Jag önskar att vi
skulle kunna läsa 100 procent mer
En kvalitativ studie omförskollärares uppfattningar om högläsningens betydelse i förskolan
Kurs: Examensarbete för förskollärare,
uppdragsutbildning, UEFP10 UEFP1-15hp
Program: Förskollärarprogrammet
Författare: Maria Hellström, Anna Sallhammar Handledare: Susanna Anderstaf
Examinator: Ann Ludvigsson Termin: HT-20
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete 15 hp School of Education and Communication Förskollärarprogrammet HT- 20
SAMMANFATTNING
Maria Hellström, Anna Sallhammar
“Jag önskar att vi skulle kunna läsa 100 procent mer”
-En kvalitativ studie omförskollärares uppfattning om högläsningens betydelse i förskolan
“I wish we could read 100 procent more”
- A qualitative study of preschool teachers' perceptions of the importance of reading aloud in preschool
Antal sidor: 25 Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattning om högläsningens betydelse i förskolan. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är på vilket sätt planerar
förskollärare för högläsning utifrån undervisning samt hur resonerar förskollärare kring spontan respektive planerad högläsning?
För att belysa studiens syfte har två parintervjuer genomförts. I studien ingår således fyra förskollärare. Datamaterialet analyserades med stöd av en tematisk analys och i analysen framkom tre teman: Vikten av högläsning, Använda böcker som verktyg i undervisningensamt organisera för högläsning. Utifrån dessa teman visar resultatet på att förskollärarna anser att högläsning är viktig ur flera aspekter, framför allt när det kommer till ordförråd, språkutveckling och fantasi. Resultatet visade således på att det är viktigt med förberedelser, det vill säga läsa igenom boken innan den läses för barnen, framför allt utifrån ett undervisningssyfte. Vidare framkommer det att det finns en önskan om att läsa mycket mer och oftare. I resultatet framgick det att de planerade högläsningstillfällena utifrån undervisning oftast sker vid rutinsituationer, där läsvilan ansågs var det bästa tillfället. Det var då högläsningen planerades utifrån bestämda mål, men det framkom även att högläsningen kopplades till projekt eller temaarbeten.
Sökord: Högläsning, förskola, språk, förskollärare, undervisning
Postadress Gatuadress Telefon
Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101000
och kommunikation (HLK) Box 1026 511 11 JÖNKÖPING
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Högläsningens betydelse ... 2
2.2 Samspel och högläsning ... 3
2.3 Undervisning i förskolan ... 4 2.4 Teoretisk inspiration ... 6 3 Syfte ... 7 3.1 Frågeställningar ... 7 4 Metod ... 8 4.1 Urval ... 8 4.2 Genomförande ... 9 4.3 Etik ... 9 4.4 Trovärdighet ... 10 4.5 Analys ... 11 5 Resultat ... 12 5.1 Vikten av högläsning ... 12
5.2 Använda böcker som verktyg i undervisningen ... 13
5.3 Organisera för högläsning ... 15 6 Diskussion ... 17 6.1 Resultatdiskussion ... 17 6.2 Metoddiskussion ... 20 6.3 Vidare forskning ... 22 Referenser ... 23 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
1
1 Inledning
Böcker ska blänka som solar och gnistra som tomtebloss. Medan vi läser böckerna läser böckerna oss. Kan böcker läsa människor? Det kan de förstås! Hur skulle de annars kunna veta allting om oss? (Lennart Hellsing)
Ovanstående dikt väcker en del känslor hos oss då vi själva inte hade någon läsande förebild i hemmet. Vi gick inte heller i förskolan och fick således inte kontakt med böcker på annat håll. Efter att ha arbetat många år i förskolan har vi erfarenhet av att högläsning kan vara en stor del i förskolans vardag. Under vår utbildning har vi tagit del av litteratur som lyfter högläsningens många delar, så som språk, kommunikation, sociala relationer, samt förskollärarens viktiga roll och förhållningssätt. I följande studie kommer vi undersöka förskollärarens uppfattningar om högläsning och dess betydelse i förskolan. Frågorna som gör oss nyfikna är, på vilket sätt förskolläraren planerar högläsningen med utgångspunkt från begreppet undervisning. Samt hur de resonerar kring spontan respektive planerad högläsning.
Att läsa för barnen är en del av vardagen som vi båda värdesätter, det skapar tillfällen för samtal och att lyssna på andras tankar, såväl hemma som på vår arbetsplats. När barnen får lyssna på en vuxen som högläser, ges de möjlighet att ta del av andras tankar samt se och uppleva världen genom andras ögon (Heimer, 2016). Barn behöver läsande förebilder både på förskolan och i hemmet, framför allt i dessa tider skriver författaren, då färre föräldrar läser högt för sina barn. Skolverket (2018) framhåller förskolan som ett komplement till hemmet, vilket innebär att barnen erbjuds en stimulerande språkmiljö. I revideringen av läroplanen (2018) lyfts högläsningen fram och framhäver vikten av att ge barnen möjlighet att få lyssna på högläsning. Enligt Gjems (2018) handlar högläsning om lärandesituationer där språk och andra kunskaper lärs ut samt att det blir ett möte där sociala relationer skapas.
2
2 Bakgrund
I slutet av 1600 – talet kunde flertalet av svenska folket läsa. Den grundläggande orsaken till att svenskarna tidigt var ett läsande folk, grundar sig i politiska eller framför allt religiösa beslut. År 1686 framhölls kyrkolagen som innefattade allmän läskunnighet, där kravet ställdes att varje individ själv skulle kunna läsa Guds ord. Vilket innebar att bibeln blev anledningen och ett krav till att folk skulle bli läskunniga, för att rätta sig efter Guds ord. Läsningen var inget man lärde sig i skolan, utan i den så kallade kyrkliga folkundervisningen, där undervisningsansvaret i första hand låg på klockaren och prästen. Prästen ansåg dock att läsundervisningen var ett betungande uppdrag varpå ansvaret år 1723 efter en kunglig resolution övergick till föräldrarna och framför allt husfadern. Den så kallade hemundervisningen skulle befästa läskunnigheten hos familjens barn och husfolk. Kyrkan hade som uppdrag att kontrollera undervisningen genom husförhör, vilket innebar att man fick redovisa sina läskunskaper genom att läsa högt för församlingsprästen. När folkhögskolan år 1842 inrättades var läskunnigheten så pass stor att läskunnighet infördes som ett inträdeskrav. Ungefär tio år senare, när småskolan inrättades år 1858 gavs läsundervisningen en officiell plats i skolundervisningen. Efter stora omställningar under den industriella revolutionen då många familjer flyttade in till de större städerna och båda föräldrarna började arbeta, blev det svårt för husbönder och kyrka att bedriva undervisning. Detta innebar att den kyrkliga undervisningen efterhand ersattes av den allmänna skolundervisningen (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson, 2013).
