Anestesisjuksköterskors följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi

ANESTESISJUKSKÖTERSKORS

FÖLJSAMHET AV WHO:S

CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI

EMMA HOSIO

EMMA RYDAHL

Akademin för hälsa, vård och välfärd

Huvudområde: Omvårdnad Nivå: Avancerad

Högskolepoäng: 15 hp Program:

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård

Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot anestesiologisk vård Kurskod: VAE225

Handledare: Karin Skoglund

Examinator: Lena Marmstål Hammar Datum: 2021-05-03

SAMMANFATTNING

Bakgrund WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i

att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR.

Syfte Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista

för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register.

Metod Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter. Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test

användes till analytisk statistik.

Resultat Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad

följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR.

Slutsats Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker

kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten.

Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät,

ABSTRACT

Background The WHO checklist for safe surgery has been used in Sweden since 2009 to

increase patient safety. Adequate communication within the team, education in correct use of the checklist and support from chiefs and management has in previous studies been markers of high compliance to the checklist. The use of the checklist is registered in SPOR.

Aim To examine nurse anaesthetists’ self-estimated compliance of the WHO checklist for

safe surgery and its accordance with data reported in the Swedish perioperative register.

Method Inductive quantitative cross-sectional study where data were collected through

digital surveys.

Analysis Descriptive and statistical analysis using Mann-Whitney U-test.

Results Part of the WHO checklist for safe surgery with the highest self-estimated

compliance according to the participants were Sign in. Statistical analysis shows there is significant difference in compliance related to the number of years as a nurse anaesthetist. There is a difference in reported data in SPOR with the self-estimated compliance.

Conclusion Nurse anaesthetist self-estimated compliance to the WHO checklist for safe

surgery is consistent with previous research. There is a need for further research to examine ways to improve compliance and how this affects patient safety.

Keywords surgery team, WHO checklist for safe surgery, survey, compliance,

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1

2 BAKGRUND ...1

2.1 Definitioner och centrala begrepp ... 1

2.2 Vikten av god kommunikation inom perioperativ vård ... 1

2.3 WHO:s checklista för säker kirurgi ... 2

2.3.1 Sign in, Time out och Sign out ... 3

2.3.2 Anpassningar av checklistan ... 3

2.4 Svenskt perioperativt register ... 3

2.5 Faktorer som påverkar implementeringen av checklistan ... 3

2.6 Faktorer som påverkar följsamheten av checklistan ... 4

2.7 Effekter på patientsäkerheten ... 5

2.8 Patienters upplevelse av att genomgå kirurgi ... 6

2.9 Lagar och styrdokument ... 6

3.1 Kompetensbeskrivning för anestesisjuksköterska ... 6 3.2 Teoretiskt perspektiv... 7 3.2.1 Säker vård ... 7 3.2.2 Patientsäkerhet ... 7 4 PROBLEMFORMULERING ...8 5 SYFTE ...8 6 METOD ...8 6.1 Design ... 8

6.2 Urval och datainsamling ... 9

6.3 Enkät ...10

6.4 Analys ...10

8 RESULTAT ... 12

8.1 Demografiska data ...12

8.2 WHO:s checklista för säker kirurgi ...13

8.2.1 Sign in ...13

8.2.2 Time out ...17

8.2.3 Sign out...19

8.2.4 Följsamhet relaterat till yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska ...22

8.2.5 Öppen fråga ...24 8.3 SPOR ...24 9 DISKUSSION... 25 9.1 Resultatdiskussion ...25 9.2 Metoddiskussion ...29 9.3 Etikdiskussion ...32 10 SLUTSATS ... 33

11 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 33

REFERENSLISTA ... 34 BILAGA A

BILAGA B BILAGA C BILAGA D

1

INLEDNING

I samband med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under vår

specialistsjuksköterskeutbildning inom anestesi konstateradeviattWorld Health Organization (WHO) Checklista för säker kirurgi används som en del i att öka

patientsäkerhetsarbetet inom den pre-, intra- och postoperativa vården. Det noterades även att följsamheten kring användandet av checklistan för säker kirurgi varierade, trots att vedertagen rutin för detta fanns. Detta gjorde att vi började fundera om det fanns en diskrepans mellan inrapporterade data i Svenskt perioperativt register (SPOR) och den faktiska följsamheten av WHO:s checklista för säker kirurgi. Att checklistan följs anser vi är av vikt då en av sjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård.Forskning inom området kan belysa om skillnader finns kring inrapporterade data och det faktiska användandet av checklistan.

2

BAKGRUND

I bakgrunden kommer Definitioner och centrala begrepp, Vikten av god kommunikation inom perioperativ vård, WHO:s checklista för säker kirurgi, Svenskt perioperativt register, Faktorer som påverkar implementering av checklistan, Faktorer som påverkar följsamheten av checklistan, Effekter på patientsäkerheten, Patienters upplevelse av att genomgå kirurgi, Lagar och styrdokument, Kompetensbeskrivning för anestesisjuksköterska samtTeoretiskt perspektiv beskrivas.

2.1

Definitioner och centrala begrepp

Operationsteamet: Ett operationsteam innefattar en operationssjuksköterska, en anestesisjuksköterska samt en undersköterska.

WHO:s checklista för säker kirurgi: Kommer delvis att benämnas som enbart checklistan i detta examensarbete.

Perioperativ vård: Sammanfattande begrepp för pre-, intra- och postoperativ vård. Innebär den omvårdnad som ges i samband med operation.

2.2

Vikten av god kommunikation inom perioperativ vård

Effektiviteten inom ett team är enligt Weller m.fl. (2014) beroende av att kommunikationen och därmed informationsöverföringen sker på ett adekvat sätt. Brister i denna

kommunikation sker oftast i akuta situationer, vid överrapportering mellan olika vårdnivåer samt i operationssalen. För att kommunikationen inom ett team skall fungera på ett adekvat sätt menar Weller m.fl., (2014) att särskilda strategier för kommunikation bör tillämpas. Dessa fyra strategier är: att ta ett steg tillbaka för att överblicka situationen. Att använda sig av riktad kommunikation. Nästa strategi är att använda sig av ett strukturerat verktyg för informationsöverföring. Den sista strategin är att utföra ett strukturerat överlämnande med en egen bedömning av om informationen som överlämnas är brådskande (Weller m.fl., 2014). För att stärka samarbetet inom operationsteamet samt överkomma eventuella organisatoriska barriärer finns behov av ett protokoll för att säkerställa att samtliga medlemmar i teamet arbetar mot samma mål. Exempel på ett sådant protokoll är WHO:s checklista för säker kirurgi (Weller m.fl., 2014).

2.3

WHO:s checklista för säker kirurgi

Under WHO:s checklista för säker kirurgi kommer Sign in, Time out och Sign out, Anpassningar av checklistan samt Svenskt perioperativt register att beskrivas.

Patienter som genomgår kirurgi utsätts för en risk att drabbas av en vårdskada, hälften av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas (Weiser m.fl., 2010). Brådskande ingrepp, bristande kommunikation samt otydliga ordinationer har belysts som orsaker till misstag. Detta ledde till att WHO 2008 utarbetade en checklista för säker kirurgi att använda

internationellt i samband med operationer. Utformningen av checklistan baseras på de fyra punkter som WHO identifierade som problematiska rörande säkerhet vid kirurgiska ingrepp. Dessa var postoperativa sårinfektioner, säker anestesi, säkra operationsteam samt data om säkerhet vid kirurgiska ingrepp. Utifrån dessa fyra problemområden utarbetades tio mål baserade på befintlig forskning och rekommendationer inom området säker kirurgi. Exempel på dessa mål är att säkerställa att teamet opererar på rätt patient och rätt sida, att teamet kan identifiera och är förberedd på eventuell svårhanterlig luftväg samt att teamet kommunicerar på ett effektivt sätt och utbyter kritisk information för att säkerställa säkerheten under operationen (World Health Organization, 2009). Införandet av WHO:s checklista för säker kirurgi år 2007–2008 ledde till en signifikant minskning av operationskomplikationer så som sårinfektioner, felaktiga operationer vid pariga organ samt dödsfall (Haynes m.fl., 2009). Checklistan är väl beprövad och har använts internationellt i mer än tio år. Nationella och lokala anpassningar i utformningen har gjorts i nästan alla länder där checklistan

används. I Sverige implementerades checklistan 2009 av Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag [LÖF] (LÖF, 2009). Forskning kring användandet av checklistan ledde 2018 till att en ny svensk anpassning presenterades och ersatte den tidigare versionen. Denna med tillägg för akuta situationer. Idag finns statistik som visar att antalet patienter som avlider eller drabbas av vårdrelaterade skador minskat med 20% internationellt sedan införandet av checklistan (LÖF, 2018).

