Vägkorsningar på huvudvägnätet : Analysregistrets uppbyggnad

$ fl des er$ $ E 3 l A t e nP äg» ochtrafikinstitut(!& kiln bi & //

5 B o & ss na! Road&TrafficResearchInstitute

Sj Pre $ $ 5 i X. s & * ' ki 2 s » x 5 n . M i 5 I d 2 ; 1- 2 2 i k i i 2 i $ $ $ s s 2 T f t ; Ser 1 + # 3 % 3: pe - - f i 4 % 3 .. * i ".., T k + D 28 x t ni % f : . is t i 4 jf P s 4i h k+ f v F> +- sae utt9 Sö ; f 4 ä x % i (fx y i å % ö tt i -RUS ä Sfi Es P k $ v. SodR" Så %) i v f 2 v v valt! k ör u Mikel. f i # % 1 i ir 3 s + Y 3 2 k + r 3 + i s X 2 & K E% K k ki 3 E 4 vi 3 * Tk_SF 100 0_{A 5} i s ₂ S + $ $ i s j led » sär * 5 h 8 el 3 + $ m 2 Ä Ph 2 4 å 8 v Hä 4 f f v $ 3 , & f 2 s 2 * 4 2 rl g äk 4 $ duk 2 s

*ERT

'211 i 1980 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 linköping

N 0347-6049 National Road 8: Traffic Research lnstitute ' 5-581 01 Linköping ° Sweden

Va'gkorsningar på huvudvägnätet

Analysregistrets uppbyggnad

2.1 2.2 4.1 4.2 4.3 5.1 5.2 6.1 6.2 6.3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING/REFERAT INLEDNING ANALYSREGISTRETS DATAKALLOR Allmänt

Några definitioner enligt VVK

ANALYSREGISTRETS OMFATTNING OCH INNEHÅLL

ANALYSREGISTRETS UPPBYGGNAD -NÅGOT OM DATABEARBETNINGEN Bestämning av primärväg och sekundärväg Revidering av vissa korsningar

Bestämning av konflikttyper och olyckstyper ANALYSREGISTRETS ANVÄNDNING Begränsningar Påbörjade analyser FILBESKRIVNING/TERMBESKRIVNING Inledning Filbeskrivning Ter mbeskrivning BILAGA 1

Utdrag ur "MATINSTRUKTION FÖR VAGDATABANKEN,

Inventering-korsningar" TF' 1977-09-12 VTI MEDDELANDE le

_5.19_

10 11 18 18 18 21 21 22 27

Vägkorsningar på huvudvägnätet Analysregistrets uppbyggnad av Jörgen Larsson och Ulf Brüde

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 Linköping Sweden

SAM MANFATTNING/REFERAT

Vid statens väg- och trafikinstitut (VTI) pågår för närvarande, på uppdrag av statens vägverk (VV), ett projekt vars uppgift är att beskriva och analysera trafiksäkerheten i vägkorsningar på det statliga vägnätet. Syftet är att ge underlag inför kommande revidering av korsningsanvisningarna. För att med hjälp av dator rationellt kunna genomföra detta projekt har ett analysregister med den enskilda korsningen som observationsenhet skapats. Det har ansetts nödvändigt att som en första etapp av arbetet med den omfattande datamängd som det nu färdigställda analysregistret utgör dokumentera registrets tillkomst och innehåll inte minst med tanke på framtida studier av liknande slag. I föreliggande meddelande beskrivs

tillkomsten av och innehållet i detta analysregister.

Analysregistret har byggts upp genom att data från tre olika register ingående i statens vägverks Vägdatabank (VDB) bearbetats och sammanfo-gats. Från korsningsregistret (VVK) har data angående korsningens utform-ning (uppgift om bl a reglering, belysutform-ning, tillfarter, refuger, sidoanlägg-ningar, busshållplatser) hämtats. Uppgifter om trafikflöde, hastighetsgräns och anslutningars belagda bredd har hämtats från länkregistret (WL). Från olycksregistret (VOB) har antal polisrapporterade olyckor och antal person-skadeolyckor samt antal skadade och dödade personer i varje korsning under perioden 1972-1975 delats upp efter årstid, väglag och ljusförhållan-de. Dessutom har uppdelning gjorts efter -i vissa fall 22 konflikttyper -i andra fall 5 olyckstyper.

l)

Analysregistret omfattar, med vissa undantag , samtliga korsningar på det statliga huvudvägnätet med en eller flera korsande trafikströmmar (ej

oirkulationsplatser), sammanlagt 6 247 korsningar. Tre grundtyper av

korsningar finns:

Korsningar ingående i trafikplatser, korsningar där inte alla ningar har dubbelriktad trafik och korsningar där någon statlig anslut-ning saknas i VVL har exkluderats.

II

0 3-vägsk0rsningar bestående av tre statliga anslutande vägar.

o 4-vägsk0rsningar bestående av tre statliga anslutande vägar och en

övrig (kommunal eller enskild) anslutande väg.

0 4-vägsk0rsningar bestående av fyra statliga anslutande vägar.

Korsningar som ej faller inom någon av dessa huvudtyper har också exkluderats.

INLEDNING

Kunskapen om trafiksäkerheten i vägkorsningar har hittills varit mycket

bristfällig. Åtgärder i korsningar såsom ändrad utformning, belysning,

hastighetsbegränsning rn m vidtages i stor utsträckning av trafiksäkerhets-skäl. Redan 1974 initierades därför ett FoU-arbete, vars uppgift var att beskriva och analysera trafiksäkerheten i vägkorsningar på det statliga huvudvägnätet. Den övergripande målsättningen var att ge underlag inför kommande revidering av VVs korsningsanvisningar. För att rationellt kunna i genomföra denna analys med hjälp av dator fordras uppgifter om korsning-arnas utformning, eventuella regleringar, trafikflöden och inträffade olyc-kor samlade i ett och samma register (analysregister) med den enskilda korsningen som observationsenhetl). Data om inträffade olyckor, samt uppgift om ingående statliga länkars bredd, hastighetsgräns och trafikflöde fanns redan tidigare i olika register i statens vägverks vägdatabank (VDB). Information om korsningarnas utformning (belysning, refuger m m) sakna-des dock.

För att få en uppfattning omvvilka uppgifter som borde samlas in gjordes 1976 en studie av plankorsningarna pahuvudvägnätet i Södermanlands län. Därigenom fick man en viss uppfattning om hur korsningar på det svenska huvudvägnätet är utformade och man hade även möjlighet att göra en mindre olycksanalys. Detta arbete dokumenteras i VTI-meddelande 35 och 362). Erfarenheterna från studierna låg sedan till grund för den riksomfat-tande inventering av samtliga korsningar (med en eller flera korsande trafikströmmar, ej cirkulationsplatser) på det statliga huvudvägnätet, som

genomfördes hösten 1977 - våren 1978 av statens vägverk. De data om

korsningarnas utformning som därvid erhölls lagrades i ett korsningsregis-ter (VVK) ingående i VDB vid statens vägverk. invenkorsningsregis-teringen av korsning-arna dokumenteras i ett utdrag ur vägdatabankens systemdokumentation

(VVT 1/5-04) benämnt VÃGDATA- Rapportering av korsningar, april

1978. (Observera dock att denna publikation ej är helt aktuell.) Del av

förlagen till denna publikation finns i bilaga 1.

1) Dessutom är det önskvärt att även bilda ett register med den enskilda

olyckan som observationsenhet. P 9 a resursskäl har dock detta ännu ej gjorts.

2) Dessutom har en inledande olycksstudie omfattande vägkorsningar på

hela statsvägnätet genomförts i syfte att söka definiera för vägkors-ningar lämpliga olycksmâtt. Arbetet finns dokumenterat i VTI-medde-lande 99.

Det har ansetts nödvändigt att som en första etapp av arbetet med den omfattande datamängd som det nu färdigställda analysregistret utgör doku-mentera registrets tillkomst och innehåll inte minst med tanke på framtida studier av liknande slag.