2.1 Högläsningens betydelse
Enligt Körling (2012) kan man se på högläsning som att ge en röst åt det skrivna ordet, högläsning visar också att det skrivna ordet har något att berätta. Vidare anser Körling (2012) att högläsning kan ge möjlighet till en gemensam stund, till närhet, samtal, frågor och ord. En av högläsningen positiva aspekter som Asplund Carlsson (2015) beskriver är barns möjlighet till ett utökat ordförråd. Författaren påpekar att högläsningen skapar dialoger där barnen får möjlighet till att sätta ord på saker, använda sin fantasi, samt att upprepning av ord förstärker kunskapen om själva ordet. När barn i tidig ålder får ingå i läs- och skrivaktiviteter skapas möjligheter för fortsatt intresse senare i skolåldern anser Liberg (2008). Hon menar att genom engagemang och rätt ställda frågor som fördjupar samtalet, ökar man barnens förståelse för bokens innehåll. De utvecklar sitt ordförråd, kan koppla till egna erfarenheter samt dra egna
3
slutsatser. Att läsa böcker där barnen får möta både realism och fantasi tillsammans med andra skapar tillfällen att kritiskt granska texten och barnen lär sig att identifiera huvudbudskapet i boken menar författaren.
Språk handlar om kommunikation även om det är verbalt, sker det med gester, rörelser, mimer, minnen eller tankar och är en stor del av barnens vardag i förskolan menar Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015). Vidare påpekar författarna att kommunikation och samspel handlar om att använda alla sina sinnen och beskriver att man lär sig mer om fler sinnen är påkopplade. Det framgår även av förskolans styrdokument (Skolverket, 2018) att förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande språkmiljö genom att de får lyssna på högläsning, samt samtala om litteratur och texter. På Skolverkets webbsida lyfter de att högläsning kan:
(...) ha flera goda effekter på språkutvecklingen och kan även utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. Det finns också ett stort värde i att barnen får uppleva stunden och berättelsen tillsammans med sina kompisar och de vuxna. (Skolverket, u.å., Högläsning och samtal om text i förskolan, st. 2).
Högläsning är en aktivitet som anses vara vanligt förekommande i förskolans vardag och dess rutiner, framför allt efter lunch vid vilan (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013; Simonsson, 2004). Damber (2015) har genomfört en studie med utgångspunkt ur ett sociokulturellt
perspektiv på lärande, där hon framhåller vikten av att vara läs och skrivkunnig för att vara en del av ett demokratiskt samhälle. I studien har hon undersökt barns möten med böcker, när högläsningen sker, hur den genomförs samt om det lades något fokus på bokens innehåll. Damber (2015) skriver om högläsningen och dess syfte, att valet av bok oftast sker spontant av pedagogerna och inte har något didaktiskt syfte. I studien framkommer att de diskussioner som uppstår oftast är om ord som finns i böckerna vilka sällan kopplas till sammanhanget eller barns erfarenheter. Där menar Liberg (2008) på att det är viktigt att som pedagog få med barnen i bokläsningen, barnen ska bli aktiva samtalsdeltagare för att det ska gynna deras läs - och skrivutveckling. Samtidigt menar Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013) att: “Måste man prioritera är det viktigare med daglig högläsning än med språklekar “ (s. 65).
2.2 Samspel och högläsning
Simonsson (2004) beskriver i sin avhandling boken som en artefakt som människor använt i sin vardag sedan länge och som ofta har en naturlig plats i förskolans vardag. Syftet med
4
avhandlingen var att undersöka användandet av böcker och dess del i samspel samt få en inblick i de aktiviteter som skapas på förskolan. En viktig slutsats som Simonsson (2004) framhåller som en avgörande faktor för barns förhållningssätt till läsning och böcker är de vuxnas förhållningssätt. Ytterligare faktorer som kan påverka är förskollärarnas nyfikenhet och lyhördhet menar Damber et al. (2013) som beskriver vikten av att visa engagemang samt ställa öppna frågor vid till exempel boksamtal. Förskollärarna har en viktig roll att skapa en lust för litteratur och läsning hos barnen, framför allt genom att göra böcker tillgängliga. Det vill säga anpassa böcker utefter intresse och erfarenhet samt se till att böckerna finns i tillgänglig höjd för barnen (Damber et al. 2013; Simonsson, 2004).
Högläsning och det sociala samspelet är begrepp som kan kopplas till Vygotskijs sociokulturella teori, där språket anses ha en central roll. Vilket Westlund (2012) beskriver genom att koppla språket till sociala erfarenheter, där interaktion och samspel är en del av barns lärande. Även Heimer (2016) poängterar vikten av att läsa tillsammans, det skapar en samhörighet där barnen får utbyta tankar och åsikter vilket fördjupar barnens upplevelse av boken. Vidare skriver hon att pedagogen har en viktig roll i läsandet, att hålla kvar barnen i samtalet som uppstår samt se till att alla får komma till tals. Att tidigt få lära sig att lyssna och acceptera andras åsikter är viktigt (Heimer, 2016).
2.3 Undervisning i förskolan
Från och med den 1 juli 2019 gäller den nya revideringen av läroplanen, där syftet är att utveckla och förstärka förskolans uppdrag. Förändringen innebar ett förtydligande av begreppet undervisning samt om förskollärarens specifika ansvar för förskolans undervisning (Eidevald & Engdahl, 2018). Ordet undervisning har inte alltid varit ett begrepp som man kopplar till förskolan, utan mer till skolans värld menar författarna. Där undervisning sker under lektioner och specifika ämnen. I skolan sker undervisning utifrån mål att uppnå, medan det i förskolan innebär mål att sträva efter. Skrivelsen om undervisningen behöver dock problematiseras och diskuteras vad det innebär för förskolan, då begreppet kan tolkas på flera olika sätt (Eidevald & Engdahl 2018; Vallberg-Roth 2020).
Precis som ovanstående författare lyfter Melker, Mellberg och Pramling Samuelsson (2018) att undervisningen i förskolan ibland upplevs vara en komplex del av förskollärarnas och
5
verksamhetens uppdrag. Vidare menar de att begreppet undervisning för förskolläraren kan upplevas utifrån två perspektiv, där det på ett sätt uppfattas som betungande, samtidigt som det höjer statusen för yrkesrollen. Författarna framhäver att det finns en minskad risk för förskolan att skolifieras om undervisningen utgår från att lek, omsorg och lärande sammanvävs i en helhet. Om man utgår från Biestas (2006) sätt att se på undervisning handlar det om hur varje enskild varelses början skapas och blir till. Författaren engagerar sig i första hand kring filosofiska tankar och frågor som berör utbildning och undervisning, där han öppet kritiserar begreppet lärande som han anser vuxit sig starkare på bekostnad av undervisningsbegreppet. Biesta (2019) framhåller att undervisning spelar roll och lyfter hur och vem den spelar roll för. Vidare påpekar han att lärarens roll under senaste åren förändrats från att tidigare framståtts som en klok person till att bli en vägledare vid sidan om. Med utgångspunkt av detta synsätt problematiserar Biesta (2019) läraren och elevens roll, där lärandet lämnats till eleven eller där undervisningen riskerar att ses som kontrollerande. Vallberg-Roth (2020) påpekar dock att undervisning per automatik inte innebär att ett lärande sker, ett lärande kan också ske utan en lärare.
