ISRN-nr: LIU-IEI-FIL-A--15/02104--SE
Invandringsmotstånd i Sverige
en ekonometrisk studie
An econometric study of resistance to immigration
Författare:
Björn Backgård
Handledare:
Inger Asp
Jan Lindvall
Masteruppsats i nationalekonomi
Vårterminen 2015
Masterprogrammet i nationalekonomi
Titel:
Invandringsmotstånd i Sverige en ekonometrisk studie English title:
An econometric study of resistance to immigration Författare:
Björn Backgård Handledare:
Inger Asp och Jan Lindvall Publikationstyp:
Masteruppsats i nationalekonomi Masterprogrammet i nationalekonomi
Avancerad nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2015
ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A15/02104SE Linköpings universitet
Sammanfattning
Stödet för det invandringskritiska partiet Sverigdemokraterna (SD) har blivit allt starkare under de senaste tre valen. Denna trend sammanfaller med en ökad invand-ring, och allt större svårigheter för invandrare att integrera sig på arbetsmarknaden, vilket sammantaget innebär en utmaning för välfärdssystemen. Öppna gränser inom Europa medför samtidigt arbetskraftsinvandring, vilken ökar konkurrensen om vis-sa jobb. Studiens syfte är att undersöka hur mycket av SD:s stöd vilket tolkas som motstånd mot invandring som kan förklaras ur ett ekonomiskt perspektiv: huruvida motståndet mot invandring är högre i kommuner där invandringen antas ha mer negativa ekonomiska konsekvenser för befolkningen. Undersökningen görs utifrån data på kommunivå från valåren 2006, 2010 och 2014. Med tre valår och 290 kommuner skapas en datapanel omfattande 870 observationer, och ett tjugotal variablers inverkan undersöks med skattningsmetoderna xed- och random eects. Resultaten visar att den mesta variationen är oförklarad, men pekar också mot att grupper som ekonomiskt sett bör förlora mest på invandring faktiskt stöder SD i högre grad. Stödet är högre där invandrare i lägre grad förvärvsarbetar jämfört med svenskfödda, där er människor saknar gymnasieutbildning och där medianlönerna är låga. Skattningar med interaktionsvariabler tyder dessutom på att hög grad av bidragsberoende bland svenskfödda har eekt främst i närvaro av hög andel invand-rare. Dessa resultat talar tillsammans på att stödet för Sverigemokraterna är delvis kopplat till oro för de sociala skyddsnätens fortlevnad. Vissa resultat pekar på att också arbetskraftsinvandring från andra EU-länder haft stor inverkan på stödet för SD, men andra resultat motsäger detta. Visst stöd hittas också för att högre brotts-lighet bland invandrare stärker SD:s stöd. Den realtivt låga förklaringsgraden tolkas som att invandringsmotståndet till stor del är kulturellt betingat, men den kan även bero på att variation i partistöd är större än variationen i invandringsmotstånd.
Innehåll
1 Bakgrund 3
1.1 Uppsatsen syfte och metod . . . 4
1.2 Vad förklarar SD:s tillväxt på riksplanet? . . . 5
1.3 Främlings entligeheten bland Sverigedemokraternas väljare . . . 7
1.4 Sociologiska förklaringar till invandringsmotstånd . . . 8
2 Teori: invandring i ett ekonomiskt perspektiv 10 2.1 Konkurrens om arbeten . . . 10
2.2 Välfärdssamhällets resurser . . . 13
2.3 Brottslighet . . . 14
2.4 Kulturella hot . . . 14
2.5 Olika eekter av segregation . . . 15
2.6 Konkurrens om ogifta kvinnor . . . 15
2.7 Andra skäl till variation . . . 16
3 Tidigare forskning 16 4 Kvantitativ undersökning 19 4.1 Data . . . 19
4.2 Modellens förklarande variabler . . . 19
4.3 Deskriptiv statistik . . . 25
4.4 Ekonometriska skattningsmetoder . . . 28
5 Resultat 31
6 Metodkritik 40
7 Slutsatser 42
A Detaljerad beskrivning av data och variabler 48
B Andra regressionresultat 52
C År för år regressionresultat 53
D Diagnostiska tester 54
Figurer
1 Invandringskritiska partier i riksdagen . . . 4
2 SOM-undersökningen om invandring . . . 6
3 Assylinvandring till Sverige . . . 7
4 Flyktinginvandrares integration på arbetsmarknaden . . . 22
5 Segregationsvariabelns precision . . . 23
6 Få utrikes födda medlemmar i kyrkan . . . 24
7 Karta över Sverigedemokraternas valresultat . . . 26
8 Årsvisa korrelationer förklarande variabler . . . 27
9 Variablernas variation inom kommuner . . . 28
10 Mindre frikostiga stöd till svenskfödda . . . 36
11 Utomnordiska européers fördelning . . . 39
12 Högutbildade yttar till Stockholm . . . 39
13 Spatial korrelation i residualer . . . 41
14 Justerad andel medlemmar . . . 51
15 Fördelningsplottar feltermer . . . 55
16 Andel ökar mest där redan stor . . . 56
17 Negativt samband ej förvärvsarbetande och SD-röster . . . 57
Tabeller
1 Variabelbeskrivning . . . 252 Stegvisa regressioner, Random Eects, robusta sd . . . 33
3 Jämförelse alternativa speci kationer, robusta sd . . . 34
4 Födda inom EU utanför norden skrivna i Sverige . . . 35
5 Könsfördelning män/kvinnor ålder 2035 . . . 37
6 Regression med interaktionsvariabler, robusta sd . . . 38
7 Justering andel medlemmar . . . 50
8 Jämförelse alternativa speci kationer . . . 52
9 Årsvisa regressioner . . . 53
10 Tester för seriell korrelation och heteroskedasticitet . . . 54
11 VIF-värden för förklarande variabler. . . 55
1 Bakgrund
Runt om i Europa ökar stödet för invandringskritiska och nationalistiska partier. I England ck partiet UKIP, som vill att landet ska stänga sina gränser för papperslösa invandrare, tjugo procent av rösterna i de brittiska lokalvalen år 2013. I Frankrike ck det ännu mer radikala partiet Front National tjugofem procent i valet till EU-parlamentet år 2014. Även i våra närmaste grannländer, Finland, Danmark och Norge växer partier som Sann nländarna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet, som samtliga förespråkarar en kraftigt minskad invandring. Samma trend har vi i Sverige, där Sverigedemokraterna, ett parti som vill minska invandringen med nittio procent, gått starkt framåt i de senaste tre riksdagsvalen.
Framgångarna för de invandringskritiska partierna sammanfaller delvis med den för-sämring av Europas ekonomier som inleddes med den nansiella krisen år 2008. Trots att de högerpopulistiska partiernas tillväxt tog fart redan innan krisen drar många paralleller till vad Europa bevittnade under mellankrigstiden, då en extrem yttring av nationalism växte fram i det krigshärjade Tyskland under mellankrigstiden. Även om det ideologiska avståndet mellan dåtidens nationalsocialister och de nutida natio-nalistiska rörelserna är mycket stort, och jämförelser i Sverige främst utgjort politiska slagträn för Sverigedemokraternas meningsmotståndare, överensstämmer sambandet med den populära uppfattningen om att främlings entlighet och dåliga ekonomiska tider ofta uppträder samtidigt.
