Restprodukter i vägbyggnad : (Föredrag hållet vid Svenska Geotekniska Föreningens Temadag "Miljögeoteknik", Stockholm 1990-05-29)

VTI

notat

Nummer:

V 126

Datum: 1990-06-29

Titel:

Restprodukter i vägbyggnad

(Föredrag hållet vid Svenska Geotekniska

Föreningens Temadag "Miljögeoteknik, Stockholm

1990-05-29)

Författare:

Peet Höbeda

Avdelning:

Vägavdelningen

Projektnummer:

4203702-8

Projektnamn:

Restprodukter

Uppdragsgivare:

VTI

Distribution:

Fri

Väg-ochTrafik-institutet

Statens

väg

och trafikinstitut

Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-141436

Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

RESTPRODUKTER I VÄGBYGGNAD.

P. Höbeda, VTI.

Inledning.

V ä g s e k t o r n utgö r en p o t e n t i e l l a v n ä m a r e av s t o r a k v a n t i t e t e r rest p r o d u k t e r och i v i s s a länder är även åt e r a n v ä n d n i n g e n stor. I S v e r i g e finns doc k g oda t i l l g å n g a r av n a t u r m a t e r i a l och d e p o n e r i n g s p r o b l e m e n är i regel ä nnu m t e o ö v e r s t i g l i g a samt try cket frå n s a m h ä l l e t s s ida d ä r m e d inte lika stort s o m i mer tät t b e f o l k a d e lä nder m ed d å l i g a r e s u r s e r på natu rmat eria l. Vis s a r e s t p r o d u k t e r k a n äv en a n v ä n d a s i bindemedel, men ä ven här m e d f ö r de g a n s k a låga p r i s e r n a h os asfalt och cement att i n tresset för a l t e r n a t i v av tagit un de r 80-talet. A n v ä n d n i n g e n av r e s t p r o d u k t e r har h i t t i l l s d ä r f ö r varit g a n s k a r i n g a och t r e n d e n under s e n a r e år ha r k n appast varit ökande.

Det är vägte k n i s k t sett ofta b e s v ä r l i g a r e att a n v ä n d a sig av rest p r o d u k t e r än n a t u r m a t e r i a l - k v a l i t e t s v a r i a t i o n e r n a är större, speciell h a n t e r i n g e ller t o m s t a b i l i s e r i n g k an b e h ö v a s - o ch det är där f ö r f ö rståeligt att ma n f ö redragit de senare. V ä g v erket har o c k s å ansett att r e s t p r o d u k t e r -

b e r o e n d e på den of ta f ö r e k o m m a n d e l o k a l i s e r i n g e n till t ä t o r t e r - främst varit en kom m u n a l a n g e l ä g e n h e t oc h a n v i s n i n g a r har d ärför inte u t a r b e t a t s

^undantag utgör dock hyttsten). Kla r a b e s k e d har inte a l l t i d kunnat

e r h å l l a s från m y n d i g h e t e r b e t r ä f f a n d e m i l j ö p å v e r k a n (urlakning) och d ä r m e d har o c k s å utn y t t j a n d e t försvårats, De k l i m a t i s k a f Ö r h å l l a n d e n a i S v e r i g e gör att s ä r s k i l d a k r a v m å s t e s t ä l l a s på b e s t ä n d i g h e t och e r f a r e n h e t e r n a från m i l d a r e k l i m a t f ö r h å l l a n d e n u t o m l a n d s är inte a l l t i d helt överförbara.

VTI har medver kat vid l a b o r a t o r i e - el l e r f ä l t u n d e r s ö k n i n g a r av flera re st- material, m en inte m å n g a av d e s s a har fått en p r a k t i s k användning. I b l a n d kan dock r e s t p r o d u k t e r ha i v ä g s a m m a n h a n g i n t r e s s a n t a e g e n s k a p e r s o m s j ä l v ­ bindning. I det f ö l j a n d e b e h a n d l a s endast v ä g t e k m s k a e g e n s k a p e r och inte milj öpå verk an . L i s t a n är int e f u l l s t ä n d i g men de v i k t i g a s t e rest p r o d u k t e r n a tor de ha medtagits. "Nya" rest produkt er kan ä ven framkomma, bla g e n o m en ök ad s o r t e r i n g av både h u s h å l l s - och'indus t r i a v f a l l .

R E S T P R O D U K T E R GR Ä N GRU VIND US TRI N.

Det g r o v a rest berget från g r u v b r y t n i n g ( t i l l r e d n i n g s b e r g och s o v n n g s - avfall) u t g ö r i regel ett lätt anvä nt mat e r i a l efter k r o s s n m g och siktning, men f ö r e k o m s t e r n a är i regel l o k a l i s e r a d e till o m r å d e n med ringa b y g g n a d s ­ verksamhet. K r o s s a n l ä g g n i n g a r ocn t o m asfalt verk p å t r ä f f a s dock ofta i

RESTPRODUKTER I VÄGBYGGNAD.

P. Höbeda. VTI.

Inledning.

V ä g s e k t o r n ut g ö r en p o t e n t i e l l a v n ä m a r e av s t o r a k v a n t i t e t e r rest p r o d u k t e r och i v i s s a län d e r är ä ven åt e r a n v ä n d n i n g e n stor. I S v e r i g e finns doc k g o d a ti l l g å n g a r av n a t u r m a t e r i a l och d e p o n e r i n g s p r o b l e m e n är i regel än n u int e o ö v e r s t i g l i g a samt trycket från s a m h ä l l e t s si d a d ä r m e d inte lika stort s o m i mer t ä t t b e f o l k a d e länder med d å l i g a r e s u r s e r på natu rma teri al. Vi ssa r e s t p r o d u k t e r k a n äv e n a n v ä n d a s i bindemedel, m e n ä v e n här m e d f ö r de g a n s k a låga p r i s e r n a h o s asfalt och cement att intresset för a l t e r n a t i v avtag it under 80-talet. A n v ä n d n i n g e n av r e s t p r o d u k t e r h a r h i t t i l l s dä rför varit g a n s k a r i n g a o c h t r e n d e n u nder s e n a r e år har kna p p a s t varit ökande.

