Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poängDen industriella revolutionen i
läroböckerna
- En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen
The Industrial Revolution in the teaching books
- A study of the Industrial Revolution in three teaching books
Mikael
Westin
Lärarutbildningen 60 poäng Historia och Ekonomiska ämnen Januari 2006
Examinator: Irene Andersson Handledare: Thomas Småberg
Abstrakt
Westin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers
behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle,
Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.
Syfte
Syftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken.
Metod
Arbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den
tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den.
Resultat
De tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen. En bok (Allt om historia) har en undermålig redogörelse för den industriella revolutionen. Överlag lider böckerna av ett svårt och torftigt språk. Lärarna i undersökningen ansåg att den industriella revolutionen var väldigt viktig men menade även att eleverna upplevde den som svår och tråkig.
Nyckelord: lärobok, industriella revolutionen, historia, gymnasielärare, historisk signifikans
Mikael Westin Handledare: Thomas Småberg
Vildandsvägen 2U 305 Eximinator: Irene Andersson
Abstract
Westin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers
behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle,
Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.
Purpose
The purpose with the following work is to examine teaching book’s account of the Industrial Revolution and also examine the teacher’s view on the teaching books.
Method
The study derives from Geoffrey Partington’s theory on historical significance and tests it together with a classical background-event-course model on the teaching books account of the Industrial Revolution. A quantitative questionnaire study among upper secondary school history teachers where preformed to capture their views on the Industrial Revolution and the teaching book’s account for it.
Results
The three examined book’s accounts of the Industrial Revolution are ambivalent. One book’s (Allt om historia) account of the Industrial Revolution is inferior. All books suffer from a difficult and poor use of language. The teachers in the study considered the Industrial Revolution to be very important but also pointed out that the pupils often thought it difficult and boring.
Keywords: teaching book, the Industrial Revolution, history, upper secondary school teacher, historical significance
Mikael Westin Supervisor: Thomas Småberg
Vildandsvägen 2U 305 Examiner: Irene Andersson
227 34 Lund Sweden
1 Inledning______________________________________________________________ 2
1.1 Syfte och frågeställningar _________________________________________________ 3
1.2 Avgränsningar __________________________________________________________ 3
1.3 Bakgrund ______________________________________________________________ 3
1.3.1 Lärobokens roll _______________________________________________________________ 3 1.3.2 Lärarna _____________________________________________________________________ 5 1.3.3 Industriella revolutionen ________________________________________________________ 5 1.3.4 Industriella revolutionen i kursmålen ______________________________________________ 7
1.4 Teoretisk bakgrund ______________________________________________________ 8 1.5 Metod ________________________________________________________________ 10 1.5.1 Läroböckerna________________________________________________________________ 11 1.5.2 Enkätens utformning __________________________________________________________ 12 1.5.3 Urvalet av respondenter _______________________________________________________ 13 2 Undersökning _________________________________________________________ 14 2.1 Empiri Läroböckerna ___________________________________________________ 14
2.1.1 Alla Tiders Historia A _________________________________________________________ 14 2.1.2 Perspektiv på Historien A ______________________________________________________ 16 2.1.3 Epos A och B _______________________________________________________________ 19
2.2 Empiri Enkäterna ______________________________________________________ 22
2.2.1 Bortfallsanalys_______________________________________________________________ 22 2.2.2 Svar på enkäterna ____________________________________________________________ 23
2.3 Sammanställning och Analys _____________________________________________ 25
2.3.1 Läroboksundersökning ________________________________________________________ 25 2.3.2 Enkätundersökningen _________________________________________________________ 29
3 Slutsatser_____________________________________________________________ 30
3.1 Ytterligare forskning ____________________________________________________ 31
1 Inledning
Den industriella revolutionen är tillsammans med de samtida politiska revolutionerna (milstolpe är naturligtvis den franska revolutionen 1789) de historiska omvandlingsprocesser som haft störst betydelse för hur världen gestaltar sig idag. Industriella revolutionen är, eller borde i alla fall vara, ett av de centrala undervisningsområdena i historieundervisningen på gymnasiet. Det första målet för Historia A är just att ”Eleven skall känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen”1. Trots detta är kunskapen om den industriella revolutionen väldigt skral hos dagens ungdomar. En undersökning har till exempel visat att många högstadieelever inte kan placera järnvägens tillkomst i rätt sekel.2 En orsak till den stora kunskapsbristen kan vara just att förloppet är så pass komplext och att många förklaringsmodeller kräver en förförståelse som eleverna ofta saknar för att kunna tillgodogöra sig kunskapen. Svårigheten i stoffet leder inte sällan till att både elever och lärare (som vanligtvis inte brinner för just detta historiska skeende och dessutom ställs inför apatiska elever) finner ämnet tråkigt.3 Till sin hjälp har lärarna olika läromedel främst läroböcker vars uppgift är att underlätta lärarens uppdrag. Jag har efter att personligen läst igenom en del historieböcker förvånats över den tämligen torftiga och dessutom heterogena behandlingen av ämnet i olika läroböcker. En ingång till studiet av skolans behandling av industriella revolutionen kan således börja i studiet av läromedlet.
1 HI1201 - Historia A 100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:60
2 Undersökning presenterad av Per Eliasson på historiedidaktiken på Malmö Högskola
3 Exempelvis skriver Robert Philips att The industrial revolution has had a press from some of the teachers who
argue that it is difficult and rather arid for pupils Phillips Robert, Historical significance the forgotten Key Element?, Teaching History, 2002, 106, s. 16
1.1 Syfte och frågeställningar
Den industriella revolutionen är viktig. Den ingår i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet som gymnasieskolan enligt läroplanen skall sträva efter att eleverna skall ha kunskap om.4 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens huvudsakliga hjälpmedel läroboken hanterar den industriella revolutionen och även hur lärarna förhåller sig till boken. Syftet leder fram till två frågeställningar:
Hur skildras den industriella revolutionen i tre läroböcker för gymnasiet? Hur behandlar gymnasielärare den industriella revolutionen i undervisningen?
1.2 Avgränsningar
Mitt syfte och min frågeställning skulle kunna vara inledningen till en avhandling eller en bok. Avgränsningar måste alltså göras. Jag kommer att inrikta mig på de idag vanligast använda läroböckerna i historia och göra en analys av deras behandling av den industriella revolutionen. Den följs av en enkätstudie i vilken 30 slumpmässigt utvalda lärare i Malmö-Lund regionen som besvarar hur de använder läromedlen i undervisning och hur de upplever att läromedlen fungerar.
1.3 Bakgrund
1.3.1 Lärobokens roll
Trots att läraren inte är skyldig att arbeta utifrånläroboken är det en av ramfaktorerna som styr undervisningen mest. Under 1990-talet upphörde den statliga läromedelgranskningen och eftersom de aktuella kursplanerna inte innehåller några bestämda stoffmoment finns det inga normer för en sådan granskning. Tidigare stod läroboken för ett mer eller mindre komplett
4 Skolans Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Återgivit ur Lärarens Handbok, Lärarförbundet, 2004,
s. 43 Termen kulturarv kan visserligen vara vag: nationalencyklopedins definition är: idéer och värderingar som
ingår i en kulturs historia och som fungerar som en gemensam referensram: det västerländska. Ne.se
lektionsunderlag. Hur det är idag vet vi enligt historiedidaktikern Hermansson Adler inte men vanligast är antagligen att eleverna använder läroboken som ett introduktions eller avslutningsmaterial. Den kan även användas som referensverk och komplement till andra läromedel. 5 Enligt den forskning som finns tillgänglig är det emellertid ett obestridligt faktum att läroboken styr undervisningen och innehar en central roll i skolans undervisning i allmänhet, och i historieämnet i synnerhet.6
Utvecklingen under och efter 1990-talet har haft den motsägelsefulla innebörden att lärarhögskolorna ofta kritiserat läroböckerna men samtidigt dragit ner på ämnesdidaktiktimmarna vilket gjort att de nyexaminerade lärarna fått väldigt lite tid för att utveckla elevaktiva arbetsmetoder och därmed oerhört svårt att undvika läroboksberoendet.7 Under ett hundraårsperspektiv har författarna till läroböcker gått ifrån att vara historiker till att vara lärare. 8 Denna process torde innebära att skolböckerna idag är mer kopplade mot läroplanen och mindre mot historievetenskapen. Numera har emellertid historikers intresse för att skriva läroböcker återigen ökat. 9
Hur ska då läroboken vara utformad? Hermansson Adler menar att den goda läroboken ska vara berättande och lyfta fram sammanhang kring olika händelser. Ammert menar lärobokens konkreta funktion är att förmedla innehåll och perspektiv till läsaren.10 Den goda historieboken bör även innehålla övningar i källkritik och undersökningar där orsakssamband etableras. En lärobok ska likaså innehålla frågor som underlättar förståelsen av textens innehåll. Frågor som leder in i texten11:
5 Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, Liber AB, Stockholm, 2004, s. 50
6 Ammert Niklas, Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för grundskolan i
Karlsson Klas Göran och Zander Ulf (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund, 2004, s. 274
7 Hermansson Adler Magnus, 2004, s. 50. Problemet blir ännu större för de studenter som inte får möjlighet att
undervisa i historia under sin verksamhetsförlagda tid. Problematiken med den minskade ämnesdidaktiken är inte isolerad till historieämnet. Jag har personligen aldrig träffat någon blivande gymnasielärare som ansett att antalet timmar i ämnesdidaktiken har varit tillfredställande.