Melker (2019) problematiserar begreppet undervisning och lyfter fram utvecklingspedagogik samt Reggio Emilias filosofiska synsätt, men poängterar även att det finns förskolor utan specifik inriktning. Författaren anser att ovanstående perspektiv samt filosofiska synsätt har inflytande när det handlar om förskolans verksamhet samt synen på hur barn lär. I sin uppsats förhåller hon sig dock till ett sociokulturellt perspektiv och belyser barns kollektiva lärande. Undervisning är enligt Melker (2019) något som innefattar både barn och lärare. Vidare beskriver författaren att samtal pedagoger emellan har stor betydelse för förskolans utveckling och är faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. En lärarstyrd undervisning är något som Biesta (2019) förespråkar men utifrån ett förhållningssätt där undervisarens roll inte ska utgå från att producera kunskap. Författarens önskan är en syn av att se på barn som en del av världen, där kunskap skapas (Biesta, 2006).
6 2.4 Teoretisk inspiration
Studien är inspirerad utifrån ett sociokulturellt perspektiv, som bygger på Vygotskijs teori om det sociala samspelet, där vi människor lär och utvecklas genom interaktion (Säljö, 2011). Vidare påvisar Säljö (2011) att Vygotskijs teorier kring språk och kommunikation är starkt kopplat till att människan är både en biologisk och kulturell varelse, där den kommunikativa förmågan börjar redan vid födseln eller till och med tidigare.Vygotskij (1995) beskriver språket som en väg till att kunna förstå och tolka sin omgivning, där känsla och tanke hör ihop. Tänkandet menar Vygotskij (2001) är starkt sammankopplat med språk och kommunikation och ser det som en enhet som inte går att separera. Säljö (2011) beskriver också att det absolut viktigaste psykologiska redskapet är utan tvekan språket och påpekar att det är genom språket som vi blir delaktiga i andra människors perspektiv och på så sätt blir en länk till samhället. Enligt Säljö (2011) skiljer Vygotskij på fysiska och psykologiska redskap där de fysiska, är föremål tillverkade av människan, till exempel papper, penna. Medan de psykologiska redskapen är något som används för att tänka och kommunicera med, som exempelvis alfabetet. Ett begrepp som är centralt i det sociokulturella perspektivet är mediering, som grundar sig imänniskors skapande av förståelse för omvärlden genom att ta hjälp av olika slags redskap. Mediering innebär en samklang mellan tänkandet och olika redskap som barnen använder, som till exempel när barnet lyssnar på en bok via Ipaden och kan imitera och eventuellt lära sig nya ord (Strandberg, 2017). I högläsningen kommunicerar och interagerar barn och vuxna med varandra, ”genom interaktion med andra bygger således individen upp sociala erfarenheter som medieras genom språket” (Säljö, 2011, s. 164). Vygotskij (2001) menar dock på att om vi ska överföra en erfarenhet till en annan så måste orden ha en betydelse för mottagaren, en så kallad generalisering. Kommunikationen blir inte meningsfull utan den, anser författaren.
7
3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsningens betydelse i förskolan. För att belysa studiens syfte kommer vi att använda oss av följande frågeställningar.
3.1 Frågeställningar
• På vilket sätt planerar förskollärare för högläsning utifrån undervisning?
8
4 Metod
För att belysa studiens syfte, har semistrukturerade intervjuer genomförts i par från två olika förskolor. Valet av att intervjua i par grundar sig på att lyfta fram respondenternas uppfattningar genom interaktion och samspel med varandra. Tanken var också att parintervjuer ligger i linje med den sociokulturella teorin som studien grundar sig i. Att använda sig av semistrukturerade intervjuer ansågs relevant då vi ville komma nära och utgå från respondenternas uppfattningar. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) handlar intervjuer om att bygga en förståelse för världen utifrån undersökningspersonens perspektiv, samt skapa en betydelse för deras erfarenheter. I utformandet av intervjufrågorna var vi noga med att frågorna skulle vara öppna med möjlighet till att kunna ställa följdfrågor. Detta för att ge respondenterna möjlighet att prata fritt samt få möjlighet till att diskutera sina tankar med varandra. Ett intervjusamtal är ett exempel på att samla in kvalitativa data där man enligt Ahrne och Svensson (2015) får en möjlighet att fånga upp skillnader samt sätta värderingar och normer i ett sammanhang. Vidare påpekar Christoffersen och Johannessen (2015) att intervjuer är vanligt i en kvalitativ studie med syfte att undersöka kvaliteten och specifika kännetecken.
4.1 Urval
I studien ingår fyra förskollärare från två olika förskolor, intervjuerna genomfördes i par. Val av respondenter i studien har utgått från ett kriteriebaserat urval, vilket innebär att de berörda förskollärarna valdes utifrån deras erfarenheter och utbildning. Genom ett kriteriebaserat urval menar Christofferson och Johannessen (2015) att möjligheten till att få svar på studiens syfte ökar. Samtliga respondenter har mångårig erfarenhet som förskollärare och har nyligen ingått i olika fortbildningar såsom läslyftet och i bokprojekt. I resultatet kommer respondenterna presenteras med fiktiva namn såsom Alexandra, Eva, Ebba och Tuva. Inför studien övervägdes hur många som behöver intervjuas för att få svar på studiens frågeställningar. Kvale och Brinkmann (2014) anser att utgångspunkten för antal intervjuade bör utgå från det som är nödvändigt, för att kunna få reda på det som är användbart och relevant utifrån studiens syfte. Vi var öppna för att intervjua fler, dock upplevde vi en mättnad i empirin vilket kan ske när svaren känns igen och mönster upprepas menar Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015).
9 4.2 Genomförande
Kontakten med respondenterna skedde personligt första gången, där de muntligt blev tillfrågade om att delta i studien. Alla fyra tackade ja till deltagandet och intervjuerna genomfördes inom två veckor efter att de blivit tillfrågade. Efter den muntliga överenskommelsen, upprättades ett samtyckesbrev (se bilaga 1) där det informerades om intervjun samt om studiens syfte. Kvale och Brinkman (2014) lyfter vikten av att i samtyckesbrevet beskriva vilka forskningsetiska förutsättningar respondenten har rätt till. Vilket förtydligades genom beskrivningen av att förskolläraren är anonym samt har sin rättighet att avbryta intervjun om så önskas. Respondenten erbjudes även att med sin underskrift godkänna sin medverkan i intervjun. Efter den skriftliga överenskommelsen, upprättades en bokblogg (se bilaga 3) som skulle användas som samtalsmall och delas ut ungefär en till två veckor innan intervjun. Därefter byggdes frågeställningarna (se bilaga 2) fram, där fokus var att ställa öppna frågor. Christoffersen och Johannessen (2015) påpekar att intervjuer kan skapa ett djupare samtal vilket många gånger kan ge fylligare svar då de i grunden består av huvudfrågor samt följdfrågor. Platsen för intervjun kan påverka vad som sägs och har större betydelse än vad man anar. Därför valdes platsen för intervjun efter trygghetsfaktorer, vilket innebär att vi lyssnade på respondenternas önskemål då det är av största vikt att de känner sig trygga. Tiden fick respondenterna bestämma över då det är viktigt att intervjun ska kännas avslappnad och som ett naturligt samtal, utan att känna sig stressad. Att vara lyhörd och lyssna in respondentens önskemål och förutsättningar är av största vikt (Löfgren, 2014). Intervjuerna skedde på respondenternas arbetsplatser och i det rum som de tyckte var lämpligast. Innan intervjun startade berättade vi återigen om samtyckesbrevet och dess innebörd. För att kunna transkribera och analysera det insamlade materialet har inspelning tillämpats som metod. Vi använde oss av Ipads och mobiltelefoner med privata lösen för att säkerhetsställa så att ingen obehörig fick tag på materialet.