I det här föreliggande meddelandet dokumenteras således det ovan nämnda analysregister som erhållits genom att data från olika register i VDB

sammanfogats och bearbetats. De datorprogram som använts för detta

syfte berörs dock endast kortfattat.

I arbetet med att bygga upp analysregistret har deltagit förutom författarna till detta meddelande även Bo Karlsson, VTI och Wolfgang Auernig, konsult at VV.

2.1

ANALYSREGISTRETS DATAKÄLLOR

Allmänt

Till grund för analysregistret ligger statens vägverks korsningsregister

(VVK) som omfattar samtliga under hösten 1977 -våren 1978 inmätta

korsningar på det statliga huvudvägnätet med en eller flera korsande

trafikströmmar, (ej cirkulationsplatser).

Uppgift om ingående statliga anslutningars bredd, hastighetsgräns och trafikflöde har hämtats från VVLD, version 1978:1. Grunddata avseende samtliga polisrapporterade olyckor för åren 1972 - 1975 har hämtats från VOBZ). Det hade naturligtvis varit önskvärt att få länkdata från en VVL-version som tidsmässigt närmare ansluter till olycksdata, men VVL-versio-ner för 1972-1975 var ej tillgängliga då analysregistret skapades. Trafik-flödesdata för de statliga anslutningarna har dock omräknats enligt nedan-stående för att vara giltiga för perioden 1972-1975.

Trafikflöde från år Omräkningsfaktor 1971 1,10 1972 1,04 1973 0,99 1974 1,02 1975 0,95 1976 0,90 1977 0,87

1) länkregister ingående i statens vägverks vägdatabank (VDB)

2) basregister - olyckor på det statliga vägnätet - ingående i VDB.

Regler för kodning av olycksdata finns i VV-rapporten TF' 143

"Vägdatabanken, olycksdata. Insamling av trafikolycksdata,

kodan-visningar" 1977-09

Observera att den i sin helhet endast gäller för olyckor fr 0 m 1977.

2.2 Några definitioner enligt VVK

Tillfart/frânfart, anslutning definieras i VVs mätinstruktionD för inmät-ning av korsinmät-ningar enligt följande:

Tillfart är den del av vägkorsningen som är avsedd för trafik mot korsande väg. Tillfarten börjar i den punkt där vägens utformning först påverkas av korsningen, t ex där korsningskurvan eller refug börjar.

Med anslutning menas bredvidliggande till- och frânfart i samma väg

jämte förekommande trafiköar (refuger).

i l l i Anslutning _C q

ä

_'

_I

---' l '

_, . / """'"'*lll*

.Tdtfaçrånfart _Tillfdrt

Deltillfart

Med deltillfart avses de fall då riktningsgivande refug eller sidorefug

Wii

_{' i)}

2./

\.__v_./ Tre

del-tillförts! delar upp tillfart i tvâ eller tre deltillfarter

2

i

1

21

1.

?(70?(

Wtñwüøf

En tillfart w_ w . . . D N

Två deltillforter

Den insamlade informationen om korsningar gäller till stor del korsningens

tillfarter (även uppdelning på deltillfart). Se även bilaga 1.

l) Härmed avses den på sid 1 nämnda "VÄGDATA - Rapportering av

3. ANALYSREGISTRETS OMFATTNING OCH INNEHÅLL

Registret finns i tVå versioner fördelade på tVå olika magnetband. Skillna-derna berör olyckor enligt följande:

i På det ena bandet har alla i VOB tillgängliga olyckor 1972-1975 knutits

till respektive korsning.

0 På det andra bandet har endast olyckor, som inträffat efter den månad

då en korsning eventuellt har förändrats (rn a p utformning, enligt VVK), knutits till respektive korsning.

För övrigt är de två versionerna lika och de innehåller alltså lika många korsningar, 6247 stycken. VVK innehåller dock drygt 6900 korsningar vilket innebär att vissa av korsningarna i VVK ej har tagits med i analysregistret. Det gäller s k mätnollpunkter (dvs korsningar ingående i trafikplatser), korsningar där inte alla anslutningar har dubbelriktad trafik och korsningar

där någon anslutande statlig länk saknas i VVL. Dessutom har korsningar

som även efter sk revidering (se sid 10) har fler än fyra anslutningar uteslutits. Registret innehåller alltså korsningar med tre eller högst fyra anslutningar.

Tre grundtyper av korsningar finns:

0 3 vägskorsningar bestående av tre statliga anslutningar

(korsningstyp 30, 35 och 36)

o 4-vägskorsningar bestående av tre statliga anslutningar

och en "övrig" (kommunal el enskild) anslutning

(korsningstyp 31, 37 och 38)

m1-l

-. 4-vägskorsningar bestående av fyra statliga anslutningar

(korsningstyp 40, 45 och 46)

Korsningstyperna 30, 31 och 40 har lika många anslutningar som har noterats i VVK, medan de övriga korsningstyperna bildats genom att en eller flera "övriga" anslutningar slopats i jämförelse med VVK. (Se vidare

under revidering).

Varje korsning representeras av 10 "hålkortsbilder" om vardera 80 positio-ner. De tvâ första kortbilderna innehåller bearbetade data från VVK och VVL avseende korsningens utformning, reglering, trafikflöde, hastighets-gränser och belagd bredd samt uppgifter om eventuell sidoanläggning eller

busshållplats. Resterande kort innehåller olycksdata. Antal inträffade

polisrapporterade olyckor, antal personskadeolyckor och antal skadade eller dödade personer har delats upp efter årstid, väglag och ljusförhållande. Dessutom har uppdelning gjorts efter-i vissa fall 22 konflikttyper-i andra fall 5 olyckstyper vilket beskrivs på sid 11.

En schematisk översikt över hur korsningarna delats upp ses i figur 1.

samtliga

inventerade

korsningar

. g ..

ansiutan-ej dubbel- Ile!" än de länk

mä thOU- riktad _{4 ansmt' aknas i}

punkter tra fik _{ningar f/VL}

ej 1 ana lysregistret

korsnings- korsnings-

korsninga-'JYP tYP EYP

30, 35 31, 40 96-38, 115,46

primär- Primär- primär-

primär-väg väg ei väg väg ej

apprcx SPPPOX approx approx

rakt rakt rakt rakt

fram fram fram fram

A B A B

I delmängd A uppdelas inträffade olyckor i 22 kcnflikttyper I delmängd B uppdelas intrå ffade olyckor i 5 olyckstyper

Figur 1. Översikt dataflöde

ANALYSREGISTRETS UPPBYGGNAD-NÅGOT OM DATABEARBETNINGEN För att knyta ihop och bearbeta indata till det önskade analysregistret har

ett antal program skrivits. Dessa är skrivna i COBOL för användning på

VVs UNIVAC-dator. En mycket grov programöversikt ges nedan.

sorterar VVK efter län,

knut-i

F

V V0 10 punkt

VVK-S

Gl*

-läser VVL och sorterade VVK, bearbetar dessa data och skapar de två första kortbilderna till analysreglstret, "Fil A"

VOFH

l

?

*I

l*

läser och bearbetar olycksdata från V08 (med hjälp av

kors-VOB \ vomg_ ningsdata från fil A) och därmed

V läggs resterande kortbilder till,

l "Fil BH

ru B

omformar fil B till lämplig form som innehåller de 10

kortbilder-vom:) na och skapar slutligen

analysre-gistret i form av magnetband och listkopia

e P _{analysregister}

Programmen VOFlO och VOFll har skrivits av enkonsult på VV, Wolfgang Auernig. Bo Karlsson, VTI, har svarat för VOFlZ och VOF13.

Några av de moment som utförts i programmen beskrivs i avsnitten LLA-4.3.

4.1 Bestämning av primärväg och sekundärväg

Primärväg definieras i första hand efter företrädesreglering på följande

sä tt.

Varje anslutning rankas enligt nedan: l)iVVK Rank kod I I I II II III III III III mN N F -' O xO U ' l -D W

De tvâ anslutningar som rankas högst blir primärväg.