8 Långström Sture, Författarröst och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie, Umeå Universitet, Umeå,
1997 s. 78 och 214 f. återgivet av Ammert Niklas, Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för
historiemedvetande i läroböcker för grundskolan i Karlsson Klas Göran och Zander Ulf (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund, 2004, s. 274
9 Karlsson Klas Göran och Zander Ulf (red), 2004, s. 276 10 Karlsson Klas Göran och Zander Ulf (red), 2004, s. 275-276 11 Hermansson Adler Magnus, 2004, s. 51
Faktafrågor exempelvis: när dog Karl XII?
Kopieringsfrågor exempelvis: Hur skulle den tyska ungdomen vara enligt Hitler?
Och frågor som leder ut ur texten:
Inferensfrågor av typen: Berättelsen från Auschwitz skildrar en avrättning. Varför
organiserades massmordet på detta sätt?
Erfarenhetsfrågor där eleven får relatera till sin egen erfarenhet, av typen: Läroboken
beskriver processerna mot Risto Ryti och Väinö Tanner. På vilka sätt kan självbiografiskt material öka förståelsen jämfört med lärobokens faktatext?
Hermansson Adler menar att fakta och kopieringsfrågorna kan behövas för förförståelsen men att tonvikten bör ligga på inferens och erfarenhetsfrågorna. ”I annat fall kan vi inte prata om elevautonomi och ett självständigt och kritiskt tänkande. ”12
Noterbart är att båda historiedidaktikerna Hermansson Adler och Ammert lägger stor tonvikt på det stoff som presenteras och behandlingen av detta (hur orsakssambanden ska presenteras) men undlåter att kommentera texternas lättillgänglighet för eleverna.
1.3.2 Lärarna
Läroböckerna i historia förser elever med texter i form av berättelser och analyser. Deras historiska medvetande växer emellertid inte fram automatiskt. Det krävs lärare som kan stimulera till kritiskt tänkande och analys, knyta händelser till större sammanhang.13 Eller som min handledare sade ute på min VFT ”Sammanhanget får du stå för”14
1.3.3 Industriella revolutionen
Vad innebär den industriella revolutionen? Kortfattat duger nationalencyklopedins beteckning: ”Industriella revolutionen, term som avser omvälvningen från agrarsamhälle till industrisamhälle, i första hand i Storbritannien men även industrisamhällets genombrott i
12 Hermansson Adler Magnus . 2004, s. 51
13 Karlsson Klas Göran och Zander Ulf (red), 2004, s.286
andra länder”.15 Mer detaljerat beskriver ekonomiprofessor David S. Landes den industriella revolutionen som ”tre övergångar: 1) Övergången från mänsklig skicklighet och ihärdighet till maskiner – snabba, regelbundna, precisa, outtröttliga; 2) övergången från kraftkällor med själ till själlösa dito, och, i synnerhet uppfinningen av maskiner som kunde omvandla värme till arbete och därigenom öppnande nästan obegränsade energikällor; samt 3) användandet av nya och mycket mer givande råmaterial, i synnerhet övergången från vegetabiliska eller animaliska ämnen till mineralhaltiga och eventuellt konstgjorda material”16. Den brittiske historikern E.J. Hobsbawms beskriver omvälvningen som: ”Någon gång under 1780 talet, och för första gången i människans historia, togs bojorna bort från den produktiva kraften i de mänskliga samhällena, vilka från denna tidpunkt, var i stånd att stadigvarande, snabbt, och fram till nu obegränsat mångdubbla antal människor, varor och tjänster.”17
För att komplicera bilden ytterligare kan det nämnas att den industriella revolutionen är ett i forskarkretsar flitigt debatterat och omtvistat ämne. Dess orsakssamband skiljer sig åt beroende vilken inriktning forskaren har (en del inriktar sig på de teniska landvinningarna medan andra fokuserar på kapitalismens triumf). Även själva begreppet är diskuterbart då de flesta forskare anser att det är en felaktig beteckning på en process som pågått i över två sekler.18
Klart är att den industriella revolutionen kan te sig svårgripbar för gymnasieungdomarna, särskilt om deras förförståelse är ringa. Det är då förståeligt att flertalet elever hellre fördjupar sig i Napoleonkrigen och mordet på Marat än Spinning Jenny och James Watts separata kondensator. Själv instämmer jag med Robert Phillips som anser att anledningen att många elever ansett den industriella revolutionen vara för torr och svår kan vara att för lite uppmärksamhet har lagts på de långtgående konsekvenserna.19
15 Ne.se 2005-11-28
16 Landes David S., Nationers välstånd och fattigdom. Varför vissa länder är rika och andra fattiga, Prisma,
Stockholm, 2000, s. 223
17 Hobsbawm E.J., Revolutionens tidsålder, Prisma, Stockholm, 1997, s. 47
18 Cameron Rondo, The Industrial Revolution: A Misnomer, The History Teacher, Vol 15, n. 3, 1982, s. 378.
Många forskare pratar numera om en industriell “Take-Off” i slutet av sjuttonhundratalet vilket egentligen endast är en pseudovetenskaplig omskrivning av termen industriella revolutionen. Se Cameron s. 379
1.3.4 Industriella revolutionen i kursmålen
Kursmålen för Historia A (HI1201 100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:60) är inte detaljerade utan istället inriktade på att eleverna dels ska ha en viss faktakunskap bland annat ”känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen” och dels att eleven ska tillgodogöra sig vissa färdigheter exempelvis att ”eleven skall kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser”.20 Faktamålen består av att eleven ska känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen och förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp.21 Läraren kan således innehållsmässigt lägga upp undervisningen helt efter eget bevåg så länge denne anser att eleverna känner till grundläggande drag i den historiska utvecklingen och förstår innebörden av vanliga epokbegrepp samt andra centrala historiska begrepp.
Historia A blir i och med Gymnasiereformen 200722 ett kärnämne och bantas ned till 50
poäng. Nyckelorden i Skolverkets nuvarande (2006-01-02) förslag till kursmål för Historia A (Historia 1 med den nya terminologin) är att känna till och beskriva. Faktamålen är att eleven ”känner till grundläggande kronologiska drag i den historiska utvecklingen; känner till grunddragen i den historiska utvecklingen från 1800-talet och framåt, inklusive världskrig och globalisering; kan beskriva och förklara de mänskliga och samhälleliga villkoren för demokratins framväxt och utveckling i Sverige och några andra länder.”23 Observatören kan notera att faktamålen kommer att bli mer konkreta samt att det är den moderna historien som sätts i fokus. Framförallt ska demokratins framväxt i Sverige uppmärksammas vilket stämmer väl överens med skolans förankring i och förmedling av demokrati.24 Ovanstående mål borde bland annat betyda att eleverna får stifta bekantskap med Karl Staff och Nils Edén istället för Gustav Vasa och Karl XII. Faktamålens större konkretion kan ha sin grund i att lärarna haft svårt att lägga upp sin undervisning utan tydligare riktlinjer och även på grund av att
20 Kursplanen i Historia A går att nå via skolverkets hemsida www.skolverket.se. Den aktuella länken
2005-11-14 var http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?sprak=SV&id=HI&skolform=21&ar=0506&infotyp=17 Kursmålen finns med som bilaga (bilaga 1).