Senast ett invandringkritiskt parti nådde stora valframgångar i Sverige var under nittiotalskrisens inledning, då Ny Demokrati valdes in i Riksdagen med 6,7 pro-cent av rösterna. Valet föregicks av beslut om oentliga besparingar, och även av
en växande yktingmottagning.1 På båda dessa punkter liknar situationen den
ak-tuella: Politiken som förts under det senaste decenniet har inneburit hårdare regler för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, och samtidigt har invandringen till Sverige ökat kraftigt. En åsikt som framförts av bland annat den välkände svenske ekono-men Assar Linbeck är att dagens invandringsnivåer i förlängningen inte är förenliga med den traditionella svenska modellen: att antingen behöver bostads- och arbets-marknaden avregleras, eller så måste invandringen kraftigt minskas (Wrede, 2014). Eftersom Sverigedemokraterna utgör det enda riksdagsparti som förespråkar mins-kad invandring, samtidigt som dess stöd är starkats inom grupper som skulle förlora mest på sådana avregleringar (Sannerstedt, 2014), är det relevant att fråga sig om stödet för Sverigedemokraterna handlar om en ur ekonomisk synvinkel delvis ratio-nell inställning till invandring inom marginaliserade grupper. Hypotesen kan tyckas provokativ, men inom den nationalekonomiska forskningen bör utgångspunkten all-tid vara att människor beter sig rationellt. Emot ett sådant ekonomiskt synsätt talar det faktum att en majoritet av Sverigedemokraternas väljare visar sig ha åsik-ter som är tydligt främlings entliga, vilket i sig kan tyckas förklara deras stöd för partiet. Men enligt den sociologiska teorin realistic group con ict theory växer ne-gativa åsikter om andra etniska grupper ofta fram som en följd av konkurrens om olika samhälleliga resurser som råder mellan grupperna. Anti-invandringsretorik och främlings entlighet utgör enligt denna teori endast yttre manifestationer av vad som
1Ny Demokrati tog visserligen inte plast i riksdagen inför nästa val, men detta förklaras mycket
Ny Demokrati i riksdagen Sverigedemokraterna i Riksdagen 0 30000 60000 90000 120000 1980 1991 1993 2006 2014 Be
viljade uppehållstillstånd per år
SD och NyD: båda invalda efter perioder av stigande assylmottagning
Figur 1: Invandringskritiska partier i riksdagen
kan kallas reala kon ikter, som i grunden handlar om mer gripbara värden än rent kulturella. Den här uppsatsen kan sägas studera fenomenet invandringsmotstånd ur ett kvasirationellt perspektiv, där individer inställning till invandring inte strikt an-tas styras av självintresse, men där ekonomiska faktorer åtminstone på samhällsnivå antas påverka åsiktsklimatet beträande invandring, och på aggregerad nivå antas synen på invandring till stor del kunna förklas inom ett ekonomiskt ramverk.
1.1 Uppsatsen syfte och metod
I uppsatsen undersöks hur ett tjugotal variabler påverkade partiet Sverigedemokra-ternas (SD) stöd i valen 2006, 2010 och 2014. Hypotesen är att mycket av varia-tionen gällande stöd för partiet kan förklaras av variabler som huvudsakligen är av ekonomisk natur: som att stödet för SD är starkare i kommuner där en stor del av befolkningen är beroende av välfärdsstaten; där invandrargrupper är sämre intregre-rade; eller där en er arbetstillfällena åter nns inom yrken där invandring förväntas öka konkurrensen om jobben.
Genom att använda valresultat från tre åtföljande riksdagsval och data från 290 kommuner skapas en datapanel omfattande 870 observationer. Variationen i såväl valresultat som i förklarande variabler är stor, både mellan olika kommuner och inom kommuner över tid, vilket ger goda förutsättningar att identifera eventuel-la samband. Variablernas inverkan på Sverigedemokraternas resultat skattas genom paneldatametoderna xed och random eects, som utnyttjar båda dessa källor till variation. Därigenom kan bättre estimat erhållas än vid skattningar utifrån tidsseri-edata eller tvärsnittsdata.
Inom internationell forskning har ett stort antal studier av fenomenet invandrings-motstånd genomförts, framförallt utifrån tvärsnittsdata på individnivå. Jämfört med individstudier har den här uppsatsens angreppsätt era fördelar: Åttio procent av Sveriges befolkning, samtliga röstande, ingår i urvalet. Och samma objekt, kommu-nerna, kan följas över tolv års tid. Jämfört med enkäter kan röstande i riksdagsval
också anses ha en högre validitet/reliabilitet, eftersom det dels är hemligt och dels har en verklig om än marginell eekt på den förda politiken.
Aggregeringsnivån omöjliggör visserligen ett särskiljande av individuella faktorer, som den enskildes arbetssituation, från kontextuella faktorer, som arbetslösheten inom kommunen. Men forskning visar att kontextuella faktorer ofta spelar en lika viktig roll som individuella faktorer när det handlar om uppkomsten av
främlings -entlighet.2
Uppsatsens syfte är inte i första hand att undersöka vad som ligger bakom partiet Sverigedemokraternas stöd, utan att mer generellt undersöka vad som orsakar mot-stånd mot invandring. Ett centralt antagande är därför att en röst på SD är att likställa med en röst för att kraftig minska invandringen, vilket knappast kan an-ses vara ett kontroversiellt antagande: Sverigedemokraterna saknar en tydlig pro l i höger- och vänsterfrågor, och likaså gör dess väljare (Sannerstedt, 2014). Partiet bör därför tilltala traditionella höger- och vänsterväljare i ungefär samma utsträckning, och som enda stora invandringskritiskta parti, bör de vinna röster främst på den-na basis. SD:s partiprogram omfattar givetvis er områden än invandringspolitiken, men den utgör tveklöst partiets huvudfråga. Förutom att vilja minska invandringen med nittio procent vill Sverigedemokraterna även kraftigt begränsa arbetskraftsin-vandringen. Det har från vissa håll påståtts att Sverigedemokraternas framgångar snarare skulle återspegla en känsla av alienation från samhällets elit som upplevs
inom vissa grupper.3 Men seriösa undersökningar, som studien genomförd av
Mül-ler m. . (2014), visar att det framförallt är åsikter gällande invandrare och andra kulturer som särskiljer dess väljare.
1.2 Vad förklarar SD:s tillväxt på riksplanet?
Om stödet för Sverigedemokratern, som antaget, främst handlar om invandrings-motstånd, borde en kraftig ökning av invandringsmotståndet kunna observeras un-der den period som partiets stöd i riksdagsvalen ökat från knappt tre till drygt tolv procent av rösterna. En sådan trend är dock svår att identi era. I den årliga
SOM-undersökningen4, där respondenterna bland annat får ta ställning till om det är ett
bra förslag eller dåligt förslag att ta emot färre yktingar i Sverige, har, som gur 2 visar, andelen som vill minska invandringen till Sverige inte ökat sedan år 2006. Observationen kan tyckas tala emot uppsatsens centrala antagande, som är att partiets stöd förklaras av invandringsmotstånd, och därmed tala emot uppsatsens ansats: att approximera invandringsmotstånd med stöd för Sverigedemokraterna. Partiets förslag om att minska invandringen med 90 procent utgör visserligen ett betydligt starkare ställningstagande mot invandring än vad svarsalternativet i SOM-undersökningen gör, men avsaknaden av samband är ändå anmärkningsvärd. En tänkbar förklaring är att invandringsfrågan ses som en principfråga hos en stor del av befolkningen: att många ser det som en självklarhet att Sverige bör ge yende människor möjlighet till en bättre tillvaro, och att eventuella problem som orsakas av
2Se exempelvis (Quillian, 1995) och (Ford och Goodwin, 2010)
3Se: http://www.dn.se/debatt/det-ar-framlings entlighet-som-utmarker-sds-valjare/
● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● 43 44 50 50 53 48 46 49 45 46 42 41 45 44 29 27 25 26 23 27 26 24 26 28 28 28 26 25 28 28 25 24 23 24 28 27 28 26 30 31 29 31 Bra förslag Dåligt förslag Varken eller 20 30 40 50 2000 2005 2010 Procent
Ta emot färre flyktingar
Figur 2: SOM-undersökningen om invandring
invandringen därför tillmäts liten betydelse. Att det skulle röra sig om en principfråga stöds av att invandringens växande omfattning inte tycks ha ökat andelen svenskar som tycker att yktningmottagandet är för stort. Sverigedemokraternas ökade stöd kan istället förklaras genom att åsiktsför yttningar skett inom den ganska stora grupp som sedan länge ser kritiskt på aktuella invandringsnivåer.
Väljare med en sådan inställning har fått era skäl att bli mer kritiska under den studerade perioden. Invandringen till Sverige har inte bara ökat kraftigt, dess ka-raktär har samtidigt förändrats. Medan den första stora yktingvågen utgjordes av tämligen välutbildade människor från framförallt Iran och Irak, och den andra av yktingar från regioner som kulturellt sett stod relativt nära Sverige forna Jugo-slavien är de yktingar som kommer till Sverige idag ofta dåligt utbildade (SCB, 2014) och härstammar från kulturer som i högre grad skiljer sig åt från den svenska. Rimligtvis existerar det även inom den grupp väljare som vill minska invandringen ett visst motstånd mot att rösta på ett parti som Sverigedemokraterna, med sina röt-ter i den rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt (BSS) (Widfeldt, 2008), och vars
förtroendevalda era gånger avslöjats med att göra agrant rasistiska uttalanden5.
Antagligen krävs därför en stark övertygelse om att invandringen påverkar landet negativt för att väljare ska förmås rösta på partiet. Undersökningar från
opinions-institutet Novus (2014) visar att invandringen blivit en viktigare fråga för väljare,6
vilket till viss del kan förklara den utveckling som skett.