Det är v ä g t e k n i s k t sett oft a b e s v ä r l i g a r e att a n v ä n d a s i g av r e s t p r o d u k t e r än n a t u r m a t e r i a l - k v a l i t e t s v a r i a t i o n e r n a är större« spe c i e l l h a n t e r i n g e ll er t o m s t a b i l i s e r i n g kan b e h ö v a s - och det är d ä r f ö r först åeli gt att m a n föredr agit de senare. Väg verket har o c k s å ansett att r e s t p r o d u k t e r -

b e r o e n d e på den of t a f ö r e k o m m a n d e l o k a l i s e r i n g e n till t ä t o r t e r - främst varit en k o m m u n a l a n g e l ä g e n h e t och a n v i s n i n g a r h ar d ä r f ö r inte u t a r b e t a t s

(u nd antag u tgör dock hyttsten), K l a r a b e s k e d har i nte a l l t i d kunnat

er h å l l a s frå n m y n d i g h e t e r b e t r ä f f a n d e m i l j ö p å v e r k a n (urlakning) och d ä r m e d har ock s å u t n y t t j a n d e t försvårats, De k l i m a t i s k a f ö r h å l l a n d e n a i S v e r i g e gör att s ä r s k i l d a k r a v m åste s t ä l l a s på b e s t ä n d i g h e t o ch er farenhet erna från m i l d a r e k l i m a t f ö r h å l l a n d e n u t o m l a n d s är int e a l l t i d helt överförbara.

VTI har m e d v e r k a t vid l a b o r a t o r i e - ell e r f ä l t u n d e r s ö k n i n g a r av flera re st- material, m en inte m å n g a av d essa har fått en p r a k t i s k användning, I b l a n d kan dock r e s t p r o d u k t e r ha i v ä g s a m m a n h a n g i n t r e s s a n t a e g e n s k a p e r s o m s j ä l v ­ bindning, I det f ö l j a n d e b e h a n d l a s endast v ä g t e k n i s k a e g e n s k a p e r och inte mil jöp åver ka n. L i s t a n är inte f u l l s t ä n d i g men de v i k t i g a s t e re stprodukt e rna to rde ha medtagits. "Nya" r e s t p r o d u k t e r kan ä ven framkomma, bla g e n o m en ökad s o r t e r i n g av b åde h u s h å l l s - och indus tria vfal l.

R E S T P R O D U K T E R G R Å N GRUVINDUST RIN,

Det g r o v a restoergei; från g r u v b r y t n i n g ( t i l l r e d n i n g s b e r g och s o vrings- avfall) ut gör i regel ett lätt använt mater i a l eft e r k r o s s n i n g och siktning* m en f ö r e k o m s t e r n a är i regel l o k a l i s e r a d e till o m r å d e n med ringa b y g g n a d s ­ verksamhet. K r o s s a n l ä g g n i n g a r och t o m asfalt verk p å t r ä f f a s dock ofta i

a n s l u t n i n g till en del gruvhögar, I v issa fall är doc k berget stört ocn o m v a ndlat - något s o m är vanligt i a n s l u t n i n g till m a l m f ö r e k o m s t e r - och i n s l a g av sä m r e m a t e r i a l k a n f ö r e k o m m a (tex g l i m m e r s k i f f e r o m v a n d l a t b e r g i B e r g s l a g e n ) .

A n r i k n i n g s s a n d e n fr ån g r u v i n d u s t r i n är mycket f i n k o r n i g och därmed

svå ranvänd, s p e c iellt o m s u l f i d m a l m e r bearbetas. F ö r s ö k att s t a b i l i s e r a m ed bi n d e m e d e l har t i d i g a r e förekommit.

R E S T P R O D U K T E R F R Å N G R U S - O C H M A K A D A M I N D U S T R I S A M T STENI NDUS TRI.

En s tor e f t e r f r å g a n på g r ö v r e sorterin gar , tex till asf alt beläggningar, har gjort att sto r a h ö g a r m e d s t e n m j ö l och s a n d a v s k i l j n i n g s p r o d u k t kan ha

ansamlats. Det är t e k n i s k t fullt möj lig t - b l a enl igt VTI: s p r o v v ä g s f ö r s ö k - att s t a b i l i s e r a ett 0 - 4 e l l e r 0 - 8 m m m a t e r i a l m ed o l i k a b i n d e m e d e l till bär- och f ö r s t ä r k ningslager, s ä r s k i l t o m m a t e r i a l e t är vä lgraderat. E k o n o m i n har dock h i t t i l l s lagt h i n d e r i väg e n för ut nyttjande.

Ö v e r s k o t t på a s f a l t f i l l e r u p p k o m m e r n u m e r a o f t a vid m å n g a asfalt verk och p r o d u k t e n är mycket s v å r att deponera. P e l l e t i s e r i n g (vid t i l l s a t s av vatten) ut förs i b l a n d för att u n d e r l ä t t a deponer in gen . En mö jlighet att a n v ä n d a fill e r n v o r e vid s t a b i l i s e r i n g av s a n d för att k u n n a m i n s k a på h a l t e n bindemedel.

Skrot st en från i regel n e d l a g d s t e n i n d u s t r i är en r e s u r s s o m i viss mån utnyttjas. K v a l i t e t e n k a n do ck variera, tex s k i f f e r a v f a l l eller m ä r g e l s t e n är m i n d r e lämpliga.

Å T E R A N V Ä N D N I N G AV BYGG AVF AL L.

I v i s s a länder på k o n t i n e n t e n m ed brist på n a t u r m a t e r i a l har a n v ä n d n i n g av b y g g a v f a l l i f o r m av k r o s s a d tegel och betong, of t a till vägöver byggn ad* blivit vanlig. H o l l ä n d s k a l a b o r a t o r i e f ö r s ö k har t o m påvi sat att en vi ss g y n n s a m s j ä l v b i n d n i n g k a n f ö r e k o m m a hos den k r o s s a d e betongen. F ö r u t s ä t t ­ n i n g e n för ett lyckat r esultat är do ck en n o g g r a n n k o n t r o l l av ingåe n d e material, m en ock s å g o d b o r t s o r t e r i n g av o l ä m p l i g a b e s t å n d s d e l a r vid s j ä l v a beredningen. I S v e r i g e fin n s fn inte de e k o n o m i s k a f ö r u t s ä t t n i n g a r n a för en s å d a n hantering.

Å R E R A N V Ä N D N I N G AV ASF ALTBELÄGGNING.

