1
Aktivitetsbalans bland
manliga och kvinnliga
gymnasieelever vid
undervisning på distans.
Utvalda aspekter av aktivitetsbalans.
Huvudområde: Arbetsterapi
Författare: Hampus Eek & Oskar Ingvarsson
Handledare: Margit Neher
Examinator:
Anita Björklund Carlstedt
2
SammanfattningAktivitetsbalans är viktigt för att individen ska uppnå meningsfullhet och välbefinnande. Förändringar i vardagen kan påverka aktivitetsbalansen på varierande sätt. Syftet med studien var att kartlägga fem utvalda aspekter av aktivitetsbalans hos manliga och kvinnliga gymnasieelever i årskurs tre, som studerar på distans. De utvalda aspekterna var engagemang, variation av aktiviteter, tid, rutiner och roller. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en egengjord enkät baserad på teorier inom arbetsterapi. Enkäten skickades ut till 44 elever på 3 olika gymnasieskolor. Resultat: Visar på en måttlig upplevelse av aktivitetsbalans inom alla utvalda aspekter. Svaren varierade genom hela enkäten och ingen statistikskillnad mellan kvinnor och män upptäcktes. Diskussion: Studien visar att eleverna upplever en neutral upplevelse av de fem aspekterna inom aktivitetsbalans. Eleverna svarade med en stor variation av svarsalternativen, det visar att aktivitetsbalans är subjektiv och att alla upplever den på varierande sätt. Vissa studenter kan behöva mer stöd och resurser från elevhälsan än andra för att upprätthålla god hälsa. Studiegruppen är för liten för att utföra slutsatser av resultaten. Slutsats: Ytterligare forskning om aktivitetsbalans hos studenter som deltar i undervisning på distans behövs för att lärare och arbetsterapeuter kan upptäcka elever som är i behov av hjälp.
Nyckelord: Aktivitetsbalans, gymnasieelever, välbefinnande, arbetsterapi, distansundervisning.
3
SummaryOccupational balance among male and female high school students who study distance learning. Selected aspects of activity balance.
Occupational balance is important to achieve well-being. In case of changes in the individual's everyday life, it can affect the occupational balance. The aim of the study was to survey five selected aspects of occupational balance among male and female high school students in year three, who study distance learning. The selected aspects: Engagement, variety of activities, time, routines and roles Method: A quantitative cross-sectional study was conducted using a self-made questionnaire. The survey was sent out to 44 students at 3 different schools. Result: The average score was a moderate level of occupational balance across all selected aspects. In general, responses were distributed evenly over the response alternatives, and no statistical difference were found between women and men. Discussion: Students reported their experience of the different aspect to be average. The student's wide variety of response indicate that occupational balance is subjective, and everyone experiences it in different ways. Some students may need more support and resources from student health than others to maintain good health. The study group is too small to carry out conclusions of the results. Conclusion: Further research about the occupational balance of students participating in distance learning is needed to understand how teachers and therapist may find student in need of help.
Keywords: Occupational balance, high school students, well-being, occupational therapy, distance learning.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 6
Syfte ... 12
Material och metod ... 13
Deltagare ... 13 Datainsamlingsinstrument ... 13 Datainsamling ... 14 Dataanalys ... 14 Etiska överväganden ... 15 Resultat ... 16 Diskussion ... 22 Slutsats ... 27 Referenslista ... 28 Bilagor ... 32
5
Inledning
Under 2020/2021 ökade spridningen av covid-19 i Sverige och påverkade samhället från flera perspektiv. Från den 7 december 2020, till den 1 april 2021 rekommenderades alla gymnasieskolor att delvis stänga och övergå till undervisning på distans. Detta var ett komplement till övriga åtgärder för att stoppa den snabba smittspridningen. Syftet med undervisning på distans var att minska trängsel i samhället och i kollektivtrafik (Folkhälsomyndigheten, 2020). Undervisning på distans har bedrivits i flera år i skolans värld, däremot inte på gymnasienivå. I ett modernt samhälle med hög internetanslutning och datoråtkomst var det möjligt att utföra undervisning på distans. En tidigare studie av Skolinspektionen (2020) har visat att den psykiska hälsan påverkades, elever kände sig isolerade, ensamma och stressade. Flera elever efterfrågade att detta bör uppmärksammas. Författarna i denna studie antog att det var en omställning och en ny situation som eleverna anpassade sig till. Sociala kontexter, fysiska, psykiska aktiviteter och dagliga rutiner kan ha påverkats under dessa omständigheter. Enligt arbetsterapeutiska grundteorier är detta faktorer som är av betydelse för att uppnå psykisk hälsa och hur en individ upplever aktivitetsbalans i vardagen. En vardag med aktiviteter som inte är i balans och aktiviteter som ständigt avbryts är förenat med en ökad risk för psykisk ohälsa (Erlandsson & Persson, 2014; Taylor, 2017). Denna studie kartlägger hur gymnasieelever som studerar på distans upplever fem utvalda aspekter av aktivitetsbalans. Det kan leda till att elever med ett ohälsosamt aktivitetsmönster kan uppmärksammas och få hjälp i tid. Studien kan även uppmärksamma områden där skolan behöver mer resurser och det kan förhoppningsvis göra att studien är viktig för arbetsterapeuter som profession.
6
Bakgrund
I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt smittsamt virus i staden Wuhan i Kina. Viruset blev snabbt känt av världen som Covid-19. Ursprungligen tros smittspridningen ha skett från djur på en marknad men det fastställdes senare att det även smittas från människa till människa. Viruset orsakar bland annat feber, luftvägsbesvär och lunginflammation. Den 11 mars 2020 deklarerade World Health Organisation (WHO) att covid-19 var en pandemi. Därmed underströk WHO vikten av att alla länder förberedde sig för sjukdomen. Allmänt förebyggande åtgärder mot smittan sker genom att tvätta händerna ofta, undvika att röra vid ansikte eller ögon samt att undvika nära kontakt med sjuka människor. Smittspridningen i samhället ökade och ansågs vara på en nivå att Folkhälsomyndigheten vidtog åtgärder som påverkade delar av samhället. För att bromsa den snabba spridningen övergick gymnasieskolor till fjärr-eller undervisning på distans för att minska trängsel i samhället och i kollektivtrafiken
(Folkhälsomyndigheten, 2020).
Målet med skolans verksamhet är enligt skollagen (2010:800) att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (Riksdagen, 2021). Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt främja en livslång lust att lära. Skolformen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. I de övergripande målen anges de kunskaper och normer som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen (Skolverket, 2020).
Faktorer som påverkar inlärningen är bland annat det fysiska klassrummet och hur lärarna påverkar skolklimatet. För att skapa ett optimalt skolklimat behöver lärarna skapa en
samhörighet bland eleverna, ge kontinuerlig feedback och skapa delaktighet och engagemang hos eleverna (Kaufmann, Sellnow & Frisby, 2016). Lowenthall (2009) nämner att det är betydelsefullt att skapa social närvaro i digitala lärmiljöer för lärandet och inlärning.