Att Sverigedemokraterna fått er väljare beror förmodligen också på ideologiska om-positioneringar som gjorts av såväl dem själva som av andra partier. Partiets image har troligtvis också påverkats positivt av tiden som riksdagsparti, som inneburit att SD måste behandlas likvärdigt med andra partier i o ciella sammanhang. Som
5Se exempelvis: http://www.svt.se/nyheter/val2014/sd-skandalerna-under-valaret
6Andelen som svarade att invandring/integration hörde till de tio viktigaste frågorna ökade från
Irakkriget Syrienkonflikten Somalia, Eritrea 0 5000 10000 15000 20000 1995 2000 2005 2010 Antal be viljade uppehållstillstånd Ursprung AFRIKA ASIEN EUROPA LATINAM ÖVRIGA
Beviljade uppehållstillstånd per ursprungsregion
Figur 3: Assylinvandring till Sverige
Bos och van der Brug (2010) visat är invandringskritiska partiers framgångar delvis beroende av att de uppfattas som legitima av väljarna. Och även om tonen från opinionsbildare många gånger varit hård så verkar SD:s tid i rampljuset ha fått extremiststämpeln att blekna något.
1.3 Främlings entligeheten bland Sverigedemokraternas väljare
En annan observation som kan tyckas tala emot uppsatsens ansats som är att betrakta stödet för Sverigedemokraterna som i huvudsak ekonomiskt grundat och rationellt är de främlings entliga åsikter som många av partiets väljare har. Un-dersökningar visar att SD-väljarnas mostånd mot invandring ofta går utöver vad som skulle kunna kallas ett sakligt och rationellt motstånd. En analys som San-nerstedt (2014) gjort av resultaten från den sydsvenska SOM-undersökningen 2011 visade bland annat att 81 procent av SD-väljarna tyckte att ansiktstäckande slöja på allmän plats borde förbjudas, att 75 procent ansåg att invandrares tradition och kultur inte berikar det svenska samhället, och 72 procent inte tyckte att invandrare borde vara fria att utöva sin religion i Sverige. Även Müller m. . (2014) visar resultat som pekar i samma riktning.
Att åsikter av detta slag skulle utgöra någon sorts manifestation av självintresse ger psykologisk forskning bara begränsat stöd för. McLaren och Johnson (2007) listar visserligen ett antal studier som visar att åsikter om så skilda frågor som vapenlagar, människor med AIDS, hastighetsbegränsningar, och skatteregler alla varit kopplade till självintresse. Sears och Funk (1991) nner dock i sin genomgång av studier på området endast en svag koppling mellan självintresse och individers uppfattningar i den typ av sociopolitiska frågor som invandring hör till. Amerikansk forskning inom röstningsbeteende har visat att självintresse spelar en likaledes begränsad roll när det gäller individers preferenser för politiska partier och kandidater (Sears m. ., 1980).
1.4 Sociologiska förklaringar till invandringsmotstånd
En åsikt som sociologen Blumer (1958) tidigt förde fram, och som senare fått stort genomslag, är att det är ett misstag att betrakta främlings entlighet ur ett indi-viduellt perspektiv. Istället bör sådana åsikter betraktas som resultat av kollektiva processer. Främlings entliga åsikter, menade Blumer, formas genom komplexa inter-aktioner och kommunikationer mellan individer inom ett sammhälle. Blumer menade också att den huvudsakliga källan till främlings entlighet ligger i upplevelsen av att minoritetsgrupper utmanar majoritetsgruppens äganderätt till sådant som status, makt och särskilda yrkespositioner. Två sociologiska teorier som bygger vidare på Blumer är realistic group con ict theory (RCT) och social identity theory (SIT). Realistic group con ict theory utvecklades av bl.a. Sherif m. . (1961) och nådde stor spridning efter publiceringen av resultaten från det berömda experimentet Robbers cave. I experimentet isolerades 22 stycken elvaåriga pojkar i två olika grupper på en avlägsen sommarkoloni. Under experimentets inledande dagar försökte forskarna som ledde experimentet skapa starka band inom de respektive grupperna, genom låta pojkarna utföra aktiviteter där samarbete inom gruppen premierades. Därefter introducerades de två grupperna för varandra, och ck mötas i en serie lagtävlingar. Tävlingarna var tänkta att pågå i era dagar, men ck avbrytas efter att våldsamhe-ter utbrutit mellan grupperna. Under en följande paus i experimentet uppmanades pojkarna beskriva hur de såg på den egna och den andra gruppens medlemmar. Be-skrivningarna visade sig vara extremt färgade av grupptillhörighet: den egna gruppen beskrevs i starkt positiva termer och den andra i starkt negativa. Forskarna drog slut-satsen att grupperna utvecklade negativa attityder varandra till som en direkt följd av den reala kon ikt, d.v.s. tävlingarna, som rådde mellan dem (Sherif m. ., 1961). RTC postulerar i linje med resultatet av Sherifs studie att kon ikter mellan grupper, även när de till det yttre liknar kulturella kon ikter, har sin grund i bakomliggande kon ikter som ytterst handlar om begränsade resurser: I tävlingarna som pojkarna deltog i handlade det om medaljer, fyrbladiga ckknivar och troféer (Sherif m. ., 1961) I det verkliga livet är makt, prestige och välstånd den sortens resurser som olika grupper kan uppleva sig konkurrera om sinsemellan (Tajfel och Turner, 1979). Fientliga attityder och beteenden gentemot andra grupper ses inom realistic group con ict theory främst som metoder för att försvara den egna gruppens statusposition, tillgång till resurser och/eller förmåner den erhåller under den rådande ordningen. Teorin förutspår också att kon ikter mellan grupper blir starkare ju större grad av konkurrens som råder mellan dem. Ju intensivare en gruppkon ikt är desto starkare negativa attityder formas gentemot den andra gruppen.(Schneider, 2008) Båda dessa antaganden funnit stöd i den empiriska forskningen (Esses och Armstrong, 2001). En annan omständighet som skapar förutsättningar för gruppkon ikter antas vara tydliga särskiljande egenskaper hos grupperna, till exempel olika etniciteter (Esses m. ., 2001).
Realistic group con ict theory beskriver kon ikterna på gruppnivå som rationella, men vad som på gruppnivå utgör ett rationellt beteende behöver inte korrespondera med vad som utgör rationellt beteende för de individer som utgör gruppen. Inom fäl-tet spelteori nns gott om exempel på situationer där individer förutspås misslyckas
med att koordinera sina ageranden på sätt som skulle gett bästa utfall för samtliga gruppmedlemmar (Osborne och Rubinstein, 1994). Social identity theory utveckla-des delvis som ett försök att täcka upp för vissa tillkortakommanden inom Realistic group con ict theory. Denna saknar första det första en modell som beskriver den identi kationsprocess som förmår individer att agera utifrån sin grupptillhörighet och inte utifrån sitt personliga intresse. För det andra misslyckas teorin med att förklara vissa empiriska observationer, som att diskriminering av andra grupper fö-rekommer även i avsaknad av verkliga intressekon ikter, och att individer i vissa situationer tycks ha som överordnat mål att maximera skillnaden i utfall mellan sin egen grupp och en yttre grupp, snarare än att maximerar den egna gruppens positiva utfall (Tajfel och Turner, 1979).
Social identity theory gör antagandet att människor använder grupptillhörighet som ett medel för att förbättra sin självbild (Brown, 2000). Empiriska observationer, som att individer generellt sett har en överdrivet positiv syn på den egna gruppens egenskaper eller agerar diskriminerande gentemot medlemmar av andra grupper kan inom detta ramverk förklaras även utan att reala intressekon ikter behöver presume-ras. En rad experimentella studier har visat att förekomsten av en yttre grupp i sig kan vara tillräckligt för att sådana beteenden ska uppstå (Tajfel och Turner, 1979). Teorin har formaliserats av ekonomerna Akerlof och Kranton (2000), vilkas modell antar att individer upplever nytta av att agera i enlighet med vissa gruppnormer. Normbrytande beteenden antas vara kostsamma för individer som följer normer-na, och dessa kan enligt teorin återvinna nyttan genom att bestraa normbrytande
individer.7
Scheepers m. . (2002) har i en välciterad artikel kombinerat RTC och SIT till vad författarna benämner ethnic compeition theory. Teorin säger att konkurrens eller intressekon ikter, på individnivå såväl som på kontextuell nivå, kan förstärka de me-kanismer som leder till gruppidenti kation, vilket i sin tur ger upphov till kraftfullare exkluderande beteenden gentemot andra grupper.
