Iakttagelser kring et'é kall~material
Cedaii arhundraden tillbaka her i komrnerikollegium upprättats statistik över bialld annat rikets handel med främmande länder. KolIegim har inför Kxingl. Maj:t redovisat sin verksamhet i farin av årsberättelser av olika typ. Det arkiv som vuxit fram ur denna verksamhet har ansetts utgöra en huvudkalla för kuriskap inte bara ona ei:rikeshandelïls iririktning och förlopp utall aven om det sveizska naringslivets allmanna viilkor i äldre t ~ d . Det omfångsrika statistiska materialet är skrivet med saïiilskyldig skönskrift, ar prudenic?igt upp- ställt och alls icke svirbearbetat. I sjalva dessa fakta ligger otvivelak- tigt en fara dold. Den kritiska vaksamheten har 1)enagenhe': a t t slappna av vid konfrontation med dylikt källsr,ateria%. Fcrskaren bibringas omedvetet en känsla av ordaiing, reda och tillförliitlighet.
For 1 ~ 0 0 - t a l e t och början av Y 800-talet ar det foreträdesv: 1s tvenne
serier i årsberättelseri~a som har blivit fcrernzl för bearbetaiicg
-
bos Eli F. Ileckscher 1 hacs stora elconornicka historia till och med för eii mycket energisk sådan-
narnligec serierna 2 och 3. Som bekantbildar serie 2 ett sammandrag över sririkeshaiadelai, ordnat efter
varor och med specifika.tion dels p2 rikets tullkammare, dels på des- tinationsiander. Endast varukvaiititeter ar angivna. Serie 13 aitgares av en fortlöpande sammanstalini~~g av importens och exportens kvantitet och varde, upprättad inom koliegitin huvudsakligen för beräkning av handeisbalaiisen. Der, bildar en praliellserie tilI serie a,
som i a m a n gruppericg har ~~o'csvarailde kvantitetsuppgifter. Serie 3 har sitt Intresse framför allt på grund av de i riksdaler specie angivna beloppen for olika Importerade och exporterade varuslag. Hur saintiden s j ä h graderade värdet av de tvenne serierna ar obe- kant, men gissningsvis kan antagas, a t t serie 3 har tillmatts en vida större vikt och tilldragit sig e t t vida större intresse m& tanke p2
de11 överblick den gav av handelsbalanseil, vars aktiva eller passiva status spelade en oerhörd -o11 för de i renlarig merkartiiistisk Askad- ning uppfostrade pditikerna och ambetsmaiinen.
8 4
Seved JohrisonDet är dessvärre förenat med merendels oöverstigliga svårigheter a t t komma till rätta med existerande felaktigheter i kvantitetsupp- gifterna och i den specifikatiori på destinationsländer, som innehålles i serie 2. Smugglingens roll har efter allt att döma varit enorm, vilket
i och för sig icke ar underligt med tanke p& de begrällsade möjlig- heter till effektiv övervakning som stod en äldre tid till buds. Det torde icke vara möjligt att ens tillnärmelsevis beräkna de kvart't
.
i eter som på denna väg undandragits statistiken. Visserligen måste smugg- lingen ha drabbat olika varor olika mycket och importen sannolikt i högre gradän
exporters, men trots allt vidlåder även så pass skrym- mande exportprodukter som t . ex. stångjärn och trävaror osaker- hetsmoment som icke kan negligeras. De kvantiteter som redovisas i årsberättelsernas serie 2 är aHtså på sin höjd vad som officielltimporterats och exporterats, vad som gått genom stapelstädernas tullkammare och därifrån vidarebefordrats till kommerskollegium för statistisk bearbetning.
Smugglingens roll har tidigare uppmärksammats som en fös hela det omfångsrika statistiska materialet vilseledande faktor. Minst lika allvarlig, om också icke lilta eller knappast alls uppmärksammad, är den kritik som måste riktas mot destinationsangivelserna. De kom- mersiella transaktionerna med utlandet försiggick under den tid var- om här ar fråga icke alls på ett sa enkelt och regelbundet sätt, som årsberättelserna i sin perfekta ordning kanske låter förmoda. Faktum är nämligen a t t e t t stort antal handelsoperationer, hur stort kan icke sagas, gick till på det sättet, a t t ett lastcit fartyg visserligen eitklare- sades till e t t visst namngivet land men utan a t t uppsöka något av detta lands hamnar. Väl ute på öppna havet dirigerades fartyget helt sonika till det land, i vars hamnar den basta betalningen för lasten kunde påräknas.' Detta betyder a t t vi i sjaiva verket icke med någon högre grad av säkerhet kan mäta volymen av svensk export till Eng- land, Frankrike eller Portugal, för att namna några av de länder med vilka livligare handelsförbindelser enligt statistiken eippratthölIs.