4.3 Etik
Vi känner en stor tacksamhet gentemot våra respondenter som ställt upp på våra intervjuer trots Corona och de omständigheter som varit påtagliga för alla i samhället. Studien har förhållit sig till Vetenskapsrådets (2017) etiska riktlinjer, så som de fyra allmänna huvudkraven, informationskrav, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
10
(Vetenskapsrådet, 2017). Tanken är att kraven ska ge normer och riktlinjer att förhålla sig till, de är inte till för att ersätta forskarens bedömning eller avvägning, utan meningen är att det ska ge underlag för egna reflektioner och insikt om forskarens ansvarstagande (Vetenskapsrådet, (2017). Förskollärarna som medverkar i studien har i enlighet med informationskravet blivit tilldelade information angående förutsättningar och undersökningens syfte. Kvale och Brinkmann (2014) påpekar vikten av att forskaren beskriver eventuella risker, men även fördelar det kan innebära att vara deltagande i ett forskningsprojekt. Enligt samtyckeskravet har förskollärarna även erbjudits att godkänna sin medverkan i intervjun genom att skriva under ett samtyckesbrev. I samtyckesbrevet framgick det att deltagandet var frivilligt och att respondenterna har sin rättighet att avbryta undersökningen om så önskas. Som en del i att följa Vetenskapsrådets (2017) konfidentialitetskrav har de medverkandes namn och arbetsplatser avidentifierats genom att använda fiktiva namn. Konfidentialitet är enligt Kvale och Brinkmann (2014) till för att ge deltagarna anonymitet med syftet att skydda intervjupersonernas identitet. Förskollärarna blev även informerade om nyttjandekravet, som innebär att studiens datainsamling kommer att raderas efter ett godkännande och att det insamlade materialet enbart användes i ett forskningssyfte.
4.4 Trovärdighet
Vi har under studiens gång gjort vårt främsta för att följa de regler som finns för att säkerställa trovärdigheten i intervjustudien samt i enlighet med de forskningsetiska aspekterna. Trovärdighet i en studie handlar enligt Roos (2014) i första hand om att påvisa noggrannheten av hur insamlandet av data har hanterats. För att trovärdigheten i studien ska vara framträdande är det viktigt att forskaren har följt de regler som finns och att respondenterna fått tagit del av studien och tydligt kan känna igen sig i texten (Bryman, 2011). Svensson och Ahrne (2014) lyfter vikten av att som forskare få den som läser texten att tro på det som studien handlar om. Då ett kriteriebaserat urval använts är vi medvetna om att resultatet i studien möjligen kan ha påverkat vår tolkning av den insamlade empirin då vi tidigare har kännedom om respondenterna. Bryman (2011) skriver om möjlighet till konfirmera och styrka, vilket innebär att egna åsikter inte ska påverka studiens resultat. Vi har hela tiden eftersträvat att ha empiriskt belägg för det som skrivits för att våra egna åsikter och värderingar inte ska ha påverkat analysen.
11 4.5 Analys
I följande studie har vi utgått från en tematisk analys för att analysera det insamlade materialet. En tematisk analys är enligt Löfgren (2014) ett sätt att leta efter teman och lyfta fram det som respondenterna återkommer till. Steg ett i analysprocessen var att transkribera empirin som samlats in, vilket innebär att vi skrev ner det inspelade materialet i text. Enligt Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) underlättar det för att kunna få en överblick över respondenternas svar. Därefter lästes och bearbetades texten flera gånger för att bekanta oss med materialet, läsningen skedde enskilt och tillsammans. Vi förde diskussioner kring texten, dels för att i ett tidigt stadie kunna upptäcka återkommande mönster men även samtala om tankar som uppstått. Löfgren (2014) framhäver vikten av att fortsätt lyssna efter intervjun och att lyssna noga. Vilket författaren menar att de utskriva intervjuerna skapar möjlighet till att göra. Efter genomläsningen av transkriberingen övergick vi till steg två i analysprocessen. Vilket innebar att vi kodade materialet, det vill säga kategoriserade ord som upprepades flera gånger och som ansågs relevant för studien syfte och frågeställningar. Orden märktes in i övergripande teman med hjälp av pennor i olika färger, detta gjordes för att ytterligare få struktur och ordning. Utifrån de teman som identifierades under analysen framkom det att vissa teman liknade varandra och fick slås ihop till ett gemensamt för att avgränsa våra huvudteman. Utifrån det transkriberade materialet kunde vi under analysen urskilja tre huvudteman. Dessa var Vikten av högläsning,Använda böcker som verktyg i undervisningen samt Organisera för högläsning
12
5 Resultat
I det här avsnittet redovisas resultatet med utgångpunkt i de tre huvudtemana som framkom under analysen. Inledningsvis redogörs för förskollärarnas uppfattningar om vikten av högläsning. Därefter följer använda böcker som verktyg i undervisning samt organisera för undervisning.
5.1 Vikten av högläsning
Mycket av det som framkom i analysen handlar om hur man läser, vad man läser och barnens språkutveckling. Eva uttrycker att läsa för de yngre barnen skiljer sig från att läsa för de större. Att ta hjälp av till exempel figurer vid läsningen underlättar förståelsen för de yngre barnen menar hon. Vidare berättar Eva att hon hellre berättarläser för det allra minsta. Det är lättare att fånga barnen då säger hon. Ett upprepat mönster som framkom utifrån förskollärarnas berättelser ärbetydelsen av högläsning och dess fördelar. Högläsningen bidrar till lärande och språkutveckling menar de. Tuva säger följande om vad högläsningens främsta syfte är:
(…) jag tycker det är viktigt och det är genom högläsning barnens ordförråd stimuleras, det ökar även deras fantasi. De kan koppla sina tidigare erfarenheter, kanske till innehållet i böckerna och sen så får ju barn en möjlighet tänker jag att kunna delge varandra olika tolkningar utav boken och det finns inget rätt eller fel utan utifrån barnens tidigare erfarenheter. (Tuva)
Alexandra berättar att det gjort en språkscanning på barnen. Hon förklarar att de har observerat, dokumenterat och analyserat barnens ordförråd och ordförståelse för att få underlag att arbeta vidare med. Hon berättar även att de observerat sig själva för att se hur de talade till barnen. Utifrån resultatet de fick där kom de fram till att de ska jobba extra med prepositioner. Vidare säger Alexandra:
(…) då valde jag en bok där det var mycket bra prepositioner, vi läste bockarna bruse, med under bron och över bron och de var stor och större och mellan. Så då får man jobba med det lite (Alexandra)
Att högläsningen är viktig för språkutvecklingen var något som alla verkade överens om. Det pratades mycket om att det utvecklar barns ordförråd, fantasi och språkförståelse. Några av förskollärarna framhävde även vikten av att koppla läsningen till övriga planerade aktiviteter. Alexandra berättar att om vi går till skogen kan man ha med sig en bok dit och på så sätt få in böckerna i undervisningen. Hon beskriver fördelen med att använda böckerna som ett verktyg i undervisningen för att förstärka barnens språkutveckling och kunskaper. Förskolläraren Tuva
13
poängterar vikten av att läsa om kamratskap och andra vardagliga situationer som kan uppstå. Detta för att barnen ska kunna koppla egna erfarenheter till specifika händelser. Vidare säger hon att det ger barnen möjlighet till samtal mellan varandra och kan bidra med en större förståelse för andra och sin omgivning. Det skapar även en samhörighet när man i grupp får lyfta tankar och dela erfarenheter.