De sociologiska teorierna talar för att den främlings entlighet som är utbredd bland Sverigedemokraternas sympatisörer inte bör tas som intäkt för att reala faktorer saknar betydelse när det gäller uppkomsten invandringsmotstånd, eller för att feno-menet inte kan betraktas ur ett rationellt och ekonomiskt perspektiv. Snarare säger de att någonting betydligt allvarligare än en opassionerat kritisk inställning till in-vandring riskerar uppstå under förhållanden där delar av majoritetsbefolkningen kollektivt upplever att minoritetsgrupper hotar deras position. Teorierna kan också tolkas som att olika variablers påverkan på invandringsmotstånd inte nödvändigvis behöver verka linjärt: Det är inte säkert att x procent er arbetslösa gör y procent er invidider till motståndare till invandring. Enligt det synsätt Blumer (1958) antar skulle istället invandringskritiska åsikter kunna få fäste i närvaro kritiska massor av marginaliserade grupper.
7Det kan noteras att bestraningsmekanismen som Akerloofs modell innehåller är central även
inom de spelteoretiska evolutionsmodeller som antar att selektion även sker på gruppnivå, även om motivationen inte behöver vara densamma (Mathew och Boyd, 2011)
2 Teori: invandring i ett ekonomiskt perspektiv
Om mänskliga drivkrafter som sentimentalitet, kärlek till nära och kära, och viljan att tillhöra en viss kultur inte spelade någon roll, borde en fri invandring rent te-oretiskt innebära att migration mellan länder skedde tills dess att den förväntade ekonomiska nyttan för varje individ av att bo i olika länder mer eller mindre utjäm-nades. För ett land som Sverige skulle ett sådant scenario otvivelaktigen innebära en kraftigt sänkt levndasstandard för många grupper, till exempel individer med ned-satt arbetsförmåga eller lågutbildade utan särskilda talanger och troligen även för delar av den utbildade medelklassen. Yrkeskriminella skulle samtidigt ha starka incitament att ytta sin verksamhet till länder med lägre stra och högre välstånd, vilket antagligen skulle leda till en kraftig ökning av brottsligheten i länder som Sve-rige. Med all sannolikhet skulle den svenska kulturen, som många sätter stort värde på, också förändras radikalt.
Poängen med ovanstånde stycke är att mycket av de arbetsvillkor och de sociala skyddsnät svenskar har tillgång till är betingade av att andra människor exkuderas ifrån att ta del av dem. Detsamma gäller delvis den svenska kulturen. Invandringen som sker till Sverige idag är relativt blygsam jämfört med ovanstånde scenario, och eekterna av den är likaså långt mycket mindre. På många sätt är invandringen också berikande. Men invandringen till Sverige utgör en som helhet en konstnad för den oentliga sektorn, vilket ger margnialiserade grupper anledning att oroa sig för framtida försämringar i trygghetssystemen. Invandring kan också öka konkurrensen om vissa typer av arbeten, och utövar med all sannolikhet en påverkan på den svenska kulturen.
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv har olika grupper olika starka skäl att motsätta sig invandring. Framförallt utifrån invandringens påverkan på arbetsmarknaden och på den oentliga ekonomin. Men även utifrån kulturella skäl. Om individer agerar rationellt i invandringsfrågan, eller om åtminstone väljaropinionen på aggregerad nivå styrs utifrån reala faktorer, bör invandringsmotstånd till stor del kunna förklaras utifrån ett ekonomiskt och rationellt perspektiv. Huvudfokus i denna uppsats ligger på faktorer kopplade till människors försörjningsmöjligheter, antingen genom arbete eller genom bidrag. Men även andra potentiella bakomliggande orsaker till motstånd mot invandring undersöks.
2.1 Konkurrens om arbeten
I Sverige kan även individer som har både låg utbildning och avsaknad av särskil-da färdigheter att nna relativt välbetalsärskil-da jobb. Särskilt inom industrisektorn, där fackföreningar utövar starkt in ytande, är de Svenska lönenivåerna höga i interna-tionell jämförelse (Larsson, 2010). OECD:s siror visar också att löneskillnaderna mellan hög- och lågbetalda i Sverige är hör till de absolut lägsta bland
organisatio-nens medlemsländer8. Teoretiskt sett bör den invandring som sker till Sverige leda
till att löneskillnaderna ökar genom att lönerna för okvali cerade arbeten sänks.
I den standardmodell som oftast används för att analysera invandringens inverkan på arbetsmarknaden görs antaganden antas att invandrargruppen utgörs av okvali -cerade arbetare och att full sysselsättning råder i ekonomin. Vidare antas lönenivåer bestämmas utifrån olika produktionsfaktorers relativa knapphet (Hainmueller och Hiscox, 2007). Modellen förutsäger att den invandrade arbetskraften tar sig in på arbetsmarknaden genom att acceptera lägre lönenivåer än de rådande, vilket innebär att de infödda okvali cerade arbetstagarna får uppleva sänkta löner. Ägare av kapi-tal blir däremot vinnare, eftersom den relativa tillgången till kapikapi-tal minskar. Även högkvali cerade arbetare, som inte konkurrerar med den invandrade arbetskraften, tjänar ekonomiskt. Dels genom att inhemskt producerade konsumtionsvaror blir bil-ligare, och dels genom att ett ökat utbud av billig komplementär arbetskraft kan öka deras egen produktivitet, vilket pressar deras löner uppåt (Borjas, 1994).
Att empiriskt bestämma storleken på dessa eekter är förenat med era metodmäs-siga svårigheter, och metodval har stor betydelse för vilka resultat som ges. Forsk-ningsfältet är, inte oväntat, polariserat. I det ena lägret nns Harvard-ekonomen Borjas, som hävdar att invandringens eekter på den amerikanska arbetsmarkna-den varit mycket stora under de senaste decennierna. I det andra lägret nns arbetsmarkna-den vid Berkeley-universitetet verksamme ekonomen Card som menar landets lönenivå-er endast påvlönenivå-erkats marginellt, och att invandringen haft stora positiva eektlönenivå-er på ekonomin.
Card (1997) använder spatiala modeller där regioner med stor invandring jämförs med regioner har liten invandring. Hans resultat pekar mot att arbetsmarknader-na i regioner med mycket invandring klarar av att absorbera det ökade utbudet av arbetskraft. Borjas (2003) menar att Cards metod felaktigt antar att invandringen till olika regioner sker oberoende av tillgången till arbete, och därför underskattar de verkliga eekterna. Därtill menar han att delar av den infödda arbetskraften kan för-väntas lämna en arbetsmarknad när konkurrensen om jobb blir för stor, och att er företag kan förväntas ytta till en arbetsmarknad med stort utbud av arbetskraft. Borjas (2003) metod går ut på att fördela individer till olika färdighetsgrupper ba-serat på deras utbildning och arbetslivserfarenhet, och sedan undersöka hur lönerna påverkas inom olika segment när antalet individer inom varje grupp förändras genom invandring. Borjas skattningar visar att lönen för en typisk manlig arbetstagare un-der perioden 19602000 fallit med fem procent till följd av invandring. För gruppen high school dropouts, som genom invandring ökat med 55 procent, uppskattas att lönen pressats med omkring tjugo procent.
Den amerikanska ekonomin, som Borjas och Cards undersökt, är väldigt olik den svenska. I Sverige är fackföreningarnas in ytande betydligt större, och lönebildning-en sker till stor del glönebildning-enom kollektivavtal som sluts mellan arbetsgivare och fack. Dessutom är arbetslöshetsförsäkringen och övriga sociala skyddsnät betydligt mer generösa, vilket ger invandrare svagare incitament att söka anställning. Resultaten är därför bara begränsat överförbara till svenska förhållanden. Om invandringen till Sverige faktiskt ökar konkurrensen om arbetstillfällen är det dock sannolikt inom okvali cerade arbeten som eekten är störst, eftersom utbildningsnivån bland män-niskor som invandrar till Sverige särskilt bland yktninginvandrare tenderar att vara låg.
publicerade under innevarande år visar att gruppens utbildningsnivåer är betydligt lägre än nivån bland inrikes födda. De största invandrargrupperna under inledningen av valåret 2014 kom från Syrien, Somalia, Eritrea och Afghanistan. Andelen med ef-tergymnasial utbildning tre år eller längre bland de som invandrade från dessa länder under åren 2009 till 2013 var tio (Syrien), fem procent (Somalia), åtta procent (Eri-trea) respektive tolv procent (Afghanistan). Motsvarande andel bland inrikes födda inom samma åldersgrupper var 24 procent år 2013 (SCB, 2014).