Avsaknad av social närvaro kan resultera i en känsla av ensamhet och att individen upplever att den endast interagerar med digitala system. Det kan leda till lägre motivation till
skolarbetet. Tidigare studier påvisar att samarbetsinlärning kan bidra med en positiv effekt på social närvaro och tillfredställelse (So, 2008). Fırat, Kılınç och Yüzer (2018) utförde en studie som undersökte elevernas motivation och disciplin inom olika utbildningsprogram med undervisning på distans. Det framkom att motivationen och disciplinen skilde sig i förhållande till de olika utbildningsprogrammen. I de utbildningar som var mer teoretiskt inriktade fanns bättre förutsättningar för studenterna och lärarna att anpassa
utbildningarna, genom digitala möten. I utbildningar som krävde mer praktiska övningar och där eleverna förväntade sig mer praktiska och experimentella moment i utbildningen, fanns det en lägre motivation och disciplinnivå (Fırat, Kılınç & Yüzer, 2018). Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (Ifous) genomförde en enkät med 300 elever. De
7
eleverna inte upplevde närvaro och uppmuntran av lärare som när de var på plats i skolan. De upplevde att det var mer problematiskt att få stöd och kontakt med lärare under
distansundervisning jämfört med i det fysiska klassrummet. Det gjorde att de fastnade och tappade fokus på skolarbetet. Undervisning på distans påverkade sociala relationer och det var flera av deltagarna som kände sig ensamma (Sveriges elevkårer, 2020).
Skolinspektionen utförde en granskning på gymnasienivå som baserats på intervjuer med elever och rektorer. Vissa skolor var mer kreativa, de anpassade och planerade på ett bättre sätt än övriga. I de skolor där elevhälsan och lärare var i god kontakt med eleverna påverkades prestationen och upplevelsen av undervisning på distans positivt. Majoriteten av eleverna upplevde dock en lättnad att återgå till vanlig undervisning. Långvarig undervisningen på distans minskade motivationen och eleverna upplevde en känsla av ensamhet. De beskrev att det påverkade lärandet och att de inte kunde diskutera och samarbeta under samma förhållanden i klassrummet som tidigare. Eleverna upplevde dessutom bristande stöd och att det var svårare att kommunicera med lärarna vid behov av hjälp. De elever som hade en mer positivare upplevelse ansåg att de genomförde mer än vanligtvis. De kunde styra mer över sitt eget upplägg och bestämma själva. Rektorer och elever enades om att den psykiska hälsan påverkades negativt under denna period. Flera elever kände sig isolerade, ensamma och stressade. Det påverkade skolprestationen och eleverna efterfrågade att det skulle uppmärksammas (Skolinspektionen, 2020).
Det är betydelsefullt att ha sociala kontakter som kan bidra med stöd, hjälp, trygghet samt att roa sig med i vardagen. Det kan vara familj och vänner, skolkamrater eller medlemmar i föreningar. Det är viktigt att behålla sociala kontakter för att inte skapa psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020). Under pandemin har även andra studier visat att ångest, negativa tankar, sömnstörningar och självmordstankar har ökat efter att människor har behövt isolera sig (Jacobson et al., 2020). Isolationen har påverkat människors psykiska hälsa negativt under pandemin. Minskade sociala kontakter och rutinmässiga förändringar ledde till psykologisk och känslomässig påverkan. Det kan leda till att individen blir omotiverad, saknar mening eller minskat självvärde (Williams et al., 2020).
Deltagande i sociala sammanhang är en betydelsefull detalj för att uppleva meningsfullhet i vardagen (Taylor, 2017). Vid social isolering förekommer en risk för att sociala aktiviteter och meningsfulla roller förloras. Ett samspel mellan aktiviteter skapar en meningsfull vardag för människor i olika livssituationer. Den sociala isoleringen kan även bidra till att aktivitetsmönstret ändras för individen vilket kan leda till att vanor och rutiner förändras. Detta innebär att vardagens aktiviteter kan se annorlunda ut för eleverna i den nya situationen och det kan påverka hälsan på olika sätt. Alla människor utför hela tiden aktiviteter som är av olika värde för individen. Försvinner många av de aktiviteter som individen värderar högt kan det bidra till en ohälsosam vardag (Erlandsson & Persson, 2014). Arbetsterapeuter arbetar med
8
målet att personer ska kunna uppnå eller behålla hälsa och välbefinnande i sin vardag, även
med förändrad eller begränsad aktivitetsförmåga. De arbetar för att möjliggöra att människor
kan göra det de vill, behöver eller önskar för att uppleva en meningsfull vardag (Kroksmark,
2014). För att uppleva en tillfredställande vardag krävs det även att det finns en balans mellan
olika sorters aktiviteter (Townsend & Polatajko, 2013).
Aktivitetsbalans innebär att det finns en variation mellan aktiviteter, med olika värdeupplevelser i vardagen. Varje dag och varje timme utför individen flera aktiviteter som genererar i olika värdeupplevelser. Av dessa värdeupplevelser skapar vardagen en mening som är grundläggande för att uppnå meningsfullhet. Aktivitetsbalans är betydelsefullt för att människan ska uppleva hälsa och välbefinnande. Aktiviteter bildar tillsammans aktivitetsmönster i vardagen som är grunden till individens dagliga rutiner. Ständiga avbrott i aktivitetsmönster och i enskilda aktiviteter kan innebära att värdeupplevelsen i aktiviteter minskar. Ett enformigt vardagsmönster kan vara en orsak till att ohälsa utvecklas. Hälsan i ett aktivitetsmönster är subjektivt och människor upplever det på varierande sätt (Erlandsson & Persson, 2014). Det går att förklara aktivitetsbalans som att det finns rätt mängd aktiviteter och att individen har en god balans mellan aktivitet och vila. Det är en balans mellan att utföra obligatoriska aktiviteter som att jobba till att ha lustfyllda aktiviteter eller saker som utförs på fritiden för att det är roligt. Det är viktigt att ha bra vanor som tillräckligt med sömn, mat och motion. Samt att det finns en bra balans mellan fysiska, mentala, ensamma och sociala aktiviteter. Det är inte bra att ha för många aktiviteter men inte heller att ha för få. Ofta är aktivitetsbalans något som ändras mellan olika skeden i livet. Det är funktionellt att ha lägre aktivitetsobalans under kortare perioder i livet, men under en längre tid kan det vara ohälsosamt (Borgh et al.,2018).
De arbetsterapeutiska teorierna Model of human occupation (MOHO) och Value and meaning in occupation (Valmo) är två teorier som denna studie grundar sig i. Fem aspekter som studien valde att fokusera på var engagemang, variation av aktiviteter, tid, rutiner och roller. De utvalda aspekterna är betydelsefulla för att uppnå aktivitetsbalans och utgår från de teoretiska grundteorierna (Taylor, 2017; Erlandsson & Persson, 2014).
Engagemang och delaktighet är en betydelsefull aspekt för god aktivitetsbalans. Varje unik person upplever aktiviteter och aktivitetsbalans på varierande sätt(Wilcock & Hocking, 2015). MOHO beskriver viljekraft som en grundläggande faktor i aktiviteter som individen väljer att utföra.Val av aktiviteter är grundat på egen uppfattning om sin personliga kapacitet, fysiskt, intellektuellt och socialt. Vanligtvis väljs aktiviteter som matchar individens kapacitetoch som ger en känsla av tilltro och engagemang, för att uppnå glädje och motivation (Taylor, 2017). Meningsfulla aktiviteter och direkta eller indirekta målsättningar behövs för att individen ska uppleva livet som meningsfullt. Engagemang innefattar aktiviteter som stämmer överens med individens värderingar och intressen (Wada et al., 2010). På grund av elevernas situation och
9
de riktlinjer som de måste förhålla sig till kan aktiviteter som engagerar eleverna påverkas. Det kan därför vara viktigt att undersöka om eleverna utför tillräckligt av dessa typer av aktiviteter (Taylor, 2017).
