolverket använt som referent i flera artiklar. Mariana Sellgren redogör i sin doktorsavhandling Den dubbla uppgiften:
tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO publicerad 2011, för ett
sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning och lyfter svårigheter andraspråksinlärare kan möta. Sellgren studerar SO-undervisningen i en flerspråkig elevgrupp i årskurs 6 som är baserad på genrepedagogik och blir på så viss även en viktig del av resultatet i avsnittet ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt”. Helklassamtal samt färdigproducerade texter studerades och fokus riktades mot muntlig interaktion samt skriven text. Robert Walldén beskriver i sin doktorsavhandling Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår publicerad 2019 pedagogisk kommunikation, hur lärare kommunicerar ämnesspecifika kunskap. Walldén observerade, förde anteckningar samt ljudinspelade två lärare i årskurs 1 samt årskurs 6.
Avhandlingen blev relevant för vår kunskapsöversikt i avsnittet “Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt” då genrepedagogik analyseras.
4.1.2 Modersmål som stöd
Doktorsavhandlingen Med andra ord - samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn publicerad 2017 av Susanne Duek berör forskning om flerspråkighet. I denna kvalitativa studie undersöks litteracitetspraktiker hos en grupp nyanlända barn i åldrar mellan fyra och nio år. Resultaten inom forskningsfältet ger perspektiv och blir viktig i denna kunskapsöversikt då avhandlingen belyser vikten av andraspråkselevers användning av modersmålet. “Welcome to Sweden: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes” är en vetenskaplig artikel publicerad 2013 i International Electronic Journal of Elementary Education av forskaren Jenny Nilsson och Monica Axelsson. Denna kvalitativa studie undersöker övergången från ett förstaspråk till utveckling av ett andraspråk hos nyanlända elever. Avhandlingen belyser argument för att använda modersmål som stöd i undervisningen och blir därför en viktig del i avsnittet ”Modersmål som stöd”. Forskningen bestod av deltagarobservationer och i intervjuer med lärare och elever under ett års tid. Jenny Rosén, Boglarka Straszer och Åsa Wedin framhäver i den vetenskapliga artikeln “Användning av språkliga resurser i studiehandledning på
modersmålet” publicerad 2020 i Pedagogisk forskning i Sverige komplexiteten i studiehandledning. Forskningen bestod av intervjuer med studiehandledare och observationer från
studiehandledningstillfälle. Avhandlingen lyfter fler perspektiv för modersmål som stöd och studiehandledning samt bidrar till en tyngd i diskussionen.
4.1.3 Interaktionens betydelse för språkutveckling
“Monologen som en resurs i klassrummet” publicerad 2009 i Pedagogisk forskning i Sverige 13:4 är en vetenskaplig artikel skriven av Åsa Wedin dr i andraspråksforskning. Artikeln bygger på en kvalitativ studie, observationer samt intervjuer med elever och lärare kring de interaktionella möjligheterna i klassrummet. Sari Vuorenpää redogör i sin doktorsavhandling Litteracitet genom
interaktion- studier från Örebro i svenska språket 13 publicerad 2016, för interaktionens betydelse och
dess påverkan på andraspråksinlärningen. Vuorenpää studerade undervisning samt litteracitetpraktiker i åk 4–6 och dokumenterade detta genom videoinspelningar.
Doktorsavhandlingen Lärarens väg genom klassrummet - Lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner
på mellanstadiet publicerad 2014 av Marie Tanner, studerar elevers lärande genom
bänkinteraktioner med hjälp av videoanalyser av elevers och lärares sociala samspel i åk 5.Karin Forslund Frykedals doktorsavhandling Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete – om ambitionsnivå och
interaktionsmönster i samarbetssituationer publicerad 2008, syftar till att ge en ökad förståelse för
interaktionen i ett grupparbete. Forskningen bestod av observationer och i intervjuer med elever i åk 7 och 8. Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. (Language, interaction and learning in diverse
schools.) i Digitala skrifter från Nordiska språk är en doktorsavhandling publicerad 2006 av Inger
Gröning som består av en introduktionsöversikt utifrån tre studier med fokus på språk,
interaktion och lärande. Avhandlingens andra delstudie “Tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans flerspråkiga klassrum” bidrar med en infallsvinkel på faktorer som påverkar andraspråkselevers utveckling av ämneskunskaper i den samhällsorienterande undervisningen i åk 4 och 5. Ovannämnda källor blir relevanta och ger infallsvinklar för hur
samhällskunskapsundervisningen kan utformas för att förebygga de hinder som kan uppstå vid språkliga svårigheter för andraspråkselever. Källorna lyfter olika perspektiv och bidrar till ett bredare resultat.
4.1.4 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
“Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren”, tredje delen i forskningsöversikten Flerspråkighet - en forskningsöversikt publicerad 2012 är skriven av Monica Axelsson och Ulrika Magnusson, forskarna beskriver flerspråkighet och kunskapsutveckling. Forskningsöversikten är omfattande och har varit betydande för andraspråksinlärning, översikten belyser flera olika perspektiv som är relevanta i vår kunskapsöversikt. Susanne Odenstad studerar i sin avhandling Medborgarkunskap i fokus: samhällskunskapsundervisning för nyanlända publicerad 2018 undervisning och bedömning av nyanlända elever, vars andraspråk inte är välutvecklat.