21 ibid
22 Reformen är inte klar. Skolverket ska den 1 februari 2006 ha förberett de förändringar av gymnasieskolan som
föreslås i propositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140).
23 Kursplan för Historia 2007 är under utveckling. Finns att nå via skolverkets Gy-07-sida:
http://www.skolverket.se/sb/d/437. Den finns även med som bilaga (bilaga 1).
elevernas kronologiska förförståelse har varit alltför svag för att de t.ex. ska kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser.25 Den intresserade läraren har sålunda stöd i kursmålen för att behandla den industriella revolutionen. I den nuvarande kursplanen bör den räknas som ett epokbegrepp och ett grundläggande drag i historien och den nya kursplanen koncentreras just på historien efter 1800.26 Problemen med båda kursplanerna är att det inte finns någon definition som klargör vad grundläggande drag och epokbegrepp innebär. I den rådande kursplanen ges inga ledtrådar alls och i den kommande står det att eleven ska känna till grunddragen i den historiska utvecklingen från 1800-talet och framåt, inklusive världskrig och globalisering. Varför har utformarna av kursmålen bemödat sig att lägga till ”inklusive världskrig och globalisering”? Ansåg de att dessa händelser var så viktiga att de inte fick ignoreras eller trodde de att lärarna eventuellt skulle negligera dessa som oviktiga? Frågan varje historielärare, och för den delen varje elev, måste ställa sig är: vad är ett grundläggande drag i historien? Vad är historiskt signifikant?
1.4 Teoretisk bakgrund
Ovan postulerade jag frågan om vad som var historiskt signifikant. Några frågor som kan ställas till både lärare och elever för att bedöma signifikansen av en historisk händelse är:27 Vad hände? Vad är anmärkningsvärt, värt att studera?
Vad är de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av händelsen? Vilka kopplingar går att göra med denna händelse och dagens samhälle? Hur passar händelsen in i världshistorien?
25 Elevernas dåliga förförståelse inför att läsa historia på gymnasiet har delgivits mig dels enligt undersökningar
presenterade av Per Eliasson på Malmö Lärarhögskolan och även av undersökningar gjorda på min VFT-skola Kullagymnasiet.
26 Vilket i sig kan vara ett problem då den industriella revolutionen påbörjas före 1800. Emellertid är det
omöjligt att förstå 1800-talet utan kunskap och förståelse om den industriella revolutionen som pågår vid artonhundratalets början.
27 Egen bearbetning från Hunt Martin, Historical Significance, History Teacher; 2003 Supplement, Vol. 36 Issue
2, s. 36 Många skulle protestera mot att kalla den industriella revolutionen för en händelse utan att i stället kalla den ett skeende eller process. Det stämmer i viss mån men jag anser att modellerna ändock går, liksom forskare gjort tidigare, att applicera på den industriella revolutionen.
Geoffrey Partington doktor i pedagogik och historia och författare till den välrenommerade boken The Idea of Historical Education menar att en historisk händelse signifikans är beroende av fem faktorer, nämligen:28
Betydelse: hos människorna som levde då
Djup: i vilken utsträckning har människors liv påverkats Kvantitet: hur många människors liv berördes
Varaktighet: hur länge har människors liv influeras
Relevans: i vilket omfång har händelsen bidragit till en ökad förståelse av samtiden.
Robert Phillips (brittisk historiedidaktiker) använder Partingtons kriterier på det första världskriget och kommer fram till följande frågor:29
Betydelse: Vilka påverkades av kriget? Djup: Hur förändrades människors liv?
Kvantitet: Hur många människors liv berördes av första världskriget? Varaktighet: Varför är det viktigt att komma ihåg första världskriget? Relevans: Varför är det viktigt att idag studera första världskriget?
Jag har valt Partingtons modell för att den lämpar sig som teoretisk utgångspunkt för att tolka den industriella revolutionen utifrån frågan är industriella revolutionen historiskt signifikant och hur lyfter i så fall läroböckerna fram detta?30 Lärarna som besvarar min enkät har svarat på frågan: Hur historiskt signifikant är den industriella revolutionen? I läroboksundersökningen kommer jag att utreda hur den industriella revolutionen framställs och om eleverna med hjälp av läroboken har någon chans att förstå dess signifikans. Men innan dess måste förvisso en granskning av modellen genomföras.
28 Återgett i Phillips Robert, Historical significance the forgotten Key Element?, Teaching History, 2002, 106, s.
15. De fem faktorerna är på orginalspråk Importance, Profundity, Quantity, Durability och Relevance.
29 Phillips Robert, Historical significance the forgotten Key Element?, Teaching History, 2002, 106, s. 15
30 I min litteratursökning fann jag ingen tidigare svensk forskning på den industriella revolutionen i svenska
läroböcker. Jag har därför inte gjort någon forskningsöverblick på detta. För en aktuell genomgång över den historiska lärobokens roll se avsnitt 1.3.1.
Punkt ett och två (betydelse och djup) är tydliga och viktiga punkter. Däremot är punkt tre något av en fallgrop då kvantiteten människor stadigt ökat under de senaste sex seklerna.31 Således skulle alltså i princip alltid en händelse idag vara mer historiskt signifikant än en händelse som inträffade för 500 år sedan. EU-utvidgningen 2004 har följaktligen större kvantitet än reformationen.
Punkt fyra och fem går att slå ihop till en fråga: Varför är det viktigt att studera xxx. Denna fråga rymmer då både varaktighet och relevans. En bearbetad modell av Partington blir då applicerad på industriella revolutionen:
Betydelse: hos människorna som levde då. Vilka påverkades av industriella revolutionen? Djup: i vilken utsträckning har människors liv påverkats. Hur förändrades människors liv? Varaktighet och relevans: i vilket omfång har händelsen påverkat samtiden? Varför är det viktigt att studera industriella revolutionen?
1.5 Metod
När forskaren undersöker data inom samhällsvetenskap-humaniora använder denne antingen kvalitativ eller kvantitativ metod.32 Om forskaren använder den ena eller den andra är beroende av vilket problem som undersöks.33
Med kvalitativ metod menar jag alla undersökningar som inte producerar resultat i form av statistisk procedur eller andra kvantitativa medel. Kvalitativ metod kan vara forskning kring personers liv, och/eller beteende men också organisationsfunktioner, sociala rörelser eller integrerande förhållanden. En del data kan möjligen kvantifieras men analysen är kvalitativ.34 Den kvalitativa metoden har som utgångspunkt att skapa förståelse. Forskaren är kapabel att utvärdera och skapa bättre insikt i problemet men har även större sannolikhet att påverka resultatet. Detta beror på att forskningen oftast är gjord inifrån, det vill säga att forskaren står
31 I Europa har antalet människor ökat konstant efter den stora pesten på 1300-talet.
32 Holme Idar Magne, Solvang Bernt Krohn och Nilsson Björn, Forskningsmetodik, Lund, 1997, s. 162 33 Mårtensson Bertil och Nilstun Tore, Praktisk Vetenskapsteori, Lund, 1988, s. 70-71
34 Corbin Juliet och Strauss Anselm, Basics of qualitative research : grounded theory procedures and
techniques, Sage, Newbury Park, 1990
nära forskningsområdet. Forskningen når ofta olika resultat beroende på forskaren och subjektet, vilket gör det svårt att generalisera.35
Kvantitativ metod och information gör ämnet mätbart. Informationen samlas in via sampling där forskaren visar distans till det som ska mätas. Denne har på förhand bestämt vilka frågor som ska ställas utan att låta sig påverkas av subjektet. Undersökaren har också en utarbetad plan för uppsatsen/forskningsrapporten. I och med att forskaren håller sig till den utarbetade planen och de utarbetade frågorna kan inte subjektet ändra något under arbetets gång vilket gör att alla subjekt får samma behandling. Det leder också till att ny kunskap inte heller kan påverka arbetet. Styrkan i den kvantitativa metoden är möjligheten att generalisera.36
De flesta forskarrapporter och uppsatser nyttjar endast en infallsvinkel, därför är det tillräcklig att använda en av de två metoderna. Jag anser emellertid att det finns fog för att bruka en kombination. Min undersökning kommer således att vara både kvalitativ som kvantitativ. Kvalitativ i undersökningen av läroböckerna medan enkätstudien främst kommer att ha kvantitativ karaktär. Anledningen till att jag kommer att göra en kvantitativ enkätstudie är att jag vill ha kvantifierbart data. Jag vill kunna få ett statistiskt säkerhetsställt svar på hur lärarna upplever läromedlen och deras syn på läromedlens roll i undervisningen. Därav också valet att göra en enkätstudie med 30 lärare då det är ett antal som ger statistiskt signifikans för den population historielärarna i Malmö-Lund området utgör.37 Tolkningen av läroböckerna görs emellertid bäst med en kvalitativ metod.