Variation av aktiviteter innefattar fysiska, sociala, mentala och vilsamma aktiviteter för att hitta rätt typ av balans. Det är dessutom viktigt att finna en balans mellan obligatoriska och valda aktiviteter i vardagen. Med obligatoriska aktiviteter menas uppgifter som måste utföras för att klara grundläggande behov. Självvalda aktiviteter är aktiviteter som är mer relaterat till nöje, njutning och avkoppling. Vad som kan bidra till obalans i vardagen är om aktiviteter påverkar varandra. Obalans kan uppstå när aktiviteter påverkas av tid, engagemang och delaktighet (Wada, Backman & Forwell, 2010). Valmo-modellen nämner att människan behöver en variation av aktiviteter som ger oss tre värdeupplevelser, för att uppnå välbefinnande. Konkret värde ger ett synligt resultat eller en tillfredsställande produkt till individen när aktiviteten är utförd. Sociosymboliskt värde är aktiviteter som individen identifierar sig själv med kopplat till olika roller. Självbelönande värde är aktiviteter som ger en omedelbar känsla av glädje och njutning när individen utför dem. Vid undervisning på distans sker en förändring i elevernas aktivitetsmönster och variationen av aktiviteter kan påverkas. Därför är variation av aktiviteter en betydelsefull aspekt för att uppnå aktivitetsbalans (Erlandsson & Persson, 2014).
Tid som fördelas på olika aktiviteter kan påverka deltagande i andra aktiviteter. På grund av detta är det betydelsefullt att fördela tiden på ett varierande sätt mellan aktiviteter (Wada et al., 2010). Valmo lyfter tre tidsperspektiv som en betydelsefull aspekt. Varje enskild aktivitet som en individ utför kan beskrivas i det omedelbara, i nuet, samt inom ramen för den tid de olika aktiviteterna tar. Det påverkar ständigt vad som begränsas att utföra och möjligheten till att delta i flera aktiviteter. Enskilda aktiviteter sker ständigt under dygnet i relation till livssituation och sammanhang. Det innebär att det resulterar i mer eller mindre tid av dygnet att utföra aktiviteter. Tiden begränsar eller möjliggör oss att fördela aktiviteter på ett tillfredställande sätt, både under aktivitet och tiden mellan aktiviteter. Aktiviteter som eleverna utför i vardagen påverkar varandra och styrs av tiden. Vid en livsförändring kan det innebära att tiden spenderas annorlunda, därför är det en betydelsefull aspekt att undersöka (Erlandsson & Persson, 2014).
Rutiner är en design som skapas av olika individers aktivitetsmönster. Tid och rum påverkar individens struktur och de planerade rutinerna. Aktivitetsmönster påverkas av upplevelser i val av aktiviteter (Eklund et al., 2017). Rutiner och vanor i vardagen är betydelsefulla för oss. De hjälper till att orientera oss i de fysiska, tidsbundna och sociala kontexterna runt om oss. Om vanor och rutiner förändras kan en känsla av oro och vilsenhet i vardagen uppstå.Brist på vanor och rutiner uppkommer vanligtvis när individen inte kan rätta sig efter de automatiska tidstyrda vanorna. Det kan resultera i att individen anstränger sig mer
10
på att fokusera på att hitta rätt vanor och beteende i vardagen. Det finns två typer av rutiner, ohälsosamma och hälsosamma. De hälsosamma rutinerna hjälper oss att orientera oss i vardagen. Alla individer upplever detta på en subjektiv nivå och har individuella rutiner och vanor. Vid undervisning på distans skapas nya vanor och rutiner som påverkar eleverna på varierande sätt. Det är därför viktigt att undersöka hur eleverna upplever sina vanor och rutiner i den nya situationen (Taylor, 2017).
Roller är aktiviteter som en individ identifierar sig med i en status eller position. En roll innebär att en individ identifierar sig med en aktivitet som speglar sig med individens personlighet. Rollen styr hur vi uppträder och agerar i olika aktiviteter och sammanhang, beroende på vad individen själv har för förväntningar och vad för förväntningar som omgivningen har på rollen. Känslan av att inte leva upp till förväntningar av rollen kan leda till ett missnöje eller att inte känna sig tillräcklig. När det sker en förändring kan viktiga roller förloras på grund av begränsningar, samt att nya roller kan tillkomma (Taylor, 2017). Det behövs ett samband mellan aktiviteter som individen utför och individens personlighet. Upplever individen ett samband i förhållande till aktiviteter, roll och målsättning genererar det till en värdefull aktivitet (Wada et al., 2010). Det är viktigt att undersöka om de upplever att de kan bibehålla sina roller i den nya kontexten. I dagens situation internaliserar eleverna en ny roll när de studerar på distans. Det kan skapas förväntningar av samhället hur eleverna ska agera och vad för ansvar som krävs vid undervisning på distans (Taylor, 2017).
De ovanstående aspekterna förklarar de teoretiska grundantagande för att aktivitetsbalans ska upplevas på en subjektiv nivå som främjar hälsa och välmående. Beroende på miljö och sammanhang som individen befinner sig i påverkas individens vardag och upplevelser. Aktivitetsbalans kan därav skilja sig åt beroende avlivssituation och vilket sammanhang som individen befinner sig i. Det påvisar att flera typer av balans existerar och upplevs på en subjektiv nivå. Varje individ har olika förutsättning av resurser, personlighet, kapacitet och livssituation. På grund av detta är det viktigt att det finns en bred kunskap och uppfattning om flera perspektiv av aktivitetsbalans. De tidigare nämnda aspekterna har en direkt inverkan på subjektiva upplevelser, hur individen upplever aktivitetsbalans (Erlandsson & Persson, 2014; Taylor, 2017).
Denna studie syftar till att kartlägga upplevelsen av utvalda aspekter inom aktivitetsbalans. Vid nya livssituationer kan aktivitetsrepertoarer påverkas som kan leda till en sämre aktivitetsbalans (Erlandsson & Persson, 2014). När aktivitetsmönster påverkas eller rubbas skapar det en stor utmaning för individen. När det tidigare aktivitetsmönstret förändras krävs det en större ansträngning och koncentration av individen. Nya vanor och betydelsefulla aktiviteter måste rekonstrueras och anpassas till de nya omständigheterna. Det kan leda till ohälsosamma eller hälsosamma vanor (Taylor, 2017). Studien är betydelsefull för att undersöka om eleverna upplever skillnader mellan de utvalda aspekterna av aktivitetsbalans.
11
Det är viktigt för att skapa en tydlighet vad som kan prioriteras i framtiden för att främja elevernas hälsa. En sämre aktivitetsbalans ökar risken för psykisk ohälsa (Erlandsson & Persson, 2014). Genom att kartlägga de utvalda aspekterna av aktivitetsbalans upplyser studien om varför kunskap är viktigt att tillämpa i skolan och hur den kan användas. Med bredare kunskap om aktiviteters betydelse kan skolan arbeta för att förbättra elevernas hälsa och välmående i situationer vid undervisning på distans.
12
Syfte
Syftet med studien var att kartlägga fem utvalda aspekter av aktivitetsbalans hos manliga och kvinnliga gymnasium-elever i årskurs tre som studerar på distans.
Intressanta frågor som uppkom under litteraturundersökning var frågor var: - Har eleverna en variation av aktiviteter i vardagen?
- Har eleverna tillräckligt med engagerande aktiviteter i vardagen? - Hur fördelar eleverna tiden i vardagen?
- Har eleverna rutiner i vardagen?
- Har de bibehållit sina roller i vardagen?
- Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga elever vad gäller utvalda aspekter av aktivitetsbalans?
13
Material och metod
Studiedesign
Författarna valde att göra en kvantitativ tvärsnittsstudie (Kristensson, 2014).