Något som även alla förskollärare tog upp var Polyglutt, som är en digital bilderbokstjänst. De inlästa bilderböckerna som finns i appen kan användas som verktyg i arbetet med språkutveckling. Att använda Polyglutt vid inskolningar där barnet inte pratar svenska var en av fördelarna enligt förskollärarna. Ebba beskriver saknaden och närheten av att gå till biblioteket, men att deras tillgång till Polyglutt kompenserar för det. Eva berättar att Polyglutt används vid övergångar mellan aktiviteter för att samla barnen, genom att spela upp en bok och frigöra sig själv är det lättare att hjälpa andra barn med till exempel av/på klädning. Hon lyfter problematiken med att själv sitta och läsa vid en övergång, vilket kan innebära för många avbrott och ingen bra stund för någon. Att högläsningen är viktigt för att utveckla språket, fantasin, ordförrådet och för att få en större språkförståelse var något som återkom i förskollärarnas berättelser.
5.2 Använda böcker som verktyg i undervisningen
Förskollärarnas berättelser visar att det finns en medvetenhet kring varför högläsningen är en viktig del av förskolans vardag. Alexandra påtalar att högläsning kan representera olika saker och säger att:
(…) högläsning kan ju vara lite olika saker. En planerad högläsningen är ju en sak, då har man ju om man har ett syfte med varför om man har valt boken varför man läser just den boken och sen kan man ju ha spontan högläsning också ja då kan ju barnen komma med en bok när vi läser denna och så då är det ju en annan så det är lite olika tycker jag. (Alexandra)
Vidare beskriver hon att den planerade högläsningen är pedagogens initiativ och den spontana i första hand handlar om att det är barnen som efterfrågar att bli lästa för. Resultatet pekar på att i den planerade högläsningen är det i första hand förskollärarna som väljer bok, i den spontana högläsningen är det barnen som väljer bok. Enligt Ebba väljer de medvetet ut tre böcker som de vet handlingen i och låter sedan barnen välja en av böckerna. Alla förskollärarna anser att den planerade högläsningen till största delen är kopplad till undervisning. Alexandra menar att högläsningen:
14
(…) är ett bra undervisningsmaterial kan man kalla det som. Att man kan få in undervisning på ett sätt som ofta är lätt att fånga barnen på. För de flesta tycker ju att det faktiskt är roligt med högläsning uppfattar jag det överlag. Om man gör det lite på olika sätt. (Alexandra)
Förskollärarna beskriver också tydligt på vilket sätt de planerade för högläsning utifrån undervisning. Som tidigare nämnt, planerar förskollärarna högläsningen till viss del till olika aktiviteter, såsom tema eller projekt som är aktuellt. Ur ett undervisningssyfte lästes ibland samma bok flera gånger under en bestämd tid. Detta för att kunna gå igenom boken grundligt, samt för att pedagogerna ska ha en gemensam tråd att förhålla sig till. Övergripande för de planerade högläsningssituationerna är att de till största del sker vid rutiner som till exempel på morgonen eller på den vila då barnen är uppe. Ebba beskriver användandet av Polyglutt som en del i lärandet och att det positiva är att “böckerna” är indelade i kategorier. Vilket gör det lättare att anpassa till högläsningen och den specifika aktiviteten menar Ebba och berättar:
(…) att det är lättare att se det på polyglutt, jaha den här handlar om det här, bra det funkar. Det hinner inte jag gå igenom en vanlig bok, för det är inte på alla böcker det står på baksidan om liksom målområde. Ja så tänker jag. (Ebba)
Kollegan Tuva problematiserar dock komplexiteten det kan innebära att använda Polyglutt vid stressade eller oplanerade situationer, när de inte har hunnit förbereda sig. De två förskollärarna diskuterar vidare om det ens finns några nackdelar, varpå Tuva menar att det finns en risk att man bara sätter på en “bok” utan att kanske läst igenom så noga. Eva ställer sig positiv till användandet av Polyglutt när det har börjat nya barn som pratar ett annat språk än svenska. En fördel då är att man kan hitta böcker som är likadana fast på olika språk, vilket kan skapa en känsla av samhörighet hos barnen. Vidare påpekas det att Polyglutt på sätt och vis är som ett litet bibliotek, vilket är positivt då man kanske på vissa förskolor inte har tillgång till ett bibliotek i närheten. Utifrån ett undervisningsperspektiv menar förskollärarna att det är viktigt att vara förberedd, att kunna boken för att på så sätt vara förberedd på eventuella frågor som uppstår. För att fånga barnen i läsandet behöver boken vara intressant, utmanande och läsaren behöver läsa med inlevelse, säger Alexandra. Vidare fortsätter hon förklara att om hon läser med en pipig röst och det står i boken ”säger hen med grov stämma”, medger hon att det blir lite galet. Kollegan Eva lyfter spontanläsningen och påpekar dock att:
15 (...) de goaste stunderna är, det är ju de spontanläsningen när barnen själva kommer
då vet man och då när man har en, den här stunden och kunna säga nu läser jag här för dessa när det är som färre barn. Men mitt på dagen när vi har som flest barn då använder vi läsningen för att försöka få lugn och ro. (Eva)
5.3 Organisera för högläsning
Samtliga förskollärare är eniga om att det behövs mer högläsning i förskolan. Många barn behöver stöd i sitt tal och sin språkutveckling påpekar Ebba och utbrister “jag önskar att vi kunnat läsa 100 procent mer”, Vidare beskriver hon att:
(…) det behövs så och det är alltså de saker som faktiskt är ett problem för just de
här barnen, det skulle göra så mycket om vi kunde läsa så mycket mer det kan jag säga, sammanfattar jag ganska direkt för jag vet att det är det som hjälper dem på vägen. (Ebba)
Tuva håller med och framhäver också en önskan om att läsa fler böcker på sin avdelning. Vidare påpekas att den planerade högläsningen inte har prioriterats och tyvärr hamnat i kläm, detta på grund av brist på personal och otydliga rutiner. Dock har det blivit mer spontanläsning, vilket upplevs som att barnen gillar det. Förskollärarna framhäver vikten av att läsa, inte bara för språkutvecklingen utan för att de får vara nära barnen och samtala med dem om sagan. Samtidigt som Eva nämner att andra yttre omständigheter kan påverka:
(…) i en högläsningssituation så är ju hindret det här att man får ta emot barnen också, där man blir avbruten när någon puttar på någon och man inte är där, det är ju ett hinder. När man har för många barn eller kanske inte för många barn, då kanske man fått fel bok! Och så ska man försöka fånga dom här i samma bok. Man får vara som en trollkonstnär och ibland lyckas man och ibland lyckas man inte, det är ett hinder. (Eva)
Förskollärarna pekar på vikten av att vara förberedd vid högläsningen, vilket innebär att det behövs tid för att hinna läsa igenom boken innan de läser den för barnen. För att på bästa sätt kunna förbereda sig på vad boken handlar om beskriver de att planering är en förutsättning, detta för att på bästa sätt bemöta barnens frågor och funderingar angående innehållet i boken. Följden kan också bli att innehållet kanske inte passar den ålder som är tänkt att läsa för. Alexandra säger:
(…) att man inte läst boken innan, det kände jag också framför allt som med de planerade, att då måste man ha läst boken innan så man vet vad den handlar om. Så att det inte kommer sådana konstiga, oj, vad står det här liksom [skratt]. (Alexandra)
16
Vidare påpekar hon att utebliven planeringen kan vara ett hinder och beskriver vikten av att de planerade lässtunderna behövs för att kunna förbereda sig. Var på kollegan Eva tycker att man faktiskt borde vägra läsa böcker som man inte fått möjligheten till att läsa igenom.
