• No results found

Skadeutredning : väg U553, Dingtuna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skadeutredning : väg U553, Dingtuna"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTI notat 42-1999

8kadeutredn ing

-vä U553, intuna *

05 65 G) H N Q' IH CB -H 0 =

Farfaüa

' Torbjörn Jacobson,

Frerik

Hornwall-FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60572

Projektnamn

Skadeutredning, Dingtuna

Uppdragsgivare

Vägverket., Region Mälardalen

Distribution

Begränsad

(db

Väg- och

transport-forskningsinstituth

(2)
(3)

Förord

Vågbildning (ojåmnheter) vintertid och bårighetssprickor har initierat en skadeutredning på väg U553 väster om Västerås. Vågbildning, som uppkommit under vintern på nyåtgårdade vågar, har uppmärksammats på senare år och Hera utredningar pågår (bl. a E4, höga kusten och Söderhamn).

Uppdraget har finansierats av Vägverket, Region Mälardalen. Kontaktman har varit Håkan Berggren Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare och ansvarat för utredningen. Provtagningen har utförts av Kent Enkell och Fredrik Hornwall. Vid labprovningarna och sammanställningen av rapporten har Fredrik Hornwall och Håkan Arvidsson medverkat.

Linköping i juni 1999,

Torbjörn Jacobson

(4)
(5)

INNEHÅLL

BAKGRUND OCH SYFTE

7

BESIKTNTNG OCH UTMÄRKNING AV PROVTAGNINGSSEKTIONER __ 7

RS T-MÄTNING

9

Kommentarer 1 0

PROVTAGNING

1 1

BESIKTNING AV ASFALTPROV

12

ANALYS AV BORRPROV

14

Kommentarer 1 7

KONTROLL AV OBUNDNA MATERIAL

18

Kommentarer 21

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER

23

Bilagor:

1. RST-mätning, mars 1999

2. Analysresultat på asfaltbundna lager

3. Analysresultat på Obundna Överbyggnadslager.

(6)
(7)

Bakgrund och syfte

En skadeutredning av väg U553 vid Dingtuna har påbörjats och i ett första skede (vintern 1999) besiktigades vägen. På större delen av vägen förekom vågbildning och en del bärighetsrelaterade sprickor. I mars 1999 gjordes en RST-mätning, varvid ojämnheter (IRI) och spårbildning vid tjälat underlag mättes. För att studera materialsammansättningen i de åtgärdade lagren togs i maj 1999 prov på beläggning (borrkärnor) och bärlagergrus. Några prov togs också på förstärkningslagret (det översta obundna lagret som ej åtgärdades).

Objektet ligger på gamla E18 vid Dingtuna strax Väster om Västerås. Sträckan som undersöktes var 4200 m lång. I väster börjar sträckan vid korsningen Turebergsvägen . I öster slutar sträckan vid avfart mot Hallstahammar (vid bilfirman Nissan). Vägen förstärktes 1997 genom nytt bärlagergrus och bitumenbundet bär- och slitlager. I den västra delen lades enbart ett nytt slitlager (skelettasfalt) på den gamla vägbanan. ÅDTtotal ligger på 6720 fordon per dygn med normal andel tunga fordon (11%).

Utredningen är upplagd som en mindre, orienterande undersökning där syftet hittills varit att studera vägbanans tillstånd vintertid och de påförda materialens sammansättning och i viss mån egenskaper. Prov har tagits från fem sektioner, varav en utan skador och fyra med skador i varierande omfattning (ojämnheter och bärighetsskador). Vid den förnyade besiktningen i maj hade vågbildningen försvunnit.

Besiktning och utmärkning av provtagningssektioner

Vid besiktningen den 12 mars 1999 framgick det att bärighetssprickor förekom utspritt över hela sträckan. Vägen var överlagojämn och de ojämnheter som förekom var av typen vågbildning (tvärgående ryggar). I början av sträckan efter Turebergsvägen är vägen som bäst men övriga delar som utgör merparten av objektet har frekventa ojämnheter och bitvis bärighetsrelaterade sprickor.

Följande observationer gjordes vid respektive provtagningssektion:

Provsektion l: Ligger innan samhället och i höger körfält (mot Västerås). Hastigheten är 70 km/h (övriga har 90 km/h). Vägen var något ojämn men kan betraktas som ett bra avsnitt. Inga bärighetsskador.

Provsektion 2: Ligger på vänster körbana vid skylten Dingtuna efter samhället. Sektionen hade bärighetssprickor i höger hjulspår och mindre korrugeringar. Lokalen kan betraktas som representativ för huvuddelen av sträckningen.

Provsektion 3: Ligger vid busshållplatsen Ytterhällvägen på höger körbana. Bärighetssprickor förekommer i liten omfattning. Lokalen kan betraktas som representativ för huvuddelen av sträckningen med en del vågbildning.

(8)

u. mus a; \ 4. .. am -V »1 N N , .. . .

F010 1 Skador mellan sektion 1 och 2.

Provsektion 4: Ligger på höger sida vid en bergklack på raksträckorna efter samhället. Vägen var vid utmärkningstillfallet något korrugerad och kan betraktas som normalfall för objektet.

Provsektion 5: Ligger på Vänster körbana innan bilaffär Nissan .

Bärighetssprickor och rejäla krackeleringar förekom. Uppvisade mest skador av samtliga lokaler.

Foto 2 Bärighetsskador vid sektion 5.

(9)

RST-má'tning

I mars 1999 (23/3) gjordes en RST-mätning med VTIs forskningsbil. Hela sträckan mättes i båda riktningarna och genom dubbelmätnjng. Resultaten av IRI-och spårdjupsmätningarna framgår av följande figurer IRI-och bilaga 1. Mätningen gjordes på tjälat underlag men på torr vägbana.

Jämnhet-IRI Mätriktning från Turebergsvägen Medel av två kömingar 6,0 5,0 Korsning Turebergsv. ;b 0 Jäm nh et -IRI (m m/ m) .N 0: o o i 11° AWagsväg mot -Hallstahammar 0,0 l I I I I I 1 l i 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 Sektion

Figur 1 IRI-värden (medelvärden av vänster och höger spår). Mot Västerås.

Jämnhet-IRI

Mätriktnlng mot Turebergsvägen Medel av två körningar Avtagsväg mot __ Hallstahammar _0 1 0 :5 O 7 p Korsning U553-Turebergsv. .i .1

..l

'

J.

1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 Sektion .(0 o l Jäm nh et-I RI (m m/ m) N O 1 r* 0 nu: _(' D 0 O

Figur 2 IRI-värden (medelvärden av vänster och höger spår). Mot Arboga.

(10)

'16,0 Mättiktning från Turebergsvägen Medel av två köm ingar Spårdjup 14,0 W Korsning U553-Turebergsv.

ll

ll

6,0 2. . Sp ár dj up(m m) 00 0 4,0 -2,0 0,0

l . 1

lm

ll V

+ 'Wt ll ;

N N U '

V v :vtagsxäg mot w

560

1500

1560

zooosektionzsoo

3050

3550

4050

4500

Figur 3 Maximalt spårdjup enligt RST. Mot Västerås.

16,0 14,0 Sp år dj up (mm) CD 0 4,0 2,0 0,0

Mätriktning mot TurebergsvägenSpårdjup Medel av två kömingar __ Avtagsväg mot Hallstahammar

l i

; 2 . : b -6,0 - ' C m ud :

bl

1

li

ll

lljlr

l"

N

i v Korsning U553-Turebergsv. \ 1000 1500 2000 2500 Sektion 3000 3500 4000 4500

Figur 4 Maximalt spårdjup enligt RST. Mot Arboga. Kommentarer

Både IRI-Värdena och maximalt spårdjup varierar i hög grad över objektet. De lägsta (bästa) värdena uppmättes i den del av objektet som ligger västerut (nära samhället). Medelspärbildningen är i riktningen mot Västerås 6,1 mm och mot

(11)

Arboga 6,5 mm. IRI-värdena ligger i medeltal på 2,4 resp. 2,7 mm/m. Om 20-meterssträckor studeras förekommer betydligt högre värden, t ex spårdjup på

11-12 mm och IRI-värden på 5-6 mm/m. Provtagning

Provtagningen utfördes den 28 maj 1999. Vägen som vid första besiktningen var korrugerad och ojämn hade nu rättat till sig och endast mindre ojämnheter förekom. Inga märkbara korrugeringar förekom

Foto 3 Håltagning med spettmaskin.

Förfarandet vid provtagningen av det obundna bärlagret var att asfaltbeläggningen (ca 50x50 cm) spettades loss (spettmaskin) i höger hjulspâr. Ur detta hål togs sedan prov på obundet bärlager och i några fall togs även prov på lagret under bärlagret. Provgroparna dokumenterades med avseende på lagertjocklekar och materialtyp.

