Digitala medier -Ett verktyg inom hälsofrämjande arbete? : En litteraturöversikt

Digitala medier

-Ett verktyg inom hälsofrämjande

arbete?

En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Annika Mattsson och Emilie Johansson

HANDLEDARE: Anna Johnssen

Sammanfattning

Bakgrund: Att arbeta hälsofrämjande blir allt mer viktigt för sjuksköterskan för att

minska vårdbelastningen och kostnaden i framtiden, samt även minska andelen kroniska sjukdomar. I sjuksköterskans arbete ingår att utveckla både sig själv och omvårdnaden. Inom sjuksköterskans kärnkompetenser finns informatik där e-hälsa finns som begrepp där interventioner räknas in. Syfte: Syftet var att undersöka effekter av allmänsjuksköterskans användande av digitala medier i hälsofrämjande arbete. Metod: En litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar med analys i fyra steg enligt Friberg (2017). Resultat: Av de artiklar som granskades hade majoriteten

positiva signifikanta resultat gällande fysisk hälsa och diet, psykisk hälsa, riskbeteende samt compliance gällande diet och medicinering. Slutsats: Att använda digitala medier inom e-hälsa för hälsofrämjande arbete har en positiv effekt för patienterna och kan underlätta och effektivisera sjuksköterskans arbete. Detta kan leda till en ökning av hälsofrämjande interventioner med digitala medier för att minska förekomsten av, eller hantera kroniska sjukdomar i framtiden.

Summary

Digital media – An instrument for health promotion? A literature review. Background: Working towards health promotion is becoming increasingly

important for the nurse to reduce the burden of care and costs in the future, as well as reduce the proportion of chronic illnesses. The nurse's work includes developing both herself and nursing. Within the nurse's core competencies there are informatics where e-health exists as a concept where interventions are included. Aim: The aim was to investigate the effects of the general nurse's use of digital media in health promoting purposes. Method: A litterature study with a four steps analasys was conducted containing 11 scientific articles. Result: Most of the articles reviewed had positive significant results regarding physical health and diet, psychological health, risk behaviours and compliance regarding diet and medication. Conclusion: To use digital media for health promoting purposes has a positive effect. This might lead to an increase in health promoting interventions on digital media to reduce the occurrence of, or manage, chronic diseases in the future.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Hälsa och ohälsa i ett digitaliserat samhälle. ... 1

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ... 2

Informatik och E-hälsa ... 2

Digitala system och interventioner ... 3

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Design... 5

Urval och datainsamling... 5

Dataanalys ... 5 Etiska överväganden ... 6

Resultat ... 7

Diskussion ... 10

Slutsatser ... 13

Referenser ... 15

Bilagor ... 1

1

Inledning

I sjuksköterskans arbete ingår att utveckla både sig själv och omvårdnaden. I sjuksköterskans sex kärnkompetenser ingår bland annat, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling och informatik. Alla tre handlar om att utveckla omvårdnaden och att använda det senaste och säkraste metoderna (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Även ICN:s etiska kod för sjuksköterskor lyfter utveckling som en del av sjuksköterskans arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Vården är i ständig utveckling med förbättringsarbeten och digitalisering. Det är då viktigt att utvärdera och testa de olika systemen så att de faktiskt fungerar och ger den önskade effekten. Med den ökade mängden applikationer och hjälpmedel som utvecklas, så finns också en önskan om ökad kontroll och smidighet gällande omvårdnad, från både patienter och vården för att möta det ökande vårdbehovet i en allt äldre population (Socialstyrelsen, u/å). Sjuksköterskan har en stor roll som samordnare inom hälso- och sjukvården och är en nyckelperson gällande utveckling av e-hälsa inom omvårdnaden och där inkluderas hälsofrämjande arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Hälsofrämjande interventioner med digitala medier har en möjlighet att nå ut till fler människor, men har de den önskade effekten?

Bakgrund

Hälsa och ohälsa i ett digitaliserat samhälle.

Den mest kända definitionen av hälsa är World Health Organization:s [WHO] (2016a) som är ett tillstånd av fullständigt , och , inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning (författarnas översättning). Det finns dock andra som till exempel Leonardi (2018) som vill definiera ordet ytterligare och skriver att hälsa är förmågan att hantera obehag, sjukdom, och välbefinnande.

Hälsans bestämningsfaktorer är de livsförutsättningar som påverkar hälsan. Alla påverkas i mer eller mindre grad utifrån individuella förutsättningar. Några av dessa bestämningsfaktorer är genetik, social och ekonomisk miljö samt levnadsvanor och beteenden, som motion och kost (Folkhälsomyndigheten, 2016). Samhällets utveckling har gjort att människor är allt mindre aktiva, med mer stillasittande arbeten och en mindre aktiv fritid (Ekblom-Bak & Ekblom, 2012). Det rekommenderas att vuxna rör på sig minst 2,5 timmar per vecka och inte sitter långa perioder. Vad vi äter har också förändrats under de senaste 30 åren och detta sägs bero på marknadsföring, portionsstorlekar samt sociala normer som utvecklats i samhället. I samband med den försämrade kosten samt mer stillasittande arbeten och fritid har vår hälsa försämrats (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Digitala medier och även sociala medier är en bra plattform för att driva hälsokampanjer där information ses av många och kan delas till flera och ge stor spridning. Detta kan leda till att en stor del hälsoinformation kan nå väldigt många på kort tid och detta i sin tur kan ge ett engagemang som stöder viktiga insamlingar eller medvetandegör ett förestående eller existerande problem (Lister, Royne, Payne, Cannon, Hanson, & Barnes, 2015).

2

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete

Omvårdnadsvetenskapen menar att varje människa är unik och att varje individ ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar. Varje människa är fri och har förmågan att göra egna val och ta eget ansvar. Omvårdnadens mål är hälsa ur varje enskild individs perspektiv och hälsofrämjande arbete är en stor del av sjuksköterskans arbete (Willman & Gustafsson, 2015).

Hälsofrämjande arbete bygger på en humanistisk människosyn där hela människan och dennes omvärld i relation till hälsa, lidande och sjukdom ses, istället för att se diagnoser och problem. Hälsofrämjande arbete grundar sig i människors förmåga att uppleva hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller ohälsotillstånd. Detta utgår från varje enskild individ och bygger på delaktighet, dialog och jämlikhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2008; Willman & Gustafsson, 2015). Sjuksköterskans roll i hälsofrämjande arbete är att vara en vägledare och bekräfta patienten och dennes upplevelser, identifiera och förebygga hälsorisker, samt vid behov motivera till förändring. Arbetet innefattar även att kunna identifiera och bedöma en persons förmågor och resurser. Sjuksköterskan ska också kunna stödja och undervisa personer och deras anhöriga, för att främja hälsa och förebygga ohälsa (Björevell, & Thorell-Ekstrand, 2009; Willman, 2009; Willman & Gustafsson, 2015). Hälsofrämjande arbete för sjuksköterskor handlar till stor del om att hjälpa och vägleda patienter genom livsstilsförändringar för att främja deras hälsa. Det kan handla om viktnedgång, nya kost och motionsvanor, rökavvänjning samt mycket annat (Willman & Gustafsson, 2015). I en artikel från Scotland betonas behovet av att sjuksköterskor deltar i ett brett spektrum av metoder för hälsofrämjande och inte bara berättar för patienterna vad de ska göra (Morton, 2013).

