Estetiska - filosofiska fakulteten
Ida Björk
Pedagogers uppfattning om utevistelsen i förskolan
En studie som jämför några pedagogers syn på utevistelsen i Norge och Sverige
Teacher´s views on the outdoors in preschool
A study comparing some teacher´s views on the outdoor in Norway and Sweden
Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Datum: 11-01-15
Handledare: Elisabeth Björklund
Sammanfattning
Vilken uppfattning har pedagoger om utevistelsen på förskolan? Vad tycker de om den och är det någon skillnad mellan Sverige och Norge i hur man ser på utevistelsen? Det är detta jag har tagit reda på i min undersökning. För att komma fram till mitt resultat använde jag mig av intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger från respektive land. Alla pedagoger som jag intervjuade hade en positiv syn på utevistelsen och tyckte att den främjade barnen i deras utveckling. I Norge lade de stor vikt vid att barnen ska lära sig uppskatta att vara ute och tycka det är kul. Pedagogerna i Sverige betonade vikten av att utveckla sin motorik ute, både fin och grovmotorik samt ta tillvara den allsidighet som finns ute. Det skiljde även i tid hur mycket man var ute. I Norge var de ute flera timmar i sträck medan man i Sverige var ute en till två timmar om dagen.
Nyckelord: motorik, natur, utevistelse, utomhuspedagogik.
Abstract
What is the general view pedagogues have about the open-air pedagogy in pre-school? What do they think about it and is it any difference between Sweden and Norway in this matter?
This is what I have investigated in my work. I used interviews to find out the result. I interviewed four pedagogues from the different countries. All the pedagogues that I
interviewed had a positive view on the open-air pedagogy and thought that it improved the children in their developing. In Norway it was of big relevance that the children should learn to appreciate being outside and to think that it´s fun. The pedagogues in Sweden accented the value in developing their motor skills outside, both fine and rough motor skills and also profit by the versatility there is. In Norway the children were outside for several hours in a row while they in Sweden were outside for one to two hours a day.
Keywords: motor skills, nature, stay in open-air, open-air pedagogy.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 2
ABSTRACT ... 2
1. INLEDNING OCH BAKGRUND ... 5
1.1SYFTE ... 5
1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 6
2.1LPFÖ98... 6
2.2RAMMEPLAN FOR BARNEHAGENS INNHOLD OG OPPGAVER ... 6
2.3UTEVISTELSENS BETYDELSE ... 6
2.4PEDAGOGENS ROLL ... 9
2.5UTOMHUSPEDAGOGIK ... 10
3. METOD ... 11
3.1URVAL ... 11
3.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 11
3.3PROCEDUR ... 11
3.4BEARBETNING ... 13
3.5METODDISKUSSION ... 13
4. RESULTAT ... 14
4.1UTEVISTELSEN VIKTIG ... 14
4.2MOTORIKEN OCH KROPPEN ... 14
4.3”FRISK LUFT” OCH HÄLSA ... 15
4.4GOTT OM UTRYMME UTE... 15
4.5UPPTÄCKA NATUREN ... 16
4.6TIDEN UTE ... 16
4.7KLÄDER SPELAR ROLL ... 17
4.8SLUTSATS ... 17
5. ANALYS ... 18
5.1UTEVISTELSENS VIKTIGASTE BETYDELSE ... 18
5.2UTEVISTELSE I ALLA VÄDER ... 18
5.3MER TID UTE ... 18
5.4HÄNSYN OCH RESPEKT TILL NATUREN ... 19
5.5UPPLEVELSERNA UTE BLIR KUNSKAP FÖR LIVET ... 19
5.6UTEVISTELSE GER BÄTTRE HÄLSA ... 19
5.7UTEVISTELSEN OCH LÄRANDET ... 20
5.8PEDAGOGENS INSTÄLLNING HAR BETYDELSE ... 21
5.9UTEVISTELSEN OCH MOTORIKEN ... 21
5.10LYSSNA TILL BARNEN ... 22
5.11BRA KLÄDER SPELAR ROLL ... 22
5.12MATLAGNING UTE ... 23
5.13BERÄTTELSEN OM DEN GODA BARNDOMEN ... 23
5.13AVSLUT ... 24
6. REFERENSLISTA ... 25
6.1ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 26
BILAGA 1 BILAGA 2
1. Inledning och bakgrund
Mitt namn är Ida Björk och jag läser min sista termin till förskollärare. Min erfarenhet av utevistelsen på förskolor är att det beror på pedagogernas syn på utevistelsen om man vistas ute eller inte och hur mycket. Barnen kan inte bestämma detta själva. Därför valde jag att undersöka hur pedagogerna ser på utevistelsen. Jag ville även jämföra med Norge för att se om det fanns någon skillnad i tänkandet och utförandet där jämfört med Sverige.
Denna studie kommer att visa hur pedagoger ser på utevistelsen och dess betydelse för barnen. Hur deras uppfattning påverkar utevistelsen och om det är någon skillnad mellan grannländerna Norge och Sverige i hur man ser på utevistelsen och hur mycket man vistas ute. I Lpfö98 står det att arbetslagets uppgift är att se till att barnen får lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet. Barnen skall även ges möjlighet till att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön. Detta är några av de mål som står i
läroplanen, det läggs också tonvikt på att barnen ska stimulera sin motorik och få förståelse för naturens kretslopp (Lpfö98). I Rammeplanen (2006) står det bland annat att personalen ska inkludera friluftsliv och utelek i förskolans vardagsliv.
Det är många som anser att barn som är ute mycket håller sig friskare. Barn som får vara ute får ett välbefinnande som de inte vill vara utan. På så vis skapar man ett behov av utevistelse och rörelse (Ohlsson 2009). All forskning tyder på att det är positivt med utevistelse, jag vill nu ta reda på vad pedagogerna anser om den.
1.1 Syfte
Första syftet är att ta reda på vilken syn pedagogerna har på utevistelsens betydelse för barnen. Andra syftet är att se om det är någon skillnad mellan Sverige och Norge när det gäller synen på utevistelsens betydelse för barnen och hur stor den i så fall är. Vad det är som skiljer? De flesta anser att utevistelsen påverkar alla positivt, barn som vuxna, men hur ser vi på den?
1.2 Frågeställningar
Vilken betydelse har utevistelsen för dagens förskolebarn anser pedagogerna?
Vilken uppfattning har pedagogerna om utevistelsen i förskolan?
Finns det någon skillnad mellan Norge och Sverige i tänkandet och utförandet av utevistelsen?
2. Litteraturgenomgång
Här presenterar jag hur relevant litteratur och styrdokument ser på utevistelsen innan jag presenterar pedagogernas syn.
2.1 Lpfö98
I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och
naturvårdsfrågor. Förskolan ska bidra till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till naturen och miljön. De ska förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Förskolans verksamhet skall bidra till att barnen får en förståelse för hur vardagslivet och arbetet kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtiden. Det står även att barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen såväl inomhus som utomhus.
