Arbetsrelaterad stress och
arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor
som arbetar på en akutmottagning
En litteraturöversikt
Författare: Linnéa Petersson & Victor Andersson
Handledare: Catharina Lindberg Examinator: Marie Kirsebom Termin: HT20
Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå
[Dokumenttyp]
Sammanfattning
Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning kan vara mycket krävande. Med en ökande personalbrist och arbetsbelastning är det många sjuksköterskor som valt att säga upp sig. Arbetsbelastningen grundar sig till del i stress. Arbetsrelaterad stress påverkar inte bara sjuksköterskan utan även patienten. Arbetstillfredsställelse är känslan av glädje eller nöje som kommer från arbetet.
Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning.
Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 12 stycken vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserade.
Resultat: Studien resulterade i arbetsrelaterade faktorer och personliga faktorer för arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. De arbetsrelaterads faktorerna för
arbetsrelaterad stress var: hög arbetsbelastning, konflikter i arbetsgruppen och otillräcklig återhämtning mellan arbetspass. För arbetstillfredsställelse: mindre skiftarbete, längden på arbetspass, relation mellan kollegor och chef och hjälpa människor. De personliga faktorerna för arbetsrelaterad stress var: kön, erfarenhet och utbildningsnivå och för
arbetstillfredsställelsen: ålder, kön, erfarenhet och utbildningsnivå.
Slutsats: Faktorerna som kartlades kan användas till förbättringsarbeten för sjuksköterskors hälsa och då kunna öka arbetstillfredsställelsen samt minska den arbetsrelaterade stressen.
Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, arbetstillfredsställelse, akutomvårdnad.
Ett stort tack till Catharina Lindberg för handledning och vägledning under uppsatsens gång.
Titel Arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress hos
sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning.
Författare Linnéa Petersson & Victor Andersson.
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet.
Handledare Catharina Lindberg
Examinator Marie Kirsebom
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och
vårdvetenskap
Nyckelord Arbetsrelaterad stress, arbetstillfredsställelse &
Innehållsförteckning
1 BAKGRUND ... 1
1.1 STRESS ... 1
1.1.1 Arbetsrelaterad stress ... 1
1.1.2 Sekundär traumatisk stress ... 1
1.1.3 Utbrändhet ... 2 1.1.4 Compassion fatigue ... 2 1.2 ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE ... 2 1.3 ORGANISATIONEN PÅ AKUTMOTTAGNING ... 2 1.4 OMSÄTTNINGEN AV SJUKSKÖTERSKOR ... 3 2 TEORETISK REFERENSRAM ... 3
2.1 TVÅFAKTORTEORIN AV FREDERICK HERZBERG ... 3
2.2 SALUTOGENES ... 4 3 PROBLEMFORMULERING ... 5 4 SYFTE... 5 5 METOD ... 5 5.1 DATAINSAMLING ... 5 5.1.1 Sökning i PubMed ... 6 5.1.2 Sökning i CINAHL ... 6 5.2 URVAL ... 6 5.2.1 Urvalsprocessen ... 7 5.3 KVALITETSGRANSKNING AV ARTIKLAR ... 7 5.4 ANALYS ... 7 6 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 7 7 FÖRFÖRSTÅELSE... 8 8 RESULTATET... 8 8.1 ARBETSRELATERAD STRESS ... 8 8.1.1 Arbetsrelaterade faktorer ... 9 8.1.2 Personliga faktorer ... 9 8.2 ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE ... 10 8.2.1 Arbetsrelaterade faktorer ... 10 8.2.2 Personliga faktorer ... 11 9 DISKUSSION ... 11 9.1 METODDISKUSSION... 11 9.1.1 Urval ... 12 9.1.2 Kvalitetsgranskning ... 12 9.1.3 Analys ... 13 9.2 RESULTATDISKUSSION ... 13 9.2.1 Arbetsrelaterade faktorer ... 13 9.2.2 Personliga faktorer ... 16 10 KLINISK IMPLIKATION ... 17 11 SLUTSATS... 18 11.1 FORTSATT FORSKNING ... 18 12 REFERENSER ... 19
1 Bakgrund
1.1 Stress
Stress är en reaktion som i grunden har sin mening i att skydda kroppen ifall den utsätts för ett hot. Hjärnan kan dock inte urskilja ifall ett potentiellt hot är verkligt eller mentalt.
Stressreaktionen är i sig inte negativ, men om den pågår för länge samt om det inte finns tid för återhämtning kan det leda till en överbelastning. Ett vanligt symptom är att sömnen försämras, antingen genom att personen har svårt att somna, vaknar flertalet gånger under natten eller vaknar tidigt på morgonen och ej kunna somna om (Skärsäter, 2009).
1.1.1 Arbetsrelaterad stress
Stress är ett alltmer oroande fenomen bland vårdpersonal till följd av en hög arbetsbelastning och kan uppstå som ett resultat av inkonsekvens mellan situationens krav och den individuella förmågan att möta alla dessa krav (Alkhawaldeh et al, 2020). En rad arbetssituationer kan bidra till ökad stress som till exempel dåliga organisatoriska förhållanden, hög
arbetsbelastning, osäkerhet och bristande stöd från chefer och kollegor. Dessutom kan en brist på sjuksköterskor förvärra arbetsbelastningen för kvarvarande sjuksköterskor. Sjuksköterskor som utsätts av en hög nivå av arbetsrelaterad stress kan uppvisa symtom som exempelvis huvudvärk och rastlöshet samt att de har lättare att bli irriterade och utveckla sjukdom. Detta i sin tur kan påverka sjuksköterskans livskvalité vilket också kan leda till en försämrad
vårdkvalité. Sarafis et al. (2018) beskriver att arbetsrelaterad stress kan resultera i en förlust av medkänsla för patienter samt en ökad risk för praktiska fel och kan därför associeras med vårdkvalité. Flera studier visar på att det har en direkt eller indirekt inverkan på vården och på patientresultat (Sarafis et al. 2018).
Basu et al. (2019) utförde en longitudinell studie där de undersökte arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar. Det framkom att deltagarna upplevde följande: att patientsäkerheten riskeras när det inte finns tillräckligt med personal, att de ibland är för trötta att ta hand om sina patienter på ett adekvat sätt, att det var känslomässigt uttömda, att de inte kan slappna av utanför arbete och att misstagen fick mer fokus än det positiva arbetet.
Arbetsrelaterad stress kan leda till följande utmattningssyndrom sekundär traumatisk stress, utbrändhet och compassion fatigue. De är alla begrepp som går in i varandra, men för att förenklas kan det beskrivas som att utbrändhet och sekundär traumatisk stress är två delar som bygger upp compassion fatigue.
1.1.2 Sekundär traumatisk stress
Sekundär traumatisk stress är utvecklingen av posttraumatisk stress (PTSD) hos vårdpersonal och innefattar känslor och beteendeförändringar som ett resultat av att vårda patienter som blivit utsatta för trauma. Symptomen för sekundär traumatisk stress kan vara lättretlighet, koncentrationssvårigheter, ilska och sömnsvårigheter (Hinderer et al, 2014). Sekundär
traumatisk stress kan leda till sekundärt traumatiskt stressyndrom vilket i sig kan orsaka GAD (generaliserad ångest), avtrubbning och depression (psykologiguiden, U.Å)
Yngre sjuksköterskor, kvinnliga sjuksköterskor och mindre erfarna, samt sjuksköterskor utan fritidsaktiviteter har större risk att utveckla sekundär traumatisk stress (Borges et al, 2019).