Informatik och E-hälsa

Sjuksköterskeyrket bygger på sex kärnkompetenser, en av dem är informatik. Därför har informatik och e-hälsa valts som teoretisk ram till detta arbete. Redan för Florence Nightingale, grundaren av dagens sjuksköterskeyrke, var informatik en viktig del av arbetet. Hon gick i fronten för hur data och information kunde användas för att förbättra omvårdnaden och ge en säker vård med hög kvalitet. Att använda data och information är en viktig del i att förbättra omvårdnaden (McDonald, 2001). Genom ett bra digitalt journalsystem samt kunna dela information mellan organisationer, kan patienter få individuellt riktad vård. Vårdkedjan blir sammanhängande, vilket i sin tur leder till säkrare vård och ökad trygghet för patienterna. Från början riktade sig informatiken till olika data och journalföring. I takt med utvecklingen som de senaste åren gått fort har begreppet nu kommit att innefatta även digitala medier som bland annat datorer, surfplattor och smarta telefoner. Digitala medier spelar nu en allt större roll i sjuksköterskans kommunikation och samspel med patienter, då information och undervisning kan ges på en tillgänglig plattform. Det förväntas att sjuksköterskor ska ge en trygg och säker vård samt utföra förbättringsarbete i en teknisk miljö som är i ständig utveckling (Warren, 2013). Eftersom tekniken utvecklas är det viktigt att sjuksköterskor hålls uppdaterade för att kunna ge optimal vård till patienter och information till kollegor och verksamheter (Staggers, Elias, Makar, & Alexander, 2018).

E-hälsa är ett framväxande begrepp inom informatik som en produkt av det mer digitala samhället. En definition av e-hälsa är skärningspunkten mellan medicinsk informatik, folkhälsa och företag, som hälsotjänster och information som ges eller förbättras via Internet och liknande. Termen handlar inte bara om en teknisk utveckling, utan också ett sinnestillstånd, ett sätt att tänka samt en attityd. Det

3

innefattar även globalt tänkande, att förbättra hälsovården lokalt, regionalt och över hela världen genom informations- och kommunikationsteknik (Erlingsdóttir & Sandberg, 2019). Enligt Sektionen för omvårdnadsinformatik (2017) är E-Hälsa hur information och kommunikationsteknik används inom vården, hur den utvecklas samt vilka möjligheter som finns på individ- samhälls- och organisationsnivå. Termen innefattar även medicinsk teknik, digitala recept samt rådgivning på nätet.

Inom e-hälsa finns även “m-hälsa” som innefattar bruket av mobila enheter så som smarta mobiltelefoner och som har stor potential för folkhälsan då egenkontroller och egenvård kan registreras oavsett plats (Sjuksköterskeförening, 2019).

WHO (2018) definierar e-hälsa som användning av information och kommunikationsteknologi för hälsa. Exempel på hur e-hälsa används är trygghets-, sensor- samt GPS-larm, kameror och påminnelseutrustning vilket redan är integrerat i vårt samhälle. Annat som också innefattas i e-hälsa är digitala vårdmöten med bland annat sjuksköterskor, smarta elektroniska enheter, sensorer i eller på kroppen som utför mikrokontroller av till exempel hjärtrytm, blodtryck samt sömnmönster och kaloriförbrukning som sedan kan skickas till sjuksköterskor på vårdcentralen, 1177 vårdguiden eller andra (Martin, 2018).

Digitala system och interventioner

World Health Organization [WHO] (2019) beskriver att en hälsointervention är en handling som utförs för, med eller på uppdrag av en person eller befolkning vars syfte är att bedöma, förbättra, upprätthålla, främja eller ändra hälso-, funktions- eller hälsotillstånd. Denna litteraturöversikt tittar på hälsointerventioner med digitala medier.

Det finns många olika sätt att använda sig av digitala medier för hälsofrämjande interventioner. Det finns dock vissa delar som krävs för en lyckad intervention. Nyligen togs det fram nyckelegenskaper som bör finnas med i interventioner för att de ska lyckas enligt Bewick et al (2017). Där nämns 10st egenskaper som anses vara de viktigaste komponenterna i en intervention. Dessa egenskaper är beteendemål, förändringsteknik, typ av teknologi, nivå av terapeutinvolvering, avsedd institution, målpopulation, teoretisk bas, skräddarsydd efter behov baserat på användarpersonlighet och en eller flera sessioner. Med dessa nyckelegenskaper kan en standardisering inom e-hälsa interventioner påbörjas och där även interventionernas kvalitet kan säkras på ett bra sätt (Bewick et al., 2017).

Det finns många typer av digitala interventionssystem inom hälsa som kan användas. Telehealth som är en form av intervention som bygger på användandet av ett mätinstrument som kan läsa av till exempel blodtryck, puls, vikt, blodsocker, samt saturation och skicka informationen till en sjuksköterska för utvärdering. Detta minskar behovet av vårdbesök samt låter patienten övervaka sin sjukdom samtidigt som det ger en bättre livskvalitet (WHO, 2016b). Det finns också olika onlinesystem som ger rehabilitering på distans. Detta kan också kompletteras med Skype och videosamtal (University of Granada, 2016). Det finns olika webbsidor där man kan skräddarsy sin intervention och ge användaren tillgång till de mätinstrument och hjälpmedel som krävs för interventionen. Det finns tillgång till att ställa frågor, ett bibliotek med information om vald intervention samt en resursguide. Det finns även kommunikationsmöjligheter så som en diskussionsgrupp, ämnesexperter, interaktiv coaching, en personlig handlingsplan, hälsodiagram samt beslutsstöd (Center for Health Enhancement System Studies,2019). Det finns också internetbaserade prog-ram som innefattar personlig coaching, viktreduktion samt fysisk aktivitet som

4

registreras. Det finns även mjukvaruprogram som installeras på deltagarnas dator och larmar i intervall för att användaren ska kliva upp och göra en självvald aktivitet i 30 sekunder, som att gå och dricka vatten eller gå till en kollega (Exertime, 2012).

5

Syfte

Syftet var att undersöka effekter av allmänsjuksköterskans användande av digitala medier i hälsofrämjande arbete.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt med kvantitativ design genomfördes, detta för att kartlägga och beskriva olika effekter av sjuksköterskors hälsofrämjande arbete med digitala interventioner (Billhult, 2017b), till skillnad från kvalitativ metod som handlar om upplevelser och erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017). Alla artiklar som studerades hade en kvantitativ design då intresset fanns om resultatet var signifikant eller inte (Billhult, 2017a).

Urval och datainsamling

Initialt utfördes en övergripande sökning för att undersöka kunskapsläget inom det valda området. Sedan valdes databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL för att söka artiklar till resultatet.

Sökningarna avgränsades till vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2010 och 2019, skrivna på engelska, samt peer-reviewed vilket innebär att artiklarna är granskade av ämnesexperter innan publicering (Östlundh, 2017; Karlsson, 2017). Inklusions-kriterier var att det var vuxna deltagare över 18 år, interventionssystem gällande e-hälsa samt att sjuksköterskor var involverade interventionen. Exkluderades gjorde artiklar med specialistsjuksköterskor, artiklar som fokuserade på sjuksköterskans användande av digitala medier i privat syfte samt artiklar som inkluderade barn. Se bilaga 1 Sökmatris för en detaljerad redovisning av sökord samt databaser. Inga Booleska termer användes.

Sökorden som användes var e-health, effect*, health promotion, facebook, social media, och nurs*.

Tecknet * är så kallad trunkering vilket innebär att alla ändelser på orden inkluderas i sökningen (Östlundh, 2017). Sökningarna utfördes under oktober 2019. Se bilaga 1 Sökmatris.

Artiklarna granskades med hjälp av ett kvalitetsprotokoll framtaget vid avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se Bilaga 2. För att ingå i resultatet måste artikeln uppfylla alla punkter i del 1 samt minst sex punkter i del 2 där den etiska frågan måste vara besvarad med JA, totalt 10 punkter. Sökningarna resulterade i 11 artiklar till resultatet, se Bilaga 3 Artikelmatris. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010 och 2019 och kommer från USA (4st), Spanien (2st), Australien (1st), Syd Korea (1st), Nederländerna (1st), Japan (1st) och Jordanien (1st). Studiernas längd varierade mellan 6 veckor och 12 Månader.