Den typ av okvali cerade arbeten som är tillgängliga för lågutbildade individer nns utanför de manuella sektorerna framförallt inom servicesektorn. Eftersom språkfär-digheter och förståelse för svenska konventioner bör vara av större vikt inom service-sektorn, kan det förväntas att arbetare inom manuella yrken inom bygg-, industri och liknande påverkas mest, vilket också visats empiriskt i en studie av Åslund och Engdahl (2013). Dessa undersökte hur arbetsmarknader med goda reseförbindel-ser till östeuropeiska EU-länder påverkades i samband med utvidgningen av EU år 2004. Resultaten visade att lönerna relativt sett minskade med ungefär en procent i jämförelse med andra regioner. Lönerna för unga, lågutbildade och utlandsfödda påverkades mest. Eekterna var också tydligast inom tillverkningsindustri och trans-port, där den uppmätta minskningen var -1,8 respektive -3,1 procent med signi kans på 0,1-procentnivån.
Något som utmärker Sverige är att asylinvandrare generellt sett svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. SCB:s siror visar att sysselsättningsgraden bland individer födda utanför EU var 26 procentenheter lägre än bland inrikes föd-da under år 2013. Därför utövar yktinginvandringen sannolikt inte någon större press på lönenivåerna i landet som helhet, åtminstone i ett kortare perspektiv. Men på längre sikt kan en dåligt fungerande integration tvinga fram liberaliseringar av arbetsmarknaden, vilket sannolikt skulle innebära försämrade villkor inom många yrken.
Invandring från andra EU-länder kan dock antas ha en direkt och påtaglig eekt på delar av den Svenska arbetsmarkaden. Sverigedemokraterna vill förutom att minska invandringen även att Sverige ska lämna EU-sammarbetet, och vill även begrän-sa arbetskraftsinvandringen så den bara omfattar högkvali cerade bristyrken. Om motståndet mot invandring till stor del beror på en upplevd kon ikt om tillgången till arbetstillfällen bör därför stödet för Sverigedemokraterna vara tydligare sam-mankopplat med förekomsten av stora europeiska invandrargrupper än med stor yktinginvandring. Skälen till att EU-medborgare bör utöva en större en konkur-rens på arbetsmarknaden än era. För det första kommer de esta EU-medborgare (migranter undantagna) antagligen till Sverige just för att arbeta. Andra EU-medborgare har, såvida de inte arbetar i landet, ingen rätt att ta del av svenska skyddsnät, utöver akutsjukvård. För det andra har europeiskt födda i allmänhet bättre utbildning, och kan dessutom antas vara mer vana vid arbetsförhållanden som liknar de svenska. För det tredje kan det förväntas att de i mindre omfattning är utsatta för diskriminering på arbetsmarknaden.
Utifrån ovanstånde teorier och resonemang bör motståndet mot invandring vara större på platser där en stor andel av befolkningen har okvali cerade arbeten, särskilt inom välbetalda manuella yrken, och även där stor arbetslöshet råder. Individer med hög utbildning eller kvali cerade yrken bör däremot ställa sig mer positivt till
invandring. Förekomsten av stora grupper europeiska invandrare bör också förstärka invandringsmotståndet.
2.2 Välfärdssamhällets resurser
Eftersom arbetskraftsdeltagandet inom gruppen invandrare är lågt, samtidigt som invandrare som arbetar tenderar att ha relativt låga löner, är är även välfärden ett område som påverkas av invandringen.
För människor med låg intjäningsförmåga är det svenska välfärdssamhället mycket värdefullt. Beräkningar gjorda av Brådvik (2015) visar att en undersköterska under
sin livstid får tillbaka ungefär 65 procent9 mer från välfärdsstaten än vad personen
betalar in. Om er svenskar blir nettobidragstagare måste, om den oentliga bud-geten ska balansera, antingen skatterna höjas eller omfördelningarnas omfattning minska. Beräkningar gjorda av Ekberg (2009) på uppdrag av Finansdepartementet visar att invandringen medför en årlig omfördelning från infödda till
invandrings-befolkningen motsvarande 1,5 till 2 procent10 av BNP för år 2006. Denna
omför-delning beror till stor del på invandrargruppens låga förvärvsfrekvens.11 Eftersom
Sverige redan har redan ett av världens högsta skattetryck, bör möjligheterna att i fortsättningen kompensera för invandringens kostnader genom höjda skatter vara
begränsade.12 Därför kan försämrade skyddsnät antas utgöra ett troligare scenario
än höjda skatter. Utifrån detta resonemang har individer som är nettomottagare av oentliga resurser starkast skäl att motsätta sig invandring, och inte individer som betalar mycket skatt.
Medan den statliga budgeten påverkas negativt, är invandringens inverkan på en-skilda kommuners oentliga budgetar oklar. Visserligen är avsikten att kommunal-och landstingsskatt ska nansiera både sociala transfereringar kommunal-och oentliga tjänster, som vård och skola (Ahrengart, 2012), vilket leder till att kommuner med hög andel invandring får svårare att balansera budgeten. Men Sveriges kommunala utjämnings-system, som omfördelar skattepengar från kommuner med bättre förutsättningar till kommuner med sämre sådana, innebär att kommuner som har sämre ekonomiska förutsättningar, till exempel genom att ha större andel utrikes födda innevånare, får bidrag från kommuner med gynsammare förutsättningar (Statskontoret, 2012). När det gäller asylsökande som kommer till kommuner är det också meningen att staten fullt ut ska ersätta kommunerna för alla kostnader som uppstår. Förutom kostnader för boende utgår ersättning för bland annat skolgång, initial mottagning och särskilda stödinsatser.
Givet att allmänhetens kännedom om det kommunala utjämningssystemets utform-ning är god saknar därmed väljare som bor i kommuner som tar emot er
invand-9För kvinnliga undersköterskor visade beräkningen 76 procent, för manliga 56 procent
10Beräkningen har kritiserats av Sanandaji (2011), som menar att Ekberg klumpar ihop
yk-tinginvandring med invandring från västländer, och dessutom felaktigt antar att invandrare bekos-tar de oentliga nanserna i samma grad som svenskfödda, när de i själva verket har sämre hälsa, begår betydligt er brott, och invandrares barn kräver mer resurser i skolan.
11Detta kan mycket väl vara ett långsiktigt problem. Enligt Borjas (1987) har de invandrare som
har låg intjäningsförmåga i hemlandet incitament att söka sig till egalitära samhällena.
rare, eller där invandrare i mindre utsträckning arbetar, skäl att starkare motsätta sig invandring på rent ekonomisk grund. Ekonomiskt sett bör det spela liten roll om invandrare bosätter sig i den egna kommunen eller på annat håll i landet. I praktiken kan dock lokala förhållanden kunna spela roll. För det första kan en stor andel svens-kar tänkas sakna kunskaper om utjämningssystemet (det kan noteras att framförallt lågutbildade röstar på SD. (Sannerstedt, 2014)). För det andra är det troligt att lokala förhållanden påverkar människors uppfattning om hur svårt det är för invand-rare att bli produktiva samhällsmedborgare. Vardagliga observationer som görs av individer som bor i kommuner där en stor andel utrikes födda varken arbetar eller studerar kan bidra till att skapa en mer negativ bild. För det tredje är det osäkert om kommuner verkligen ersätts fullt ut för de kostnader som invandringen medför (Persson, 2006).
Eftersom invandringen sammantaget utgör en kostnad för den oentliga ekonomin, samtidigt som nedskärningar och avregerlingar är mer troliga än skattehöjningar, bör moståndet mot invandring vara större i kommuner där en hög andel av befolkningen har låga inkomster eller är särskilt beroende av välfärdssamhället, som genom att var sjukskrivna eller arbetslösa. Motståndet bör också vara större i kommuner där invandrare i lägre grad arbetar och i högre grad uppbär stöd.
2.3 Brottslighet
I kommuner där det råder högre brottslighet kan Sverigedemokraterna av två an-ledningar förväntas ha högre stöd än på andra håll. För det första förespråkar SD hårdare stra, vilket är en position som bör vinna starkare stöd i kommuner där brottslighet är ett allvarligt problem. För det andra så begår utrikes födda i genom-snitt väsentligt er brott per capita än inrikes födda (BRÅ, 2005), vilket bör ha en positiv inverkan på motståndet mot invandring. Även om det mesta av invandrares överrepresentation i brottslighet kan förklaras genom att kontrollera för skillnader i socioekonomiska förhållanden och uppväxtmiljö, vilket Hällsten m. . (2011) visat, kan likafullt den lokala brottsligheten förväntas öka med större andel invandrare. BRÅ-rapporten citerad ovan undersöker perioden 1997-2001 och inga aktuellare si-ror nns. Men regressioner som gjorts med brottslighet som beroende variabel (se appendix E) visar att andelen födda utanför EU, och särskilt andelen mottagna assylsökande, har en tydlig påverkan på brottsfrekvensen, även efter att ett ertal ekonomiska variabler kontrollerats för. Högre brottslighet bör alltså öka Sverigdemo-kraternas stöd genom två kanaler, varav bara den ena är relaterad till motstånd mot invandring.
