LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Pedagogers uppfattningar om musikens
förändrade roll
En jämförelsestudie av generationsutveckling i förskolan
Teachers´ perceptions of the changing role of music
A comparison study about the development of generations in pre-school
Louise Sörensson
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Elaine Kotte
1
Abstract
Vi lever i en värld där samhället under de senaste åren utvecklats otroligt snabbt. Digital utveckling och ett mångkulturellt samhälle har ändrat förskolans förutsättningar att använda musik i förskolan. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt musiken roll har förändrats i förskolan.
Pilcher (1994) lyfter Mannheims förklaring av skillnader mellan generationer som ett verktyg att mäta samhällsutveckling och för att få en inblick i hur samhällsutvecklingen förändrat musikens roll i förskolan använder sig studien av en generations teoretisk grund. För att undersöka musikens förändrade roll intervjuas pedagoger på olika förskolor utifrån en kvalitativ intervjumetod där pedagogernas upplevelser stod i fokus.
Resultatet visade på flera olika generationsindelningar bland pedagogerna som skiftade väldigt mycket beroende på uppväxt, erfarenheter och utbildning. Flera pedagoger såg det som att ett generationsbyte är på väg att ske i förskolan där yngre pedagoger tar med sig nya erfarenheter kring den teknologiska och internationella värld vi lever i, in i förskolans verksamhet.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
2. Syfte och frågeställning 6
2.1 Syfte 6 2.2 Frågeställningar 6 2.3 Begrepp 6 2.3.1 Generation 6 2.3.2 Generationsindelning 6 3. Teoretiskt perspektiv 7 4. Tidigare forskning 8
4.1 Musik som pedagogik 8
4.2 Musikens roll i dagens samhälle 9
5. Metod 12 5.1 Val av metod 12 5.2 Intervjuteman 13 5.3 Urval 14 5.3.1Pedagoger 14 5.4 Genomförande 14 5.5 Analysmetod 15 5.6 Etiska överväganden 15
6. Resultat och Analys 16
6.1 Förhållningssätt till musikpedagogik 16
6.1.1 Musik som ämne 16
6.1.2 Musik som verktyg 17
6.1.3 Musikpedagogik som stökig arbetsmiljö 18
6.2 Musikpedagogikens förändring 20
6.2.1 Tillförandet av ny kompetens 20
3
6.2.3 Verksamhet under större press 23
6.2.4 Klassiska barnvisor eller Batman? 24
6.2.5 Språkbruk i modern musik 26
6.3 Sammanfattning av resultat 27
6.3.1 Musik i förskolan enligt pedagoger 27
6.3.2 Skillnader i pedagogers förhållningssätt 28 6.3.3 Musikens förändrade roll i förskolan 28
7. Diskussion 29
7.1 Resultatdiskussion 29
7.1.1 Musik i förskolan enligt pedagoger 29
7.1.2 Skillnader i pedagogers förhållningssätt 29 7.1.3 Musikens förändrade roll i förskolan 30 7.1.4 Resultatet i förhållande till yrkespraktiken 30
7.2 Metoddiskussion 32
7.3 Vidare forskning 32
4
1. Inledning
”Bä Bä vita lamm”, ”Imse vimse spindel” och ”Blinka lilla stjärna” är några av de barnvisor jag kommer ihåg starkast från min barndom. De tillhör även de barnvisor som min mamma kommer ihåg från sin barndom och de kommer antagligen också vara några av de visor som mina barn kommer att komma ihåg från sin barndom. Dessa visor hör man som pedagog ständigt på förskolan när det är dags att sjunga och har troligtvis så varit under en lång tid. Men vilken påverkan har samhällets utveckling haft på musikens utveckling inom förskolan? Används det fortfarande bara samma visor? Det har skett en stor utveckling inom musikområdet genom åren, har då inte musiken för barn också
genomgått en liknande utveckling? Att beskriva dagens musik är enligt Salvesen (2014) en komplicerad process. Å ena sidan kan man se det som att musik från 1900- och 2000-talet är kopior av tidigare verk som återvänder tillredan existerande melodier och ackordföljder. Å andra sidan har musik från 1990- och 2000-talet bestått av mycket nyskapande och nytänkande där olika musikstilar eller andra estetiska uttrycksmedel har blandats och skapat helt nya musikupplevelser genom framförallt teknologins utveckling.
Enligt Mills (2012) förklaring av popmusikensförändring, eller som det egentligen heter, populärmusikens utveckling, så har den gått från att på 50-talet vara en mjukare variant av rock, med texter som handlade om lätta ämnen som t.ex. dans och kärlek. Rocklåtar berörde då istället de tyngre ämnena som t.ex. politik. Idag har popmusiken blivit en större
musikgenre som inte bara handlar om hur musiken låter, utan även om musikens
uppbyggnad och hur den uppfattas av de som lyssnar på den. Mills (2012) menar även att ny modern musik betraktades inte heller som rumsren och accepterad utan var något som ansågs vara smutsigt och upprörande. Många av de artister vi idag ser som klassiker var då väldigt omtalade som rebeller innan deras musik blev accepterad i samhället. På samma sätt har språkbruket i musiken förändrats. Tidigare vägrade flera radiokanaler spela låtar som innehöll svordomar medan det idag nästan anses vara normalt med flera svordomar i samma refräng.
5
Även inom barnmusiken har det enligt Regelski och Gates (2009) skett en förändring på vad som är accepterat att lyssna på. Från att från början vara endast visor gjorda för barn till att genom televisionens spridning även inkludera musik från barn och familjefilmer till att idag även inkludera musik från radion. Trots det, finns det fortfarande en försiktighet i vad för musik som barnen utsätts för ur ett vuxenperspektiv och vuxna har fortfarande stor kontroll över vilken musik barnen har tillgång till.
Björkvold (2005) menar att vi föds till musikaliska människor och att musiken är en viktig del för vår utveckling. Utifrån ovanstående resonemang kan det vara intressant att
undersöka vilken påverkan musikens roll i förskolan har beträffande olika generationer. Pilcher (1994) diskuterar indelningen av människor i olika generationer för att mäta samhällets utveckling och lyfter även Mannheims förklaring av hastigheten av samhällets utveckling som en bidragande faktor till hur tydligt vi kan se generationsskillnader och att det är de gemensamma upplevelser och erfarenheter vi har som delar in oss i generationer.
6
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musikens roll och förändring i förskolan utifrån olika generationsindelningar.
2.2 Frågeställningar
Utifrån ovanstående syfte har jag valt att utgå ifrån följande frågeställningar
Vad är musik i förskolan enligt pedagoger?
Vilka skillnader finns i pedagogers förhållningssätt till musik i förskolan beroende på vilka generationer de tillhör?
Hur uppfattar pedagoger musikens förändrade roll i förskolan?
2.3 Begrepp
2.3.1 Generation
Nationalencyklopedin förklarar generation som ett släktled eller en grupp av ungefär likåldriga personer. Enligt Pilcher (1994) kan generation även ses utifrån Mannheims generationsteori där gemensamma erfarenheter under uppväxten påverkar ens
generationstillhörighet.
2.3.2 Generationsindelning
Pilcher (1994) förklarar Mannheims generationsteori som att det finns flera saker som påverkar ens generationstillhörighet och att generationsindelningarna är flytande där personer inte tillhör endast en fast generation.