1.5.1 Läroböckerna
Av läroböckerna valde jag vad jag av erfarenhet antog vara de tre av de mest använda böckerna i dagens skolor i Skåne. Det visade sig väldigt svårt att få fram siffror som bekräftar den bilden men jag har varit i kontakt med ett antal förlag och fått svar som styrker min förmodan.38 Min enkätundersökning visade att dessa var de vanligaste böckerna i
35 Ibid, s. 17
36 Holme Idar Magne, Solvang Bernt Krohn och Nilsson Björn, 1997, s 81
37 Se Kohler Heinz, Statistics for business and economics, Harper Collins, New York, 1994
38 Ulf Wagner på Gleerup gav detta besked ”Tyvärr lämnar vi aldrig ut uppgifter om upplagor. Men jag kan säga
att vi är marknadsledande enligt vår bedömning vad det gäller historia. Jag tror konkurrenterna håller med.” e-post svar 2005-11-24. I övrigt var kommentarerna av typen ” Enligt företagspolicy lämnar vi tyvärr ej ut storleken på våra upplagor.” Jan Wilhelmsson, Almqvist & Wiksell, Liber AB 2005-11-25
Lund området även om undersökningen också visade att en fjärde bok Alla tiders historia Maxi, en omskriven och utökad version av äldre Alla tiders historia upplagor (Se 2.2)
Böckerna är:
Alla tiders historia: A. Grundbok för gymnasiets A-kurs Börje Bergström, Arne Löwgren, Hans Almgren
Gleerup, 2004
Perspektiv på historien A Hans Nyström, Örjan Nyström Gleerup, 2001
Epos historia för gymnasieskolans kurs A och B Robert Sandberg
Almqvist & Wiksell, 2003
Läroböckerna kommer att analyseras dels utifrån min teoretiska modell (se teori) och även ur den klassiska modellen: bakgrund-förlopp-konsekvenser. I den sistnämnda modellen kommer jag att studera hur den industriella revolutionens bakgrund, förlopp och konsekvenser redogörs i läroböckerna.
1.5.2 Enkätens utformning
Det viktigaste i en ienkätstudie är validiteten, mäter undersökningen det den ska mäta. Det vill säga är frågorna i min enkät de frågor som jag vill ha svar på?39 Det är därför viktigt att enkäten utformas utefter min frågeställning. Den frågeställning som ska besvaras med hjälp av enkäterna är Hur behandlar dagens lärare den industriella revolutionen i undervisningen? Frågorna har varit omväxlande slutna och öppna beroende på vilket svar jag har sökt. För mer utdömande svar behövs öppna frågor. Det är också något jag har kunnat kosta på mig när mitt sampel (30 stycken) är förhållandevis hanterbart. När det gäller de slutna frågorna har jag har
använt en fyrgradig skala för att tvinga respondenterna att ta ställning, på en fyrgradig skala finns till skillnad från till exempel en femgradig skala inga medelalternativ. För enkäten se bilaga 2.
1.5.3 Urvalet av respondenter
Valet av respondenter har skett via ett slumpmässigt urval av gymnasieskolor i Malmö-Lund. Urvalet blir sålunda geografiskt skevt men det kan inte hjälpas beroende på tid och resursramar.
2 Undersökning
Undersökningen kommer att presenteras i en empirisk del och avslutas med en analys.
2.1 Empiri Läroböckerna
Jag har för att göra det lättare för läsaren att få översikt valt att redovisa varje bok för sig. Den empiriska redovisningen består av tre delar en kort presentation av översiktliga kvantitiva data, en innehållsbeskrivning och slutligen ett avsnitt där mina modeller appliceras.
2.1.1 Alla Tiders Historia A
2.1.1.1 Kvantitativ data Antal sidor: 372
Antal sidor om den industriella revolutionen: 2.5 (0,67 procent) Antal sidor om den franska revolutionen: 10 (2,69 procent)
Personer som nämns: Edward Jenner, (Thomas) Newcomen, James Watt, Henry Cort och George Stephenson. (5st)40
2.1.1.2 Innehåll
Den första delen av texten inriktar sig på bakgrunden och förutsättningarna till den industriella revolutionen. Boken konstaterar att jordbruket utvecklades (bland annat med växtföljder) och att befolkningsmängden steg bland annat beroende på att det 1796 blev möjligt att vaccinera sig mot smittkoppor. Det alltmer förbättrade jordbruket och det faktum att befolkningsmängden ökade innebar att fler kunde arbeta i fabrikerna. Varför det uppstått fabriker berörs inte. Det efterkommande avsnittet redogör för ångmaskinens utveckling och järnframställningen med hjälp av stenkol. Här beskrivs ångmaskinen som primus motor i framväxten av de stora industristäderna. Avsnittet om industriella revolutionen avslutas med ett stycke om järnvägens framväxt.
40 De personer som står i kursiv stil nämns enbart i bildtexter och stycken avskärmade från den löpande texten.
Den korta texten i Alla tiders historia lider av ett förhållandevis svårt och undermåligt språk. Ett exempel på detta är ”Man började experimentera med olika växtföljder för att slippa ha
en stor del av jorden i träda.”41. Överlag är texten krånglig att ta till sig och ger väldigt lite
förståelse även om eleverna mot förmodan förstår begrepp som smidjejärn, valsar och stenkol. Boken nämner ofta industrialisering men diskuterar aldrig vad det är. Texten lämnar läsaren med många frågor. Till exempel avslutas avsnittet med: ”Storbritannien var det enda land
som industrialiserades före järnvägen. I andra länder var järnvägen en förutsättning för industrialiseringen.”42 Varför får läsaren lista ut själv om nu denna fråga går att besvara eller
ens är rätt ställd. Allt om historia betonar den tekniska aspekten och ignorerar kapitalismen. Avsnittet om den industriella revolutionen är väldigt kort och i viss mån intetsägande. Flera orsakssamband saknas, framförallt ignoreras textilindustrin helt, och läsaren får egentligen bara veta att jordbruksförbättringen och smittkoppsbekämpningen så småningom ledde fram till att det byggdes järnvägar. Texten är dessutom svår och dess innehåll så fadd att jag har svårt att se syftet med den,
2.1.1.3 Modeller
Orsak – Förlopp - Konsekvens
De orsaker som berörs är förbättrat jordbruk och folkökning. Sedan nämns ångmaskinen och även järnvägen som essentiella faktorer för industrialiseringen.
Förloppet Allt om historia förmedlar att bättre jordbruk och folkökning gjorde att fler människor fick möjlighet att arbeta i fabrikerna. Sedan medförde ångmaskinen att stora industristäder växte fram och till sist kom ångmaskinerna på räls (dvs. lokomotiven). De konsekvenser som omtalas är just dessa; industristäder (produktion på en ort) och i viss mån även järnvägarna.
41
Alla tiders historia: A. Grundbok för gymnasiets A-kurs,Bergström Börje, Löwgren Arne och Almgren Hans,
Malmö, Gleerup, 2004 s. 146
Betydelse - Djup- Varaktighet och Relevans
Vilka påverkades av industriella revolutionen?