Utevistelsen ska ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö (Lpfö98).
2.2 Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver
Rammeplanen är Norges läroplan. I Rammeplanen (2006) står det att naturen ska ge rum för mångfald och upplevelser och aktiviteter i alla väder. Utevistelsen skall bidra till att barnen känner igen och får förståelse för plantor och djur, landskap, årstider och väder. Barnen ska få en förståelse för hur viktig en hållbar utveckling är, förstå samspelet i naturen och mellan människan och naturen. Naturen är en källa till skönhetsupplevelser och ger inspiration till estetiska uttryck.
2.3 Utevistelsens betydelse
Ingen kunskap är så tydlig, lätt att uppfatta och som lätt sätter sig fast i minnet som den vi upplever med alla våra fem sinnen. Den kunskapen måste vi hämta ute i verkligheten. Det är därför utevistelsen har så stor betydelse för barnen enligt Johansson (2007).
”Vi vet att hälsotillståndet i naturen är avgörande för vår egen hälsa. Därför är det så viktigt att människan från det hon är barn får leka och vistas i skog, på äng och vid vatten.”
(Friluftsfrämjandet 2004, s.3). All forskning visar klart att utevistelsen ger bättre hälsa. När man vistas ute förbättras immunförsvaret och smittospridningen är inte lika stor då man inte vistas så nära varandra och luften är ständigt fräsch (Ohlsson 2009).
Att röra sig i skog och mark stärker musklerna och övar upp smidighet hos både vuxna och barn menar Drougge (1997). Regelbunden vistelse ute handlar om att grundlägga goda fritidsvanor. Barns motorik tränas bäst i naturen, det kan aldrig en gymnastiksal ersätta.
Barnen övar sin rörelse i naturen. Det är lättare att få med barn i aktiviteter ute då det är större utrymme, barnen får plats och stör inte varandra lika lätt som inomhus (Drougge 1996). I naturen finns utmaningar för alla. Barn vill röra på sig men även ha utmaningar. En utmaning kan bestå av att bestiga en sten. Detta gäller alla åldrar, är man lite större försöker man bestiga den stora stenen och är man mindre bestiger man den lilla stenen. I skogen måste barnen använda sig av hela kroppen för att ta sig fram vilket gör att de automatiskt tränar sin grovmotorik. Sen tränas även finmotoriken när de undersöker saker (Ohlsson 2009).
Det viktigaste med att vistas ute är ändå att de får frisk luft och förmiddagsljuset är det bästa för hjärnan, skelettet och hela kroppen. Frisk luft och ljus gör att människan får bättre humör (Drougge, 1996).
I barndomens landskap måste hela barnets potential: kropp, känslor och intellekt få utrymme. Det betyder att där bör finnas sådant som väcker barnets engagemang och intresse. Men för att lek och lärande ska fungera är det inte tillräckligt att barnet kan finna det som väcker intresse. Det behövs också tid för att barnet ska kunna genomföra lekar och upptäckter ostört (Dahlgren 2007 s.55).
Idag har barn fyllda dagar med aktiviteter och resor hit och dit och får ont om tid till saker.
”Tid – till att reflektera och mogna i sina relationer till världen utomhus – är en bristvara, så och utrymmena till detta” (Grahn 2007 s.55). Det är på förskolan som barnen vistas största delen av sin vardag på. Det är kanske även endast då de får leka i utomhusmiljö på
veckodagarna. Detta innebär att förskolegården borde tillmätas betydelse. Det sker nu mer sällan att man åker på utflykter med barnen kanske beroende på att det är färre personal idag och mer barn (Grahn 2007).
Patrik Grahn menar att det finns forskning som visar på att för lite dagsljus är ohälsosamt.
Morgonljuset är det som påverkar människan bäst. ”För lite dagsljus kan leda till att
man sover mer
man stannar av i växten
det påverkar humöret
det påverkar vår dags- och årsrytm
det påverkar våra föreställningar om verkligheten.” (Drougge, 1996 s. 137).
Granberg skriver att: ”Utelek grundlägger en ”sund själ i en sund kropp.” (Granberg 2000 s.14). Småbarns lek är till stor del motorisk övningslek där de tränar sig att utföra och
kontrollera sin kropps olika rörelser. De gör detta när de går, springer, hoppar, backar och går i trappor. Andra motoriska övningar som sker hos barnen får de genom att kasta och fånga, cykla, bära, släpa, skjuta och dra. Denna motoriska övningslek pågår under, över, på, i, bredvid, framför och bakom varandra och olika saker. Så det är viktigt att utemiljön svarar mot småbarnens behov av allsidig motorisk träning. Den ska locka till utforskande lek och träning. I utemiljön ska det finnas plats för springlek och racerlopp på trehjulingar samtidigt som de allra minsta barnen ska kunna krypa eller gå omkring på ostadiga ben riskfritt. Barnen ska även kunna dra sig undan och kunna leka ostört.
Anders Szczepanski vid centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings universitet menar att det finns så mycket kunskap om varför man ska röra på sig och vistas utomhus så ingen borde kunna motivera varför man ska sitta stilla och vara inne. Forskning visar att naturen har en läkande effekt på bland annat koncentrationssvårigheter och stress. Man blir piggare, lugnare, gladare och mindre konfliktbenägen (Lärarförbundets förlag, 2005).
Utevistelsens betydelse för barnen är stor. Uterummet är en kunskapskälla för barnen. Det är ute i verkligheten, i landskapet, i utemiljön som människor lär sig bäst. Det är ute man får uppleva att använda alla sina sinnen. Genom att få detta främjar det barnens nyfikenhet, kreativitet och samarbete. Det väcker känslor som får oss att bry oss om miljön. Att vistas i utemiljön ger barnen upplevelser som i sin tur leder till språkliga begrepp. Det är lätt hänt att man tror att utomhuspedagogiken bara handlar om natur och friluftsliv. Detta är en nackdel och gör perspektivet begränsat menar Szczepanski (Lärarförbundets förlag, 2005).
Åberg (2005) skriver om hur viktigt det är att barnen får vara med och ha ett inflytande på hur miljön ska vara, både innemiljön och utemiljön. Det är vår gemensamma plats och då ska även barnen få sin röst hörd. Om vi lyssnar på vad barnen behöver och intresserar sig för och använder det som utgångspunkt när vi formar miljön ger vi dem möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen miljö. Det är pedagogernas ansvar att bjuda in barnen till en diskussion där man resonerar om miljön och tar gemensamma beslut.
Naturen har en positiv inverkan på våra stresshormoner och en helande effekt anser Halldén (2009). Vi stänger in barnen inomhus för mycket, de behöver ut mer i naturen. De flesta barn tycker om att vara i skog och natur där det finns stora ytor och stimulerande miljö. Barn har mycket fantasi om dem tillåts ha det och skogen i sig uppmanar till fri lek (Halldén 2009).