Forskningen riktar sig mot de samhällsvetenskapliga ämnena och beskriver samt tolkar undervisningen genom djupintervjuer, klassrumsobservationer samt olika former av
undervisnings-och bedömningsmaterial. Forskningen blir intressant på så sätt att vi kan finna likheter i undervisning för nyanlända elever och elever som studerat sitt andraspråk en längre tid.
4.2 Svårigheter i utvecklandet av ett andraspråk
Niclas Abrahamsson och Emanuel Bylund (2012) har sammanställt forskning som beskriver att det finns individuella skillnader som påverkar andraspråksinlärningen. Skillnader som kan orsaka individuella svårigheter samt slutlig nivå. Motivation är en sådan individuell skillnad, elevens motivation till att lära sig andraspråket samt inställningen till språket. Susanne Odenstad (2018) lyfter i sitt forskningsresultat att elevens tidigare skolgång samt familjens socioekonomiska förutsättningar också påverkar elevens motivation och studieresultat, sämre förutsättningar ger
ofta negativa effekter på elevens lärande och resultat. Förutom motivation redogör Abrahamsson och Bylund (2012) för att inlärningsstrategier samt inlärningsålder är två faktorer som kan orsaka olika förutsättningar för andraspråkselever. Inlärningsstrategier är metoder som
andraspråkselever använder för att utveckla andraspråket. Dessa inlärningsstrategier delas i sin tur upp i tre kategorier, kognitiva strategier, metakognitiva strategier samt sociala strategier.
Forskning som Abrahamsson och Bylund (2012) sammanställt i sin forskningsöversikt visar att andraspråkselever som har förmågan skifta mellan de olika strategierna blir mest framgångsrika och kan undvika de svårigheter som uppkommer. Kognitiva strategier betyder att
andraspråkselever försöker lösa de problem som uppstår genom problemlösning eller
minnesstrategier. Metakognitiva strategier handlar om att planera och utvärdera sin kunskap, att förbereda sig för uppgifter och lektioner. Den sista kategorin, sociala strategier, handlar om att ta hjälp från omgivningen, att interagera och fråga lärare eller mer språkligt utvecklade talar om ords betydelse eller uttal.
Monica Axelsson och Ulrika Magnusson (2012) beskriver att det finns en skillnad mellan vardagsspråk och skolspråk likväl som vardagskunskap och skolkunskap. Vardagskunskapen grundas i erfarenheter och kan beskrivas som konkret. Skolkunskap är i sin tur abstrakt och specialiserad. Skillnaderna i kunskaperna för med sig språkliga skillnader, hur kunskapen beskrivs kan appliceras på vardagsspråk och skolspråk. Skolspråket har ett mer specialiserat ordförråd som eleverna i många fall bara möter i det specifika ämnet. Ord som är vanliga men ändå
ämnesspecifika, exempelvis begrepp som fastställa och motsvara, blir särskilt svårt för
andraspråkselever. Dessa ord, till skillnad från mer ämnesspecifika, förklaras sällan då lärarna inte uppfattar dessa som ämnesord (Axelsson och Magnusson 2012).
Ordförrådet är en av de mest centrala faktorerna för att tillägna sig ett andraspråk presenterar Mariana Sellgren (2011) i sitt forskningsresultat. Det finns en skillnad både gällande kvantitet och kvalitet när man studerar förstaspråk gentemot andraspråkselevers ordförråd. Andraspråkselever kan vara mer benägna att möta svårigheter kopplade till ordförrådet och förståelse då
andraspråkselever i många fall har ett mindre ordförråd samt en mindre förståelse för ordens betydelse. Dessa luckor i andraspråkselevers basordförråd kan vålla stora problem och det är utmanande för undervisande lärare att fylla alla elevers behov. Odenstad (2018) lyfter i sitt forskningsresultat vikten av att läraren fungerar som stöd för andraspråkselever i arbetet med samhällsvetenskapliga frågeställningar och begrepp då dessa ofta är väldigt komplexa och sambanden kan vara svåra att förstå. I sitt resultat klargör Odenstad (2018) att arbetet med ord
och begrepp utgör stor del av samhällsundervisningen med elever som inte har svenska som modersmål, eleverna måste få en förståelse för begreppen och kunna sätta de i ett sammanhang för att inte hamna i språkliga svårigheter. Robert Walldén (2019) lyfter en vanlig språksvårighet som både första och andraspråkselever kan möta i tillägnandet av ämneskunskap, abstrakta ord. Walldén (2019) betonar vikten av förståelsen för de abstrakta orden för att kunna förstå helheten men även för att abstraktionsnivån fortsätter att höjas i takt med högre skolår. Abstrakta ord måste göras tillgängliga för eleverna och detta genom att läraren förklarar och ger exempel, för att skapa ett samband mellan vardags-och skolspråk kan läraren beskriva vardagliga händelser i mer abstrakta former och tvärtom (Walldén 2019). Sari Vuorenpää (2016) framhäver i sitt
forskningsresultat att undervisningen till stor del utgörs av undervisningsspråket trots att flerspråkigheten kan vara en användbar resurs och på så sätt vidga elevens möjligheter att tillgodogöra sig ämneskunskaper.