1.1.3 Utbrändhet
Burnout, eller utbrändhet på svenska, beskriver en emotionell utmattning som kan innefattas av en negativ attityd och avpersonalisering av patienter. Utbrändhet kan kopplas till stress och hög arbetsbelastning samt mindre erfarenhet. Nyexaminerade sjuksköterskor som arbetat 2 år eller mindre har en högre risk att utveckla utbrändhetssymptom. På avdelningar och
institutioner med en hög utbrändhet var det även låg tillfredsställelse hos patienter (Hinderer et al, 2014).
1.1.4 Compassion fatigue
En studie av Hinderer et al. (2014) visade att sjuksköterskor som ofta vårdade traumapatienter i kombination med stressig miljö, har en högre risk att utveckla utbrändhet, compassion fatigue och sekundär traumatisk stress. Hinderer et al. (2014) definierar compassion fatigue som att sjuksköterskan förlorar sin förmåga att vårda sina patienter på ett adekvat sätt. Compassion fatigue kan också definieras som att individen har en minskad förmåga att känna empati efter att ha levt sig in och upplevt trauma genom sina patienter. Det är inte
sjuksköterskan som direkt upplever traumat utan det är en indirekt påverkan på
sjuksköterskan. Compassion fatigue (Borges et al, 2019) kan utvecklas sakta och påverka sjuksköterskans sociala och professionella liv med en negativ effekt på välmående och livskvalité. Kvalitén på vården kan då försämras.
1.2 Arbetstillfredsställelse
Begreppet arbetstillfredsställelse handlar om den anställdes attityd till sitt arbete, beskrivet utifrån positiva och negativa aspekter. Kaufmann & Kaufmann (2016) beskriver att begreppet tycks i hög grad hänga samman med medarbetarnas känsla av uppskattning, meningsfulla arbetsuppgifter, självständighet i arbetet och bra kollegiala förhållanden. De definierar
arbetstillfredsställelse som ett evaluerande tillstånd som uttrycker personens positiva känslor i förhållande till arbetet, tillfredsställelse och antaganden. Dessutom brukar även mer
tillfredsställda medarbetare vanligtvis leda till att de blir mer involverade och engagerade, vilket i sin tur ökar produktiviteten. Hos sjukvårdspersonal har det visats att när
arbetstillfredsställelsen ökar, ökar även motivationen, prestationen hos personal och
bibehållande av personal (Alrawahi et al, 2020). Sjuksköterskor och andra professioner inom vården kan känna en glädje av att hjälpa andra. Glädjen av att hjälpa andra kan också fungera som en skyddsmekanism vilket kan hjälpa till att mildra utvecklingen av compassion fatigue. Compassion satisfaction är ett begrepp som beskriver en positiv aspekt av vården som kan hjälpa till att balansera ut de negativa aspekterna av att arbeta med akut sjuka eller
traumatiserade personer. Generellt sett är högre nivåer av compassion satisfaction associerat med lägre nivåer av compassion fatigue (Smart et al, 2013).
1.3 Organisationen på akutmottagning
En akutmottagning är ofta indelad efter olika kliniktillhörigheter. Den vanligaste indelningen är ortopedi, medicin och kirurgi. Dessa tre kliniker täcker in majoriteten av patienterna som söker sig till en akutmottagning medans patienter med andra typer av besvär som till exempel öron-näsa-hals, ögon eller gynekologi tas hand om parallellt av personalen från någon av huvudklinikerna (Wikström, 2018). Akutmottagningen är som central punkt i vården. Dagligen sker samverkan mellan akutmottagningen och exempelvis andra sjukhus,
vårdcentraler, andra avdelningar, röntgen, labb, ambulanspersonal och SOS-alarm. En stor del av patienter som läggs in på sjukhuset kommer via akutmottagningen. Antalet patienter som
kommer in till en akutmottagning varierar kraftigt då det vanligtvis inte finns någon planerad verksamhet. Generellt sett brukar morgontimmarna vara lite lugnare, varefter patientantalet växer allt eftersom klockan går. Tidpunkten på dygnet med flest patienter brukar vara runt eftermiddagen och kvällen och brukar sedan avta under natten. Patientantalet brukar även öka vid högtider som till exempel midsommarhelgen eller i samband med skolavslutning. Antalet ökar även första helgen efter löneutbetalning (Wikström, 2018).
På en akutmottagning finns flera olika yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt administrativ personal. Vanliga arbetsuppgifter för en sjuksköterska på
akutmottagningen kan exempelvis vara triagering, ankomstsamtal, EKG-mätning och provtagning.
1.4 Omsättningen av sjuksköterskor
Inspektionen för vård och omsorg (IVO, 2015) utförde en undersökning där de intervjuade vårdarbetare på 18 stycken akutmottagningar i Uppsala/Örebros sjukvårdsregion, om hur det står till på akutmottagningarna. Sammanlagt 273 deltagare intervjuades. Resultatet visade på ett antal gemensamma risker som hotar patientsäkerheten: bristande kompetens, otillräcklig bemanning, brist på vårdplatser, otillräckliga lokaler, patienter som istället hade kunnat söka sig till primärvården, ökat antal patienter, bristande journalsystem, hög arbetsbelastning och långa arbetspass. Det framkom att omsättningen av sjuksköterskor var hög och för att kunna täcka behoven av personal så har de behövt sänka kraven istället. På vissa akutmottagningar hade majoriteten av alla sjuksköterskor arbetat mindre än 2 år. Bibehållandet av erfaren personal är viktigt, inte bara för vården dessa kan ge, men för att lära upp och handleda nyutbildade sjuksköterskor.
Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning medför utmanande och avancerade uppgifter, som att kunna prioritera och bedöma patienter utifrån individens vårdbehov. Anledningar till att många sjuksköterskor slutar är på grund av den höga arbetsbelastningen och att en stor del av arbetet är förlagt under obekväma arbetstider, till exempel kvällar, helger, nätter och storhelger (IVO, 2015).
I en longitudinell studie (Adriaenssens et al, 2015) där de undersökte orsaker och konsekvenser till arbetsrelaterad stress framkom det att 20 % av deltagarna vid första
datainsamlingstillfället hade lämnat arbetsplatsen vid andra datainsamlingstillfället, som var 18 månader senare. Antalet deltagare vid första insamlingen var 254 stycken och vid andra insamlingen arbetade 204 stycken av dessa kvar (Adriaenssens et al, 2015). Detta visar att omsättningen av sjuksköterskor på en akutmottagning är hög.
2 Teoretisk referensram
De två teorierna som användes i studien var tvåfaktorteorin av Herzberg och Salutogenesen av Antonovsky. Tvåfaktorteorin är inte en omvårdnadsteori utan en teori om arbetshälsa.
Anledningen till att den användes var eftersom den grundar sig i arbetstillfredsställelse, vilket var ett av det två fenomen som undersöktes i denna studie. För att kunna utveckla, förstå samt koppla det framkomna resultatet valdes det att även inkludera salutogenesen som referensram eftersom den teorin är mer vanligt förekommande i omvårdnadsammanhang.
2.1 Tvåfaktorteorin av Frederick Herzberg
Frederick Herzberg var en välkänd amerikansk psykolog som inriktade sig på vad som ger människor motivationen till arbete. Herzberg et al. (2004) intervjuade industriarbetare på
1950-talet om vad som upplevdes som betydande händelser på arbetet och hur de påverkades av olika positiva och negativa faktorer. Denna studie ledde till hans tvåfaktorteori. Han ansåg att det fanns olika faktorer som skapar tillfredsställelse och motverkar missnöje, som delades in i två grupper och därav namngav teorin. De två grupperna var motivationsfaktorer och hygienfaktorer, vilket inte ska förväxlas med hygienrutiner eller personlig hygien.