Checklistan för säker kirurgi bidrar vid korrekt användande till en förbättrad kommunikation inom operationsteamet. Detta genom att hela operationsteamet görs delaktiga i planerat ingrepp och involveras i de olika professionernas ansvar under operationen. Vidare tydliggörs och kommuniceras eventuellt kritiska moment samt förändringar för att säkerställa patientsäkerheten (Close m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Tostes m.fl., 2019; Weller m.fl., 2014; White m.fl., 2018). Samtliga medlemmar av operationsteamet, samt

operatörerna, uppfattar att presentationen av patienten är den del av checklistan som de anser vara viktigast (Georgiou m.fl., 2018; Tostes m.fl., 2019; Ziman m.fl., 2018).

2.3.1 Sign in, Time out och Sign out

Checklistan är indelad i tre delar Sign in, Time out och Sign out. Sign in utförs före inledning av anestesistart och innebär bland annat att akutläkemedel och material skall finnas

tillgängligt, identitet och journaler skall kontrolleras samt att luftvägsbedömning skall vara utförd. Time out skall ske innan incision tillsammans med samtliga närvarande på

operationssalen och innefattar bland annat presentation av operationsteamet, presentation av patient, genomgång av planerad operation och sida samt frågor och synpunkter. Sign out skall ske innan patienten lämnar operationssalen. Då skall till exempel nålar, kanyler och instrument räknas av operationssjuksköterskan samt att postoperativ smärtbehandling, eventuell trombosprofylax och vidare ordinationer avhandlas. Se bilaga C för fullständig checklista.

2.3.2 Anpassningar av checklistan

I en studie av Solsky m.fl., (2020) studerades anpassningar i utformandet av checklistan. Där framkom att av de 155 inkluderade studierna innehöll samtliga lokala anpassningar. Ett mönster kunde ses, där de vanligaste punkterna som ändrades för att passa lokal rutin, var de om kontroll av applicering av pulsoximeter samt förväntade kritiska moment.

Rekommendationen från WHO är att lokala anpassningar utformas, men de avråder att avlägsna punkter från checklistan (WHO, 2009). Lokala anpassningar av listan är dock en nödvändighet för att den skall vara applicerbar inom samtliga kirurgiska områden (Biskup m.fl., 2016; Dabholkar m.fl., 2018; Solsky m.fl., 2020).

2.4

Svenskt perioperativt register

För att kunna granska och förbättra vården som ges vid operationer i Sverige samlas data in till ett nationellt register, SPOR, i samband med operationer. I dagsläget får SPOR data inrapporterat från 80 av Sveriges sjukhus med opererande enheter (SPOR, 2020). SPOR är ett kvalitetsregister och data som rapporteras in omfattar bland annat hur WHO:s checklista för säker kirurgi används i olika regioner. Användandet av checklistan som registreras i SPOR finns därefter tillgängligt för andra regioner i Sverige (LÖF, 2009). I SPOR finns även uppgifter om vilka åldersgrupper som opererats samt hur akuta operationer prioriteras (SPOR, 2020).

2.5

Faktorer som påverkar implementeringen av checklistan

Implementering av checklistan har ofta mötts av motstånd från operationsteamet (Close m.fl., 2017; Russ m.fl., 2015). Några av de största hindren som framkommit försvåra implementering i verksamheten har varit dålig planering, abrupt start för användning av checklistan samt bristande stöd från ledningen (Tostes m.fl., 2019). Det största motståndet inom operationsteamet har varit kollegor med lång erfarenhet samt operatörernas inställning till att genomföra checklistan korrekt. Orsaker till detta har angetts vara att de anser att det tidigare arbetssättet enligt dem fungerar och att de haft en negativ inställning till förändring. Vidare framkommer att kollegor med positiv inställning uttryckt svårigheter att övertala dessa kollegor att förändra sitt beteende (Close m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Nordström & Wihlborg, 2019; Russ m.fl., 2015; White m.fl., 2018). Osäkerhet, ovilja att lyssna samt bristande insikt och förståelse i användandet av checklistan har även uppmärksammats som orsaker till dålig följsamhet hos operationsteamet (Close m.fl., 2017; Schwendimann m.fl., 2019). Tidsaspekten har även framkommit vara en orsak som pekats ut som hinder vid implementering i verksamheter. Operationsteamet har haft en uppfattning om att checklistan tar viktig tid från patienten, vilket då leder till att övriga arbetsuppgifter kan missas på grund av stress och tidsbrist (Close m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Shankar, 2018).

I en studie av Motta Filho m.fl., (2013), genomförd i Brasilien, rörande ortopedläkares kunskaper om WHO:s checklista, framkom att 72,1% av deltagarna ej fått utbildning i användandet av checklistan och att 65,3% ej hade kännedom om den över huvud taget. Studien visade även på att 39,6 % av deltagarna, under de sex månader som föregick studien, varit inblandade i minst en händelse där misstag skett i samband med en operation. Studier visar att det sällan är tydliggjort vem i operationsteamet som ansvarar för att checklistan skall genomföras. Detta leder ibland till att operationsteamet uppfattar att det är operatören som ansvarar för användning av checklistan, trots att denne oftast eller aldrig initierar detta (Rönnberg & Nilsson, 2015; Tostes m.fl., 2019). Implementering av checklistan i låg- och medelinkomstländer har varit svårt att genomföra. Låg följsamhet och svårigheter att implementera checklistan i verksamheterna på grund av brist på tillgång till material och utrustning har varit avgörande. Detta trots att forskning visat att det är i dessa länder patientsäkerheten gynnats mest sedan införandet. En effekt på operationsteamet i låg- och medelinkomstländer som framkommer i flera studier, är att de efter implementering av listan haft en större förståelse för patientsäkerhet (Bashford m.fl., 2014; Close m.fl., 2017;

GlobalSurgCollaborative, 2019; White m.fl., 2018). Sekundärt till implementeringen av checklistan har ekonomiska fördelar observerats. Detta då effektiviteten i operationssalen ökat och användningen av resurser optimeras samt att kostnader har minskat genom förebyggandet av negativa effekter (Tostes m.fl., 2019).

2.6

Faktorer som påverkar följsamheten av checklistan

Följsamheten kring användandet av checklistans olika delmoment har visat sig variera kraftigt. Det har framkommit att anestesisjuksköterskan själv utför Sign in utan övriga medlemmar i operationsteamets deltagande. Operationsteamet har även uppfattat att Sign in inte är ett moment av checklistan (Russ m.fl., 2015; Rönnberg & Nilsson, 2015). För att säkerställa att Time out genomförs på ett korrekt sätt har studier visat att en tydlig paus innan operationsstart är nödvändig. Detta för att tydliggöra att checklistan följs adekvat samt att samtliga närvarande på operationssalen uppmärksammas på att checklistan används (Biskup m.fl., 2016; Georgiou m.fl., 2018). Stress, brist på personal samt akuta operationer är faktorer som identifierats ha negativ effekt på följsamheten kring användandet. I flera studier

har även administrativa aspekter pekats ut som avgörande. Exempel på detta är onödigt pappersarbete, svårigheter att förstå checklistan samt att onödig tid används till checklistan. Operationsteamet ansåg även att längden på checklistan samt att den innehöll irrelevanta delar vid akuta operationer bidrog till ett minskat användande (Close m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Nørgaard m.fl., 2016; Schwendimann m.fl., 2019). Sign out är den del av

checklistan där följsamheten är lägst. De punkter som finns med där blir uppmärksammade först när patienten lämnat operationssalen. Orsaker till detta är bland annat att operatör och övrig personal i operationsteamet lämnar salen efter avslutad operation innan momentet Sign out utförts (Bashford m.fl., 2014; Schwendimann m.fl., 2019). En framträdande faktor som påverkat den långsiktiga följsamheten kring användandet av checklistan är stöd från chefer och ledning, samt att dessa underlättar utbildning i användandet (Close m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Tostes m.fl., 2019; White m.fl., 2018).

En negativ effekt som checklistan framkommit bidra till är stress i operationsteamet.

Personalen uppger att vid operationer så finns redan en stor mängd uppgifter att genomföra, vilket leder till att checklistan prioriteras bort eller enbart används utan att reflektera över innehållet (Georgiou m.fl., 2018; Nørgaard m.fl., 2016; Schwendimann m.fl., 2019). För att säkerställa fortsatt följsamhet kring användandet av checklistan krävs teoretisk och praktisk utbildning i användandet (Bashford m.fl., 2014; Close m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Tostes m.fl., 2019).