En av f ö r d e l a r n a med asfalt b i n d e m e d e l har s a g t s vara att det är en å t e r ­ a n v ä n d b a r resurs. A s f a l t b e l ä g g n i n g e n rivs upp e ller f r ä s e s bort. V idare- b e h a n d l i n g sk er i verk (recycling), men f r ä s m a s s o r kan t o m b e a r b e t a s på vägen en ligt o l i k a p r o c e s s e r (reshaping, repaving, remixing). Asfaltmassa, i n n e h å l l a n d e h ö g halt "gam malt" material, är d ock inte l ä m p l i g i hög- t r a f i k e r a d e beläggningar, G a n s k a lågt asfalt pris och t i l l g å n g a r på

s t e n m a t e r i a l har ock s å gjort att p r o c e n t e n å t e r a n v ä n d asfalt varit låg i Sverige, till s k i l l n a d från t ex Danmark,

Man kan s k i l j a m e l l a n v a r m o ch kall åt eranvändning; en b ä t t r e effekt

er h å l l e s i det f örsta fallet, m e n m i l j ö p r o b l e m (sk " b l å r ö k " ) kan kom m a att f ö r s v å r a s å d a n a processer. Kal l å t e r a n v ä n d n i n g v e r k a r v a r a mest aktuell i f r a m t i d e n i Sverige, bla för den o m f a t t a n d e f ö r s t ä r k n i n g av vägn ätet s o m förestår. D e n u p p f r ä s t a a s f a l t m a s s a n b e h a n d l a s då med föry ngringsmedel, a s f a l t e m u l s i o n el dyl för t i l l v e r k n i n g av b ä r l a g e r e ller beläggning, i det s e n a r e fallet på l å g t r a f i k e r a d e vägar, M a n k an ä ven a n v ä n d a f r ä s m a s s a n direkt s o m bär l a g e r i l å g t r a f i k e r a d e vägar. U t o m l a n d s ha r o c k s å cement i n b l a n d a t s för b ä t t r e stab i l i t e t hos fräsmassor.

R E S T P R O D U K T E R F R Å N M E T A L L U R G I S K INDUSTRI. Masugnss lagg .

L å n g e r f a r e n h e t finns i E u r o p a o c h U S A fr ån a n v ä n d n i n g av luftkyld,

k r i s t a l l i n m a s u g n s s l a g g (hyttsten) s o m k r o s s a s oc h s i k t a s för att e r s ä t t a natu rma terial, t o m i a s f a l t b e l ä g g n i n g e n . H y t t s t e n a n s e s t o m vara en b r i s t ­ vara s n a r a r e än en restprodukt. De bä s t a k v a l i t e t e r n a e r h ö l l s dock från l å g v ä r d i g a m a l m e r s o m inte l ä n g r e bearbetas. H ö g v ä r d i g m a l m t e n d e r a r att ge mer por ö s hyttsten. S l i t s t y r k a n är ho s h y t t s t e n är o t i l l r ä c k l i g för s v e n s k a fö rhållanden. M o d e r n hytt st en är fög a s ö n d e r f a l l s b e n ä g e n till s k i l l n a d från s t å l s l a g g (se nedan),

I S v e r i g e har h y t t s t e n kommit att bli g o d x ä n d först år 1976 s o m f ö r s tärk- n i n g s l a g e r och 1964 s o m b ä r l a g e r (olika upp l a g o r av BYA), Ö k a d risk för frost h a l k a (pga porös i s o l e r a n d e produk t) på f ö r v i n t e r n har dock k o n s ­ taterats. De t j ä l i s o l e r a n d e e g e n s k a p e r n a är - vid s i d a n av god s t abilitet o ch en vi ss s j ä l v b i n d a n d e f ö r m å g a - s a mtidigt till för del i vägsammanhang. I N o r r b o t t e n a n v ä n d e r man d ä r f ö r g ä r n a h y t t s t e n till f ö r s t ä r k n i n g av sva g a vägar, på s e n a r e tid dock un der ett b ä r l a g e r av naturma teri al.

Vattenkyld, glasig, g r a n u i e r a d m a s u g n s s l a g g (hyttsand) utgör ett r å m a t e r i a l för b i n d e m e d e l och är e g e n t l i g e n a l l t f ö r v ä r d e f u l l s o m e r s ä t t n i n g för

naturmate rial , ä v e n o m s å d a n a n v ä n d n i n g förekommit, Ett tag på 70-talet p r o d u c e r a d e s ä v e n s l a g g p e l l e t s g e n o m en s p e c i e l l av kyl ningsprocess, P e l l e t s e n var l ä m p l i g a s o m ett t ä m l i g e n lätt f y l l n a d s m a t e r i a l eller s o m t j ä l i s o l e r a n d e lager. B å d e h y t t s a n d och s l a g g p e l l e t s har en viss s j ä l v ­ b i n d n i n g i fyllning,

I b ö r j a n av 7 0-talet l a n s e r a d e s av s t å l i n d u s t r i n en verkblandad, u t l ä g g - n i n g s f ä r d i g slaggprodu kt, Merolit, s o m e r s ä t t n i n g för a s f a l t g r u s (AG), Mate r i a l e t b e s t o d av hyttsten, hyttsand, ngt ka l k för aktivering, j ä r n o x i d - fil ler och vatten. E r f a r e n h e t e r n a av d e t t a m a t e r i a l är mycket blandade. Det a n v ä n d e s av e k o n o m i s k a skäl und er tun n a a s f a l t b e l ä g g n i n g a r , något s o m är lämp lig t endas t för my cket l å g t r a f i k e r a d e vägar, K v a l i t e t e n hos p r o d u k t e n f ö r s ä m r a d e s med t i d e n b e r o e n d e på m e t a l l u r g i s k a orsaker, F ö r s ä m r i n g e n u p p m ä r k s a m m a d e s till att b ö r j a med inte av till verk aren ; bla a n v ä n d e man sig av l å n g v a r i g v i b r e r i n g i l a b o r a t o r i e t vid t i l l v e r k n i n g av p r o v k r o p p a r v a r v i d en vi ss halt aktivt f i n m a t e r i a l b i l d a d e s frå n h y t t s a n d e n g e n o m nötningen, Vi d v ä l t n i n g av m a t e r i a l e t på v ä g e n fick man inte m o t s v a r a n d e f i n m a t e r i a l b i l d n i n g och bindförmåga. F ö r u t s ä t t n i n g e n för god f u n k t i o n i v ägen är att h y t t s a n d e n är så sv a g att den b i l d a r til l r ä c k l i g t med f i n ­ mater i a l v id utläggning. V ä gverket h a d e r e s e r v e r a t pla ts för Mero lit i BYA 84, m en den d å l i g a bindfö rm åga n, även k o n s t a t e r a d bla vid pr ovvägsförsök, g j o r d e att m a t e r i a l e t inte medtogs. Det är d o c k lätt att f ö r b ä t t r a h å l l ­ fastheten, l ä m p l i g e n g e n o m i n b l a n d n i n g av en r i n g a halt m alen hyttsand. Under s e n a r e år h a r något cement t i l l s a t t s för b ä t t r e bindning. Man har k o n s t a t e r a t ö kad ri sk för f r o s t h a l k a med M e rolit un der beläggning.