4.3 Modersmål som stöd
Susanne Duek (2017) beskriver i sin doktorsavhandling modersmålet som en konkret del av elevers litteracitetspraktiker och hur betydelsefullt det är för elevens identitet, däremot råder det tvivel om i vilken utsträckning andraspråkselever får använda sitt modersmål och dess betydelse. Monica Axelsson och Jenny Nilsson (2013) och Vuorenpää (2016) väljer att se andraspråkselevers användning av modersmålet som en pedagogisk resurs, ett hjälpmedel för att utveckla
ämneskunskaper och för sin språkutveckling i modersmålet samt inlärning av andraspråket. Dueks (2017) forskningsresultat visar att andraspråkselever med bristande kunskaper i det svenska språket, har sämre förutsättningar än elever med svenska som modersmål. Duek (2017) menar att andraspråkselever befinner sig i ett en utmanande situation då undervisningen sker på ett språk som inte är deras eget modersmål vilket blir avgörande för andraspråkselevers språk - och kunskapsutveckling. Åsa Wedin (2009) framhäver i sitt forskningsresultat att det är av stor vikt att andraspråkselever nyttjar de språkkunskaper de har i sitt modersmål för att kunna bygga upp kunskaper om ämnesområdet på sitt modersmål. De elever med svenska som modersmål bygger vidare på ett förstaspråk det redan behärskar, medan andraspråkselever i sin tur ska utveckla ämneskunskaper samtidigt som det förväntas att läras ett nytt främmande språk. Duek (2017) belyser att användningen av modersmålet är betydelsefullt för att eleverna inte ska hamna efter sina enspråkiga klasskamrater och för att motverka prestationsgapet mellan
andraspråkselever och elever med svenska som modersmål. Wedin (2009) stödjer detta genom att belysa att språk utgör en viktig grund och är både mål och medel för skolans verksamhet. Vad
som ligger till grund eller vilka färdigheter i modersmålsundervisning som resulterar i skillnaderna mellan elevernas resultat framkommer dock inte i studien (Duek 2017).
I sitt resultat framhäver Jenny Rosén, Boglárka Straszer och Åsa Wedin (2020) att de andraspråkselever som befarar att inte nå målen har enligt skollagen 10 kap. 7 § rätt till
studiehandledning på sitt modersmål, för att komplettera de språkliga svårigheterna och för att stötta elevens kunskapsutveckling kan andraspråkselever få hjälp i form av extra anpassningarna inom de samhällsorienterade ämnena. En framgångsrik studiehandledning innebär att eleven ges stöttning innan, under och efter undervisning. Det är av stor vikt att andraspråkseleverna är väl förberedda inför lektioner, till exempel kan andraspråkselever tillsammans med
studiehandledaren bygga upp förkunskaper och bekanta sig med ämnesord och begrepp på sitt modersmål för att sedan kunna förstå när de introduceras på elevens andraspråk i samband med undervisningen.
Vidare nämner Rosén, Straszer & Wedin (2020) att det är av stor vikt att andraspråkseleverna ges stöd under lektionstid, då andraspråkselevers bristande kunskaper i det svenska språket gör det svårare för dem att tillägna sig nya ämnesspecifika begrepp. Med direkt hjälp av
studiehandledaren i klassrummet kan de ämnesspecifika begreppen sättas i en kontext som gör det möjligt för eleven att tillägna sig ämneskunskaperna, språkliga hinder förebyggs vilket gynnar andraspråkselevers kunskapsutveckling. Rosén, Straszer & Wedin (2020) uppmärksammar komplexiteten i att eleverna ges studiehandledning på modersmålet och studiens resultat visar att andraspråkselevers möjlighet till studiehandledning inte bör begränsas till att enbart användas som en tillfällig resurs utan lägger vikt vid att skapa utrymme och användning av de olika språkliga repertoarerna. En sådan flerspråkig pedagogik gynnar såväl andraspråkselever som förstaspråkselever. Rosén, Straszer & Wedin (2020) menar att det är av stor vikt att
studiehandledaren samverkar med ämnesläraren för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.
Det råder delade meningar om i vilken utsträckning modersmålet bör användas som stöd. Axelsson och Nilsson (2013) menar att lärare som är positiva till användandet av modersmålet motiverar detta med att det blir andraspråkselevers hjälpmedel vid inlärningen. Å andra sidan ser en del lärare problematiken med att andraspråkselever använder sitt modersmål i större
utsträckning än vad det använder sitt andraspråk (Wedin 2009). En del lärare anser att man inte ska skilja på de två språken utan lyfter användningen av modersmål parallellt med svenska som
positivt, detta för att andraspråkselever ska ges en möjlighet att utveckla en förförståelse för ämnet på sitt modersmål och möjliggöra ett fördjupat lärande, andraspråkselevers som utvecklat en förförståelse skapar en trygghet hos eleven. Duek (2017) påpekar att de flesta lärarna anser att elevers modersmål utgör varken ett hinder eller en resurs för elevens lärande utan beroende på vilket modersmål eleven har och hur de ges möjlighet att använda det som ett redskap blir betydelsefullt för inlärningen av andraspråket. Andraspråkselever som inte får möjlighet att utöva sitt modersmål skapar ett begränsat ordförråd vilket i sin tur leder till att inlärningen och
utvecklingen av ett andraspråk påverkas negativt. Det är inte tillräckligt att kunna ämnesspecifika begrepp på sitt modersmål utan det är beroende på i vilken kontext de kommer till användning som blir betydelsefullt för elevens kunskapsutveckling och lärande (Wedin 2009).