Om detta står det väldigt lite förutom att många människor (före detta bönder) flyttade in i städerna och började arbeta i fabrikerna.
Hur förändrades människors liv?
Återigen förtäljer inte texten något om detta utöver att många människor gick från livet i byn till livet i staden. Vad detta betydde får läsaren själv fundera över.
Varför är det viktigt att studera industriella revolutionen?
Almgren nämner inte alls att det skulle vara viktigt att studera industriella revolutionen. Läsaren uppmärksammas visserligen på framväxten av industristäder och järnväg men får ingen koppling till hur, varför och vilka konsekvenser processen medförde.
2.1.2 Perspektiv på Historien A 2.1.2.1 Kvantitativ data
Antal sidor: 470
Antal sidor om den industriella revolutionen: 8 (1,70 procent) Antal sidor om den franska revolutionen: 14 (2,98 procent)
Personer som nämns: James Watt, Matthew Boulton, George och Robert Stephenson, John
Ericsson, John Wilkinson (6st)
2.1.2.2 Innehåll
Efter en kort inledning kommer ett avsnitt som behandlar den industriella revolutionens förutsättningar. Texten nämner att kapital att investera och råvaror att utnyttja liksom tillgången på arbetare och en marknad att sälja varorna på sär vikiga premisser för den industriella revolutionen. Storbritanniens geografiska förutsättningar berörs också, även om det inte framgår vilka dessa egentligen var. Även de brittiska godsägarna och handelsmännens
stora inflytande i politiken avhandlas. Störst utrymme ägnas emellertid åt den kapitalistiska andan i Storbritannien och det marknadsinriktade jordbruket. 43
Nästa avsnitt behandlar textilindustrin som genombrottsbransch för den industriella revolutionen. Den tekniska utvecklingen med den mekaniserade ”Spinning Jenny” lyfts fram men även handelspolitiska och sociala aspekter nämns. Det framgår att den billiga indiska bomullen hotade den engelska bomullen men att engelsmännen sedermera med överlägsna maskiner kunde konkurrera ut den indiska bomullsproduktionen (efter att först satt upp handelstullar) och att vinsterna på tygproduktionen kom att bli ofantliga. Det efterföljande avsnittet beskriver hur energiförsörjningen och transportsystemet kom att förändras. Stenkolsutvinningen nämns som drivkraft för ångmaskinens utveckling. När sedermera stenkolet började användas i järnframställning behövdes transport mellan stenkolsgruvorna och vattenvägarna. Sålunda växte järnvägen fram med dess ångdrivna lokomotiv. Kopplingen mellan järn och textilindustrin blir dock diffus. Läsaren kan inte avgöra om de är sammankopplade eller ej. I det något malplacerade avsnittet industri och vetenskap framhävs den engelska upplysningen med sin inriktning på tillämpad vetenskap som en drivkraft till den industriella revolutionen. I det sista avsnittet beskrivs de sociala följderna bland annat de hårda arbetsvillkoren framförallt för barnen och otryggheten i anställningen. Emellertid berättas även att bondetillvaron var hård och att industrialiseringen ”trots allt kom att innebära ett visst välstånd för den hastigt växande befolkningen”44.
Texten i Perspektiv på historien är svår, ett exempel är följande”I slutet av 1700-talet lyckades pionjärer som James Watt och Matthew Boulton förbättra verkningsgraden och kraftöverföringssystemet så att mekanisk kraft från ångmaskiner kunde användas inte bara i gruvorna, utan också i andra industriella processer”45. Texten visar även prov på att inte arbetats igenom pedagogiskt, till exempel: ”Produktionen växte från 40 miljoner yards 1785 till 2025 miljoner 1850.”46 Hur många gymnasieelever vet hur mycket en yard är?
43 En rätt kryptisk mening postulerar: ”Karaktären av ett ö-rike gynnade handeln och gjorde det lättare att
utveckla en nationell marknad. ” Vad detta innebär framgår inte. Perspektiv på historien A, Nyström Hans och Nyström Örjan, Malmö, Gleerup, 2001 s. 164
44 Perspektiv på historien A, 2001, s.170 45 ibid, s. 166
Texten avslutas med fyra frågor. En är en typ av kopieringsfråga (se 1.3.1). Varför inleddes
industriella revolutionen just i England och just i slutet av 1700-talet? De övriga tre är
inferensfrågor som leder ut ur texten och kräver en hel del arbete för att besvara exempelvis:
Innebar den industriella revolutionen att fattigt folk fick det bättre eller sämre? På vad sätt? På kort och lång sikt?47
Perspektiv på historien har den i mitt tycke heltäckande och adekvata beskrivningen av den industriella revolutionen. Problemet är textens svårighetsgrad vilket gör att de allra flesta elever antagligen har stora problem att ta till sig texten.
2.1.2.3 Modeller
Orsak – Förlopp - Konsekvens
Läsaren blir bombarderad med olika orsaksförslag. Förutom kapital att investera, råvaror att utnyttja, tillgången på arbetare och en marknad att sälja sina produkter på (där det framgår, om än lite otydligt, att det är den globala marknaden som menas), nämns den kapitalistiska andan i Storbritannien tillsammans med det marknadsinriktade jordbruket och Storbritanniens geografiska läge som de främsta orsakerna till den industriella revolutionens början. Förloppet som presenteras är att det effektivare jordbruket och konkurrensen inom bomullsförsäljningen utgjorde förutsättningarna för mekaniseringen av textilindustrin. Ångmaskinens tillkomst i samband med brytningen av stenkol, järnindustrins framväxt och järnvägens födelse presenteras som en fortsatt utveckling även om sambandet med textilindustrins industrialisering inte framgår. De konsekvenser som nämns är främst mekaniseringen, transportsystemets och energiförsörjningens omdanande. Slutligen berörs även de sociala konsekvenserna för befolkningen.
Betydelse - Djup- Varaktighet och Relevans
Vilka påverkades av industriella revolutionen?
Det framgår att ”småbönder och annat fattigfolk” flyttade in till städerna och började arbeta som industriarbetare.48 Perspektiv på historien beskriver även att kvinnorna och barnen började lönearbeta. Om övriga samhällsklasser står det inte mycket skrivet.
Hur förändrades människors liv?
I början av avsnittet skriver författarna att ”På bara en generation genomgick människornas levnadsvillkor en fullständig förvandling”49. Det som skildras av denna förvandling är främst att de som arbetade i de nya industristäderna ofta levde ett hårt liv även om texten medger att det fattiga bondesamhället som förgick det industrialiserade samhället präglades av hårt arbete och knappa levnadsförhållanden.
Varför är det viktigt att studera industriella revolutionen?
Förutom den fullständiga förvandlingen i levnadsvillkoren blickar Perspektiv på historien framåt mot dagens samhälle och försöker med sina inferensfrågor få läsaren att förstå hur den industriella revolutionen format dagens samhälle.
2.1.3 Epos A och B
2.1.3.1 Kvantitativ data Antal sidor: 548
Antal sidor om den industriella revolutionen: 14 (2,55 procent) Antal sidor om den franska revolutionen: 13 (2,37 procent)
Personer som nämns: Sigrid Ekehielm, James Hargreaves, Jenny Hargreaves, Heron, Thomas Savery, Thomas Newcomen, James Watt, Matthew Boulton, lord Shaftesbury, Robert Owen (10 st)
48 Perspektiv på historien A, 2001, s. 164 49 ibid, s. 164
2.1.3.2 Innehåll
Epos nämner att det finns många förklaringar till den industriella revolutionen och jämför två länder Storbritannien och Sverige. Sandberg menar att Sverige hade kunnat industrialiseras fortare om bergskollegiet (ett centralt ämbetsverk som var i bruk 1857, under åren 1637-49 under namnet Generalbergsamtet. Dess uppgift var att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen)50 fått större utrymme än vad lantbruket och småstädernas näringar fick. Böndernas makt stod enligt Epos i vägen för en industrialisering.