7
3. Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är Mannheims generationsteori. Enligt Pilcher (1994) kan behovet av att dela in människor i åldersgrupper för att se samhällsutveckling och kontinuitet spåras hela vägen tillbaka till antika Greklands filosofer. Men att det först är 1923, när Mannheim skrev sin text The Problem of
Generation, som vi fick en mer systematisk och utvecklande förklaring på begreppet
generation ur ett sociologiskt perspektiv. Mannheims generationsteori blev ett alternativ till klassteorin som tidigare var den vanligaste teorin för att förstå social samhällsutveckling. Pilcher (1994) nämner Mannheims förklaring över att vilken generation en person tillhör bör ses som en viktig faktor i bedömningen av dess kunskap utifrån de beteenden och värderingar som präglar olika generationer. Dessa genarationsindelade perspektiv skapas av delade erfarenheter under uppväxten. Mannheim anser även på att hastigheten av
samhällets förändring är en stor del till hur stor skillnad man kan se mellan olika generationer. Viktigt att nämna är även det Pilcher (1994) belyser, att generationer inte betyder samma för alla och att det finns flera sätt att se på generationer. Det vardagligaste sättet att se på generation är förhållandet mellan förälder och barn, där föräldern tillhör en generation och barnet tillhör nästa generation. Ett annat sätt att se på generation är som en grupp människor som under en tidsperiod har upplevt samma händelser och på så sätt bildar en slags generation. Av dessa två är det den senare förklaringen som Mannheim använder sig av för att problematisera generationsbegreppet. Utifrån detta sättet att se på generation så belyser även Mannheim generation som en social kategori och att tillhöra en viss generation kan ge dig högre eller lägre status i samhället på samma sätt som klass eller etnisk tillhörighet, (Pilcher 1994).
Utifrån Pilchers (1994) förklaring av Mannheims generationsteori kan det kan det därför vara intressant att göra en analys kring hur pedagoger i förskolan ser på musikens roll i hur det konstrueras generationsindelningar i förskolan. Det kan även vara intressant att
analysera pedagogernas uppfattningar om hur musikens förändrade roll påverkar de kommande generationsindelningarna och deras gemensamma uppväxt.
8
4. Tidigare forskning
I kapitlet tidigare forskning kommer jag ta upp tidigare forskning som är relevant för studien. Forskningen kommer presenteras i två delar. Den första syftar till att visa tidigare forskning kring användandet av musik som pedagogiskt verktyg och musikens betydelse för barnen. Den andra delen syftar till att visa tidigare forskning kring hur samhällets förändring har påverkat musiken inom pedagogiken.
4.1 Musik som pedagogik
Sundin (1977) beskriver i sin bok hur den musikaliska pedagogiken kan anpassas till barnens liv utanför förskolan genom god föräldrasamverkan och att pedagogerna följer utveckling av populärmusiken för att ge barnen en chans att kunna relatera till musiken som förskolan använder sig utav. Sundin (1977) förklarar att musik som barn känner till kan användas som ett verktyg för att utveckla språket genom att de lär sig härma låttexter med ord som de annars inte får höra eller förstår än. Även Dando (2017) beskriver i sin artikel hur musiken och musikkultur kan användas som verktyg för barnens utveckling. Dando (2017) berättar om hur användandet av hip-hop kulturen som lektionsmodell kan ge studenterna en möjlighet att utveckla kritiskt tänkande, reflektionsförmåga och motivera studenterna att utveckla sina kunskaper. Ett exempel som Dando (2017) lyfter fram är hur studenterna med hjälp av hip-hop musiken får hjälp att bearbeta sina känslor genom att ta de erfarenheter de har sedan tidigare och sätta dessa i nya perspektiv i skolmiljön med hjälp av musik som de brukar lyssna på. Holmberg (2014) berättar i sin studie hur musik i form av musikstunder kan främja barnens utveckling så som barnens sociala samspel i form av turtagning. Att använda ett instrument som skickas runt där alla barn får testa att spela eller att barnen i tur och ordning får önska en låt kan då bidra till både ökad gemenskap, när alla får vara med. Men även barnets tidigare erfarenheter av musik i förskolan spelar en roll i hur de förhåller sig till musiken. Bergman (2009) förklarar i sin studie hur grupptillhörighet och de man umgås med kan ändra en persons musikintresse eller intryck av viss musik, dels genom grupptryck där man förväntas gilla en viss musik men framförallt för att nya
gruppkonstellationer väcker nya intressen hos personer som kanske aldrig annars skulle få uppleva den synvinkeln. Genom att variera gruppkonstellationerna ger man således barnen
9
nya möjligheter att förstå och relatera till musik. Att kompisarna, familjen eller andra grupper barnen befinner sig i påverkar barnens kunskap och intresse för musik är något som även Pramling Samuelsson et al. (2009) visar på i sin studie. Även pedagogerna delaktighet i musikaktiviteterna kan leda till en djupare förståelse eller intresse för musiken hos barnen enligt Holmbergs (2014) studie. Om pedagogerna endast berättade hur barnen skulle göra men själva inte deltog aktivt visade barnen varken samma intresse eller förståelse som när pedagogerna visade hur de skulle göra och sedan deltog i aktiviteterna tillsammans med barnen. Även Wallerstedt et al. (2014) visar i sin studie hur pedagogiskt deltagande bidrar till barnens intresse då de i sina observationer kunde se att barnen som spelade tillsammans med en vuxen höll kvar intresset längre än de barn som spelade själva. Sundin (1977) förklarar musiken som en spontan del i barnens lek. De står ofta och sjunger, dansar och skapar ljud till antingen för dem kända låtar eller egna påhittade rytmer och melodier. Sundin (1977) menar vidare att det är betydelsefullt att vuxna tar tillvara på den
lekfullheten genom att vara närvarande och fortsätta på barnens intresse. Detta är något som även Wallerstedts et al. (2014) studie belyser när en pedagog tog till vara på barnens
spontana ljudskapande och tillsammans med barnen byggde vidare på leken och skapade ett lekfullt lärande. Holmberg (2014) visar i sin studie hur musik även kan användas för att lära ut andra ämnen i förskolan så som matematik eller naturkunskap. Matematik kan läras ut genom att välja barnvisor som innehåller räkning eller som innehåller riktningar och lägesord. Hon visar även på att förståelsen för lägesorden kan förstärkas genom att låta barnen vara med och visa dessa lägesord istället för att bara sjunga dem. Musiken kan användas för att undervisa om naturkunskap genom att välja musik som handlar om t.ex. djur eller musik som handlar om naturen så som solen, vatten eller olika blommor. Även där visar barnen på större förståelse och intresse när det händer något mer än bara sången, så som speciella rörelser eller ljudeffekter.
10
4.2 Musikens roll i dagens samhälle
Bergman (2009) belyser i sin avhandling hur den tekniskt avancerade värld vi lever i öppnat nya möjligheter och tillgänglighet till musik. Idag kan vi enkelt ladda ner eller lyssna på vilken låt vi vill, vi behöver inte anpassa oss till vårt eget lands musik utan kan ta del av musik från hela världen. Inte heller behöver vi planera i förväg vilken musik man vill lyssna på och köpa en skiva där den låten finns med utan det är möjligt att lyssna på en låt nästan i samma sekund som du bestämmer dig. Detta öppnar nya möjligheter att använda musik i förskolan som tidigare inte funnits. Holmberg (2014) lyfter i sin studie funderingar kring ifall musiken i förskolan verkligen reflekterar barnens liv. I sin studie såg hon endast ett fåtal tillfällen där barnen fick tillgång till den musikkultur som finns utanför förskolan med populära låtar som spelas på radion. Bristen på populärmusiken i förskolan är något som även Regelski och Gates (2009) belyser när de i sin bok förklarar musikkulturen som en levande process som skapas utifrån olika influenser och som tillsammans representerar samhällets musikkultur. Denna process kan inte bedömas som fakta eller tidlös utan som något i ständigt förändring. De lärare som använder sig av musik får inte fasta i den musik de känner till utan bör även anpassa sig till barnen och den musik de har tillgång till. Även Dando (2017) belyser att förändringen i dagens samhälle öppnar nya möjligheter att arbeta med musik i skolan. Dando (2017) förklarar användandet av hip-hop i skolan som en ny ingång och att lärare måste vara beredda att ändra på sina modeller och lektionsupplägg. Han avslutar sin artikel med att betona att barn är experter på sina liv, sin kultur och samhället de lever i och att lärare ibland borde ta ett steg bak och låta barnen leda och finnas där som stöttning. Trots att Dandos (2017) studie riktade sig till barn i skolan så kan hans synsätt även anses vara relevant i förskoleverksamheten. Bergman (2009) lyfter fram i sin studie hur det idag är svårare att separera barn och ungdomars musikkultur då musik från olika filmer eller skivor som är riktade till ungdomar även blir populära hos barn och tvärtom att musik riktat till barn även blir populära hos ungdomar eller håller sig fast från tiden när de var yngre. Detta på grund av den enkla tillgång till all musik som vi har idag.