2.7

Effekter på patientsäkerheten

Operationsteamet har efter införandet av checklistan noterat att de enklare identifierat patientens specifika behov samt upplevt en ökad känsla av samhörighet inom

operationsteamet. De har även upplevt att de får utrymme att bidra med sin yrkesspecifika kompetens då samtliga närvarande på operationssalen presenteras med namn och titel (Georgiou m.fl., 2018; Rönnberg & Nilsson, 2015). Operationsteamet har även uppgett att de varit bättre förberedda på eventuella kritiska moment under operationen, samt vad deras individuella ansvar i sådana situationer är. Kvaliteten på vården och effektiviteten i teamet har även ökat (Close m.fl., 2017; Nordström & Wihlborg, 2019; Tostes m.fl., 2019; White m.fl., 2018). Vidare har praktiska kunskapsluckor belysts och åtgärder för att förbättra dessa har utformats och implementerats i verksamheterna. Exempel på sådana åtgärder är

utbildningar i användandet av checklistan samt lokala anpassningar av utformandet (Close m.fl., 2017; Dabholkar m.fl., 2018). Operatören och samtliga medlemmar i operationsteamet har ett ansvar i att fullfölja checklistans samtliga moment (Close m.fl., 2017; Dabholkar m.fl., 2018; Georgiou m.fl., 2018). Studier har visat att information och utbildning om

användandet av checklistan samt dess effekter på patientsäkerheten har ökat förståelsen kring vikten av ett korrekt användande. Genom att kontrollera patientidentitet samt identifiera eventuella kritiska moment innan operationen, har fatala misstag kunnat förebyggas. Exempel på detta är felaktig administrering av blodprodukter eller att blodprodukter ej funnits tillgängliga vid massiva blödningar (Close m.fl., 2017; Schwendimann m.fl., 2019).

2.8

Patienters upplevelse av att genomgå kirurgi

Patienter upplever ofta stor oro inför anestesi och kirurgi. Vanliga orsaker till oro är

kontrollförlust, rädsla att avlida, att inte vakna efter operationen samt oro över vad som sker när de är sövda (King m.fl., 2019). Vidare beskriver King m.fl., (2019) fem teman kring patientens preoperativa oro. Dessa är: rädsla för kirurgiskt ingrepp,

operationskomplikationer, rädsla för symtom, återhämtning samt organisation och

vårdutövande. Patienter involveras sällan i användandet av checklistan (Ziman m.fl., 2018) trots att det finns studier som tyder på gynnsamma effekter för patienten (Russ m.fl., 2014). Hos patienter som upplever mycket oro inför operationen finns särskilda fördelar av att göras delaktiga i checklistan. Detta då den kan bidra till en ökad känsla av trygghet (Close m.fl., 2017; Russ m.fl., 2014; Tostes m.fl., 2019). Patienter som genomgår operationer i lokal- och generell anestesi uppfattar användandet av checklistan som en viktig del i

patientsäkerhetsarbetet. De beskriver en ökad känsla av tillit till operationsteamet även om de uppger att användandet av checklistan inte påverkar deras tro på att personalen tar hand om dem under operationen. Vidare önskade patienterna att checklistan skulle användas under operationen. Detta då de uppfattade att antalet potentiella misstag som skulle kunna ske minskar avsevärt om checklistan följs (Russ m.fl., 2014).

2.9

Lagar och styrdokument

Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada i Patientsäkerhetslagen (SFS

2010:659). Vidare definieras vårdskada som sjukdom, lidande, kroppslig eller psykisk skada och dödsfall i samband med sjukvård som hade kunnat undvikas. Sjukvården har en

skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. För att undvika att patienter drabbas av vårdskador bör adekvata preventiva åtgärder vidtas. Vid händelser där

patientsäkerheten varit bristfällig så att vårdskada uppstått eller hade kunnat uppstå skall detta anmälas av sjukvården till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Patientsäkerhetslagen innefattar samtlig personal som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter vid sjukhus och vårdinrättningar. Personal som omfattas av patientsäkerhetslagen skall arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och tillgodose att patienten får kompetent och omsorgsfull hälso- och sjukvård. Arbetet skall även bedrivas så att patienten och dess anhöriga kan vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet (SFS 2010:659).

3.1

Kompetensbeskrivning för anestesisjuksköterska

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2021) har den grundutbildade sjuksköterskan sex kärnkompetenser, dessa är: evidensbaserad vård, förbättringskunskap för

kvalitetsutveckling, personcentrerad vård, samverkan i team, informatik och säker vård. Vidare finns en kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård som definierar anestesisjuksköterskans omvårdnadsområde.

Anestesisjuksköterskan ska besitta kompetens att bl.a. utföra och dokumentera

anestesiologiska omvårdnadsåtgärder anpassade efter varje unik patient och ingrepp, att kritiskt utvärdera och dokumentera den perioperativa vården samt identifiera och förebygga risker för komplikationer i det perioperativa förloppet (Svensk sjuksköterskeförening, 2021).

3.2

Teoretiskt perspektiv

Under teoretiskt perspektiv kommer Säker vård samt Patientsäkerhet att beskrivas.

3.2.1 Säker vård

Enligt Edberg (2013) skall samtlig personal inom hälso- och sjukvården arbeta utifrån att minimera risker för patienter. Detta genom att ha kunskaper om risker i vården samt genom god yrkeskunskap. Hälso- och sjukvårdspersonalen skall även agera utifrån ett etiskt

förhållningssätt och samarbeta med andra professioner över verksamhetsgränser. WHO:s checklista för säker kirurgi har koppling till anestesisjuksköterskans kärnkompetens säker vård genom att denna kärnkompetens innefattar att aktivt förebygga risker för patienter och personal. Detta genom att utifrån centrala och lokala föreskrifter identifiera, bedöma och aktivt förebygga risker hos patienter som genomgår kirurgi. Anestesisjuksköterskan skall även kommunicera på ett tydligt sätt med operationsteamets medlemmar och förmedla sig på ett standardiserat sätt (Edberg, 2013; Svensk sjuksköterskeförening, 2021). WHO:s

checklista för säker kirurgi är ett viktigt hjälpmedel för operationsteamet gällande

patientsäkerhetsarbetet (Dabholkar m.fl., 2018; Garland m.fl., 2017; Georgiou m.fl., 2018; Russ m.fl., 2014; Tostes m.fl., 2019).

3.2.2 Patientsäkerhet

Patienten ska i största möjliga mån göras delaktig i planering av dennes vård. Emanuel m.fl., (2008) beskriver flera aspekter av patientsäkerhetsarbete och dess uppkomst. Behovet av patientsäkerhetsarbete uppkom då evidens för att vårdskador och negativa händelser inom hälso- och sjukvården var möjliga att förebygga. Patientsäkerhet är beroende av en pålitlig utformning av preventiva system som ger möjlighet att utföra riskfyllda moment under säkra former. De betonar vikten av att samarbetet och kommunikationen inom teamet måste fungera för att patientsäkerhetsarbetet ska vara tillfredsställande. De definierar

patientsäkerhetsarbete som ”en disciplin inom hälso- och sjukvården som tillämpar

säkerhetsvetenskapliga metoder mot målet att nå ett pålitligt system för vårdtjänster” samt “ett attribut av hälso- och sjukvårdssystem; det minimerar förekomsten och effekten av och maximerar återhämtningen från ogynnsamma händelser” (Emanuel m.fl., 2008 författarnas översättning). Vidare beskrivs vikten av att fungerande patientsäkerhetsarbete inte skall grundas i skuld. För att patientsäkerhetsarbetet skall utvecklas så bör vårdpersonal

tydliggöra när misstag sker och lära av dem. Tidigare har misstag inom hälso- och sjukvården undanhållits kollegor och patienter, vilket förhindrar att åtgärder kan appliceras som

motverkar att de upprepas. Därav finns ett behov av en kultur där transparens genomsyrar patientsäkerhetsarbetet. Vidare bidrar patientsäkerhetsarbetet till att omfattningen av negativa händelser och dess effekt på hälso- och sjukvården minskar och återhämtningen efter en sådan händelse påskyndas (Emanuel m.fl., 2008). Detta kan kopplas till WHO:s checklista för säker kirurgi, som är ett verktyg som är väl beprövat och studerat utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv (Anwer m.fl., 2016; Haynes m.fl., 2009; Ramsay m.fl., 2019).

4

PROBLEMFORMULERING

Checklistan är ett standardiserat verktyg inom svensk operationssjukvård för att förbättra kommunikationen inom operationsteamet samt säkerställa patientsäkerheten. Trots detta finns studier som visar på bristande följsamhet för checklistans olika moment.

Anestesisjuksköterskan har ett ansvar mot patienten att säkerställa att denne inte utsätts för onödigt lidande genom vårdskada. Säker vård är en av anestesisjuksköterskans

kärnkompetenser och skall därmed garanteras varje enskild patient. Genom att jämföra anestesisjuksköterskornas egenskattade följsamhet med inrapporterade data i SPOR, kan eventuell diskrepans framkomma. Om följsamheten är låg eller inte stämmer överens med vad som rapporteras i SPOR kan det vara en indikation på att de behöver se över, och eventuellt förändra, sina rutiner kring användandet av checklistan. En ökad följsamhet till WHO:s checklista skulle kunna leda till förbättrad patientsäkerhet och färre vårdskador i samband med pre- intra- och postoperativ vård.

5

SYFTE

Syftet är att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt hur det överensstämmer med data inrapporterad i Svenskt

perioperativt register.

6

METOD

Under metod redogörs för Design, Urval och datainsamling, Enkät samt Analys.