Beträffande såväl kvantitetsuppgifterna som destinationsangivel- serna måste man således räkna med väsentliga oegentligheter hos årsberättelserna. Trots a t t kallvardet miste sattas tämligen lågt har
Kommersl~ollegium t. Kungl. Maj:t 10111 1801. RA. Det kan i detta samman-
hang namnas, att engelska uppgifter om import från Sverige av en vara som stångjärn är avsevärt lägre an de svenska exportuppgifterna, även då tillbörlig hansyn tages till fel som kan uppstå vid fbrvaiidiing av engelska ton till svenska skeppund.
Mandelsbalansräknii~gar och järnpriser r7ga--1805
g
5
materialet fått stor användning för belysning av landets kommer- siella liv under frihetstiden och den gustavianska tiden. Det torde ltunna användas för studium av tendenser i utvecklingen. Men även i detta hänseende ar osakerhetsmarginaltlrna breda.
Deii anförda kritiken mot kvantitetsuppgifterna smittar naturligt- vis omedelbart av sig på handelsbalansräkningarna och kommer dessa att a priori framstå i en skäligen misstänkt dager. Det var när- mast en påbörjad källkritisk uiidersöltning av handelsbalansrakning- arila som föranlett denna uppsats. Frågeställningen var: hur har var- deuppgifterila tillkommit? Ger de en verklighetsbetonad återspeg- ling av vad stapelstaderi~as grossister erhållit för siila varor i t . ex. engelska, franska eller amerikanska hamnar?
Teoretiskt är det naturiigtvis tankbart, a t t maii genom enkla räkneoperationer under anlitande av det givna statistiska materialet i årsberättelserna skulle kunna rakna fram vissa användbara varden. O m Sverige t . ex. år 1800 exporterade 179 965 tunnor tjära och denna affär inbringade 674 870 riksdaler specie var försäljningspriset på tjära nämnda år 3,75 riksdaler per tunna. Metodiskt torde ingen ii~vandl~ing kullila göras. De företagna räkneoperationerna redovisas i tabell å nästa sida.
Resultatet blev som synes överraskande. Det kunde under flera år i rad inträffa, a t t kvoten av de utförda divisionerna stämde intill fjärde decimal! Det ar något for bra för a t t opåtalt f5 passera. Tabellen behöver i själva verket icke ägnas något mera ingående studium för a t t undanröja all tvekan om hur uppgifterna om export- värdena tillkommit. Priserna måste ha isatts varorna 1 Stockholm. En av uppgifterna for tjänstemännen på kommerskollegium har otvi- velaktigt varit a t t efter e t t meddelat marknadspris utföra multipli- ceringar för a t t på detta sätt skaffa frain e t t material, som kunde laggas till grund för de för samtiden viktiga handelsbala~sräkning- arna. Dessa ar således, åtminstone vad det gäller de utgående pos- terna, konstruerade och torde sakila motsvarighet 9 faktiska for- hållanden. För sitt ursprungliga och egentliga syfte ar de oandvand- bara. Alldeles utan intresse ar de trots allt icke ocli därmed koinmer jag in på uppsatstitelns andra led.
D e t måste anses vara e t t rimligt antagande, a t t de som asatte varorna e t t försäljningspris har gjort detta efter en i Sverige rådande prisnivå, kanske med ungefärliga justeringar tippåt eller nedåt efter marknadspriserna i utlandet, I varje fall måste deil relatival prisnivån från e t t år till e t t annat avspegla nigot så nar realistiska tal. Därmed
c;
i2 w C-l@ z
_C "o 2zC-l c d " p aHandelsbalai~sraki~ingar och jarnpriser 1790-1805
87
synes det framrakilade prisinaterialet erhålla ett sjalvstandigr varde och kunna användas for speciella syften.
Det är av Amarks och Heckschers ekonomisk-historiskol arbeten val kant, a t t en relativt sett ganska kraftig inflatioil sk~lljde Qver landet i slutet av r700-taalet." den ovan publicerade tabellen åter- speglas prisförskjutningar, soin otvivelaktigt har samband med i~amnda inflation.Virekt anmarkilingsvard ar den prisserie som erhållits för stångjarn, landets största exportvara. Prisutvecklingeil för denila produkt skall bli föremål för några kommentaret.