11
Ovannämnd tidigare forskning visar på betydelsen av musik som pedagogiskt verktyg för att hjälpa barnens utveckling kring bl.a. språk, reflektionsförmåga och socialt samspel. Den lyfter även fram hur personerna runt om kring barnen kan påverka barnens intresse och inställning till musiken och förklarar sedan hur även pedagogernas bemötande och förhållningssätt till musiken i förskolan kan påverka barnen.
Forskning lyfter även hur teknologins utveckling har förändrat möjligheterna kring musikens roll för barnen genom dess lättåtkomliga tillgänglighet och att benämningen barnmusik idag är mer suddig.
Som en fortsättning till den tidigare forskningen kommer denna studie undersöka pedagogernas förhållande till och uppfattningar av musiken i förskolan utifrån ett generationsperspektiv.
12
5. Metod
I metodkapitlet förklaras vilken metod som valts vid insamling av material, bearbetning av material samt analys för att bäst följa studiens syfte samt svara på dess frågeställningar. Här redogörs även de forsknings etiska överväganden som gjorts i samband med insamling och bearbetning av materialet.
5.1 Val av metod
För att få en bättre förståelse av pedagogers perspektiv utifrån frågeställningarna så valdes en kvalitativ metod för studien. Genom att välja kvalitativa intervjuer som underlag blir det möjligt att få fram pedagogernas syn och upplevelser av verkligheten. Deras upplevelser av ämnet kan dock inte bedömas som absolut sanning då alla personer upplever saker olika och antalet deltagande är för lågt för att få fram ett verifierbart resultat. Enligt Alvehus (2013) lämpar sig en kvantitativ metod däremot bättre för insamling av statistik och syftar mer till att samla in många svar för att få en mer verifierbar grund. Men då studien inte syftar till att få fram någon sanning utan snarare vill belysa och analysera skillnader valdes en kvalitativ metod. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar användandet av kvalitativa intervjuer som ett sätt för forskaren att få den intervjuande att känna sig avslappnad i intervjun och berätta fritt som om intervjun var ett vanligt samtal mellan två personer. Kvale och Brinkmann (2014) menar även att kvalitativa intervjuer gör det möjligt för den intervjuade att lyfta fram sina egna synsätt och uppfattningar av ämnet och i och med det kunna vara med och påverka intervjun.
Som val av intervjumetod valdes semistrukturerade intervjuer. Alvehus (2013) förklarar semistrukturerade intervjuer som öppna frågor utifrån några specifika teman där den intervjuade själv delvis får styra innehållet och där den som intervjuar måste lyssna mer aktivt och vara beredd med alternativa följdfrågor. Frågorna behöver heller inte komma i den ordning som var tänkt från början utan kan blandas utefter vad den intervjuade berättar om. Alternativet till semistrukturerade intervjuer hade varit att använda strukturerade intervjuer. Enligt Alvehus (2013) är strukturerade intervjuer mer låsta kring färdiga frågor som inte frångås. Det säkerställer dock att alla intervjuade blir behandlade så rättvist som
13
möjligt då alla får samma frågor. Men då studiens syfte är att få inblick i pedagogernas uppfattningar valdes semistrukturerades intervjuer för att ge pedagogerna större möjlighet att själva lyfta fram det de anser vara viktigt och kunna bygga vidare på deras svar.
5.2 Intervjuteman
För att kunna låta pedagogerna vara med och styra intervjun delades intervjun in i fyra olika teman som syftade till att behandla olika ingångar till pedagogernas upplevelser av ämnet. Under dessa teman ställdes undersökande frågor där pedagogerna fick ge berättande och förklarande svar. Dessa frågor sades aldrig på samma sätt utan ändrades utifrån vad som hade berättats tidigare.
Första temat handlar om vad musik i förskolan innebär och syftar just till att få en bredare syn på vad musik i förskolan kan vara enligt den intervjuade pedagogen. Det andra temat benämns som barnet och musiken där pedagogernas erfarenheter av musikens betydelse för barn diskuteras. Under detta tema behandlas även pedagogernas egna erfarenheter från deras barndom. Valet att lyfta upp pedagogernas egen barndom grundar sig i att påvisa skillnaderna av musikens betydelse eller erfarenheter av musik utifrån olika generations tillhörigheter. Det tredje temat är pedagogens förhållningssätt till musik i förskolan och syftar till att visa på hur och varför pedagogen använder sig av musik i förskolan på ett visst sätt. Under detta temat berörs även skillnaden mellan olika pedagoger på förskolan och pedagogens syn på den skillnaden. Det fjärde och sista temat handlar om pedagogernas möjligheter och hinder att använda sig av musik i förskolan. Där får pedagogerna tillfälle att reflektera över de möjligheter och hinder de ser kring musik i förskolan och vad de tror att det beror på.
Under de fyra teman ställdes liknande frågor kring musik i förskolan som diskuterades utifrån olika perspektiv. Intervjuernas teman är grundade på och formade utefter studiens syfte och frågeställningar. Varje tema behandlades även utifrån förändring över tid för att synliggöra musikens förändrade roll i förskolan och pedagogernas generationsindelningar.
14
5.3 Urval
För att studera musik i förskolan utifrån ett generationsperspektiv föll det sig naturligt med ett strategiskt urval. Alvehus (2013) menar att strategiskt urval är ett sätt att försäkra sig om att personerna som valts för studien kan förhålla sig till studiens syfte och erhåller de specifika kunskaper eller erfarenheter som skall studeras. Fem pedagoger i olika åldrar och med olika utbildningar och erfarenheter inom musik valdes ut att delta i studien. Åldrarna på pedagogerna sträcker sig från 23 till 55 för att få in perspektiv från olika generationer och göra det möjligt att se en skillnad mellan dessa pedagogers upplevelser. Alla fem pedagogerna har jag haft kontakt med tidigare, antingen privat, genom arbete eller genom min utbildning och de har uttryckt ett intresse av att delta i studien.
5.3.1 Pedagoger
Olof 26 år – 4 år inom förskolan Kristoffer 31 år – 5 år inom förskolan Anna 38 år – 16 år inom förskolan Elsa 43 år – 15 år inom förskolan Hulda 55 år – 19 år inom förskolan
5.4 Genomförande
Pedagogerna kontaktades och fick information om studiens syfte och förfrågan om att delta i en intervju. Intervjuerna bokades in utifrån pedagogernas önskemål och skedde antingen på deras förskolor i ett separat rum eller i deras hem. Alla intervjuer spelades in via mobiltelefon efter de medverkandes godkännande och transkriberades sedan. En kopia på transkriberingen mailades sedan ut till pedagogerna för godkännande. Efter att ha fått ett godkännande av transkribering av den intervjuade raderades sedan inspelningen från telefonen. Intervjuerna tog mellan 20 – 40 minuter och resulterade i totalt 19 sidors transkriberat material.
15
5.5 Analysmetod
Efter att ha transkriberat materialet så bearbetades det och strukturerades upp utefter studiens frågeställningar. Intervjuerna analyserades till stor del i jämförandet mellan olika pedagogers berättelser för att få syn på likheter och skillnader i pedagogernas upplevelser om hur olika generationer synliggörs och delas in i förskolan.