Dataanalys

De 11 artiklarna analyserades i enlighet med Fribergs fyra steg gällande analys av litteraturöversikt (Friberg, 2017). I steg ett lästes alla artiklarna upprepade gånger av båda författarna för att förstå innehållet och helheten. Viktiga delar i resultatet gällande effekter, metoden samt etiskt godkännande markerades med överstrykningspennor för lättare hantering. Sedan gjordes en kort sammanfattning av

6

varje studie för att underlätta arbetet. I steg två ordnades alla artiklar i en artikelmatris (Bilaga 3), för att på så vis få en lättöverskådlig mall för det fortsatta arbetet. I steg tre jämfördes artiklarnas likheter och skillnader. De olika resultaten sammanställdes i en resultattabell. I steg fyra gjordes en sammanställning av det analyserade materialet och det sorterades i olika rubriker till resultatet (Friberg, 2017). Alla steg i analysen utfördes gemensamt av båda författarna.

Etiska överväganden

Forskningsetiken grundar sig i principer som respekt för personer, att göra gott och att inte orsaka skada. Redan vid planeringsstadiet av en studie behöver vissa frågor ställas, är studien etiskt motiverad, är den väsentlig, har den god kvalitet och genomförs den på ett etiskt sätt. Nyttan av studien bör vägas mot de eventuella risker som finns (Sandman & Kjellström, 2013).

Vid en litteraturöversikt sker ingen direkt kontakt med personer som kan komma till skada, det är dock viktigt att ha ett etiskt tänkande och det finns vissa punkter att ha i åtanke. En etisk aspekt vid en litteraturöversikt där engelska artiklar används är risken för feltolkningar om det inte finns tillräckligt goda språkkunskaper, en annan risk är att det skrivs nedlåtande om vissa grupper (Kjellström, 2017).

När det kommer till sociala medier som också ingår i digitala medier kan en fråga om säkerhet och sekretess uppkomma vilket är helt rimligt då all information som publiceras kan ses av alla, men också hanteras och säljas av plattformen. Det finns riktlinjer för hur sjuksköterskor ska kunna arbeta med sociala medier på ett professionellt sätt som inte utsätter patienter för fara (Lachman, 2013).

I resultatet användes endast artiklar som klarat granskning enligt protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod framtaget av Avdelningen för Omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping. En punkt i kvalitetsgransknings-protokollet är att de artiklar som granskats ska ha den etiska aspekten uppfylld. Genom detta så har det säkerställts att de artiklar som tagits med är godkända av forskningsetiska kommittéer i de olika länderna.

7

Resultat

Artiklarna i resultatet bygger på olika interventioner där digitala medier använts för hälsofrämjande insatser. Resultatet är indelat i fyra teman för att ge en översiktlig bild av vilken hälsoaspekt interventionerna berörde och vilka effekter de hade. Temana består av psykisk hälsa, fysisk hälsa, riskbeteende samt compliance. Subteman är

Quality of life och depression under psykisk hälsa. Fysik, kost och hälsa under fysisk hälsa. Rökning och sexuell hälsa under riskbeteenden. Och diet, medicinering samt egenvård under compliance.

Tabell 1. Resultattabell, huvudteman Författar

e och år. Interventionens längd. Interventionstyp Psykisk hälsa Fysis k hälsa Riskbeteen de Compliance Akematsu , et al., 2010 12mån Telehealth Pv Akhu-Zaheya, et al., 2017 3mån SMS P I p Cobos-Campos, et al., 2016 6mån SMS P Galiano‐ Castillo, et al., 2016 8v Webbsida P P Jones, et

al., 2012 5mån Sociala _medier P

Kim, et al., 2017 6mån Webbsida P Kim, et al., 2015 16v Webbsida P Mainsbrid g, et al., 2014 13v Dataprogram P

8 Moskowit z, et al., 2019 6v Webbsida P Sheeran, et al., 2011 6mån Telehealth P Wagenaar , et al., 2019 12mån Webbsida Px

P= Signifikant positiv effekt (p=<0,05) , Py= positiv förändring i förändrad procentenhet (>7 procentenheter), Px= (p=<0,003) som planade ut efter ett år, Pv= Positiv signifikant förändring över tid (p=<0,05), I= Inget signifikant resultat (p=0,327)

Psykisk hälsa

Fyra artiklar berörde psykisk hälsa gällande Quality of life samt depression. Tre av artiklarna innehöll internetbaserade interventioner (Galiano‐Castillo, et al., 2016; Kim, et al., 2017; Moskowitz et al.,2019) och en innehöll telehelth monitoring där interventionen minskade depressionen med 70% (Sheeran, et al., 2011). I studien av Galiano-Castillo et al (2016) beskrivs att interventionsgruppen, som hade tillgång till webbsida och videokonferenser, hade signifikanta förbättrade resultat jämfört med kontrollgruppen gällande quality of life (p=<0,01). Även i studien av Kim et al (2017) beskrivs en signifikant förändring hos deprimerade bröstcancerpatienter som använt sig av denna studies intervention jämfört med kontrollgruppen (p= 0,018) som endast fick tillgång till en webbsida som stöd. I Sheeran et al (2011) beskrivs att depression hos äldre patienter i hemsjukvården minskade signifikant med hjälp av studiens intervention jämfört med kontrollgruppen (p=0,003). Moskowitz et al (2019) skriver att quality of life förbättrades hos anhöriga till demenspatienter som vårdades hemma genom interventionen jämfört med kontrollgruppen(p=0,01). Alla artiklar visade positiva resultat på den psykiska hälsan med ökat värde på quality of life samt minskad depression med ett signifikansvärde på p=<0,05 jämfört med kontrollgruppen. De positiva resultaten tillskrivs det stöd och de verktyg som deltagarna fick tillgång till under interventionsperioden jämfört med kontrollgrupperna.

Fysisk hälsa

I fem artiklar undersöktes interventioners effekt på kost och fysisk hälsa, detta inkluderar smärta. En artikel visade signifikanta förbättrade resultat vid användning av interventionsmetoden gällande minskning av triglycerider i blodet med 34.17 mg/dL (p=0,060) och även minskad kroppsvikt jämfört med kontrollgruppen (p=0,019). Detta sägs bero på det individuella fokus interventionen hade som gav deltagarna kontroll och trygghet (Kim, Schlenk, Kang & Park, 2015). En annan artikel visade signifikanta resultat (p=<0,05) på arteriellt tryck gällande ökad aktivitet under kontorsarbete med preblodtryck: 132/85,27 och postblodtryck: 127,72/79,0 jämfört med baslinjen (Mainsbridge et al.,2014). En artikel visade att möjligheten att ta sina vitala parametrar hemma för ökad trygghet, minskade antalet vårddagar signifikant (p=<0,05) med 0,14 dagar per år efter 2 års användning då det gav en känsla av trygghet och kontroll (Akematsu & Tsuji, 2010). Galiano‐Castillo et al (2016) skriver att resultatet visar på signifikant förbättring gällande muskelstyrka och smärta jämfört med kontrollgruppen (p=0,01). Den sista artikeln visade på signifikanta förbättringar

9

gällande diet då de fick SMS som påminde om det i jämförelse med kontrollgruppen (0,000) som fick den vanliga vården (Akhu-Zaheya & Wa’ed, 2017).

Riskbeteende

I rubriken riskbeteende valdes att inkludera sexuell hälsa samt rökning vilket resulterade i tre artiklar. Att använda en Facebooksida som informations- och frågecenter för att minska Klamydia visade efter fem månader en förbättring gällande kondomanvändning med 23%, samt minskning av positiva klamydiatest med 54% (Jones, Baldwin & Lewis, 2012). I två artiklar testades om SMS kunde användas som interventionsmetod för att motivera till att sluta röka. Akhu-Zaheya et al (2017) kunde inte se ett signifikant resultat från interventionen då flesta var icke-rökare från start (p=0,327), medan Cobos-Campos et al (2016) visade på signifikant förändring i positiv riktning med hjälp av interventionen jämfört med baslinjen där p=<0,05.

Compliance

Två av artiklarna berörde compliance, följsamhet (författarens översättning), där interventionerna fokuserar på att öka följsamheten i diet och medicinering, där resultatet visar en signifikant förbättring med p<0,05 där deltagarna upplevde det lättare att komma ihåg att ta medicinen jämfört med kontrollgruppen (Akhu-Zaheya, & Wa’ed, 2017). Wagenaar et al (2019) skriver om att den internetbaserade interventionen eVita visade signifikanta resultat gällande egenvård (p<0,05) efter tre månader, men minskade till samma nivå som kontrollgruppen då uppföljning skedde efter sex till nio månader (Wagenaar et al., 2019).