Barn lär genom det lustfyllda, genom att deras nyfikenhet och sinnen stimuleras och utmanas.
Naturen – utevistelse, skogen och förskolegårdar är platserna för detta. Det sägs att upplevelserna är starkare utomhus och att barnen kan använda alla sina sinnen ute.
Naturupplevelser ger starka minnen som även finns med i vuxen ålder (Halldén 2009).
Forskningsresultat visar att människans hjärna har sin största kapacitet från tre till sex års ålder. De spår som lagras i hjärnan då kommer att finnas kvar resten av livet. Det är i
förskoleåldern maskar och andra småkryp är intressanta och kan göras spännande för barnen.
Sedan vid ungefärlig elva års ålder är allt som var intressant äckligt och motbjudande (Johansson 2007).
I sin avhandling skriver Sandberg (2009) att leken bidrar till motorisk utveckling men att den även är viktig för interaktionen med andra människor. Naturmiljö reducerar även stress.
Andra följder av lek och utevistelse i naturmiljö är kopplingen mellan positiva
naturupplevelser som barn och naturintresse och miljöengagemang eller en miljömedvetenhet som vuxen.
2.4 Pedagogens roll
Du som pedagog är den som leder barnet ut i naturen. Dina attityder och inställningar till det som lever och växer är helt avgörande. Din förmåga att skapa trygghet och äventyr i en måttlig blandning är viktigt för att barnen ska uppleva naturen positivt. Det är det du gör och inte det du säger som gäller (Johansson 2007). Det gäller att vi pedagoger/vuxna är aktiva i utevistelsen. Vara närvarande för barnen och bli medundersökande. Vi är där när barnen aktivt letar kunskap om upptäckten. Alla upptäckter som barn gör ute sker genom någon typ av sinnesupplevelse. Det är viktigt att alltid reflektera över upplevelsen med barnet då man genom att koppla upplevelse med inlärning får en kunskap som håller länge. Om man är aktiv med barnen leder det till att man får möjlighet till att bli medupptäckande, medundersökande, medagerande och medupplevande. Det är vikigt att tänka på att inte ge barnen svaren utan ställa frågor såsom varför, när, var, hur, vad och vem. Barnen får då chans att reflektera själva (Ohlsson 2009).
I läroplanen för förskolan står det att förskollärare skall ansvara för att arbetet i barngruppen utförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, får stöd och stimulans med sin motoriska utveckling (Lpfö98).
För att må bra ute är det av stor vikt att man har rätt kläder på sig. Som det gamla talesättet säger: ”Det finns inget dåligt väder – bara dåliga kläder.”(Johansson 2007, s.47). Ofta kan det vara så att barnen får för mycket kläder på sig så de knappt kan röra sig. Det är då bättre med många tunna lager än några få tjocka. I rätt kläder behöver man varken frysa eller svettas (Johansson 2007).
2.5 Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är dessutom ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär:
att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kultur- landskap,
att växelspelet mellan sinnelig upplevelse och boklig bildning betonas,
att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. (Szczepanski 2007, s.11)
Utomhuspedagogik enligt Ohlsson (2009) är att vara aktiv ute tillsammans med barnen och använda naturen som redskap för att stimulera barns utveckling och inlärning.
I sin avhandling har Szczepanski (2008) fått fram fyra olika punkter som lärare har skrivit beträffande hur de uppfattar utomhuspedagogiken och vilka de främsta skälen till lärande och undervisning ute är. De olika punkterna är platsen för lärandet, objektet för lärandet, sättet att lära och det kroppsliga lärandet.
Dahlgren (2007) menar att utomhuspedagogiken är en rimlig plats för lärande och ett innehåll för lärandet. Genom utomhuspedagogiken kan barnen återskapa de naturliga relationerna mellan tanke och känsla, mellan kunskapens olika aspekter och även mellan plats och
identitet. Barn som är vid en sjö och undersöker organismer i vattnet får inte bara en kunskap om sjön utan lär sig om organismernas samspel med varandra och omgivningen. Dahlgren menar att lärandet inte enbart sker från böckerna utan i ett växelspel mellan sinnlig erfarenhet och litterär bildning.
3. Metod
Jag kommer här att redovisa hur jag gått tillväga i min undersökning och vilken metod jag använt mig av för att komma fram till mitt resultat.
3.1 Urval
Studien baseras på kvalitativa intervjuer av pedagoger som jobbar på förskolor. Utifrån
intervjuerna ville jag undersöka hur de beskriver sin syn på utevistelsen och dess betydelse för barnen. Jag ringde runt till olika förskolor som jag kände till och de själva valde ut den som skulle ställa upp på intervjun. Jag gjorde intervjuerna på fyra olika förskolor i Sverige där en var belägen på landsbygden, och de andra tre i små städer. Jag siktade in mig på ett område i Sverige och ett område i Norge. Intervjuerna i Norge gjorde jag på två olika förskolor då det inte fanns några andra inom detta område. Innan jag började intervjuerna på plats fick den som blev intervjuad skriva på ett informationsbrev. Informationsbrevet som finns som bilaga 2 innehåller information om arbetet och pedagogernas rättigheter såsom att de kommer att vara anonyma och att de när som helst har rätt att dra sig ur. Detta för att de deltagande skulle få koll på deras rättigheter och att jag följer forskningsetiken. När det var påskrivet började jag intervjun.
3.2 Datainsamlingsmetod
Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med åtta olika pedagoger, fyra från Sverige och fyra från Norge. Frågorna formulerade jag efter mina frågeställningar och mina syften.
Frågeområdet som berörts är pedagogernas syn på utevistelsen. Hur mycket de vistas ute på sina förskolor och om dem tror att det är någon skillnad mellan Sverige och Norge på hur mycket man vistas ute. (Alla intervjufrågor finns i Bilaga 1).
3.3 Procedur
Jag började med att ringa runt till olika förskolor och presenterade mig. Jag berättade vilken utbildning jag går och vad intervjun skulle handla om. När jag sedan fick komma ut och intervjua fick de först skriva under ett papper där det stod vad arbetet syftade till och att de när som helst hade rätten till att dra sig ur. På informationsbladet stod det även att jag skulle
komma att spela in intervjun på band för att sedan i lugn och ro kunna sammanställa den och att de naturligtvis var helt anonyma i detta. (Informationsbladet finns som Bilaga 2)
Första intervjun ägde rum på en förskola som ligger ute på landsbygden. Förskolan ligger precis vid en sjö och har fina stränder och skogsområden precis utanför. Vi satte oss i ett rum intill förskolan. Jag fick godkännande från pedagogen att spela in intervjun. Intervjun tog ca 15 min.