2.4 Kulturella hot
En ofta framhållen orsak till varför människor motsätter sig invandring är att de upplever den egna kulturen som hotad av att människor från andra kulturer som bosätter sig i landet. (Stephan och Stephan, 2000). En sådan uppfattning kallas inom den amerikanska forskningen för symbolic racisim. Huvuddelen av litteraturen inom symbolic rasism behandlar den amerikanska vita majoritetens inställning till landets svarta minoritet, och fenomenet har beskrivits som en moraliskt grundad motvilja
att låta den rådande etniska situationen förändras, då den svarta minoritetens kultur anses hota traditionella amerikanska värden som individualism, självförsörjande, god arbetsmoral, samt lydnad och disciplin (Kinder och Sears, 1981).
Enligt McLaren och Johnson (2007) visar litteraturen att symbolic racism har bety-delse även när det gäller européers syn på invandring. Det kan därför förväntas att kulturella faktorer har betydelse även i Sverige. Utifrån social identity theory och Akerlof och Kranton (2000) teori om identitet är det också motiverat att betrakta kulturella hot som en ekonomisk kostnad för de grupper som upplever dem. Inom vilka grupper det kulturellt baserade motståndet mot invandring borde vara störst är svårt att bilda hypoteser kring på förhand. Men stödet för partiet har visat sig vara betydligt större inom små orter än i storstadsortena, vilket kan tala för att människor traditionella värderingar är mer benägna att motsätta sig invandring.
2.5 Olika eekter av segregation
En faktor som på teoretisk grund har en oklar inverkan på invandringsmotstånd är segregation. Högre segregation innebär, givet minoritetsgruppernas storlek, att en lägre andel av majoritetsbefolkningen bor i samma områden som dessa. Enligt en teori som kallas contact hypotheis (Amir, 1969) har större kontakt mellan olika etniska grupper en ambivalent påverkan på graden av motsättningar. Under rätt förutsättningar minskar större kontaktytor motsättningarna mellan grupper medan andra sorters kontakt kan verka i motsatt riktning.
På rent ekonomisk grund kan segregation på åtminstone ett sätt antas minska mot-ståndet mot invandring. En eekt av segregation är att barn till utrikes födda vilkas skolgång till följd av språksvårigheter kan antas kräva mer resurser av lära-re koncentlära-reras till vissa skolor inom kommuner. Föräldrar som fäster stor vikt vid kvaliteten på sina barns utbildning kan tänkas ställa sig negativt till att pla-cera dem i skolor där de kan förväntas tillägnas mindre av lärarens tid. Vid hög grad av boendesegregering hamnar de esta barn till svenskfödda föräldrar i skolor tillsammans med andra svenskfödda barn. En undersökning av Maja (2015) visar att denna typ av överväganden spelar en faktisk roll. Utifrån ett strikt ekonomiskt synsätt bör segregering därför minska motståndet mot invandring. Men utifrån ett mer inkluderande synsätt är eekten oklar. Vissa kan se det som problematiskt att etniskt segregerade områden där avvikande normer blir rådande växer fram. Stark segregering kan också vara ett tecken på att invandrargruppen är dåligt integrerade i samhället, vilket kan öka motståndet genom att få invandringen att upplevas som mer problematisk.
2.6 Konkurrens om ogifta kvinnor
En sista grupp som eventuellt har starkare skäl att motsätta sig invandring är grup-pen män. En tänkbar förklaring till att Sverigedemokraterna har starkare stöd bland män än kvinnor (Sannerstedt, 2014) är att invandringen skapar en ofördelaktig si-tuation för infödda (heterosexuella) män när det gäller att nna kvinnliga partners. Totalt sett invandrar ungefär lika många män som kvinnor till Sverige, men räknar
man bort kvinnor från Thailand, Filippinerna m. . länder varifrån många män
aktivt nner sina fruar så ser statistiken annorlunda ut.13 Därtill kan det inom
vissa invandrargrupper tänkas vara mer accepterat att en man gifter sig utanför den egna kulturen än att en kvinna gör det.
2.7 Andra skäl till variation
Mycket av variationen kan antas förklaras av faktorer som inte ingår i modellen. I riksdagsvalet år 2014 ck Sverigedemokraterna sex gånger så stor andel röster i de kommuner där de hade högst resultat som där de hade lägs resultat. Även om levnadsförhållandena skiljer sig åt mellan kommuner är det svårt att föreställa dessa skilnader helt kan förklaras utifrån den typ av variabler som används i modellen. Av era skäl kan variationen i Sverigedemokraternas valresultat vara betydligt större än variationen gällande invandringsmotstånd.
För det första tycks väljares röstande i olika delar av Sverige till stor del styras av andra faktorer än deras åsikter i sakfrågor. Blomgren (2012) visar till exempel att norrlänningars betydligt större benägenhet att stödja röda partier endast till en mindre del kan förklaras utifrån skillnader i väljarnas åsikter i olika sakfrågor. En viss slagsida åt vänster går att nna i norr, men skillnaderna i åsikter mellan norr och söder är för små för att förklara den stora skillnad som råder vad gäller blocktillhö-righet. Utifrån sin analys av kopplingen mellan politiska åsikter och partitillhörighet drar författaren slutsatsen att det rödgröna blockets dominans i norr snarast bygger på tradition, identitet och kultur.
För det andra kan det antas att väljare utövar stor inbördes påverkan på det lokala planet. Som Becker och Murphy (2009) konstaterar utgår klassisk nyttomaximerings-teori ifrån att varje individs optimala val är oberoende av vilka val andra individer gör. Men att fenomen som fenomen som klädmoden och unga människors drogan-vändande över tid visar att människor i hög grad påverkas av hur andra agerar. Med största sannorlikhet har sådana krafter påverkan även när det gäller vilka partier människor väljer att rösta på. Till skillnad från klädval är riksdagsval är visserligen
hemliga14, men åsikterna som bestämmer vilket parti en person röstar bör för de
esta till stor del ha formats genom sociala interaktioner med andra människor.
3 Tidigare forskning
En uppsjö av studier har undersökt vilka faktorer som ger upphov till främlings- entlighet och invandringsmotstånd. Oftast bygger studierna på individdata som kombineras med kontextuella variabler som exempelvis individens egna utbildnings-och anställningssituation kombinerat med arbetslöshet utbildnings-och andelen invandrare där individen bor. Inom svensk forskning har två relevanta studier hittats.
13Se SCB:s detaljerade befolkningsstatistik.
14I Sverige måste den röstande i synlig miljö plocka med sig valsedlar, varför det kan ifrågasättas
om valen verkligen är hemliga. Den som vill dölja sin röst kan visserligen plocka med sig era valsedlar, men det är svårt att föreställa sig att många som inte tänker rösta på SD plockar på sig deras valsedel.
Rydgren och Ruth (2011) har genomfört en studie som liknar den som görs i denna uppsats, fast använder mindre data och delvis andra variabler. De undersöker hur Sverigedmokraternas resultat i dels kommunval och dels riksdagsval beror av ett antal ekonomiska varibler samt brottlighet och andel invandrare. Sambandet undersöks dels utifrån årsvisa regressioner för 2006 och 2010, och dels utifrån förändringar mellan de två valen. Sammantaget nner att stödet för SD till viss del kan förklaras utifrån att marginaliserade grupper som kan förväntas förlora på invandring i högre grad röstar på partiet. De fann också att hög utomeuropeisk invandring stärkte stödet för partiet.
Müller m. . (2014) låter i en svensk studie respondenter uppge hur de ställde sig till att ha en hypotetisk person som antingen a) granne, b) sjuksköterska och c) ingift i familjen. Den hypotetiske individen kunde vara antingen man eller kvinna; kristen, muslim eller icke-troende; gå en praktisk eller teoretisk utbildning; på fritiden vara engagerad i antingen kyrkan, moskén eller arbete på ett hem för äldre; och ha ett namn som var tydligt svenskt eller tydligt utländskt. Genom att låta de svaran-de ta ställning till olika hypotetiska personer kunsvaran-de forskarna unsvaran-dersöka hur olika egenskaper påverkade respondenternas vilja att acceptera personen. En del av denna studie syftade till att undersöka hur individer som sympatiserar med Sverigedemo-kraterna skiljde sig åt från individer med andra partisympatier. SD-sympatisörerna acceptans för den hypotetiska personen visade sig påverkas mycket kraftigt av den-nes härkomst och religion. Medan över åttio procent av invdividerna som röstade på andra partier var villiga att acceptera en utlandsfödd muslim som granne ville bara 25 procent av de som röstade på SD 2010 göra detta. Och medan knappt 60 procent av de övriga ville acceptera att en muslim gifte in sig i familjen gjorde bara ca 10 procent av SD-väljarna det. Motsvarande jämförelser omfattande personer som röstade på Sverigedemokraterna i det senare valet år 2014 visar något mindre skill-nader mellan SD-väljare och övriga, men skillskill-naderna är fortfarande mycket stora. Müller m. . (2014) drar utifrån studiens resultat slutsatsen att stöd för SD i första hand bör ses som ett uttryck för negativa åsikter mot muslimer och minoriteter. Eftersom skillnaderna mellan respondenter tillhörande yrkesgrupper kategoriserade som blue-collar och white-collar eller mellan arbetslösa och övriga anser sig för-fattarna även ha funnit stöd för att svenskars uppfattningar om invandring inte styrs av ekonomiska överväganden.