En viktig aspekt som lyfts fram är miljöns påverkan på högläsningen. Genomgående framhöll förskollärarna att en inspirerande miljö bidrar till en trevligare lässtund, men påpekar att det finns förbättringsområden. Ett exempel som nämndes var avsaknad av en soffa att sitta i, även om det går att sitta på en matta. Brist på nyare böcker nämndes också, även om förskollärarna hade olika uppfattning då det på ena stället hade köpts in många nya böcker. Vilket också påvisas att förutsättningarna ser olika ut beroende på vilket område man pratar om. Däremot påpekades att en stor uppsjö av material inte innebär bättre högläsning. Utan det efterfrågas fler läsande förebilder, eller så kallade läsfröknar då man många gånger känner sig otillräckliga för att kunna läsa i den utsträckningen som önskas och anses nödvändig. Eva beskriver att en läsande förebild kan vara en extra personal som har avsatt tid för just högläsning. Hon menar på att det satsas mycket på till exempel målning, ateljé och en ateljerista men inte lika mycket på högläsningen. Vidare påpekar hon att läsningen är fantastiskt och att det är viktigt, framför allt kanske mer i vissa områden. Men många gånger används läsningen för att lösa övergångar vid rutiner såsom blöjbyte, dukning, samt för att samla springande barn. Eva beskriver en stor frustration över de situationer som ibland uppstår och utbrister, “… jag säger som Kronholm sa, först ekonomi, sedan kön och så sist pedagogiken... först lugn och ro sedan kan vi snacka språket, va...”(Eva)
17
6 Diskussion
I det här avsnittet diskuteras resultatet tillsammans med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter för studien. Därefter följer en metoddiskussion och avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
I resultatet framgår att högläsningen används för att främja barns språkutveckling. Samt att språket är en stor del av barnens vardag och att högläsningen påverkar barnens ordförråd. Dock påtalar förskollärarna att det sker för lite högläsning i förskolan. Förslag framfördes att förskolorna borde satsa på “läsfröknar”, vilket skulle innebära en extra personal som gjorde det möjligt att läsa mycket mer. Vi ställer oss nyfiket frågan om fler högläsningstillfällen per automatik ger barnen ett bättre ordförråd och språk? Damber el al. (2013) hänvisar till studier gjorda av lärarstudenter som påvisar att det inte är en självklarhet att högläsning har goda effekter på språkutvecklingen. Vidare framgår det av studien att orsaken kan ligga i högläsningens utförande, där det är skillnad mellan att läsa för barn gentemot att läsa med barn. Vilket menas med att högläsningen inte genomförs på ett effektivt sätt om man inte läser med barnen. När man läser med barn uppstår en aktivitet där dialog med barnen skapar förutsättningar för ett större ordförråd (Damber et al. 2013). Detta kan även knytas till det sociokulturella perspektivet där lärandet sker genom kommunikation och interaktion i en gemenskap (Strandberg, 2017). Även Heimer (2016) påpekar vikten av kommunikation, hon menar att barn utvecklar fördjupade färdigheter såsom förståelse, göra tolkningar och dela upplevelser med andra genom att samtala om bokens innehåll. Hon skriver “genom kommunikation grundläggs språket och förmågan att berätta, lyssna och samtala” (Heimer, 2016, s. 25). Enligt resultatet finns det en medvetenhet hos de berörda förskollärarna att högläsningen är viktig, framför allt för språket men även för relationer, samhörigheten och barns fantasi. Om man utgår från ett sociokulturellt perspektiv handlar fantasi om att tolka erfarenhet och känsla, där Vygotskij (1995) menar att fantasi och verklighet hör ihop. I resultatet framhäver en av respondenterna att högläsningen skapar tillfällen för barnen att byta erfarenheter, dela med sig av olika tolkningar och utveckla sitt ordförråd.
I linje med Kultti (2012) och Heimer (2016) påvisar studien att det finns en tendens att förskolan använder böcker och läsning för att samla och lugna ner barngruppen, vid till exempel
18
övergångar och rutinsituationer. Vår tolkning av resultatet visar att förskollärarna upplever detta som något negativt och komplicerat. I första hand för att läsningen inte har ett didaktiskt tydligt syfte och att det är svårt ur ett lärandeperspektiv att fånga alla barn, då det kan vara barn i olika åldrar och med olika intressen. Komplexiteten ligger också i att högläsningen sker vid övergångar där man ibland måste ta emot barn, vilket innebär att den som läser ofta blir avbruten och har svårt att följa innehållet i boken. Damber et al. (2013) lyfter detta med att läsa för att få lugn och ro, att det kan få konsekvenser för barnens sätt att se på sin egen läsning. Om läsningens främsta syfte är att skapa lugn och ro kan det ge barnen en bild av att läsningen inte är viktig och då få negativa konsekvenser för barnets egen läsning i framtiden menar de. Resultatet bör dock diskuteras utifrån Simonsson (2004) avhandling där hon lyfter berättandet som en tradition som går långt tillbaka i tiden. Vilket innefattar att högläsningen handlar så mycket mer än att “bara” lära sig ord. Berättaläsandet var vanligt förr men ingår nu även i förskolans vardag, där bland annat muntliga sagor berättas samt högläsning ur en bok (Simonsson, 2004). Vygotskij (2001) påpekar att lära sig ord utan att veta ordets betydelse är ett slags “tomt inlärande”, för att orden ska ha en betydelse behöver det utmana tänkandet. Det är i tänkandet som vi utvecklar och fördjupar vår kunskap. Vygotskij menar att:
Den betydelse ordet har i varje ålder är en generalisering. Men ordens betydelse utvecklas. I det ögonblick barnet för första gången tillägnat sig ett nytt ord som är förbundet med en viss betydelse slutar inte ordets utveckling, den har bara börjat. (Vygotskij, 2001, s. 256)
Enligt Lindö (2005) är det viktigt att läsningen ska vara lustfylld, vilket synliggjordes av förskollärarna i vår studie. Att skapa en miljö där det inbjuds till läsande saknades och det önskades fler tillfällen till högläsning i mindre grupper för att få till den där mysiga lässtunden berättar en av förskollärarna. Ur ett sociokulturellt perspektiv lyfter Strandberg (2017) upp olika aspekter i miljöns betydelse för barns samtal. Han menar att rummen på förskolan i stor utsträckning påverkar barns lärande. De kan bidra till barns utveckling samtidigt som det kan försvåra. Några aspekter Strandberg (2017) lyfter är interaktion, vilka samspel är möjliga i rummet. Kreativitet, vilka möjligheter till förändring finns i rummet. Vilka verktyg finns tillgängliga? Något som framkom i vår studie var att flera av förskollärarna tycker att det saknas förutsättningar för att skapa miljöer för högläsning. Saknad av material och personal lyftes upp. Vår tolkning är att förskollärarna upplevde en frustration över detta och att högläsningen inte tog så mycket plats i verksamheten som de önskade.