Andra intervjun ägde rum inne i ett litet samhälle. Förskolan och skolan låg intakta med varandra. De hade en stor utegård och relativt nära till skogsområden. Vi satte oss utanför de olika avdelningarnas ingång på förskolan och började intervjun. I och med att vi satt utanför avdelningarna och barn som skulle gå hem gick förbi så blev det lite avbrott då barnet som skulle gå hem ville säga hejdå till pedagogen jag intervjuade. Även denna gång spelade jag in på band och denna intervju tog ca 17 min.
Tredje intervjun gjordes i ett lite större samhälle än föregående. Förskolan har en stor utegård med skog på. Den ligger även nära en sjö. Vi satte oss i ett rum intill personalrummet och började intervjun. Jag spelade in på band och denna intervju tog ca 10 min.
Fjärde intervjun genomfördes i samma samhälle som föregående. Även denna förskola har en stor utemiljö med skog och buskar på. Vi satte oss uppe på vinden som var deras vilorum för att vi inte skulle bli störda av någon. Jag spelade in denna intervju och det tog ca 15 min.
Femte intervjun gjorde jag i Norge i en liten by. Förskolan ligger ganska avskilt och har en brant backe ner till en bäck på utegården. Jag kom dit och vi satte oss i personalrummet. Jag spelade in på bandspelare och denna intervju tog ca 20 minuter.
Sjätte intervjun gjorde jag på samma förskola i Norge med en annan förskollärare. Även denna gång fick jag använda mig av bandspelaren. Denna intervju tog ca 10 minuter.
Sjunde intervjun gjorde jag på en annan förskola i Norge. Deras utegård var även den stor och mycket kuperad. Jag kom dit och fick se mig omkring på de två avdelningarna. Jag fick intervjua en förskollärare där och vi satte oss i ett enskilt rum. Jag fick spela in intervjun och denna tog ca 13 minuter.
Den åttonde intervjun gjorde jag på samma förskola som sjunde, med en barnskötare från andra avdelningen. Även denna intervju fick jag spela in och den tog ca 10 minuter.
Nästan alla intervjuer fortlöpte bra utan avbrott eller störningar. Det var bara i andra intervjun det blev lite störningar i och med att barnen gick hem men jag anser inte att det påverkade intervjun så mycket. Vi kunde fortsätta ganska snabbt efter det.
3.4 Bearbetning
Efter intervjuerna satte jag mig ner och transkriberade dem. Jag sammanställde först vad varje intervjuare tyckte och sa. Sen delade jag upp svaren i olika kategorier efter vilka uppfattningar och tankar som uppkom av intervjuerna och sammanfattade vad de olika pedagogerna ansåg.
3.5 Metoddiskussion
Det var endast en som nekade till att bli intervjuad annars var alla andra positiva och ställde gärna upp. De jag intervjuade accepterade att jag spelade in intervjun med diktafon, vilket underlättade mycket för mig. Detta gjorde att jag kunde sammanställa allt i lugn och ro hemma och därigenom undvika att missa något de sa. Jag insåg efter intervjuerna att jag kanske skulle ha formulerat frågorna lite annorlunda eller haft andra frågor då de gick in i varandra väldigt mycket. En del av dem som blev intervjuade tyckte att de upprepade sig i frågorna. Sen skulle jag även ha gjort i ordning följdfrågor innan. Då det var väldigt svårt att komma på frågor under tiden intervjun pågick. Alla intervjuerna gick bra. Pedagogerna hade mycket att säga om ämnet och tyckte det var viktigt och roligt att berätta om. Jag tycker att jag fick ut det jag ville av intervjuerna trots att jag saknade följdfrågor och att jag kanske skulle formulerat vissa frågor annorlunda för att få ut mer information.
4. Resultat
Jag kommer här att presentera de olika uppfattningar som de åtta pedagogerna hade om utevistelsen. Deras olika uppfattningar har jag delat in i olika kategorier för att det ska bli tydligare för dig som läsare att se vad jag fick fram av mina intervjuer. Jag kommer att namnge pedagogerna med påhittade namn för att det ska bli lättare att urskilja de olika pedagogernas åsikter och tankar. Anna, Annika, Alva och Astrid är pedagoger från Sverige och Thea, Trine, Torhild och Tanja är pedagoger från Norge.
4.1 Utevistelsen viktig
Samtliga pedagoger kom fram till samma slutsats om utevistelsen och det var att den var mycket viktig. Alla påpekade att det var bra för alla, barn som pedagoger, att få komma ut och röra på sig och få frisk luft. De hade däremot olika sätt att se på utevistelsen och vad de ville att barnen skulle få ut av den. Pedagogerna i Norge framhöll hur viktigt det var med att barnen själva först och främst skulle uppskatta att vara ute. Att de skulle tycka det var kul att vistas ute och inte dra sig för det. Torhild säger att det är väldigt viktigt att barnen själva uppskattar att vara ute.
Medan Norges pedagoger framhåller betydelsen av barnens egen uppskattning av utevistelsen så trycker pedagogerna från Sverige på motoriken som den främsta betydelsen. De säger att det är viktigt att vistas ute för att träna motoriken, grov- som finmotorik. Alva säger att barnen ska få röra på sig och träna sin grov- och finmotorik ute.
Detta är vad de olika pedagogerna framhåller först när man nämner utevistelsens betydelse för barnen. Därmed inte sagt att Norges pedagoger inte talar om motoriken, men det är inte det som de lägger störst vikt vid.
4.2 Motoriken och kroppen
Alla pedagoger både från Norge och Sverige var överens om att utevistelsen tränar barnens motorik. De anser att den tränas på ett bra sätt ute. Det är både grov och finmotoriken som får sitt vid utevistelse. Trine säger att barnen behöver gå i skogen i lite ojämn och kuperad terräng då det stimulerar motoriken. Att få träna motoriken på förskolan ansåg pedagogerna var viktigt då det inte är alla barn som vistas så mycket ute när de är hemma. Därigenom får de inte möjlighet att utveckla sin motorik så bra. Pedagogerna menade att de märkte på barnen
om de vistades mycket ute hemma eller inte. De kunde se det genom att vissa barn hade svårt att ta sig fram i kuperad terräng. Pedagogerna i Norge påpekade även vikten av att barnen får röra på hela sin kropp och genom det lära känna den bättre. Torhild säger att det blir en allsidig användning av kroppen ute. Barnen får därigenom utforska sig själva.