Deltagare
För att rekrytera ett urval som speglade populationen valde författarna att använda strategin sannolikhetsurval. Det innebär att klasserna valdes ut slumpmässigt på olika gymnasieskolor (Kristensson, 2014).Specialpedagog, kurator och skolpsykolog kontaktades via mail. Om en skola var intresserad av att medverka i studien skickades ett informationsbrev med en beskrivning av studiens inklusionskriterier och om studiens syfte, samt en länk till enkäten. Rektorer eller elevhälsan valde slumpmässigt ut klasser på skolan. De vidarebefordrade informationsbrev och länk till enkät till klassernas mentorer som sedan skickade vidare det till eleverna (se bilaga 1). Alla i de utvalda klasserna erbjöds att svara på enkätstudien. Enkäten utfördes digitalt och deltagarna besvarade den hemifrån. Innan eleverna påbörjade enkäten fick de uppge att de hade fått information om studien och att deltagandet i studien var frivilligt. Eleverna gav även sitt medgivande till att insamlad data fick användas i studien. Inklusionskriterierna för att medverka i studien var att deltagarna studerar på gymnasienivå i årskurs 3, har erfarenhet av undervisning på distans och digitala förutsättningar för att medverka i undervisningen. Deltagarna ska förstå det svenska språket samt ha datakunskaper. Exklusionskriterierna för studien var att deltagarna inte var yngre än 18 år.
Datainsamlingsinstrument
Författarna samlade in data via en enkät med 18 item. Enkäten inleddes med 2 bakgrundsfrågor, vilken könstillhörighet deltagaren hade och hur de upplevde undervisningen på distans. Frågan om könstillhörighet besvarades på nominalskala med 2 diskreta värden (man/kvinna). Frågan om upplevelsen av undervisning på distans besvarades på en ordinalskala med värden 1 till 5, 1 motsvarade ett negativt värde och 5 var ett positivt värde. Resterande 15 frågor handlade om aktivitetsbalans och var indelade i 5 kategorier som mättes i en ordinalskala. Författarna valde ut fem aspekter som var grundade på teorier om aktivitetsbalans. Alla enkätens items förutom samtyckte till deltagande och kön, besvarades på en femgradig numerisk skala med diskreta svarsalternativ. Studien använde två extremvärden, 1 som betyder stämmer inte alls och 5 som betyder stämmer helt. Författarna använde diskreta variabler, vilket innebär att enkäten endast kan anta specifika värden. Instrumentet innehåller en likertskala, det innebär att deltagarna tar ställning till ett påstående och skattar var de upplever befinna sig på en flergradig skala. Likertskalan är en typ av ordinalskala som innehåller en hierarkisk ordning mellan svarsalternativen, men det går inte att uppge exakt avstånd mellan siffermåtten. Likertskalan är mest relevant att använda för att beräkna deltagarnas subjektiva upplevelse av de olika variablerna. Det går inte garantera att avståndet mellan siffrorna uppfattas likvärdiga för samtliga deltagare (Kristensson, 2014).Instrumentet
14
utvecklades under studiens utvecklingsskede baserat på den litteratur som framgick. Enkäten besvarar hur de olika aspekterna av aktivitetsbalans upplevs vid undervisning på distans (bilaga 2).
Datainsamling
Data samlades in via en enkät som skickades digitalt till gymnasieklasser på olika skolor. För att kunna dra en slutsats av resultatet i studien ville författarna rekrytera minst 20 män och 20 kvinnor. Enkäten som användes är ett instrument som är lätt att förstå och att använda. Tydligt formulerade frågor, konkreta svarsalternativ och en enkel struktur var betydande för att det inte skulle uppstå skevhet. Enkäten utformades på ett sådant sätt för att minimera risken att deltagarna skulle kunna misstolka frågorna eller självskattningen. Inklusions och exklusionskriterier skapades för att urvalet inte ska innehålla skevhet för att kunna generalisera urvalet till populationen. Deltagarna svarade på om de hade erfarenhet av undervisning på distans och om de var 18 år eller äldre. Deltagarna fyllde i kön för att författarna skulle kunna genomföra en jämförande statistisk analys mellan män och kvinnor (Kristensson, 2014)
Dataanalys
Efter att enkäterna hade samlats in använde författarna SPSS statistics version 27 för att bearbeta insamlade data. Författarna överförde insamlade data till SPSS och beräknade medianvärdet inom varje variabel som deltagarna hade besvarat. Medianvärdet ger information om vad som är det mittersta värdet av vad deltagarna har svarat. Som komplement för medianvärdet användes två olika spridningsmått, variationsbredd och kvartiler. Variationsbredd visar det minsta och största observationsvärdet i en serie som är de två extremvärdena. För att beskriva spridningen runt medianen delas observationsvärdet in i fyra lika delar, kvartiler. Den nedre kvartilen under 50% benämns som Q1, den mittersta värdet eller medianen benämns Q2 och den övre kvartilen över 50% benämns som Q3. Q1 och Q3 är ett mått på hur stor spridningen är i förhållande av medianvärdet. Resultatet redovisades även i antal för att redovisa hur svaren var fördelade på skalan mellan de olika variablerna (Björk, 2020).
Författarna använde ett icke parametrisk test för att analysera skillnader mellan grupperna (Björk, 2020). Mann-Whitney U-test används när två grupper ska jämföras på en ordinalskala, för att identifiera skillnader i olika variabler mellan två oberoende grupper (Kristensson, 2014). För att möjliggöra en bedömning om det fanns en signifikant skillnad mellan könen användes P-värde 0,05 (Björk, 2020). I denna studie jämfördes skillnader mellan män och kvinnors upplevelse av de olika variablerna inom aktivitetsbalans.
15
Etiska överväganden
Rektorn eller elevhälsan informerades om projektplanen, enkäten och fick informationsmaterial. För att förtydliga vad som gällde vid deltagandet av studien skickades ett informationsbrev ut till elever på skolan (bilaga 1). Med de pågående restriktionerna kunde vi inte förmedla information muntligt till deltagarna. Istället ansvarade klassens mentor på varje skola för att förmedla informationen. Deltagarna informerades av mentorerna muntligt och fick skriftlig information om syftet med studien. Informationen innehöll att studien var frivillig och att enkäten var anonym. Författarna har genom hela processen arbetat med respekt för de fyra centrala forskningsetiska principerna som är autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada principen och rättviseprincipen. Detta för att ingen av deltagarna skulle utsättas för skada vid utförande av studien (Kristensson, 2014). Informationen som eleverna fyllde i kunde endast ses av författarna. Enkäten skapades i programmet Google forms. Informationen var på grund av detta lösenordskyddat av ett Google-konto som endast författarna hade tillgång till. Eleverna tilldelades en direktlänk till enkäten, de fick ta del av informationsbrevet och fyllde i samtycke eller ej. Deltagarna fyllde i enkäterna och data skickades direkt till författarna via Google kontot. Lärare eller rektorer behövde inte samla in enkäten från eleverna och vidarebefordra till författarna. Frågorna besvarades anonymt och deltagarna kunde inte identifieras. När data för minst 20 män och 20 kvinnor uppnåddes laddades resultatet ner och sparades på en USB-sticka för att minska risken för att informationen spreds. USB-stickan förvarades inlåst i ett kassaskåp. Efter att data samlades in och uppgiften blev godkänd, raderades all data.
16
Resultat
Rekryteringen skedde via tre gymnasieskolor i Sverige. Totalt medverkade 44 deltagare i studien, 20 män och 24 kvinnor svarade på alla frågor. Deltagarna uppnådde samtliga kriterier för att medverka i studien.