6.1

Design

Examensarbetet är en induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in via digitala enkäter. Det fanns ingen avsikt att undersöka deltagarnas upplevelser utan intentionen med examensarbetet var att erhålla mätbara data för statistisk analys. För att besvara syftet valdes en kvantitativ ansats. Kvantitativ forskning är relevant vid statistiska analyser, jämförelser mellan grupper samt för att identifiera eventuella samband (Henricson, 2017; Polit & Beck, 2017).

6.2

Urval och datainsamling

Enkätundersökningen utfördes på två operationskliniker vid två regionsjukhus i Mellansverige. Ett tillfällighetsurval användes. Detta innebär att samtliga potentiella deltagare som fanns att tillgå och uppfyllde inklusionskriterierna erbjöds deltagande i enkätstudien. Denna typ av urval är icke slumpmässigt (Polit & Beck, 2017). I Initialt skickades enbart förfrågan om deltagande till sjukhus X. Då svarsfrekvensen ej var tillfredsställande, kontrollerades utformningen av sjukhus Y:s checklista. Detta för att

säkerställa att den var identisk. Ungefär en och en halv månad efter att enkätundersökningen skickades ut till sjukhus X skickades en förfrågan ut även till den sjukhus Y.

Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans uppfattning om operationsteamets följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi, vilket genomfördes med en digital enkät som innehöll flervalsfrågor samt en öppen fråga. Urval skedde genom att verksamhetschef fick frågan om klinikens deltagande i studien. Därefter ombads denne att distribuera en mailgrupp med samtliga anestesisjuksköterskor på aktuell operationsklinik, detta för att författarna själva skulle kunna styra när informationsmailet och eventuella påminnelsemail skulle skickas till de tilltänkta deltagarna. I informationsmailet bifogades missivbrev till deltagarna med erbjudande om deltagande i examensarbetet samt länk till enkäten. Muntlig information gavs av enhetschef eller annan personal som denne hade utsett. I missivbrevet framgick det att deltagaren, genom att fylla i enkäten, gav informerat samtycke till

deltagande i studien. Det framgick även att endast personal som arbetat patientnära i samband med anestesi det senaste året skulle besvara enkäten. Deltagarna informerades även om att de endast skulle fylla i enkäten en gång.

Inklusionskriterium var samtliga anestesisjuksköterskor verksamma vid de aktuella

operationsklinikerna. Exklusionskriterium var anestesisjuksköterskor som inte arbetat i den patientnära vården i samband med anestesi det senaste året. Enkäten besvarades anonymt. Enligt Ejlertsson (2019) ska man om möjligt undvika att skicka ut enkäter strax innan jul och i samband med lov då det har visat sig ge en lägre svarsfrekvens kring dessa tider. I och med att kursen för examensarbetet startade i början av december gick inte detta att påverka och enkäten mailades ut till de tilltänkta deltagarna vid sjukhus X i mitten av december 2020. Efter två och en halv vecka mailades en första påminnelse ut till de tilltänkta deltagarna vid sjukhus X där det framgick att det var en påminnelse och om de redan deltagit i

undersökningen skulle de bortse från påminnelsemailet. I början av februari fick de tilltänkta deltagarna vid sjukhus Y en första förfrågan om deltagande i studien. I samband med VFU gavs muntliga påminnelser om enkäten, dessa påminnelser var inte strukturerade utan riktades till några av de anestesisjuksköterskor som påträffades i samband med VFU. Under mars månad skickades en påminnelse ut till båda sjukhusen och i början av april stängdes båda enkäterna för ytterligare svar.

Förfrågan om deltagande skickades till samtliga anestesisjuksköterskor som var anställda på operationsklinikerna vid sjukhus X och Y vilket var 54 vid sjukhus X respektive 36 st på sjukhus Y. De båda sjukhusen var uppdelade i flera kliniker. Vid X fanns tre kliniker och vid Y fanns två kliniker, varav 19 personer arbetade på klinik X1, 21 personer på klinik X2, 14 personer på klinik X3, 20 personer på klinik Y1 och 16 personer på klinik Y2. Detta innefattade även de som var föräldralediga, sjukskrivna och tjänstlediga på heltid, vilket totalt var fem, dessa exkluderades ej från förfrågan om deltagande. Då kursen för examensarbetet var uppdelad på två tillfällen var enkäterna öppna för svar under hela

perioden, vilket var 14 veckor för sjukhus X och nio veckor för sjukhus Y. När enkäterna stängdes för ytterligare svar hade totalt 45 svar inkommit.

Data som insamlades genom enkätundersökningen jämfördes med data i SPOR från de aktuella operationsklinikerna. Data från SPOR inhämtades genom en registersökning över inrapporterade data under tidsperioden ett år tillbaka i tiden fr.o.m. december 2020.

6.3

Enkät

Befintliga enkäter söktes i metodlitteratur, tidigare forskning och examensarbeten. Dock identifierades ingen enkät som var optimal för att besvara examensarbetets syfte. Därför valdes att konstruera en egen enkät utifrån syftet med examensarbetet, checklistan (bilaga C) användes som grund för att formulera frågorna. Frågorna i en enkät skall enligt Ejlertsson (2019) vara neutrala och att får inte vara ledande, vilket eftersträvades vid utformandet av enkäten. En risk med egenkonstruerade enkäter är att det är svårt att garantera validitet och reliabilitet, en pilotstudie rekommenderas om egenkonstruerade enkätfrågor används (Billhult, 2017; Ejlertsson, 2019). En pilotstudie utfördes med fyra kurskollegor på anestesisjuksköterskeprogrammet för att bekräfta användarvänligheten av enkäten. Ett förslag på alternativ utformning av svarsalternativen framkom genom pilotstudien, men i övrigt bedömdes enkätfrågorna var tydliga och lättförståeliga.

Vid utformningen av enkäten hade författarna tidsåtgången för deltagarna i åtanke. För att optimera för deltagarna och för att enkäten skulle svara mot syftet, utarbetades frågorna utifrån hur checklistan på den aktuella operationskliniken var utformad. För att ytterligare underlätta för deltagarna fanns det i den digitala enkäten även en bild på den delen av checklistan som avsågs i respektive avsnitt, se bilaga C.

Frågor i enkäten var på nominal-, ordinal- och kvotnivå. Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor såsom kön, arbetsplats, ålder, antal år som sjuksköterska respektive anestesisjuksköterska. Utöver detta bestod enkäten av 43 slutna frågor och en fråga med öppet svarsalternativ, dessa var fördelade på de tre områden som checklistan innefattar. Sign in bestod av 17 frågor, Time out av tolv frågor och Sign out av 14, därefter avslutades enkäten med den öppna frågan som gällde alla delar av checklistan, se bilaga E. Sign in består av 16 moment, men i enkäten bestod den av 17 frågor under denna del, den sista frågan var en kontrollfråga. Svaren skulle motsvara en procentuell uppskattning av hur ofta de själv anser att de olika punkterna av checklistan kontrolleras. Svarsalternativen för fråga 1–43 var Aldrig, Sällan, Ibland, Ofta och Alltid och var således en femgradig skala av likerttyp (Ejlertsson, 2019). I början av enkäten tydliggjordes att de olika svarsalternativen motsvarade följande: Aldrig = 0%, Sällan = 25%, Ibland = 50%, Ofta = 75% och Alltid = 100%. För att undvika problem med internt bortfall av data valdes alla frågor i enkäten som obligatoriska att besvara, således gick det inte att skicka in enkäten om någon av frågorna inte var besvarade.

6.4

Analys

Analys av data påbörjades efter sista svarsdag för enkäten. Insamlade data från enkäterna exporterades till Microsoft Excel och överfördes därefter till statistikprogrammet SPSS. Där

analyserades sedan insamlade data. Då både deskriptiv och analytisk statistik användes, behövdes olika analysmetoder. Den deskriptiva statistiken presenterades med antal (n), procentsats (%), medelvärde (m), standardavvikelse (SD) enligt Polit & Beck, (2017) i form av tabeller, diagram och löpande text. Den analytiska statistiken genomfördes med Mann-Whitney U-test och presenterades med U- och p-värde, där p-värde sattes till .05, se tabell 5, och analyserade om det förekom en signifikant skillnad i följsamhet utifrån yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska. Mann-Whitney U-test är ett icke-parametriskt test och valdes på grund av att variablerna var på nominal och ordinal nivå samt att två grupper skulle

jämföras. Dessutom visade histogram och boxplot samt skewness i förhållande till standard error att data var snedfördelat utifrån antal år som anestesisjuksköterska (Polit & Beck, 2017). Grupperna delades in utifrån Benner (1993) definition av erfarenhet. Där> 3 år i yrket innebär att man har yrkeserfarenhet och vid ≤ 3 år räknas man som ny. Data från

undersökningen jämfördes med registrerade data om WHO:s checklista för säker kirurgi i SPOR. Externt bortfall var 50%, för att undkomma internt bortfall var alla frågor

obligatoriska. Dock valde en deltagare att besvara antalet år som sjuksköterska, vilket var en fråga med fritext, med “vet inte”, vilket kan räknas som internt bortfall.