Foto 4 Provtagning av obundet material. Det obundna lagret luckrades upp Örsiktigt med spettmaskinen.

(12)

Vid håltagningen observerades att slitlagerbeläggningen lätt lossnade från det bitumenbundna bärlagret som också uppvisade en del otäckta stenar. Vid provtagningssektionerna 2 och 5 förekom längsgående sprickor vid provgropen. Vid övriga sektioner togs proven på oskadad beläggningen.

Foto 5 Provgrop .därprov på de obundna lagren har tagits.

I samband med provtagningen av obundet material togs också borrkärnor på beläggningen. Vid varje sektion togs 8 prov med diametern 100 mm. Sex av proverna togs i högra hjulspåret och två togs mellan spåren. Inget prov togs på direkt skadad (sprucken) yta. Vid sektionerna 2 och 5, som uppvisade sprickor i beläggningen, togs borrproven vid sidan om sprickorna.

Besiktning av asfaltprov

Nedan följer en okulär besiktning av asfaltborrproverna: Sektion 1: Samtliga prov var hela. Tjocklek ca 11 cm. Sektion 2: Samtliga prov var hela. Tjocklek ca 12 cm.

Sektion 3: Hela prover. Väldigt dåliga i underkant AG. AG:n grovkornigare än övriga. Tjocklek ca 11 cm.

Sektion 4: Hela prover. Något dåliga i underkant AG. AG:n grovkornigare än övriga. Tjocklek ca 12 cm.

Sektion 5: Samtliga prov var hela. Tjocklek ca 12 cm.

(13)

Foto 6 De olika asfaltlagren vidprovsektion 1. Det undre lagret luktade tjära. Det nylagda slitlagret till höger.

Tabell 1 Typ av asfaltlager samt lagertjocklekar (borrka'rnor).

Sektion Hjulspår Mellan hjulspår

1 40 mm slitlager. 40 mm slitlager.

2x10 mm justering eller spårlagning. 2x10 mm justering eller spårlagning. 25 mm gammalt bär- eller slitlager. 25 mm gammalt bär- eller slitlager.

Luktade tjära! 5-20 mm odefmierbart fmkornigt

5-20 mm odeñnierbart fmkornigt bundet lager. Luktade tjära! bundet lager. Luktade tjära!

2 35-37 mm slitlager. 37-38 mm slitlager.

78-80 mm AG. 80 mm AG.

3 37-38 mm slitlager. 40 mm slitlager.

65+mm AG. EV. 2 lager (45mm+IM) 70 mm AG (tätare än i spår)

4 35-37 mm slitlager. 35 mm slitlager.

85-90 mm AG. 85 mm AG.

5 37-40 mm slitlager. 37 mm slitlager.

75-85 mm AG. 80 mm AG.

Slitlager ABS 16 mm, krossat åsgrus med porfyr Bärlager = AG 22 och AG32, krossat âsgrus

(14)

man www-nga.

Foto 7 Översiktsbilder över borrproven.

Analys av borrprov

Proverna från de fem provtagningssektioner analyserades med avseende på: -Hålrum (samtliga, skrym enl. FAS 427)

.Bindemedelshalt och kornkurva (enkelprov på samtliga sektioner)

.Styvhetsmodul vid 10°C på AG från sektionerna 4 och 5. Fem prov testades per sektion.

Resultaten av analyserna ñamgår av nedanstående tabeller och diagram. De hâlrumshalter som presenteras är medelvärdet av samtliga 8 prov från varje sektion. Enskilda resultat finns redovisade i bilaga 2.

(15)

Tabell 2 Resultatet av labprovningen på asfaltprov.

Provtagnings- Hålrum Bindemedelshalt 1) Styvhetsmodul

sektion vid 10°C

Vol-% Vikt-% MPa

Slitlager Bärlager Slitlager Bärlager Bärlager

1 3,7 - 6,0 - -2 3,3 3,7 6,2 4,1 -3 3,9 3,1 6,0 3,8 -4 3,1 3,4 5,6 3,8 7200 (5,6: 5,6) (3,7: 3,9) 5 5,0 5,0 6,1 3,8 6400

1) =Värdena är korrigerade enligt FAS 460-98. Korrigering leder till ökad bindemedelshalt med 0,13 %.

7,0

Slitlager 6,0 _____ IBärIager

Provtagningssektion

Figur 1 Hålrumshalterför slitlager och bärlager (medelvärden).

(16)

Pa sser an de män gd , vi kt -% 1 00 80 70 30 20 10 _Gränskurva ABS16 - -Sekäon 1 - - - Sektion 2 - - Sektion 3 - - Sekti0n4 -Seküon 5 0,075 0,125 0,25 0,5 1 2 5,6 8 11,2 16 22,4 Komstorlek, mm

Figur 2 Kornkurvan för provfrån slitlagret.

Pa ss er an de män gd , vl kt -°/ o 0,075 _Gränskurva A622 - -Sektion 2 - - - Sektion 3 - - Sektion4 - - Sektion 5 0,125 0,25 0,5 1 2 Karnstorlek, mm 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 Figur 3 16

Kornkurvanför prov från bitumenbundet bärlagret.

(17)

Tabell 3 Värden från kontrollsiktarna för slit- och bärlagret. Värdena är ej korrigerade enligt FAS metod 460-98.

Sektion Passerande mängd i Vikt-%

0,075 1

2

I

4

I

8

I 11,2 I

16

Slitlager 1 9,3 24,2 29,7 - 71,0 -2 8,0 24,5 30,3 - 72,5 -3 8,3 24,0 29,3 - 67,4 -4 7,6 22,3 27,1 - 65,4 -5 8,0 25,0 30,2 - 69,8 -Bârlager 2 4,9 30,4 42,7 57,6 - 82,1 3 5,9 28,3 38,7 47,7 - 72,1 4 5,6 27,3 37,2 47,6 - 71,4 5 5,9 29,5 40,4 52,8 - 82,8 Kommentarer Allmänt

Provningarna är i första hand upplagda som en relativ, jämförande undersökning mellan de olika sektionerna där syftet är att se om det föreligger skilhiader mellan skadade och oskadade ytor. Provningsresultaten jämförs också med anvisningarna i VÄG 94 men det är Viktigt att påpeka att proven är uttagna enligt riktad provtagning och inte det slumpmässiga förfarandet som föreskrivs vid kvalitetskontroll där syftet är att proven skall representera hela beläggningsytan. Provtagning

Hela, provningsbara borrkärnor erhölls men vid två sektioner lossnade en del av det grövre stenmaterialet från AG-lagrets undersida (de sektioner AG hade den största stenstorleken). Ingenting ovanligt konstaterades enligt den okulära besiktningen av proven. På sektion 1, där de gamla asfaltlagren låg kvar i konstruktionen, förekom tjära i de undre lagren. De sammanlagda asfaltlagren låg mellan 10-13 cm i tjocklek.

Slitlager

Hålrumshalterna låg i de flesta fall mellan 3,1-3,9 vol-%. Vid sektion 5 där skadorna hade sin största utbredning låg hålrumshalten på 5,0 vol-%. Hålrumshaltbestämningarna omfattar 8 prov per sektion. Hålrumshalterna kan betraktas som något höga (med tanke på trafikens efterpackning) men ändå på en normal nivå för ABS-beläggning och ligger även inom gränsvärdena i VÄG 94. Tidigare mätningar av permeabilitet på ABS har visat att när hålrumshalten närmar sig 4-5 vol-% kan vatten trånga igenom materialet.

Bestämningen av kornstorleksfördelningen visar att fillerhalten är låg och ligger nära undre gränsvärdet. Spridningen är dock liten mellan proven från de olika sektionerna. Bindemedelshalterna låg ide flesta fall mellan 6,0-6,2 % men sektion

(18)

4 uppvisade ett lägre värde på 5,6 %. Bindemedelshaltema omfattar 2-3 borrkärnor per sektion (fler vid dubbelprov).

Bitumenbundet bärlager (AG)

AG-lagren uppvisade överlag relativt låga bindemedelshalter på 3,8-4,l %. Värdena ligger sannolikt inom kriterierna i VÃG 94 men nära minikraven. Bindemedelshalten har stor betydelse för beläggningens förmåga att motstå utmattningssprickor. Även beständigheten påverkas starkt av bitumeninnehållet varför magra massor inte är att rekommendera om vatten kan tränga in i beläggningen eller om töjningsnivån i beläggningens underkant blir stor som här sannolikt är fallet. En bidragande orsak till att sprickor redan börjat uppträda på vägen kan vara de relativt magra AG-massorna. I TBV-beläggningsarbeten lör

1999 (de aktuella anvisningarna som kompletterar VÄG 94) har kalkylvärdet höjts

med 0,3 procentenheter for AG 16-32.