Det totala resultatet av alla 16 items visade att eleverna hade en neutral upplevelse av aktivitetsbalans. Resultatet visade även att det fanns en stor variation av upplevelse inom alla variabler.
Bakgrundsfråga: Det fanns en varierande upplevelse bland eleverna angående undervisning på distans. Resultatet visade att de upplevde distansundervisning som varken
positivt eller negativt (se tabell 1).
Engagemang: Studiedeltagarna uppgav att de instämde till viss del att de hade tillräckligt med betydelsefulla aktiviteter men det var få deltagare som instämde helt (se tabell 1). I tabell 2 redovisas hur fördelningen i antal såg ut på skalan (se tabell 2). De upplevde även att de hade en acceptabel balans mellan aktiviteter som de var tvungna att göra och som de själva önskade att göra (se tabell 1).
Variation av aktiviteter: Eleverna hade en varierad upplevelse av hur variationen mellan olika aktiviteter upplevdes, men resultatet visade att eleverna hade en neutral upplevelse (se tabell 1). Det var många studiedeltagare som inte upplevde att de hade en god balans mellan skola, hem, familj, fritid, vila och sömn, men resultatet visade att elevernas totala upplevelse var varken bra eller dålig (tabell 1). Samtliga variabler inom kategorin visade att ett flertal elever inte instämde med påståendena. Samtidigt var det många som hade en neutral upplevelse och tyckte att det stämde bättre. I påståendet om eleverna hade en balans mellan krävande och återhämtande aktiviteter svarade nästan hälften att de inte instämde med påståendet (se tabell 2).
Tid: Eleverna upplevde att de spenderade sin tid på ett acceptabelt sätt. Det fanns variationer i upplevelsen bland eleverna inom alla kategorins variabler (se tabell 1). På påståendet om eleverna tyckte att de hade tid att utföra betydelsefulla aktiviteter svarade nästan hälften att de inte instämde med påståendet. De flesta upplevde att de kunde spendera tiden mellan vila, återhämtning och sömn på ett bra sätt, men det fanns en variation bland svaren genom hela kategorin (se tabell 2).
Rutiner: Även hur eleverna upplevde sina vardagliga rutiner visade att upplevelsen varken stämde bra eller dåligt. Det fanns en viss skillnad på upplevelserna men sammanlagt var upplevelsen neutral (se tabell 1). Det var fler som inte upplevde att de hade goda rutiner i sin vardag, än som tyckte att de hade det. Det var även flertalet elever som inte var nöjda med sina rutiner i vardagen. Påståendet om elevernas sömnrutiner visade en jämn fördelning mellan vad eleverna tyckte (se tabell 2).
17
Roller: Studiedeltagarna hade en neutral upplevelse om de utförde aktiviteter som de identifierar sig själva med. De tyckte inte heller att påståendet om de levde upp till sina roller i vardagen stämde bra eller dåligt. Upplevelsen var neutral inom alla variabler. Det var många av eleverna som upplevde att de kunde uppfylla de krav som de ställde på sig själva i olika roller. Det var många av eleverna som tyckte att de hade aktiviteter som var betydelsefulla eller som de kunde identifiera sig själva med. Det var även många som tyckte att de kunde leva upp till de roller och krav som de har på sig själva. I sista påståendet om eleverna tyckte att de levde upp till de roller och förväntningar som andra har på dem, så visade resultatet på en variation (se tabell 2).
18
Tabell 1. Resultat av enkät om aktivitetsbalans hos män (n=20) och kvinnor (n=24) som studerar på distans. Means and interquartiles range of scores (IQR)
Totalt Kvinnor
n=24 Män n=20
Item Min/
Max Median IQR Min/Max Median IQR Min/Max Median IQR 3. Upplevelse av undervisning på distans 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–3 Engagemang 4. Tillräckligt med betydelsefulla aktiviteter. 1–5 3.0 2–3 2–4 3.0 3–3 1–5 2.5 2–3 5. Balans mellan måsten
och valda aktiviteter. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2.25-4 1–5 3.0 2–4
Variation av
aktiviteter.
6. Aktiviteter som utförs
ensam och med andra. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 2.0 2–4
7. Balans mellan skola, hem, familj, fritid, vila och sömn.
1–5 3.0 1.25-4 1–5 3.0 1.25-4 1–5 2.5 1.25-3.75 8. Nöjd med antal
aktiviteter som utförs under en vanlig vecka.
1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 1.25-4 9. Balans mellan krävande och återhämtande aktiviteter. 1–5 3.0 2–4 1–5 2.5 2–4 1–5 3.0 2–4.75 Tid
10. Tid att utföra betydelsefulla aktiviteter.
1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 2.0 2–4 11. God variation mellan
vila, återhämtning och sömn. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 3–3 12. Tiden spenderas på ett balanserat sätt i vardagen. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 1.25-4 Rutiner 13. Goda rutiner i vardag. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 2.5 2–3 14. Goda sömnrutiner. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 1–4 15. Nöjd med rutiner i vardag. 1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 2.0 2–3.75 Roller 16. Aktiviteter som är betydelsefulla eller som individen identifierar sig med.
1–5 3.0 2–4 1–5 3.0 2–4 1–5 4.0 3–4.75
17. Lever upp till de krav individen har på sig själv i olika roller.
1–5 3.0 2.25-4 1–5 3.0 2.25-4 1–5 3.50 2.25-3 18. Lever upp till andras
förväntningar i individens roller.
19
Tabell 2. Fördelning i antal (N=). Totalt och bland män/kvinnor. Totalt N=44 KvinnorN=24 N=20Män Item 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 3. Upplevelse av undervisning på distans 5 11 9 15 4 1 7 6 9 1 4 4 3 6 3 Engagemang
4. Tillräckligt med betydelsefulla
aktiviteter. 4 11 2 1 7 1 0 5 14 5 0 4 6 7 2 1
5. Balans mellan måsten och valda
aktiviteter. 5 10 14 12 3 3 3 10 7 1 2 7 4 5 2
Variation av aktiviteter.
6. Aktiviteter som utförs ensam och
med andra. 4 15 11 9 5 1 7 8 6 2 3 8 3 3 3
7. Balans mellan skola, hem, familj,
fritid, vila och sömn. 11 8 10 11 4 6 3 5 8 2 5 5 5 3 2
8. Nöjd med antal aktiviteter som
utförs under en vanlig vecka. 10 7 10 11 6 5 4 6 5 4 5 3 4 6 2
9. Balans mellan krävande och
återhämtande aktiviteter. 6 15 9 7 7 3 9 5 5 2 3 6 4 2 5 Tid
10. Tid att utföra betydelsefulla
aktiviteter. 6 15 10 8 5 4 6 7 5 2 2 9 3 3 3
11. God variation mellan vila,
återhämtning och sömn. 8 4 13 12 7 4 4 5 8 3 4 0 8 4 4
12. Tiden spenderas på ett balanserat
sätt i vardagen. 10 7 13 12 2 5 4 7 7 1 5 3 6 5 1
Rutiner
13. Goda rutiner i vardag. 4 15 13 10 2 1 8 7 7 1 3 7 6 3 1
14. Goda sömnrutiner. 8 8 10 12 6 2 6 5 8 3 6 2 5 4 3
15. Nöjd med rutiner i vardag. 7 13 12 8 4 3 8 6 6 1 4 5 6 2 3
Roller
16. Aktiviteter som är betydelsefulla eller som individen identifierar sig med.
4 9 10 12 9 2 7 6 5 4 2 2 4 7 5 17. Lever upp till de krav individen
har på sig själv i olika roller. 1 8 14 13 6 2 4 9 5 4 1 4 5 8 2 18. Lever upp till andras
20
Jämförelse mellan män och kvinnor.Ingen av variablerna visade ett P-värde lägre än 0,05 enligt Mann-Whitney U-testet (se tabell 2). Författarna valde en högre gräns för att utforska om det fanns tendenser till skillnader mellan de olika könen. Det gav ett resultat på 5 variabler som låg under ett p-värdet på 0,400 (se tabell 3).