7

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns fyra forskningsetiska principer att beakta vid studier med mänskliga deltagare. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna har rätt att få information om vad studiens syfte är. Både verksamhetschef och deltagare har rätt till information om studien, vilket de delgivits via informationsbrev. Verksamhetschefen har utifrån informationen fått avgöra om studien är lämplig eller ej att genomföra på den aktuella arbetsplatsen. De tilltänkta deltagarna har utifrån informationen själva beslutat om de vill delta i studien eller ej. Samtyckeskravet betyder att deltagarna har rätt till att själva bestämma om de vill medverka i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Att delta i studien är frivilligt och samtycke måste inhämtas från varje enskild deltagare. Ifylld enkät räknas som ett samtycke till deltagande i studien. De har även haft möjlighet att när som helst under tiden de fyllt i enkäten välja att avbryta sitt deltagande utan negativ påföljd.

Konfidentialitetskravet innebär att insamlade personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har inga personuppgifter samlats in. Data har förvarats på en lösenordskyddad dator. Författarna, handledare samt examinator är de som har haft tillgång till data.

Nyttjandekravet innebär att personuppgifter och data som insamlats i forskningssyfte enbart får användas i forskning och ej får överlåtas (Vetenskapsrådet, 2002). All data insamlad till denna studie kommer endast att användas i forskningssyfte och att förstöras efter

examensarbetet färdigställts. Samtliga anestesisjuksköterskor som arbetar patientnära på den aktuella kliniken har erbjudits samma möjlighet att delta i studien. Studien har godkänts av en etisk kommitté vid Mälardalens högskola, verksamhetschef för den aktuella kliniken samt kommer följa de forskningsetiska principerna utformade av Vetenskapsrådet

ska påverka resultatet har de diskuterat deras förförståelser av det valda ämnet och på så vis medvetandegjort dessa för varandra.

8

RESULTAT

I resultatet presenteras Demografiska data och därefter Resultat som framkommit i enkäten. Data har strukturerats utifrån frågornas upplägg.

8.1

Demografiska data

Enkäten besvarades totalt av (n) 45 personer (N) 90 vilket ger en svarsfrekvens på 50 %. Av de som besvarade enkäten var (n) 30 kvinnor och (n) 14 män, en person ville ej ange kön, se Figur 1. Deltagarna hade arbetat som sjuksköterska i 4–41 år (m=17, SD+ 10,0) samt som anestesisjuksköterska i 0,5- 35 år (m= 9,9, SD+ 8,4).

Figur 1: Deltagaröversikt, köns- och klinikfördelning.

På sjukhus X skickades enkäten ut till (N) 54 personer på regionsjukhus X, totalt svarade (n) 33 (61,1%) personer på enkäten. Av dessa var (n) 20 kvinnor, (n) 12 män och en person vill ej ange kön, se Figur 1. Åldern på deltagarna varierade mellan 26 och 65 (m=41,7, SD+ 10,6). Fördelningen mellan de tre klinikerna var: klinik X1= (n) 15 (45,5 %), klinik X2 = (n) 10 (30,3 %) och klinik X3= (n) 8 (24,2 %), se Figur 1. Deltagarna hade arbetat som sjuksköterska i 4 - 41 år (m 17,6, SD+ 10,3) samt som anestesisjuksköterska i 0,5 - 35 år (m= 10,7, SD+ 9,0). Totalt (n) 12 (33,3 %) personer av (N) 36 på regionsjukhus Y svarade på enkäten. Av dessa var (n) 10 kvinnor och (n) 2 män, se Figur 1. Åldern på deltagarna varierade mellan 28 och 58

(m= 40, SD+ 11,2). Fördelningen mellan de två klinikerna var: klinik Y1= 8 (66,7 %) och klinik Y2 = 4 (33,3 %), se Figur 1. Deltagarna hade arbetat som sjuksköterska i 6 - 31 år (m=15,4, SD+ 9,4) samt som anestesisjuksköterska i 0,5 - 21 år (m= 7,6, SD+ 6,1).

8.2

WHO:s checklista för säker kirurgi

I enkäten angavs att svarsalternativen kommer att tolkas som Alltid 100%, Ofta 75%, Ibland 50%, Sällan 25% och Aldrig =0%.

8.2.1 Sign in

Fråga 17 berörde om momentet Sign in genomförs av minst två anestesipersonal. Ingen av de 16 ordinarie frågorna under Sign in besvarades med Aldrig. Fråga 17 besvarades av tre deltagare (6,7 %) att det utförs Sällan och en (2,2%) deltagare vid sjukhus Y uppgav att det Aldrig utförs. Totalt svarade (n) 33 (73,3%) av deltagarna, se Figur 2, att det utfördes Ofta eller Alltid varav det enbart var sjukhus X som svarade att det Alltid utförs, se tabell 1. De moment som minst andel deltagare besvarade med Alltid var “Hur ofta genomförs

ovanstående kontroller tillsammans av två anestesipersonal inför anestesistart?” med (n) 9 (20 %) svar, se Figur 2,“Hur ofta bekräftas förberedelse för anestesi klar inför anestesistart?” med (n) 10 (22,2 %) svar, se Figur 3, “Hur ofta kontrolleras urinretention och KAD inför anestesistart?” med (n) 12 (26,7 %) svar, se Figur 4, samt “Hur ofta kontrolleras antibiotika inför anestesistart?” med (n) 13 (28,9 %) se Figur 5. Dock skattade lika stor andel av deltagarna på båda sjukhusen, se tabell 1, att momentet “Hur ofta kontrolleras antibiotika inför anestesistart” utfördes Ofta (n) 30 (66,7%).

Figur 4: Total fördelning av svar fråga 6 Figur 5: Total fördelning av svar fråga 8

De moment som majoriteten av deltagarna bedömde utförs vid samtliga ingrepp är “Kontroll av identitet och journaler” (n) 39 (86,7%), se Figur 6, varav (n) 12 (100%) deltagare vid sjukhus Y uppgav Alltid, se tabell 1 samt “Kontroll av kärlaccess” (n) 39 (86,7%), se Figur 7. En stor del av deltagarna vid sjukhus X bedömde även att “Kontroll av läkemedel inför induktion” (n) 28 (84,8 %) utfördes vid samtliga ingrepp (Alltid), se tabell 1.

Gällande “Kontroll av luftvägsbedömning inför anestesistart” och “Kontroll av förberedelser för luftvägshantering inför anestesistart” svarade (n) 31 (68,9%) respektive (n) 32 (71,1%) av deltagarna att det Alltid genomfördes, se figur 8 och 9, se tabell 2 för svarsfördelningen mellan sjukhusen.

Figur 8: Total fördelning av svar fråga 10 Figur 9: Total fördelning av svar fråga 9 Tabell 1: Svarsfrekvens Sign in för respektive sjukhus samt totalt.

SIGN IN Sjukhus Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 1.Hur ofta kontrolleras akutläkemedel och material inför anestesi? X Y X & Y n=24 (72,7 %) n=3 (25% n=27 (60%) n=9 (27,3 %) n=7 (58,3 %) n=16 (35,6%) n=0 (0 %) n=2 (16,7 %) n=2 (4,4%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 2. Hur ofta kontrolleras ”identitet och journaler” inför anestesistart? X Y X & Y n=27 (81,8 %) n=12 (100 %) n=39 (86,7%) n=6 (18,2 %) n=0 (0 %) n=6 (13,3%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 3. Hur ofta kontrolleras ”patientstatus” inför anestesistart? X Y X & Y n=12 (36,4 %) n=6 (50 %) n=18 (40%) n=17 (51,5 %) n=4 (33,3 %) n=21 (46,7%) n=4 (12,1 %) n=2 (16,7 %) n=6 (13,3%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 4. Hur ofta kontrolleras ”markering av op-område” inför anestesistart? X Y X & Y n=25 (75,8 %) n=7 (58,3 %) n=32 (71,1%) n=6 (18,2 %) n=4 (33,3 %) n=10 (22,2%) n=2 (6,1 %) n=1 (8,3 %) n=3 (6,7%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 5. Hur ofta kontrolleras ”ventilation, cirkulation och hypotermi” inför anestesistart? X Y X & Y n=15 (45,5 %) n=7 (58,3 %) n=22 (48,9%) n=12 (36,4 %) n=2 (16,7 %) n=14 (31,1%) n=5 (15,2 %) n=2 (16,7 %) n=7 (15,6%) n=1 (3 %) n=1 (8,3 %) n=2 (4,4%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %)