10

Diskussion

Metoddiskussion

Eftersom syftet var att undersöka effekter av allmänsjuksköterskans användande av digitala medier i hälsofrämjande arbete gjordes en litteraturöversikt med kvantitativ metod. Kvantitativ metod används för att kartlägga, finna samband mellan eller jämföra olika saker (Billhult, 2017b), till skillnad från kvalitativ metod som handlar om upplevelser och erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017).

Databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL valdes då de innehåller artiklar inom ämnet omvårdnad (Karlsson, 2017). Detta ökade chanserna att hitta relevanta artiklar. Genom att söka i flera databaser ökar också examenarbetets validitet (Henricson, 2017). De avgränsningar som valdes var vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010 0ch 2019 för att forskning äldre än tio år inte ansågs vara relevant, det var också tveksamt om det hade funnits äldre forskning då fenomenet är tämligen nytt. Se Bilaga 1 Sökmatris för avgränsningar vid respektive sökning.

Inklusionskriterierna var deltagare från 18 år och uppåt, interventionssystem gällande e-hälsa samt att sjuksköterskor var involverade i interventionen, detta för att förhindra att minderåriga deltagit i studierna då de ej själva kan fullständigt först och fatta beslut (Johansson, 2019), samt att inkludera de artiklar som var relevanta för litteraturöversikten.

Då ålderskategorierna hade ett stort spann, 18 år och äldre, så kan de vara svåra att jämföra då de troligtvis har olika erfarenheter gällande digitala medier vilket kan ställa till det gällande resultat och bortfall. Att majoriteten av interventionerna hade signifikanta resultat till det bättre säger dock en del om att ålder kanske inte spelar så stor roll, utan att det mer handlar om social bakgrund, attityder och utbildning (Delello, & McWhorter, 2017).

Artiklarna skrivna på engelska valdes för att bredda sökresultatet och öka validiteten, de allra flesta vetenskapliga artiklar publiceras på engelska (Östlund, 2017). Det finns dock en nackdel i detta då engelska inte är författarnas modersmål och risken för feltolkning ökar. För att minska den risken lästes samtliga artiklar av båda författarna och innehållet diskuterades sedan (Henricson 2017). Artiklarna var peer-reviewed, vilket innebär att de är granskade av andra forskare inom området innan publicering, vilket gör att de klassas som vetenskapliga och detta stärker dess reliabilitet (Karlsson, 2017; Henricson, 2017).

Sökorden valdes för att passa syftet med arbetet samt översattes till engelska för fler träffar. Sökningar med fler sökord i fritextsökning gav färre träffar och de kombinationer som användes begränsade sökresultaten på ett bra sätt (Henricson, 2017). Inga Booleska termer användes, dock sker detta automatiskt i flera databaser, i detta fall CHINAHL och Medline. Booleska termer används för att kombinera olika sökord i fritextsökning i syfte att få en så exakt sökträff som möjligt (Karlsson, 2017). Resultatet är en sammanställning av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, varav 7 är så kallade randomized controlled trial-studier, 2 är pilotstudier, 1 är en non-randomized controlled trial och 1 är en empirisk studie. RCT står för non-randomized controlled trial, vilket är en experimentell metod där forskarna vill påverka verkligheten och se vad som händer. Detta anses vara den mest tillförlitliga metoden av de experimentella metoderna då denna måste följa vissa riktlinjer för att utföras korrekt (Billhult, 2017b). Därför valdes att ha en majoritet av dessa artikelmetoder i resultatet. En pilotstudie är ett upplägg där man kan prova en teknik eller ett studieupplägg och se hur det faller ut innan den utförs på en större grupp (Patel & Davidson, 2003). Författarna valde att inkludera två pilotstudier då dessa ansågs ha

11

tillräckligt stor mängd deltagare. Non-randomized controlled trial innebär en studie där valet av deltagare inte är slumpvist utvalda utan gäller en bestämd grupp, i detta fall ett bekvämlighetsurval (Patel & Davidson, 2003). Denna valdes att inkludera då den var en kontrollerad studie som innebär att den har riktlinjer som ska följas. En empirisk studie inkluderades då den använde data som insamlats med hjälp av ett telehealthsystem under 12 år och detta togs med då en studie på den datan visar på den skillnad ett sådant verktyg kan göra för hälsan.

Artiklarna som användes i resultatet byggde på interventioner utförda i USA (4st), Spanien (2st), Australien (1st), Syd Korea (1st), Nederländerna (1st), Japan (1st) och Jordanien (1st). Detta innebär att resultatet har en bred spridning och artiklar från alla länder har visat positiva resultat. Ingen av artiklarna kommer från Sverige, trots detta tros interventioner med digitala medier vara generaliserbara och ge positiva resultat även här. Då varje land utvecklar interventioner efter sina behov, deltagare och det i landet rådande förhållandena.

Språkmässigt är 6 av 11 artiklar skrivna i länder där engelska inte är modersmål. En risk med att skriva artiklar på ett annat språk än sitt eget är att det kan bli översättningsproblematik. Om den som skriver eller översätter inte innehar en bred kunskap om det engelska språket kan en del viktig information försvinna i översättningen och resultatet kan påverkas av detta (Tariq, & Ahmad, 2016).

Ett kvalitetsgranskningsprotokoll användes som framtagits av Avdelningen för Omvårdad vid Hälsohögskolan i Jönköping för att ytterligare säkerställa kvaliteten på artiklarna. Där skulle alla frågor i del 1 vara godkända samt sex punkter i del 2 där etikfrågan måste vara uppfylld. Författarna gick gemensamt igenom artiklarna för att se om de passade in och diskuterade kring dess lämplighet. Av 14 artiklar var det 11 artiklar som uppfyllde de kriterier som sattes, se Bilaga 3 Artikelmatris. Att använda ett kvalitetsgranskningsprotokoll ökar litteraturöversiktens reliabilitet. Inga artiklar inkluderades som inte uppfyllde kraven (Henriksson, 2017).

Under arbetets gång har handledning i grupp med tre andra studenter samt en handledare från hälsohögskolan i Jönköping genomförts vid fem tillfällen. Detta ger en ökad validitet till arbetet då det granskats av utomstående (Henricson, 2017).

Resultatdiskussion

Syftet var att undersöka effekter av allmänsjuksköterskans användande av digitala medier i hälsofrämjande arbete. I resultatet inkluderades 11 artiklar som med kvantitativ metod undersökt effekter av olika hälsofrämjande interventioner med hjälp av digitala medier. Resultatet visar att interventioner med digitala medier som hjälpmedel för sjuksköterskan kan ha en positiv effekt och vara till hjälp inom en rad olika områden. Interventionerna fokuserade på olika områden inom fysisk hälsa, psykisk hälsa, riskbeteende samt compliance. De övervägande positiva resultaten vittnar om att interventionsmetoder via digitala medier kan vara ett effektivt verktyg för sjuksköterskan inom hälsofrämjande arbete med ett gott resultat.

En av studierna visar på att sms-interventionen fungerade på rökning, men detta motsägs av en annan studie där sms-interventionen inte hade någon effekt på rökning alls men gav signifikanta resultat på diet och medicinering. Det visar sig att detta resultat beror på att de flesta medlemmarna i interventionen var icke-rökare från början och detta leder till att en signifikant förändring inte kan mätas. Rökning är en stor riskfaktor gällande kroniska sjukdomar som kardiovaskulära sjukdomar och detta

12

kan enligt resultatet minskas med relativt små medel (Cobos-Campos et al, 2016; Akhu-Zaheya et al, 2017).

En artikel visade positiv effekt på psykisk hälsa och detta förklaras med att interventionen endast pågick i 6 veckor där man tog baslinje innan och ny baslinje efter. Inga varaktighetsparametrar kunde säkerställas eftersom ingen uppföljning skedde.