Item 4 utforskade om eleverna upplevde att de hade tillräckligt med betydelsefulla aktiviteter. Många av männen upplevde inte att de hade tillräckligt med betydelsefulla aktiviteter medan kvinnorna hade en mer neutral upplevelse. Det var en varierande upplevelse bland båda könen (se tabell 1).
Item 6 utforskade om eleverna upplevde att de hade balans mellan aktiviteter som de gör själva och med andra. De flesta av männen hade en sämre upplevelse även i detta påstående medan många av kvinnorna hade en neutral upplevelse i frågan (Se tabell 1).
På item 13, upplevelse av rutiner i vardagen, upplevde de en större andel avmännen att de inte hade goda rutiner i sin vardag. Samtidigt som kvinnorna upplevde sina rutiner som varken bra eller dåliga. Det var en stor variation i upplevelsen bland båda könen (Se tabell 1).
Item 14 undersökte elevernas upplevelse av sömnrutiner. Båda könen upplevde sina sömnrutiner som varken bra eller dåliga. Det var fler män än kvinnor som tyckte att de hade sämre sömnrutiner (Tabell 1).
Item 16 utforskade om eleverna hade betydelsefulla aktiviteter som de identifierade sig med. Männen upplevde att de hade många betydelsefulla aktiviteter som de identifierar sig själva med samtidigt som kvinnorna tyckte att det varken stämde bra eller dåligt (tabell 1).
21
Tabell 3, Jämförelse kön, Man Whitney U-Test.Item P-värde**
3.Upplevelse av undervisning
på distans .893
4. Tillräckligt med
betydelsefulla aktiviteter. .062
5. Balans mellan måsten och
valda aktiviteter. .679
6.Aktiviteter som utförs ensam
och med andra. .323
7. Balans mellan skola, hem,
familj, fritid, vila och sömn. .468
8. Nöjd med antal aktiviteter som utförs under en vanlig vecka.
.819
9. Balans mellan krävande och
återhämtande aktiviteter. .602
10.Tid att utföra betydelsefulla
aktiviteter .903
11. God variation mellan vila,
återhämtning och sömn. .808
12. Tiden spenderas på ett
balanserat sätt i vardagen. .798
13. Goda rutiner i vardag .254 14. Goda sömnrutiner. .385
15. Nöjd med rutiner i vardag. .913 16. Aktiviteter som är
betydelsefulla eller som
individen identifierar sig med.
.196
17. Lever upp till de krav individen har på sig själv i olika roller.
.742
18.Lever upp till andras förväntningar i individens roller.
22
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga fem utvalda aspekter inom aktivitetsbalans bland manliga och kvinnliga gymnasieelever i årskurs 3 som studerar på distans. Det totala slutresultatet visade att deltagarna hade en neutral upplevelse av de utvalda aspekterna inom aktivitetsbalans. Deltagarnas upplevelse visade på stor variation inom alla items. Det tyder på att eleverna upplever situationen på olika sätt. Aktivitetsbalans och aktiviteters betydelse är en subjektiv upplevelse och alla individer upplever det på varierande sätt (Wilcock & Hocking, 2015). Författarna har valt att undersöka det totala resultatet inom varje kategori närmare. Engagemang: item 4 visade tendenser på att de flesta skattade ett neutralt eller lägre värde (tabell 1 & 2). Det kan antyda att många inte upplever att de utför tillräckligt med betydelsefulla aktiviteter. Meningsfulla aktiviteter behövs för att individen ska uppleva vardagen som meningsfull (Wada et al., 2010). De sociala begränsningar som påverkats av undervisning på distans och isolering har haft en inverkan på sociala och psykologiska effekter. Det har medfört en förlust av social interaktion, bristen på att träffa andra människor fysiskt på jobbet eller att umgås med vänner i skolan. Detta kan leda till minskad motivation, engagemang och meningsfullhet (Williams et al., 2020). Deltagande i sociala sammanhang är en viktig aspekt för att uppleva meningsfullhet i vardagen och det kan därför ha påverkat resultatet (Taylor, 2017). Detta är ett område som bör undersökas mer i framtiden och som möjligtvis kan prioriteras.
Variation av aktiviteter: item 7 visade att ett flertal upplever att de inte har balans mellan hem, skola, fritid, familj, vila och sömn (tabell 2). Kan den fysiska miljön som eleverna befinner sig i påverkat resultatet? Vid undervisning på distans utförs möjligtvis många av elevernas aktiviteter i hemmet, vilket betyder att eleverna kan uppleva miljön som ensam och mindre motiverande (So, 2008). Spridningen på resultatet visade även att det fanns deltagare som upplevde en god balans mellan aktiviteterna. Det hade varit intressant att undersöka om de har fler aktiviteter som utförs utanför hemmet. Samhörighet är viktigt för att skapa ett optimalt skolklimat för eleverna (Kaufmann et al., 2016). Skolan skulle kunna uppmana eleverna att försöka skapa en samhörighet för de elever som upplever att mycket tid spenderas i hemmet. Författarna antog att variationen av aktiviteter troligtvis har förändrats när skolarbetet sker i elevernas hemmiljö och med de nya restriktioner som de bör ta hänsyn till utanför skolan (Erlandsson & Persson, 2014). Som tidigare studier har visat kan undervisningen på distans påverka elevernas psykiska mående, om eleverna känner sig ensamma eller isolerade (Skolinspektionen, 2020). Begränsningar i aktivitetsutförande kan skapa obalans i variation av aktiviteter och kan ha en påverkan på upplevelsen av aktivitetsbalansen (Wada, Backman & Forwell, 2010).
23
Tid: Det hade varit intressant att granska frågan om tid djupare, för att undersöka varför det var en stor spridning på resultatet. Det kan möjligtvis bero på att vissa elever har lättare för att finna en struktur mellan studier, fritid och vila än andra (Wada, Backman & Forwell, 2010). Tidigare nämnda studier visade att det fanns individer som upplevde positiva egenskaper av de sociala begränsningarna. Det fanns mer tid att spendera med familjen. De som inte arbetade upplevde inget bortfall av inkomst och vissa trivdes bättre med sitt eget upplägg och struktur i vardagen när de jobbade på distans (Williams et al., 2020). Författarna antog att tiden troligtvis fördelas på ett annorlunda vis när eleverna inte åker till och från skolan och utför de flesta aktiviteterna i hemmet (Erlandsson & Persson, 2014). Fördelning av tid påverkar deltagande och val av aktiviteter. Det krävs att tiden som spenderas, fördelas på ett balanserat sätt för att utföra betydande aktiviteter (Wada, Backman & Forwell, 2010). Tiden begränsar och möjliggör vilka aktiviteter vi väljer att utföra (Erlandsson & Persson, 2014).