Motivationsfaktorer är faktorer som direkt motiverar till att arbeta hårdare eller till ett ökat engagemang. Hygienfaktorer är faktorer som kan leda till vantrivsel ifall de inte är
närvarande, t.ex. missnöje på arbetet eller klagomål, men kan inte enskilt motivera till att arbeta hårdare eller resultera i en ökad arbetstillfredsställelse.
Det betyder att motivationsfaktorer främjar arbetstillfredsställelsen och skapar motivation, något som hygienfaktorer inte gör. Ifall hygienfaktorer inte finns skapar det ett missnöje och för att kunna få bort missnöjet behöver hygienfaktorerna tillgodoses. Exempel på
hygienfaktorer är en rättvis inkomst, bra arbetsförhållanden och arbetsmiljö, arbetsrelationer och att det finns lämplig översyn från ledningen. Ifall hygienfaktorerna tillgodoses känner då individen inget missnöje, men om det inte finns någon motivationsfaktor kan det inte leda till någon arbetstillfredsställelse. Exempel på motivationsfaktorer är ökat ansvar på arbetsplatsen, karriär- och personlig utveckling, ett meningsfullt och givande arbete och att få sina
prestationer erkända (Herzberg et al, 2004; G. Kaufmann & A. Kaufmann, 2016).
Det Herzberg menar med teorin är att en individ kan vara tillfredsställd och missnöjd med sitt arbete samtidigt. Hygienfaktorer kan inte påverka tillfredsställelsen utan bara graden av missnöje. Motivationsfaktorer behöver vara i sampel med hygienfaktorerna för att kunna skapa optimal arbetstillfredsställelse och inget missnöje (Alrawahi et al. 2020).
En minskad arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor på akutmottagningar kan, som tidigare nämnt, påverka kvalitén på omvårdnaden samt att sjuksköterskans hälsa kan försämras. För att kunna tillgodose problemen kan kunskap om motivationsfaktorer och hygienfaktorer ge ett ökat stöd om hur de påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse vilket resultera i förbättringar på akutmottagningar.
2.2 Salutogenes
Det salutogenetiska perspektivet grundades av Aaron Antonovsky, som var en israelisk-amerikansk sociolog. Perspektivet skiljer sig lite från andra sjukvårdsperspektiv eftersom det inte är sjukdomen som är i fokus, utan vilka faktorer som gör att människor förblir friska (Willman, 2009). Enligt Antonovskys originella idé är det viktigare att lägga fokus på människans egna resurser att skapa hälsa än att lägga fokus på olika riskfaktorer, dålig hälsa och sjukdomar. Han ställde sig frågan “Vad är hälsans ursprung?” och svaret var känslan av sammanhang, med andra ord KASAM (Vinje et al, 2017). KASAM står för en känsla av sammanhang som delas in i tre ytterligare begrepp: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det kan förklaras, utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, att hanterbarheten grundar sig hos sjuksköterskans egna resurser att klara av och kunna möta olika situationer. Begripligheten grundar sig i att kunna se saker från olika perspektiv och kunna reflektera över varför något händer. Meningsfullheten grundar sig i att kunna se helheten samt att kunna värdera vad som är viktigt personligt för sjuksköterskan. I sammanhanget arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse kan begreppen i KASAM ge stöd till och förklara varför vissa faktorer påverkar på det sättet de gör. Hanterbarhet =Jag kan, Begriplighet = Jag vet och Meningsfullhet= Jag vill, kan de förenklas.
Synsättet har en inriktning på problemlösning och att använda sig av individens tillgängliga resurser. En stor del ligger i stresshantering. Det ses som svaret varför människor trots stressiga situationer och svårigheter håller sig friska.
Motsatsen till det salutogenetiska synsättet är det patogenetiska. Där ligger fokus i brister och hinder som gör att ohälsa uppkommer (Lindström & Eriksson, 2005). Majoriteten av
människor spenderar en stor del av sina liv på sitt arbete. Arbetsförhållandena är därför viktiga faktorer i känslan av sammanhanget och då även personens hälsa. Arbetshälsa och välmående kan förstås när den beskrivs som möjliga grunder till negativa och positiva känslotillstånd. Att uppleva framgångar, till exempel att hantera en stressig eller jobbig situation, kan också hjälpa till att bygga upp en känsla av sammanhang (Jenny et al, 2017).
3 Problemformulering
Compassion fatigue, sekundär traumatisk stress och utbrändhet ger konsekvenser för
sjuksköterskan, patienten och hela hälso- och sjukvården. Utmattning hos sjuksköterskan kan leda till en avpersonalisering och generalisering istället för att se patienten som en individ. För sjuksköterskan kan utmattning leda till försämrad livskvalité vilket i sin tur leder till
försämrad vårdkvalité. Detta kan orsaka en förlust av medkänsla för patienter och en ökad risk för praktiska fel. För hälso- och sjukvården är omsättningen av sjuksköterskor en stor
påfrestning. En av anledningarna till att många sjuksköterskor valt att lämna
akutmottagningarna var på grund av den höga arbetsbelastningen. Vid brist på sjuksköterskor är det speciellt viktigt att kunna behålla de erfarna sjuksköterskorna som kan lära upp nya sjuksköterskor. För att kunna skapa en bättre, och på detta sätt behålla fler sjuksköterskor i klinisk verksamhet på akutmottagningar, behövs det mer kunskap om faktorer som påverkar den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor samt vilka faktorer som skapar
arbetstillfredsställelse.
4 Syfte
Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning.
5 Metod
Designen för studien var en allmän litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar med
kvantitativ ansats. En allmän litteraturöversikt är en sammanställning och analys av befintliga vetenskapliga artiklar. Denna har utförts i olika faser (Friberg, 2017). Det börjades med att identifiera ett problem, vilket var grunden till syftet. Det valdes en litteraturöversikt eftersom det är ett sätt att undersöka olika fenomen, vilket passade för att kunna utföra studien (Friberg, 2017 s.144). Det skapades en sökstrategi med att först hitta relevanta sökord. Utifrån syftet skrevs bärande begrepp ner, vilka var “arbetsrelaterad stress”, “arbetstillfredsställelse” och “akutomvårdnad”. Dessa översattes till engelska för att kunna koppla MeSH termer och Subject headings. Sedan gjordes en pilotsökning för att se om det fanns tillräckligt med artiklar som tidigare undersökt problemet, vilket det fanns.
5.1 Datainsamling
Datainsamlingen utgick från Kristensson (2014) beskrivning av tillvägagångsättet. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Till PubMed sökningen fick de bärande begreppen MeSH termer kopplade till sig medan till CINAHL sökningen fick de subject headings. MeSH står för Medical Subjects Headings och är en ämnesordlista som är kopplad till PubMed. Användandet av MeSH termer och subject headings gör att sökningen
blir mer specifik. MeSH termerna och Subject headings är uppbyggda i hierarkier, vilket menas att det finns snävare och bredare termer. Ifall en sökning i PubMed görs med tex “Occupational stress” som MeSH, kommer den även söka på de snävare termerna, vilka är “Burnout, professional” och “Compassion fatigue” (Karolinska institutet, U.Å).
Det finns olika sätt att söka på subject headings, men den som valdes var “Exact subject heading”, förkortas MH, därför att den söker på den exakta subject heading som artikeln har, det vill säga huvudämnen i artikeln. Det utförde för att sökningarna skulle bli lika och systematiska. För att får fler artiklar kan de tilläggas fritextsökningar. Det gör att sökningen blir mer sensitiv det vill säga att fler artiklar kommer fram men risken finns att de är mer irrelevanta.
Booleska sökoperatoren “AND” användes mellan varje sökord i både PubMed och CINAHL för att alla sökord skulle komma med i sökningen.