Till ca c e m e n t f i n l e k ma l d h y t t s a n d u tgör ett e f f e k t i v t b i n d emedel för s t a b i l i s e r i n g av n a t u r m a t e r i a l och kan vid v ä g f ö r h å l l a n d e n med fördel e r s ä t t a portlandcement. L ä m p l i g a akt i v e r i n g s m e d e l är kal k eller ka l k - restgips. L å n g s a m m a r e b i n d n i n g och m i n d r e k ä n s l i g h e t för o r g a n i s k a f ö r o r e n i n g a r än hos cement är g y n n s a m m a e g e n s k a p e r i vågsammanhang,

E f t e r s o m s t a b i l i s e r i n g av v ä g ö v e r b y g g n a d me d cement är en te kni k s o m inte slagit i g e n o m i S v e r i g e (till s k i l l n a d från F i n l a n d och Norge), fin ns det fn ingen m a r k n a d ä v e n för besläktade, a l t e r n a t i v a bindemedel.

Stålslagg.

viss exp ort av s v e n s k s l a g g f ö r e k o m m e r till Danmark. D en b asiska s l a g g e n har g o d v i d h ä f t n i n g till asfa lt och ger en v ä g y t a m e d god friktion. S l a g g e n är föga p orös och s l i t s t a r k till s k i l l n a d frå n hyttsten. I Sver ige har man lagt n å g r a s m ä r r e provst räckor, m e n n å g o n a n v ä n d n i n g har ve terligt ä n n u m t e förekommit. En na c k d e l m e d s l a g g e n är h ö g korn de nsitet.

S t å l s l a g g e r kan doc k v a r a av myck et v a r i e r a n d e k v a l i t e t b e r o e n d e på

u t g å n g s m a t e r i a l och m e t a l l u r g i s k process. M a t e r i a l e t i n n e h å l l e r v a r i e r a n d e ha l t e r m e d fukt s v ä l l a n d e fri kalk, m a g n e s i u m o x i d o c h i n stabilt k a lcium- d i silikat samt s t å l s l a g g m å s t e d ä r f ö r no g a k v a l i t e t s t e s t a s . Det mås te o c k s å lagras i u p p l a g und e r t i l l r ä c k l i g t lå ng tid för att s ö n d e r f a l l ska h i n n a ske före användning.

B l a n d n i n g a r av s t å l s l a g g och m a s u g n s s l a g g har s j ä l v b i n d a n d e eg e n s k a p e r och a n v ä n d s i v issa l ä n d e r s o m s t a b i l i s e r a d e bärlager.

Sl a g g e r fr ån icke-iärnm e t a l l e r .

F e r r o k r o m s l a g g fått s t o r a n v ä n d n i n g i V ä n e r s b o r g s - T r o l l h ä t t a n r e g i o n e n (ett g r u s b r i s t o m r å d e ) för bär- o c h f ö r s t ä r k n i n g l a g e r ä n d a m å l . U n d e r s ö k n i n g a r har visat att m a t e r i a l e t ä ven bör d u g a till a s f a l t b e l ä g g n i n g a r e f t e r s o m s l i t ­ s t y r k a n är god och p o r o s i t e t e n ringa. T i d i g a r e föll ä v e n en s ö n d e r f a l l a n d e d i s i l i k a t s l a g g i T r o l l h ä t t a n i f o r m av en f i n k o r n i g produkt, men denn a in du stri är nu nedlagd.

P r o v v ä g s f ö r s ö k h a r g j o r t s m e d g r a n u l e r a d k o p p a r s l a g g s o m ett t j ä l i s o l e r a n d e f ö r s t ä r k n i n g s l a g e r i t r a k t e n av Skellefteå.

Silika.

V i d r e n i n g av r ö k g a s e r i f e r r o k i s e l i n d u s t ~ i a v s k i l j s från rök g a s e n en mycket f i n k o r n i g amorf kiselsyta, silika, s o m a n v ä n d s s o m en p uzzolan t i l l s a t s i betong. V i s s a a l l t f ö r o r e n a k v a l i t e t e r k a n i pr i n c i p a n v ä n d a s i bi n d e m e d e l vid s t a b i l i s e r i n g av v ä g ö v e r b y g g n a d o c h då i -kombination med kalk e ller cement.

R E S T P R O D U K T E R F R Å N FÖRBRÄNN ING. Sopf ö r b r ä n n i n g s r e s t .

b e r o e n d e på sammansätt ning , f ö r b r ä n n i n g och sortering* V ä g t e k m s k t sett k a r a k t e r i s e r a s m a t e r i a l e t av att det är välgraderat, har god in re f riktion

(många s p e t s i g a och ” k o n s t i g a ” kornforme r), men g a n s k a h ö g fjädring. Det n y p r o d u c e r a d e m a t e r i a l e t är v a t t e n m ä t t a t och m å s t e först ” m o g n a ” i u p p l a g v a r v i d avvattning, o x i d a t i o n och n e d b r y t n i n g s p r o c e s s e r s k e r och ett

l ä m p l i g a r e ma t e r i a l erhålls.