Resultatet indikerar i stort på en positiv effekt av hälsofrämjande interventioner via digitala medier och därför bör detta naturligt leda till att mer vård sker via dessa kanaler utav sjuksköterskan. Detta kan ha både för och nackdelar. Det kan ge människor som bor långt bort från närmaste vårdinstans, på landsbygden eller i otillgänglig miljö, tillgång till vård på ett bättre sätt och vid tidpunkter som passar dem (Naseem, Rashid, & Kureshi, 2014). Detta förutsatt att de har tillgång till internet, telefon och/eller de digitala redskap som krävs. Det blir då en fråga om kunskap, pengar och åtkomst (Gann, 2019). Vård kan bli mer tillgängligt och patienten kan få tillgång till möjligheter som inte annars kunnat ges av sjuksköterskan. En viktig komponent är dock att göra det enkelt så att många olika åldersgrupper kan nyttja systemet. Det är också till fördel för sjuksköterskor då fler patienter kan få hjälp och det blir mindre väntetid om bokningar och möten sker digitalt (Zhang, Yu, Yan, & Spil, 2015).

Enligt en tidigare studie som undersökt effektiviteten på 15 interventioner online, där de använt Cochrane Collaboration's“risk‐of‐bias” verktyget, har det lyfts att den design som använts för hälsointerventionerna inte är anpassad till interventioner via webbsidor eller sociala medier. Detta kan påverka resultatet av interventionerna. De undersökte inte endast interventioner inom hälsa utan inkluderade online shopping, märkesgemenskap och aktivistengagemang. Denna artikel blev dock inskickad under 2016 och publicerades i den akademiska tidskriften 2018 (Arguel, Perez‐Concha & Lau, 2018). Enligt Bewick et al. (2017) så ökar det positiva gensvaret på interventionerna om vissa nyckelegenskaper finns med i strukturen av interventionerna.

En annan studie undersökte effektiviteten av livsstilsinterventioner på depression online där 7 studier inkluderades. Majoriteten av interventionerna hade ett signifikant positivt resultat, men det fanns två interventioner som inte lyckades ge några förändringar. Detta tillskrivs den stora förändring som drog- och rökavvänjning kräver. (Young et al., 2018). Denna artikel visar på samma resultat som framkommit i detta arbetes resultat och styrker att interventioner inom e-hälsa kan med fördel användas för beteendeförändringar gällande hälsa, förutsatt att de innehar de nyckelegenskaper som Bewick (2017) nämner.

De olika artiklarna i resultatet kommer från olika länder och detta skulle kunna ge en skillnad i resultat då tillgången till internet och telefon kan variera. Det finns diskussioner om att internet borde vara en mänsklig rättighet. Rätten till information finns som en mänsklig rättighet, men eftersom mediet som det uttrycks i har förändrats, så har detta skapat ett behov av tillgång till internet för att nyttja och dela den information som produceras. Samhällsinformation går ut via digitala kanaler och detta missas av de som inte har tillgång till det. Om det klassificeras som en mänsklig rättighet finns väldigt mycket att vinna gällande demokrati och vård. Problematiken ligger då i sekretess och den digitala sårbarheten och hur detta ska kunna lagföras och skydda användarna. Det finns ingen konsensus mellan länder hur detta ska kunna göras möjligt i detta läge (Shandler, & Canetti, 2019). Detta problem har dock undvikits i de aktuella artiklarna, då de som är med i interventionen redan har tillgång eller har fått tillgång till detta innan interventionens början av studieutförarna. Något som

13

också kan skilja sig är kvaliteten på vården som getts under interventionerna, men då de har gett ett övervägande positivt resultat så kan detta bero på de nyckelegenskaper som interventionerna innehar.

Resultatet visar att informatikens utveckling till interventioner inom e-hälsa har en positiv effekt och kan där med utvecklas ytterligare av sjuksköterskor till att inkludera fler människor inom ett större område, även nationellt. Detta resultat kan även ligga till grund för att utveckla nuvarande vårdinstanser för att ge fler patienter möjligheten till hälsofrämjande omvårdnad. Möjligheten för sjuksköterskan att digitalt kommunicera med patienter på distans ger även utrymme för fler patienter att få vård. Det som kan vara en anledning till eftertanke är att de som inte har tillgång, möjlighet, kunskap eller pengar lätt hamnar utanför och då blir denna typ av vård en klassfråga. Gällande mänskliga rättigheter så ingår även hälsovård i denna kategori. Det står i FN:s konvention för mänskliga rättigheter, artikel 25 att “... Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, .... hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning...” (Regeringskansliet, 2016).

Informatiken och e-hälsa, som är den teoretiska utgångspunkten i denna litteraturöversikt, är hos sjuksköterskan viktiga begrepp. Det är också en av kärnkompetenserna i yrket vilket gör att arbete genom dessa kanaler kommer att utökas och utvecklas av densamme då detta är delvis sjuksköterskans ansvarsområde gällande förbättringsarbete. Det är också sjuksköterskans ansvar att möta de krav som uppkommer i samband med denna utveckling och hålla sig uppdaterad på den teknik som utvecklas (Svensk sjuksköterskeförening, 2019).

Slutsatser

Sjuksköterskans användande av digitala medier för hälsofrämjande arbete har en positiv effekt med signifikanta resultat gällande fysisk hälsa, psykisk hälsa och diet, riskbeteende samt compliance. Hälsofrämjande insatser utförda av sjuksköterskan via digitala medier kan även minska kostnader för både patienten och vården, samt öka allmänhälsan hos befolkningen. Det skulle kunna underlätta och effektivisera sjuksköterskans arbete på flera plan, bland annat genom att flera kan nås samtidigt. E-hälsa användas på fler sätt och detta kommer utvecklas vidare då detta är en resurs som behövs.

Kliniska implikationerna skulle kunna vara en ökning av hälsofrämjande interventioner med digitala medier utförda av sjuksköterskan för att minska förekomsten av, eller hantera sjukdomar i framtiden. Det är dock viktigt att interventionerna beprövats och följs för ett bra resultat.

Från de registreringar på appar via telefonerna och vårdkontakt via nätet som sker, kan detta utvecklas så att allmänsjuksköterskan kan hantera en större mängd patienter på distans och genom detta utveckla ett program eller webbsida som är användarvänligt för allmänheten genom förbättringsarbete och då även i samarbete med programutvecklare för att säkerställa säkerhet och sekretess. Detta kan ge en större möjlighet för vården att nå ut till samhällen som är avlägset belagda och samtidigt ge den vård som alla har rätt till.

Media speglar samhällsproblematiken gällande vård i Sverige att denna rättighet inte efterlevs. Svenska Dagbladet (2019) skriver om krisen i sjukvården gällande ekonomi

14

och personalbrist. Vårdförbundet, som är fackförbund för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har en tidning; Vårdfokus. Även här skrivs mycket om den ekonomiska situation som vården är i och detta kan i förlängningen leda till patientlidande (Westin, 2019). Detta tyder på att den mänskliga rättighet till vård som bör efterlevas inte blir uppfylld. Interventioner via digitala medier är under stark utveckling och detta kan vara mycket kostnadseffektivt både för patient, i minskade resekostnader och missad arbetstid, och för vården i kostnader kring förbrukningsvaror och personal (Ekman, 2018). Sparandet sker också i hälsofrämjandet då utvecklingen av kroniska sjukdomar förhindras.

Vid vidare forskning så skulle det vara intressant att titta på inom vilka specifika områden användandet av digitala medier inom hälsofrämjande åtgärder har bäst effekt, till exempel om det fungerar bäst för livsstilsförändringar eller rehabilitering. Samt vilken typ av digitala medier som har bäst effekt och vilken typ av intervention som har bäst effekt. Även inom vilka grupper av befolkningen till exempel olika åldersgrupper, det har bäst effekt på.

15

Referenser

Resultatartiklar markeras med *.