5.6 Etiska övervägande
Jag har i min studie utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. När pedagogerna kontaktades fick de en förfrågan om att delta i en frivillig intervju, de fick information kring studiens syfte samt att intervjun endast skulle användas som material för studien. Alla pedagogerna gav sitt samtycke till att delta innan intervjuerna började samt fick information om att de när som helst under processens gång kunde välja att dra tillbaka sin medverkan. Kvale och Brinkmann (2014) lyfter känsligheten i en intervjustudie där studien syftar att noggrant analysera den intervjuades svar, något som för många kan upplevas vara mycket personligt. Där lyfter författarna även vikten av att göra ett etiskt övervägande om hur delaktig de intervjuade ska vara under både transkriberingsprocessen och analysen. Jag har valt att maila en kopia på intervjun efter transkribering för att låta de intervjuade ge synpunkter på ifall jag missat något de anser vara viktigt eller att det efter transkriberingen blivit några syftningsfel. Ingen av pedagogerna kommenterade något jag hade missat utan alla bekräftade att transkriberingen var en korrekt översättning av intervjun. Efter
transkriberingen av intervjuerna raderades sedan de inspelade intervjuerna. Jag har även valt att dela den färdiga studien med de intervjuade för att låta dem se analysen av sina intervjuer. Kvale och Brinkmann (2014) lyfter även vikten av konfidentialitet vid en
intervjustudie och att inte nämna namn, arbetsplats eller andra karakteristiska drag som kan visa på vilka de intervjuade är. Jag har utifrån det valt att fingera alla namn och inte nämna några andra uppgifter än deras ålder och antal år de arbetat i verksamheten.
16
6. Resultat och analys
Jag kommer lyfta fram relevanta delar från det insamlade materialet och analysera det utifrån ett generationsperspektiv. Materialet som lyftes fram kommer jämföras mot
varandra för att visa på skillnaden av pedagogernas upplevelser och erfarenheter beroende på deras generationstillhörighet.
6.1 Förhållningssätt till musik som pedagogik
Vid analysen av materialet syntes två tydliga sätt att se på musik i förskolan. Det ena är musik som ämne där man ser musik som något intressant att fördjupa sig i med barnen. Det andra är musik som verktyg, där musik används för att lära ut något eller för att stimulera barnens utveckling. Båda dessa synsätten på musik i förskolan förekom hos alla pedagoger i större eller mindre utsträckning.
6.1.1 Musik som ämne
Vikten av att se musik som något betydelsefullt att arbeta med barnen med såg hos flera pedagoger på olika sätt i deras förklaring av vad musik i förskolan är för något.
”Musik är något som uppstår när man sätter ihop olika ljud eller oljud. Det kan vara enkla sammansatta toner som bildar ackord och barnlåtar är oftast sammansatta av samma ackord fast på olika sätt. När man skapar ljud utav olika instrument, röster eller material helt enkelt […] Jag använder nog musik inom andra ämnen ibland också men oftast blir det att musik står för sig själv tror jag. Att nu har vi musik och då är det musiken och instrumenten som är i fokus och inte att man kopplar det till annat i läroplanen.” (Olof)
Olof beskriver sin syn på musik i förskolan utifrån en grund i vad musik egentligen är och vad den består av. Han visar på ett sätt att relatera till barnen på deras nivå utifrån intresset av ljud. Han ser även en igenkänningsfaktor i musik för barn i förskolan där många
17
”Jag observerade ett barn och på en kort stund så fick han fram olika ljud med olika verktyg på olika sätt och det är ju musik på hans nivå att inse att det lät faktiskt annorlunda när man banka med en diskborste på en plastlåda än med en sked på en kastrull” (Elsa)
Även Elsa ser på musiken i förskolan som ett separat ämne och vikten av att låta barnen se musiken som mer än bara färdigproducerad musik då barn naturligt använder musik spontant i leken.
6.1.2 Musik som verktyg
Musik som pedagogiskt verktyg lyftes fram av alla pedagoger på olika nivåer men bland vissa pedagoger var det mer fokus på vad musiken kan ge barnen mer än att se musiken separat.
”Musik är inte ett ämne eller sångstund. Det är något annat men vet hur jag ska förklara det. Musik kan finnas överallt. Det går in i allt vi gör på förskolan, i alla ämnen, i alla känslor.” (Hulda)
Hulda beskriver musiken i förskolan som något som alltid finns med och något som kan användas i alla ämnen och för att hjälpa barnen reflektera över sina känslor. Något som även Anna berättar om.
”Jag tänker ju inte den där standard sångsamlingen utan att man blandar in det spontant. Musik är glädje, gemenskap och ett sätt att uttrycka känslor.” (Anna)
Även Anna ser här musik som ett bra redskap för att hjälpa barn uttrycka och bearbeta känslor. Hon ser även musik som något som finns med spontant överallt i förskolan mer än som en strukturerad aktivitet.
Att flera pedagoger ser musik som ett ämne där man använder sig av musikkultur, rytmik, toner och musikskapande med barnen medan andra ser musiken som en bra ingång till lustfyllt lärande och förståelse behöver som sagt inte utesluta att pedagogerna kan se båda
18
sidorna av musikens betydelse i förskolan. Men en tolkning som kan göras är att beroende på vilken erfarenhet och kunskap om musik som pedagogen fått under sin uppväxt och sin utbildning så kan det påverka det synsättet på musik i förskolan. Flera av de yngre
pedagogerna har växt upp med en större öppenhet och förståelse för musik än vad flera av de äldre pedagogerna har om man ser till populärmusikens och populärkulturens
utveckling. Utifrån den skillnaden skulle man kunna se åldern som generationsindelande utifrån synsättet på musik i förskolan. Men samtidigt delar inte alla pedagoger i samma åldersgeneration samma uppfattning utan generationerna upplevs mer delas in efter pedagogernas erfarenheter av musik och den utbildning de fått inom musik i förskolan då flera av de yngre pedagogerna lyfte fram fler aspekter av musikens betydelse för barns utveckling och även visade på en större bredd inom användandet av musik som ett ämne. Olika möjligheter att använda musikteori och rytmik i förskolan är något som idag lyfts fram under förskollärarutbildningen och därför skulle generationsindelningen kunna ses som ett resultat av förskollärarutbildningens förändring i samband med pedagogernas erfarenheter av musik från sin egen barndom.
6.1.3 Musik som pedagogik i en stökig arbetsmiljö
Inom synsättet på musikpedagogik syntes även tydliga skillnader i hanteringen av den ökade ljudnivån som lätta kan uppstå vid användandet av musik i förskolan.
”Min yngre kollega vill gärna spela musik hela tiden och dansa med barnen men jag tycker lätt det blir för stimmigt.” (Hulda)
Hulda lyfter skillnaden mellan olika pedagogers tolerans för stoj och stim och olika pedagogers inställning till att lyssna på musik i bakgrunden. Där skulle det kunna ses en skillnad kring att hur tålig man är för stök i förskolan kan ha ett samband kring pedagogens ålder och att det går att se olika generationer av pedagoger i hanteringen av en stökig arbetsmiljö. Skillnader i pedagogernas hanteringsförmåga av stökig arbetsmiljö är något som även de andra pedagogerna lyfter.
19
”Jag tror jag klarar att dansa och flumma runt med barnen längre än de andra i mitt arbetslag. Men sen är jag också van vid kaos. Jag var aldrig den som satt still och var tyst när jag var liten.” (Kristoffer)
Kristoffer upplever att han klarar av mer ljud och stök runt om kring sig än vad hans kolleger gör. Då Kristoffer arbetar som ensam nyutexaminerad pedagog tillsammans med två pedagoger som arbetat inom förskolan ungefär 10 - 15 år längre än honom och
utbildade sig vid samma ålder skulle man kan se det som en generationsindelning utifrån både ålder och utbildning i även hans arbetslag.