Trafik pâ korsande väg är skyldiga lämna företräde

Huvudled I Kombination av 3 och 4 Inga vägmärken Huvudled upphör Lämna företräde Stopp Kombination av 1 och 6 Kombination av 2 och 6 Om ej exakt tvâ anslutningar 'rankas högst blir de tvâ vägbenen med högsta trafikflöde primärväg. Om inte det heller är möjligt får de två vägbenen med högsta vägnummer bilda primärväg.

Som sekundärväg anses de vägben som ej utgör primärväg enligt ovan.

1)

VTI MEDDELANDE 211

4.2

10

Revidering av vissa korsningar

En förhandskontroll av inventeringsresultatet visade att i många korsningar i VVK noterades enskilda anslutningar som enligt fotografier och på-platsen-studier (D-län) rimligen torde sakna betydelse ur trafiksynpunkt. Det kunde

t ex gälla en åkerväg som uppskattningsvis har ÅMDil. (Obs att ÅMD för

"Övriga" (ej statliga) anslutningar finns skattade i VVK). För att inte belasta analysregistret med onödigt många sådana anslutningar infördes en "revide-ring" av vissa korsningar vid skapandet av analysregistret. Denna revidering

innebar att vissa enskilda anslutningar togs bort från respektive korsning. Enskilda anslutningar som uppfyller g_å_g_gt av nedanstående tvâ villkor har

reviderats bort.

a Anslutningar som har ÅMD_<__ l (inventeringskodl)=l)

0 Anslutningar som har 1 <ÅMD <25 (inventeringskodl) = 2)

_03h_ samma sidoanläggningskodl) (dock ej 0) i både till- och frånfart. På detta sätt har korsningstyperna 35, 36, 37, 38, 45 och 46 tillkommit.

o korsningstyp 35 - den enda i VVK noterade

Övriga anslutningen har reviderats bort

alla, dock minst tVå Övriga anslutningar i VVK har re-viderats bort

0 korsningstyp 36

.-o korsningstyp 37 - en av två Övriga anslutningar

har reviderats bort

0 korsningstyp 38 - två av tre eller tre av fyra *1

Övriga anslutningar har '

-reviderats bort

i

o korsningstyp 45 - den enda Övriga

anslut-ningen har reviderats bort 32.

a korsningstyp 46 - båda tvâ eller alla tre

övriga anslutningar har re-

..>/<"

viderats bort [75*

Korsningstyperna 35, 36, 37 och 38 har tre statliga anslutningar och kors-ningstyperna 45 ooh 46 har fyra statliga anslutningar

l) kod enl mätinstruktion, VVK VTI MEDDELANDE le

4.3

11

Bestämning av konflikttyper respektive olyckstyper Konflikttyper_

För de korsningar av typ 30, 35, 31 och 40 där primärvägen löper approxima-tivt rakt fram har olyckorna delats upp på 22 olika konflikttyper. De 22 beskrivs i ord i tabell 1, och 18 av dem beskrivs grafiskt i tabell 2. Endast tvâ variabler i VOB för varje inblandat primärt trafikelement har behövts

för att bestämma konflikttyp. Dessa anger vilken anslutning respektive

element kom från (kallas här "KFR") och till vilken anslutning respektive element ämnade fara (kallas här "FMDT"). Hur konflikttyperna definierats programmässigt visas i en grov flödesplan i figur 2 samt i "schemata" i figur 3-4. Observera att i dessa schemata är primärvägen fastlâst i läge 1 och läge 3, vilket ej är fallet i VOB, men hur det praktiskt ordnats redovisas ej här. För trevägskorsningar kan sekundärvägen ligga i antingen läge 2 eller läge 4.

Vid bestämning av konflikttyp 1-14 med hjälp av "KFR" och "F'MDT" har följande rangordning gällt:

0 - vänstersväng har högre rang än högersväng

o primärväg har högre rang än sekundärväg

I om de primära elementen kommer från samma anslutning har

ordning-en mellan dem allra högst rang. Exempel: 5

--b

L..

_{l_-_F>}

_U_

P P=primärväg S=sekundärväg

Denna olycka anses vara av konflikttyp 2 "vänstersväng från

primärväg-konflikt med frân motsatt häll på primärvägen kommande fordon". Den

benämns alltså ej_ som: "högersväng från primärväg - ...."

12

_Olyckstyper

Fem olyckstyper har bestämts. Detta har gjorts för alla korsningar av typ 36, 37, 38, 45 och 46. Dessutom har detta gjorts i de korsningar av typ 30, 35, 31 och 40 där det inte gäller att primärvägen löper approximativt rakt fram. De fem olyckstyperna är:

5 = singleolycka

FF' = flerfordonsolycka

D = djurolycka

C = cykel/moped-olycka

V = övrig olycka

(Fotgängarolyckor räknas här till "Övrig olycka")

l3

Tabell 1 Konflikttyper, verbal beskrivning

Konflikt-tYP

l vänstersväng från primärväg - konflikt med bakomvarande fordon 2 " " " - konflikt.med från motsatt håll

på primärvägen kommande fordon 3 " " " .- konflikt.med fordon på

sekundär-väg

4 högersväng från grimärväg - korflikt med bakcnwarande fordon eller med fordon på sekundärväg 5 vänstersväng från sekundär-- konflikt med från höger på

primär-väg véknazldxumnuåe fordon som.avser att köra rakt fram

6 " " " - konflikt med från vänster på pri-märvägen kommande fordon som av-ser att köra raktfran

7 " " " - konflikt med bakomvarande eller mötande fordon på sekundärväg 8 högersväng från sekundär- - konflikt med bakomvarande fordon

väg eller konflikt mellan icke

sväng-ande fordon, båda på sekundärväg 9 högersväng från sekun'" - - konflikt med från vänster çå

pri-väg . märvägen kommande fordon som av-ser att köra rakt fram

lO konflikt mellan icke svängande fordon, båda påpri.ä väg, lik-riktade kurser

ll konflikt mellan icke svängande fordon, båda på prrmärväg, mot-riktade kurser, olyckstyg = omkörning

12 konflikt mellan icke svängande fordon, båda på primärväg, mot-riktade kurser, olvc styp = möte

l3 konflikt mellan icke svängande fordon, fordon på primärväg i kon-flikt med från vänster kommande fordon på sekundärväg

l4 konflikt mellan icke svängande fordon, fordon på primärväg i kon-flikt med från höger kommande fordon på sekundärväg

15' ensamt fordon på primärväg, raktframrörelse avsedd l6 " " " sekundärväg, " "

l7 " " Idzmnar från primärväg, svängande rörelse avsedd

18 ll I' N ll , N 1' H

19 fotgängarolycka 20 djurolycka

Zl 'cykel/moped-olycka

22 ,övrigt '

Konflikttyp 1-14 avser flerfordonsolyckor, där fordon kan vara:

bil, buss, lastbil, mc.

ä 9 10 11 _{4 m m r- a. ,Q A} V T I M E D D E L A N D E l e ol_yc kát yp = m öt a

I

JH_ Ju_ 4 L ,Hag ,1:11 JL'J L -J\L JL JL JJ_

*rwlrñlrñr-Jr iv!!

J

?C W

\

Jil. _JLi_ _1ng .11_

DJ/f. :LV _JJKL _LH_ _IIL

*Mr '1t- "nfr ?fr

1

1141:; -1 L

..14 L- _gå_ .1% JJkL.

cl 7< k5 t7 p = O m kän n; ns L / ? r L_ / r E -vr L fr '-L 0 ? ._1 L .J L -J 4-* 4-;

køn çi lk tt yp T a b e l l 2 14 K o n f l i k t t yp l -18 . I l l us t r a t i o n .