För AG:n låg samtliga kurvor inom gränserna för AG 22-32 mm. Kurvorna for sektionerna 3 och 4 samt 2 och 5 skiljer sig vid 11,2 mm sikten där sektionerna 3 och 4 är mer stenrika (sannolikt AG32) än sektionerna 2 och 5 (sannolikt AG22). De senare sektionerna ligger i riktning mot Dingtuna och är de som uppvisat mest bärighetsskador. Trots relativt låga bindemedelshalter ligger hålrumshalterna på låga nivåer för AG-materialen. Det kan bero på att materialen är välgraderade och därmed lättpackade. Kornkurvorna är inte korrigerade enligt FAS metod 460-98 som ibland görs för borrkärnor (borrningen medför en viss nedkrossning av främst de grövre iiaktionerna).

Styvhetsmodulen som undersöktes på prov ñån sektionerna 4 och 5 ligger på 6000-7000 MPa. Det är normala värden för AG med följd av att den lastför-delande förmågan bör vara bra i detta lager.

Kontroll av obundna material

Det obundna materialen har analyserats med avseende på kornstorleksfördelning, vattenkvot, materialtyp och tjälfarlighetsklass. Nedan redovisas endast siktningsanalys och vattenkvot. Utförligare redovisning av provtagning och materialklassiñcering fmns i bilaga 3.

(19)

100,0% 90,0% "'_sekt 1, 12-23 cm, prov 1 --Bärlager, Väg 94 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Pa ss er an de män g d 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,08 0,13 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 90 Kornstorlek, mm

Figur 4 Siktkurvanför obundet material, sektion 1.

100,0% 90,0% - - 'sekt 2, 13-27 cm, prov 8 sekt 2, 27-35 cm, prov 9 80,0% ---Bärlager, Väg 94 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Pa ss er an de m än g d 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,08 0,13 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 90 Kornstorlek, mm

Figur 5 Siktkurvanför obundet material, sektion 2.

(20)

1 00,0% 90,0% _sekt 3, 12-37,5 cm, prov 2 -Bärlagen Väg 94 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Pa ss er ande män gd 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,08 0,13 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 90 Kornstorlek, mm

Figur 6 Siktkurvan för obundet material, sektion 3.

100,0% 90,0% ' ' 'sekt 4: 13-25 cm, prov 3 80 00/ sekt 4, 25-33 cm, prov 4 Bärlager, Väg 94 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Pa ss er an de m än g d 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,08 0,13 0,25 0,5 1 2 4 5,5 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 90 Kornstorlek, mm

Figur 7 Siktkurvanför obundet material, sektion 4.

(21)

100,0% - - 'sekt 5, 13-27 cm, prov 5 90,0% - -sekt 5, 27-34 cm, prov 6 80,0% sekt 5, 34- cm, prov 7 Bärlager, Väg 94 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Pa ss er an demän gd 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,08 0,13 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 90 Kornstorlek, mm

Figur 8 Siktkurvan för obundet material, sektion 5.

6

Samtliga undersökta prov

Materialtyp 2 5 nältarlighetsklass 1 __ (Väg 94) .h u Va tt en kvo t, % o: 2 _ 1 _ 01 5.."1-.23 ' I i i ca.,'4 ..:_ - 7 V

sekt 1, sekt 2, sekt .2, sekt 4, sekt 4, sekt 5, sekt 5, sekt 5, 12-23 13-27 27-35 13-25 25-33 13-27 27-34 34- om, om, om, cm, cm, cm, cm, cm, prov 7 prov 1 prov 8 prov 9 prov 3 prov 4 prov 5 prov 6

Figur 9 Vattenkvoter på obundet material. Kommentarer

Provtagningen var huvudsakligen inriktad på bärlagergruset. I några fall togs även prov på underliggande lager. Prov togs på olika nivåer efter materialtyp (enligt okulär bedömning vid den försiktiga provtagningen lager för lager). Inga prov togs på djupare lager än 50 cm.

(22)

Sektion 1 (utan skador)

Bärlagret utgjordes av äldre, befintligt material. Kornkurvan klarar inte kraven i VAG 94 utan har puckel vid ñngrusfraktionen. Finmaterialhalten ligger på 5,1 %. I botten låg grövre material tätat med sandigt grus.

Sektion 2 (bärighetsskador, mindre med vågbildning)

Det övre lagret ligger nära den övre gränskurvan i VÄG 94 och klarar inte kravet för frnmaterialhalten (8,1 %). Det undre lagret är fmkorm'gare och har puckel vid grovsand och fmgrusfraktionerna (brist på grovt material). Detta prov hade också högre fuktinnehåll än det övre lagret. Enligt okulär bedömning förekom lera i det undre lagret.

Sektion 3 (mindre med bärighetsskador, mer vågbildning)

Det övre, obundna lagret hade enhetlig 2-37,5 cm) sammansättning och var välgraderat. Kornkurvan klarar kraven i VAG 94. Finmaterialhalten låg på 5,9 %. Det underliggande materialet utgjordes av lerigt, något stenigt, sandigt grus. Sektion 4 (mindre med bärighetsskador, vågbildning)

Både övre och undre bärlagergruset klarar kraven på komkurva i VÄG 94. Det övre lagret är dock ñnkornigare med en fmmaterialhalt på 6,7 %. Materialen är välgraderade. Det understa lagret utgjordes av svagt lerigt, sandigt grus.

Sektion 5 (mest med bärighetsskador, mycket vågbildning)

Det översta lagret klarar kraven i VÄG 94 men är relativt fmkornigt (fmmaterialhalt 6,4%). Det mellersta lagret är betydligt grovkomigare (O-63mm bärlager), speciellt i de större fraktionerna. Det undre lagret (O-45mm material) är markant fmkornigare än de två övriga materialen och har en fmmaterialhalt på 15,9 %. Fuktkvoten låg i detta prov på 4,0 %.

Sammanfattningsvis uppvisar de övre bundna lagren (12-27cm) i de flesta fall godkända komkurvor (vid sektion 1 och 2 ligger de utanför) och bör därför inte i större grad ha bidragit till skadeutvecklingen. Kompletterande analyser av de finare fraktionerna kommer dock att göras (lerhalt, sandekvivalent och blåvärde), bland annat för att se om aggressiva mineraler (mer vattenkänsliga) förekommer. Underliggande material, som sannolikt utgörs av det gamla bär- eller förstärkningslagret, är betydligt mer fmkorniga och i de fall komkurvan undersökts hamnade fmmaterialhalten på 10,1 och 15,9 %. Den okulära jordartsklassiflceringen, som omfattade sektionerna 2, 3, 4 och 5 (de med skador) visade att det underliggande materialet var lerhaltigt.

(23)

Sammanfattande kommentarer och slutsatser

Vid besiktningen konstaterades två olika skadetyper: 0 Ojämnheter genom vågbildning

0 Bärighetsrelaterade skador och begynnande krackeleringar

På sina håll förekom även spårbildning. Inga beläggningsrelaterade skador, typ stenlossning observerades. Beläggningen verkade också vara relativt homogen och inga markanta separationer (lastbyten eller dylikt) förekom. Enligt uppgift från Vägverket hade ojämnheterna uppkommit under vintern, vilket bekräftas av att de försvunnit efter tjällossningen. När den här typen av skador uppkommer brukar orsaken inte bara vara en utan en samverkan mellan olika faktorer, såsom

trafik, klimat, tillgång till vatten, saltning, materialsammansättning,

materialkvalitet och konstruktionstyp.

De bärighetsbetingade skadorna på väg U553 beror sannolikt på att förstärkningsåtgärden blivit otillräcklig med tanke på den relativt stora trafikvolymen i kombination med det, fmkorniga, vattenkänsliga, materialet som ligger under bärlagergruset (>10% finmaterial). Den förstärkningsåtgärd som gjordes på väg U553 omfattade totalt ca 35 cm med 10-13 cm asfaltbeläggning och 20-25 cm bärlagergrus men verkar ändå ha blivit otillräcklig med tanke på underlagets dåliga beskaffenhet. Det är viktigt att påpeka att den gamla beläggningen togs bort och enligt uppgift även gatsten som fanns under beläggningen. Det fmkorniga materialet under bärlagergruset har sannolikt varit underlag för gatstenen.

Bidragande faktorer till skadornas tidiga uppkomst kan vara det relativt bindemedelfattiga AG-lagret som lades samt att vatten kunnat tränga igenom beläggningslagren, åtminstone där hålrumshalterna legat på högre nivåer (4-5 % som fallet varit vid sektion 5). Det rikliga saltandet den gångna vintern kan också ha bidragit till Ökat vatteninnehåll i beläggningen och underliggande lager. Det är även möjligt att saltvatten lättare kan penetrera beläggningen jämfört med osaltat vatten (pga minskade ytspänningar). Salthalten i beläggning och obundna lager bör bestämmas vid den här typen av undersökningar.