” S l a g g r u s ” a n v ä n d s på si n a håll u t o m l a n d s s o m e r s ä t t n i n g för naturma te ria l. I D a n m a r k har d i m e n s i o n e r i n g s f ö r s l a g för v ä g ö v e r b y g g n a d e r vid a n v ä n d n i n g av m a t e r i a l e t utarbetats. S v e n s k a e r f a r e n h e t e r från p r o v s t r ä c k o r vi sar att v a t t e n k v o t e n vid u t l ä g g n i n g m å s t e n o g a - k o n t r o l l e r a s och g o d d r ä n e r i n g av v ä g k r o p p e n åstadkommas. F ä r d i g v ä l t a t m a t e r i a l ver k a r s e d a n v ara g a n s k a obenäget att ta upp m er vatten. En viss s j ä l v b i n d n i n g har k o n s t a t e r a t s i v arje fall på laboratorium. M a t e r i a l e t bör inte a n v ä n d a s direk t unde r a s f a l tbeläggning, d els pga v i s s a f j ä d r a n d e egenskaper, dels b e r o e n d e på risk för for tsat t s v ä l l n i n g av en del best ånd sdel ar. Ett la ger f ö r s t y v a n d e och u t j ä m n a n d e n a t u r m a t e r i a l m å s t e l ä g g a s under be läg gningen.

U t o m l a n d s har ä ven f ö r b r ä n n i n g s r e s t s t a b i l i s e r a t s med cement, xa lk ell er asfalt för att f ö r b ä t t r a m a t e r i a l e g e n s k a p e r n a i vägöv erby gg nad .

F l v g a s k a från kolpulv e r e l d n i n g .

F l y g a s k a har of ta en vis s s j ä l v b i n d n i n g och har d ä r m e d b ä t t r e e g e n s k a p e r än en n a t u r l i g silt. B i n d f ö r m å g a n v a r i e r a r och u t o m l a n d s finn s t o m a s k o r från l å g v ä r d i g kol s o m k a n a n v ä n d a s utan t i l l s a t s e r för j o r d s t a b i l i s e r i n g ell er s t a b i l i s e r i n g av ö v e r b y g g n a d s m a t e r i a l (tex i s ö d r a Frankrike). F l y g a s k a från h ö g v ä r d i g kol b i n d e r do c k aåligt m e n k an f ö r b ä t t r a s g e n o m i n b l a n d n i n g av a v s v a v l n i n g s p r o d u k t (som f a ller s a m t idigt och ibla nd s a m d e p o n e r a s ) eller b i n d e m e d e l s o m cement och kalk.

En så s tor k o l f ö r b r ä n n i n g o c h d ä r m e d p r o d u k t i o n av flygaska, s o m för­ v ä n t a d e s ä n n u i b ö r j a n av 80-talet, har inte uppk ommi t i Sverige. As k a av god kvalitet (med låg halt restko l) kan ingå i cement av m o d i f i e r a d typ. M a r k n a d e n för den na produkt har doc k varit l iten i Sverige, I vis s a län der a n v ä n d s fly g a s k a s o m fil ler i asfal t b e l ä g g n i n g , men of ta m å s t e den

förbättras, i H o l l a n d tex g e n o m i n b l a n d n i n g av kalks tens mjöl .

F l y g a s k a har u t o m l a n d s a n v ä n d t s i bankfy llna de r, den är lätt i f ö r h å l l a n d e till natu rmat eria l, m en den f i n k o r n i g a a s k a n har h ög k a p i l l a r i t e t oc*h ett

k a p i l l ä r b r y t a n d e lag er m å s t e ås tad komm as, f y l l n i n g e n ska vara t i l l r ä c k l i g t hög oc h b a n k e n s s i d o r m å s t e t ä c k a s för att f ö r h i n d r a v a t t eninfiltration. V a t t e n k v o t e n m å s t e va ra opti m a l vid packning. M a n k a n o c k s å ' v a r v a f l y g a s k a med g r ö v r e b o t t e n a s k a i fyllningen. I K ö p e n h a m n finns såle d e s en ca 10m h ö g f l y g a s k a b a n k ("ren ” aska) och s å d a n a b a nkar f ö r e k o m m e r även i E n g l a n d och Frankrike. I H e l s i n g f o r s har a n v i s n i n g a r u t a r b e t a t s för b y g g a n d e med lokal flyg- o c h b o t t e n a s k a från kraf tver ken,

C e m e n t - e l l e r k a l k s t a b i l i s e r a d f l y g a s k a a n v ä n d s på si n a håll u t o m l a n d s s o m öv e r b y g g n a d s m a t e r i a l , doc k i b e g r ä n s a d omfattning. E g n a e r f a r e n h e t e r tyder dock på att det är svårt att få en g o d b l a n d n i n g med e nkla medel och

frost b e s t ä n d i g h e t e n hos m a t e r i a l e t t e n d e r a r att v ara dålig, äv en om h å l l f a s t h e t e n k a n bli g a n s k a god.

En v i d a r e u t v e c k l a d produkt, Cefyll, ha r t a g i t s f r a m av c e m e n t i n d u s t r i n i Sverige, p rimärt i nte för b y g g a n d e av v ä g l a g e r u t a n för t ä c k n i n g av l ä c k a n ­ de avfallsupplag, f y l l n i n g av l e d n i n g s g r a v a r mm. B l a n d n i n g e n i n n e h å l l e r f ö r u t o m f l y g a s k a of t a a v s v a v l n i n g s p r o d u k t samt cem ent och flytmedel. C e f y l l kan d ä r m e d a n v ä n d a s i g j u t b a r konsi stens. Det t i l l v e r k a s i s p e c i e l l a bl and- n i n g s v e r k s o m k a n v ara trans por tabl a. H ö g halt a v s v a v l n i n g s p r o d u k t k a n doc k in n e b ä r a b e s t ä n d i g h e t s p r o b l e m .

Flygaska, b l a n d a d med cement, k a n a n v ä n d a s s o m b i n d e m e d e l för s t a b i l i s e r i n g av n a t u r m a t e r i a l till v ägöverbyggnad, f ö r e t r ä d e s v i s g e n o m verkbla ndn ing. Kalk t i l l s ä t t s of t a u t o m l a n d s i stället för cement, men eg na e r f a r e n h e t e r visa r att då bör a c c e l e r a n d e t i l l s a t s e r användas, tex r e s t g i p s elle r kal cium klorid. I vårt klimat sk er b i n d n i n g e n a n n a r s a l l t f ö r långsamt. I j ä m f ö r e l s e med k o n v e n t i o n e l l c e m e n t s t a b i l i s e r i n g har f l y g a s k a b a s e r a d e bi n d e m e d e l den f ö r d e l e n att b i n d e m e d e l s v o l y m e n är s t ö r r e och man får då särs kilt g o d a re sultat vid b e h a n d l i n g av ensgrade rad, instab il sand. En produkt s o m Cefyll bör ä v e n k u n n a a n v ä n d a s för b i n d n i n g av m a k a d a m (jfr CM, c e m e n t b r u k s b u n d e n makadam). E f t e r s o m c e m e n t s t a b i l i s e r i n g inte slagit i g e n o m i S v e r i g e e x i s t e r a r det dock fn ingen s t ö r r e m a r k n a d för såd a n a b i n d e m e d e l i vägsa mma nhang .