”Jag kan använda musik när vi äter, att vi använder besticken, tallrikarna, bordet och gör något roligt av det. Mina kolleger gör inte det. Jag brukar få höra att jag är en busig fröken och det är ju för att jag gillar det där spontana roliga, det barnen gillar, de lever ju här och nu och det är så man bör jobba tycker jag, sen får det ju såklart inte flippa ut och så.” (Anna)
Även Anna upplever här en skillnad på hur hon hanterar en stökig miljö jämfört med hennes äldre kolleger. Anna berättar att hennes kolleger snarare fokuserar på fint bordsskick vid maten och att stök inte accepteras. Utifrån Annas upplevelse skulle man kunna se generationsindelningen som mer grundat på pedagogernas personlighet och erfarenheter av en stökig miljö. Det går även att tolka samhällets förändring utifrån gott uppförande som bakomliggande orsak till hur väl en person hanterar en stökig arbetsmiljö. Utifrån barnkonventionen, som i Sverige ratificerades 1990, kan man tyda att samhället idag ser barn som självständiga individer med mer rättigheter än vad det gjort tidigare. Barn förväntas inte sitta tysta och stilla längre utan deras egna åsikter värderas idag i större utsträckning. Om man ser till borttagandet av ordningsbetyg i skolan som skedde under 70-talet enligt Nationalencyklopedin så kan man där se en ändrad barnsyn då ens förmåga att sitta still och uppföra sig bra inte längre sågs som en viktig del i en persons bedömning. Detta kan i sin tur lett till en uppväxt och arbetsmiljö i skolan som idag inte är lika strikt utan mer kan uppfattas som mer stökig och stressig. Utifrån det skulle förmågan att hantera en stökig miljö kunna ses som två generationsindelningar utifrån uppväxt och tidigare erfarenheter av en stökig arbetsmiljö, dessa indelningar är då baserade på gemensamma
20
erfarenheter snarare än ålder som är det som Pilcher (1994) lyfter fram i sin förklaring av Mannheims generationsteori. Utifrån hanteringen av en stökig arbetsmiljö skulle även pedagogernas syn på musik i förskolan kunna tolkas in i den generationsindelningen. Att de äldre pedagogerna inte i samma utsträckning lyfte ren musikteori och musikkunskap med barnen kan tänkas bero på deras upplevelse att musik på barnens nivå och användandet av instrument lätt kan bli stökigt och därför inte ses på samma sätt som bland de yngre pedagoger där fler visade en större hantering av en stökig arbetsmiljö.
6.2 Musikens förändrade roll
Utifrån skillnaden i förhållningssätt till musik i förskolan bland de olika generations indelningarna av pedagogerna kan man även se en förändring av musikens roll i förskolan. Skillnaden i musikens förändrade roll kan ses utifrån flera olika synvinklar som alla varit bidragande till förändringen som skett.
6.2.1 Tillförandet av ny kompetens
En stor bidragande faktor till musikens förändring i förskolan är den teknik som vi idag har.
”När en av mina kolleger började för två år sedan så tog hon med sig mycket nytt in i verksamheten från sin utbildning. Vi började arbeta med sånna kallade qr-koder kopplade till barnmusik på youtube. Men det gör vi inte lika mycket nu längre.” (Hulda)
Hulda lyfter skillnaden kring erfarenheter av teknik och hur en pedagog som har mer vana kring ny teknik kan tillföra nya viktiga kompetenser till förskolan. Många av de yngre pedagogerna som arbetar inom förskolan har redan under sin ungdom fått kontakt med modern teknik och till viss del växt upp med den, medan många av de äldre pedagogerna först fått kontakt med tekniken i vuxen ålder. Utifrån det kan man se en indelning på pedagogerna utifrån deras kunskap och vilja att använda ny teknik. Barn idag växer upp i ett teknologiskt samhälle och lär sig använda teknik redan i ung ålder för att komma åt musik och andra medier via teknologiska medel. Räknar man in både pedagogerna och
21
barnen förskolan skulle man kunna se det som tre olika aktiva generationsindelningar kring teknikhantering. Den första är de pedagoger som inte växte upp i ett högteknologiskt samhälle och de pedagoger som växte upp i början av det högteknologiska samhället men som inte hade något intresse för tekniken. Den andra är det de pedagoger som till viss del mött teknologin redan i sin sena barndom i slutet på 90-talet då de flesta hushåll hade tillgång till en dator och internet. Sedan är det då barnen och de blivande pedagogerna som växt upp med teknik som en självklarhet. Men utifrån Pilchers (1994) förklaring av
Mannheims generationsteori bör man även, som tidigare nämnt, tänka in att
generationsindelningarna inte enbart baserar sig på när personen är född utan även det personliga intresset för teknik vilket gör generationsindelningen flytande.
Även inom hur mycket nytt man testar inom musik i förskolan tycker pedagogerna se sig några skillnader. Något som även det kan ses som generationsindelningar utifrån både ålder, tidigare erfarenheter och utbildning.
”Jag tror att flera yngre vågar prova mer. Men vet egentligen inte om det har med ålder att göra utan mer om tidigare erfarenheter kanske. I dagens utbildning så finns ju musik också med i allt mer eller mindre och då tror jag nog att man vågar använda den mer. Men många är nog lite rädda för att använda musik i förskolan känns det som, man säger ofta att man inte kan, men då har man nog inte diskuterat begreppet musik och vad det innebär tror jag.” (Olof)
Olof upplever att både han själv och andra yngre pedagoger i större utsträckning vågar prova mer inom musik i förskolan. Olof själv ser den skillnad som mer beroende på den förändrade förskollärarutbildningen där större vikt läggs vid musiken och fler pedagoger kommer ut i verksamheten med mer kunskap och erfarenheter inom musik. Men jag tycker även man kan tolka in förändringen i samhället utifrån att den yngre generation i större utsträckning växt med upp med en tro på deras kompetenser något som även det kan spåras till barnkonventionens ratificering i Sverige där barn ska ses som kompetenta
22
6.2.2 Användandet av musik i förskolan
Hur man använder musik i förskolan har enligt alla pedagogerna även det förändrats under åren och idag finns större friheter att använda musik men att det även är mer accepterat att använda musik i förskolan.
”Där har det skett en stor förändring under mina år ser jag. Att innan handlade musik i förskolan väldigt mycket om att skapa det, att barnen skulle lyssna på musik var inte lika accepterat men det känner jag att det är nu då man kan använda det för att locka fram saker, man kan använda det till rörelse eller när barnen behöver komma ner i varv, det kan locka till skapande, locka till intresse för språk. Så nu är det okej med både att lyssna på färdig musik och att skapa det.” (Elsa)
Elsa upplever en tydlig förändring under sina 15 år i förskolan. Den förändringen kan i stor utsträckning ses som en faktor av populärmusikens och populärkulturens förändring i samband med den teknologiska utveckling som lyfts tidigare där tillgängligheten till musik idag har öppnat nya sätt att få in musik i förskolan. Även under de senaste åren upplever pedagogerna det som att det skett förändringar i hur man använder musik i förskolan. Både genom tekniken men även att det satsas lite mer på musik.
”När jag börja var det mest sångstund. Men nu har det blivit mer med instrument och youtube och man går på barnkonserter och sånt. Musiken har växt och blivit en större del av förskolans och barnens liv.” (Kristoffer)
Kristoffer lyfter fram skillnaden under de 5 åren han jobbat i förskolan. Han upplever det som att när han började så användes musiken mest som sångstund där det sjöngs med barnen medan det idag även lyssnas mer på musik men även skapas musik tillsammans med barnen. Utifrån pedagogernas berättelser kan man se förändringen av musikens användning i förskolan i två steg och man skulle därför kunna se en tre generationsindelningar bland pedagogerna. När de äldre pedagogerna började var fokus mycket på sångstunder och skapandet av musiken med röster, ljud och instrument. Därefter upplever pedagogerna det som att syftet med sångsamlingarna försvann medan de levde kvar som rutin och
23
barnvisorna fortsatte sjungas. För att sedan sluta i att sångstunderna gjordes om till
musikstunder där fokus återigen lades mycket på skapande av musik, men även fördjupning om vad musik är. Tillsammans med musikstunderna används musik idag även mer som lyssnande och upplevelse vilket i sig ger en större representation av barnens liv och det samhälle vi idag lever i där vi har musik runt omkring oss överallt.