Läs OlyckSFoSt olyckstyp anist V08:-å&q®Mx Nej Ja

korsn'mgen enl. V08 överens- 33 antal trafks eLement 'I VOB >I N ej

antal trafik-element. 1 VOB :2

_{kammar frånsam -}Prärn'ára elementen

bestäm konflikttyp enL. '§33- 41 Figur 2

[kommet/p: :9 i

15 olyckstYP: ;-Ja J° kon-Füküyp-120 ,konflikttyp=22 *bestäm konfll kt ' typ '516,17|18,22 NEJ. olyckst7p= C. Jo konflikttyp=21

;möjL'xjt fa'an 2 Nej _{konflikttyp=22J}

pr? :nåra element Ja

bestäm konfi;kttyp

enl, çu'g. 3

Översikt,

*ll härmed avses att:

bestämning av konflikttyper

Nej vkonçLakttypw

0 antal anslutningar enligt VOB är rimligt med hänsyn till

vilken korsningstyp respektive korsning tillhör (enl VVK) 0 primärvägen går rakt fram enl VOB

16

2 2

.a

.EJ L__

__J L..

P33?" 1 3 gggår- 1 3 _"7 7"' _-TéF"'

:Lo-.ment A :Lcmcnt B Konflikt_ _ kmçlikt_

KF! ?MOTD 'KFR ?MOT '-VP KFR ?MOT KFR FMOT *#9

i 2 2 I 22 I 2 5 i 2 I 2 2 5 5 I 2 3 2 2 I 2 2 4 3 i 2 3 § 2 2 3 2 I i 3 3 I 12,12 1 3 2 3 5 l 3 3 2 22 I 3 2 é Q__ \ 3 3 4 2 I 4 2 I 22 l 4 3 i 22 i 4 2 3 22 \ H 5 2 22 1 + 2 4 4 1 4 3 4 2 2 1

...J L_

__J

i 3 1 3

_15?"

*jr*

KF? ?HOT »02 moT m2 FMGT '-022 FMC? kaj:

kt-! 2 År I 3 2 I 3 3 9 l 2 4 2., 3 2 I 3 2 22 l 2 41 '3 22 2 l :5 4 22 I 3 4 I 5 2 3 5 1 2 l 5 I» 2 14 2, .3 3 2 22 I 3 ta :5 9 2 3 3 1+ 3 l ä 4 t 22 2 4 3 ! :ä

'

4

i: 2

22

2 4,

3

2

22

1 4

a 3 i 22

2 4

3 i,

3

2

_.1 L...

...i L___3

1 1

IF

hf'-kenfh'kt ' kan?I Åkte

kFE FHOT :0:2 nad? typ m ;när (Fi ?MOT typ

2 1 9 i 1 3 ! 4 5 2 l ä 2 2 3 i 4 2 B 2 1 4+ 3 22 3 I 4 3 22. 2 3 # 1 2 3 2 4 I 2 2 3 4 2 7 :5 2 1: 2 11 2 gwr_ 4 5 7__ 3__3 m _& 3 22 2 4 4 I 7 3 4 4 I 3 2 4 4 2 8 3 11- 4+ 2 3 2 4 4+ 3 22 3 Le 1: 3 22

(szo ene: mono) :7 konfiik'tfyp222

1), KFR= kom från FMOI= färdades mot V

Figur 3 Bestämning av konflikttYP; de två primära

elementen kommer från olika anslutningar.

l7

2 2

1

_{_Tj_}

=

1...,

_IH

l_-clçmcnt A :Lcmcnt B bunke_ kmçnkt_

.KF-'R :MOT KF? FHOT av.: KF? FHOT KFR 9451- :19

( 2 j 2. i 2 I 2 | 8 l 2 I 3 l 2 l 2 3 8 t 2 I 4- l 2 1 '2. 4 8 t 3 2 2 22 2 3 1 I 1 I 3 I 3 10 2 3 2 3 7 f 5 I 5 2. 2 3 2 4 7 i 1-: I 2 4 2 17 2 I 22

I

4

l

3

A

2

4

2.

5

22

1

4

I

e»

4

2

4

'2

4+

a

2 2

.__l I...

...J L_3

1 3 1

__l 4 F_

"74

I_-konClez< ; kanélf'ct-K ;39 ;Mm- Kgç ;M01- ey 9 KFR ;MOT 4 K?? Fram än 3 I J 1 to + i A I 7 3 I 3 2 22 4 I 4 2 ? 3 I 3 4 22 4: I 4 (5 7 5 2 3 1 ä 4 1 e I 22 3 2 5 2 4 4 2 ä 2 5

3

2

3

4

4

4-

2

4

5

22

3 a 3 i i 5 3 4 i 5 3 4 3 2 ' ä 3 4 2 5 3 e 3 4 | 4 5 4 3 8

(KFR=0 eLLer FHOT=O> '-77 bnfukttYP = 22

oss att ordn'maen menqn trafikelementen är avgörande

Figur 4 Bestämning av konflikttyp,

VTI MEDDELANDE le

de två primära elementen kommer från samma anslutning.

5.1

5.2

18

ANALYSREGISTRETS ANVÄNDNING

Begränsningar

Från början var det tänkt att bilda tVå register - ett med korsningen som enhet och ett med olyckan som enhet. Då det nu av resursskäl endast blivit fråga om ett analysregister med korsningen som enhet innebär det att några uppgifter om varje enskild olycka ej kan erhållas i detta register. Man kan ej heller urskilja vilka enskilda fordon och förare som varit inblandade. För varje korsning finns uppgift om vilken månad som korsningen senast

förändrades map utformning eller reglering (kan även avse nybyggnad).

Någon uppgift om vilken förändring som gjorts finns dock ej, vilket gör att analysregistret ej direkt (utan kontakt med respektive vägförvaltning) kan

utnyttjas som underlag för före-efter studier. Någon uppgift om huruvida

korsningen är belägen i tätortsmiljö eller på landsbygd finns ej i registret (se dock nedan).

I registret finns endast olyckor vilka inträffat 1972-1975. I en nära framtid kan det dock bli aktuellt att utöka registret med olyckor från åren 1976-1978. Resultaten från nedanstående analyser avvaktas dock först.

Påbörjade analyser

De delar av registret som hittills utnyttjats för analys anges översiktligt i figur 5. Hittills utförda analyser har koncentrerats på två delmängder:

0 Korsningstypl) 30, 35, 31 och 40 som har hastighetsgräns 3_ 70 km/h på

alla statliga anslutningar och med primärväg som går approximativt rakt fram (dessutom vissa villkor angående trafiksignal, gång- och cykelbanor samt företrädesreglering). Avsikten har varit att analysera en någorlunda homogen typ av "landsbygdskorsningar".

I Korsningstyp 30, 35, 31 och 40 som har hastighetsgräns 50 km/h på alla

statliga anslutningar och med primärväg som går approximativt rakt fram (dessutom vissa villkor angående trafiksignal, företrädesreglering

och refug).

Avsikten har här varit att få en någorlunda homogen

samling av korsningar med tätortskaraktär. 1.) Angående korsningstyp se sid 5 och sid 10 VTI MEDDELANDE le

19

Dessa tvâ delmängder har delats upp m a p trafikflöde (totalt inkommande trafik, andel sekundärtrafik), belysningskombinationl) och refugkombination lvl). Därvid har information erhållits om hur antal korsningar, antal olyckor och antal olyckor per inkommande fordon varierar m a ;3 dessa variabler.

1) se termbeskrivning kapitel 6

;VOan% på aHa 3: 'Ni avisåtnâq 4030 raki{ramgående övr-?Åman/'33 206 3822 ej frqf'iks'agn. 3

3819

CJ' Sång cykel' bina $7S3 Företräda-kamb. 6 372 338| korsn3n§StyP Q0 i

/ 51

1_ 394]

Figur 5 Analysregistret, mängder VT I MEDDELANDE 211 20 heLq analägrggxstret

4,247

korSn'amastyp

30,35, 31,40

'än/råga

253

5994

50th På alla statt. qnsl. 'JM/riga

965

raktfram3âende priamärväj

999

övr 15) 8U+ ej trafiksign.

U9_

274

Företräda-komb. 5./ 6 IG?-667 fefuskomeI

:napp

653

del-6.1

21.