*Akematsu, Y., & Tsuji, M. (2010). An empirical approach to estimating the effect of e-health on medical expenditure. Journal of telemedicine and telecare,

16(4), 169-171.

*Akhu-Zaheya, L. M., & Wa’ed, Y. S. (2017). The effect of short message system (SMS) reminder on adherence to a healthy diet, medication, and cessation of smoking among adult patients with cardiovascular diseases. International

journal of medical informatics, 98, 65-75.

Arguel, A., Perez‐Concha, O., Li, S. Y., & Lau, A. Y. (2018). Theoretical approaches of online social network interventions and implications for behavioral change: a systematic review. Journal of evaluation in clinical practice,

24(1), 212-221.

Bewick, B. M., Ondersma, S. J., Høybye, M. T., Blakstad, O., Blankers, M., Brendryen, H., ... & Sundström, C. (2017). Key intervention characteristics in e-Health: steps towards standardized communication. International

journal of behavioral medicine, 24(5), 659-664.

Billhult, A. (2017a). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod( Uppl 2:2. Sid. 278-283). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Billhult, A. (2017b). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad. (Upplaga 2:2 sid. 99-110). Lund, Sverige: Studentlitteratur

AB.

Björvell, C., & Thorell-Ekstrand, I. (2009). Omvårdnadsåtgärder. I Ehrenberg, A. & Wallin, L.(red) Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (sid. 122-144) Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Center for Health enhancement system studies (CHESS). (2019). Overview. Hämtad 2019-11-13 Från; https://center.chess.wisc.edu/pages/about-overview *Cobos-Campos, R., Apiñaniz Fernández de Larrinoa, A., Sáez de Lafuente Moriñigo,

A., Parraza Diez, N., & Aizpuru Barandiaran, F. (2016). Effectiveness of text messaging as an adjuvant to health advice in smoking cessation programs in primary care. a randomized clinical trial. Nicotine & Tobacco

Research, 19(8), 901-907.

Delello, J. A., & McWhorter, R. R. (2017). Reducing the digital divide: Connecting older adults to iPad technology. Journal of Applied Gerontology, 36(1), 3–28. Ekblom-Bak, E., Ekblom,B. (2012) Hämtad 2019-12-12 Från

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId =18538

16

Ekman, B. (2018). Cost analysis of a digital health care model in Sweden.

PharmacoEconomics-open, 2(3), 347-354.

https://doi.org/10.1007/s41669-017-0059-7

Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början (Fjärde upplagan. ed.). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Erlingsdóttir, G., Sandberg H. (2019). E-hälsa - inte bara teknik. I G. Erlingsdóttir, H. Sandberg. (Red.) På tal om e-hälsa. (s. 15-25). Lund, Sverige: Studentlitterstur AB

Exertime. (2012). About. Hämtad 2019-11-13 Från http://www.exertime.com/About Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsatts

-Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 141–152). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten. (2016). Bestämningsfaktorer. Hämtad 2019-11-05 Från Folkhälsomyndigheten. (2019). Mat och fysisk aktivitet. Hämtad 2019-11-05 Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/

*Galiano‐Castillo, N., Cantarero‐Villanueva, I., Fernández‐Lao, C., Ariza‐García, A., Díaz‐Rodríguez, L., Del‐Moral‐Ávila, R., & Arroyo‐Morales, M. (2016). Telehealth system: A randomized controlled trial evaluating the impact of an internet‐based exercise intervention on quality of life, pain, muscle strength, and fatigue in breast cancer survivors. Cancer, 122(20), 3166-3174.

Gann, B. (2019). Transforming lives: Combating digital health inequality. IFLA

Journal, 0340035219845013.

Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod

- Från idé till examination inom omvårdnad. (Upplaga 2:2 sid. 411-420).

Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. och Billhult, A. (2017) Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad. (Upplaga 2:2 sid. 99-110). Lund, Sverige: Studentlitteratur

AB.

Johansson, M. (2019). Forskningsetik. Beslutsförmögna. Hämtad 2019-11-26 Från

https://www.forskningsetik.lu.se/forskningsetisk-information/informerat-samtycke/beslutsoformogna

*Jones, K., Baldwin, K. A., & Lewis, P. R. (2012). The potential influence of a social media intervention on risky sexual behavior and Chlamydia incidence.

Journal of community health nursing, 29(2), 106-120.

17

Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod (Uppl 2:2. Sid. 81-97) Lund; Sverige: Sundetlitteratur AB.

*Kim, S. C., Shaw, B. R., Shah, D. V., Hawkins, R. P., Pingree, S., McTavish, F. M., & Gustafson, D. H. (2019). Interactivity, Presence, and Targeted Patient Care: Mapping e-Health Intervention Effects Over Time for Cancer Patients with Depression. Health communication, 34(2), 162-171. https://doi.org/10.1080/10410236.2017.1399504

*Kim, C. J., Schlenk, E. A., Kang, S. W., & Park, J. B. (2015). Effects of an internet-based lifestyle intervention on cardio-metabolic risks and stress in Korean workers with metabolic syndrome: A controlled trial. Patient education

and counseling, 98(1), 111–119.

https://dx.doi.org/10.1016/j.pec.2014.10.013

Lister, C., Royne, M., Payne, H. E., Cannon, B., Hanson, C., & Barnes, M. (2015). The laugh model: Reframing and rebranding public health through social media. American Journal of Public Health, 105(11), 2245-2251.

Leonardi, F. (2018). The definition of health: towards new perspectives. International

Journal of Health Services, 48(4), 735-748.

*Mainsbridge, C. P., Cooley, P. D., Fraser, S. P., & Pedersen, S. J. (2014). The effect of an e-health intervention designed to reduce prolonged occupational sitting on mean arterial pressure. Journal of occupational and

environmental medicine, 56(11), 1189.

https://doi.org/10.1097/JOM.0000000000000243

Martin, L. (2018). Informatik i vården: Hälsoinformatik för sjuksköterskor (uppl. 1). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

McDonald, L. (2001). Florence Nightingale and the early origins of evidence-based nursing. Evidence-Based Nursing, 4(3), 68-69.

Morton, K. (2013). Implementing evidence-based health promotion strategies.

Nursing Standard (through 2013), 35-42

*Moskowitz, J. T., Cheung, E. O., Snowberg, K. E., Verstaen, A., Merrilees, J., Salsman, J. M., & Dowling, G. A. (2019). Randomized controlled trial of a facilitated online positive emotion regulation intervention for dementia caregivers.

Health Psychology, 38(5), 391. https://doi.org/10.1037/hea0000680

Naseem, A., Rashid, A., & Kureshi, N. I. (2014). E-health: effect on health system efficiency of Pakistan. Annals of Saudi medicine, 34(1), 59–64. https://doi.org/10.5144/0256-4947.2014.59

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Sverige:

18

Regeringskansliet. (2016). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Växjö, Sverige: Davidsons Tryckeri.

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M, Henricson. Vetenskaplig teori

och metod (uppl.2:2, Sid375-387). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Sektionen för omvårdnadsinformatik. (2017). eHälsa. Hämtad 2019-10-04 från; Shandler, R., & Canetti, D. (2019). A Reality of Vulnerability and Dependence: Internet

Access as a Human Right. Israel Law Review, 52(1), 77-98.

*Sheeran, T., Rabinowitz, T., Lotterman, J., Reilly, C. F., Brown, S., Donehower, P., ... & Bruce, M. L. (2011). Feasibility and impact of telemonitor-based depression care management for geriatric homecare patients.

Telemedicine and e-Health, 17(8), 620-626.

Sieverink, F., Kelders, S. M., Braakman-Jansen, L. M., & van Gemert-Pijnen, J. E. (2014). The added value of log file analyses of the use of a personal health record for patients with type 2 diabetes mellitus: preliminary results.

Journal of diabetes science and technology, 8(2), 247–255.

Staggers, N., Elias, B. L., Makar, E., & Alexander, G. L. (2018). The imperative of solving nurses’ usability problems with health information technology.

JONA: The Journal of Nursing Administration, 48(4), 191-196.

https://doi.org/10.1097/NNA.0000000000000598.