Orsaken till uppkomsten av vågbildning är sannolikt mer komplext. Den här typen av skador på nybyggda eller nyåtgärdade vägar har blivit relativt vanliga på senare år. Enligt utredningen från E4, Höga Kusten (Notat 26-99, Peet Höbeda), kan orsaken bero på en kombination av uppfrysning och uppmjukning ( osmotisk effekt) av de övre lagren i vägkonstruktionen (både obundna och bundna lager) beroende på saltinträngning. Riklig saltning den gångna vintern, bra tillgång till vatten, vattengenomsläppliga lager, en uppmjukning av undre AG-lagret, vattenhållande obundna material, tjälat underlag och en dynamisk trafikpåkänning (tunga fordon) som förflyttar vattnet i de uppmjukade lagren (i hålrummen) är ingredienser (som alla finns på väg U553) som kan ha betydelse för uppkomsten av den här typen av vågbildning. Även en del av spårbildningen kan ha orsakats av den uppmjukningen som kan ske under vinterns töperioder. Den relativt korta

(24)

frekvensen på Vågbildningen (ett par meter mellan topparna) pekar också mot att orsaken till ojämnheterna finns nära Vägytan.

Det har observerats på väg E4, Höga Kusten, att spårbildningen gått tillbaka efter det att Övre delen av vägöverbyggnaden fått torka upp. Även vågbildningen försvann, när de genom trafikpumpning bildade ryggarna (ñyst saltlösning) tinat upp och torkat ut.

Det är viktigt att tillägga att de undersökta asfaltlagren (skelettasfalt + AG) verkar vara riktigt utförda enligt analyserna av borrproverna. Inget anmärkningsvärt framkom enligt labprovningen och asfaltbeläggningen verkar uppfylla kraven i VÄG 94 (enligt kontrollbladen). Det pålagda bärlagergruset klarar i de flesta fall kravet för kornkurvan men något prov har för hög finmaterialhalt. Det underliggande lagret har dock högre ñnmaterialhalter med följd av att materialet blir vattenkänsligt och vattenhållande och får en dålig bärförmåga vid

vattenmättning. Vid höga finmaterialhalter i obundna lager brukar

bärighetsbetingade sprickor uppkomma i ett relativt tidigt skede vid hög trafik. Undersökningen bör kompletteras med en förnyad RST-mätning innan vintern

1999/2000, bland annat för att dokumentera skillnaderna mellan vinter- och sommarförhållandena med avseende på IRI-värde och spårdjup. Ett par fallviktsmätningar (höst resp. vårmätning) bör göras för att klarlägga vägens bärighet och vattenkänslighet. Eftersom den första provtagningen var inriktad mot de Övre lagren i vägkonstruktionen (de övre 50 cm) bör även provtas på de underliggande materialet. Kompletterande analyser av finmaterialet kommer att göras (lerhalt, sandekvivalent och blåvärde; inom ett annat projekt), bland annat för att se om aggressiva mineraler (mer vattenkänsliga) förekommer.

(25)

RST-mätning U553, Dingtuna

Medelvärden av två mätningar (1999-03-23) Mätn. börjar vid korsningen -Turebergsvägen

Bilaga 1

Mätning från "Nissanaffär"

Sektion IRI höger IRI vänste IRI (medel ISpår

20 4,3 3,3 3,8 2,7 40 3,5 2,1 2,8 3,4 60 1,8 1,3 1,5 4,6 80 2,2 2,0 2,1 4,8 100 3,5 2,3 2,9 3,8 120 2,5 1,6 2,1 5,3 140 2,1 1,5 1,8 2,9 160 2,3 2,0 2,1 4,0 180 1,6 1,2 1,4 6,5 200 1,4 1,2 1,3 3,1 220 2,2 2,6 2,4 3,1 240 2,4 1,5 1,9 2,7 260 2,1 1,2 1,7 3,1 280 2,1 1,3 1,7 3,5 300 3,2 1,5 2,3 2,1 320 3,4 1,8 2,6 4,4 340 2,1 2,4 2,3 3,5 360 2,5 1,5 2,0 3,0 380 1,9 1,6 1,8 3,5 400 2,5 2,6 2,6 3,0 420 2,0 2,3 2,1 4,3 440 2,8 2,7 2,7 3,4 460 2,7 1,4 2,1 4,6 480 1,9 1,4 1,6 7,5 500 3,5 1,3 2,4 6,3 520 3,0 1,6 2,3 7,8 540 1,9 1,4 1,7 8,2 560 2,0 1,7 1,9 5,4 580 2,4 1,2 1,8 4,1 600 1,7 1,7 1,7 3,5 620 2,9 1,5 2,2 2,9 640 3,0 2,0 2,5 2,8 660 2,3 1,3 1,8 3,3 680 2,1 1,4 1,8 5,5

700

2,5

2,3

2,4

5,6

720 2,1 2,2 2,1 5,9 740 2,6 1,8 2,2 5,0 760 3,3 1,5 2,4 5,7 780 2,4 1,0 1,7 3,5 800 2,2 1,0 1,6 3,1 820 2,1 1,6 1,8 3,5 840 2,2 2,0 2,1 3,6 860 2,5 1,7 2,1 5,4 880 3,1 1,8 2,4 4,9 900 2,0 2,6 2,3 3,1 920 2,4 3,5 3,0 3,2 940 3,2 3,0 3,1 3,9 960 2,9 1,2 2,0 3,7 980 2,7 2,4 2,5 2,7 1000 2,6 2,6 2,6 6,1

Sektion IRI höger IRI vänster IRI (medel Spår

20 5,4 7,9 6,6 7,8 40 5,2 4,4 4,8 10,2 60 2,4 2,5 2,4 8,0 80 2,6 2,8 2,7 5,9 100 4,9 3,2 4,1 5,6 120 3,2 2,3 2,8 8,2 140 2,5 2,1 2,3 9,8 160 2,8 2,2 2,5 4,5 180 1,8 1,7 1,7 5,8 200 1,5 2,3 1,9 9,4 220 1,9 2,4 2,1 10,2 240 3,1 2,8 3,0 7,9 260 3,0 1,6 2,3 8,6 280 3,4 3,0 3,2 6,8 300 5,1 3,9 4,5 9,6 320 4,7 6,3 5,5 11,3 340 2,2 3,1 2,7 8,7 360 2,6 3,8 3,2 6,0 380 2,3 3,1 2,7 6,3 400 2,5 4,5 3,5 8,5 420 2,2 4,6 3,4 5,6 440 2,7 2,8 2,7 9,1 460 4,1 3,4 3,7 6,2 480 2,1 2,3 2,2 5,4 500 5,2 3,3 4,2 4,8 520 4,3 3,8 4,0 4,8 540 2,6 2,0 2,3 8,9 560 2,5 2,4 2,5 9,6 580 3,2 2,5 2,8 6,7 600 2,5 2,3 2,4 7,0 620 4,1 2,7 3,4 9,1 640 3,9 2,0 2,9 7,5 660 3,3 3,3 3,3 6,6 680 2,7 3,6 3,1 9,2 700 2,9 3,0 3,0 11,1 720 2,4 2,3 2,4 7,7 740 3,2 3,6 3,4 6,8 760 4,2 4,1 4,2 5,8 780 3,9 3,9 3,9 5,9 800 3,5 3,6 3,5 5,5 820 2,6 2,1 2,3 6,1 840 2,7 3,6 3,1 5,6 860 3,8 3,3 3,5 6,6 880 4,0 3,8 3,9 6,0 900 2,0 1,6 1,8 5,2 920 1,6 1,9 1,7 5,3 940 3,7 4,3 4,0 7,4 960 2,8 2,6 2,7 5,9 980 2,6 4,4 3,5 8,9 1000 2,7 1,9 2,3 8,8

(26)

Bilaga 1

2(4)