6.2.3 Verksamhet under större press
Även det förändrade klimatet i förskolan berörs av alla pedagoger i olika stor utsträckning som en bidragande faktor i musikens förändrade roll. Personalresurser, tid och pengar påverkar pedagogernas möjlighet att arbeta med musik i förskolan på det sättet de skulle vilja.
”Jag skulle ju egentligen vilja att barnen kan få till sig musikerfarenheter i större utsträckning utanför förskolan än vad de får nu men det handlar ju om pengar och personalresurser. Det satsas på att barnen ska få gå på teater och där ingår ju musik också ibland men ren musikupplevelse händer inte så ofta att barnen får, vilket jag skulle önska.” (Elsa)
Elsa visar på skillnaden i prioriteringar av i förskolan ofta gör att musikkulturen inte får lika stort fokus som hon skulle önska. Hon beskriver den ökade pressen på pedagogerna i förskolan som en avvägning av hur mycket stress man klarar av. Fler arbetsuppgifter som tar tid från barngruppen leder till färre fullt närvarande pedagoger samtidigt som samma kvalitet på verksamheten ska vara kvar. Något som även Hulda ser som problematiskt.
”Jag tror det är mycket barngrupperna som gör att jag känner att jag inte kan använda musiken på det sättet som jag vill. Hade vi haft fler pedagoger och möjlighet att jobba med mindre färre barn hade jag gärna velat använda instrument mer men det blir så stökigt nu.” (Hulda)
Hulda jämför även pressen på pedagogerna i förhållande till klimatet på arbetsmiljön. Utifrån det skulle man även kunna se en generationsuppdelning kring stresshantering och erfarenheter av arbete i en stökig arbetsmiljö som en bidragande faktor till musikens
24
förändrade roll i förskolan. Utifrån pedagogernas berättelser på intervjuerna så visade de yngre pedagogerna mindre oro kring pressen på pedagogerna i förhållande till musiken roll, något som precis som tidigare resulterar i en generationsskillnad utifrån både uppväxt och utbildningens förändring utifrån Pilchers (1994) förklaring av Mannheims generationsteori, där gemensamma erfarenheter under uppväxten bildar generationstillhörigheter. Under den nuvarande förskollärarutbildning förbereds studenterna i större utsträckning på de uppgifter som finns i verksamheten idag som inte fanns när de äldre pedagogerna gick sin utbildning. Trots det visar alla pedagogerna sig öppna för att testa nya tillvägagångssätt som läggs fram av förskolechef eller kommunerna men lyfter ändå ett missnöje över att inte kunna
prioritera verksamheten så fritt som de hade velat, utifrån vad för aktiviteter de vill göra med barnen. Det mer pressade klimatet i förskolan skulle också kunna ses ur ett
generationsperspektiv på den gruppen som beslutar om nya arbetsuppgifter för
pedagogerna. Även där börjar det bli fler personer som själva växt upp i en mer stökig arbetsmiljö och blivit mer vana vid att klara mer med färre resurser. Detta görs synligt i pedagogernas intervjuer genom att flera berättar om att nya förskolechefer som anställs ofta är yngre än vad de varit tidigare och det även inom förskolechefer sker en
generationsindelning utifrån deras erfarenheter av vad som är en normal arbetsmiljö.
6.2.4 Klassiska barnvisor eller Batman?
Ser man till skillnaden på vilken musik olika pedagoger väljer att använda sig av så kan man även där se en skillnad mellan pedagogerna. De pedagoger som i större utsträckning växt upp med musik som en vardaglig del i olika medier använde sig mer av ny musik och tar influenser från vårt vardagliga liv med musik från film och tv-program.
”Det känns som att musikarbetet i förskolan idag har förändrats, jag tror att barnen har mer påverkan. Innan var det alltid samma gamla Idas sommarvisa men att barnen har mer påverkan nu. När vi väljer sånger som barnen vill sjunga på sommarfesten får dom bestämma, vi kan sjunga allt från Batman till Melodifestivalen.” (Kristoffer)
25
Kristoffer visar på att musiken i förskolan har förändrats från bara barnvisor till all musik som barnen kommer i kontakt med. Man kan då se att musiken i förskolan i större
utsträckning speglar barnens hela musikkultur jämfört med tidigare då musiken i förskolan i större utsträckning varit vald av ur de vuxnas perspektiv på vad som är barnmusik. Genom att släppa in musik från barnens kultur så som filmer, serier och radio speglar musiken i förskolan i större utsträckning den musiken som finns i samhället. Men att ta in ny musik i förskolan måste enligt pedagogerna inte innebära att de traditionella barnvisorna försvinner.
”De klassiska barnvisorna går ju aldrig riktigt ut och ibland så kanske det kan va av nostalgiska skäl av oss pedagoger som vi använder dem, men så länge de går hem hos barnen så behöver man ju inte byta ut dem bara för att.” (Elsa)
Elsa reflekterar över användandet av de klassiska barnvisorna i förhållande till nostalgiska skäl från pedagogernas sida. Något som även Olof lyfter.
”Jag tror jag använder mig utav musik från min barndom ibland också. Jag tror att eftersom att jag gillade det när jag var liten så är det enklare att smitta av det på barnen jag arbetar med. Jag gillar ju den fortfarande idag på nått vis.” (Olof)
Då en stor del av musiken vi växer upp med finns kvar från föregående generation så speglar ju även de klassiska barnvisorna de yngre pedagogernas uppväxt och repertoar. Det gör att de klassiska barnvisorna fortfarande lever kvar så starkt i förskolan då pedagoger från olika generationer har dem som gemensam musikerfarenhet och de klassiska
barnvisorna blir då mer generationsöverskridande. Men då barnmusiken på senare år tagit starka influenser av film och tv, något som då både barnen och deras föräldrar tagit del av, kan det bli så att det framöver skapas en bredare gemensam repertoar i förskolan. Det kan i sin tur leda till att den generationsindelning som kan ses utifrån val av musik i förskolan, framöver kan urskiljas tydligare när fler nyutexaminerade pedagoger delar liknande erfarenheter och håller sig mer uppdaterade kring barnens musikkultur jämfört med de pedagoger som inte delar liknande erfarenheter kring musik. Även här är det dock inte bara
26
uppväxten och åldern på pedagogerna som avgör generationsindelningen utan den blir mer flytande då pedagogernas personliga intresse för t.ex. familjefilmer skulle kunna innebära att pedagoger inte tillhör den generationsindelning som de förväntas göra utifrån sin ålder eller uppväxt.
6.2.5 Språkbruk i modern musik
Även utifrån det språkbruk som används i musik idag så ser pedagogerna skillnader där musik idag i större utsträckning innehåller ett språk som tidigare ansetts vara fult.
”Jag tycker att det är mycket mer ovårdat språk som används. Det är mycket mer flams och trams. Jag tycker inte det tas på allvar längre, det behöver man inte heller alltid göra, men i vissa sammanhang speciellt när man är en förebild för barn så behöver man ju inte använda fel sort ord.” (Anna)
Anna lyfter förändringen av inställningen till språkbruket i musiken idag. Både i musik som riktas till barn och ungdomar men även all musik i allmänhet. Då de yngre pedagogerna inte uttryckte samma oro över språkbruket i dagens populärmusik skulle det kunna ses som en generationsindelning beroende på det språkbruk man är uppväxt med och som uppfattas som normalt utifrån sina egna erfarenheter. Detta kan tydligt ses i samhället där TV och radio idag inte i lika stor utsträckning censurerar svordomar och att ett grövre språkbruk blivit mer accepterat även inom film och musik.
Även medvetenheten om innehållet i musik man väljer att använda i förskolan har ökat de senaste åren. Idag läggs det enligt pedagogerna mycket vikt vid att musik i förskolan ska representera hela samhället och många stereotypa barnvisor får delvis ny text för att alla ska vara delaktiga.