Socialstyrelsen. (u/å). Det här är e-hälsa. Hämtad 2019-12-06 Från https://div.socialstyrelsen.se/det-har-ar-e-halsa

Svenskadagbladet. (2019) Krisen i sjukvården. Hämtad 2019-11-29 Från https://www.svd.se/om/krisen-i-sjukvarden#

Svensk Sjuksköterskeförening. (2012). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande

arbete. T ryck: Åtta45

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Tryck: Åtta45

Svensk sjukskörskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Tryck: Åtta45

Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). Strategi för sjuksköterskors arbete med

eHälsa. Tryck: Åtta, 45, 4-22.

Tariq, M., & Ahmad, T. (2016). Is English language a barrier in research productivity among information professionals? A descriptive study. Pakistan Journal

of Information Management & Libraries (PJIM&L), 17, 162-173.

University of California, San Francisco. (2014). LEAF; Life Enhancing Activities for Family Caregivers Hämtad 2019-11-13 Från; https://leafstudy.ucsf.edu/

19

University of Granada. (2016). Telerehabilitation through Internet proved to ameliorate both the health and the quality of life of women suffering breast cancer. ScienceDaily. Hämtad 2019-11-13 från; www.sciencedaily.com/releases/2016/10/161026081541.htm

*Wagenaar, K. P., Broekhuizen, B. D., Jaarsma, T., Kok, I., Mosterd, A., Willems, F. F., ... & Mannaerts, H. F. (2019). Effectiveness of the European Society of Cardiology/Heart Failure Association website ‘heartfailurematters. org’and an e‐health adjusted care pathway in patients with stable heart failure: results of the ‘e‐Vita HF’randomized controlled trial. European

journal of heart failure, 21(2), 238-246.

Warren, J, J. (2013). Informatik. I Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (Red.) Kvalitet

och säkerhet inom omvårdnad:-sex grundläggande kärnkompetenser.

Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Westin, J. (2019). Långt ifrån en satsning värdig vår kunskap. Hämtad 2019-11-29 Från https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/november/langt-ifran-en-satsning-vardig-var-kunskap/

Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A. K., & Wijk, H.

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (uppl 1:4. Sid 27–42). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Willman, A. och Gustafsson, B. (2015) Hälsofrämjande omvårdnad -Bekräftande

vägledning för att skapa sin egen hälsa. Lund. Sverige: Studentlitteratur

AB.

World Health Organization. (2019). Interntional Classification of Health Interventions (ICHI). Hämtad 2020-01-08 från

World Health Organization. (2016a). Constitution of WHO: Principles. Hämtad 2019-03-05, från

World Health Organization. (2016b) Telehealth. Hämtad 2019-11-06, Från:

https://www.who.int/sustainable-development/health-sector/strategies/telehealth/en/

Young, C. L., Trapani, K., Dawson, S., O’Neil, A., Kay-Lambkin, F., Berk, M., & Jacka, F. N. (2018). Efficacy of online lifestyle interventions targeting lifestyle behaviour change in depressed populations: a systematic review.

Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 52(9), 834-846.

Zhang, X., Yu, P., Yan, J., & Spil, I. T. A. (2015). Using diffusion of innovation theory to understand the factors impacting patient acceptance and use of consumer e-health innovations: a case study in a primary care clinic. BMC

Bilagor

Avgränsningar Sökord Antal

träffar. Antal lästa Titlar. Antal lästa abstrakt. Antal lästa artiklar. Antal utvalda resultatartiklar.

CINAHL 19.10.11 Peer-review, 5år, academic journals, english e-health, effec* 119 119 10 8 2 CINAHL 19.10.11 Peer-review, 7år, full articles Facebook, nurs*, “health promotion”, effec* 6 6 3 1 1 Medline 19.10.11 Academic journals, english, 5år E-health, effec*, nurs* 88 88 25 10 1 CINAHL 19.10.11 Peer reviewed, 2010–2019, academic jurnals. Social media effects on health nurs* 11 11 4 1 1 PubMed

19.10.11 Clinical trial, full text, 5 years, Humans. e-health effects on health nurs* 77 77 3 3 2 PsycINFO 19.10.11 Peer reviewed journal, Quantitative study, English, Social media effects on health nurs* 53 53 3 3 2

2010–2019, Scholarly Journals, adulthood (18 yrs & older). CINAHL

19.10.11 Peer reviewed, English, 2010– 2019. e-health effects nurs* 8 8 2 2 1 PsycINFO 19.10.11 Peer reviewed, 2010-2019, Adulthood (18 yrs & older), quantitative study, English. e-health effects on health nurs* 14 14 4 2 1

Bilaga 2

Kvalitetsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ

metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Bilaga 3 Artikelmatris Förfat tare Publikati onsår, land och databas.

Titel Syfte Metod och

analys.

Interventionst yp

Urval Huvudfynd Kvalitet

utifrån hälsohögskol ans granskningsp rotokoll. Max 12 poäng. Akemat su, Y., & Tsuji, M. 2010, Japan Cinahl An empirical approach to estimating the effect of e-health on medical expenditure

How and why e-health reduces medical expenditure Empirisk studie, Regressionsanal ys, Telehealth Hypoteser 1) Dagarna för behandling av användare av e-hälsoutgivare än för icke-användare. (2) Ju längre de använder systemet, desto kortare blir deras dagar för behandling. (3) Gruppen för längre användning av systemet har Användare av systemet, boende i Nishiaizu, nya användare mellan 1994–2006, täcks av den nationella hälsoförsäkringen . (n=2040) 69år i medelålder Könsfördelning 50% män 50% kvinnor Resultaten visade att dagar för behandling av användare av e-hälsa var kortare än för icke-användare med 1,6 dagar per år. Den totala minskningen av utgifterna till följd av färre sjukhusbesök (akut och valfri) var således cirka 16 000 yen per år.

större elasticitet; med andra ord, för användare av e-hälsa i fler år, minskar en ytterligare användning av året för behandlingen mer än andra som använder e-hälsa i färre år. (4) Effekten av minskningen av dagars behandling är högre, särskilt för personer med kroniska sjukdomar. Akhu-Zaheya, L. M., & Wa’ed, Y. S. 2017, Jordanien Medline The effect of short message system (SMS) reminder on adherence to a healthy diet, medication, and cessation of To assess the effects of sms reminders on adherence to an healthy diet, medication and cessation of smoking among adult patients with cardio RCT, SPSS version 21. SMS Randomiserad kontrollerad försöksdesign med tre grupper användes. Ett icke-sannolikt praktiskt prov på Vuxna utskrivna patienter med Kardiovaskulär sjukdom, 18år eller äldre, aktiv telefon som kan skicka och ta emot

meddelanden, ka läsa och skriva. Exlution var patienter med ANONVA användes för att utvärdera studie hypotesen. Betydande skillnader mellan studiegrupper som fanns i anslutning till medicinering (p = 0,001) och i anslutning till en 11p

smoking among adult patients with cardiovascul ar diseases. vascular disease. 160 patienter rekryterades i denna studie. annan sjukdom utöver. (n=160) Ålder : 29-82 Könsfördelning54 ,4% män 45,6% kvinnor hälsosam kost (p = 0,000); emellertid konstaterades ingen betydande skillnad mellan grupper, när det gäller avsikt att sluta röka, och / eller antal rökta cigaretter (p = .327), (p = .34). Cobos-Campos , R., Apiñani z Fernánd ez de Larrino a, A., Sáez de Lafuent e Moriñig o, A., Parraza Diez, N., & Aizpuru Barandi aran, F. 2016, Spanien, Cinahl Effectivenes s of text messaging as an adjuvant to health advice in smoking cessation programs in primary care. a randomized clinical trial. Evaluate the effectiveness of a combined program tha includes health advice and text messaging to mobile phone. RCT, Hosmer-Lemeshow test, Richmond-Fagerström test SMS Patienter identifierades genom det integrerade journalsystemet i relation till programmet. 18år eller äldre, mobiltelefon, kan skicka och ta emot meddelanden, rökare,