4.4 Interaktionens betydelse för språkutveckling
I sitt resultat framhäver Wedin (2009) vikten av att lära i en kontext och belyser att interaktion är en betydelsefull faktor för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Elevers utveckling av ämneskunskaper går hand i hand med språkutvecklingen, de språkliga färdigheterna påverkar elevens förmåga att uttrycka sin kunskap. För att eleverna inom de samhällsorienterande ämnena ska ges möjlighet att inhämta och utveckla ämneskunskaper är det av stor vikt att de får tillgång och möjlighet till att använda det ämnesspecifika språket i undervisningen. Wedin (2009) tar stöd i Gibbons forskning (2006) och motiverar detta genom att elevers begreppsutveckling, språk- och kunskapsutveckling inte bör separeras ifrån varandra utan att de tillsammans fyller en viktig funktion och är beroende av varandra. Det är av stor vikt att den samhällsorienterande
undervisningen skapar arenor för interaktion och att eleverna ges utrymme till att tala och språka med varandrai en mängd olika sammanhang.BådeWedin (2009) och Axelsson och Magnusson (2012) belyser i sina forskningsresultat att både lärare och elever är betydelsefulla aktörer i utvecklandet av språk, lärarens utmaning är att bygga broar mellan elevernas vardagsspråk och kunskapsspråk. De interaktionella möjligheterna, i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet och tillgång till att få höra, använda och tala språket kan utgöra den bron för alla elever, särskilt betydelsefullt blir det för andraspråkseleverna.
Wedin (2009) analyserar i sin forskningsstudie språkliga mönster i helklassinteraktion utifrån begreppen monolog och dialog. Monolog betyder att läraren överför information utan att erbjuda eleverna utrymme för att tala, medan föra dialog innebär en mer ömsesidig kommunikation och att eleverna erbjuds talutrymme. Wedin (2009) framhäver att den interaktion som sker mellan lärare och elever exempel genom IRE-mönstret: Initiering-Respons-Evaluering är vanligt
förekommande språkmönster i klassrummen. IRE-mönstret innebär att läraren inleder med att ställa en fråga och eleverna förväntas att respondera. Denna typ av interaktion kan ge positiva effekter eftersom eleverna uppmuntras till att tänka högt, formulera ett eget svar samt uttrycka sina tankar men samtidigt ges eleverna inte tillräckligt med talutrymme och stöd för sin
språkutveckling (Wedin 2009).
Vuorenpää (2016) studerar i sin doktorsavhandling elevers samspel under tre olika vanligt förekommande lektionstyper: plenarlektion, arbetslektion samt blandlektion. Plenarlektionen innebär helklassundervisning och är ense med Wedin (2009) och motiverar detta genom att beskriva eleverna i ett interaktionellt läge då det förväntas att lyssna samtidigt som de är ovetandes om de själva får något talutrymme. Arbetslektion innebär att eleverna arbetar med skoluppgifter individuellt eller i små grupper vid sina bänkar vilket ökar de interaktionella möjligheterna. Blandlektion kallas de lektionstyper då plenar- samt arbetslektion kombineras. Marie Tanner (2014) studerar i sin forskningsstudie arbetslektioner och menar att bänksamtalen öppnar upp möjligheter för eleverna att samtala samtidigt som de utför en skoluppgift
individuellt, på så sätt kan andraspråket utvecklas samtidigt som ämneskunskaperna. Elevernas vardagsspråk och skolspråk bör inte separeras ifrån varandra utan språket blir en resurs för elevens kunskapsutveckling och andraspråksinlärning. Interaktion i klassrummet kan också, enligt Vuorenpää (2016) ordnas i form språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt så som
smågruppsarbeten eller genom skoluppgifter som kräver att klasskamraterna samarbetar eftersom de öppnar upp andra möjligheter och ger eleverna större talutrymme och är särskilt viktig vid andraspråksinlärningen. Även Karin Forslund Frykedal (2008) och Inger Gröning (2006) betonar att interaktionen mellan andraspråkselever och förstaspråkselever är ytterst viktig för språk- och kunskapsutvecklingen.