Båda sökningarna börjades med att varje MeSH eller subject heading söktes enskilt och sedan ihop.
5.1.1 Sökning i PubMed
I PubMed när “Emergency nursing (MeSH)” AND “Job satisfaction (MeSH)” söktes ihop framkom 13 stycken artiklar av relevans. När “Emergency nursing (MeSH)” AND
“Occupational stress (MeSH)” söktes var det samma artiklar, likaså när “Emergency nursing (MeSH)”, “Occupational stress (MeSH)” AND “job satisfaction (MeSH)” söktes ihop. Inga nya artiklar framkom efter “Emergency nursing (MeSH)” AND “job satisfaction
(MeSH)”. Det provades då att lägga till fritextsökningar för att öka sensitiviteten.
“Emergency nursing (MeSH)” AND “Occupational stress (MeSH)” AND “Job satisfaction (fritext)” söktes dock framkom inga nya artiklar. Det gjorde en omvänd sökning där
“Occupational stress” var fritextordet men lika där framkom inga nya relevanta artiklar. Då provades det att söka med booleska sökoperatoren OR istället. Det utfördes två sökningar där den ena av “Occupational stress” och “Job satisfaction” söktes som fritext och “Emergency nursing (MeSH)” fortsattes sökas som MeSH term. Dock framkom inga nya artiklar av relevans (se bilaga 1a och 1b).
5.1.2 Sökning i CINAHL
I CINAHL börjades sökningen likadant att först söka på de enskilda Subject
headings, “Emergency nursing (MH)”, “Stress, Occupational (MH)” och “Job satisfaction (MH)”. Sedan söktes de olika subject headings ihop. Med “Emergency nursing (MH)” AND “Job satisfaction (MH)” framkom en artikel av relevans. När “Emergency nursing (MH)” AND “Stress, Occupational (MH)”, samt “Emergency nursing (MH)” AND “stress, Occupational (MH)” AND “Job satisfaction (MH)” söktes ihop framkom inga nya artiklar. Det testades också att söka de olika orden med fritext, likadant som i PubMed med att först söka med booleska sökoperatorer OR och sedan med ett sökord som fritext, med det resulterade inte i några nya relevanta artiklar. Sökningarna skrevs ned i ett sökschema (se bilaga 1a och 1b).
5.2 Urval
Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle vara peer-reviewed, kvantitativa artiklar, artiklar som var skrivna på svenska eller engelska och artiklar publicerade år 2010-2020. Exklusionskriterierna var artiklar med ett patientperspektiv, att de inte fyller kraven för etiskt övervägande och samt artiklar som enbart studerade sjuksköterskor med en vidareutbildning eller masterutbildning. I sökningarna användes även filter. I PubMed användes filtren “full
text” och “nursing journals” för att avgränsa sökningen. Anledningen till att filtret “nursing journals” användes är på grund av att PubMed även publicerar medicinska artiklar, vilket inte är relevant. I CINAHL användes full text. I båda databaserna sattes tidsgränsen 2010-2020.
5.2.1 Urvalsprocessen
Totalt erhölls 79 artiklar från CINAHL sökningen och 16 artiklar från PubMed, men alla var inte relevanta till studiens syfte. För att hitta relevanta artiklar gallrades de, det vill säga de artiklar som inte var relevanta till studiens syfte sorterades bort. Om artikeln stämde överens med syftet lästes hela artikeln. Artiklarna gallrades först utifrån titeln och sedan utifrån abstraktet. Eftersom det var två stycken författare har båda utfört gallringen enskilt och bedömningarna har sedan diskuterats. Antalet artiklar efter gallringen blev 12 stycken från PubMed och 1 från CINAHL.
5.3 Kvalitetsgranskning av artiklar
Efter att alla 13 artiklar hade lästs, granskades de enskilt med stöd av granskningsmallar (bilaga 2a och 2b) som skapats utifrån Kristenssons (2014) punkter för bedömning av studier. Mallen som används är beroende på vilken metod och design som studien utgick ifrån. En artikel ansåg inte vara tillräckligt bra för att ingå i studien vilket resulterade i totalt 12 stycken artiklar. Det var 11 stycken tvärsnittsstudier och 1 randomiserad kontrollstudie. Syftet med användandet av mallar är för att ge en konsekvent bedömning av artiklarna. Båda författarna granskade artiklarna enskilt med hjälp av mallarna och diskuterade sedan vilka som uppnådde kriterierna för att inkluderas i studien. Mallarna skapades med ett poängsystem som
omvandlades till procent, eftersom det var olika många frågor på mallarna. Ett ja i mallen = 1 poäng. Gränserna sattes vid 90 % - 100 % = hög kvalité, 80 % -89 % = medelkvalité och <80 % = låg kvalité. Artiklar som fick medel och hög kvalité inkluderades i studien (se bilaga 1a och 1b).
5.4 Analys
Analysen utgicks från Fribergs (2017) sätt, där de övergripande områdena i artiklarna identifieras. Den utfördes i fyra steg. 1) Först lästes alla artiklar igenom flertalet gånger och sammanfattades i en kort text. Det gjordes som ett stöd och för att säkerställa att inget
väsentligt missades. 2) När alla artiklar hade lästs och sammanfattats, skrevs informationen in i en översiktstabell. Det gjordes för att skapa en överskådlighet av artiklarna. 3) Sedan
jämfördes de olika studierna med varandra, för att hitta likheter och skillnader. Likheterna sågs som de olika faktorerna medan skillnader var tex när resultaten från vissa artiklar motsatte sig varandra. 4) Till slut sammanställdes fynden från artiklarna i löpande text vilket är resultatet för studien. Resultatet sorterades in i arbetsrelaterade faktorer och personliga faktorer för de båda huvudämnena. Det vill säga vilka faktorer som påverkar
arbetstillfredsställelse och vilka som påverkar arbetsrelaterad stress. Resultatet valdes att presenteras kvalitativt i löpande text och i en artikelutfallstabell (bilaga 4a och 4b).
6 Forskningsetiska aspekter
De artiklar som ingår i studien kommer att följa helsingforsdeklarationen. Sandman & Kjellström (2013) skriver att Helsingforsdeklarationen första gången kom ut år 1964 men har under åren uppdaterats. En välkänd idé från Helsingforsdeklarationen är att skapa en balans mellan forskarnas sida och deltagarnas sida, det vill säga behovet av att få ny kunskap och deltagarnas välbefinnande. CODEX (2020) skriver att forskning ska utföras med respekt för mänskliga rättigheter och människovärdet. Deltagarnas hälsa ska i första hand tillgodoses och
ska under alla moment kunna dra tillbaka sitt samtycke. För att arbetet ska utföras etiskt korrekt har författarna valt att exkludera artiklar som ej redovisar sitt etiska övervägande eller som inte har en etisk granskning. Författarna har även valt att arbeta textnära för inte
resultatet ska förvrängs eller misstolkas.
7 Förförståelse
Författarnas egna förförståelse om området togs också i beaktning. Det har under hela arbetets gång diskuterats och reflekterats tillsammans mellan författarna för att medvetandegöra sin förförståelse. Båda författarna hade sedan innan arbetat inom vården och en utav författarna har också arbetat på en akutmottagning. Detta innebar att det till viss del fanns förförståelse om vilka faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress. Eftersom många utav faktorerna för arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress inte heller är specifika för just akutmottagningen så kunde förförståelse genom erfarenhet från andra områden i vården också vara relevanta att ha i åtanke vid skrivandet av uppsatsen.
8 Resultatet
Resultatet för litteraturöversikten indelades i arbetsrelaterade faktorer och personliga faktorer för arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. De arbetsrelaterade faktorerna valdes att presenteras att de ger en ökad arbetsrelaterad stress eller ökad arbetstillfredsställelse.