1020 2,5 1,7 2,1 8,0 1040 2,1 1,8 1,8 8,7 1080 1,7 0,9 1,3 5,3 1080 1,7 0,9 1,3 3,7 1100 1,4 0,8 1,1 3,0 1120 1,2 1,0 1,1 2,3 1140 2,1 0,8 1,5 1,9 1180 2,2 1,2 1,7 2,7 1180 2,5 1,2 1,8 3,1 1200 2,4 1,8 2,0 2,5 1220 2,1 1,4 1,7 2,7 1240 1,4 0,8 1,0 2,4 1280 1,8 1,5 1,8 3,9 1280 1,4 2,0 1,7 3,8 1300 1,5 1,0 1,2 3,5 1320 2,1 1,4 1,8 3,5 1340 1,8 2,8 2,3 3,9 1380 2,1 2,1 2,1 2,4 1380 2,7 1,4 2,0 2,0 1400 3,1 1,8 2,5 3,0 1420 2,4 1,0 1,7 8,8 1440 2,7 2,0 2,3 4,4 1480 3,4 2,0 2,7 4,7 1480 3,3 2,5 2,9 3,7 1500 3,9 2,7 3,3 3,4 1520 3,3 1,7 2,5 7,3 1540 3,8 3,5 3,7 7,3 1580 3,2 3,0 3,1 8,8 1580 3,1 2,3 2,7 8,1 1800 2,1 2,2 2,2 8,7 1820 2,8 4,5 3,5 7,3 1840 1,9 2,1 2,0 5,8 1880 2,5 3,2 2,8 3,0 1880 2,8 2,8 2,7 2,4 1700 3,4 2,7 3,0 4,7 1720 3,1 3,1 3,1 8,4 1740 2,5 2,7 2,8 4,8 1780 2,0 1,5 1,7 4,5 1780 2,3 2,0 2,2 8,2 1800 3,1 3,8 3,4 8,2 1820 2,2 1,8 2,0 8,1 1840 2,3 2,8 2,5 7,5 1880 1,8 1,7 1,7 8,8 1880 1,7 1,8 1,7 8,2 1900 1,7 1,9 1,8 5,8 1920 3,1 3,9 3,5 5,8 1940 2,9 3,4 3,1 5,0 1980 2,5 3,4 2,9 5,8 1980 2,5 2,5 2,5 8,0 2000 2,2 2,5 2,4 7,5 2020 2,9 1,9 2,4 10,1 2040 2,7 2,4 2,8 10,2 2080 2,8 2,8 2,7 8,8 2080 3,3 3,5 3,4 9,3 2100 2,3 2,7 2,5 9,3 2120 2,2 3,1 2,7 12,8

1020

3,3

3,1

3,2

11,1

1040

1,9

2,2

2,0

5,7

1080

2,0

2,4

2,2

4,2

1080

2,3

2,7

2,5

3,3

1100

1,8

3,3

2,5

2,8

1120

1,8

2,4

2,0

4,9

1140

3,1

4,1

3,8

9,4

1180

2,8

2,1

2,3

8,2

1180

3,2

4,1

3,8

10,5

1200

2,0

2,8

2,4

8,7

1220

2,1

2,8

2,3

7,4

1240

1,7

1,5

1,8

7,5

1280

1,8

2,5

2,1

11,2

1280

1,1

1,8

1,5

10,8

1300

1,9

2,2

2,1

5,5

1320

2,0

3,0

2,5

4,9

1340

1,4

2,2

1,8

3,8

1380

2,4

2,0

2,2

5,9

1380

3,4

2,5

3,0

9,5

1400

4,7

4,2

4,5

8,5

1420

3,1

4,3

3,7

7,3

1440

2,0

4,5

3,2

8,2

1480

2,7

4,2

3,5

11,0

1480

4,1

4,1

4,1

9,4

1500

5,1

3,8

4,4

8,0

1520

4,5

4,4

4,4

8,8

1540

4,4

2,8

3,8

8,3

1580

3,8

3,8

3,8

8,1

1580

3,2

3,8

3,5

8,3

1800

2,0

2,7

2,4

8,2

1820

1,4

3,4

2,4

7,8

1840

1,5

3,1

2,3

8,8

1880

2,5

2,8

2,8

8,0

1880

2,7

3,2

2,9

8,2

1700

3,7

2,8

3,3

7,3

1720

3,3

3,3

3,3

8,0

1740

2,7

2,9

2,8

8,3

1780

2,1

2,1

2,1

5,8

1780

2,2

2,8

2,4

5,5

1800

1,9

1,7

1,8

5,9

1820

2,3

2,7

2,5

7,0

1840

2,0

2,3

2,1

5,8

1880

1,8

1,3

1,4

5,8

1880

1,8

1,7

1,8

8,2

1900

1,9

1,7

1,8

10,8

1920

3,0

2,9

3,0

11,8

1940

2,3

4,2

3,3

8,8

1980

2,7

3,8

3,2

7,2

1980

3,2

3,0

3,1

7,7

2000

2,0

2,7

2,3

9,8

2020

3,8

4,5

4,0

8,5

2040

2,9

2,2

2,5

8,5

2080

3,0

2,4

2,7

8,2

2080

3,1

4,4

3,8

11,8

2100

2,4

2,0

2,2

7,8

2120

2,1

3,5

2,8

7,7

(27)

Bilaga 1

3(4)

2140

2,7

3,5

3,1

10,8

2180

2,4

2,5

2,4

11,3

2180

2,2

2,9

2,5

8,9

2200

2,1

2,5

2,3

5,1

2220

1,9

2,2

2,1

7,5

2240

3,0

2,5

2,8

13,8

2280

3,0

3,8

3,3

10,3

2280

2,3

3,4

2,9

10,7

2300

2,8

2,2

2,5

7,9

2320

2,8

2,0

2,3

5,5

2340

2,2

1,8

2,0

7,7

2380

2,4

1,5

2,0

7,5

2380

2,8

2,9

2,8

4,7

2400

2,5

2,3

2,4

5,0

2420

2,0

1,9

1,9

9,5

2440

2,9

1,8

2,3

8,1

2480

2,2

1,9

2,0

8,2

2480

2,9

2,4

2,8

7,7

2500

3,3

2,1

2,7

8,5

2520

2,8

3,4

3,0

8,2

2540

2,8

2,5

2,8

11,8

2580

2,7

2,5

2,8

11,3

2580

2,7

2,9

2,8

10,3

2800

3,4

1,8

2,8

10,0

2820

3,5

2,7

3,1

8,7

2840

2,9

2,9

2,9

11,5

2880

3,0

4,4

3,7

8,4

2880

2,5

2,1

2,3

5,3

2700

3,4

2,4

2,9

8,7

2720

3,4

3,4

3,4

8,7

2740

3,5

2,2

2,8

8,7

2780

2,9

2,9

2,9

7,4

2780

1,7

1,9

1,8

4,4

2800

2,7

3,5

3,1

5,5

2820

2,3

4,1

3,2

4,8

2840

1,8

2,2

1,9

4,0

2880

2,7

2,5

2,8

7,5

2880

2,0

4,2

3,1

5,0

2900

2,4

2,9

2,8

4,8

2920

1,7

2,4

2,0

8,9

2940

2,5

2,1

2,3

8,3

2980

2,0

1,7

1,9

9,8

2980

2,3

2,7

2,5

8,9

3000

2,9

3,0

3,0

10,8

3020

2,1

2,5

2,3

10,3

3040

2,5

3,8

3,0

9,9

3080

3,1

2,0

2,8

12,7

3080

2,0

3,5

2,7

9,5

3100

2,2

2,9

2,8

7,7

3120

2,9

3,2

3,0

9,7

3140

2,0

2,8

2,4

8,1

3180

2,3

2,7

2,5

9,1

3180

2,8

2,4

2,8

4,4

3200

2,3

1,7

2,0

5,4

3220

3,1

2,9

3,0

8,9

3240

2,7

3,2

3,0

9,2

2140 2,8 5,5 4,1 7,7 2160 2,5 4,4 3,5 9,7 2180 2,4 2,6 2,5 6,1 2200 2,3 3,0 2,6 7,4 2220 2,0 3,0 2,5 9,6 2240 3,8 6,9 5,3 9,4 2260 3,8 3,9 3,8 7,3 2280 3,4 3,3 3,4 7,2 2300 3,9 3,6 3,8 10,6 2320 3,5 2,6 3,0 8,1 2340 2,7 3,4 3,0 8,3 2360 2,9 3,2 3,0 6,1 2380 3,0 4,4 3,7 8,8 2400 2,8 3,5 3,1 6,7 2420 2,5 3,7 3,1 5,7 2440 3,9 3,0 3,5 8,4 2460 2,8 3,2 3,0 7,7 2480 3,7 2,3 3,0 6,5 2500 4,9 4,3 4,6 7,4 2520 3,4 3,5 3,5 6,2 2540 3,6 4,0 3,8 4,0 2560 3,1 4,1 3,6 5,7 2580 1,9 2,6 2,2 4,1 2600 4,4 5,8 5,1 5,1 2620 3,6 4,1 3,9 6,1 2640 3,0 3,7 3,3 4,4 2660 3,5 5,3 4,4 7,7 2680 3,2 4,6 3,9 5,2 2700 4,9 4,2 4,6 5,6 2720 3,0 4,2 3,6 7,9 2740 5,0 4,8 4,9 6,2 2760 2,1 3,3 2,7 4,0 2780 1,5 1,8 1,6 5,3 2800 2,3 1,6 2,0 8,5 2820 1,2 1,8 1,5 5,3 2840 1,4 1,8 1,6 5,0 2860 2,2 2,1 2,1 4,6 2880 1,5 1,6 1,5 5,9 2900 1,9 1,6 1,8 4,5 2920 1,5 1,5 1,5 2,5 2940 2,0 2,4 2,2 2,5 2960 1,6 1,5 1,5 1,9 2980 1,3 1,6 1,4 1,9 3000 1,7 1,6 1,7 2,3 3020 2,3 1,3 1,8 3,3 3040 2,1 1,9 2,0 2,6 3060 3,0 2,2 2,6 4,8 3080 1,9 1,5 1,7 4,3 3100 2,2 2,0 2,1 6,8 3120 2,2 2,2 2,2 6,5 3140 1,0 1,1 1,1 5,6 3160 1,1 1,3 1,2 6,2 3180 2,1 1,8 1,9 4,9 3200 2,7 1,9 2,3 3,5 3220 3,2 2,9 3,1 6,5 3240 2,5 3,2 2,9 3,4