motiverade till att sluta röka. Exkludering av patienter med mentala diagnoser samt i drogbaserade 6 månader efter programstart hade 24,4% (39/160) av patienterna i interventionsgrup pen och 11,9% (19/160) av kontrollerna slutat röka (ELLER: p = 0,007). Patienter utan beroende eller lätt beroende var mer benägna att stoppa (28,3%, 36/127 mot 11,4%, 22/193; OR: 3,0, 95% p <0,001). Graden av 12p

avvänjningsprogr am. (n=320) Ålder: 45år i medelålder Könsfördelning55 % män 45% kvinnor kontinuerlig avhållsamhet efter 12 månader var 16,3% (26/160) hos interventionsgrup pspatienter och 5,6% (9/160) i kontroller Galiano ‐ Castillo , N., Cantare ro‐ Villanu eva, I., Fernánd ez‐Lao, C., Ariza‐ García, A., Díaz‐ Rodrígu ez, L., Del‐ Moral‐ Ávila, R., & 2016, Spanien, Cinahl Telehealth system: A randomized controlled trial evaluating the impact of an internet‐based exercise intervention on quality of life, pain, muscle strength, and fatigue in breast cancer survivors Undersöka effektiviteten av telehälsa-systemet hos bröstcanceröv erlevare. RCT, Deskriptiv analys, ANCOVAs Webbsida Instrumenten som användes vid baslinjen, 8 veckor och 6 månaders uppföljning var Europeiska organisationen för forskning och behandling av Cancer-livskvalitetsfråge formuläret Core 30 och dess bröstcancermod ul, kort Diagnos av bröstcancerstadie I, II eller III, medicinskt klargörande för studien, inga kroniska sjukdomar eller ortopediska problem, tillgång till internet, basala datorkunskaper, avslutad behandling, inget canceråterfall, påskrivet samtycke till studien. (n=81) Efter interventionen förbättrade gruppen betydligt poäng för global hälsostatus, fysisk, roll, kognitiv funktion och armsymtom (alla p=<0.01) liksom smärtgrad (p=0.001) och smärtstörning (p=0.045) jämfört med kontrollgruppen. Betydande förbättringar observerades också, vilket gynnade telerehabiliterings 11p

Arroyo‐ Morales , M. smärtinventariet , handgreppsdyna mometern, det isometriska abdominaltestet, backdynamomet ern, det multipla sit-to-stand-testet och Piper Fatigue Scale. Ålder: 48år medelålder. Könsfördelning10 0%kvinnor gruppen för drabbade och icke-påverkade sidhandtag (båda P=0.006), buk-, rygg- och lågkroppsstyrka (all p= <.01) och total trötthet (P <.001). Dessa fynd bibehölls efter 6 månaders uppföljning Analysen baserades på en intention-to-treat-princip. Jones, K., Baldwi n, K. A., & Lewis, P. R. 2012, USA, Cinahl The potential influence of a social media intervention on risky sexual behavior and Chlamydia incidence The possible outcomes of STD education disseminated through a social media site Evidensbaserad praktisk pilotstudie. YRBSS Sociala medier 15–24 åringar på Facebook. (n=70) Ålder: 15-24år Könsfördelning 30% män 70%kvinnor Förbättring av kondomanvändni ng med 23% samt STD-testning med 54% 12p Kim, S. C., Shaw, B. R., Shah, 2019, USA, Medline Interactivity , presence, and targeted patient care: mapping e-3hypoteser: 1 depression would be associated with worse RCT, ANCOVA Webbsida 17år eller äldre, läsa och förstå engelska, diagnostiserad med bröstcancer Det beskrivs en signifikant förändring hos deprimerade bröstcancerpatien 12p

D. V., Hawkin s, R. P., Pingree, S., McTavi sh, F. M., & Gustafs on, D. H. health intervention effects over time for cancer patients with depression health outcomes at baseline. 2 women with breast cancer who are depressed would obtain greater health benefits from the e-health intervention. 3 will psychosocial health benefit breast cancer patients with depression. Första hypotesen var att (1) depression skulle vara förknippad med värre hälsoresultat vid baslinjen och över tid, som det fanns i tidigare forskning. Vår primära hypotes var att (2) kvinnor med bröstcancer som är deprimerade skulle få större hälsofördelar av e-hälsointerventio nen som ger högre nivåer av interaktivitet och närvaro, främst eftersom de har större behov till att börja med och därmed ha ett större avstånd att stänga jämfört med patienter som inte är deprimerade. Den slutliga inom 2 månader eller återupptäckt bröstcancer. (n=328) Ålder: 50år medelålder Könsfördelning10 0% kvinnor

ter som använt sig av denna studies intervention jämfört med kontrollgruppen (p= 0,018) som endast fick tillgång till en webbsida som stöd

undersökande forskningsfrågan var (3) huruvida psykologiska hälsofördelar bröstcancerpatie nter med depression skulle få från e-hälsointerventio nen med högre nivåer av interaktivitet och närvaro skulle vara större tid jämfört med de som inte är deprimerade Kim, C. J., Schlenk , E. A., Kang, S. W., & Park, J. B. 2015, Syd-Korea PsychInfo Effect of an internet-based lifestyle intervention on cardio-metabolic risks and stress in Korena workers with metabolic syndrome: a Examined the effects of an internet-based program om cardio-metabolic risks and stress among workers with metabolic syndrome. Icke randomiserad kontrollerad paralellgrupp design, SPSS version 12.0, Chi-square, t-test Webbsida . Bekvämlighetsurv al, man, metaboliskt syndrom, över vissa värden i blodtryck, övervikt, triglycerider, kolesterol, mlf, även viss medecinering. Exkludering av kontraindikatione r för fysisk aktivitet.

Det var betydande gruppinteraktiva interaktioner i kardiometabolisk a risker: kroppsvikt (p =0,022), visceral fettmassa (p = 0,033) och midjeomkrets (p = 0,037). > .05); BEST-gruppen visade emellertid väsentligt större förmåga att 10p

controlled trial (n=48) Ålder: 40år i medelålder Könsfördelning10 0% män reducera hälso-relaterad stress än i undervisningsgru ppen (p = 0,025). Mainsbr idge, C. P., Cooley, P. D., Fraser, S. P., & Pederse n, S. J. 2014, Australien, Medline The effect of an e-helath intevention designed to reduce prolonged occupational sitting on mean arterial pressure To evaluate the effect of a workplace health intervention designed to reduce occupational sitting on mean arterial pressure (MAP) of desk-based emplyees. RCT, Deskriptiv statistik, SPSS version 21. Datorprogram Skrivbordarbetar e i Tasmanska polisen och räddningstjänst, heltidsanställda som använder dator och internet

samt är medicinskt friska. (n=29) Ålder: 40år i medelålder Könsfördelning 5st män 24st kvinnor Signifikant förbättring av MAP med p=<0,05. 11p

Mosko witz, J. T., Cheung , E. O., Snowbe rg, K. E., Verstae n, A., Merrile es, J., Salsma n, J. M., & Dowlin g, G. A. 2019, USA PsychInfo Randomized Controlled Trial of a facilitated online positive emotion regulation intervention for dementia caregivers Att testa effekterna av LEAF (Life enhancing activities for family caregivers) RCT, Multilevel modeling (MLM) Webbsida Vårdgivare till demenssjuk. Boende med eller ofta besökande, Tala och läsa engelska, Internetanslutnin g. (n=170) Ålder: 62år i medelålder Könsfördelning 26% män 84% kvinnor Analyser av skillnad i förändring från baslinje till 6 veckor visade signifikant större minskningar av depression (p=0.02) och livskvalitet vid neurologiska störningar och ångest (p=0. 01), liksom förbättringar av fysisk hälsa (p=0 .02) i interventionsförh ållandet jämfört med känslorapporterin g / kontroll av väntelistan. Interventionen visade också större förbättringar av positiv känslor (p=0.01) och positiva aspekter av vård (p=0.01). Ökningar i positiv känslor 12p

medierade signifikant

effekten av LEAF på depression över tid.