För den arbetsrelaterade stressen framkom totalt 7 stycken faktorer. Det var 4 stycken arbetsrelaterade faktorer och 3 stycken personliga faktorer för arbetsrelaterad stress. De arbetsrelaterade faktorerna var följande: en hög arbetsbelastning, konflikter inom
arbetsgruppen, otillräcklig återhämtning mellan arbetspass och ett missnöje på arbetsplatsen. De personliga faktorerna var följande: kön, utbildningsnivå och erfarenhet.
Det framkom totalt 8 stycken faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen, 4 stycken
arbetsrelaterade faktorer och 4 stycken personliga faktorer. De arbetsrelaterade faktorerna var följande: mindre skiftarbete, kortare arbetspass, en bra relationen mellan kollegor och chef och att hjälpa människor. De personliga faktorerna var följande: ålder, erfarenhet,
utbildningsnivå och kön.
8.1 Arbetsrelaterad stress
Tabell 1: Faktorer som påverkar den arbetsrelaterade stressen.
Arbetsrelaterade faktorer
Personliga faktorer
En hög arbetsbelastning Kön
Konflikter i arbetsgruppen Utbildningsnivå
Otillräcklig återhämtning mellan arbetspassen Erfarenhet
8.1.1 Arbetsrelaterade faktorer
Arbetsbelastningen var en faktor som ökade den arbetsrelaterade stressen (Rahman et al, 2016; Adriaenssens et al, 2011). I en studie rapporterade över en tredjedel av deltagarna att arbetsbelastningen var den största faktorn i den arbetsrelaterade stressen och 88% av deltagarna rapporterade en hög arbetsbelastning minst en gång i veckan (Elder et al, 2019). Överfulla avdelningar, våldsamma patienter, kränkande närstående, långa väntetider, många akut sjuka patienter och att bevittna patienttrauman var delar i arbetsbelastningen
(O´Callaghan et al, 2019; Elder et al, 2019).
Konflikter i arbetsgruppen samt bristande tillit till ledningen ökade den arbetsrelaterade stressen (Rahman et al, 2016; Adriaenssens et al, 2011). Konflikt i arbetsgruppen påverkade även kvalitén på återhämtning mellan arbetspassen (Adriaenssens et al, 2011). Sjuksköterskor som enbart var grundutbildade rapporterade lägre socialt stöd från chefer och ledning
(Rahman et al, 2016). Utbrändhet, emotionell utmattning och avpersonalisering minskade signifikant efter en aktiv intervention, bestående av möten och diskussioner. Kontrollgruppen visade ingen skillnad innan och efter interventionen vilket bevisade att god kommunikation och en medvetenhet om stress kunde minimera den arbetsrelaterade stressen (Wei et al, 2017).
Otillräcklig återhämtning mellan arbetspassen ökade den arbetsrelaterade stressen och kunde även kopplas till dåligt socialt stöd från chefer och kollegor (Adriaenssens et al, 2011).
Det framkom att sjuksköterskor som var missnöjda med sin avdelning hade högre nivåer utbrändhet (Palazoglu & Koc, 2017) samt att sjuksköterskor med lägre utbrändhet hade högre nivåer av compassion satisfaction (Hooper et al, 2010). Det visades också att 94 % av
deltagarna upplevde någon forma av sekundär traumatisk stress (Ratrout & Hamdan-Mansour, 2019). I en studie rapporterade en tredjedel av deltagarna att de funderade söka arbete på ett annat sjukhus. Det framkom att minskad arbetstillfredsställelse och ökad emotionell
utmattning och utbrändhet var anledningar till att många sjuksköterskor valt att lämna akutmottagningen som arbetsplats (Bruyneel et al, 2016).
8.1.2 Personliga faktorer
Det framkom att kvinnor hade en högre nivå av compassion fatigue än män, (Hooper et al, 2010), samt att kvinnor generellt var mer stressade än män. Stressen rapporterades bero på oförmågan att ge god och optimal vård, hantering av närstående till svårt sjuka patienter och bekymmer om sin professionella utveckling (Elder et al, 2019).
Grundutbildade sjuksköterskor, utan vidareutbildning, rapporterade en högre nivå av utbrändhet och arbetsrelaterad stress (Hunsaker et al, 2015).
Sjuksköterskor med kort yrkeserfarenhet, rapporterade högre nivåer av utbrändhet och stress
(Hunsaker et al, 2015; Rahman et al, 2016), samt att de behövde mer tid att återhämta sig
arbetsrelaterad stress rapporterades angående arbetsförhållanden, företagspolicy och relationer med kollegor (Helbing et al, 2017).
8.2 Arbetstillfredsställelse
Tabell 2: Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen.
Arbetsrelaterade faktorer Personliga faktorer
Mindre skiftarbete Ålder
Kortare arbetspass Erfarenhet
God relation mellan kollegor & chef Utbildningsnivå
Hjälpa människor Kön
8.2.1 Arbetsrelaterade faktorer
Skiftarbete kunde ge en ökad arbetstillfredsställelse där sjuksköterskor som arbetade i olika skift rapporterade en högre grad av arbetstillfredsställelse och engagemang (Adriaenssens et al, 2011). Detta motsägs dock i två andra studier där sjuksköterskor som arbetade olika skift, inklusive nattskift, rapporterade en ökad utbrändhet som var en bidragande faktor till
utmattning (Palazoglu & Koc, 2017; O´Callaghan et al, 2019). Sjuksköterskor som endast arbetade dagskift hade en högre compassion satisfaction (Sawatzky & Enns, 2012).
Längden på arbetspassen vara en faktor som kan påverka arbetstillfredsställelsen.
Sjuksköterskor som arbetar 8-10 timmars pass visade en högre arbetstillfredsställelse än de som arbetar 12 timmars pass (Hunsaker et al, 2015). Det betyder att arbeta kortare arbetspass gav en ökad arbetstillfredsställelse.
Sjuksköterskor som får socialt stöd och visas uppskattning från sina kollegor och chefer rapportera en högre arbetstillfredsställelse (Hunsaker et al, 2015; O´Callaghan et al, 2019). En god relation mellan kollegor och chefer ger en ökad arbetstillfredsställelse samt att en
genomförbarhet av sina arbetsuppgifter och ett bra socialt stöd från chefer bidrog till en minskad stress och minskad utmattning (Adriaenssens et al, 2011).
Utbrändhet, emotionell utmattning och depersonalisation minskade signifikant efter en aktiv intervention, bestående av möten och diskussioner. Kontrollgruppen visade ingen skillnad innan och efter interventionen vilket bevisade att god kommunikation och en medvetenhet om stress kunde minska och arbetstillfredsställelsen ökar (Wei et al, 2017).
Att kunna göra skillnad för sina patienter och hjälpa människor var faktorer som var grunden till många sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Det framkom många faktorer som även var givande på arbetet vilka var följande: problemlösning, karriärutveckling, patientcentrerad omvårdnad, positiv beröm, positivt patientresultat dvs att patienten blev bättre, uppskattning, mötet mellan sjuksköterskan och patienten, att kunna göra skillnad för sina patienter, själva
arbetsuppgifterna, kollegorna, teamwork och att hjälpa andra människor (O´Callaghan et al, 2019).
8.2.2 Personliga faktorer
Ålder framkom att vara en faktor, där det visade sig att äldre sjuksköterskor hade en högre arbetstillfredsställelse. Sjuksköterskor i 41-50 årsåldern rapporterade den högsta
arbetstillfredsställelsen (Palazoglu et al, 2017; Helbing et al, 2017; Hunsaker et al, 2015).