Storbritanniens industrialisering beror enligt Epos främst på godsägarnas och handelsmännens stora makt, den ärorika revolutionen 1689 nämns, gentemot småbönderna. Någon närmare jämförelse med Sverige görs inte och läsaren hamnar i ett slags limbo. Texten går sedan vidare med textilindustrins utveckling fram till ångmaskinerna utan att några direkta orsaks- och verkan sammanhang nämns. Därefter ägnas fyra sidor åt industrialiseringens sociala sidor där manchesterliberalismen och de förskräckliga arbetsförhållandena lyfts fram. Epos målar upp en levande bild av livet i industrisamhället och beskriver också arbetarrörelsens uppkomst utifrån de hårda arbetsvillkoren. Sista sidan ägnas dels åt en förklaring över hur det moderna bankväsendet växte fram som en konsekvens av att allt fler företag behövde kapital. Slutligen ger Epos läsaren fem orsaker till industriella revolutionen:
1. Det fanns en tidig förlagsindustri med ett utbrett kunnande hos såväl företagare som arbetskraft
2. Det engelska samhället dominerades tidigt av affärs- och industriintressen genom revolutionen 1689
3. Genom 1700-talets jordskiften ökade produktiviteten inom jordbruket. Befolkningen växte och allt fler kunde - och tvingades – försörja sig med annat arbete.
4. Genom utrikeshandelns expansion fanns det gott om rika köpmän som ville satsa kapital på industrin
5. Det var stor efterfrågan på textilier inom Storbritannien såväl som i de ”nya” kontinenterna.51
50 Ne.se 2005-12-10
51 Epos historia för gymnasieskolans kurs A och B, Sandberg Robert, Stockholm, Almqvist & Wiksell, 2003, s.
Epos behandling av industriella revolutionen är mycket grundlig. Detta kan bero till stor del att boken är upplagd för att kunna användas både i A och B kursen. Språket är acceptabelt även om många elever antagligen får kämpa en del. Ett exempel på en svår mening möter läsaren redan vid första stycket: ”Den industriella revolutionen innebar att människan för första gången inte längre var beroende av de levande organismerna och de förnyelsebara energikällorna”.52 Problematiken är dels att den så kallade jämförelsen mellan Sverige och Storbritannien som var en god tanke rinner ut i sanden och dels att orsak-verkan förhållandena är väldigt otydliga.
2.1.3.3 Modeller
Orsak-Förlopp-Konsekvenser
Epos nämner i slutet av boken fem orsaker (se ovan) men de som läsaren av den löpande texten kommer fram till är förekomsten av, råvaror, energi, arbetskraft, kapital, marknad, lagar och ett för industrialiseringen gynnsamt maktförhållande (speciellt godsägarnas starka ställning i Storbritannien efter den ärorika revolutionen 1689). Det framkommer också att textilindustrin, främst bomullsindustrin, ”gick i spetsen för industrialiseringen”53. Förloppet
beskrivs genom att den ärorika revolutionen och det effektiva jordbruket leder fram till en expanderande och med tiden även mekaniserad tygtillverkning via den flygande skytteln (1730-talet), spinning Jenny (1760-talet) och till slut också den vattendrivna spinnmaskinen (1770-talet). Just den vattendrivna spinnmaskinen medförde att fabriksstäder växte fram. Längre fram blev vattenkraften obsolet genom att ångkraften tog över. Järnvägen nämns endast förbigående.
Den första konsekvensen Epos tar upp är att ”människan för första gången inte längre var beroende av de levande organismerna och de förnyelsebara energikällorna”54. Detta menar Epos ledde inte bara till mekaniseringen av arbetet utan även till miljöproblem i framtiden.55
52 Epos historia för gymnasieskolans kurs A och B, 2003, s. 281 den skarpsinniga eleven kan dessutom ställa sig
frågande till om människan verkligen är inte är beroende av levande organismer.
53 ibid, s. 289 54 ibid, s. 281
55 ibid, s. 281 detta är ju en poäng som är väldigt aktuell. Se till exempel diskussionerna om att förlänga och
I övrigt fokuserar Epos mycket på de sociala villkoren och framväxten av en arbetsklass. Även det moderna bankväsendets tillkomst nämns som en konsekvens.
Betydelse - Djup- Varaktighet och Relevans
Vilka påverkades av industriella revolutionen?
Det framgår att de allra flesta bönder påverkades av den industriella revolutionen. Flertalet av bönderna blev lönearbetare och deras liv förändrades drastiskt jämfört med tidigare. Epos nämner också hur kvinnor och barn började arbeta mot betalning. Övriga samhällsklasser berörs inte.
Hur förändrades människors liv?
Epos ägnar en stor del av avsnittet för att beskriva hur människornas (arbetarna) livsvillkor förändrades i och med den industriella revolutionen. Bland annat ägnas stort utrymme åt barn- och kvinnoarbete ”Barnen bodde under former som liknade slaveri”.56. Kanske kan läsaren ana en idealisering av levnadsvillkoren före den industriella revolutionen.
Varför är det viktigt att studera industriella revolutionen?
Epos uttrycker tydligt att det är viktigt att studera industriella revolutionen. ”Under 1700-talets sista decennier inleddes den kanske största förändringen någonsin i mänsklighetens historia.”57 Jag anser att kapitlet för fram den industriella revolutionen varaktighet och relevans även om boken inte uttryckligen drar paralleller till vår tid. Förutom det faktum att ”många forskare använder den som underlag för att analysera dagens utvecklingsarbete i utvecklingsländerna.” 58
2.2 Empiri Enkäterna
2.2.1 Bortfallsanalys
Många lärare jag besökte sade sig inte ha tid att fylla i enkäten den dag jag var där utan ville istället skicka hem enkäten till mig. På grund av detta förekom, även om många höll sitt ord, det en del bortfall (åtta stycken). Tids-och resursramarna för uppsatsen gör att jag inte kunnat ”jaga” alla lärare utan fått acceptera dessa bortfall. Därför krävs det en diskussion kring rapporteringen om värmeökningen och dess effekter exempelvis ”Rapid Glacial Erosion at 1.8 Ma Revealed by
4He/3He Thermochronometry”, Science, 9 December 2005:Vol. 310. nummer. 5754, s. 1668 - 1670 56 Epos historia för gymnasieskolans kurs A och B, 2003, s. 291
57 ibid, s. 281 58 ibid, s. 281
svarsfrekvensen. Före 1970-talet ansågs det nödvändigt att få ett bortfall på mindre än 15 procent medan det idag är vanligt med bortfall på uppemot 50 procent.59 Mitt bortfall ligger på 26,7 procent (8/30). Det som måste göras om man inte når en i princip 100 procent svarsfrekvens är en bortfallsanalys. En sådan görs enklast genom att jämföra sitt material med det ursprungliga urvalet.60 Mitt ursprungliga urval var ett slumpmässigt sådant i Lund-Malmö regionen. Detta urval var geografiskt skevt och är det fortfarande. Av de åtta bortfallen var två i Lund och sex i Malmö, något som inte nämnvärt påverkar den innan valda populationen (tio lärare i Lund och 20 i Malmö). Eftersom inget urval hade gjorts på basis av kön, ålder eller arbetslivserfarenhet går det inte att kontrollera huruvida bortfallet har påverkat detta. Nedan följer en sammanställning av de lärare som svarade:
Kön: Man Kvinna 13 9 Ålder: Genomsnitt Yngst Äldst 43,5 28 64 År som lärare:
Genomsnitt Minst Mest
8,8 0,5 38
Läroböcker de använder:
Allt om Historia Maxi Perspektiv på Historia Alla tiders historia Epos
4 8 5 5
Figur 1: De svarande lärarna 2.2.2 Svar på enkäterna