I sitt forskningsresultat framhäver Gröning (2006) likväl som Magnusson och Axelsson (2012) att andraspråkselevers ämneskunskaper i den samhällsorienterande undervisningenstår i nära
relation till deras kunskaper i andraspråket. Gröning (2006) påpekar att andraspråkselevers förmåga att använda andraspråket utgör ett hinder och bidrar till att de inte utvecklar ämneskunskaperna i samma takt som de enspråkiga klasskamraterna. Det resulterar i att andraspråkselevers förmåga att tillägna sig ämnets innehåll och kunskaper är mindre utvecklad, vilket innebär att de presterar på en lägre nivå än förstaspråkseleverna i den samhällsorienterande undervisningen. Däremot belyser Forslund (2008) att förstaspråkseleverna med en mer utvecklad
ämneskunskapsförmåga kan i interaktion fungera som en resurs genom att förklara ord och diskutera ämnet med andraspråkskamraterna.
Förstaspråkseleverna producerar det språkliga utflödet och de ämnesspecifika begreppen används i ett meningsfullt syfte vilket möjliggör att språket bearbetas och fördjupas och ger
andraspråkseleverna stöttning, tillsammans bygger eleverna i en heterogen klass, kunskap och hjälper till med varandras språkutveckling. Gröning (2006) menar att interaktionen mellan första- och andraspråkseleverna utgör en av de grundläggande förutsättningarna för andraspråkselevers språkutveckling. Enligt Vuorenpää (2016) uppnår eleverna en högre språklig aktivitet när de ges tillfällen att ställa frågor, tankeutbyte och själva stå för det språkliga utflödet, detta påpekar även Sellgren (2011) i sitt forskningsresultat. Vuorenpää (2016) belyser att eleverna står själva för inhämtandet av kunskaper och genom att använda varandra som resurser för sitt lärande kan de tillsammans utveckla nya kunskaper. Vuorenpää (2016) menar att det är av stor vikt att
andraspråkseleverna får integrera med förstaspråkseleverna och tillfälle att utveckla sitt språk i sammanhang där det ställs krav på elevernas språkliga resurser.
4.5 Språk - och kunskapsutvecklande arbetssätt
Sellgren (2011) beskriver Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, det vill säga, avståndet mellan det som en person klarar på egen hand och det som personen enbart klarar av med stöd från en person med en högre språklig nivå. Samarbete och samspel med andra kan göra det möjligt för barnet att nå en högre intellektuell nivå. Principen innebär att personen behöver språkligt stöd för att gränsen för den närmaste utvecklingszonen ska flyttas framåt och på så sätt öka den språkliga kunskapen. Abrahamsson och Bylund (2012) menar att denna princip gäller vid andraspråksinlärning. Andraspråkseleven får stöd från en mer kompetent talare, en lärare eller ett mer språkligt avancerat barn att uttrycka och förstå sådant andraspråkseleven inte skulle förstå på egen hand, en term som beskriver detta är stöttning. Även Sellgren (2011) framhäver vikten av stöttning i lärandesituationer samt vikten av att läraren är väl insatt i uppgiften, dess möjligheter och svårigheter för att kunna stötta eleverna utifrån deras förutsättningar. För att kunna stötta elever utifrån deras individuella förutsättningar krävs det att undervisande lärare ser elevens tidigare erfarenheter samt deras kunskapsnivå, följande undervisningssekvenser ska sedan bygga på varandra för att bilda en helhet för att eleven ska kunna tillägna sig kunskapen (Walldén 2019). Sellgren (2011) hänvisar till Gibbons från 2009 om att stöttning kan fungera som en bro mellan vardagsspråket och skolspråket för en elev som ska tillägna sig både undervisningsspråk och ämnesinnehåll.
Sellgren (2011) lyfter i sin licentiatuppsats upp några specifika arbetssätt som gynnar andraspråksinlärning och behov som andraspråkselever kräver för att tillgodogöra sig ämnesundervisning, forskningen grundar sig på Vygotskijs teorier och Gibbons tidigare
forskning. Genom att studera genrepedagogik i samhällsorienterad undervisning menar Sellgren (2011) att arbete i smågrupper är ett arbetssätt som har en central roll för andraspråkselever lärande, eleverna får kollaborativ stöttning samt får möjlighet att ställa frågor och tala i större utsträckning än i helklass. Eleverna får både ett ökat inflöde och ett ökat utflöde, i samtal med andra revideras språket och eleverna utvecklas språkligt samtidigt som de tar till sig kunskaper, luckor i elevernas basordförråd kan fortare fyllas om eleverna får använda språket och höra det. Abrahamssons och Bylunds (2012) sammanställda forskning visar precis som Sellgrens (2011) forskning att andraspråksinlärare gynnas av att få möjlighet att ställa frågor och få klargörande om sådant som varit obegripligt i exempelvis en instruktion. Forskarna ställer sig å andra sidan frågande om det är interaktionen som gör att förståelsen ökar eller om det handlar om repetition och fler förklaringar, det vill säga att inflödet av information ökar i kvantitet.