FILBESKRIVNING/TERMBESKRIVNING

Inledning

Registret finns som tidigare nämnts i tvâ versioner på två olika magnetband

o Band VV3062 innehåller version 1 där alla i VOB tillgängliga olyckor

knutits till respektive korsning

o Band VV3116 innehåller version 2 där endast olyckor som inträffat

fr 0 m månaden efter en eventuell förändring av korsningen För övrigt är banden lika och det gäller:

EBCDIC-KOD, Nolabel RECORDFORMAT = U

RECORDLENGTH = 800 tecken BLOCKSIZE = 2400 tecken DENSITY = 800 bpi

Varje korsning representeras av 10 "hâlkortsbilder" om vardera 80

positio-ner. De 2 första korten beskriver respektive korsning. Resterande 8 kort

innehåller olycksdata.

Det gäller att ej specificerade positioner har lämnats blanka.

Om uppgift saknas och skall saknas t ex flöde för sekundärväg 2 i

3-vägskorsning gäller kod 0. Observera att omvändningen ej alltid gäller,

d v 3 kod 0 betyder ej säkert att uppgift saknas och skall saknas.

Om uppgift skall finnas men saknas t ex flöde för sekundärväg 2 i á-vägskorsning lämnas blank (om ej annat anges).

Uppgifterna lagras högerjusterat med utfyllnadsnollor till vänster. Nollut-fyllnad har gjorts även för frekvenser (olycksdata) lika med noll.

6.2 Kortbild l Position 1-.5 6- 7 8-'9 10-16 17-18 19-20 21 22 23-24 25-27 28-33 34-39 40-43 44-47 48-49 50-51 52-53 54-55 56 57 58 59 60-64 65-69 70-74 75-79 22 FILBESKRIVNING Variabel Löpnummer Län

Deck (=kortbild)

Knutpunkt

Typ (även benämnd "korsningstyp")* Under-typ*

Förskjuten korsning

Intilliggandde 3-vägskorsning

Ändring

A-punkt från vilken primärväg 1 kommer Vägnummer för primärväg l Vägnummer för primärvåg 2 Vägnummer för sekundärväg 1 Vägnummer för sekundårväg 2 Hastighetsgräns för primärväg l Hastighetsgräns för primärväg 2 Hastighetsgräns för sekundärvåg 1 Hastighetsgräns för sekundärväg 2

Högsta förekommande hastighetsgräns på primärväg Lägsta förekommande hastighetsgräns på primärväg Högsta förekommande hastighetsgräns pa sekundärvåg Lägsta förekommande hastighetsgräns på sekundärväg

Trafikflöde (AMD) för primärväg 1

Trafikflöde (ÅMD) för primärväg 2

Trafikflöde (ÄMD) för sekundärväg l

Trafikflöde (Å MD) för sekundärväg 2

* Endast för korsningstyp 30 med undertyp 01 -05 och korsningstyp 35 med

undertyperna 01-03 år primärväg 1, primärväg 2 och sekundärväg 1 entydigt definierade.

Kortbild 2 Position l- 9 10-12 13-15 16-18 19-21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33-34 35 36 37 38 39 40 41-42 43-44 45-46 47-48 49 50 51 52 23 Variabel se kortbild l Krönbredd för primärväg l Krönbredd för primärväg 2 Krönbredd för sekundärväg 1 Krönbredd för sekundärväg 2 Företrädesreglering primärväg 1 Företrädesreglering primärväg 2 Företrädesreglering sekundärväg 1 Företrädesreglering sekundärväg 2 F'öre trädeskombination Gäng-/cykelban'a Trafiksignal Belysning primärväg 1 Belysning primärväg 2 Belysning sekundärväg 1 Belysning sekundärväg 2 Belysningskombination Tillfartskombination Antal körfält primärväg 1 Antal körfält primärväg 2 Antal körfält sekundärväg 1 Antal körfält sekundärväg 2 Körfältskombination Refug primärväg 1 Refug primärväg 2 Refug sekundärväg 1 Refug sekundärväg 2 Målad refug primärväg 1 Målad refug primärväg 2 Målad refug sekundärväg 1 Målad refug sekundärväg 2

24 Kortbild 2 (forts) Position 53 54 55 56 57 58-59 60-61 62-63 64-65 66-67 68 69 70 71 Variabel Refugkombination I Refugkombination II Refugkombination III Refugkombination IV Refugkombination V Sidoanläggning primärväg l

Sidoanläggning primärväg 2

Sidoanläggning sekundärväg 2 Sidoanläggning sekundärväg 2 I Sidoaanläggningskombination Busshâllplats primärväg l Busshâllplats primärväg 2 _ Busshållplats sekundärväg l Busshâllplats sekundärväg 2 VTI MEDDELANDE 2 ll

25

' Kortbild 3

Position Variabel

1- 9 se kortbild 1

10-53 Antal polisrapporterade olyckor fördelade på 22 st

konflikttyper (2 pos per konflikttyp)

54-55 Antal polisrapporterade olyckor under sommartid

56-57 " " " under vintertid

58-59 " " " vid torr vägbana

60-61 " " " vid vat vägbana

62-63

"

"

"

vid is/snö-belagd vägbana

64-65 " " " vid okänt väglag

66-67 " " " i dagsljus

68-69 " " " i mörker

70-71 " " " i okänt ljusförhållande

72-73 " " " totalt i korsningen

74-75 Antal lindrigt skadade " " "

76-77 Antal svårt skadade " " "

78-79 Antal dödade " " "

Kortbild Position 4 1- 9 10-73 5 1.9 10-73 6 1-9 10-73 7 1.- 9 10-65 8 1-. 9 10-65 9 1- 9 10 .-65 10 1- 9 10 -65 VTI MEDDELANDE 2 ll 26 Variabel se kortbild 1 Antal polisrapporterade

analogt med kortbild 3 personskadeolyckor

se kortbild 1

Antal skadade eller dödade personer analogt med kortbild 3

se kortbild 1

Antal svart skadade eller dödade personer ana-logt med kortbild 3

se kortbild 1

Antal polisrapporterade olyckor i mörker ana-logt med kortbild 3

se kortbild 1

Antal polisrapporterade personskadeolyckor i mörker analogt med kortblld 3

se kortblld

Antal skadade eller dödade personer i mörker analogt med kortbild 3

»-se kortbild 1

Antal svärt skadade eller dödade personer i mörker analogt med kortbild 3

27

TERMBESKRIVNING

Variabel Innebörd, värden

Löpnummer löpande numrering av korsningarna

1, 2, ..., 6247

Län 02:8, 03=C, 04:0, 05:5, 06=F, 07=G,

08=H, 09:1, 10=K, ll=L, 12=M, 13=N,

14:0, 15:13, 16=R, 17:5, 18=T, l9zU,

20=W, 21=X, 22=Y, 23:2, 24=AC, 25=BD

Knutpunkt Identifikation av korsningen på formen XXXXYYY

XXXX=kartblad_{YYY=A_punkt enl vagdatabankens referenssystem}.. **

Typ*

ej reviderade

korsningar:

(korsningstyp) _{30 = tre statliga anslutningar}

31 = tre statliga anslutningar och en övrig 40 = fyra statliga anslutningar

reviderade korsningar:

35 = tre statliga anslutningar 36 = tre statliga anslutningar

37 = tre statliga anslutningar och en övrig 38 = tre statliga anslutningar och en övrig 45 = fyra statliga anslutningar

46 = fyra statliga anslutningar

* Endast för korsningstyp 30 med undertyp 01-05 och korsningstyp 35 med

undertyp 01-03 år primärväg l, primärväg 2 och sekundårväg l entydigt definierade

** revidering se sid 10

28

Variabel Innebörd, värden

Undertyp* Gäller korsningstyp 30

5.

F?

P2

undertyp 01

5, A R \ P2 undertyp 02 5.

P,

/

P2

undertyp 03

sl P, undertyp 04 P2 P, 5, undertyp 05 P2 Övriga undertyp 09

I undertyp 01, 02 och 03 löper alltså primärvågen approximativt rakt fram.

För korsningstyp 35 bestäms undertyp 01, 02 och 03 som för korsningstyp 30. De korsningar som ej kan hänföras till någon av dessa tre undertyper får undertyp 99.