Erfarenhet inom yrket var en faktor som påverkade arbetstillfredsställelse. I en studie framkom det att sjuksköterskor med mer erfarenhet hade högre arbetstillfredsställelse (Hunsaker et al, 2015) medan i en annan framkom det att arbetstillfredsställelsen var som högst hos sjuksköterskor som hade 1-5 års erfarenhet på akutmottagningen medan de som hade 16-20 års erfarenhet hade lägst (Helbing et al, 2017).
Utbildningsnivå kunde påverka graden av arbetstillfredsställelse. De skilde sig mellan två studier där, i den ena (Hunsaker et al, 2015) framkom de att sjuksköterskor som hade en högre utbildningsnivå hade en högre arbetstillfredsställelse, och i en annan framkom det att
sjuksköterskor med en lägre utbildningsnivå rapporterade en högre arbetstillfredsställelse (Helbing et al, 2017).
Kön visades kunna påverka arbetstillfredsställelsen. Det rapporterades att manliga sjuksköterskor hade en högre arbetstillfredsställelse än kvinnliga (Helbing et al, 2017).
9 Diskussion
Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuterades den valda metoden och styrkorna och svagheterna i
tillvägagångssättet för litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterades de framkomna faktorerna från resultatet samt diskuteras de utifrån den teoretiska referensramen.
9.1 Metoddiskussion
Resultatet är uppbyggt av 13 stycken kvantitativa artiklar. Metoden för arbetet var en allmän litteraturöversikt (Friberg, 2017). Metoden valdes eftersom syftet var att undersöka faktorer som påverkade vissa fenomen. Friberg (2017) skriver att litteraturöversikten kan användas för att skapa en översikt över ett avgränsat område. Litteraturöversikten är en metod där redan befintlig forskning analyseras och sammanställs vilket stämmer överens med syftet. En annan metod som hade kunnat användas skulle kunna varit intervju eller enkätstudie.
Friberg (2017) beskriver att litteraturöversikt inte behöver avgränsa sig till enbart kvantitativa eller kvalitativa artiklar. Att enbart kvantitativa artiklar har använts är på grund av
studieanvisningar för den kurs inom vilken detta examensarbete genomförs. Det är annars inte nödvändigt för en litteraturöversikt att enbart använda sig av kvantitativa eller kvalitativa artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och CINAHL. De valdes eftersom de är de största databaserna inom områdena medicinvetenskap och omvårdnad (Kristensson, 2014). Det finns fler databaser som hade kunnat användas, tex PsycINFO, vilket kan ge en begränsning eftersom relevanta artiklar kan ha missats från de databaserna. Anledningen till att PsycINFO ej användes var eftersom att författarna blev
medvetna om databasen efter att sökningarna i PubMed och CINAHL hade utförts och analysen var även påbörjad.
Användandet av MeSH termer och Subject headings gör att sökningen blir mer specifik. De användes av den anledningen men för att hitta de artiklar som kan ha missats utfördes det även sökningar med fritextord. MeSH och subject headings är uppbyggda i hierarkier vilket betyder att det finns begrepp som är snävare och bredare. MeSH termen Occupational stress är över Burnout, professional och Compassion fatigue i hierarkin och MeSH termen Job satisfaction är längst ner i hierarkin. I subject headings är burnout, professional den snävaste termen i hierarkin medan Stress, occupational och job satisfaction är mer bredare termer. Fast att författarna fick tillräckligt många artiklar från sökningarna där bara MeSH och subject headings användes, ville de undersöka att lägga till fritextord för att sökningen skulle bli mer sensitiv för artiklar som kan ha missats. Det framkom inga nya artiklar med
fritextsökningarna vilket kan ses att alla relevanta artiklar redan hittats. Att använda
synonymer till sökorden kunde också ha ökat antalet artiklar, men eftersom de sökorden som valdes redan inkluderar de andra termerna inom området ansåg författarna att det inte hade resulterat i några mer artiklar. Sökorden var de samma för båda databaserna för att behålla systematiken.
9.1.1 Urval
För att kunna avgränsa syftet användes inklusions och exklusionskriterier. En årsbegränsning gjordes mellan åren 2010–2020. Det kan ses som ett långt tidsspann, men när det kortades ner framkom inte tillräckligt många relevanta artiklar. Det kan påverka trovärdigheten att inte den nyaste forskningen har använts, eftersom faktorerna kan ha förändrats under tiden.
En av exklusionskriterierna var artiklar som enbart sökte sig till specialistsköterskor och eftersom detta var en uppsats för grundutbildningen ville författarna vara noga med att inte gå för djupt in på ett specialistområde. Ett av sökorden var emergency nursing och anledningen till att det inte trunkerades det vill säga emergency nurs* var för att författarna inte ville få fram artiklar med emergency nurses eftersom det kan ge resultat som enbart förhåller sig till akutsjuksköterskor. Detta beslut kan ha resulterat i att relevanta artiklar missats. I de flesta regioner i Sverige finns det inget krav på en specialistutbildning inom akutsjukvård för att kunna arbeta på en akutmottagning.
Den etiska granskningen kände författarna vara viktigt att skriva med i avgränsningen. Det finns inget krav att genomföra en etisk granskning i litteraturöversikter, men författarna ville ändå att de artiklar som ingår i resultatet skulle ha genomgått någon etisk granskning för att inkluderas i studien. Anledningen till detta var för att säkerställa att alla artiklar håller en hög kvalitet och har utfört sina studier etiskt korrekt.
9.1.2 Kvalitetsgranskning
Alla artiklarna granskades utifrån Kristenssons (2014) bedömning av tvärsnittsstudier eller bedömning av randomiserad kontrollstudie, beroende på vilken design som studien använt sig av. Författarna använde sig av procent i poängsystemet eftersom det fanns en artikel som var en randomiserad kontrollstudie och de hade olika antal frågor på granskningsmallen.
Gränserna sattes vid 80 % och över för att kunna inkluderas i studien. De sattes högt för att artiklarna skulle hålla bra kvalité. Det var första gången som någon av författarna utfört en kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar vilket ledde till att vid vissa tillfällen var artiklarna svårbedömda. Författarna diskuterade alla artiklar efter individuell granskning och
vid svårbedömda artiklar var de noggranna med att arbeta textnära för att inget missförstånd skulle uppstod.
9.1.3 Analys
Analysen utfördes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av en analys för en allmän litteraturöversikt. En risk med litteraturöversikten är att författarna selektivt söker efter artiklar som stödjer deras syn eller ståndpunkt på ämnet. Det medför att under analysen var författarna mycket noga med att arbeta textnära eftersom alla artiklar var skrivna på engelska användes ett lexikon när ord eller begrepp inte förstods för att ge en korrekt översättning. Artiklarna lästes igenom flertalet gånger för att inte resultatet skulle misstolkas. Det skrevs sammanfattningar om varje artikel vilket senare fördes in i en översiktstabell. Att först skriva sammanfattningar till artiklarna kan ses som en validering till att inget av relevans har missats vid analysen (Friberg, 2017). Författarna hade under hela analysen studiens syfte i tanken när resultatet sammanställdes.
I resultatet framkommer det olika faktorer som har påverkat den arbetsrelaterade stressen och arbetstillfredsställelsen. Artiklarna som resultatet bygger på är från många olika länder med olika sjukvårdssystem. Liknande resultat från olika länder kan ses som en bekräftelse att resultatet går att generalisera och är överförbart över olika länder. Dock var ingen av artiklarnas studier utförda i Sverige, vilket kan påverka generaliserbarheten och överförbarheten i just Sverige.