Det svei~ska stångjärnet spelade under 1700-talet en betydande roll på den europeiska jarnmarknadeil i såväl kvantitativ soin kvali- tativ bemarkelse. De mellancve~lska brukspatronerna hade under de sista decennierna av detta århundrade en av sina ekoilomiskt sett mest givaiide epoker. Man har i litteraturen visat stor benagenhet a t t förlagga denna periods slutskede ungefar till tiden för Gustaf
IV
Adolfs inträde i kriget mot Frankrike år 3805. Clrsakerna till slutet av den svenska Jarnhai~ter;ngens lysande ancien régirne har ansetts vara dels avsattilingssvårigheter, fororsakade av revolutionen inom den engelska jarilframsta:lningen, dels genom Sveriges ictrade I kriget framkallade kontaktsvårigheter med maskilader som skerile ha kunnat kompensera förlusterna på den brittiska."Bada argu- menten torde vara giltiga meil samtidigt i behov av en nyansering och tidsmassig justering.
Den svenska stå1lgj5rnsexporten till England visar först år 1804 en kvantitetsmassig sjunltande tendens. Redan dessförinnan har emellertid exportpriserna börjat falla eller hålla sig p2 en oforandrad nivå, vilket med tanke på den inhemska inflatione~a air liktydigt med relativt starkt prisfall. Med bansyn till den engelska marknadens dorninerailde andel i den totala svenska exporten (c:a 50 O/o] måste
K. AMARK, Spannmålshandel och spailnmålspolitik i Sverige I ~ I Q - X ~ ~ O ,
351 och diagram 4; Deizs., En svensk prishistorisk studie (Ekon. Tidskr. r921), 147 ff.; ELI HECKSCHER, Sveriges ekonomiska historia II: 2, kap. XI samt diagram XXXII och XXXIV.
Den procentuella prisstegringen meilan 1790 och r805 var för i tabellen ovan upptagna produkter följande: tjära 36,4, beck 69,2, halvbottenbrader 71~4, hel- bottenbräder 66,7, mässingstråd 77,8, gårkoppar ~ o , o , salt sill 2 0 0 ~ 0 , tran 300,0,
stn"lzgjar?z 6 , ~ . Amarks generalprisindex ger siffran 85,8.
A. HALLBERG, Sveriges järnhantering inför stenkolsjarriets genombrott 1800- 1820 [Forum Navale 73, 123 ff.; E. HECKSCHER, Sveriges ekonomiska historia 11: I, 442 ff.
88
Seved Johnsonde priser man lyckades uppnå av de brittiska uppköparna mycket kraftigt ha den ekonomiska situationen på den svenska järnmarknaden. Det tycks vara en ganska allmant omfattad inening, a t t såväl s9go-talet som aren ilärmast efter sekelskiftet .var en lysande tid for den svenska jasniildustrien och a t t denna, åtminstone delvis, har berott på starkt stigande priser i England." Påståenden i denna riktning ar obestyrkta. Det ar visserligen sant a t t priset på svenskt jarn skruvades upp i England, men detta betyder icke ipso facto, a t t förhöjningen kom den svenska jarnhandeln till godo. De
upprepade brittiska prisförhöjningarna ar narmast skenbara och förorsakade dels av inflation i den engelska valutall, dels av e t t patriotiskt-merkantilistiskt intresse, som bland annat tog sig uttryck i ofta återkommande tullhojningar på utländskt jarn."
Deil eilgelska politiken på jari~handelns område har något av skol- exemplets klarhet. Sust i slutet av 1990-talet expanderade den in- hemska koksjärntillverkningen starkt." A t t samband råder mellan denila expansion och stagnerande svenska exportpriser förefaller ganska uppenbart. Englai~d behövde visserligen fortfarande stora kvantiteter utländskt kvalitetsjärn, företrädesvis fOr tillgodoseende av rustningsindustriens behov, men med hansyn till den synnerligen Ioftesrika ti'cveckliilgen på deil inhemska jarnproduktionei~s område, var man i England icke lai~gre villig a t t betala sådana priser som e t t land som Sverige tidigare, under utövande av e t t faktiskt monopol, hade kunnat betinga sig! Samtidigt drevs priserna på detta jarn upp till en nivå, som endast kunde tålas av sådana tillverkningar som
stallde absoluta krav på en smidbar kvalitetsprodukt." --
s A. HALLBERG, a. a., r23 f.; E. HECICSCHER, Sveriges ekonoiniska historia II: n, 442 f., 477; S. A. ALMQCIST, Graningeverken, 122 f.; Dens., Uddeholmsverken 243 f.; B. BO~ZHICS, liobertsfors bruks historia, 50, 83; E. GRONBERG, Bankosedels- frågan under inflationstiden 1808-1812~ 10, 64; K.-G. HILDEBRAND, Fagerstabru-
kens historia I, 469
" ))I England däremot ar det e t t slags nationalintresse att satta svenska järnet i misskredit och så mycket som möjligt undergräva dess avsättning såsom hin- deriig för inhemska tillverkningens föryttrande,)) Enskilta anteckningar rörande svenska exportl~andeln på England, dat. London 1616 1804. Handel och sjöfart. Vol. 9. RA. T. S. ASHTON, Iron and Steel in the industrial Revolution, 146;