Odenstad (2018) belyser i sitt forskningsresultat en arbetsmetod som gjorde de observerade eleverna mer intresserade av att delta i undervisningen, detta när läraren läste högt i en lärobokstext samtidigt som svåra ord förklaras, alla elever fick möjlighet att vara delaktiga i arbetsmetoden. Lärarna i samma forskningsresultat betonar vikten av stöttning men att
förklaringarna inte får hamna på en för låg nivå, förenklingarna måste motsvara elevernas ålder och mognad. Sellgren (2011) beskriver att genrepedagogiken har kommit att bli ett arbetssätt som gynnar andraspråkselevers språkutveckling och förklarar att läraren spelar en viktig roll i
pedagogiken, läraren för en explicit undervisning som fungerar som stöttning. En av huvudaspekterna inom genrepedagogiken är den planerade stöttningen, en gemensam introduktion samt skrivande av text innan eleverna utmanas att skriva på egen hand, läraren stödjer eleverna genom att dekonstruera textmönster (Vuorenpää 2016).
Sellgren (2011) framhäver fördelarna med genrepedagogiken och den explicita undervisningen, när eleverna ska arbeta självständigt är de införstådda med uppgiften och väl medvetna om vad målet är. Genom att tillämpa genrepedagogik kan lärarna anpassa undervisningen utifrån alla elevers förutsättningar, särskilt för elever med svenska som andraspråk (Vuorenpää
2016). Sellgren (2011) lyfter en del av den kritiken som varit riktad mot genrepedagogiken. En del forskare menar att arbetet med att skriva texter är mekanisk och att genrepedagogiken på så sätt blir instrumentell, det blir reproducerande av genrer och redan befintlig text. Vidare menar de
som är kritiska till genrepedagogiken att det blir ännu en ny modell för undervisning vars effekter inte är tillräckligt granskad. Sellgren (2011) poängterar vikten av att elever och främst
andraspråkselever måste få möjlighet att bearbeta ämnesinnehåll och det ämnesspecifika språket, elever måste få möta de nya kunskaperna och språket i både tal och skrift. En variation av språkutvecklande arbetssätt är att föredra. Sammanfattningsvis lyfter Abrahamsson och Bylund (2012), Sellgren (2011) och Vuorenpää (2016) vikten av inflöde och utflöde, andraspråkselever måste både få höra och använda språket för att utveckla sin språkliga förmåga. Vidare är stöttning en central roll i undervisningen och eleverna gynnas av en explicit undervisning.
5. Diskussion
I denna kunskapsöversikt har syftet varit att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan utforma undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena så att andraspråkselever ges möjlighet att utvecklas utifrån sina språkliga förutsättningar och behov. Resultatet för
kunskapsöversikten delades in i fyra huvudområden: svårigheter i utvecklandet av ett andraspråk, modersmål som stöd, interaktionens betydelse för språkutveckling samt språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt. I detta avsnitt kommer de viktigaste argumenten från vårt resultat att diskuteras. Kunskapsöversikten visar tydligt hur de språkliga svårigheterna kan sätta upp hinder för andraspråkselever och påverka elevens utveckling i ämnet såväl som språket. Däremot har forskning bidragit med infallsvinklar och gjort det möjligt att se hur den
samhällsorienterande undervisningen kan utformas av lärare så att de språkliga svårigheterna inte blir ett hinder för andraspråkselever.
Den samhällsorienterade undervisningen utmanar och ställer stora språkliga krav på
andraspråkselever, utan rätt stöd hämmas elevens språk- och kunskapsutveckling. Sellgren (2011) samt Walldén (2019) bekräftar att det finns ett antal faktorer som ofta orsakar svårigheter i tillägnandet av kunskaper, abstrakt språk, ämnesspecifika begrepp samt begreppsbildning och förståelse. För att eleverna inte ska hämmas krävs metoder som gynnar andraspråksinlärningen samt metoder som gör det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig ämnesundervisningen, detta betonar Sellgren (2011). Både modersmålet och andraspråket utgör en viktig grund för elevens språk- och kunskapsutveckling när språket ses som en tillgång och får fungera som en resurs. Det krävs kunskap om elevernas tidigare erfarenheter och förutsättningar för att kunna ge eleven rätt stöd samt för att utforma en samhällsorienterad undervisning som bidrar till att eleverna kan tillägna sig kunskapen, detta är något både (Sellgren 2011) och (Walldén 2019) lägger stor vikt vid. Duek (2017) påpekar att de flesta lärarna anser att elevers modersmål utgör varken ett hinder eller en resurs för elevens lärande utan beroende vilket modersmål eleven har och hur de ges möjlighet att använda det som ett redskap blir betydelsefullt för inlärningen av andraspråket. Detta betyder att den samhällsorienterade undervisningen inte bara ställer krav på
andraspråkseleven utan även ställer krav på att läraren är kompetent samt har en bred repertoar av undervisningsmetoder för att möta varje enskild individs språkliga behov. Lärarnas
förhållningssätt till elevernas andraspråk blir betydelsefull i utformandet av undervisningen. Wedin (2009) lyfter problematiken med att andraspråkselever använder sitt modersmål i större utsträckning än vad det använder sitt andraspråk medan Axelsson och Nilsson (2013) lyfter de
positiva aspekterna med användandet av modersmålet och ser det som ett värdefullt hjälpmedel vid andraspråksinlärningen. Läraren måste ha elevens behov i åtanke och det är enbart behoven som ska styra i vilken utsträckning modersmålet bör användas som stöd.