4.3 ”Frisk luft” och hälsa
De flesta av pedagogerna pratar om att det är viktigt att få komma ut och få frisk luft. De tänker på sig själva hur det påverkar dem om dem inte är ute på en hel dag. En pedagog säger att hon lätt får huvudvärk om hon inte får komma ut på en dag. Anna säger att barnen blir piggare av att vara ute och att de får ny energi då. Astrid säger att om barnen får komma ut gör det att de kan springa av sig och ”rensa huvudet”. Pedagogerna tar även upp att
utevistelsen påverkan hälsan positivt. De menar även på att barnen behöver få utlopp för sin energi. Annika tycker det är viktigt att lära barnen att det är bra för dem att vistas ute och att hälsan påverkas positivt. Tanja anser att det är väldigt viktigt att barnen gillar att vara ute och att få frisk luft. Det är viktigt både för hälsan och motoriken och mycket mer. En pedagog påpekar att dagens samhälle är mycket mer stillasittande än förr. Därför är det viktigt att vi lär barnen att uppskatta och tycka om utevistelsen och att de mår bra av den. Om vi på förskolan ser till att de får komma ut har vi gjort våran del, sen är det upp till föräldrarna. En annan pedagog tar upp vikten av att gå ut en liten stund och hämta frisk luft även om vädret är extremt och man inte kan vara ute så länge. Astrid menar att det märks på barnen om de varit inne hela dagen för då har de svårt att koncentrera sig och det blir rörigt.
En annan punkt som samtliga pedagoger tog upp var smittspridingen. Att när barnen är ute så minskar smittspridningen. Annika och Trine säger att en av fördelarna med utevistelsen är att smittspridningen minskar och det blir inte lika mycket sjukdomar.
I denna punkt var det inte direkt någon skillnad i svaren mellan Norge och Sverige. Alla pratade om frisk luft och att det var positivt för hälsan.
4.4 Gott om utrymme ute
Många pedagoger pratade om utrymmet som finns ute. Att i och med att det är så stort blir det inte så mycket konflikter mellan barnen. Annika menar att man får se ett annat samspel mellan barnen ute då det inte är så trångt. De säger även att barnen leker i större grupper ute än inne då det finns plats till det. Det är dock inte bara positivt med den stora ytan ute. Astrid
menar att den kan vara en nackdel då pedagogerna inte kan ha lika bra översikt över barnen som inne. Det gäller att man som pedagog är runt överallt och har koll på barnen.
Utrymmet ute var något som pedagogerna från Sverige nämnde, men däremot inte pedagogerna från Norge.
4.5 Upptäcka naturen
Alla pedagogerna var överens om att man ska jobba för att barnen ska få ett naturligt förhållningssätt till naturen. De ville få barnen att lära sig att respektera och visa hänsyn för den. Thea säger att de ofta går på tur och ser på hur saker ändrar sig i skogen efter
årstiderna. Några pedagoger från Sverige berättade att de använder sig av skogen för att få med alla delarna från läroplanen såsom matematik, språk, empati osv. Astrid berättar att utevistelsen ska vara en pedagogisk miljö. Inte bara på gården utan även när man går på utflykter. Pedagogerna tyckte det var viktigt att ge barnen varierade upplevelser. Att barnen får mer upplevelser ute än de får inne var de också överens om och att man ska ta tillvara på det. En pedagog från Sverige tog upp att det finns ett annat material för barnen att använda sig av ute än inne. Pedagogerna i Norge var noga med att barnen lärde sig mycket om de olika sakerna som fanns i deras natur och närmiljö då de bodde nära fjället och man utnyttjade naturen på många olika sätt.
En av sakerna som skiljde sig åt mellan Norge och Sverige var att de i Sverige ville ha uppsikt över vad de gör ute och vad barnen lär sig. I Norge var man mer mån om att barnen skulle lära sig ta vara på naturen och använda sig av de resurser som finns. De pratade aldrig om att de inte hade någon uppsikt över barnen ute.
4.6 Tiden ute
Hur mycket man är ute skiljde sig en del åt mellan Sverige och Norge. Min ena fråga handlade om dem trodde att det skiljde sig mellan Sverige och Norge på hur mycket man är ute. De flesta pedagogerna från Sverige trodde att man kanske var ute lite mer i Norge och pedagogerna från Norge trodde inte det skulle skilja sig åt så mycket. Av svaren jag fick så visade det sig att de förskolorna i Norge var ute mer än de i Sverige. I Norge var de ute minst tre timmar i sträck på för- eller eftermiddagen och i Sverige var man ute en timme på
förmiddagen och kanske någon på eftermiddagen. Alla åtta pedagogerna påpekade dock att
det berodde mycket på årstiderna, som på sommaren är de ute mestadels av dagen och äter kanske ute vissa dagar med. Annika menar att vistelsen ute är väldigt årstidsbetonad.
4.7 Kläder spelar roll
Pedagogerna i Norge framhöll hur viktigt det var med bra kläder. De vill att barnen ska få en bra och rolig utevistelse som de uppskattar men då behövs också ordentliga kläder. Några pedagoger berättade att de hade samlat ihop kläder som barn kunde få låna om dem inte hade tillräckligt med sig. De berättade att de hade många barn från flyktingläger som ofta inte hade så mycket kläder med sig och då har de möjlighet att låna där. Pedagogerna ville leva upp till att alla barnen skulle ha lika möjligheter till att ha bra kläder på sig. Trine säger att bara man har bra kläder så kan man vara ute i alla väder.
4.8 Slutsats
Av detta kan jag dra slutsatsen att alla pedagogerna uppfattade utevistelsen som väldigt positiv och att den hade en stor betydelse för barnen i förskolan. Att lära barnen uppskatta utevistelsen och naturen var det främsta som pedagogerna i Norge jobbade med. Att utveckla både grov- och finmotorik var något pedagogerna i Sverige jobbade främst med. Sen var det mycket som var lika mellan länderna. Båda tyckte det var viktigt att vistas i naturen och lära barnen visa hänsyn och respekt för den. Pedagogerna från Norge påpekade speciellt att de ville att barnen skulle lära sig hur man kunde använda sig av naturen då de bor långt ut i naturen nära fjällen och använder naturen som en resurs. Pedagogerna ansåg att det var viktigt för barnen att få använda hela sin kropp ute och att de på så vis får utforska sig själva. Alla pedagogerna påpekade att det var bra att få frisk luft för hälsans skull. En pedagog sa att hon kunde få huvudvärk av att inte vara ute. Utrymmet ute var något som de flesta pedagogerna från Sverige tyckte var bra och viktigt medan en pedagog kunde se en nackdel i det då det är svårare att ha en överblick över barnen. Pedagogerna i Norge nämnde inget om utrymmet.
Hur mycket man var ute varje dag på förskolan skiljde sig en del åt mellan länderna. I Norge var man ute några timmar mer än på förskolorna i Sverige. Men båda länderna sa att hur mycket man vistades ute var årstidsbetonat, så på sommaren var man ute nästan hela dagarna medan man på vinerna bara var ute någon timme i Sverige och några timmar i Norge. Bra kläder var något som pedagogerna i Norge tog upp och menade på att det hade en stor betydelse för hur barnen skulle uppleva utevistelsen.