Eftersom alla artiklar var skrivna på engelska var författarna noggranna när resultatet skulle sammanställas så innehållet inte misstolkas eller förvrängs. Misstolkning och förvrängning kan ge ett felaktigt resultat vilket gör att giltigheten och trovärdigheten minskar. Författarnas förförståelse diskuterades innan arbetet för att öka medvetenheten och för att minska risken att förförståelsen påverkade analysen och sammanställningen av resultatet.
Valet att använda två olika böcker i metod och analysdelen gjordes då författarna började med Kristenssons (2014) beskrivning av tillvägagångssättet för en litteraturöversikt, men sedan ansågs det att Fribergs (2017) beskrivning av analysen var mer detaljerad och gav ett bättre stöd i arbetet. Därav användes Friberg (2017) till analysen och sammanställandet av resultatet, medan Kristensson (2014) användes för datainsamlingen och sökningen. Detta kan medföra en risk för missuppfattning och förväxling då Kristensson och Friberg kan ha olika synsätt på hur metoden ska genomföras.
9.2 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen diskuteras de framkomna faktorerna från resultatet. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning. Resultatet visar på ett antal faktorer som blev återkommande i de olika studierna och som utgör den centrala delen av resultatet. Resultatdiskussionen kommer att presenteras utifrån de arbetsrelaterade faktorerna och de personliga faktorerna.
9.2.1 Arbetsrelaterade faktorer
De faktorer som kartlades under arbetsrelaterade faktorer var ”en hög arbetsbelastning”, ”otillräcklig återhämtning mellan arbetspassen”, ”konflikter i arbetsgruppen, “god relation mellan kollegor och chef”, ”missnöje på arbetsplatsen”, ”hjälpa människor”, ”skiftarbete” och ”längden på arbetspass”.
9.2.1.1 En hög arbetsbelastning
Det framkom att en hög arbetsbelastning ökar den arbetsrelaterade stressen (Rahman et al, 2016; Adriaenssens et al, 2011). Arbetsbelastning, kränkande närstående eller våldsamma patienter var faktorer som kan minska arbetstillfredsställelsen och leda till utmattning och stress (O’Callaghan et al, 2019; Elder et al, 2019). Arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress kan ha en direkt påverkan på vårdkvalitén och patientsäkerheten. Detta är något som styrks även i Staempfli & Lamarche’s (2020) studie. I studien visades det också att
arbetstillfredsställelse är nära relaterat till vårdpersonalens mentala och fysiska hälsa, frånvaro samt en avsikt att lämna arbetsplatsen. Ont om tid för sina arbetsuppgifter är en del i
arbetsbelastningen som kan leda till stress och utbrändhet vilket sedan kan resultera i en låg arbetstillfredsställelse (Durand et al, 2019; Morrison & Joy, 2016). Afshari Saleh et al. (2020) visar också sambandet mellan stress och fysiska övergrepp, verbala övergrepp och
mobbning/trakasserier samt hur det kan minska arbetstillfredsställelsen hos vårdpersonal.
9.2.1.2 Konflikter i arbetsgruppen och god relation mellan kollegor och chefer.
Konflikter i arbetsgruppen kunde leda till kronisk utmattning (Adriaenssens et al. 2011). Detta visar att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar kan gynnas av att skapa goda
kollegiala förhållanden. Detta kan stödjas i en intervjustudie av Enns & Sawatsky (2016) där det framkom att stöd från chefer och ledningen var en stor faktor i ökad
arbetstillfredsställelse. Vid bristande stöd kunde det påverka sjuksköterskans förmåga att vårda sina patienter på ett adekvat sätt. I samma intervjustudie av Enns & Sawatsky (2016) svarade deltagarna att de var bekymrade över personalbristen och de kände en oro över att arbeta med allt fler oerfarna sjuksköterskor. En deltagare förklarade att den yngre
generationen ville i högre grad arbeta deltid och att det inte fanns samma motivation att vidareutbilda sig. Generationsskillnader skapade känslor av missnöje bland personalen och många av deltagarna kände att oförutsägbarheten på en akutmottagning skapade en dålig arbetsmiljö för nyexaminerade sjuksköterskor. Detta kan leda till en konflikt mellan de mer erfarna sjuksköterskor och de mindre erfarna vilket i sig kan leda till en ökad arbetsrelaterad stress och minskad arbetstillfredsställelse för sjuksköterskorna. Detta missnöje som de erfarna sjuksköterskorna kände kan ses utifrån Herzberg tvåfaktor teori som en hygienfaktor. Det betyder att dåliga förhållanden i arbetsgruppen kan orsaka ett missnöje och för att få bort missnöjet behöver hygienfaktorer tillgodoses. Detta stöds från tvåfaktorteorin där
arbetsrelationer är en hygienfaktor (Herzberg et al, 2004).
Kollegor ansågs vara en faktor som direkt ökar arbetstillfredsställelsen (O´Callaghan et al, 2015). Att socialt stöd från chefer kan öka arbetstillfredsställelsen kan stödjas från en studie av Kelly et al. (2015) där det framkom att ett meningsfullt erkännande från chefer kan öka compassion satisfaction och öka arbetstillfredsställelse samt att minska omsättningen av sjuksköterskor på akutmottagningar. Vikten av bra socialt stöd och uppskattning visades vara signifikant. Detta kan förstås utifrån salutogenesen, specifikt begreppet meningsfullhet. Att finna en meningsfullhet i arbetet kan ha en betydelse för hur engagerad sjuksköterskan blir i sitt arbete. Det kan tillgodoses genom gemenskapen med kollegor. Att kunna skapa goda och meningsfulla relationer kan kännetecknas av ett förtroende för varandra, ett gott samarbete, samhörighet och en öppenhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor som rapporterade ett bra socialt stöd samt att de visas uppskattning, hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse (Hunsaker et al, 2015; O´Callaghan et al, 2019). Detta kan även ses i Wei et al. (2017) studie där det framkom att möten och diskussioner, i formen av en aktiv intervention kunde minska utbrändheten, emotionell utmattning och depersonalisation och därmed öka
arbetstillfredsställelsen. Känslan att arbetet påverkar och har en mening är enormt viktigt för arbetstillfredsställelsen.
9.2.1.3 Otillräcklig återhämtning mellan arbetspass
Det framkom att konflikter i arbetsgruppen påverkade kvalitén på återhämtning mellan arbetspassen (Adriaensens et al, 2011). En otillräcklig återhämtning kunde leda till en överbelastning hos sjuksköterskan (Skärsäter, 2009). I en studie av Epstein et al. (2019) framkom det att nyexaminerade sjuksköterskor mer frekvent kunde ha sömnproblem på grund av att de oroade sig inför morgondagen. Det är svårt att återhämta sig ifall det finns en oro över kommande dag. Detta påverkar även erfarna sjuksköterskor. Det framkom att inte kunna slappna av utanför arbetet kan riskera patientsäkerheten (Basu et al, 2019). Att inte kunna koppla av eller fortsätter att tänka på arbetet under sin lediga tid kan påverka återhämtningen. Detta kan stödjas i Enns & Sawatskys (2016) intervjustudie där erfarna sjuksköterskor inte kunde slappna av på grund av det ökade ansvaret eftersom det var många yngre och oerfarna sjuksköterskor som börjat arbeta på akutmottagning. Reflektion och återhämtning är därför viktigt för att kunna orka arbeta vidare. Hanterbarheten, från KASAM, ökas genom att kunna reflektera kring händelser samt genom återhämtning. För sjuksköterskor på akutmottagning kan det på grund av tidsbrist vara svårt att få tid att reflektera under arbetstid, vilket kan göra att det är svårt att släppa arbetet när arbetsdagen är slut. Detta kan styrkas av en studie av Karagozoglu & Bingöl (2008) där det framkom ett samband mellan att när sjuksköterskan sömnkvalitet försämras, då försämras även arbetstillfredsställelsen.