6. Hur ofta kontrolleras ”urinretention och KAD” inför anestesistart? X Y X & Y n=8 (24,2 %) n=4 (33,3 %) n=12 (26,7%) n=19 (57,6 %) n=4 (33,3 %) n=23 (51,1%) n=6 (18,2%) n=4 (33,3 %) n=10 (22,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 7. Hur ofta kontrolleras ”kärlaccess” inför anestesistart? X Y X & Y n=30 (90,9 %) n=9 (75 %) n=39 (86,7%) n=3 (9,1 %) n=3 (25 %) n=6 (13,3%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 8. Hur ofta kontrolleras ”antibiotika” inför anestesistart? X Y X & Y n=9 (27,3%) n=4 (33,3 %) n=13 (28,9%) n=22 (66,7%) n=8 (66,7 %) n=30 (66,7%) n=2 (6,1%) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 9. Hur ofta kontrolleras att ”luftvägsbedömning” är gjord inför anestesistart? X Y X & Y n= 25 (75,8%) n=6 (50 %) n=31 (68,9%) n=8 (24,2%) n=6 (50 %) n=14 (31,1%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 10. Hur ofta kontrolleras förberedelsen för ”luftvägshantering” inför anestesistart? X Y X & Y n= 26 (78,8%) n=6 (50 %) n=32 (71,1%) n=6 (18,2%) n=6 (50 %) n=12 (26,7%) n=1 (3,0%) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 11. Hur ofta kontrolleras ”läkemedel för induktion” inför anestesistart? X Y X & Y n=28 (84,8%) n=7 (58,3 %) n=35 (77,8%) n=4(12,1%) n=5 (41,7 %) n=9 (20%) n=1 (3,0%) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 12. Hur ofta kontrolleras ”läkemedel för underhåll” inför anestesistart? X Y X & Y n=23 (69,7%) n=7 (58,3 %) n=30 (66,7%) n= 9 (27,3%) n=5 (41,7 %) n=14 (31,1%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n= 1 (3,0%) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 13. Hur ofta kontrolleras ”kontroll och inställning av apparatur” inför anestesistart? X Y X & Y n= 25 (75,8%) n=6 (50 %) n=31 (68,9%) n=7 (21,2%) n=6 (50 %) n=13 (28,9%) n=1 (%3,0) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %)

14. Hur ofta bekräftas ”förberedelse

anestesi klar” inför anestesistart? X Y X & Y 8 (%24,2) 2 (16,7 %) n=10 (22,2%) 20 (%60,6) 5 (41,7 %) n=25 (55,6%) 5 (%15,2) 4 (33,3 %) n=9 (20%) 0 (0 %) 1 (8,3 %) n=1 (2,2) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %)

15. Vid RSI- Hur ofta kontrolleras ”RSI- utrustning, läkemedel, handgrepp” inför anestesistart? X Y X & Y n=24 (%72,7) n=8 (66,7) n=32 (71,1%) n=8 (24,2%) n=3 (25 %) n=11 (24,4%) n=1 (3,0%) n=1 (8,3 %) n=2 (4,4%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %)

16. Vid RSI- Hur ofta bekräftas

”förberedelse anestesi och RSI klar” inför anestesistart? X Y X & Y n=12 (36,4%) n=5 (41,7 %) n=17 (37,8%) n= 17 (51,5%) n=4 (33,3 %) n=21 (46,7%) n=3 (9,1%) n=2 (16,7 %) n=5 (11,1%) n=1 (3,0%) n=1 (8,3 %) n=2 (4,4%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 17. Hur ofta genomförs ovanstående kontroller tillsammans av TVÅ anestesipersonal inför anestesistart? X Y X & Y n=9 (27,3%) n=0 (0 %) n=9 (20%) n=19 (57,6%) n=5 (41,7 %) n=24 (535, %) n=3 (9,1%) n=5 (41,7 %) n=8 (17,8%) n=2 (6,1%) n=1 (8,3 %) n=3 (6,7%) n=0 (0 %) n=1 (8,3 %) n=1 (2,2%) 8.2.2 Time out

Time out består av tolv frågor. De fem inledande frågorna under detta moment (fråga 18–22 se tabell 2) besvarades av mer än 70 % av deltagarna med att det utförs Alltid eller Ofta. Denna data överensstämmer även för de båda sjukhusen var för sig med undantag för en fråga, denna var “Hur ofta utförs presentation av teamet inför op-start?” där sjukhus X knappt kom upp i 70% och hade besvarat frågan med Alltid eller Ofta (n) 23 (69,7 %). Frågan “Hur ofta utförs presentation av patient inför op-start” besvarades av totalt (n) 30 (66,7%) denna fråga med Alltid, se figur 10, varav (n) 19 (57,6%) på sjukhus X och (n) 11 (91,7%) på sjukhus Y uppgav att det Alltid kontrolleras.

Figur 10: Total fördelning av svar fråga 19 Figur 11: Total fördelning av svar fråga 28

Fem frågor under momentet Time out besvarades av mer än 50 % av deltagarna med att det utförs Ibland, Sällan eller Aldrig. Dessa frågor var “Hur ofta kontrolleras om frågor och synpunkter finns inför op-start?” (n) 39 (86,6 %), “Hur ofta redogörs för utrustning och material inför op-start?”(n) 26 (57,7 %), “Hur ofta redogörs för positionering och säkring av patient inför op-start?” (n) 28 (62,2 %), “Hur ofta redogörs för sterilitet, drapering och uppdukning inför op-start?” (n) 28 (62,2 %), samt “Hur ofta bekräftas startkontroll klar inför op-start?” (n) 26 (57,8 %) se tabell 2. En (2,2%) deltagare vid sjukhus Y och ingen (0%) deltagare vid sjukhus X hade besvarat frågan “Hur ofta kontrolleras om frågor och

synpunkter finns inför op-start?” med att den Alltid utförs, totalt hade två deltagare (4,4%) besvarat denna fråga med Aldrig, varav båda dessa arbetade på sjukhus X, se tabell 2 samt figur 11.

Tabell 2: Svarsfrekvens Time out för respektive sjukhus samt totalt.

TIME OUT Sjukhus Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 18. Hur ofta utförs ”presentation av teamet” inför op-start? X Y X & Y n=5 (15,2 %) n=6 (50 %) n=11 (24,4%) n= 18 (54,5 %) n=4 (33,3 %) n=22 (48,9%) n=10 (30,3 %) n=2 (16,7 %) n=12 (26,7%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 19. Hur ofta utförs ”presentation av patient” inför op-start? X Y X & Y n=19 (57,6 %) n=11 (91,7 %) n=30 (66,7%) n=11 (33,3 %) n=1 (8,3 %) n=12 (26,7%) n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 20. Hur ofta redogörs för ”anestesiform” inför op-start? X Y X & Y n=8 (24,2 %) n=4 (33,3 %) n=12 (26,7%) n=22 (66,7 %) n=6 (50 %) n=28 (62,2) n=3 (9,1 %) n=2 (16,7 %) n=5 (11,1%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 21. Hur ofta redogörs för ”antibiotika” inför op-start? X Y X & Y n=11 (33,3 %) n=5 (41,7 %) n=16 (35,6%) n=19 (57,6 %) n=6 (50 %) n=25 (55,6%) n=3 (9,1 %) n=1 (8,3 %) n=4 (8,9%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 22. Hur ofta redogörs för ”smitta och allergi” inför op-start? X Y X & Y n=6 (18,2 %) n=3 (25 %) n=9 (20%) n=18 (54,5 %) n=7 (58,3 %) n=25 (55,6%) n=5 (15,2 %) n=2 (16,7 %) n=7 (15,6%) n=4 (12,2 %) n=0 (0 %) n=4 (8,9%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 23. Hur ofta redogörs för ”utrustning och material” inför op-start? X Y X & Y n=1 (3 %) n=2 (16,7 %) n=3 (6,7%) n=12 (36,4 %) n=4 (33,3 %) n=16 (35,6%) n=12 (36,4 %) n=6 (50 %) n=18 (40%) n=6 (18,2 %) n=0 (0 %) n=6 (13,3%) n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) 24. Hur ofta redogörs för ”positionering och säkring av patient” inför op-start? X Y X & Y n=1 (3 %) n=1 (8,3 %) n=2 (4,4%) n=10 (30,3 %) n=5 (41,7 %) n=15 (33,3%) n=12 (36,4 %) n=5 (41,7 %) n=17 (37,8%) n=9 (27,3 %) n=1 (8,3 %) n=10 (22,2%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) 25. Hur ofta redogörs för ”sterilitet, drapering och uppdukning” inför op-start? X Y X & Y n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) n=8 (24,2 %) n=7 (58,3 %) n=15 (33,3%) n=12 (36,4 %) n=5 (41,7 %) n=17 (37,8%) n=10 (30,3 %) n=0 (0 %) n=10 (22,2%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) 26. Hur ofta redogörs för ”planerad operation och sida” inför op-start? X Y X & Y n=15 (45,5 %) n=5 (41,7 %) n=20 (44,4%) n=11 (33,3 %) n=6 (50 %) n=17 (37,8%) n=6 (18,2 %) n=1 (8,3 %) n=7 (15,6%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %)