Rutiner: Rutiner är ett område som är individuellt mellan olika personer. Vissa personer trivs med eller behöver rutiner, samtidigt finns det andra som inte trivs med strukturerade rutiner (Taylor, 2017). I en tidigare nämnd studie om isolering framgick det att flera uppgifter och aktiviteter minskade och de påverkade struktur och rutin. Många upplevde att rutinen att ta sig till jobbet eller skolan påverkade strukturen av aktivitetsmönstret. Det skapade obalans mellan undervisning på distans, grundläggande behoven och personliga uppgifter vardagen (Williams et al., 2020). Resultatet tyder på att vissa elever skulle föredra tydligare och bättre rutiner i sin vardag medan andra upplever att det fungerar bättre. Skolan skulle möjligtvis kunna prioritera att skapa en större tydlighet kring rutiner för att ge eleverna förutsättningar till en god hälsa. Tidigare benämnd studie har visat att de elever som upplever en mer positiv upplevelse av undervisning på distans, är de som ansåg att det fanns en möjlighet att styra över sin vardag (Skolinspektionen, 2020). Däremot kan andra uppleva att de automatiska tidsstyrda vanorna försvann och det skapade svårigheter att rätta sig efter dem. Rutiner och vanor skapas av de aktiviteter som individen utför. Författarna antog att rutiner har förändrats under denna period och eleverna har svårt att hitta rätt typ av rutiner. Eleverna har ett större ansvar för skolarbetet och rutiner kan komma att förändras (Taylor, 2017).
Roller: Ett item inom kategorin visade en mindre spridning än de andra (se tabell 1 & 2). Den stora spridningen kan bero på att upplevelsen av att leva upp till olika roller är subjektiv. Vissa tycker möjligtvis att de inte påverkas av att undervisningen är på distans, medan andra upplever att det sociala kontaktnätet försvinner och att de inte kan uppfylla roller som tidigare uppfyllts (Taylor, 2017). Kan sociala fritidsaktiviteter påverka att ett flertal elever skattade ett högt värde inom kategorin? Kan avsaknaden av sociala fritidsaktiviteter påverkat de låga värdena? Enligt Lowenthall (2009) är det viktigt att skapa möjlighet för eleverna att delta i sociala sammanhang och uppleva samhörighet i skolan. Författarna ansåg att detta var intressant, vilka typer av roller som begränsades eller förlorades samt om nya roller tillkom
24
eller växte. Individen agerar och uppträder varierande beroende på vad individen själv har och vad omgivningen har för förväntningar. Roller i olika sammanhang kan också förändras när den sociala interaktionen i den fysiska skolmiljön försvinner (Taylor, 2017).
Jämförelse mellan könen
I jämförelsen mellan män och kvinnor visade resultatet att det inte fanns en statistik signifikant skillnad mellan könen. Tidigare nämnd studie som jämförde kvinnors och mäns upplevelse av den sociala isoleringen har visat att kvinnorna upplevde en högre grad av rädsla, panik, oro och förtvivlan över den rådande situationen, medan männen var mer optimistiska angående isoleringen och begränsningarna (Karasmanaki, 2021). En annan studie har även visat att det finns skillnader mellan könen i vilka aspekter av aktivitetsbalans som bidrar till stressrelaterade sjukdomar. Att det inte finns tid eller energi till att utföra fritidsaktiviteter har visat sig vara viktigare för kvinnor än för män (Håkansson & Ahlborg, 2018). I denna studie hittade författarna inga tendenser till att kvinnorna upplevde en sämre aktivitetsbalans än männen i några av de utvalda aspekterna. Det fanns några variabler som visade antydan att de fanns en mindre skillnad mellan könen men inte tillräcklig för att vara signifikant (se tabell 1 & 2). Om fler deltagare hade medverkat i studien hade möjligtvis skillnader mellan könen sett annorlunda ut. Aktivitetsbalans är även en subjektiv upplevelse och behöver inte vara kopplat till kön. Alla har sin egen uppfattning och personligheter och anpassar sig till nya situationer på olika sätt (Taylor, 2017). Det hade varit intressant att undersöka hur eleverna upplevde sin aktivitetsbalans innan de var tvungna att övergå till undervisning på distans. Resultatet hade möjligtvis varit förändrat om eleverna hade haft något konkret att jämföra den nuvarande situationen med. Det hade möjligtvis tydliggjort vilka begränsningar som finns i den nuvarande miljön och hur avsaknaden av de rollerna som de har haft i skolan tidigare påverkat eleverna under denna period.
Metoddiskussion
Strategin sannolikhetsurval användes för att möjliggöra att alla elever i klasserna på skolorna har lika stor chans att delta i studien. Författarna valde att kontakta rektorer på 10 olika gymnasieskolor. Det var flera som inte svarade alls eller tackade nej. Vid ett första utskick till ett flertal rektorer svarade endast tre, varav 1 var intresserad. Författarna förväntade sig fler svar vid första utskick. Eftersom många rektorer inte svarade valde författarna att vända sig till skolornas elevhälsa. Elevhälsan innefattade specialpedagoger, kuratorer och skolpsykologer. Det var fler som svarade på mailet och visade intresse. 15 skolor kontaktades varav två skolor ville delta i studien. På grund av exklusionskriterier eller tidsbegränsning deltog endast 3 skolor i studien, författarna vet dock inte hur många olika klasser som svarade. En annan typ av sannolikhetsurval hade kunnat användas, slumpmässigt välja ut x antal skolor i Sverige och kontaktat eleverna direkt via mail eller sociala medier (Kristensson, 2014).
25
Frågorna i enkäten delades in i kategorier utifrån teori och bakgrund. Författarna kan inte garantera att frågorna tillhör specifika områden. Det kan uppfattas som att vissa frågor tillhör en annan kategori. Författarna valde även en skala 1–5, vilket innebär att deltagarna kunde välja ett neutralt svarsalternativ. För att få ett mer specifikt resultat kunde författarna valt en skala 1–4 för att deltagarna skulle ta ställning till ett mer positivt eller negativt svarsalternativ. Ett annat alternativ hade kunnat vara att deltagarna fyller i färdiga svarsalternativ att ta ställning till för att underlätta självskattningen av enkäten. Författarna valde att göra en egengjord enkät, vilket innebär att instrumentet inte är testat för validitet och reliabilitet. Författarna kan därav inte garantera att enkäten är generaliserbar eller att den mäter aktivitetsbalansen på ett säkert sätt. Flera instrument undersöktes noga men inget instrument var specifikt för målgrupp och studiens syfte. Enkätfrågorna testades på personliga nätverk och med hjälp av handledning för att minska skevhet i datainsamlingen och för att frågorna skulle vara tydliga. De frågor som var otydliga eller svåra att förstå formulerades om alternativt tillades en kort beskrivning för att förtydliga (Kristensson, 2014). För att redovisa resultatet valde författarna att använda median som centralmått. Median är ett bra centralmått att använda vid en liten undersökningsgrupp. Medianen ger endast information om det mittersta talet bland observationsvärdena och ger därför inte information om hur spridningen ser ut. Därför användes spridningsmåtten kvartilavstånd för att redovisa hur spridningen såg ut kring medianen och variationsbredd för att redovisa minsta och största observationsvärdet. För att tydliggöra hur alla eleverna hade svarat på skalan så använde författarna även antal för att redovisa statistiken. Genom att redovisa statistiken i nummer så får läsaren en övergripande bild av hur svaren var fördelade bland eleverna (Björk, 2020). Ett item uppmärksammades av författarna vid jämförelse bland könen; Upplever eleverna att de har tillräckligt med aktiviteter som är betydelsefulla och som de identifierar sig själva med. Resultatet visade att männen skattade en högre median än kvinnorna. Männen skattade dock ett lägre medianvärde än kvinnorna på två tidigare frågor som är relaterade till betydelsefulla aktiviteter. Om de upplever att de har tillräckligt och om de har tid att utföra betydelsefulla aktiviteter. Det hade varit intressant att undersöka varför det blev så. Frågan kan ha missuppfattats av deltagarna eller finns det en skillnad mellan aktiviteter som de identifierar sig själva med och betydelsefulla aktiviteter. Frågorna är intressanta för att aktiviteter som en individ kan identifiera sig själv med är oftast aktiviteter som är betydelsefulla eller stora intressen för individen. Sådana aktiviteter är starkt kopplade till hur individen ser sig själv och borde därför vara betydelsefulla för individen (Taylor, 2017).