U t o m l a n d s a n v ä n d s f l y g a s k a även s o m r å m a t e r i a l v id t i l l v e r k n i n g av lät t b a l l a s t g e n o m en s i n tringsprocess.

As kor fr ån f ö r b r ä n n i n g av i n h e m s k a b r ä n s l e n (torv mm) kan sannoli kt i p r i n c i p u t n y t t j a s på s a m m a sätt s o m f l y g a s k a från kolförbr änni ng» men

k v a l i t e t s v a r i a t i o n e r n a f ö r v ä n t a s var a v ä s e n t l i g t större. Lite u n d e r s ö k n i n g a r har g j o r t s av s å d a n a material.

B o t t e n a s k a från k o l f ö r bränning.

B o t t e n a s k o r e r h å l l s i m i n d r e m ä n g d i f ö r h å l l a n d e till fly g a s k a vid f ö r b r ä n ­ n i n g av k o l p u l v e r e l l e r s o m h u v u d p r o d u k t vid r o s t e r e l d n m g . Materi alet är ofta välgraderat, mycke t poröst, meka n i s k t svagt och har g od v a t t e n g e n o m - släpplighet. E r f a r e n h e t e r fr ån p r o v s t r ä c k o r vis a r att det k r o s s a s föga vid u t l ä g g n i n g och v ä l t n i n g (trots h ö g n e d k r o s s n i n g vid l a b o r a t o r i e i n s t a m p - ning). B ä r i g h e t s m ä t n i n g a r har visat att p r o v s t r ä c k o r i n n e h å l l a n d e b o t t e n ­ ask or har s t ö r r e f j ä d r i n g än r e f e r e n s s t r ä c k o r s o m i n n e h å l l e r naturmater ial. B o t t e n a s k a bör d ä r f ö r int e a n v ä n d a s i högt läge i v ä g k r o p p e n (men dä remot s o m bankfyllnad, u n d r e del av f ö r s t ä r k n i n g s l a g e r e ller filterlager). Ett lager av f ö r s t y v a n d e n a t u r m a t e r i a l m å s t e läg g a s o v a n p å materi a l e t och t j o c k l e k e n a n p a s s a s till t r a f i k b e l astningen, U t o m l a n d s s t a b i l i s e r a s ibla n d b o t t e n a s k a med cement e l l e r asfalt, m e n p o r ö s a m a t e r i a l k r ä v e r h ög halt bindemedel. M a t e r i a l e t är g a n s k a lätt o ch har t j ä l i s o l e r a n d e e g e n s k a p e r samt är läm pligt för bankfyllnad,

Ä v s v a v l n i n g s p r o d u k t e r och v i r v e l b ä d d s a s k o r .

C a l c i u m s u l f i t o c h -s u l f a t utgö r de huv udsakliga, f i n k o r n i g a r e s t p r o d u k ­ terna vid de v a n l i g a s t e a v s v a v l n i n g s p r o c e s s e r n a vid kolpulverfö r b r ä n n i n g . P r o d u k t e r n a s o m s å d a n a är v a t t e n k ä n s l i g a - o ch ä v e n något lösliga i v atten- och b edöms s o m o l ä m p l i g a s o m fyllnadma teri al. B l a n d n i n g a r av flygaska och d enna produkt, s o m är av siltstorlek, k a n d ock vid l a b o r a t o r i e f ö r h å l l a n d e n b i n d a till g a n s k a g o d håll fast het, men l a b o r a t o r i e u n d e r s ö k n i n g a r har visat att frost b e s t ä n d i g h e t e n är dålig. T i l l s a t s av m a l d h y t t s a n d kan ge en viss förbättring, m en s t ä l l e r s i g sa nnolikt oekonomisk.

Äv en rest p r o d u k t e r från v i r v e l b ä d d a r ( c y k l o n a s k a och bädd ask a) kan, i de fall k a l k s t e n i n m a t a s för a v s v a v l n i n g av kol, vi s a ov anligt god tillväxt av try ckhå llfasthet, m e n har s o m o v a n s t å e n d e r e s t p r o d u k t d å l i g beständ igh et och s v ä l l e r starkt v id frystö v ä x l i n g s f ö r s ö k . Ä v e n här kan tills a t s av m a l e n h y t t s a n d ge en viss förbättring. En t r y c ksatt v i r v e l b ä d d bygga fn i Värtan.

För s ö k nar g j o r t s i N o r d e n att f r a m s t ä l l a s y n t e t i s k a s t e n m a t e r i a l både av a v s v a v l n i n g s p r o d u k t och virve lbdddaskor, men s ä r s k i l d a kr a v på b e ständighet mås t e st ä l l a s i vårt klimat. Man kan m t e s o m är fallet vid be tong

för-b ä t t r a frost för-b e s t ä n d i g h e t e n g e n o m luft p o r för-b i l d a n d e t i l l s a t s e r e f t e r s o m o r s a k e r n a o c k s å är k e m i s k a f ö r u t o m fysikaliska.

I s a m m a n h a n g e t kan p å p e k a s att bindande, men s v ä l l a n d e o l j e s k i f f e r a s k a uta n n å g r a t i l l s a t s e r anvä n d s i st o r sk a l a för s t a b i l i s e r i n g av b ä r l a g e r i

Estland. Ca lOOOkm väg lär ha b y g g t s på så sätt. M a t e r i a l e t får p r e h y d r a - ti s e r a fö re v ä l t n i n g för att m o t v e r k a svallning. D e n n a t e k n i k är värd att s t u d e r a o c k s å i s a m b a n d m e d a n d r a t yper av s v ä l l a n d e r e s t p r o d u k t e r b a s e r a d e på v i r v e l b ä d d s a s k a el ler a v s v a v l n i n g s p r o d u k t ,

” Bränd*1 skif f e r .