Pzprimärvåg S=sekundärväg

*se fotnot sid 27

29

Variabel

Innebörd, värden

Undertyp Gäller korsningstyp 31

\\\ _{\\ ,I/}

P 7 P _-å\ P _\

\_{\\ i}n

' P

P P

För korsningstyp 36, 37, 38, 45 och 46 anges endast undertyp 99

Ezövrig (ej statlig) anslutning

undertyp 10 undertyp 20 resp 21 undertyp 30 resp 31 undertyp 40 undertyp 50 undertyp 60 resp 61 undertyp 70 undertyp 80 övriga undertyp 90

30

Variabel Innebörd, värden

Undertyp gäller korsningstyp 40

5 P p undertyp 10 S 5 P E_- P undertyp 20 .S 5 P P undertyp 30 S P ;i P undertyp P -74- P < undertyp 50 9 P E undertyp 60 undertyp 70 P \ \\\5 L undertyp 80

P

P

övriga

undertyp 90 Pzprimärväg stekundärväg rrrn'r AADTNTNDT 7\7\TT\T:' '71 1

Variabel Färsk ju ten korsning Intilliggande 3-vägskorsning

Ändring

A-punkt från vilken primärväg 1 kommer Vägnummer Hastighetsgräns Högsta/lägsta hastighetsgräns på primärväg/ sekundärväg Trafik flöde

QÅAMD)

31 Innebörd, värden 1=förskjutning 0-30 m 2=i annat fall

blank tills vidare

ändring av korsningens utformning eller reglering 01=ändring före 1972-01-01

02=ändring under januari 1972 03=ändring under februari 1972

86=ändring under januari 1979 enligt VVK

för primärväg anges även s k decimaler ex vis 0004.04 9000=icke statlig anslutning

avser hastighetsgräns närmast före korsningen

02= 70anh

03= 90anh

04:110Mnm

09 = okänt eller Övrigt exkl okänt eller övrigt

koder som ovan

för statlig anslutning: ÄMD hämtat från VVL och som omräknats att vara giltigt för perioden 1972-1975

för Övrig anslutning:

ÅMD hämtat från VVK och anges i form av en klassmitt

12 =k0d* 10,11

37 = " 20

74. = " 30

162 = " 21

200 = " 40

400 = " 50,51

* koder enl mätinstruktion VVK

Variabel '_Krönbredd Företrädes-reglering Företrädes-kombination Gäng/cykelbana Tra fiksignal 32 Innebörd, värden

anges i dm, lika med belagd bredd för belagd väg och bärig bredd för grusväg (enligt VVL för statlig anslutning

och enligt VVK för övrig anslutning)

1 = varierande krönbredd 9 = uppgift saknas

kod 08 enligt mätinstruktion, VVK

1 = primärvägen företrädesreglerad men ingen skyltad väjningsplikt eller stopplikt

2 = primärv'a'gen företrädesreglerad m h a väjningsplikt, men ej stopplikt, dock ej på alla sekundärvägsanslut-ningarna

3 = primärvägen företrädesreglerad m h a stopplikt men ej väjningsplikt, dock ej på alla sekundärvågsanslut-ningarna

4 = primärvägen företrädesreglerad m h e både väjnings plikt och stopplikt

5 = primärvägen företrädesreglerad m h e väjningsplikt på alla sekundärvägsanslutningar

6 = primärvägen företrädesreglerad m h e stopplikt på alla sekundärvägsanslutningar

8 = övriga fall

Kod enligt mätinstruktion

P P 5 S 1 0*/3/4/5 . 0/6 2 " 1/7 0/6-3 " 2/8 0/6 4 " 1/7 2/8 5 " 1/7 6 " 2/8 8 övriga fall P = primärvägsanslutning S = sekundärvägsanslutning

1 = förekomst av gäng och/eller cykelbana = i annat fall

1 = förekomst av signaler enbart för fordonstrafik

2 = förekomst av signaler som primärt reglerar gång och-/eller cykeltrafik

3 = kombination av 1 och 2 8 = i annat fall

* Om kod 0 (noll) förekommer i alla anslutningar gäller företrädeskombina-tion = 8

33

Variabel Innebörd, värden

Belysning kod 0-5 enligt mätinstruktion VVK

Belysnings- 01 = ingen belysning

kombination 11 :belysning av vägmärken på minst en primärväg, ej

på sekundärväg _

12 = belysning av vägmärken på minst en primärväg, minst en sekundärväg

13 = belysning av vägmärken endast på sekundärväg 21

2%: endast vägkorsningen belyst (olika varianter) 23

gå - "lång" belysning på en primärväg, ej på sekundärväg 33 = "läng" belysning på två primärvägar, ej på

sekundär-väg

34]_"lång" belysning på endast en primärväg och minst 35 " en sekundärväg

36 :"lâng" belysning på två primärvägar och minst en.. sekundärväg

' = "lång" belysning på endast sekundärväg kod enl mätinstruktion

P P 5 5 01 0 0 0 0 11 1 0-1 0 0 12 1 0-1 1 0-1 13 0 0 1 0-1 21 2 0-2 0-1 0-1 22 2 0-2 2 0-2 23 0-1 0 2 0-2 31 3 0-1 0-2 0-2 32 3 2 0-2 0-2 33 3 3 0-2 0-2 34 3 0-1 3 0-3 35 3 2 3 0-3 36 3 3 3 0-3 37 0-1 0-1 3 0-3 38 2 0-2 3 0-3 P = primärvägsanslutning S = sekundärvägsanslutning

Tillfarts- 1 = endast en deltillfart i varje tillfart

kombination 2 = två eller flera deltillfarter i minst en

primärvägs-tillfart >

3 = tvâ eller flera deltillfarter i minst en sekundärvägs-tillfart

4 = kombination av 2 och 3 8 = i annat fall

34

endast ett körfält i tillfarten

tvâ körfält i tillfarten mer än två körfält i tillfarten i annat fall Antal körfält m ur e n -4 Körfälts-kombination

endast ett körfält i varje tillfart

tvâ eller flera körfält i en och endast en primär-vägstillfart

två eller flera körfält i två primärvägstillfarter i annat fall N l -J II II C D M ll Il VTI MEDDELANDE 2 ll

35

Variabei Innebörd, värden

Refug 01 = kod* 0 i alla deltiilfarter, d v 3 refug saknas

10 = endast kod 1 20 = endast kod 2 endast kod 3

endast kod 4

endast kod 4 och 5 endast kod 4 och 10 endast kod 4 och 7 endast kod 4 och 11

övrigt med kod 4 (kod 6,7 el 8 får gi förekomma)

endast kod 5

övrigt med kod 5 (kod 4, 6, 7 el 8 får ej förekom-ma) 60 = kod 6 förekommer 61 = kod 7 förekommer 62 = kod 8 förekommer 70 - endast kod 9 m xn c n p4 > c n p t r w xo c > m c n \ 4 m \ n c > o 80 = endast kod 10

89.: övrigt med kod 10 (kod 4, 5, 6, 7 el 8 får ej förekomma

90 = endast kod 11 98 = övriga med kod? O

Målad refug 1 = 1 deitillfart i tillfarten, kantmarkering vänster

kod** 4

2 = 1 deitiilfart i tiilfarten, kantmarkering vänster kod** 5 deltiilfart i deitilifart 2 kod** kod** 3 = 2 deltillfarter 4 4 4 = 2 " 4 0/1/2/3/6 5 = 2 " 0/1/2/3/6 4 6 = 2 " 5 5 7 = 2 " 5 0/1/2/3/6

8 = 2

"

0/1/2/3/6

5

..

4

5

9 = 2 {5 {4 O = övriga fail

* = refug vänster enl mätinstruktion VVK

** = kantmarkering vänster enl mätinstruktion VVK

Variabel

Refugo

kombination I

36

Innebörd, värden

i = kod* 4 finns i en och endast en pv (primärväg), och

kod 9 el ll i en och endast en sv (sekundärväg).