En brittisk studie (Ford och Goodwin, 2010) som undersökte stödet för det högerex-trema partiet BNP (British National Party) visade att dess sympatisörer främst utgjordes av lågutbildade medelålders män inom arbetarklassen som bodde i indu-striorter på nedgång. De var inte fattigare eller oftare arbetslösa än andra, men i mycket högre grad oroliga över invandringens konsekvenser. Dessutom kände de en djup aversion mot det politiska etablissemanget. Studien resultat visade också att kontextuella omständigheter hade en tydlig påverkan på individernas åsikter. Även när egen utbildningsnivå och anställningssituation kontrollerats för, hade arbetslös-het och utbildningsnivå i deras hemorter stor påverkan på deras åsikter. Resultaten visade också att närvaron av stora muslimska minoriteter stärkte stödet för BNP, medan asiatiska minoriteter inte hade samma påverkan.
Citrin m. . (1997) använder data från en stor riksomfattande opinionsundersök-ning för att undersöka hur ekonomiska faktorer påverkar amerikaners uppfattopinionsundersök-ning
om immigrationspolitik. Studien visade att självintresse föreföll spela en liten roll i formandet av preferenser gällande invandring. Ekonomiska faktorer hade dock bety-delse i den meningen att motståendet mot invandring var större i perioder då en mer pessimistisk syn på ekonomin rådde. Individernas åsikter om huruvida invandringen var skadlig för ekonomin hade också betydelse.
Med data Norge som länge var ett av världens mest etniskt homogena länder undersöker (Hernes och Knudsen, 1992) hur attityder till invandring formades i samband med att landet blev multikulturellt. Utifrån svaren på sjutton olika frågor graderades respondenternas inställning till invandring, och den resulterande varia-beln testades sedan mot demogra ska, ekonomiska och subjektiva variabler. Genom att lägga till variabler stegivs kunde de visa utbildning hade en mycket stark på-verkan, som knappt alls påverkades av individernas arbetssituation. Författarnas tolkning är att utbildning är utbildning till stor del avgör en individs potential att konkurrera på arbetsmarknaden, och att potential är viktigare än nutida situation. Låg inkomst var i sig starkt kopplad till en negativ inställning till invandring, men denna eekt försvann när individernas subjektiva bedömning av deras livssituation kontrollerats för. Författarna tolkar detta som att eekten av låg inkomst verkade indirekt, genom dess påverkan på individernas självuppfattning.
Scheepers m. . (2002) använder data från EU-kommissionens opinionsundersökning Eurobarometer för att undersöka vilka faktorer som förklarar individers åsikter gäl-lande legala invandrares moraliska rätt att få samma medborgerliga rättigheter som infödda EU-medborgare. Individer som var arbetslösa, hade låg utbildning, och ma-nuella yrken var mer benägna att vilja exkludera invandrare från rättigheter. Av de två kontextuella variabler som undersöktes, arbetslöshet i landet och andel invandra-re, var det bra den senare som hade eekt. Det visade sig också att den individuella faktorn arbetslöshet hade större eekt i länder med hög andel invandrare. Samman-taget ser författarna resultaten som stöd för sin hypotes, att viljan att exkludera invandare från rättigheter bör vara starkast inom grupper som be nner sig i en utsatt social position.
En studie av Dustmann och Preston (2007) utifrån brittiska data visade att indi-vider med manuella yrken i allmänhet var mer negativt inställda till invandring än andra, och att högre utbildning var förenat med mindre motstånd. Oro över framtida arbetssituation och generella åsikter om välfärd visade sig också påverka attityder-na till invandring, särskilt när det gällde individer med med icke-manuella yrken. Studien visade också att motståndet mot invandring var starkare när frågan gällde invandring från regioner som avviker mer kulturellt och etniskt. För individer med manuella yrken identi erades inget samband mellan varken oro över arbetssituation eller åsikter om välfärd och attityder till invandring. Däremot spelade kulturella attityder stor roll, särskilt i förhållnade till invandring från Västindien och Asi-en. Samma typ av skillnader som rådde mellan individer inom manuella respektive icke-manuella yrken fanns även mellan låg- och högutbildade. För högutbildade var synen på sociala skyddsnät den starkaste förklaringsvariabeln, speciellt avseende de invandringsgrupperna som i högst grad var bidragsberoende.
Sammantaget ger de litteraturen på området, liksom de ovan beskrivna studierna varierande grad av stöd för hypotesen att invandringsmotstånd till stor del kan förklaras utifrån ekonomiska faktorer. De esta studier använder till skillnad från
denna uppsats tvärsnittsdata, vilket ger sämre förutsättningar att korrekt identi era eventuellt existerande samband.
4 Kvantitativ undersökning
Ett tjugotal variabler används för att förklara Sverigedemokraternas stöd i riksdags-valen 2006, 2010 och 2014 i Sveriges respektive 290 kommuner. Stödet för partiet antas drivas framförallt av invandringsmotstånd, och variabena är valda utifrån det-ta perspektiv. Metoden som används för att undersöka variablernas inverkan på den beroende variabeln är att skatta deras koe center i olika paneldataregressioner,
som utgör varianter av skattningsmetoden OLS15. Det görs på förhand inget strikt
antagande om formen på sambandet mellan de förklarande och den beroende va-riabeln. Utifrån ett strikt individuellt nyttomaximerande perspektiv kan ett linjärt förhållande förväntas; men utifrån ett mer sociologiskt perspektiv som det realistic group con ict theory ger kan istället icke-linjära förhållanden tänkas råda mellan de förklarande variablerna och den beroende variabeln: stöd för Sverigedemokraterna. Förändringar inom kommuner kan också förväntas ge andra eekter än skillnader mellan kommuner. Fyra olika modeller har därför skattats, och slutsatserna utgör en sammanvägd bedömning av modellernas resultat.
4.1 Data
Den beroende variabeln, Sverigedemokraternas valresultat, omfattar åren 2006, 2010 och 2014. Samtliga förklarande variablerna har ett års eftersläpning, vilket delsvis motiveras av att många uppgifter avseende år 2014 vid inledningen av arbetet fort-farande inte var tillgängliga, och delvis för att uppgifterna annars till viss del skulle omfatta sådant som inträat efter det senaste valet, som ägde rum i september år 2014. En detaljerad beskrivning av använd data nns i appendix A.
Källorna till den data som använts är: SCB, BRÅ, Migrationsverket, Försäkringskas-san, Svenska Kyrkan och Valmyndigheten. I de fall det är möjligt är data uttryckt som per capita: t.ex. procent arbetslösa, andel med högre utbildning. Två model-ler har skattats i logaritmisk form. Eftersom vissa serier innehålmodel-ler nollvärden, kan för dessa inte logaritmiskt transformering utföras. I dessa fall har istället kubikrot använts som approximation.
4.2 Modellens förklarande variabler
De esta av modellens variabler har är valda utifrån invandringens brett de nierat ekonomiska påverkan på befolkningen. Andra variabler är mer av typen kontrollva-riabler vars funktion är att möjliggöra bättre skattningar av andra vakontrollva-riablers eekter. Exempelvis är det oklart vilken ekonomisk eekt invandring till en speci k kommun har på den kommunen, samtidigt som den med stor sannolikhet påverkar synen på
15OLS ger de parametrar som minimerar de kvadrerade avvikelserna från av modellen beräknade
invandring genom andra kanaler. När det gäller just invandring har tre olika mått använts. Den första variabeln, foddexleu, mäter andelen födda utanför EU, och utgör mestadels en kontrollvariabel. Större invandring antas i sig leda till större invand-ringsmotstånd, men variabelns inverkan är trots det oklar, eftersom invandrare och personer med utländsk bakgrund själva kan antas vara mer positivt inställda till
invandring än infödda svenskar.16Genom att gruppen invandrare och personer med
utländsk bakgrund är relativt stor i förhållande till den undersökta variabeln uppstår svårigheter med att undersöka hur svenskfödda väljares röstande beror av andelen utrikes födda.