”Överlag kan jag använda den musiken jag vill i förskolan men det beror lite på texten tycker jag. Där ser jag en skillnad mot när jag började att då var det inte lika pk. Då var det mer okej med vissa saker och idag måste man verkligen tänka vilka ord dem sjunger och hur dem sjunger och så. Det är svårare idag att hitta musik att använda i förskolan.” (Olof)
27
Olof visar på en upplevelse av att ständigt behöva vara medveten om varför han använder sig av vissa ord och argumenterar mycket utifrån inkludering och exkludering och att se till alla representeras. Han förklarar att i många barnvisor har stereotypiska könsroller bytts ut och blivit mer neutral. Något som han dels ser som positivt men även bidrar till att en extra medvetenhet hos pedagogen krävs. Utifrån det är det intressant att fundera över vilken påverkan olika generationers uppväxt haft på samhället. Samt vilken generation vi som pedagoger och samhälle idag uppfostrar när vi vuxna anpassar allt för att skydda barnen istället för att lära barnen att anpassa sig efter samhället som det i större utsträckning varit tidigare. Den förändring skulle kunna ses som en faktor av införandet av en gemensam värdegrund i förskolan samt att större vikt lagts vid likabehandlingsplaner. Inom detta skulle man kunna se tre olika generationsindelningar. Den första är de pedagoger som växt upp med att anpassa sig efter samhället och behöva kämpa hårt för och stå upp för
kränkningar och exkluderingar. Den andra är de pedagoger som växt upp med större rättigheter utefter barnkonventionens artiklar och som även är fullt medvetna om sina rättigheter och är vana vid att ifrågasätta orättvisor och exkluderingar. Den tredje
generationsindelning skulle sedan vara den generation som vi idag uppfostrar. Där föräldrar och pedagoger kämpar för barnens rättigheter och motsätter sig alla kränkningar och
exkluderingar av något barn. Detta skulle kunna resultera i en skyddad generation som aldrig behövt stå upp för sig själva utan har fått nästan allt anpassat till sig av de vuxna. Samtidigt lever vi i en öppnare värld med en större tillgång till internet där barnen inte på samma sätt får de vuxnas skydd mot kränkningar utan själva lär sig stå på sig.
6.3 Sammanfattning av resultat
6.3.1 Musik i förskolan enligt pedagoger
Utifrån pedagogernas upplevelser så kan man se två tydliga sätt att se på musik i förskolan. Det ena som pedagogiskt verktyg att använda som undervisning inom andra ämnen. Det andra är musik som ett separat ämne där musikteori, instrument och rytmik står i fokus. Alla pedagoger lyfter fram musikens betydelse för barns utveckling på olika stadier men pedagogerna ser olika perspektiv av musikens betydelse beroende på deras
28
6.3.2 Skillnader i pedagogers förhållningssätt
Utifrån pedagogernas berättelser kan det finnas flera olika generationsindelningar kring förhållningssättet till musik i förskolan. Dessa generationsindelningar är flytande och beroende av t.ex. pedagogernas ålder, tidigare efterenheter eller utbildning. De skillnader som kan ses mellan generationsindelningarna är kring inställningen till användandet av musik i förskolan, där några pedagoger upplevde att musik i förskolan kan bidra till en stökigare arbetsmiljö. Skillnader kan även ses kring val av musik i förskolan där pedagogerna använde sig av både traditionella barnvisor och nyare musik men att det i större utsträckning var de yngre pedagogerna som använde mer ny musik. Även kring språkbruket i musiken som användes fanns skillnader bland pedagogernas förhållningssätt, där framförallt de yngre pedagogerna ansåg att vi censurerar för mycket medan de äldre ansåg att språkbruket i samhället blivit för grovt, något som kan bero på den förändring som skett i musiken där det idag blivit mer accepterat med ett grövre språkbruk.
6.3.3 Musikens förändrade roll i förskolan
Utifrån pedagogernas uppfattningar kan man se en tydlig förändring kring musikens roll i förskolan. Alla pedagoger lyfter fram teknikens utveckling som bidragande faktor till att musik idag används mycket mer i förskolan. Pedagogerna lyfte även fram att inställningen till musik i förskolan har förändrats och att det idag är mer accepterat att bara lyssna på musik jämfört med tidigare då det skulle skapas eller sjungas själv. Även samhällets kulturella förändring såg pedagogerna som en bidragande faktor till musikens förändrade roll. Där valde några pedagoger att anamma den kulturella förändringen och ta in musik från filmer och radio i förskolan. Även tillförandet av ny kompetens och erfarenheter såg pedagogerna som en bidragande faktor där förändringen av förskollärarutbildningen kan ses som en grund till den nya kompetensen.
29
7. Diskussion
I arbetet har jag undersökt hur pedagoger ser på musiken roll i förskolan och dess förändring utifrån olika generationsindelningar. I diskussions kapitlet kommer studiens resultat presenteras i relation till tidigare forskningen och yrkespraktiken. Kapitlet innehåller även en metoddiskussion samt förslag på vidare forskning. Diskussionen av resultatet kommer presenteras utifrån studiens tre frågeställningar.
Vad är musik i förskolan enligt pedagoger?
Vilka skillnader finns i pedagogers förhållningssätt till musik i förskolan beroende på vilka generationer de tillhör?
Hur uppfattar pedagoger musikens förändrade roll i förskolan?
7.1 Resultatdiskussion
7.1.1 Musik i förskolan enligt pedagoger
I studien framkom två olika sätt att se på musik i förskolan. Det ena som ett ämne att studera tillsammans med barnen och det andra som ett pedagogiskt verktyg att lära barn saker genom musik. Men de två olika synsätten uteslöt inte varandra utan samma pedagog kunde uppfatta på musik i förskolan ur båda perspektiven. Sundin (1977) lyfter musikens möjligheter för barnen att utveckla sitt språk något som även pedagogerna lyfter fram. Holmberg (2014) lyfter även musiken möjligheter kring socialts samspel och turtagning men då få av pedagogerna aktivt arbetade med sångsamlingar eller användandet av instrument var det perspektivet inte lika synligt hos pedagogerna.
7.1.2 Skillnader i pedagogers förhållningssätt
I studien framkom även att det kunde ses flera olika generationsindelningar kring förhållningssättet till musik i förskolan. Generationsindelningarna var inte fasta utan skiftade väldigt mycket beroende på pedagogernas tidigare erfarenheter av musik och musik i förskolan. Dando (2017) lyfter möjligheterna som finns inom användandet av musik som undervisningsform så länge man som pedagog är beredd på att tänka nytt och ändra sitt vanliga upplägg. Det var även något som många pedagoger upplevde då de såg
30
flera fördelar med att idag enkelt kunna använda musik som lyssnande och upplevde sig ha större frihet i att använda ny musik i förskolan. Samtidigt visade inte alla pedagog på den upplevelsen utan några var mer skeptiska och menade att den ökade användningen av musik i förskolan kan leda till en stökigare arbetsmiljö. Den skillnaden är något som även Holmberg (2014) lyfter när hon diskuterar skillnaden pedagogens förhållningssätt har för barnens intresse och relation till musiken i förskolan. Även utifrån innehållet i musiken barnen har tillgång till skiljde det sig år mellan pedagogerna. Där vissa pedagoger la stor vikt vid det grövre språkbruk som musiken idag innehåller medan andra menade på att vi censurera för mycket i dagenssamhälle. Detta lyfter även Bergman (2009) där hon
diskuterar hur barn och ungdomars musik idag är mer lika än den varit tidigare och musik tänkt till ungdomar och vuxna även når barnen.