Kod 6, 7, 8 får ej förekomma i någon anslutning 2 = kod 4 finns i båda pv, och kod 9 eller ll i två sv kod 6, 7, 8 får ej förekomma i någon anslutning 3 = kod 6 finns i minst en anslutning

kod 4, 7, 8 får ej förekomma i någon anslutning 4 = kod 7 finns i minst en anslutning

kod 4, 6, 8 får ej förekomma i någon anslutning 5 = kod 8 finns i minst en anslutning

kod 4, 6, 7 får ej förekomma i någon anslutning 6 = kod 4 finns i minst en anslutning

kod 6 el 7 förekommer i minst en anslutning 9 = övriga

kod enli gt mätinstrukt ion

P P .5 5

1

_{4 0-3, s, 9, H 0-5310,}

9-1 '2 2 4 År 9, 9, H

A J A i A L A

\ *Y _{_}

3 6 5 minst en anslutning ej kod 4,758 1 ngn anLu'Ln.

4 7 3 minst- en anslutning 4,618 M ha 5 Ö minst en anslutning *1 4.5,? va .4 e 4 i minst. en anslutning *6,7 i minst en anslutninq 9 övriga P = primärvägsanslutning S = sekundärvägsanslutning

A = anslutning (allmänt)

* refug vänster enl mätinstruktion, VVK

Variabel

Refug-kombination II

* refug vänster enl mätinstruktion, VVK 37

Innebörd, värden

1 = kod* 5 i en och endast en pv, kod 11 i den andra pv

2 = kod 10 i en och endast en pv, kod 11 i den andra pv

3 = kod 5 i en och endast en pv, kod 9 i den andra pv

4 = kod 10 i en och endast en pv,

kod 9 i den andra pv 5 = kod 9 el 11 i minst en pv,

kod 5 el 10 får ej finnas .i någon pv 6 = kod 5 finns i båda pv

8 = kod 10 finns i båda pv 9 = övriga

kod enLiñt mö'finstruktion

P P 5 5 1 5' H 0-12 0-12 2 10 M V

:5

5

9

h

x.

4+

10

9

u

v

'5

9, H

0°4,é -9

v

w

11,12

6 5 5 V h

7

5

:0

m

a

8 10 10 m M 9 övr-iso VTI MEDDELANDE 2 ll

Var iabel

Refug-kombination III

38

Innebörd, värden

l =k0d* 3 i minst en sv, inga övriga sv -refuger 2 = kod l el 2 i minst en sv, inga övriga sv-refuger 3 :endast kod l el 2 i en sv, endast kod 3 i den andra 4 :kod 3 i en sv,

kod 9 ei ll i den andra utan kod 4 i pv, inga övriga sv -refuger

5 :kod l e12ien sv,

kod 9 el 11 i den andra utan kod 4 i pv, inga övriga sv -refuger

6 :kod 9 el 11 i två sv utan kod 4 i någon pv, inga övriga sv -refuger

7 = endast kod 9 el 11 i en och endast en sv, inga övriga sv -refuger

8 :endast kod 0 i sv

9 = övriga

kOd enligt mätinstruktion

i

P P 5 5 Anm.

0-12 0-12

:5

0,3

"

Lim_ 0-2

..

u

194,2

311111i'

0-3 5420-35-12 3

M Lejkodltingnprimcdfväg

u

a

:,2

9,7?

- " M

M

H- .--näm

__ U M

M

79'

9,41

0

0-22* 0-:2

ö

övr-ng

* refug vänster enl mätinstruktion, VVK VTI MEDDELANDE 2 ll

Variabel

Refug-kombination IV

39

Innebörd, värden

1= endast kod* 0 i alla anslutningar

2 = endast kod D i båda pv, minst en sv har kod ;é 0 3 = kod 5 el 10 får ej finnas i någon pv.

Minst en pv har kod ;E 0. Alla sv har endast kod 0.

4 = kod 5 el 10 finns i en och endast en pv. Endast kod 0 i sv.

5 = kod 5 el 10 finns i båda pv. Endast kod 0 i sv.

6 = kod 5 el 10 får ej finnas i någon pv.

Minst en pv har kod ;é 0. Minst en sv har kod ,4 0. 7 = kod 5 el 10 finns i en och endast en pv.

Minst en sv har kod ,4 U. 8 = kod 5 el 10 finns i båda pv.

Minst en sv har kod ,1. 0. 9 = Övriga

kod enligt mötinstruktion

D D 5 S 1 O O O O 2 O 0 1-12 0-12

:5 1-4,s-9 041,09

0

0

11,12 11,12 4 5,10 O-4,é-9 O O _WH_ 11,12

5

5,10

5/ 10

0

0

e 1-4,e-9 041,09

1-12

0-12

..._M_.L'..4,iå___ ,IHJ/,1.2.0 .. .-_. _____,._ 7 5,10 041,68 1-12 0-12 L 11,12

8

5/10

5,10

1-12

0-12

9 övñgq

* refug vänster enl mätinstruktion VVK

Variabel Refug-kombination V Innebörd, värden 40 1 = kod* 5 endast. i en pv, ej på sv 2 =: kod 5 i båda pv, ej på sv 3 = kod 5 endast i en sv, ej på pv 4 = kod 5 i båda sv, ej på pv 5=kod5 i en pv och en sv 6 = kod 5 i en pv och tvâ sv 7 = kod 5 i två pv och en sv 8 = kod 5 i tvâ pv och två av

9 = övriga

kod anlagt mätinstrukticn

P P 5 s

1

5

0-4, 6 0-4, 4, 0-4, 6

2

5

'5

0-4,e 04,43

.3 041,9 0-4,é

5

04%

4 04,4; 04,6

5

5

5

5

04,6

5

04,4:

6

5'

04,6

5

5

7

5

5

5

04,6

8

5

5

5

5

9

övriga

* kantmarkering vänster enl mätinstruktion VVK

41

Variabel Innebörd, värden

Sidoanläggning på formen XY där

X = sidoanläggning i tillfart enl mätinstruktion VVK Y = sidoanläggning i frânfart enl mätinstruktion VVK Sidoanläggnings- 10 = kod* 1-4 1 minst tvâ primärvägs-tillfart/frânfart

kombination 20 = kod 1-4 i endast en primärvägs- tillfart/frânfart

30 = kod 5 i minst en primärvägs- tillfart/frânfart

40 = kod 6-7 i minst en primärvägs- tillfart/frânfart 50 = kod 8-9 i minst en primärvägs- tillfart/frânfart 60 = kod 1-4 i minst en sekundärvägs- tillfart/fránfart 70 = kod 5-9 i minst en sekundärvägs- tillfart/frånfart 88 = övriga, dvs kod 0 i alla tillfarter/fránfarter

ej ömsesidigt uteslutande, lägsta kod (10-88) gäller

Busshâllplats 1 = kod** 0 i tillfart kod** l i frånfart

2 = kod l i tillfart kod 0 i frånfart

3 = kod l i tillfart kod l i frânfart

4 = kod 0 i tillfart kod 2 i frânfart

5 = kod 2 i tillfart kod 0 i frânfart

6 = kod 2 i tillfart kod 2 i frånfart

7 = kod l i tillfart kod 2 i fránfart

8 = kod 2 i tillfart kod l i frânfart

9 = hållplats saknas, dvs kod 0 i både till- och frånfart

* = sidoanläggning i tillfart resp frânfart enl mätinstruktion VVK

*66: bUSSh âuplats u u u u u u n

Vari-abel* 10 11 12 13 14 1.5 16 17 18 19 20 21 22 42 Innebörd vänstersväng från primärväg vänstersväng från primärväg vänstersväng från primärväg högersväng från primärväg vänstersväng från sekundärväg vänstersväng från sekundärväg vänstersväng från sekundärväg högersväng från sekundärväg högersväng från sekundärväg konflikt mellan icke svängande de kurser

konflikt med bakomvarande for-don

konflikt med från motsatt håll på primärvägen kommande fordon konflikt med fordon på sekun-därväg

konflikt med bakomvarande for-don eller med forfor-don på sekundär

väg

konflikt med från höger på pri-märvägen kommande fordon som avser att köra rakt fram