Den mest iögonfallande trenden som går att avläsa utifrån enkätsvaren är hur viktig historielärarna anser att den industriella revolutionen är, det vill säga att den i deras ögon är historiskt signifikant. ”Ett av de allra viktigaste områdena tvåa efter första världskriget”61, ”fattar man inte den industriella revolutionens betydelse så är väl hela den historiska utvecklingen omöjlig att förstå” och ”Absolut viktigast!” var några av lärarnas svar på frågan hur viktig de ansåg den industriella revolutionen var. Den lärare som gav det minst entusiastiska svaret menade att den industriella revolutionen är: ”Ganska viktig för förståelse av dagens industriutveckling och den svenska historien”. Svaret en annan lärare gav visade på en annan nästan lika tydlig trend ”En viktig del som jag ogärna helt hoppar över även om en
59 Trost Jan, Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, 1994, s. 113 60 ibid, s. 113
del klasser vill det”. Lärarna ägnar också en relativt stor del av den sammanlagda undervisningen åt den industriella revolutionen. De flesta av lärarna som svarade på min enkät ägnar tre 60 minuters lektioner eller mer åt den industriella revolutionen. Genomsnittstiden de 22 lärarna ägnade åt industriella revolutionen var 214 minuter. Eleverna är, enligt lärarna, nämligen inte lika begeistrade, de upplever inte läroböckernas behandling av den industriella revolutionen som särskilt upplyftande. Lärarnas intryck av elevernas utbyte av böckernas behandling är nedslående: ”Rätt svår = trist”, ”Tråkig”, ”Inte så upplyftande. De saknar människor av kött och blod. De stirrar sig blinda på maskiner och namn på uppfinnarna, utan att se utvecklingstendensen”. En lärare avser nog hela stoffet när denne menar att eleverna anser boken vara ” Tråkig – inga krig, folkmord eller lite flashiga händelser som de sett i någon filmversion. Allt med arbete/arbetarklass är ganska trist enligt dagens ungdomar. Lite eländesbeskrivningar brukar de gilla.” En enda lärare anser att eleverna har något utbyte av böckerna även om omdömet”Som bra grundfakta” inte kan ses som något överväldigande beröm för en pedagogisk lärobok. Trots att lärarna upplever att eleverna inte har något större utbyte av ger de själva böckerna någorlunda höga betyg. Hela 72 procent (15/2162) av lärarna anser att läroböckernas pedagogiska behandling av den
industriella revolutionen är god eller någorlunda god. Ungefär samma andel ca 67 procent (14/21) finner att läroböckernas hantering är historisk meningsfull. I siffrorna ovan ingår lärare som använder alla fyra böcker vilket innebär att det är svårt att göra någon större konklusion förutom att merparten av lärare anser att läroböckerna uppnår både god pedagogisk behandling och är historiskt meningsfulla. Emellertid menade alla lärare (8 st) som använde Perspektiv på historien att eleverna tyckte att den var svårläst. Somliga lärare ansåg dock att problemet i första hand handlade om elevernas dåliga förkunskaper, en lärare som använde Perspektiv på historien skrev ”Perspektiv är oftast svår när man har HiA i ettan. IDIOTI med HiA i ettan:”
Enkätundersökningen visar även att alla lärare använder eget material för att exempelvis ge ”Större bredd mer kopplingar till politisk/kulturell förändring” eller ”Ge mer substans om förståelse”. Material som används är film, artiklar från tidskriften Populär Historia och Internetmaterial. Emellertid utgår 68 procent (15/22) av lärarna sin undervisning till största del utifrån läroboken (mer än 50 procent).
2.3 Sammanställning och Analys
2.3.1 Läroboksundersökning
2.3.1.1 Kvantitativa fakta
Det mest iögonfallande resultatet av den översiktliga kvantitativa jämförelsen är att Alla tiders historia ägnar så lite utrymme åt den industriella revolutionen 0,67 procent jämfört med 1,70 respektive 2,55 procent hos de övriga två böckerna eller att jämföra med de 2,67 procent som Alla tiders historia ägnar åt franska revolutionen. Det går att skönja två delförklaringar till detta den första är att bokens författare valt att lägga mer utrymme på “Det industriella genombrottet” eller vad som ibland kallats den andra industriella revolutionen, det vill säga elektriciteten och kemiindustrins genombrott i slutet på 1800-talet. Denna ägnar Alla tiders historia nio sidor (ungefär 2,41 procent) åt. Den andra är att industriella revolutionen av många upplevs som tråkig och svår vilket kan ha medfört att författarna till Alla tiders historia, som är en av de lättare läroböckerna, valt att fokusera på andra historiska skeenden. De personer som nämns i böckerna är nästan undantagslöst upphovsmännen till diverse uppfinningar och innovationer. Det är enbart Epos som nämner andra personer då sådana som var med i kampen för arbetarnas rättigheter (lord Shaftesbury och Robert Owen) eller personer som inte figurerar i den aktuella perioden (Sigrid Ekehielm och Heron). Intressant är även att personerna i princip genomgående endast nämns i förbigående, det är bara Epos som i en notis vid sidan om den löpande texten har en anekdot kring James Hargreaves och dennes dotter Jenny. De politiska ledarna uppmärksammas inte. Sättet vilket många personer presenteras på ger dessutom nästan intrycket av name-dropping där namnen skymtar förbi utan att ge läsaren någon chans att lära känna människan bakom namnet.
2.3.1.2 Innehåll
Alla tiders historias avsnitt om den industriella revolutionen är den klart kortaste och mest innehållslösa av de tre texterna. Läsaren får inte veta mycket mer än att jordbruket förbättrades och befolkningsmängden ökade. Befolkningsökningen kopplas till Edward Jenners smittokopporsvaccin, något som inträffade långt efter den industriella revolutionen
påbörjats.63 I övrigt läggs stort fokus på ångmaskinen och järnvägen utan att några direkta orsakssammanband mellan deras utveckling presenteras. Det mest flagranta luckorna i innehållet är att Allt om historia helt ignorerar textilindustrin, kapitalismen och de sociala konsekvenserna.
Perspektiv på historien går betydligt grundligare och mer korrekt igenom förutsättningarna bakom den industriella revolutionen och behandlar även de sociala aspekterna. En stor fördel är att Perspektiv på historien avslutar avsnittet med fyra instuderingsfrågor vilket underlättar förståelsen av texten och kan likaledes hjälpa läsaren med vidare perspektiv. Den stora nackdelen med Perspektiv på historien är textens svåra nivå. Pedagogiskt förkastliga meningar som den ovan nämnda: ”I slutet av 1700-talet lyckades pionjärer som James Watt och Matthew Boulton förbättra verkningsgraden och kraftöverföringssystemet så att mekanisk kraft från ångmaskiner kunde användas inte bara i gruvorna, utan också i andra industriella processer” försvårar elevernas inläsning.
Epos är den enda boken som gör en jämförelse mellan Storbritannien och Sveriges förutsättningar att genomgå en industrialisering. Tyvärr är denna jämförelse undermålig. Skulle Sverige ha industrialiserats före Storbritannien om bergskollegiet haft större makt? Industrialiseringens sociala historia får mest utrymme i Epos (fyra sidor i jämförelse med två och noll i Perspektiv på historien respektive Allt om historia). Däremot är Epos den enda boken som inte behandlar järnvägens uppkomst och betydelse för industrialismen. I likhet med Perspektiv på historien kan även Epos språkdräkt vara svår för gymnasieeleverna att förstå, om än inte så svår som Perspektiv på historien. Den största svagheten är emellertid att Epos inte presenterar sammanhang. Ångmaskinen tycks till exempel inte ha något direkt sammanhang med textilindustrin och jämförelsen mellan Storbritannien och Sverige stjälper snarare än hjälper läsaren att förstå. Två skillnader mellan de två böcker som verkligen gör ansats på att förklara den industriella revolutionen, Epos och Perspektiv på historien, är att den senare ger en mer holistisk bild av utvecklingen medan Epos presenterar en splittrad version av den industriella revolutionen.