” Rö dfyr" frå n a l u n s k i f f e r s o m b i l d a t s vid k a l k b r ä n n i n g har lokalt a n v ä n t s i vägbank. Det p o r ö s a m a t e r i a l e t har vi s s a t j ä l i s o l e r a n d e egenskaper. En l i k a r t a d prod ukt från o l j e s k i f f e r i n d u s t r i , s o m var i g å n g u nder an d r a världs kri get, har gett u p p h o v till K v a r n t o r p s b e r g e t . H ö g e n fär doc k inte r öras p ga risk för s j ä l v a n t ä n d n i n g och utgör o c k s å ett i n d u s t r i h i s t o r i s k t minne smär ke,

I N D U S T R I E L L A RESTPRODUKTER. Restgips.

R e s t g i p s f aller i o l i k a f o r m vid m å n g a i n d u s t r i e l l a p r o c e s s e r och i särsk i l t h ö g halt vid k o n s t g ö d s e l t i l l v e r k n i n g (fosforgips). Vis s a k v a l i t e t e r kan a n v ä n d a s s o m t i l l s a t s i cement m e n m e r p a r t e n deponeras. U t o m l a n d s har gjo r t s f örsök att b y g g a v ä g b a n k a r av f i n k o r n i g restgips, men s ä t t n i n g s p r o b l e m och u p p s p r i c k n i n g pga av v o l y m s f ö r ä n d r i n g a r har lett till mis sly ckanden. Ma terialet har en viss va tte nlöslighet. I F i n l a n d har r e s t ­ gi ps lokalt in b l a n d a t s i g r u s s l i t lager för damm bindning. En viss g i p s ­ t i l l s a t s kan var a till fö rdel vid s t a b i l i s e r i n g med f l y g a s k a ell er s l a g g ­ bindemedel, P r o b l e m e n med r e s t g i p s li kna r mycket de vid a v s v a v l n i n g s - produkter.

S v a v e l .

Sva vel utgör fn ingen r e s t p r o d u k t i S v e r i g e s o m i v i s s a an dra länder, tex o l j e p r o d u c e r a n d e sådana. M a n f ö r s ö k e r där a n v ä n d a svav e l s o m t i l l s a t s i asfalt i o l i k a halt, a n t i n g e n i låg halt så att svav let m o d i f i e r a r a s f a l t ­ b i n d e m e d l e t eller oc k s å i öve r s k o t t så att det fälls ut s o m filler. För s ö k

påg år o c k s å att u t v e c k l a ett s j ä l v s tändigt, s v a v e l b a s e r a t b i n d e m e d e l g e n o m t i l l s a t s av p l a s t i f i e r a n d e medel. Filt er damm, A l k a l i n f i l t e r d a m m från ka lk- e l l e r c e m e n t i n d u s t r i (,,b y p a s s n ) kan i p r i n c i p e r s ä t t a k a l k e l l e r cement i f l y g a s k a - e l l e r s l a g g b a s e r a d e bindemedel), D I V E R S E U T S O R T E R A T AVFALL. S ö n d e r r i v n a bildäck, E t a b l e r a d t e k n i k finn s för a n v ä n d n i n g av m a l d a d äck i asfa l t b e l ä g g n i n g a r . M a n kan s k i l j a m e l l a n två oli k a tekniker, n ä m l i g e n a) t i l l s a t s av en viss halt rivet gummi s o m b e s t å n d s d e l av s t e n m a t e r i a l e t och b) b l a n d n i n g av gumraipulver i v a r m asfalt v a r v i d g ummit s v ä l l e r och bil dar del av s j ä l v a bi n d e m e d l e t ( m o d i f i e r a d asfalt). G u m m i t i l l s a t s e n ger ök ad f l e x i b i l i t e t åt b e l ä g g n i n g e n o ch b ä t t r e e g e n s k a p e r vid lå ga och h ö g a tempera ture r, men o c k s å f ö r b ä t t r a d v i d h ä f t n i n g till st en material.

F ö r s t n ä m n d a t e k n i k är väl e t a b l e r a d i S v e r i g e och ett pate n t e r a t s l i t l a g e r m a r k n a d s f ö r s av en entreprenör. A n v ä n d n i n g e n har h i t t i l l s varit g a n s k a ringa, främst pga d y r a r e pris. L ä n g r e p r o v s t r ä c k o r har docx la gts u nder sena r e år, främst för att s t u d e r a u t v e c k l i n g e n av tr afikolyckor. B e l ä g g ­ n i n g e n har n ä m l i g e n en viss f j ä d r i n g s o m m o t v e r k a r u p p k o m s t e n av ishalka,

G u m m i m o d i f i e r a d asfa lt k an u t n y t t j a s med f r a m g å n g s o m b i n d e m e d e l i y t b e ­ h a n d l i n g a r och g o d a resul ta t har o c k s å e r h å l l i t s från en pro vsträcka, u t f ö r d av en u t l ä n d s k firma. Den k an o c k s å a n v ä n d a s i varmasfalt, men s v e n s k a e r f a r e n h e t e r är inte kända. Ett t r e d j e a n v ändningsområde, v e t e r l i g e n o c k s å o p r ö v a d i Sverige, är u t f ö r a n d e av ett h ö g f l e x i b l t m e m b r a n l a g e r på s p r u c k e n väg u nder ny beläggning.

Nä m n a s bör att pa ten terade, m o d i f i e r a n d e medel för asfalt, där t i l l s a t s e n inte b a s e r a r s i g på r e s t p r o d u k t ut a n i n d u s t r i e l l a p o l y m e r e r (tex k o n s t ­ gummi), l a n s e r a t s av b i n d e m e d e l s l e v e r a n t ö r e r på sen a r e år.

R e s t p l a s t ,

För s ö k har g j o r t s i F r a n k r i k e att a n v ä n d a s i g av rivna p l a s t r e m s o r s o m a r m e r i n g av a s f a l t beläggning, men t e k n i k e n ver k a r inte ha slagit igenom. En

a nnan möj l i g h e t för r i v e n plast kan ev, va ra för a r m e r i n g av obundet material.