(28)

Bilaga 1

4(4)

3260 2,7 4,0 3,4 5,1 3260 1,9 2,2 2,1 6,8 3280 2,7 4,5 3,6 4,5 3280 2,5 1,3 1,9 5,6 3300 2,2 1,4 1,8 4,6 3300 3,0 2,8 2,9 2,9 3320 1,8 1,9 1,9 4,8 3320 1,5 1,9 1,7 4,7 3340 3,0 3,5 3,3 5,3 3340 3,0 3,7 3,4 6,5 3360 2,5 4,7 3,6 7,4 3360 1,0 1,5 1,3 7,2 3380 2,6 2,9 2,7 7,8 3380 2,0 1,9 2,0 3,3 3400 1,5 1,9 1,7 4,5 3400 1,7 1,9 1,8 5,3 3420 2,4 2,6 2,5 6,6 3420 2,1 1,8 2,0 3,3 3440 2,7 3,7 3,2 6,2 3440 1,3 1,7 1,5 4,4 3460 2,5 3,8 3,2 6,1 3460 2,2 3,0 2,6 13,4 3480 2,2 4,3 3,2 6,7 3480 2,4 2,1 2,2 13,3 3500 2,7 2,5 2,6 8,7 3500 2,0 2,3 2,1 8,5 3520 2,2 1,9 2,1 5,6 3520 2,0 2,3 2,1 8,4 3540 2,2 2,8 2,5 6,2 3540 2,3 1,7 ' 2,0 12,4 3560 2,3 4,0 3,2 7,2 3560 2,7 2,0 2,3 9,0 3580 2,2 4,0 3,1 6,1 3580 2,2 1,7 2,0 8,4 3600 3,0 _ 2,7 2,9 5,6 3600 2,7 1,6 2,1 7,9 3620 3,0 3,3 3,2 4,9 3620 3,2 2,7 2,9 9,3 3640 2,9 2,8 2,8 5,1 3640 1,9 1,1 1,5 11,1 3660 2,0 2,6 2,3 5,2 3660 2,4 2,1 2,3 7,5 3680 3,3 2,8 3,0 7,9 3680 3,6 2,2 2,9 4,2 3700 1,7 1,3 1,5 6,9 3700 2,3 1,5 1,9 5,5 3720 2,4 3,0 2,7 7,0 3720 1,7 1,8 1,7 8,8 3740 1,5 2,5 2,0 6,5 3740 1,0 0,9 1,0 6,8 3760 1,9 2,9 2,4 5,6 3760 1,2 1,1 1,1 3,8 3780 2,0 3,1 2,6 11,9 3780 2,1 2,1 2,1 5,5 3800 1,8 2,4 2,1 7,0 3800 2,0 1,7 1,8 3,4 3820 2,4 2,1 2,2 6,8 3820 2,3 2,3 2,3 4,0 3840 1,8 2,0 1,9 3,5 3840 1,8 1,7 1,8 3,9 3860 2,1 2,2 2,1 4,4 3860 2,3 1,6 2,0 4,9 3880 2,1 2,4 2,3 5,1 3880 2,2 2,6 2,4 3,2 3900 2,9 3,5 3,2 9,2 3900 2,3 2,1 2,2 2,2 3920 2,3 4,2 3,2 8,1 3920 2,1 2,0 2,1 4,1 3940 1,7 2,6 2,2 4,9 3940 1,4 1,5 1,4 4,1 3960 1,7 2,5 2,1 9,1 3960 0,7 0,9 0,8 2,1 3980 2,0 1,5 1,7 10,0 3980 0,9 1,1 1,0 1,9 4000 2,0 2,0 2,0 6,5 4000 1,7 2,1 1,9 1,9 4020 1,7 2,5 2,1 6,2 4020 1,5 1,6 1,5 2,5 4040 1,6 1,6 1,6 5,2 4040 1,4 1,6 1,5 3,2 4060 2,2 2,4 2,3 8,9 4060 1,6 1,8 1,7 2,7 4080 2,0 1,7 1,8 4,3 4080 1,5 2,3 1,9 3,3 4100 2,5 2,4 2,4 6,1 4100 1,9 1,6 1,7 5,6 4120 2,5 2,6 2,5 4,9 4120 1,8 2,1 2,0 3,5 4140 3,1 2,5 2,8 8,6 4140 3,1 3,0 3,0 5,5 4160 1,4 2,5 1,9 7,0 4160 1,1 1,3 1,2 4,5 4180 3,0 3,1 3,0 4,6 4180 3,2 3,3 3,2 3,0 4199 2,8 4,8 3,8 7,2 4198 2,0 2,4 2,2 2,3 Medel 2,4 2,4 2,4 6,1 Medel 2,6 2,8 2,7 6,5 Stdav 0,6 0,9 0,6 2,5 Stdav 1,0 1,1 1,0 2,4 Max 4,3 4,8 3,8 13,8 Max 5,4 7,9 6,6 13,4 Min 1,2 0,6 1,0 1,9 Min 0,7 0,9 0,8 1,9

(29)

Resultat för borrkärnor (d=100 mm) från U553,Dingtuna

1999-06-11, Fredrik Hornwall

Bilaga 2

SHHager

Sektion Provnr Spår/mellan FAS 427 FAS 425 Hålrum Bm-halt

°/o °/o 1 1:1 S 2,307 2,418 4,6 1:2 S 2,318 2,418 4,1 1:3 S 2,333 2,418 3,5 1:4 S 2,343 2,418 3,1 1:5 S 2,322 2,418 4,0 1:6 S 2,332 2,418 3,6 1:7 M 2,336 2,418 3,4 1:8 M 2,345 2,418 3,0 3,7 5,83 2 2:1 S 2,345 2,418 3,0 2:2 S 2,346 2,418 3,0 2:3 S 2,340 2,418 3,2 2:4 S 2,348 2,418 2,9 2:5 S 2,316 2,418 4,2 2:6 S 2,332 2,418 3,6 2:7 M 2,341 2,418 3,2 2:8 M 2,340 2,418 3,2 3,3 6,07 3 3:1 S 2,199 2,418 9,0 3:2 S 2,349 2,418 2,8 3:3 S 2,312 2,418 4,4 3:4 S 2,317 2,418 4,2 3:5 S 2,350 2,418 2,8 3:6 S 2,327 2,418 3,8 3:7 M 2,364 2,418 2,2 3:8 M 2,369 2,418 2,0

3,9

5,8

4 4:1 S 2,331 2,418 3,6 4:2 S 2,334 2,418 3,5 4:3 S 2,349 2,418 2,8 4:4 S 2,350 2,418 2,8 4:5 S 2,345 2,418 3,0 4:6 S 2,319 2,418 4,1 4:7 M 2,351 2,418 2,8 4:8 M 2,358 2,418 2,5 (2 analyser) 3,1 5,43 5,45 5 5:1 S 2,291 2,418 5,2 5:2 S 2,300 2,418 4,9 5:3 S 2,308 2,418 4,6 5:4 S 2,304 2,418 4,7 5:5 S 2,309 2,418 4,5 5:6 S 2,312 2,418 4,4 5:7 M 2,278 2,418 5,8 5:8 M 2,279 2,418 5,8 5,0 5,96

Värdet för kompaktdensiteten är medelvärdet av fem kompaktdensitetsanalyser (enkelprov per sektion). Bindemedelshalterna är ej korrigerade enligt FAS 460-98. I rapporten är korrektionen utförd!