27. Hur ofta redogörs för ”förväntade kritiska moment” inför op-start? X Y X & Y n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=10 (30,3 %) n=6 (50 %) n=16 (35,56%) n=16 (48,5 %) n=6 (50 %) n=22 (48,9%) n=6 (18,2 %) n=0 (0 %) n=6 (13,3%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 28. Hur ofta kontrolleras om ”frågor och synpunkter” finns inför op-start? X Y X & Y n=0 (0 %) n=1 (8,3 %) n=1 (2,2) n=4 (12,1 %) n=1 (8,3 %) n=5 (11,1%) n=14 (42,4 %) n=4 (33,3 %) n=18 (40%) n=13 (39,4 %) n=6 (50 %) n=19 (42,2%) n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) 29. Hur ofta bekräftas ”startkontroll klar” inför op-start? X Y X & Y n=3 (9,1 %) n=1 (8,3 %) n=4 (8,9%) n=10 (30,3 %) n=5 (41,7 %) n=15 (33,3%) n=10 (30,3 %) n=4 (33,3 %) n=14 (31,1%) n=8 (24,2 %) n=1 (8,3 %) n=9 (20%) n=2 (6,1 %) n=1 (8,3 %) n=3 (6,7%) 8.2.3 Sign out

Momentet Sign out består av 14 frågor. Under denna del skattades tre moment utföras. Alltid av 25 % eller mer av deltagarna, se tabell 3. Dessa tre var “Hur ofta redogörs för vilket

ingrepp har utförts vid avslutning?” (n) 25 (55,6 %) se figur 11, “Hur ofta redogörs för antibiotika vid avslutning?” (n) 16 (35,6 %) se figur 12 samt “Hur ofta redogörs för trombosprofylax vid avslutning?” (n) 12 (26,7 %), se figur 13.

Figur 13: Total fördelning av svar fråga 36

De frågor med högst antal Aldrig som svar var “Hur ofta redogörs för utvärdering vid avslutning?” med (n) 8 (17,8 %), se figur 14, “Hur ofta redogörs för läkemedel vid

avslutning?” med (n) 7 (13,3 %), se figur 15 och “Hur ofta redogörs för avslutning klar vid avslutning?” med (n) 5 (11,1 %), se figur 16. För dessa tre frågor var svarsfrekvensen för Sällan (n) 16–20 (35,6–44,4%).

Figur 14: Total fördelning av svar fråga 42 Figur 15: Total fördelning av svar fråga 33

”Hur ofta redogörs för avslutning klar vid avslutning?”, se figur 16, samt “Hur ofta redogörs för utvärdering vid avslutning? besvarades inte av någon deltagare som Alltid, se tabell 3. Procentuellt var fördelningen mellan de övriga svarsalternativen relativt jämnt fördelat på de båda momenten. På frågan “Hur ofta redogörs för utvärdering vid avslutning” vid sjukhus X svarade (n) 3 (9,1%) Ofta, (n) 9 (27,3%) Ibland, (n) 16 (48,5%) Sällan och (n) 5 (15,2%) Aldrig. För sjukhus Y var motsvarande siffror (n) 3 (25%) Ofta, (n) 2 (16,7%) Ibland, (n) 4 (33,3%) Sällan och (n) 3 (25%) Aldrig. “Hur ofta redogörs för ”avslutning klar vid

avslutning?” besvarades Ofta av (n) 6 (18,2 %), Ibland av (n) 10 (30,3 %), Sällan av (n) 13 (39,4 %) och Aldrig av (n) 4 (12,1 %) på Sjukhus X och motsvarande siffror för sjukhus Y var Ofta av (n) 4 (33,3 %), Ibland av (n) 4 (33,3 %), Sällan av (n) 3 (25 %) och Aldrig av (n) 1 (8,3 %), se tabell 3.

Figur 16: Total fördelning av svar fråga 43

Frågan “Hur ofta redogörs för röntgenremiss vid avslutning?” besvarades av en deltagare med svaret Alltid, majoriteten av deltagarna bedömde att det utförs Ibland (n) 22 (48,9 %) och (n) 14 (31,1 %) bedömde att det utförs Sällan (se tabell 3).

Tabell 3: Svarsfrekvens Sign out för respektive sjukhus samt totalt.

SIGN OUT Sjukhus Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 30. Hur ofta redogörs för ”nålar, kanyler, dukar och instrument” vid avslutning? X Y X & Y n= 9 (27,3 %) n=2 (16,7 %) n=11 (24,4%) n=12 (36,4 %) n=8 (66,7 %) n=20 (44,4%) n=9 (27,3 %) n=2 (16,7 %) n=11 (24,4%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) 31. Hur ofta redogörs för ”planerad smärtbehandling” vid avslutning? X Y X & Y n=2 (6,1 %) n=3 (25 %) n=5 (11,1%) n=6 (18,2 %) n=6 (50 %) n=12(26,7%) n=10 (30,3 %) n=2 (16,7 %) n=12 (26,7%) n=13 (39,4%) n=1 (8,3 %) n=14 (31,1%) n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) n=2 (4,4) 32. Hur ofta redogörs för ”planeradvätske-behandling /nutrition /fasta”vid avslutning? X Y X & Y n= 1 (3 %) n=3 (35 %) n=4 (8,9%) n=8 (24,2 %) n=7 (58,3 %) n=15 (33,3%) n=10 (30,3 %) n=2 (16,7 %) n=12 (26,7%) n=12 (36,4 %) n=0 (0 %) n=12 (26,7%) n=2 (6,1) n=0 (0 %) n=2 (4,4%) 33. Hur ofta redogörs för ”läkemedel” vid avslutning? X Y X & Y n= 1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=6 (18,2 %) n=8 (66,7 %) n=14 (31,1%) n=6 (18,2 %) n=1 (8,3 %) n=7 (15,6%) n=15 (45,5 %) n=2 (16,7 %) n=17 (37,8%) n=5 (15,2 %) n=1 (8,3 %) n=6 (13,3%) 34. Hur ofta redogörs för ”vilket ingrepp har utförts” vid avslutning? X Y X & Y n=17 (51,5 %) n=8 (66,7 %) n=25 (55,6%) n=15 (45,5 %) n=4 (33,3 %) n=19 (42,2%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %)

35. Hur ofta redogörs för ”preparat” vid avslutning? X Y X & Y n=3 (9,1 %) n=2 (16,7 %) n=5 (11,1%) n=16 (48,5 %) n=8 (66,7 %) n=24 (53,3%) n=10 (30,3 %) n=1 (8,3 %) n=11 (24,4%) n=3 (9,1 %) n=0 (0 %) n=3 (6,7%) n=1 (3 %) n=1 (8,3 %) n=2 (4,4%) 36. Hur ofta redogörs för ”trombosprofylax” vid avslutning? X Y X & Y n=4 (12,1%) n=8 (66,7 %) n=12 (26,7%) n=13 (39,4 %) n=4 (33,3 %) n=17 (37,87%) n=11 (33,3 %) n=0 (0 %) n=11 (24,4%) n=5 (15,2 %) n=0 (0 %) n=5 (11,1%) n= 0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0%) 37. Hur ofta redogörs för ”antibiotika” vid avslutning? X Y X & Y n=9 (27,3 %) n=7 (58,3 %) n=16 (35,6%) n=16 (48,5 %) n=5 (41,7 %) n=21 (46,7%) n=6 (18,2 %) n=0 (0 %) n= (13,3%) n=2 (6,1 %) n=0 (0 %) 2 (4,4%) n= 0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 38. Hur ofta redogörs för ”drän” vid avslutning? X Y X & Y n=5 (15,2 %) n=1 (8,3 %) n=6 (13,3%) n=12 (36,4 %) n=10 (83,3 %) n=22 (48,9%) n=12 (36,4 %) n=1 (8,3 %) n=13 (28,9%) n=3 (9,1 %) n=0 (0 %) n=3 (6,7%) n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) 39. Hur ofta redogörs för ”urinretention/ KAD” vid avslutning? X Y X & Y n= 2 (6,1 %) n=2 (16,7 %) n=4 (8,9%) n=14 (42,4 %) n=7 (58,3 %) n=21 (46,7%) n=12 (36,4 %) n=2 (16,7 %) n=14 (31,1%) n=4 (12,1 %) n=0 (0 %) n=4 (8,9%) n=1 (3 %) n=1 (8,3 %) n=2 (4,4%) 40. Hur ofta redogörs för ”mobilisering” vid avslutning? X Y X & Y n=3 (9,1 %) n=6 (50 %) n=9 (20%) n=13 (39,4 %) n=5 (41,7 %) n=18 (40%) n=13 (39,4 %) n= (8,3 %) n=14 (31,1%) n=4 (12,1 %) n=0 (0 %) n=4 (8,9%) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) 41. Hur ofta redogörs för ”röntgenremiss” vid avslutning? X Y X & Y n=1 (3 %) n=0 (0 %) n=1 (2,2%) n=6 (18,2 %) n=2 (16,7 %) n=8 (17,8%) n=14 (42,4 %) n=8 (66,7 %) n=22 (48,9%) n=12 (36,4 %) n=2 (16,7 %) n=14 (31,1%) n=0 (0 %) 0n= (0 %) n=0 (0 %) 42. Hur ofta redogörs för ”utvärdering” vid avslutning? X Y X & Y n= 0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=3 (9,1 %) n=3 (25 %) n=6 (13,3%) n=9 (27,3 %) n=2 (16,7 %) n=11 (24,4%) n=16 (48,5 %) n=4 (33,3 %) n=20 (44,4%) n=5 (15,2 %) n=3 (25 %) n=8 (17,8%) 43. Hur ofta redogörs för ”avslutning klar” vid avslutning? X Y X & Y n= 0 (0 %) n=0 (0 %) n=0 (0 %) n=6 (18,2 %) n=4 (33,3 %) n=10 (22,2%) n=10 (30,3 %) n=4 (33,3 %) n=14 (31,1%) n=13 (39,4 %) n=3 (25 %) n=16 (35,6%) n=4 (12,1 %) n=1 (8,3 %) n=5 (11,1%)