R e stplast utg ör r å v a r a för v i s s a patenterade, m o d i f i e r a n d e ti llsatser i asfalt för att f ö r b ä t t r a b i n d e m e d l e t s h ö g t e m p e r a t u r e g e n s k a p e r och d ä r m e d m o t s t å n d s k r a f t mot p l a s t i s k d e f o r m a t i o n un d e r v a r m a sommardagar. Medlet k a n bl a n d a s in i g r a n u l a t f o r m i låg a h a l t e r och s p e c i e l l a b l a n d n i n g s u t r u s t - nin g a r k a n behövas. D e n n a typ av m o d i f i e r a n d e t i l l s a t s e r i p l a s t o m e r e r ) f ö r b ä t t r a dock in te b i n d e m e d l e t s l å g t e m p e r a t u r e g e n s k a p e r s o m g u m m i b a s e r a d e så d a n a ( e l a s t o m e r e r ), Bin demedel, där res t p l a s t u t g ö r h u v u d k o m p o n e n t e n verkar in te ha kommit till a n v ä n d n i n g och h ar t r o l i g e n d å l i g a te r m i s k a e g e n s k a p e r (spr ick er upp v i d låga tem pera ture r) .

Glasavfall.

Fö r s ö k har g j o r t s u t o m l a n d s att helt e ller d e l v i s e r s ä t t a n a t u r m a t e r i a l i a s f a l t b e l ä g g n i n g med gl asavfall. D å l i g v i d h ä f t n i n g till asfalt, flis ig k o r n f o r m och ett a l l t f ö r spr ött m a t e r i a l f ö r h i n d r a r do ck f r a m gångsrik användning.

R e s t p r o d u k t e r frå n trä- m a s s a - och pap persindustri.

Vi får t y d l i g e n f o r t s ä t t a att leva med vå ra gr usvägar. D a m m b i n d n i n g m ed l u t p r o d u k t e r (lignin) har varit v a n l i g förr o ch h a r l a n s e r a t s på nytt, speciellt i n o r r a Sverige, F ö r s ö k har o c k s å g j o r t s att b l a n d a p a p p e r s a v f a l l

(fiber, h a r t s e r mm) i g r u s s l i t lager, men n å g o n p r a k t i s k a n v ä n d n i n g är i nte känd. Pres sat f i b e r a v f a l l har p r o v a t s i v ä s t r a Sverige. Ma ter iale t

p r o d u c e r a s s o m små flak och fj ä d r a r starkt, m en lagt i ett tunnt lager k a n a n v ä n d n i n g s o m f i l t e r l a g e r på s v a g u n d e r g r u n d v a r a möjlig. Det i n n e h å l l e r mycket v a t t e n och k u n d e (som bark) u t n y t t j a s i t j ä l b r o m s a n d e lager. C e l l u ­ lo s a f i b r e r a n v ä n d s i f ö r ä d l a d f o r m i v issa p a t e n t e r a d e beiägg ning smas sor, men här är det kn a p p a s t fr å g a o m en restprodukt.

Me s a (karbo n a t a v f a l l från p a p p e r s m a s s a i n d u s t r i ) har p r o v a t s s o m filler vid c e m e n t s t a b i l i s e r i n g av s a n d i Värmland.

Ba rk a n v ä n d e s t i d i g a r e s o m t j ä l b r o m s a n d e lager, men u t n y t t j a s fn främst s o m bränsle. B a r k s a f t e n s t ä l l d e äv en till med en del problem. S å g s p å n s a v f a l l har u t o m l a n d s a n v ä n t s i lät t a fyllningar.

SLUTORD.

Ö k a d e p o l i t i s k a och s a m h ä l l e l i g a p å t r y c k n i n g a r att mer a n v ä n d a sig av r e s t ­ p r o d u k t e r i v ä g s a m m a n h a n g är int e uteslutna. Så är fallet på s ina håll utomlands. En ö k a n d e t r a f i k b e l a s t n i n g o c h E G - a n p a s s n i n g k a n ä ven me d f ö r a att det i f r a m t i d e n bl ir n ö d v ä n d i g t att mer än fn s a t s a på s t a b i l i s e r a d e vä gö ver byggnader. Då k a n v i s s a r e s t p r o d u k t e r med b i n d a n d e f ö r m å g a bli attraktiva. S t a b i l i s e r a d e l ager ät t ä n k b a r a äv en i f ö r s t ä r x n ingslager, i v issa fall a n v ä n d s s å l e d e s s å d a n a u t o m l a n d s und er o b u n d n a bärlager, i sk 11 s a n d w i c h k o n s t r u k t i o n e r " . O l i k a m a t e r i a l kan l ä m p l i g e n k o m b i n e r a s för o p t i m a l a egenskaper. En myck et s t o r s k a l i g a n v ä n d n i n g av r e s t p r o d u k t e r är knappast tänkbar, mycket b e r o e n d e på d e r a s o fta m i n d r e l ä m p l i g a l o k a l i s e ­ ring, men o ckså de i b l a n d b e g r ä n s a d e t i l l g ä n g l i g a volymerna, I vi ssa fall finns o c k s å k o n k u r r e r a n d e m a r k n a d e r u t a n f ö r vägsektorn; v i s s a r e s t p r o d u k t e r k an u t g ö r a råva r o r för i n d u s t r i e l l a processer, i n o m b y g g n a d s i n d u s t r i eller lämpa s i g s o m bränsle,

R e s t p r o d u k t e r k a n v a r i e r a st ar kt i kvali t e t och r e a g e r a på ett annat sätt än n a t u r m a t e r i a l vid traf i k - och klima t p å k ä n n i n g a r . O l i k a f o r m e r av för ä d ­ lin g men oc k s å nya b y g g n a d s t e k n i k e r k an va ra nödvändig. S p e c i e l l a prov- n i n g s m e t o d e r m å s t e o f t a t i l l g r i p a s o c h b e s t ä n d i g h e t e n har of t a visat sig var a en s v a g s ida hos v i s s a r e s t p r o d u k t er, Speci e l l h a n t e r i n g eller

s t a b i l i s e r i n g kan e r b j u d a möjligh eter . M a t e r i a l s o m f o r t f a r a n d e är a lltför lite v o l y m s s t a b i l a för v ä g ä n d a m å l k a n tex u t n y t t j a s i bullerva llar . Det m å s t e doc k s a t s a s på u t b i l d n i n g av bå d e b e s t ä l l a r e och e n t r e p r e n ö r e r för ett f r amgångsrikt u t n y t t j a n d e av rest prod ukte r.