(30)

Bilaga 2

Bädager

Sektion Provnr Spår/mellan Höjd Diameter FAS 427 FAS 425 Hålrum Bm-halt S-modul

2 2:1 S 2,401 2,492 3,8 2:2 S 2,398 2,492 3,9 2:3 S 2,412 2,492 3,3 2:4 S 2,416 2,492 3,2 2:5 S 2,413 2,492 3,3 2:6 S 2,412 2,492 3,3 2:7 M 2,384 2,492 4,5 2:8 M 2,398 2,492 3,9 3,7 3,93 3 3:1 S 2,406 2,492 3,6 3:2 S 2,425 2,492 2,8 3:3 S 2,408 2,492 3,5 3:4 S 2,409 2,492 3,5 3:5 S 2,428 2,492 2,6 3:6 S 2,421 2,492 2,9 3:7 M 2,423 2,492 2,8 3:8 M 2,409 2,492 3,4 (2 analyser) 3,1 3,64 3,80 4 4:1 S 55,8 100,0 2,391 2,492 4,2 6365 4:2 S 54,5 100,1 2,402 2,492 3,7 4:3 S 58,3 100,1 2,424 2,492 2,8 7968 4:4 S 56,2 100,3 2,415 2,492 3,2 8173 4:5 S 57,2 100,1 2,395 2,492 4,1 6717 4:6 S 56,2 100,0 2,415 2,492 3,2 6548 4:7 M 57,2 100,1 2,420 2,492 3,0 4:8 M 56,2 100,1 2,420 2,492 3,0 3,4 3,52 7154 5 5:1 S 57,9 100,0 2,382 2,492 4,6 6473 5:2 S 59,3 100,0 2,390 2,492 4,3 6399 5:3 S 57,1 100,1 2,366 2,492 5,3 6771 5:4 3 56,9 99,9 2,385 2,492 4,5 6410 5:5 S 52,8 100,3 2,394 2,492 4,1 5:6 S 57,4 99,9 2,376 2,492 4,9 6134 5:7 M 57,2 100,3 2,362 2,492 5,5 5:8 M 57,5 100,2 2,330 2,492 7,0 5,0 3,69 6437

Värdet för kompaktdensiteten är medelvärdet av fyra kompaktdensitetsanalyser (enkelprov per sektion). Bindemedelshalterna är ej korrigerade enligt FAS 460-98. I rapporten är korrektionen utförd!

(31)

Bilaga 3

Linköping

Väg-ach hampa". Provgropsundersökning 99-08-03

. førskningsinstitutet

Väg: 553 Pr0vtagningsdatum: 99-04-28

Lokal: Dingtuna Av: K Enkell & F Hornwall

Sektion: 1 Vägmitt : E33 : Provgrop : m m A wm -L o -' l e c b åc 'n c ' n [ I I l I I I I I l l l I l | | i I I | i i Dingtunal/ -6-5-4-3-2-10123456

Provmärkning Materiai- Tjälfari.-

Vatten-Prov nr Du cm J0rdartm.m. klass kvot

0 - 12 Beiä ni ,3 Ia

1 12 - 23 sand n sten rus 2 %

23 - stenar i botten, <75mm, tätat m sa Gr

väg 553, 1

Vattenkvot 0% 5% 10% 15% 20% 0 : i i i Bel. 1020 -- 30--40-» 50 *-60-* 70-- 80--90 *-100 Sida 1

(32)

'oC)C :ru E 0 'c2: 52m U) :0m 0. Bilaga 3 2 4 Kornstorlek, m m '

Prov: sekt 1, 12-23 cm, prov 1 Väg 553 Dingtuna Kommentarer: Naturmtrl Total siktmängd: 29 239 g Tvättsiktat: 1503,0 9 Datum: 1999-05-04 Sikt Pass-% 90 100,0% 63 97,8% 45 94,0% 31,5 88,2% 22,4 83,1% 16 77,2% 11,2 73,5% 8 69,1% 5,6 63,8% 4 58,3% 2 43,6% 1 26,8% 0,5 14,8% 0,25 9,2% 0,125 6,1% 0,075 5,1% Material VÄG 94 Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1

Sida 2 8 sekt 1, 12-23 cm, prov 1 . - - - Bärlager, VÄG94 31,5 45 63 90

(33)

Bilaga 3

Linköping

Väg_ och WWW_ Provgropsundersökning 99-08-03

' farskningsinstitutet

Väg: 553 Provtagningsdatum: 99-04-28

Lokal: Dingtuna Av: K Enkell & F Hornwall

Sektion: 2 _6 Vagmitt -5 _--4 __ 3 --2 __ -1 __ : 0 -- - 5:3 1 " 'Provgrop 2 __ I 3 __ 4 __ Dingtuna i: "' -6-5-4-3-2-1012 3 4 5 6

Provmärkning Material- Tjälfarl.-

Vatten-Prov nr D u cm Jordart m.m. klass kvot

0 - 13 Belä nin ,3 la

8 13 - 27 Bärla r, kross, 0-60 mm 3 °/o

9 27 - 35 sva sandi rus 4 °/o

35-väg 553, 2 Vattenkvot 0 % 5 % 10 °/o 15 % 20 °/o 0 . l l I Bel. 10-- 20--

30--40--

i

50-- 60-- 70-- 80-- 90--100 Sida 3

(34)

Bilaga 3

Total siktmängd: 26 145 g Tvättsiktat: 1252,0 9 Datum: 1999-05-06 Sikt Pass-% 90 100,0% 63 100,0% 45 99,2% 31,5 96,4% 22,4 86,4% 16 78,3% 11,2 71,5% 8 65,3% 5,6 57,6% 4 51,7% 2 39,5% 1 30,0% 0,5 22,3% 0,25 16,3% 0,125 10,8% 0,075 8,1%

Material VÄG 94

Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1

Total siktmängd: 8 081 g Tvättsiktat: 940,0 9 Datum: 1999-05-06 Sikt Pass-% 90 100,0% 63 100,0% 45 100,0% 31,5 97,1% 22,4 94,6% 16 90,2% 11,2 84,4% 8 80,7% 5,6 74,2% 4 69,2% 2 55,6% 1 39,1% 0,5 25,0% 0,25 17,2% 0,125 12,3% 0,075 10,1%

Material VÄG 94

Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1 Sida 4

, Sand

0,06 fin 02 mellan 0,6 grov

100% 90% 80% 70% 8C 60% :ru E 8c 50% ,, . g / / " x' a 400/0 // ' L. v' CU »1 o 0. / //1 .r , v 30% , r, 3 / - ' / 393" sekt2, 13-27 cm prov 8 20% :' ' >< sekt 2, 27-35 cm, prov 9 10% i '/ . _ _ _ , lz - - - -. Bärlager, VÄGQ4 00/0 : ' ' ' - / - - . - - '; ,i 2; § 0075 0,25 0,5 1 2 8 16 31,5 45 63 90 200 0 063' 0125 Kornstorlek, mm5,6 11,2

Prov: sekt 2, 13-27 cm, prov 8 Prov: sekt 2, 27-35 cm, prov 9

väg 553 Dingtuna väg 553 Dingtuna

(35)

Bilaga 3

Linköping

Vägmch hmmm_ Provgropsundersökning 99-08-03

'forskningsinstitutet

Väg: 553 Provtagningsdatum: 99-04-28

Lokal: Dingtuna Av: K Enkell & F Hornwall

Sektion: 3 _6 Vagmitt -5 __ -4 _--3 __ -2 __ -1 __ : O -- I 1:3 : 1 ' Provgrop ' 2 __ . . 3 __ 4 -_ Dingtuna lå" -6-5-4-3-2-1012 3 4 5 6

Prevmärkning Material- Tjälfarl.-

Vatten-Prov nr D u cm Jordart m.m. klass kvot

0 - 12 Belä nin ,3 la r

2 12 - 38 Bärla , kross, 0-70 mm 2 °/o

38 - sten sand rus

väg 553, 3

Vattenkvot

0 °/o 5 °/o 10 % 15 % 20 °/o

O 1 l l l Bel.