8.2.4 Följsamhet relaterat till yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska

Mann-Whitney U-test användes vid analys av följsamheten till checklistan utifrån om deltagarna var nya eller erfarna anestesisjuksköterskor. Det framkom att vid sju av frågorna fanns en signifikant skillnad utifrån år inom yrket gällande följsamheten till användandet av checklistan (U =104 500–132 000, N1 = 11, N2 = 34, p = .008-.044), se tabell 4. Av dessa frågor var fem ur Sign in och två ur Sign out. De frågor i Sign in-delen där det fanns en signifikant skillnad mellan de två grupperna var “Hur ofta kontrolleras att

luftvägsbedömning är gjord inför anestesistart?”, “Hur ofta kontrolleras förberedelsen för ”luftvägshantering inför anestesistart?”, “Hur ofta kontrolleras läkemedel för induktion inför

anestesistart?”, “Hur ofta kontrolleras läkemedel för underhåll inför anestesistart?” och “Hur ofta kontrolleras kontroll och inställning av apparatur inför anestesistart?”. I gruppen med anestesisjuksköterskor som arbetat ≤ 3 år svarade (n) 11 (100%) av deltagarna Alltid på alla dessa fem frågor i Sign in, bland anestesisjuksköterskorna som arbetat >3 år var det mellan (n) 19 (55,9%) och (n) 23 (70,6%) som svarade Alltid på de fem frågorna, (U =104 500–132 000, N1 = 11, N2 = 34, p = .008-.044), se tabell 5. Frågorna i Sign out där det fanns

signifikanta skillnader mellan de två grupperna var “Hur ofta redogörs för trombosprofylax vid avslutning?”(U =113 000, N1 = 11, N2 = 34, p = .041) och “Hur ofta redogörs för

röntgenremiss vid avslutning?” (U =116 000, N1 = 11, N2 = 34, p = .042), se tabell 4 för svarsfrekvenser. Av de sju frågorna där det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna, var det ingen (0%) av deltagarna som svarade Aldrig.

Tabell 4: Svarsfrekvens på frågor med statistisk signifikant skillnad utifrån yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska.

År inom yrket

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Asymp. Sig. (2-tailed) 9. Hur ofta kontrolleras att ”luftvägs-bedömning” är gjord inför anestesistart? ≤ 3 år > 3 år (n) 11 (100%) (n) 20 (58,8%) (n) 0 (0%) (n) 14 (41,2%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=110.000 p=.011 10. Hur ofta kontrolleras förberedelsen för ”luftvägs-hantering” inför anestesistart? ≤ 3 år > 3 år (n) 11 (100%) (n) 21 (61,8%) (n) 0 (0%) (n) 12 (35,3%) (n) 0 (0%) (n) 1 (2,9%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=115.500 p=.017 11. Hur ofta kontrolleras ”läkemedel för induktion” inför anestesistart? ≤ 3 år > 3 år (n) 11 (100%) (n) 23 (70,6%) (n) 0 (0%) (n) 9 (26,5%) (n) 0 (0%) (n) 1 (2,9%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=132.000 p=.044 12. Hur ofta kontrolleras ”läkemedel för underhåll” inför anestesistart? ≤ 3 år > 3 år (n) 11 (100%) (n) 19 (55,9%) (n) 0 (0%) (n) 14 (41,2%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%)) (n) 1 (2,9%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=104.500 p=.008 13. Hur ofta kontrolleras ”kontroll och inställning av apparatur” inför anestesistart? ≤ 3 år > 3 år (n) 11 (100%) (n) 20 (58,8%) (n) 0 (0%) (n) 13 (38,2%) (n) 0 (0%) (n) 1 (2,9%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=110.000 p=.012 36. Hur ofta redogörs för ”trombosprofylax” vid avslutning? ≤ 3 år > 3 år (n) 6 (54,5%) (n) 6 (17,6%) (n) 0 (0%) (n) 17 (50%) (n) 3 (27,3%) (n) 8 (23,5%) (n) 2 (18,2%) (n) 3 (8,8%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=113.000 p=.041

41. Hur ofta redogörs för ”röntgenremiss” vid avslutning? ≤ 3 år > 3 år (n) 1 (9,1%) (n) 0 (0%) (n) 2 (18,2%) (n) 6 (17,6%) (n) 7 (63,6%) (n) 15 (44,1%) (n) 1 (9,1%) (n) 13 (38,2%) (n) 0 (0%) (n) 0 (0%) U=116.000 p=.042 8.2.5 Öppen fråga

I enkäten ställdes frågan “Finns det något (utöver urakut operation) som du anser påverkar hur ofta checklistan gås igenom/följs i sin helhet? I sådana fall vad?”. Utifrån svaren

framkom att fyra deltagare besvarade denna fråga med Nej. Av de övriga 41 deltagarna som besvarat denna fråga uppgav många att det var personbundet och 22 av dem uppgav specifikt att det var operatörsbundet huruvida checklistan följdes eller ej.

8.3

SPOR

I SPOR rapporterar svenska sjukhus in data om bl.a. följsamhet kring användandet av checklistan. Data finns sedan samlat i en rapport med statistik över följsamheten. För att data skall vara inrapporterad som komplett skall information om de tre delmomenten Sign in, Time out och Sign out finnas, samt vara besvarade av inrapporterande klinik med Ja, Nej eller Okänt. Båda de inkluderade regionsjukhusen har rapporterat in att de tre delmomenten är besvarade med Ja, Nej eller Okänt vid 100 % av utförda operationer. Detta i jämförelse med hela riket där denna data rapporterats in vid 96,9 % av utförda operationer. Statistik över hur stor andel av utförda operationer där samtliga delar av checklistan har rapporterats tillämpas visar 78,7 % för sjukhus X, 68,5 % för sjukhus Y samt 78,4% för riket, se figur 17 och 18. För tillämpandet av respektive del i checklistan har följande statistik rapporterats in: Sign in X 93,9%, Y 89,6% och riket 88,6%, Time out X 90,9%, Y 90,9% och riket 88,8%, Sign out X 80,4%, Y 72,9% och riket 83,2%, se figur 18, (SPOR, 2020).

Vid summering och sedan beräkning av den genomsnittliga procenten av dem som svarade Alltid och Ofta på Sign in var svarsprocenten vid sjukhus X 93,6% (SPOR X 93,9%) och vid sjukhus Y 89,1 % (SPOR Y 89,6%). För Time out var det summerade genomsnittliga

resultatet för sjukhus X 56,8 % (SPOR X 90,9%) och för sjukhus Y 67,4% (SPOR Y 90,9%). Gällande Sign out var det summerade genomsnittliga resultatet för sjukhus X 44% (SPOR X 80,4%) sjukhus Y 71,1% (SPOR Y 72,9%) (SPOR, 2020).

Sammanfattningsvis visar data i SPOR liknande data i resultatet gällande Sign in. För Time out visade data inrapporterad i SPOR avsevärt högre följsamhet än vad som framkom i resultatet. Gällande Sign out var följsamheten överensstämmande med sjukhus Y resultat och inrapporterad data i SPOR medan det fanns en stor skillnad mellan data för SPOR och

Figur 17: Regionsjukhus X, andel operationer där de olika delarna av checklistan för säker kirurgi tillämpats (källa SPOR).

Figur 18: Regionsjukhus Y, andel operationer där de olika delarna av checklistan för säker kirurgi tillämpats (källa SPOR).

9

DISKUSSION

Under diskussion kommer det att redogöras för Resultatdiskussion, Metoddiskussion samt Etikdiskussion.

9.1

Resultatdiskussion

Bland de 45 deltagarna i undersökningen finns snedfördelning inom grupperna kön, sjukhus och klinik vilket var förväntat med avseende att tillfällighetsurval använts (Polit & Beck, 2017). Tre fjärdedelar av deltagarna arbetade vid sjukhus X och en fjärdedel arbetade vid sjukhus Y. Fördelningen mellan klinikerna på respektive enhet var ojämnt fördelad och skiljde sig från fyra till 15 deltagare per klinik och ungefär dubbelt så många kvinnor som män som deltog i undersökningen. Huruvida könsfördelningen är representativ i förhållande till urvalet har inte studerats.