För att eleverna inom de samhällsorienterande ämnena ska ges möjlighet att inhämta och utveckla ämneskunskaper är det av stor vikt att de får tillgång och möjlighet till att använda det ämnesspecifika språket i undervisningen följande forskare: Duek (2017), Sellgren (2011) samt Rosén, Straszer, & Wedin (2020) är överens om att elevens utveckling av ämneskunskaper har ett tydligt samband med språkutvecklingen. Gröning (2006) argumenterar för att interaktionen mellan första- och andraspråkseleverna utgör en av de grundläggande förutsättningarna för andraspråkselevers språkutveckling. Ett sådant arbetssätt är smågruppsarbete, eleverna får
möjlighet att integrera i större utsträckning än vid helklassarbete och eleverna får större möjlighet att höra samt tala språket. Genom att kommunicera med klasskompisar i smågruppsarbete får eleverna höra språket i en mängd olika sammanhang samt bearbeta språket i en kontext. Andraspråkselevers osäkerhet kan reduceras med hjälp av smågruppsarbete, eleverna talar inför en mindre grupp samt får stöttning av varandra, vilket kan utveckla en trygghet. Lärarens måste dock fortfarande vara ständigt närvarande vid smågruppsarbetet och ge stöttning för att eleverna inte ska känna sig osäkra och på så vis påverka deras prestation och självkänsla. Detta är något som Sellgren (2011) betonar, vid smågruppsarbete får eleverna både ett ökat inflöde och utflöde samt språket revideras och eleverna utvecklas språkligt samtidigt som de tar till sig kunskaper. Språkutvecklingen ökar om eleverna får använda språket och höra det kontinuerligt i flera olika sammanhang. Även Vuorenpää (2016) argumenterar för att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt såsom smågruppsarbeten leda till att elever får kollaborativ stöttning samt får möjlighet att ställa frågor och tala i större utsträckning än i helklass. Sellgren (2011) talar även om vikten av stöttning i lärandesituationer, andraspråkselever får stöd från en person med en högre språklig nivå och får hjälp att uttrycka och begripa sådant andraspråkseleven inte kan tillägna sig på egen hand. Utifrån kunskapsöversiktens resultat har en diskussion kring utformandet av den
samhällsorienterande undervisningen förts. Enligt forskning finns det flera sätt att utforma undervisningen så att den gynnar inlärningen för andraspråkselever, det viktigaste är att utformningen sker utifrån elevens förutsättningar.
6. Slutsats
I detta avsnitt dras en slutsats av frågeställningen ”Hur kan lärare utforma undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena så att andraspråkselever ges möjlighet att utvecklas utifrån sina språkliga förutsättningar och behov?” samt belyses relevansen för ämnet såväl som professionen. Slutligen lyfts vidare forskning inom ämnet.
Vår slutsats är att det inte finns en lösning för hur man ska utforma undervisningen, alla individer är unika och detta kräver att lärare utformar den samhällsorienterande undervisningen utifrån alla elevers behov. Vår upplevelse i mötet med skolan är att undervisningen inte alltid anpassas efter elevernas individuella förutsättningar, eleverna anpassas till undervisningen och inte tvärtom trots att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individ. Ambitionen att ge alla elever en likvärdig skolgång bör vara målet för alla undervisande lärare oavsett elevernas tidigare
erfarenheter. Det finns en stor bredd av forskning kring andraspråksinlärning och för att ge våra elever de bästa förutsättningar bör vi som lärare omsätta teori i praktiken samtidigt som vi har i åtanke att det som fungerar för en elev, inte behöver fungera för den andra. Utgångspunkten måste därför vara elevens tidigare erfarenheter och sedan bygga vidare på deras kunskaper. I arbetet med kunskapsöversikten har vi kommit fram till att andraspråkselever har andra språkliga förutsättningar än förstaspråkselever. Det finns språkliga svårigheter och i mötet med de krav som undervisningen ställer på andraspråkseleven kan hinder uppstå som gör det svårt för eleverna att tillgodogöra sig ämneskunskaper. Huruvida man väljer att utforma undervisningen och stödja elever blir avgörande för om språket blir ett hinder eller inte. Bristerna i
kunskapsöversikten är att den inte heltäckande på området utan det är bara valda delar som lyfts upp, vid undersökning av forskning fokuserade vi på inlärning av ett andraspråk utifrån
undervisningsmetoder och vi har inte tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar, exempelvis skol- och organisationsnivå, rumsliga faktorer samt den sociala gemenskapen.