5. Analys
5.1 Utevistelsens viktigaste betydelse
Genom mitt resultat har jag fått fram att de olika pedagogerna tycker utevistelsen är otroligt viktig både för dem själva och för barnen. Alla tar upp värdet av att vara ute och vilken positiv effekt det har. Ingen av pedagogerna på de olika förskolorna kan tänka sig att vara inne hela dagarna. Målet pedagogerna i Norge har med utevistelsen är att barnen ska få komma ut och röra på sig och lära sig att använda sin kropp i ojämn och kuperad terräng. Att barnen ska upptäcka glädjen med att vistas ute. Det främsta målet som pedagogerna i Sverige har är att barnen ska få komma ut och få frisk luft, de ska lära sig saker om naturen genom att vistas där och motoriken ska stimuleras. De framkom av svaren att det inte skiljer sig så jätte mycket mellan pedagogernas uppfattningar om utevistelsen. Pedagogerna ansåg att
utevistelsen var bra för barnens motorik, hälsa och välbefinnande. Det som skiljde sig åt var vad de lägger störst vikt vid och det är det som jag nämnt här ovan, att de i Norge lägger störst vikt vid att barnen ska lära sig att uppskatta att vara ute. Medan pedagogerna i Sverige lägger störst vikt vid att barnen får träna sin motorik ute både grov- och finmotorik.
5.2 Utevistelse i alla väder
Något som skiljer pedagogerna från Norge och Sverige åt är att de i Norge trycker på betydelsen av att få barnen att uppskatta och tycka om att vistas ute oavsett väder. Detta är inget som någon förskollärare i Sverige nämner eller lägger tonvikt på. Det var det viktigaste med utevistelsen enligt Norges pedagoger, efter det kom motoriken och alla de andra bitarna som pedagogerna från Sverige också tar upp. I Rammeplan för barnehagens innhold og oppgavelser (2006) står det att naturen ska ge rum för mångfald, upplevelser och aktiviteter i alla väder. Att barnen får komma ut oavsett väder tror jag är viktigt då de behöver lära sig att man kan vara ute i alla väder. För att de ska få känna på alla sorters väder och inte dra sig för att gå ut. Thea och Trine säger att det är viktigt att barnen får komma ut och känna på alla olika väder, de vill visa barnen att alla väder har sin egen charm.
5.3 Mer tid ute
En annan skillnad är att barnen i Norge får vara ute mer än barnen i Sverige. I Norge var de ute flera timmar i sträck och i Sverige bara en eller två timmar. Så där var det en liten skillnad. De flesta pedagogerna från Sverige trodde att så skulle vara fallet, men de från
Norge trodde inte det var så stor skillnad, en ytterst liten i så fall. Detta är resultatet från åtta pedagoger så jag kan givetvis inte säga mer än att det skiljde sig åt på de förskolor som jag besökte. För att kunna säga mer om det måste man naturligtvis gå runt till fler olika förskolor och kanske lämna ut någon form av enkät också.
5.4 Hänsyn och respekt till naturen
I Lpfö98 står det att förskolan ska tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till naturen och miljön. Även Rammeplanen (2006) betonar vikten av att lära sig hur man använder naturen och miljön samtidigt som man tar vara på den. Jag tycker det är viktigt för alla barn att få komma ut i naturen för att lära känna den och kunna ta vara på det den erbjuder. Får man inte ett naturligt förhållningssätt till naturen som barn är det svårare att få det som vuxen. Anna understryker att barnen ska få respekt för naturen och lära sig visa hänsyn inför den. Astrid berättar att de använder skogen till att arbeta med alla de olika delarna i läroplanen. I skogen kan man lära sig både matematik, empati, språk osv.
5.5 Upplevelserna ute blir kunskap för livet
Kunskapen vi upplever med våra fem sinnen är den som lättast sätter sig fast i minnet och det är den kunskapen som vi måste hämta ute i verkligheten. Därför har utevistelsen så stor betydelse för barnen (Johannsson 2007). Barnen får så många intryck och upplevelser ute som är viktigt att ta vara på och låta dem reflektera över. Om de får möjlighet till detta så sätter sig kunskapen djupare och hänger med dem hela livet. Astrid berättar att det blir ett annat sätt att använda sina kunskaper på ute än inne. Barnen får omsätta kunskaperna till något som passar utevistelsen.
5.6 Utevistelse ger bättre hälsa
Ohlsson (2009) menar att all forskning tydligt visar på att utevistelsen ger bättre hälsa. I utevistelsen förbättras immunförsvaret och smittspridningen minskar. Annika och Trine säger att en av fördelarna med utevistelsen är att smittspridningen minskar när man är ute och det blir inte lika mycket sjukdomar. Jag håller med om detta och vet att man mår bra av att vara ute. När jag är trött och seg hjälper det alltid att få komma ut och röra på sig och få lite frisk luft, så visst har utevistelsen en positiv påverkan på både hälsa och välmående.
Grahn (2007) menar att det är på förskolan som barnen vistas största delen av sin vardag. Det kan vara så att det endast är då som de får leka i utemiljö på veckodagarna. Thea tar upp vikten av att barnen får vistas ute i ljuset så här års i den mörka kalla tiden. Att ta vara på att kunna vara ute med dem i ljuset medan det är här. Detta tror jag är viktigt speciellt att barnen får komma ut då de oftast är långa dagar på förskolan och kommer hem sent och då kanske det inte är läge att gå ut. Patrik Grahn menar att det finns forskning på att för lite dagsljus är ohälsosamt (Drougge 1996).
5.7 Utevistelsen och lärandet
Att vistas i utemiljön ger barnen upplevelser som i sin tur leder till språkliga begrepp. Det är lätt hänt att man tror att utomhuspedagogiken bara handlar om natur och friluftsliv, vilket är en nackdel då perspektivet blir mer begränsat (Lärarförbundets förlag, 2005). Detta tror jag är viktigt att tänka på, att barnen lär sig saker ute. Det är inte bara bra att vara ute för hälsan och motorikens skull utan det finns så mycket mer som utevistelsen ger barnen såsom språkliga begrepp och upplevelser som de senare kan använda sig av. De upplever med alla sina sinnen.
Detta kan nog lätt glömmas bort då man är inriktad på att barnen ska få komma ut och röra sig och få frisk luft. Det är inte alltid man tänker på allt som barnen upptäcker ute och på all kunskap som barnen tillägnar sig där. Alva säger att det är viktigt att veta att man kan
använda alla miljöer. Barnen lär sig även när de är ute på gården och leker. Astrid tror det har en stor betydelse för barnen att få fler inspirationskällor som de får ute.