10-- 20-- 30-- 40-- 50--60-- V 70-- 80-- 90--100 Sida 5

(36)

'o:n: :cv E 0'o r: Sm mrn tv 0. Prov: Bilaga 3 5,6 Kornstorle k, m m sekt 3, 12-37,5 cm, prov 2 Väg 553 Dingtuna Kommentarer: Krossmtrl Total siktmängd: 30 152 g Tvättsiktat: 1284,0 9 Datum: ######## Sikt Pass-% 90 100,0% 63 100,0% 45 96,1% 31,5 93,1% 22,4 80,2% 16 68,3% 11,2 58,0% 8 50,1% 5,6 42,1% 4 36,2% 2 27,4% 1 20,6% 0,5 15,3% 0,25 11,4% 0,125 7,8% 0,075 5,9% Material VÄG 94 Materialtyp 2 Tjäifarlighetsklass 1

Sida 6 __gç... M M 31,5 sekt 3, 12-37,5 cm, prov 2 Bärlager, VÄG.94 45 63 90

(37)

Bilaga 3

Linköping

, www, mmm_ Provgropsundersökning 99-08-03

'forskningsinstitutet

Väg: 553 Provtagningsdatum: 99-04-28

Lokal: Dingtuna Av: K Enkell & F Hornwall

Sektion: 4 _6 Vagmitt -5 _ -4 __ -3 __ -2 _ -1 __ : 0 -- I E3 : 1 ' Provgrop ' 2 __ . . 3 __ 4 __ Dingtuna lå" -6-5-4-3-2-1012 3 4 5 6

Provmärkning Material- Tjälfarl.-

Vatten-Prov nr Djup (cm) Jordartmm. typ klass kvot

0 - 13 Beläggning, 4 lager

3 13 - 25 Bärlager, bergkross, 0-60 mm 2 1 3 °/o

4 25 - 33 Bärlager, bergkross, 0-100 mm 2 1 2 °/o

33 - svagt Ierigt sandigt grus

väg 553, 4

Vattenkvot 0 °/o 5 °/o 10 % 15 % 20 % 0 i l l ' Bel. 10-- 20-- 30-- 40--<_ ._ __ 50 -- 60-- 70-- 80-- 90--100 Sida 7

(38)

Bilaga 3 Pa ss er an de m än g d Sand Grus

0,06 fin 02 mellan 0,6 grov 2 fin 6 mellan 20 grov 60

100% 1 ,

/ a»

90% / 80% ' . l 70% .39 60% . ,-50% , .-40% , 30% ; l), °' sekt 4, 13-25 cm, prov 3 20% ,, ' 1' :: sekt 4, 25-33 cm, prov 4 % /äöf / - WWW 10% _ . : _ ' - - - Bärlager, VAG94 0% ' Ir r :5 9075 0,25 0,5 1 2 4 8 16 31,5 45 63 90 200 0 063' 0125 Kornstorlek, m m5,6 11,2

Prov: sekt 4, 25-33 cm, prov 4 Väg 553 Dingtuna Prov: sekt 4, 13-25 cm, prov 3

Väg 553 Dingtuna Kommentarer: Krossmtrl Total siktmängd: Tvättsiktat: 25 923 g 1670,0 9 Datum: 1999-05-04 Sikt Pass-% 90 100,0% 63 100,0% 45 99,3% 31,5 95,3% 22,4 80,8% 16 70,4% 11,2 60,2% 8 54,0% 5,6 47,3% 4 41,8% 2 32,1% 1 24,5% 0,5 18,1% 0,25 13,2% 0,125 8,8% 0,075 6,7% Material VÄG 94 Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1 Kommentarer: krossmtrl Total siktmängd: 21 645 g Tvättsiktat: 1382,0 9 Datum: 1999-05-05 Sikt Pass-% 90 100,0% 63 93,7% 45 91,3% 31,5 73,2% 22,4 63,9% 16 54,4% 11,2 46,4% 8 40,4% 5,6 34,2% 4 29,6% 2 22,1% 1 16,7% 0,5 12,7% 0,25 9,5% 0,125 6,5% 0,075 5,0%

Material VÄG 94

Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1 Sida 8

(39)

Bilaga 3 Väg- och transport- Provgropsundersökning

Provtagningsdatum: 99-04-28 'forskningsinstitutet Väg: 553 Lokal: Dingtuna Sektion: 5 6 Vägmitt -5 _--4 -_ -3 __ -2 __ -1 __ : O -- - EZ] 1 " 'Provgrop 2 __ I 3 __ 4 __ Dingtuna 15" 6 i I T I l l l l l l l -6-5-4-3-2-1012 3 4 5 6 Linköping 99-08-03 Av: K Enkell & F Hornwall

Provmärkning

Prov nr Djup (cm) Jordart mm.

Material-typ

Tjälfarl.-klass Vatten-kvot 0- 13 Beläggning, 3-4 lager

01 13- 27 Bärlager, bergkross, 0-50 mm 2 3 °/o

27- 34 Bärlager, bergkross, 0-100 mm 2 2 °/o

34 + lerig stenig grusig sand 2 4 °/o

väg 553, 5

Vattenkvot

O % 5 % 10 °/o 15 °/o 20 °/o

O : l l Bel. 20 --30-- | < _ -_ 5060

--

704-80 -- 90--l 7 100 Sida 9

(40)

Bilaga 3

0,06 fin 02 Sandmellan 0,6 grov 2 fin 100% 90% 80% 70% 60% 50% Pa ss er an de m än g d

O O \ ' . Q 0 ' 4 4 \ .\ . 0 V 0 \ A A \ V . \ 0 O 0 Q ' y \ * . ' 4 '-. M \ v O \O * \ 0 \ \ 'O 0 v.

sekt 5, 13-27 cm, prov 5 ---)é--sekt 5, 27-34 cm, prov 6 Weekt 5, 34- cm, prov 7 . - - - Bärlager, VÄG94 0,5 2 4 8 5, Kornstorlek, m m 31,5 45 63 99 200

Prov: sekt 5, 13-27 cm, prov 5 Väg 553 Dingtuna Kommentarer: krossmtrl

Prov: sekt 5, 27-34 cm, prov 6 Väg 553 Dingtuna Kommentarer: krossmtrl

Prov: sekt 5, 34- cm, prov 7 väg 553 Dingtuna Kommentarer: Total siktmängd: 1 780 g Tvättsiktat: 557,0 9 Datum: 1999-05-06 Sikt Pass-% 90 100,0% 63 100,0% 45 100,0% 31,5 95,4% 22,4 88,9% 16 83,7% 11,2 77,6% 8 71,6% 5,6 65,1% 4 61,1% 2 52,1% 1 43,4% 0,5 35,0% 0,25 27,6% 0,125 20,1% 0,075 15,9% Material VÄG 94

Total siktmängd: 24 074 9 Total Siktmängd: 19 122 g

Tvättsiktat: 1721,0 g Tvättsiktat: 1455,0 9

Datum: 1999-05-05 Datum: 1999-05-05

Sikt Pass-% Sikt Pass-%

90 100,0% 90 100,0% 63 100,0% 63 91 ,7% 45 100,0% 45 85,6% 31,5 99,8% 31,5 76,4% 22,4 91,1% 22,4 64,9% 16 79,5% 16 57,7% 11,2 68,1% 11,2 52,5% 8 59,3% 8 47,2% 5,6 49,6% 5,6 40,5% 4 42,7% 4 35,5% 2 31,4% 2 26,0% 1 23,3% 1 19,0% 0,5 17,2% 0,5 13,8% 0,25 12,5% 0,25 10,2% 0,125 8,3% 0,125 7,0% 0,075 6,4% 0,075 5,5%

Material VÄG 94

Material VÄG 94

Materialtyp 2 Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1 Tjälfarlighetsklass 1

Materialtyp 2 Tjälfarlighetsklass 1 Sida 10

(41)

Figure

Foto 2 Bärighetsskador vid sektion 5.
Figur 1 IRI-värden (medelvärden av vänster och höger spår). Mot Västerås.
Figur 3 Maximalt spårdjup enligt RST. Mot Västerås.
Foto 4 Provtagning av obundet material. Det obundna lagret luckrades upp Örsiktigt med spettmaskinen.
+7

References

Related documents

När startsignalen går så ska de springa ut på presenningen bort till kanten och kasta i den gula hinken.. När de har kastat så springer de tillbaka och tar en

Om de tävlande inte når upp till första sträcket 25 poäng så ger ni 10 poäng om de bara får i vatten i hinken.. Om hinken blir helt full så har de fått

Detta kan tyda på att företagen inte är villiga att ta den risken, att de anser att effekterna av brist på material är alldeles för kostsamma och betydligt högre än kostnaderna

Det är ingen tvekan om att de nämna aktörerna ser potentialen i sjöfart och ser man till de positiva effekterna som Eco-bonusen haft i både Italien och Storbritannien

227.. Samtidigt ger oss författarinnan en, med förebildlig litteratur- historisk dokumentering belyst och med fullständig inlevelse skildrad in- blick i fadern-författarens

Genom hans påvisande av sexualitetens stora roll i människornas liv kom han att påverka inte bara sin samtids utan kanske ännu mer vår egen tids syn på dessa

Det torde i själva verket ännu vara alldeles för tidigt att uttala sig om effekten av åtgärder som vidtagits under de senaste åren för att höja

Samtliga inköpta material med D mindre än 90 mm skall vara deklarerade enlig SS-EN 13242 ”Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg och anläggningsbyggande”