konflikt med från vänster på pri-märvägen kommande fordon som avser att köra rakt fram

konflikt med bakomvarande eller mötande fordon på sekundärväg

konflikt med bakomvarande for-don eller konflikt mellan icke

svängande fordon, båda på sekun därväg

konflikt med från vänster på pri-märvägen kommande fordon som avser att köra rakt fram

fordon, båda på primärväg,

likrikta-konflikt mellan icke svängande fordon, båda på primärväg, motrik-tade kurser, olyckstyp = omkörning

konflikt mellan icke svängande fordon, båda på primärväg, motrik-tade kurser, olyckstyp = möte

konflikt mellan icke svängande fordon, fordon på primärväg i konflikt med från vänster kommande fordon på sekundärväg

konflikt mellan icke svängande fordon, fordon på primärväg i

konflikt med från höger kommande fordon på sekundärväg

ensamt fordon på primärväg, raktframrörelse avsedd ensamt fordon på sekundärväg, raktframrörelse avsedd

ensamt fordon kommer från primärväg, svängande rörelse avsedd ensamt fordon kommer från sekundärväg, svängande rörelse avsedd fotgängarolycka

djurolycka

cykel/moped-olycka övrigt

*Antal polisrapporterade olyckor av respektive konflikttyp. För en noggrannare beskrivning av konflikttyper se sid 11-17

43

Variabel Innebörd

Antal polisrapporterade olyckor

sommartid olyckor april-sept summerade från VOB

vintertid olyckor okt-mars summerade från VOB

torr vägbana .\ våt vägbana

. P summerat från VOB

totalt

Antal lindrigt skadade personer Antal svårt skadade personer Antal dödade personer

Tabzkol ___-_-_-_-_--__- -_-_---___--__-_---_-02:34 02:36 02:38 02:40 02:42 02:50 02:58 02:44 02:52 02:60 Bilaga 1 55161 l.(3)

Utdrag ur "MÄTINSTRUKTIONER FÖR VÄGDATABANKEN

Inventering - korsningar" TF 1977-09-12

27 KODLISTA FÖR BLANKETT KORSNINGAR

Benämning Län A-punkt Förskjuten korsning Senaste förändring Datum för rapportering Anslutning Vägnummer Från A-punkt Korsningsvinkel ?öreträde Gång/cykelbana Trafiksignal Belysning Antal körfält Kantmarkering höger Koder/(Exempel) (24) (971 A 41 ) 0 - ingen förskjutning 1 a förskjutning År, Mån, Dag (750650) Är, Mån, Dag (770915) (971 A 43) Rät vinkel: 85-115 gon Spetsig vinkelz«85 gon Trubbig vinkel: >115 gon

Anslutning till höger saknas: I>185 gon

uuuu ( D r -3 0 1 2 1 1 Inga vägmärken Lämna företräde Stopp .

Trafik på korsande väg har skyldighet

att lämna företräde Huvudled Kombination av 5 och 4 Envndled upphör Kombination av 1 och 6 Kombination av 2 och 6 ( D N U \ \D J Ä W N -* O Saknas Gång cykelbana i tillfarten Korsande'gáng/cykelbana Kombination av 1 och 2 ve m -* O Ingen trafiksignal

Trafiksignalanläggning enbart fordon

Signal för gång/cykeltrafik

Kombination av 1 och 2 Belysning saknas

Enbart vägmärken belysta

Enbart korsningen belyst <1200 m

Stationär belysning på vägen )>200 m

Kombination av 1 och 2 Kombination av 1 och 5 U 1 -i n m e W N -* O A N V Saknas Kantlinje Kantsten

Kantsten, komb med kantmarkering Spärrområde, komb med kantstensrefug

Spärrområde, ej komb kantstensrefug

övrigt O m n ävn u-* O Il u ll II 01 II I!

Tabzkol 02:46 02:54 02:62 02:48 02:56 02:64 02:66 02:68 Benämninø ___rd Refug vänster Kantmarkering vänster Sidoanläggning I i tillfart i frånfart Busshållplats i tillfart i frånfart Bilaga 1 Sid 2(3) 28 Koder/(Exemnel) 0 : Saknas 1 = Liten refug 2 = Standardrefug - tätort 3 : Standardrefug - landsbygd 4 = Hiktningsgivande för högersvängande 5 = Refug med magasin för vänstersvängande

6 s Refug i mittremsa eller i lång refug, (vänster 7 = Refug i mittremsa eller i lång refug, (höger) 8 a Refug med dubbelriktad trafik på båda sidor

9 a Mittremsa

10 s Mittremsa med magasin för vänstersvängande

11 2 Stor refug 12 2 Övrigt Saknas Kantlinje, mittlinje Kantsten O un $ = w4 m 4 4 3 n uuuuuu u u n H u M M U M u , v. 4 0 \ 0 0 ) -\ J U \ \ J I J -' z-\ . N I \ ) -* O

Kantsten komb ned kantnarkering Spärromrade komb med kantstensrefug

Spärrområde ej komb med kantstensrefug Övrigt

Saknas

Skyltad bilserviceanläggning

Sj Skyltad bilserviceanläggning Kiosk, gatukök eller liknande Försäljningsställe eller liknande

Parkeringsplats eller liknande

Större bostadsområde

Arbetsplats

Enstaka fastigheter

Övrigt

Saknas

Hållplats utan ficka Hållplats med ficka

05:22 Anslutning Trafikflöde Krönbredd 11 21 51 (p 39 g 1-24 fordon/dygn "känt" trafikflöde : H 1'

= 50-99

"

"

8 100_299 n n 2 E: 500 u n = 1 " av VR "skattat" trafikflöde 2 1-24 u n

= 25-299 "

"

z ?- 11 11

l/.-.ä / .A \ l,

'i ' \

STATENS VÄGVERK

'

_{( 'KVÄGDATABANKEN}

_'

₍

VÄGDATA - RAPPORTERING

KORSNINGAR .

.. _ FÖQ- DATUM FÖR - DATUM FÖR ?APPOPTÖQ

LAN A - PUNK T I bKJUTEN $§§NASTE QADPOWEMNG

KOPöNtNG FOQÅNOQING

J i I; 20 30

0'

I

[1

Il

*FÖQÄNDQING FÖRE: |972 197» mot

m- _ 9k* KMS' . bÃNGVRA- 0 E LT I L L. FA E? T EQ nu_ 004 FRÅNFAQT

SLUI- VÅB- FRÅN 'NQ' FWE'CWHHK' BE' TlLLFAQT 4 TnLLFAQTQ TILLFÅQT ö ålOOANlÄW<Bu3$HPL

NIMG NUMMEP Å' pUNKT WN_ rek TQA- M6- WS' ANTAI. Kgmm ?tqu KANYAAZJTAL Eine mun man ocmn REFub (15mm

5.457 VA'qu mr. nämt vinna um; hur. sillar. mu- FRÃHF

__ mmm

KEL DE FlK NAL NIMG (öar :40er mm. mm mer köa;

51 '6 22 37 34 Ja 10 u n W u va Ca 54 55 50 u n uy _54 .g M 71 B i l a g a 1 S i d 3( 3)

l

4

4

4

4

4

4

N

a

vm

a

n

I A

I

I

I

I

I

l

l

pk* om ANSLUTNHJG ÄR' man: 0 VÄG LÄMNAS 'vÅGNummUe' OCH FRÅN A-Pusz' ÖLANKT

NEOANáTÃENDE Rum!? IFYLLES FÖR ENbKlLDA VÄGAP

maun- TRAFIKFLÖ- KQÖN- Auswr Tøxmnö- KRÖN- mswr Imnmö- KRONv nnswr- TRAFIKFLÖ-

KRÖN-mm; De Åor 02200 mm: oe ADT 02200 me os ÅDT 02500 mm; 06 ADT 02200

IS 16 22 30 3/ 37 ur 96 51 to 5/ 67'

03

åKlSS ÖVEP koeárquEN áAMr EVENTUELLA ANMÃQKNINGAQ uwökes PA BMNKET'TFWs öAKåIOA

2

9