Ohlsson (2009) menar att utomhuspedagogik är att vara tillsammans med barnen och använda naturen som redskap för att stimulera barns utveckling och inlärning. Genom
utomhuspedagogiken kan barnen återskapa de naturliga relationerna mellan tanke och känsla, mellan kunskapens olika aspekter och även mellan plats och identitet. Dahlgren (2007) menar att lärandet inte enbart sker från böckerna utan i ett växelspel mellan sinnlig och litterär bildning. Jag tror att både få erfarenheter från verkligenheten och från böckerna gör att man lättare kan förstå hur saker och ting hör ihop. Genom böckerna får man informationen och ute kan man se kunskapen och detta gör att det sätter sig bättre och barnen får en förförståelse innan de ser det i verkligheten.
Szczepanski säger att det finns så mycket kunskap om varför man ska vara ute så ingen borde kunna motivera varför man ska vara inne och sitta stilla (Lärarförbundets förlag, 2005). Detta
håller jag helt och hållet med om. I dagens samhälle är vi mer stillsittande än vi var förr. Det är viktigt att redan när barnen är små ge dem en positiv upplevelse av utevistelsen så de inte drar sig för att gå ut. Är man van att vara ute mycket är det inget man tänker på, men om man inte har fått den biten kan det vara svårt att uppskatta och uppleva allt ute. Om barnen lär sig uppskatta utevistelsen är det något de tar med sig till vuxenlivet. Som Sandberg (2009) skriver i sin avhandling är följden av lek och utevistelse i naturmiljö kopplingen mellan positiva naturupplevelser som barn och naturintresse, engagemang och miljömedvetenhet som vuxen.
Torhild säger att det är väldigt viktigt att barnen själva uppskattar att vara ute. Alla är inte lika vana att vara ute att vistas i skog och natur och det är därför det är viktigt att på förskolan ge dem chansen att uppleva det.
5.8 Pedagogens inställning har betydelse
Det är du som pedagog som leder barnen ut i naturen. Dina attityder och inställningar till det som lever och växer är helt avgörande (Johansson 2007). Thea menar att det är viktigt att pedagogerna trivs ute då det smittar av sig på barnen, så lite inlevelse är aldrig fel. Jag håller helt och hållet med om detta. Om vi som pedagoger inte är intresserade av skogen och naturen ger vi inte barnen chans att upptäcka allt som finns. Vi är förebilder för barnen och de ser upp till oss och om vi inte tycker något är speciellt kul så smittar det helt klart av sig. Så även om naturen kanske inte är vårat största intresse ska vi vara medforskande med barnen och
uppmuntra deras upptäckter och nyfikenhet.
5.9 Utevistelsen och motoriken
Drougge (1996) menar att barns motorik tränas bäst i naturen. Även Ohlsson (2009) tar upp allsidigheten som finns i skogen, han menar att det i naturen finns utmaningar för alla. En utmaning kan bestå av att bestiga en stor sten. I skogen måste barnen använda hela kroppen för att ta sig fram och då tränar de automatiskt grovmotoriken. Sen tränas även finmotoriken då barnen undersöker olika saker. Jag tycker vistelsen i naturen är viktig för barnen. Att gå i ojämn terräng övar som sagt motoriken automatiskt och det är inget som någon tänker på när de väl vistas i skogen. Alla pedagoger har tagit upp vikten av träningen av motoriken som blir ute. Tanja anser att det för hälsan och motorikens skull är väldigt viktigt för barnen att vara ute. Granberg (2000) skriver att det är viktigt att utemiljön svarar mot småbarnens behov av allsidig motorisk träning. Utemiljön ska locka till utforskande lek och träning.
5.10 Lyssna till barnen
Barn har mycket fantasi om dem tillåts ha det och skogen i sig uppmanar till fri lek (Halldén 2009). Jag tycker det är viktigt att lyssna till barnen och uppmuntra deras idéer och tankar. I den fria leken lär sig barnen mycket och det blir ofta mycket spring i naturen vilket som jag nämnt innan är bra för deras motorik. Det är i leken barnen bearbetar nyfunnen kunskap för att kunna förstå den och hur den ska användas, därför behöver barnen få tid till den fria leken.
Det kan nog aldrig bli för mycket fri lek ute, men någon gång tror jag det är bra att ha någon planerad aktivitet så barnen får lite variation och ny inspiration till leken. Anna säger att de har en utedag ca en gång i veckan och där är det en samling som pedagogerna håller i sen är det fri lek. Alva berättar att de har ett tema där barnen får träffa olika figurer i skogen när de går dit och sen bearbetas detta.
Åberg (2005) skriver om hur viktigt det är att barnen får vara med och ha inflytande på hur miljön ska vara, både inne och ute. Barnen tycker jag alltid ska få sin röst hörd på ett eller annat sätt. När det handlar om utemiljön blir barnen delaktiga och får påverka vad de vill ska finnas i sin miljö ute. Detta leder i sin tur till att det finns något som barnen uppskattar och tycker om där, så då kan de uppskatta utemiljön på ett annat sätt. När barnen själva fått vara med och bestämma blir allt lite roligare och mer spännande. Jag tycker även det är viktigt att lyssna till barnen vad de intresserar sig för i tillexempel skogen. Astrid berättar att de vill att barnen ska vara så självgående som möjligt, att barnen ska kunna sköta sig själva så mycket som möjligt. Astrid berättar att de inte planerar utevistelsen så mycket då de lyssnar till barnens intresse. Thea säger att de vill att barnen själva ska få styra mycket av tiden på utflykterna de gör.
5.11 Bra kläder spelar roll
För att barnen ska trivas ute är det viktigt med bra kläder. Trine berättar att de har samlat in kläder som finns på förskolan för att alla barnen ska ha lika möjligheter till att ha bra kläder på sig. För bara man har bra kläder så kan man vara ute i alla väder. Johansson (2007) säger att i rätt kläder behöver man varken frysa eller svettas. Jag tror kläder har en väldigt stor betydelse för barnens upplevelse av utevistelsen. När de kan röra sig bra och leka med det dem vill trivs de ute och får därmed en positiv upplevelse av utevistelsen, men kan de inte röra sig pga. exempelvis för mycket kläder blir utevistelsen lätt en negativ upplevelse. Det är viktigt att tänka på att barnen rör sig mer än oss pedagoger och behöver därmed lite mindre
kläder. Genom egna erfarenheter vet jag att det är lätt att ta på barnen för mycket då jag själv behöver mycket kläder för att inte frysa. Så det gäller att ha detta med sig i bakhuvudet och tänka på barnens bästa.
5.12 Matlagning ute
I Norge hade också båda förskolorna tillgång till att laga mat ute då det fanns grillplatser.
Vilket de säger att de utnyttjade en hel del. Detta är inget som jag upplevde självklart på de förskolorna i Sverige som jag var på. Jag vet att det fanns någon grillplats på den ena förskolan men den används inte så flitigt. I Sverige äter man lagad mat till lunch medan de i Norge äter smörgås till lunch. Detta gör att det blir lättare för de i Norge att laga till något enklare ute då det inte behöver vara så avancerat. Medan om man i Sverige ska laga till något enklare ute så blir det kanske inte sett som någon riktigt lunch och då tar man lunchen inne istället.