Hurvida motstånd mot invandring har ett samband med invandringens storlek kan bättre undersökas med variabeln mottpercap, som beskriver antalet asylsökande varje kommun tog emot under det aktuella året. Medan den eekten av variabeln foddexleu alltså är oklar, antas större asylmottagning per capita, givet den förra variabelns värde, påverka invandringsmotståndet i positiv riktning.
Den tredje variabeln kopplad till härkomst mäter andelen individer födda utanför Norden men inom Europa (foddeuexlnord) och som är skrivna i Sverige. Hypote-sen angående variabeln, är att den är positivt förenad med invandringsmotstånd, eftersom denna grupp antas utöva särskilt stor konkurrens på arbetsmarknaden. Även om det empiriska stödet för att invandare tar jobb är begränsat, har ar-betslöshet visat sig ha signi kanta eekter på invandringsmotstånd i era studier. Därför antas individer som bor i kommuner där det råder högre arbetslöshet vara mer kritiska mot invandring. Också genom att arbetslösa individer är mer beroende av välfärd kan denna variabel antas samvariera positivt med invandringsmotstånd. Som variabel för arbetslöshet har andelen svenskfödda som inte förvärvsarbetar (ej-arb_sv) använts, eftersom det främst är inom denna grupp som det utifrån RTC kan förväntas att arbetslöshet ger upphov till invandringsmotstånd.
Invandringens eekt när det gäller konkurrens om arbeten givet att en sådan existerar bör variera mellan olika segment av arbetsmarknaden. Arbeten för hög-utbildade antas i lägre grad än låghög-utbildade konkurrensutsättas, och den grupp som har mest att förlora antas vara personer anställda inom manuella yrken. För att mäta utbildningsnivåns eekt används dels variabeln ejgym som mäter andelen som saknar färdigställd gymnasieutbildning. Dessutom används variabeln hogskole, som
avser andelen som färdigställt minst en termin på universitet17. Individer med låg
utbildning antas genom att vara mer konkurresutsatta på arbetsmarknaden vara mer negativa till invandring, och individer med unversitetsutbilning antas vara mer positiva.
För att separera olika yrkesgrupper som antas ha varierande grad av ekonomiska
16I SOM-undersökningen angav en fjärdedel så många inom gruppen födda utandör Europa att de
hade SD som favoritparti (Sannerstedt, 2014). Och i valdistriktet Herrgården, som ligger i Malmös invandrartäta område Rosengård, röstade endast en procent av väljarna på SD vid valet 2014, en underrepresentation med faktor tolv jämfört med rikssnittet.
17Ett kanske mer relevant mått på högre studier kunde varit andelen med en eftergymnasial
utbildning längre än tre år. Nackdelen hade varit att vissa städer har en mycket hög andel individer som be nner sig under utbildning, och som kan antas ha för avsikt att färdigställa en högre examen. Andelen med en termin eller mer korrelerar dessutom mycket starkt med andelen med tre år eller längre.
skäl att motsätta sig invandring används SCB:s yrkesregister. Registret innehåller ett hundratal yrkeskategorier och visar antal individer inom varje kategori.
Yrkeska-tegorierna har utifrån egen bedömning18delats in i fyra grupper: 1. Yrken som antas
kräva högre utbildning (hogutb). 2. Yrken inom servicesektorn (serv). 3. Manuella yrken inom bygg- och industrisektor, etc. (blue). 4. Yrken inom jord- skogsbruk och ske (jordskog sk).
Individer som antingen redan är, eller riskerar att i framtiden bli beroende av eko-nomiskt stöd antas i högre grad motsätta sig invandring till följd av invandringens negativa inverkan på den oentliga ekonomin. Visserligen är det gruppen invandrare själva som är mest beroende av fortsatt generösa socialförsäkringssystem. Men enligt realistic group con ict theory bör det främst vara för personer med svensk bakgrund som ett sådant upplevt hot omvandlas till främlings entlighet och eller på annat sätt grundat motstånd mot invandring. Variabeln stodsvfodd mäter följaktligen andelen av den svenskfödda gruppens inkomst som utgörs av olika former av ekonomiskt stöd.
Svenskfödda individer som har låga inkomster bör dels uppleva en större risk för att deras inkomster ska sjunka till en nivå där de blir beroende av sociala skydd. Dels är de nettomottagare av oentliga resurser. Invandringsmotståndet antas därför vara större inom kommuner där medianlönen (medilon) är låg. En grupp är särskilt beroende av samhällets skyddsnät är långtidssjukskrivna. Gruppen är visserligen liten, ca 1,4 procent av befolkningen, men sannolikt påverkas även närstående till de långtidssjukskrivna. Därför är det antas en större andel långtidssjukskrivna inom en kommun allt annat lika medföra till att er motsätter sig invandring. Variabeln langsjuka mäter andelen av befolkningen som varit sjukskrivna sextio dagar eller er. Graden av stödberoende bland invandrare antas verka främst genom hur den avviker från stödberoendet inom gruppen inrikes födda. En högre relativ grad av stödbero-ende inom denna grupp antas stärka uppfattningen att yktninginvandring utgör en ekonomisk kostnad, och att invandrare som grupp inte bidrar till samhället. Dess-utom kan de ekonomiska eekterna eventuellt verka delvis lokalt, ifall den ekonomiska utjämningen inte fullt ut kompenserar för de kostnader som uppstår inom kommuner. I vilket fall kan en sådan uppfattning antas vara delvis rådande. Samma förhållan-de antas gälla invandrares relativa grad av förvärvsarbetanförhållan-de. Ju lägre förhållan-den relativa andelen förvärvsarbetande är desto mer negativt antas invandringen ses. Variablen stodkvot mäter andelen stöd av inkomst inom gruppen utomeuropeiska invandrare relativit andelen inom den svenskfödda gruppen. Ett värde på två innebär till exem-pel att stödberoendet är dubbelt så stort. Variabeln arbkvot mäter på liknande sett andelen som inte förvärvsarbetar. Som gur 4 visar har den relativa graden av stö-deberoende och förvärvsarbetande utvecklats åt det sämre hållet under de studerade åren.
Kvot, ej förvärvsarbetande Kvot, andel stöd av inkomst 0 20 40 60 0 20 40 60 0 20 40 60 2006 2010 2014 0 2 4 0 2 4
Kvot mellan födda utanför EU, svenskfödda
Antal k
omm
uner
Relativ andel som inte arbetar (arbkvot), grad av stödberoende (stodkvot
Figur 4: Flyktinginvandrares integration på arbetsmarknaden
Graden segregation, givet andelen invandrare, kan påverka inställningen till invand-ring på era olika sätt, och variabelns påverkan kan på förhand inte förutsägas. Som
mått på segregation har ett så kallat index of dissimilarity19 konstruerats. Indexet
bygger på hur två folkgrupper fördelar sig geogra skt. Sitt lägsta värde får indexet om proportionerna mellan de båda grupperna motsvarar proportionen i totalpopu-lationen i varje geogra skt område. Sitt högsta värde får det om grupperna är helt segregerade. Indexet kan sägas beskriva hur stor andel inom någon av grupperna som skulle behöva ytta för att en helt jämn fördelning skulle uppnås. Indexet har konstruerats med data från Valmyndigheten över antalet individer som har rösträtt i kommunalval men inte medborgarskap i varje valdistrikt. Rättigheten för icke-medborgare att rösta i kommunalval omfattar individer som uppehållit sig i Sverige under minst tre års tid. Gruppen utgörs dock bara delvis av yktinginvandrare. En ganska stor andel utgörs istället av studenter och invandrare från de nordiska län-derna. På kommunnivå korrelerar andelen röstberättigade utan medborgarskap, som gur 6 visar, mycket väl med andelen individer som är födda utanför Sverige. När det gäller andelen födda utanför EU, som är av störst intresse i frågan om segrega-tion, är korrelationen något sämre. Den är dock tillräckligt stark för att variabeln ska kunna fånga ett starkt samband mellan segregation och invandringsmotstånd om ett sådant existerar. Förekomsten av utländska studenter innebär en viss bias gente-mot universitetsstäder, men detta problem förefaller vara marginellt. Bland städerna med högst värden åter nns bara några utpräglade studentstäder. Lund hamnar ex-empelvis först på 51:a plats (Antagligen bor få utländska studenter längre än tre år i Sverige.).
När det gäller skolsegregation så nns viss användbar data hos skolverket. Men upp-gifterna sträcker sig inte tillräckligt långt bakåt i tiden och byter dessutom form. Variabeln indexdisim får därför approximera graden av skolsegregation. Eftersom
19Måttet är vedertaget inom forskning kring segregation. Se exempelvis (White, 1983). Måttets