För att andraspråkselever ska få möjlighet till en likvärdig undervisning samt få möjlighet att utvecklas utifrån sina språkliga förutsättningar borde yrket såväl som lärarutbildningen prioritera utbildning samt fortbildning i ämnet. Detta hade kunnat bidra till en bättre utformad
undervisning samt en ökad måluppfyllelse för andraspråkselever. Som studenter anser vi att kunskapen om andraspråksinlärning är bristfällig på lärarutbildningen och borde utvecklas i såväl teoretiska som praktiska ämnen för att vi som framtida lärare ska kunna ge bästa möjliga
Många intressanta tankar har väckts och vi har landat i flera idéer inför vårt kommande examensarbete. Vi anser att det hade varit intressant att observera praktiken i några olika klassrum och intervjua undervisande lärare för att få en bild över hur de utformar sin
undervisning och analysera deras arbetssätt för att stödja andraspråkselever. En ytterligare aspekt är att samla in data från andraspråkselever och studera deras åsikter om hur undervisningen utformas för att stödja deras språk- och kunskapsutveckling. Slutligen hade en jämförelse mellan de samhällsorienterande ämnena samt ett annat skolämne kunnat genomföras, för att analysera likheter och skillnader i svårigheter samt utformning av undervisning för elever med svenska som andraspråk.
Arbetet med kunskapsöversikten har gett oss kunskap om hur den samhällsorienterande undervisningen kan utformas och bidragit till en ökad förståelse kring den språkverklighet andraspråkselever befinner sig i. Vidare har vi fått en ökad förståelse för de språkliga svårigheter andraspråkselever kan möta och vilka metoder som kan ha en avgörande roll för
andraspråkselevers förmåga att tillägna sig språket såväl som ämneskunskaperna. Tanken med kunskapsöversikten var att bidra till utökad kunskap om andraspråksinlärning för att kunna stödja alla elever i skolans verksamhet.
Referenser
Abrahamsson, Niclas., & Bylund, Emanuel. (2012). Andraspråksinlärning och
förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I Kenneth, Hyltenstam., Monica, Axelsson., och Inger. Lindberg (red.). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2012:5. Stockholm: Vetenskapsrådet, 153- 246. Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys-och-
uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2012-06-01-flersprakighet---en-forskningsoversikt.html (Hämtad: 2020-11-30)
Axelsson, Monica., & Magnusson, Ulrika. (2012). Forskning om flerspråkighet och
kunskapsutveckling under skolåren. I Kenneth, Hyltenstam., Monica, Axelsson., och Inger. Lindberg (red.). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2012:5. Stockholm: Vetenskapsrådet, 247-367. Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys-och-
uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2012-06-01-flersprakighet---en-forskningsoversikt.html (Hämtad: 2020-11-30)
Axelsson, Monica., & Nilsson, Jenny. (2013). ” Welcome to Sweden…”: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International
Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 137–164. Tillgänglig på internet:
https://content.ebscohost.com/ContentServer.asp?T=P&P=AN&K=108891524&S=R&D=eh h&EbscoContent=dGJyMNLr40SeqLI4zOX0OLCmsEieprdSs6e4SLSWxWXS&ContentCusto
mer=dGJyMPGpt0mwqrdQuePfgeyx44Dt6fIA (Hämtad: 2020-11-30)
Duek, Susanne. (2017). Med andra ord - Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Diss. Karlstad: Karlstads Universitet. Tillgänlig på internet:
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1055930/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-11-30)
Forslund Frykedal, Karin (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: Om ambitionsnivå och
interaktionsmönster i samarbetssituationer. Diss. Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig på
internet:http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17754/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-12-19)
Gibbons, Pauline. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och
Gröning, Inger. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. (Language, interaction and learning in diverse schools.) Digitala skrifter från Nordiska språk 1. 38 pp. Uppsala. Tillgänglig på Internet: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:168130/FULLTEXT01 (Hämtad: 2020-12-11)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019).
[Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 (Hämtad: 2020-12-20)
Nationalencyklopedin. Sökord: Vetenskapsrådet.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vetenskapsrådet (Hämtad 2020-12-01) Odenstad, Christina (2018). Medborgarkunskap i fokus: samhällskunskapsundervisning för nyanlända. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. Tillgänglig på internet:
http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1249679&dswid=-5276 (Hämtad 2020-12-03)
Rosén, Jenny., Straszer, Boglárka., & Wedin, Åsa. (2020). Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet. Pedagogisk forskning i Sverige. Linnéuniversitetet. Tillgänglig på Internet: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1472473/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-12-10)
Sellgren, Mariana. (2011). Den dubbla uppgiften: tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med
förklarande genre i SO. Licentiatavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på
Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62931 (Hämtad: 2020-12-02)
Skolverket. (2015). Studiehandledning på modersmålet: att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b259/1553965782321/pdf3038. pdf (Hämtad: 2020-11-30)
Tanner, Marie. (2014). Lärarens väg genom klassrummet - Lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner
på mellanstadiet. Diss. Karlstad: Karlstad Universitet. Tillgänglig på Internet:
Wedin, Åsa. (2009). Monologen som en resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige. 13:4. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-6262 (Hämtad: 2020-12-02)
Vuorenpää, Sari. (2016). Litteracitet genom interaktion. Studier från Örebro i svenska språket 13. Diss. Örebro: Örebro Universitet. Tillgänglig på Internet:
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:903886/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR2BY6UXSpNULZPMQA
DTnh9eisK8kr7m1J1s-V31fuGnoOuZ4UjsVUfWecM (Hämtad: 2020-12-11)
Walldén, Robert. (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Diss. Malmö: Malmö universitet. Tillgänglig på Internet:
http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404469/FULLTEXT01.pdf(Hämtad: 2020-12-14)