5.13 Berättelsen om den goda barndomen
Hur kommer det sig att alla pedagoger är så positiva till utevistelsen? Är det för allt positivt och bra som skrivs om utevistelse och natur som vi tycker det är så bra och viktigt.
Eller är det för våra egna positiva upplevelsers skull?
Detta är något man kan fundera över. Alla pedagoger som jag intervjuade var mycket positiva till utevistelsen, men varför var de det? Finns det bara fördelar med utevistelsen och naturen?
En del pedagoger berättade att de var mycket ute i sin barndom och att det var det som präglade dem nu. Jag tror att barndomens upplevelser spelar stor roll. Har man varit ute mycket i sin barndom och minns det med glädje vill man naturligtvis gärna ge den känslan vidare till sina barn både egna och på förskolan. Jag har alltid vistats ute mycket både i min barndom och så även nu. Jag har upplevt lugnet ute i naturen och också känt mig inspirerad till både lek och eftertanke när jag vistas ute i det fria. Jag tror att det är viktigt att kunna ge dagens ”stressade” barn en källa till avkoppling. Är man ute mycket som barn och får positiva upplevelser av det kommer man att söka sig till naturen även i vuxen ålder. Hallén (2009) har gått igenom tidningen Förskolans olika artiklar om naturen, utevistelsen och
utomhuspedagogiken. Hon skriver att det är brist på kritisk reflektion över utevistelse och natur. Att natur och utevistelse anses som självklart bra och därmed inte ifrågasätts. Det är klart att det är viktigt att fråga sig vilka syften man har med utevistelsen och inte
slentrianmässigt bara gå till skogen för att man brukar. Kanske skulle det till mera eftertanke i arbetslagen. Vi tycker att det är viktigt att vistas mycket utomhus, men vad vill vi egentligen med det? En annan sak som inte nämns i någon artikel om utevistelse och natur är att det är långt ifrån alla förskolor som har tillgång till någon park eller friluftsområde nära sin förskola.
Hur ser barnens hälsa och lärande ut där? Finns det något som pekar på att barn som vistas mer inomhus utvecklas sämre eller inte alls? (Halldén 2009). Detta kan vara något som man skulle kunna undersöka mer. Hur det är för de barnen som inte har någon möjlighet till att vistas i skog eller natur. Påverkar det dem negativt eller är det ingen skillnad?
Att både Sverige och Norge tycker att utevistelse är så viktigt tror jag är starkt förknippat med vår nära relation till naturen och att vi stammar från jordbrukskulturen där man levde i
samklang med naturen. Både Sverige och Norge består av väldigt mycket natur och de flesta har någon relation till den. Många kopplar av genom att på ett eller annat sätt vistas i vår natur.
Varför är då alla så positiva till utevistelse och varför står det aldrig någon kritik om den?
Kan det vara för att vi har de starka band som vi har till naturen och att det är så djupt rotat i hela samhället?
5.13 Avslut
Det är pedagogerna som avgör om barnen får vistas ute och hur mycket. Genom min
undersökning har jag fått fram att alla pedagoger har positiva uppfattningar om utevistelsen.
Både pedagoger och forskare är överens om att utevistelsen är viktig för att må bra. Alla mår bra av att komma ut och röra sig. De olika pedagogerna belyste olika aspekter som de tyckte var viktiga med utevistelsen. Det var bland annat att barnen ska lära sig att uppskatta och tycka om utevistelsen, att deras grov- och finmotorik tränades och att de får ett naturligt förhållningssätt till att vistas ute och i naturen.
6. Referenslista
Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (red.) (2007).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Drougge, S (1997). Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen. En beskrivning av I Ur och skurs metoder. Stockholm: Frilufsfrämjandet utebolag.
Granberg, A (2000). Småbarns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse. Stockholm:
Liber.
Halldén, G (2009). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlssons bokförlag
Johansson, B & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lärarförbundets förlag (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass.
Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan.
Ohlsson, A (2009). Utevistelsens mål: eller att nå upp till läroplanens mål med hjälp av utevistelsen i förskolan. Örebro: Utikuligt
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005) Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
Johansson, S (2007). Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. Visby: Napema
Friluftsfrämjandet (2004). Kunskap och känsla i naturen. En handledning i naturkunskap och naturkänsla från friluftsfrämjandet.
Sandberg, M (2009). Barn och natur i storstaden. En studie av barns förhållande till
naturområden i hemmets närhet – med exempel från Stockholm och Götebrog. Avhandling.
Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi.
Handelshögskolan. Göteborg
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Editas
Szczepanski, A (2008). Handlingsburen kunskap. Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Avhandling. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Institutionen för kultur och kommunikation. Estetiska avdelningen. Linköping
6.1 Elektroniska källor
Kunnskapsdepartementet (2006). Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver. Hämtat 25 november 2010, från
http://www.regjeringen.no/upload/kilde/kd/reg/2006/0001/ddd/pdfv/282023-rammeplanen.pdf
Bilaga 1
Intervju frågor
Hur länge har du jobbat som förskollärare?
När blev du färdigutbildad?
Beskriv utevistelsen på förskolan…
Hur ser du på utevistelsen?
Vilka syften och mål har ni med utevistelsen?
Vad är eran tanke med utevistelsen?
Planerar ni utevistelsen?
Vilken betydelse har utevistelsen för barnen?
Hur mycket vistas ni ute dagligen?
Finns det några för och nackdelar med utevistelsen?
På vilket sätt påverkar vädret utevistelsen?
Tror du det är någon skillnad mellan Norge och Sverige på hur mycket man vistas ute? I så fall vilken skillnad?
Vad tycker du själv om utevistelsen?
Är det något mer du vill tillägga?
Bilaga 2 Examensarbete
Till pedagoger som intervjuas. Ett examensarbete om pedagogers syn på utevistelsens betydelse för barnen i Sverige respektive Norge.
o Jag är intresserad av att ta reda på vilken syn pedagoger har på utevistelsens betydelse för barnen och om det är någon skillnad mellan Sverige och Norge.
Skriver därför ett arbete om detta och har valt att intervjua pedagoger för att ta reda på deras syn.
o Det är frivilligt att delta i min studie och DU kan när som helst välja att dra dig ur.
o Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete, ingen annan kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Inga namn kommer att nämnas.
o Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid
lärarutbildningen vid Karlstads universitet och finnas tillgängligt att läsa på www.kau.se/bibliotek.
o För att kunna genomföra studien behöver jag ditt samtycke till att få spela in denna intervju för att sedan sammanställa den i mitt arbete.
Jag har fått information om studien och dess syfte och samtycker till att delta i studien om ”Pedagogers syn på utevistelsen”
underskrift………...
Ort och datum………