SPSS användes för att redovisa och analysera insamlade data. Medianvärdet användes som centralmått och är det mest relevanta centralmåttet för att undersökningen innefattar ett lågt urval samt att enkäten innehåller två extremvärden. Författarna valde ett Mann Whitney U-test som är ett icke-parametriskt U-test för att undersöka skillnader i kategoriska utfallsvariabler
26
som mäts på ordinalskalor. Icke parametriska tester används för att göra medianjämförelser mellan de två olika könen som är oberoende av varandra. Mann-Whitney U-test har större möjligheter att upptäcka skillnader om fördelningen är snedfördelad eller om undersökningsgruppen är liten (Björk, 2020).
27
Slutsats
Författarna utförde en tvärsnittsstudie med syftet att kartlägga elevernas upplevelse inom olika aspekter av aktivitetsbalans. Resultatet visar att eleverna har en neutral upplevelse inom samtliga kategorier men att det fanns en stor spridning på resultatet inom alla variabler. Spridningen på resultatet påvisar att aktivitetsbalansen är subjektiv och att alla upplever det på olika sätt. Vissa elever kan behöva mer stöd och resurser från elevhälsan än andra för att bibehålla en god hälsa. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen i de olika kategorierna. Det fanns en viss skillnad mellan män och kvinnor inom några variabler, men undersökningsgruppen är för liten för att dra några slutsatser av resultatet. Instrumentet som användes är inte reliabilitets eller validitet testat vilket innebär att resultatet inte är generaliserbart. Ytterligare forskning om aktivitetsbalans bland elever som deltar i undervisning på distans behövs för att lärare och arbetsterapeuter kan upptäcka elever som är i behov av hjälp. Ytterligare forskning om aktivitetsbalans behövs bland elever som studerar på distans, för att lärare och arbetsterapeuter ska kunna identifiera elever som har en lägre aktivitetsbalans och främja deras hälsa.
28
Referenslista
Björk, J. (2020). Praktisk statistik för medicin och hälsa (Första upplagan). Liber.
Borgh, M., Eek, F., Wagman, P., & Håkansson, C. (2018). Organisational factors and occupational balance in working parents in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health,
46(3), 409-416. doi:10.1177/1403494817713650
Eklund, M., Orban, K., Argentzell, E., Bejerholm, U., Tjörnstrand, C., Erlandsson, L.-K., & Håkansson, C. (2017). The linkage between patterns of daily occupations and occupational balance: Applications within occupational science and occupational therapy practice. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(1), 41-56. http://dx.doi.org/10.1080/11038128.2016.1224271
Erlandsson, L., & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi (1. uppl.). Studentlitteratur AB.
Fırat, M., Kılınç, H., & Yüzer, T. (2018). Level of intrinsic motivation of distance education students in e‐learning environments. Journal of Computer Assisted Learning, 34(1), 63–70. https://doi.org/10.1111/jcal.12214
Folkhälsomyndigheten. (2021) Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gymnasieskolorna övergår till distansundervisning. Hämtad 15 december, 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/december/folkhalsomyndigheten-rekommenderar-att-gymnasieskolorna-overgar-till-distansundervisning/
Folkhälsomyndigheten (2020). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och
covid-19. Hämtades den 14 april 2021 från
Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive
sars, mers och covid-19 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
.
Folkhälsomyndigheter (2020). Sociala relationer kan påverka din psykiska hälsa. Hämtad den
4 maj 2021 från
Sociala relationer kan påverka din psykiska hälsa - Fokus psykisk hälsa
(folkhalsomyndigheten.se)
29
Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2018). Occupational imbalance and the role of perceived stress in predicting stress-related disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(4), 278–287. https://doi.org/10.1080/11038128.2017.1298666
Jacobson, N., Lekkas, D., Price, G., Heinz, M., Song, M., O’Malley, A., & Barr, P. (2020). Flattening the Mental Health Curve: COVID-19 Stay-at-Home Orders are Associated with Alterations in Mental Health Search Behavior in the United States. JMIR Mental Health, 7(6), e19347–e19347. https://doi.org/10.2196/19347
Karasmanaki E. (2021). Impacts of social distancing during COVID-19 pandemic on the daily life of forestry students. Children and Youth Services Review, 120, 105781.
Kaufmann, R., Sellnow, D. & Brandi N. Frisby (2016) The development and validation of the online learning climate scale (OLCS), Communication Education, 65:3, 307-321, https://doi.org/10.1080/03634523.2015.1101778
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Natur & Kultur.
Kroksmark, U. (2014). Hälsa och aktivitet i vardagen: ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSA.
Lowenthal, P.R. (2009). Social presence. I P. Rogers, G. Berg, J. Boettcher, C. Howard, L. Justice, & K. Schenk (Eds.), Encyclopedia of distance and online learning (2nd ed). Information Science Reference.
Riksdagen. (2021). Barns och elevers utveckling mot målen. Hämtad den 6 maj 2021 från Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:191 - Riksdagen
Skolinspektionen. (2020). Utbildning under påverkan av Corona pandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor, 2020:4850
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-publikationer/2020/utbildning-under-coronapandemin---gymnasieskola/
30
Skolverket (2020). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.
Hämtades den 14 april 2021 från
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och
fritidshemmet (Grundskolan) - Skolverket
So, B. (2008). Student perceptions of collaborative learning, social presence and satisfaction in a blended learning environment: Relationships and critical factors. Computers and Education, 51(1), 318–336. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2007.05.009
Sverige's elevkårer (2020). Gymnasieelevers upplevelser av distansundervisning under Corona krisen. Undersökning bland Sveriges Elevkårers medlemmar april 2020. Hämtad 15 december, 2020 från https://sverigeselevkarer.se/media/1860/underso-kning-gymnasieelevers-distansundervisning-under-coronakris-2020.pdf
Taylor, R., & Kielhofner, G. (2017). Kielhofner's model of human occupation: Theory and application (Fifth ed.).
Townsend, E., & Polatajko, H. (2013). Enabling occupation II: advancing an occupational therapy vision for health, well-being & justice through occupation: 9th Canadian occupational therapy guidelines (2. ed.). Canadian Association of Occupational Therapists.
Wada, M., Backman, C. L., & Forwell, S. J. (2010). Theoretical perspectives of balance and the influence of gender ideologies. Journal of Occupational Science, 17(2), 92–103. https://doi.org/10.1080/14427591.2010.9686680
Wagman, P., & Håkansson, C. (2014). Introducing the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21, 227-231. https://doi.org/10.3109/11038128.2014.900571
Wilcock, A., & Hocking, C. (2015). An occupational perspective of health (3. ed.). Slack. Williams, S., Armitage, C., Tampe, T., & Dienes, K. (2020). Public perceptions and experiences of social distancing and social isolation during the COVID-19 pandemic: a UK-based focus
group study. BMJ Open, 10(7), e039334–e039334.
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2020-039334
32
Bilagor