19
Ytterligare en tanke som förskollärarna lyfter är saknaden av närheten till ett bibliotek. Där framhävs Polyglutt, ett digitalt verktyg som ett komplement där det finns möjlighet att välja bland olika digitala böcker. Förskollärarna använder dessa digitala böcker på olika sätt, både för att samla barnen men även ur ett språkligt perspektiv. Vidare framgår det att Polyglutt, om det används på ”rätt” sätt kan vara en del av undervisningen och påverka barns språk på ett positivt sätt, framför allt för de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Böckerna är uppdelad i olika kategorier, vilket gör det lättöverskådligt menar en av respondenterna. Det ger också en möjlighet att läsa vad boken handlar om och kunna förbereda sig och anpassa boken efter barnen. Dock poängteras det att risken finns att det kan användas för lättvindigt och utan reflektion, vid till exempel stressade situationer och frånvaro av personal. Det framgår i resultatet att det digitala verktyget Polyglutt inte kan ersätta den fysiska bokens viktiga aspekter. Förskollärarna lyfter bokens viktiga egenskaper, såsom att få välja och hålla i en bok. Att få bläddra och stanna upp i texten och bilder när frågor uppkommer är lättare än med en digital bok.
Något som förskollärarna återkommer till är den spontana respektive planerade högläsningen. Resultatet visar på en samstämmighet, där de beskriver att den spontana högläsningen till största del utgår från barnens önskan att bli lästa för. Vidare framgår det att den planerade högläsningen i första hand bygger på att förskolläraren planerar utifrån bestämda mål. Enligt Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) kan undervisningsbegreppet tolkas utifrån två dimensioner, där lärande och undervisning är kopplade till varandra. Författarna menar, för att kunna förstå undervisning i förskolan behöver man ingå i interaktion. I motsats till Dambers (2015) studier kring högläsning visar resultatet på att det finns en medvetenhet om att planera för högläsning utifrån undervisning. Förskollärarna lyfter vikten av att vara förberedd om vad boken handlar om, för att på bästa sätt ge barnen de optimala förutsättningarna. Vilket innebär att det är nödvändigt att läsa igenom boken noga innan den läses för barnen. För att på bästa sätt kunna planera för högläsning och undervisning krävs planering, påpekar förskollärarna. Något som anses vara ett hinder i förskolans vardag, då planering inte alltid är möjlig att få. Det framgår också av resultatet att högläsning ibland väljs bort och inte används lika naturligt i undervisningen. Vilket förklaras utifrån att högläsningen är ett större moment som kräver tid och en medvetenhet, som i stressade situationer inte prioriteras lika naturligt som till exempel matematik eller teknik.
20
Något som väcker vår nyfikenhet är att resultatet visar på få reflektioner kring att tidpunkten för de planerade högläsningstillfällena kan ha en påverkan på språkutvecklingen. Damber et al. (2013) samt Heimer (2016) beskriver att högläsningen kan ha flera olika syften och påpekar att tidpunkten är betydelsefull om det ska få en gynnsam inverkan på barns språkutveckling. Resultatet påvisar att de flesta planerade högläsningssituationerna sker vid rutiner, så som till exempel vilan.Vilket innebär att läsningen oftast sker när barnen är som tröttast eller hungrigast eller när de yngsta barnen sover. Så när är egentligen den bästa tiden att läsa för barnen ur ett lärandesyfte? Damber et al. (2013) ställer sig frågande till vilka förutsättningar barnen ges att bli lästa för, samt hur förskollärare arbetar för att lägga grunden till nyfikenhet och lust till läsning. Det framgår av resultatet att det fanns en enighet att högläsningen är så viktig att den borde ske oftare. I resultatet speglas också förskollärarnas uppfattningar att högläsningen har många goda egenskaper, som att vid högläsning stimuleras barnens fantasi och inlevelseförmåga.
6.2 Metoddiskussion
För att belysa studiens syfte valdes semistrukturerade intervjuer. Framför allt då vi anser att det är ett relevant sätt att samla in material, där fokus i första hand handlar om respondenten, dess erfarenheter och svar. Studien har utgått från ett kriteriebaserat urval, med detta menas att vi valt utifrån utbildning och yrkeserfarenhet. Förskollärarna är även några vi kände till och de arbetar i närområdet av där vi själva arbetar, vilket underlättade när vi skulle genomföra intervjuerna. Respondenterna bestämde själva över tid och plats för intervjun, att vara på en plats man känner sig väl bekant med kan skapa ett lugn och en trygghet och intervjun kan kännas mer avslappnad.Intervjuerna genomfördes fysiskt, förutom att en av oss intervjuare var med via länk vid varje intervju. Det var en stor fördel att en av oss var närvarande, så någon av oss kunde läsa av mimik och kroppsspråk. Att respondenterna kunde medverka fysiskt var inte självklart på grund av rådande pandemi, men något vi är väldigt tacksamma över. Det svåra var att hitta en tid som passade alla, då vi valde att intervjua i par. Genom att intervjua i par var tanken att vi skulle få en mer fördjupad diskussion med flera infallsvinklar och synpunkter. Valet av att undersöka två olika förskolor kan och bör diskuteras, valet gjordes utefter att få ett bredare svar. Om man arbetar på en enhet är det oftast lätt att man arbetar efter samma riktlinjer, risken finns då att svaren blir relativt lika. Inför intervjun utarbetades ett samtalsunderlag (se bilaga 3) i form av en samtalslogg, som skickades ut till respondenterna. Samtalsunderlaget gjordes i syfte för att ha som ett underlag under intervjun, men även undersöka vem som väljer bok, vilken typ av bok och vid vilken tidpunkt samt om läsningen
21
var planerad eller spontan. Utfallet av samtalsloggen blev inte som vi hade önskat, då det endast var två av fyra förskollärare som hade möjlighet att genomföra den. För att följa trovärdigheten i studien valdes därför bokloggen bort, då vårt främsta önskemål ochavsikt handlar om att vara konsekventa i vårt sätt att samla in empiri. Vid insamlandet av material användes en semistrukturerad intervjuguide där tanken var att det skulle ställas öppna frågor med möjlighet till följdfrågor för att få en djupare intervju. Valet av antal intervjuare är något vi funderade över, då det i en kvalitativ studie vanligtvis ingår fler är fyra. Att fokusera på ett begränsat urval och dessutom att intervjun genomfördes i par, var bara till en fördel. Framför allt ur ett tidsperspektiv, både när det gäller förberedelser inför intervjuerna samt att transkriberingen kändes mer hanterbar. Vår upplevelse är att ett begränsat urval gav oss mer tid för att få möjlighet att vara mer noggrann i analysarbetet.