2.3.1.3 Modellerna
Orsak-Förlopp-Konsekvenser
Orsaker Förlopp Konsekvenser
Allt om Historia
Förbättrat jordbruk, Folkökning
Folkökning och förbättrat jordbruk gav fler folk som kunde jobba i fabrikerna Industristäder och järnvägar Perspektiv på Historia Kapitalistisk tänkesätt, marknadsinriktat jordbruk, Storbritanniens geografiska läge
Effektivt jordbruk och konkurrens inom bomullsindustrin → mekaniseringen av textilindustrin. Järntillverkningen och stenkolsbrytningen → ångmaskinen → järnväg Mekanisering, transportsystemet förändras, energiförsörjningen omdanas. Från bondesamhälle till industrisamhälle Epos Kapital, marknad, förbättrat jordbruk. lagar och maktförhållanden
Ärorika revolutionen och förbättrat jordbruk → mekaniserad textilindustri. Först vattenkraft sedan ångkraft Mekanisering av arbete, miljöproblem, arbetarklass, bankväsende, energiförsörjningen omdanas
Figur 2: Orsak, förlopp och konsekvenser
Den gemensamma orsaksnämnaren är otvivelaktigt det förbättrade jordbruket men sedan skiljs de tre böckerna åt. Medan Perspektiv på historien och Epos nämner kapitalistiskt tänkesätt och maktförhållande som orsak presenterar inte Allt om historia fram något annat än folkökning just på grund av jordbruksförbättringen och smittkoppsvaccineringen. Även när
det gäller förloppet så är Allt om historia återigen väldigt tunn, folkökning och jordbruksförbättringen gav folk i fabrikerna är allt läsaren får veta. Perspektiv på historien presenterar två utvecklingsskeenden; mekaniseringen av textilindustrin och stenkolsbrytningen vilket gav incitament till utvecklingen av ångmaskinen. Epos koncentrerar sig på textilindustrin och bortser i stort från stenkolsbrytningen och även järnvägen. Läsaren av de tre böckerna presenteras sålunda tre olika förlopp varav Perspektiv på historien ger det mest korrekta.
Allt om historia negligerar i stort att nämna industrialiseringens konsekvenser medan Perspektiv på historien och Epos beskriver de mest essentiella; det vill säga mekaniseringen av arbetet och förändringen av energiförsörjningen. Epos redovisar även bankväsendets utveckling och industrialiseringens inverkan på miljön.
Betydelse - Djup- Varaktighet och Relevans
Vilka påverkades av industriella revolutionen?
Svaret alla tre böckerna ger på olika sätt är att det var före detta bönder (eller småbönder och fattigfolk) som påverkades. Epos och Perspektiv på historien nämner också hur kvinnorna och barnen började arbeta i industrin. De övriga samhällsklasserna nämns inte i någon bok vilket är beklagligt. Jag anser likväl att böckerna med undantag av Allt om historia får med betydelsen av händelsen.
Hur förändrades människors liv?
Allt om historia är här väldigt fåordig och nämner endast urbaniseringen det vill säga att allt fler flyttade in till staden. Perspektiv på historien och Epos menar att människans levnadsvillkor genomgick en fullständig förvandling från bondesamhälle till industrisamhälle och skildrar de tarvliga livsvillkoren människorna hade som arbetare i den nya industrin. Skillnaden är att Perspektiv på historien har en större utblick (både tillbakablick mot det hårda bondelivet och en blick framåt) medan Epos främst behandlar de usla livsvillkoren.
Varför är det viktigt att studera industriella revolutionen?
Allt om historia gör ingen ansats till att förklara varför det skulle vara viktigt att studera den industriella revolutionen. Dess behandling av ämnet ger snarast motsatt intryck. Perspektiv på historien och Epos förmedlar den industriella revolutionens betydelse för dagens samhälle.
Perspektiv på historien låter läsaren själv genom inferensfrågor fundera över den industriella revolutionens betydelse medan Epos nämner påverkan på miljön.
Den bok som ger läsaren störst inblick i industriella revolutionens Betydelse – Djup – Varaktighet och Relevans är Perspektiv på historien. Inte långt efter kommer Epos som syns sträva efter att beskriva den industriella revolutionens Betydelse – Djup – Varaktighet och Relevans men är inte tillräckligt tydlig. Emellertid kan det vara så att en gymnasieelev har ungefär samma utbyte av Epos i och med att Perspektiv på historien är så svårläst. Allt om historia ger inte läsaren någon nämnvärd antydan till den industriella revolutionens Betydelse – Djup – Varaktighet och Relevans.
2.3.2 Enkätundersökningen
Svaren på enkäterna visade tydligt att samtliga lärare anser den industriella revolutionen vara mycket viktig. Dessutom anser 72 procent av lärarna att läroböckernas pedagogiska behandling av den industriella revolutionen är god eller någorlunda god. 67 procent av lärarna menar att läroböckernas hantering är historiskt meningsfull. Detta borde betyda att allt är frid och fröjd. Emellertid lämnar alla (utom en) lärare nedslående svar på frågan om hur eleverna upplever läroboken. Det är väldigt bekymmersamt då 68 procent av lärarna i huvudsak baserar sin undervisning på läroboken. Det faktum att merparten av lärarna ena stunden menar att läroboken är pedagogisk god (eller i alla fall någorlunda god) samtidigt som huvuddelen av samma lärarurval anser att eleverna upplever den som dålig är intressant. Min tolkning är att lärarna på grund av tidsbrist och/eller skrala alternativ i mångt och mycket måste förlita sig på läroboken. Därför är de benägna att svara (och kanske även tycka) att läroboken trots allt har en historiskt meningsfull och pedagogiskt god behandling av den industriella revolutionen. När de senare ställs inför en direkt fråga. Hur brukar eleverna uppleva
lärobokens behandling av den industriella revolutionen?(Se bilaga 2) kan de inte förneka att
eleverna har stora problem med läroboken. Ovanstående resonemang är inget vetenskapligt faktum utan en personlig tolkning av enkätsvaren som stämmer bra överens med min läroboksundersökning. Enkätundersökningen visar sålunda på ett avstånd mellan lärare och elever då lärarnas behandling av den industriella revolutionen i huvudsak utgår ifrån ett material (läroboken) som eleverna har svårt att ta till sig.
3 Slutsatser
Uppsatsens syfte var att undersöka hur lärarens huvudsakliga hjälpmedel läroboken hanterar den industriella revolutionen och även hur lärarna förhåller sig till boken. Frågeställningar som ställdes var:
Hur skildras den industriella revolutionen i tre läroböcker för gymnasiet? Hur behandlar gymnasielärare den industriella revolutionen i undervisningen?
Det visade sig finnas en stor diskrepans i de tre undersökta läroböckernas behandling av den industriella revolutionen. Allt om historias innehåll var magert och gav inte heller läsaren någon inblick i industriella revolutionens Betydelse – Djup – Varaktighet och Relevans. Boken gav inte heller någon större inblick i orsak, förlopp och konsekvenserna av industriella revolutionen. Noterbart är att textilindustrin inte omnämns alls. De övriga böckerna, Perspektiv på historien och Epos, förser läsaren med en större inblick av den industriella revolutionens Betydelse – Djup – Varaktighet och Relevans och läsaren får även en mer utförlig redogörelse över orsak, förlopp och konsekvenserna. De båda böckernas behandling differentierar något där Epos väljer att ge den sociala utvecklingen större utrymme. Epos intetsägande försök till jämförelse mellan Sverige och Storbritanniens förutsättningar för en industriell utveckling medför också att orsak, förlopp och konsekvens blir en aning diffust. Perspektiv på historien är således den bok som klarar modellernas test bäst. Den stora nackdelen med Perspektiv på historien är att dess språkbruk är extremt otillgängligt för eleverna, vilket också bekräftats av de lärare som besvarat min enkät. Merparten av Perspektiv på historias läsare har med all sannolikhet problem med läsningen av den. Även de andra två läroböckerna har krånglig och opedagogisk text (Allt om historia är den bok som har den enklaste texten). Denna genomgång av läromaterialet ger en rätt dyster bild av läroböckernas behandling av den industriella revolutionen, en bild som i stort bekräftas av min enkätstudie. En tolkning kan vara att motpolerna Perspektiv på historien och Allt om historia visar upp den svåra balansgången mellan lättillgängliga texter (Allt om historia) och mer historisk relevanta (Perspektiv på historien). Enligt min mening ska det emellertid gå att skriva intressanta och historisk relevanta texter som kan läsas och förstås av gymnasieelever. Ett problem är emellertid tid och resurser. Historia A kursen ska klaras av på 100 timmar (i och med år 2007 blir det endast 50) och då har varken lärobok eller lärare något större