7.1.3 Musikens förändrade roll i förskolan
Även musikens förändrade roll i förskolan upplevde pedagogerna olika men alla upplevde att en förändring skett under deras tid i förskolan. En stor del av den förändring baserade de på den teknologiska utveckling som skett i vårt samhälle där vi idag har all musik när till hands och lättillgänglig för barnen som är det som även Bergman (2009) lyfter. Holmberg (2014) lyfter frågan kring ifall musiken i förskolan tillräckligt representerar barnens liv och ser man till pedagogerna upplevelser så är det lite blandat. Vissa pedagoger har valt anpassa musiken i förskolan väldigt mycket efter barnens kulturella liv och även tagit in musik från bl.a. filmer de kollar på medan andra upplever att de framförallt använder sig av de
klassiska barnvisorna och att det är den musiken barnen vill lyssna på. Även språkbruket i musiken på förskolan såg pedagogerna som en stor förändring som jag tidigare lyfte.
7.1.4 Resultatet i förhållande till yrkespraktiken
Läser man i läroplanens värdegrund står där tydligt utskrivit att förskolan skall vara ett stöd till hemmet kring barnens fostran och utveckling. Ser man resultatet av studien kan man då fundera över den generation som vi idag uppfostrar. När vi censurerar bort alla små
stereotypa pronomen i barnvisor eller väljer att skriva om texten i barnvisor för att ta bort otäckheter så bör vi fundera över vilket resultat det kommer få i framtiden. Själv har jag upplevt ute i verksamheten att i slutet av ”I ett hus vid skogens slut” när det tidigare
31
sjungits att haren ska bli skjuten ifall inte tomten släpper in den så har det ändrats till att jägaren tar haren. Motiveringen av pedagogerna har då varit att det låter så hemskt att haren skall skjutas och att vi inte bör prata om skjutningar då vi lever i en värld full av krig. Men bidrar vi verkligen till en positiv barnuppfostran och samhällsutveckling genom att
censurera bort otäckheter för barnen och skydda dom mot allt ont? Även den censurering kring kränkningar och exkludering som görs på barnvisor idag bör diskuteras ur
barnuppfostran och samhällsutveckling. När sockerbagaren idag inte får lov att vara en man längre på förskolan utan ska benämnas med pronomen hen i sången, gör vi då verkligen den framtida generationen en tjänst genom att anpassa alla gamla barnvisor med könsneutrala benämningar? Riskerar vi då inte att skydda barnen från orättvisor när vi vuxna anpassar allt åt dem. Bör barnen verkligen växa upp och tro att orättvisor och exkluderande
kränkningar inte förekommer i livet? Kommer inte det resultera i en verklighetschock när barnen sen är gamla nog att stå på egna ben? Eller skall vi vuxna fortsätta anpassa oss och skydda våra yngre även när de själva blivit vuxna, då vi aldrig lärt dem att ifrågasätta orättvisor under deras uppväxt.
Det står även i läroplanens värdegrund att förskolan är en kulturell mötesplats som ska förbereda barnen för ett liv i ett internationaliserat samhälle. Enligt resultatet kan man se att den digitala värld vi idag lever i har öppnat många broar för att ge barnen en full kulturell upplevelse och insyn i andra kulturer. Då flera pedagoger lyfte förändringen som skett där det idag är mer accepterat att även lyssna på musik i förskolan istället för att den måste sjungas själv öppnar det möjligheter att få in flera språk i musiken som spelas som inte hade kunnat användas tidigare då det inte funnits någon pedagog som behärskat språket. Samtidigt bör vi även tänka kritiskt till vilken modern musik vi använder i förskolan. Kanske är inte den mest populära låten på radion, som innehåller grovt eller sexuellt språk lämplig att ha i förskolan trots att alla barnen känner till låten. Men vi gör heller inte rätt i att helt utesluta den musikkulturen från barnen då vi idag lever i en värld där det vardagligt förekommer ett allt mer grövre språkbruk. Den musiken vi väljer att använda oss av i förskolan kommer säkert även bidra till vilken generation vi uppfostrar. Barnen på
förskolan idag förstår redan fler vuxenord och även ord på engelska utan att ha ett engelskt språk i familjen då så mycket av barnens kultur sker på engelska, så som filmer och
32
musikvideos på Youtube. Väljer vi pedagoger då att anamma det engelska språket och väljer att lära ut de orden som barnen känner till från vuxenspråket så skulle vi kanske kunna motarbeta det grövre språket som barn och unga idag ser så lätt på genom att faktiskt prata om vad de orden betyder och om varför vi inte bör använda dem istället för att bara skälla och tysta ner orden.
7.2 Metoddiskussion
För studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Pedagogerna fick möjlighet att själva påverka intervjun genom att jag byggde vidare på och ställde följdfrågor till det de precis berättat om. Denna metoden säkerställer att det de berättar var deras uppfattning av verkligheten i deras verksamhet men det säkerställer inte att resultatet speglar verkligheten i samhället eller för alla pedagoger. Resultatet hade kunnat se helt annorlunda ut om andra pedagoger hade valts ut för att delta i studien eller om ett större urval hade gjort där fler hade intervjuats. Ett större urval hade kunnat bidra till ett mer validerat resultat men då det var likheter och skillnader i
pedagogernas upplevelser som stod i fokus valdes det att fokusera på kvalitet istället för kvantitet.
7.3 Vidare forskning
Det hade varit intressant att göra om studien och då välja ett mer spritt urval över hela Sverige för att se skillnader i generationsutveckling i Sverige. Det hade även varit intressant att intervjua pensionerade pedagoger för att få en förändrings syn längre tillbaka än vad denna studien fick. Även att undersöka generationsindelningar i förskolan utifrån andra perspektiv än musik hade varit intressant och hade då även kanske kunnat visa på den sociala status som ens generation ger bland pedagoger i förskolan.
33
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF
Sverige Tillgänglig på Internet:
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf (Hämtad 2016-02-11)
Bergman, Åsa (2009). Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och på
fritiden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20314/1/gupea_2077_20314_1.pdf (Hämtad 2018-01-25)
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2, uppl. Stockholm: Runa
Dando, Michael (2017) We Got Next: Hip-Hop Pedagogy and the Next Generation of
Democratic Education. Kappa Delta Pi Record vol:53 n :1 pg:28 - 33
http://dx.doi.org.proxy.mah.se/10.1080/00228958.2017.1264818 (Hämtad 2018-01-31)
Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet. http://portal.research.lu.se/portal/files/3078418/4352960.pdf (Hämtad 2018-01-29)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket
34 Nationalencyklopedin, Generation https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/generation (Hämtad 2018-03-23) Nationalencyklopedin, Ordningsbetyg http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ordningsbetyg (Hämtad 2018-03-08)
Pilcher, Jane (1994) Mannheim's Sociology of Generations: An Undervalued Legacy. British Journal of Sociology, Vol 45(3), pp. 481–494 http://www.jstor.org/stable/591659 (Hämtad 2018-01-23)
Pramling Samuelssom, Ingrid. Asplund Carlsson, Maj. Olsson, Bengt. Pramling, Niklas. Wallerstedt, Cecilia (2009) The art of teaching children the arts: music, dance and poetry
with children aged 2–8 years old. International Journal of Early Years Education Vol. 17,
No. 2, June 2009, 119–135
http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/09669760902982323 (Hämtad 2018-02-29)
Regelski, Thomas A. & Gates, J. Terry. (red.) (2009). Music education for changing times:
guiding visions for practice. Dortrecht: Springer
Salvesen, geir (2014) Musikalisk mångfald – klassisk musik. I Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (red.) Musik för alla: filosofiska och didaktiska perspektiv på musik,
bildning och samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sundin, Bertil (1977) Barnets musikaliska värld. Lund: Liber Läromedel
Tekniska Museet 2017 Datorhistoriska nedslag. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/kommunikation-och-media/datorhistoriska-nedslag/ (Hämtad 2018-03-08)
35
Wallerstedt, Cecilia. Lagerlöf, Pernilla. Pramling, Niklas. Olsson, Bengt. Pramling Samuelsson, Ingrid. (2014) Lärarens roll i barns lärande med en ny musikteknologi.
Svenska bidraget till europeiska forskningsprojektet MIROR. Forskning om undervisning
och lärande [2001–6131] iss:12 pg:44 -60