22 6.3 Vidare forskning
Under arbetets gång med studien har det varit lockande och ibland utmanande att förhålla sig till det berörda ämne då vi hittat många sidospår som varit intressanta. Ett av dessa spår är Cummins tankar om språk och identitetsskapande, där han framhäver att flerspråkig undervisning stärker identiteten. Vi anser att högläsning och språk står i nära relation till varandra. Vilket gör Cummins teori om att böcker på olika språk ökar möjligheten för att kunna det akademiska språk som behövs för att tolka skolspråket intressant. Som vidare forskning skulle vi vilja undersöka hur förskollärare arbetar med högläsning och
flerspråkighet.
Undervisning är ett begrepp som ständigt återkom i våra efterforskningar och som kom att spela stor roll för vår studie. Ju mer vi läste in oss, desto nyfiknare blev vi på olika tolkningar av undervisningsbegreppet. Som vi lyfter i studien påpekar flera författare att tolkningen av undervisningen bör problematiseras och diskuteras. Ser förskollärarna på barns
kunskapsinhämtning utifrån Biestas tolkning av en medforskare respektive undervisande lärare? Vilka perspektiv, inriktningar eller inspirationer styr förskollärarnas arbete med undervisning? Det skulle vara spännande att forska vidare kring hur förskollärare tolkar begreppet undervisning och vad som ligger till grund för deras tolkningar.
23
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–16). Liber.
Asplund Carlsson, M. (2015). Kommunikation och metakommunikation i förskolan. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet (s. 204-215). Liber.
Biesta, G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Studentlitteratur.
Biesta, G. (2019). Undervisningens återkomst. Natur & kultur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren., E. & Olsson, L. (2013). Barn upptäcker skriftspråket (4. uppl.). Liber.
Damber, U. (2015). Read-alouds in preschool – A matter of discipline? Journal of Early
Childhood Literacy, 15(2), 256–280.
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.959.6756&rep=rep1&type=pdf Damber, U., Nilsson, J., & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan.
Studentlitteratur.
Eidevald, C., & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och
lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber.
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad
komplexitet. Liber.
Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 34 - 54). Liber.
Gjems, L. (2018). Språkstimulering i förskolan. Studentlitteratur.
Heimer, M. (2016). Högläsning i förskolan - vägledning till litteraturen. Gothia Fortbildning. Jonsson, A., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1) 90–109). https://forskul.se/ffiles/00518CC7/ForskULvol5_nr1_s90-109.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet.
24
Körling, A. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Natur & kultur.
Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Att erövra världen :
dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik 26-27 november 2007. (S. 53–68).
https://ep.liu.se/ecp/032/ecp08032.pdf#page=53
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Studentlitteratur.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144-156). Liber.
Melker, K., Mellberg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan - en fråga om att stötta och skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning och lärande, 6(1)
64-86.
https://forskul.se/tidskrift/volym-6-nummer-1-2018/undervisning-i-forskolan-en-fraga-om-att-stotta-och-att-skapa-gemensamt-fokus/
Melker, K. (2019). Planering och genomförande av undervisning i förskolan - exemplen
teknik och bildskapande [Licentiatuppsats, Göteborgs universitetet].
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63031/1/gupea_2077_63031_1.pdf
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 46-57). Liber.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220 - 236). Liber.
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel [Doktorsavhandling]. Linköpings universitet.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (u.å). Hämtad 20/4–20 från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan Skolverket. (2019). Hämtad 21/4–20 från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M21_fsk_01A_01_hoglasning.docx Strandberg, L. (2017). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar (3. uppl.). Studentlitteratur.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Liber.
25
Säljö, R. (2011). L. S, Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A, Forssell (Red.), Boken
om pedagogerna (s. 153–177). Liber.
Vallberg Roth, A-C. (2020). Vad kan känneteckna undervisning i förskolan?. I G. Åsen (Red.), Vad säger forskningen om svensk förskola? (s. 31–51). Liber.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Sotockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 10/1–21 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos. Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse; lässtrategier och studieteknik (2. uppl.). Natur och kultur.
Bilaga 1
Samtyckesbrev
Hej!
Vi heter Maria Hellström och Anna Sallhammar och studerar till förskollärare på Förskollärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar högläsning och dess betydelse i förskolan.
För att kunna samla in empiri tänkte vi genomföra parintervjuer, du tillfrågas härmed om att delta i studien så vi kan ta dela av dina erfarenheter och uppfattningar. Intervjun kommer att spelas in, vilket innebär att vi behöver ditt godkännande. Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill. Studien kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att din identitet kommer skyddas genom att ditt namn och personliga uppgifter kommer att vara fingerat i uppsatsen. Det insamlade materialet kommer endast användas till studiens syfte.
Jag vill delta i intervju och tagit del av informationen.
Namn: _______________________
Underskrift: ________________________________ Datum _____________
Bilaga 2 Frågor
Hej och välkomna på vår par intervju, vi är tacksamma för att ni ställer upp och bidrar med er kunskap. Enligt vår tidigare överenskommelse kommer intervjun att spelas in, allt kommer att vara anonymt och raderas när examensarbetet blivit godkänt. Vi vill påminna om att ni har er rättighet att avbryta intervjun när ni vill.
Enligt Skolverkets revidering av läroplanen 2018 har högläsningen förtydligats. Vilket innebär att förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande språkmiljö genom att få lyssna på högläsning, samt samtala om litteratur och texter.
1. Det skulle vara intressant att höra er berätta vad högläsning innebär för er, kan ni beskriva på vilket sätt ni organiserar för högläsning?
- Anser ni att tidpunkten för högläsning kan ha betydelse? 2. Hur skiljer ni på spontan respektive planerad högläsning?
- Vid spontan läsning, kan ni beskriva om initiativet är från pedagog eller från barnen?
- Vad innebär planerad högläsning för er?
3. Högläsningen är en stor del av förskolans vardag, vad anser ni att högläsningens främsta syfte är?
4. Vi är nyfikna på hur ni arbetar med högläsning, kan ni beskriva på vilket sätt ni planerar för det utifrån undervisning?
5. Hur påverkas högläsningen när det gäller val av bok?
6. På vilket sätt kan högläsningen vara en tillgång för dig som förskollärare? - Beskriv om ni upplever att det finns det några hinder kring högläsning?
Bilaga 3
Boklogg
Boklogg vecka___
Vem valde bok? Mån Tis Ons Tor Fre Pedagog
Barn
Typ av bok? Mån Tis Ons Tor Fre Bilder
Genus Fakta Annan
Tidpunkt Mån Tis Ons Tor Fre Frukost
Lunch Vila Mellis