A. HALLBERG, a. a., n29 f.
T. S. ASHTON, a. a., 98, 143 ff.
»Enligt köpmannens utsago skall det tillväxande höga priset på svenskt jarn mer och mer avskramma smeder och järnkramare i England från att köpa det och man skall begynna att I-iellre bestalla tiliverkiiingar av engelskt jarn, som kosta
Handelsbalansrakningar och jasrpriser iqgo-1805
89
Redan under 1790-talet börjar situationel1 föi. den svenska jatn- industrien att t e sig mark. Tvärtemot vad Hildebrand, som nyligen sysslat med hithörande ~roblern, synes f ~ r i x o d a , har uppenbarligen en omvälvning av de g a d a villkoren inom stingjarnshandein ägt rum just under ilapoleontidens första s I t e d e . Y t t så verkligen varit förh$,llaiidet framgår än ytterligare vid jamförelse rnellan det fïam- raknade Eörsaljr-iii~gspriset på stångjärn och markegångstaxan församina vara i den ovan publiceraae tabellen. Till och med år 1800 låg markegångspriset under det förra inen därefter förändras situa- tionen på ett satt, som för de Initierade ~lzåste ha framstått som ytterligt bekymmersamt. Det ar i detta sammailharig intressant a t t se Jemkontoret fas.tstalla tidpunkten för slutet på de goda konjunk- turerna till år 1 ~ 9 9 . l ~ Namnda myndighet påstod ~ $ 0 1 , a t t bruks- ägarna kunde skatta sig Igickliga om de under de sistförflut~~a areil kunnat hålia tillverkiliilgskostnaderna uilder försaljilingspriset." Jern- kontoret har åtininstene denna gang haft skal för sin svartmåliiing.
Att en svensk export av stångjärn fortsatte att aga rum till &lg- lail$ trots det forandrade markiladslaget torde få tillskrivas sam- tidens bundenhet av merkantilistisk teori samt en
i
bruks?igarkretsar n5ird f~rhoppniiig om en snar svangriing av konjunkturerna till det bättre. Situationen var icke ny för dem. Man hade genomlidit en lik-iiallde på 1760-taalt. Brukspatronerna i de meilansvenska bergsia- gerna innehade annu en ekonomisk positioi~, soin mycket val för-
mådde utharda några års f0rluster i rörelseil. Produktionskostna- derna hade under 1780-talet och under storre delen av 1790-talet kunnat hållas inom en kostiladsram, soin gjorde tillverkningen av smidbart järn till en synnerlige11 iönsam syccelsa~ti~ing.'We onda tiderna kom för den ekonomiskt besuttna bruksiigarsocieteten, då
såväl tackjärnspriser soin arbetsl6ner gick I höjden allt under det a t t priset på den fardiga produkten bibehoils på en praktiskt .:aget ofor- ändrad nivii.
ungefar l-ialfteil mindre a11 de av svenskt.)) Enskiita anteckningar rörande svenskó exporthandein på England, dat. Lo~idoii 16iG 1804. Handel och sjöfart. Voï. 9
RA.
".-G. HILDEBRAND, Fagerstïbrukeils historia I, 369.
"
Oernkontoret t. kommerskollegium 12/12 1801. Skrivelsen biiagd koinmers- kollegium t . Kuilgl. Maj:t z=j/rr 1803. RA.l1 Ibidem.
l3 E. HECRSCHER, Svencka järnhanteringens ekoilorniska historia i figelperspek- tiv (Ekon. Tidskr. rgoo), 27 f,; Dei?s., Sveriges ekonomisita historia 11: I, 449, 476 samt diagrain XVII.