9.2.1.4 Missnöje på arbetsplatsen
Fast att själva arbetsuppgifterna visades direkt att öka arbetstillfredsställelsen (O´Callaghan et al, 2015) framkom det även att sjuksköterskor som var missnöjda med sin avdelning hade högre nivåer utbrändhet (Palazoglu & Koc, 2017). Detta kan bero på att det finns mindre tid för själva arbetsuppgifterna på grund utav den höga arbetsbelastningen. Det fanns ett samband mellan utbrändhet och compassion satisfaction som visade att sjuksköterskor med lägre utbrändhet hade högre nivåer av compassion satisfaction (Hooper, Craig, Janvrin, Wetsel & Reimels, 2010). Då kan slutsatsen dras att sjuksköterskor som är nöjda med sin avdelning har mindre utbrändhet och mindre arbetsrelaterad stress. I Bruyneel et al. (2016) studie framkom det att en tredjedel funderat att söka arbete på annat sjukhus. Det berodde på minskad
arbetstillfredsställelse och ökad utbrändhet som sedan ledde till att många sjuksköterskor valt att sluta arbeta på akutmottagningen. Detta är något som styrks även i Staempfli &
Lamarche’s (2020) studie. I studien framkom det också att arbetstillfredsställelse är nära relaterat till vårdpersonalens mentala och fysiska hälsa, omsättning av vårdpersonal, frånvaro samt en avsikt att lämna arbetsplatsen. Att känna ett missnöje på sin arbetsplats påverkas av arbetstillfredsställelsen och den arbetsrelaterade stressen. Konsekvenserna av missnöje kan vara, som tidigare nämnt, att sjuksköterskor väljer att sluta arbeta på akutmottagningen. I IVOs (2015) undersökning framkom det att omsättningen av sjuksköterskor på
akutmottagningar i Uppsala/ Örebro var hög vilket också sågs i Adriaenssens et al. (2015) studie. Att kunna behålla erfaren personal är mycket viktigt för sjukvården. De behövs inte bara för att kunna arbeta utan för att kunna lära upp ny personal.
9.2.1.5 Skiftarbete och längd på arbetspass
Skiftarbete resulterade i en ökad utbrändhet i två studier (Palazoglu & Koc, 2017;
O´Callaghan et al, 2019) medan en annan studie rapporterade en ökad arbetstillfredsställelse vid skiftarbete. Ruggiero & Pezzino (2006) skriver i sin studie om upplevd kontroll över sin arbetstid, schema och skift i relation till arbetstillfredsställelse. De kom fram till att
sjuksköterskor som arbetade skift utan möjlighet att välja önskat schema var betydligt mindre nöjda med arbetstiden. Det kan spekuleras om att i studien (Adriaenssens et al, 2011) där skiftarbete gav en ökad arbetstillfredsställelse så fanns det mer frihet att välja sina egna arbetstider.
Att arbeta kortare arbetspass visades öka arbetstillfredsställelsen (Hunsaker et al, 2015). Detta kan stödjas i Dall´ora et al. (2015) studie där de visades att sjuksköterskor som arbetade 8 timmarspass hade en högre arbetstillfredsställelse än de som arbetade 12 timmarspass. Det framkom även att sjuksköterskorna som arbetade 12 timmarspass funderade i större
uträckning på att lämna akutmottagningen som arbetsplats. Därför kan slutsatsen dras att längre arbetspass kan leda till en minskad arbetstillfredsställelse och ökad arbetsrelaterad stress. Meningsfullheten kan kopplas till skiftarbete och längden på arbetspass. Den kan öka och stärkas genom delaktighet. Att kunna bestämma sin arbetstid och längden på passen kan skapa delaktighet vilket kan leda till en ökad meningsfullhet. IVO (2015) framkom det att många sjuksköterskor valde att lämnade akutmottagningen som arbetsplats, inte bara på grund av arbetsbelastningen, men också eftersom det var mycket obekväma arbetstider, det vill säga helger, kvällar och nätter.
9.2.1.6 Hjälpa människor
Att hjälpa människor och kunna göra en skillnad för sina patienter framkom att vara faktorer som direkt ökar arbetstillfredsställelsen (O´Callaghan et al, 2015). Omvårdnad, som är sjuksköterskan ansvarsområde, har sin grund i att hjälpa människor och ta hand om andra. I Wilkes et al. (2014) studie, där de intervjuat sjuksköterskestudenter om varför de valt att studera till sjuksköterskor, visades det att göra skillnad, hjälpa människor och ta hand om andra var de mest frekventa svaren. Att hjälpa människor som är sjuka eller inte mår bra kan ses som en motivationsfaktor utifrån tvåfaktorteorin. Den är starkt kopplad till
arbetstillfredsställelsen och att hjälpa människor kan skapa en meningsfullhet i arbetet (Herzberg et al, 2004; G. Kaufmann & A. Kaufmann, 2016). Meningsfullhet kan även ses utifrån salutogenesen som att sjuksköterskan känner ett personligt värde i sitt arbete, det vill säga att är givande. Känslan att göra skillnad och se människor bli bättre är också starkt relaterat till compassion satisfaction (Smart et al, 2013).
9.2.2 Personliga faktorer
De personliga faktorerna var ”kön”, ”utbildningsnivå”, “erfarenhet” och ”ålder”. De
personliga faktorerna visade att äldre, mer erfarna och manliga sjuksköterskor hade en högre arbetstillfredsställelse. En stor del i arbetstillfredsställelsen är samspelet mellan kollegor och chefer (Hunsaker et al. 2015; Adriaenssens et al. 2011).
9.2.2.1 Ålder och kön
Både ålder och kön visade sig vara två faktorer som kunde påverka arbetstillfredsställelsen. Flera studier visade på att äldre sjuksköterskor hade en högre arbetstillfredsställelse där sjuksköterskor i 41–50 årsåldern rapporterade den högsta arbetstillfredsställelsen (Palazoglu et al, 2017; Helbing et al, 2017; Hunsaker et al, 2015). Detta skulle kunna bero på att äldre sjuksköterskor har mer livserfarenhet och möjligtvis också en längre yrkeserfarenhet. När det gäller könsskillnader i relation till arbetstillfredsställelsen framkom Helbing et al. (2017) till att manliga sjuksköterskor rapporterade en högre arbetstillfredsställelse än
kvinnliga. En annan studie (Hooper et al, 2010) kom fram till att kvinnor visade en högre nivå av compassion fatigue än män, samt att kvinnor också generellt sett var mer stressade än männen. Att kvinnor är mer stressade än män enligt Hooper et al. (2010) studie skulle kunna vara en av orsakerna till att de också rapporterade en lägre grad av arbetstillfredsställelse jämfört med männen.
9.2.2.2 Utbildningsnivå och erfarenhet
Ett annat exempel var både inom faktorerna ”erfarenhet” och ”utbildningsnivå” för arbetstillfredsställelse. En studie visar på högre nivå av arbetstillfredsställelse hos
sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet (Hunsaker et al, 2015), medan en annan visar att arbetstillfredsställelsen var som högst hos sjuksköterskor med 1–5 års erfarenhet på akutmottagningen (Helbing et al, 2017). Att erfarna sjuksköterskor visades ha mer
arbetstillfredsställelse kan bero på att de har kommit in och känner sig bekväma i sin roll som sjuksköterska medans en sjuksköterska som inte har arbetat så länge eller är nyexaminerad kräver mer tid för samma arbetsuppgifter vilket kan leda till stress och i sin tur en försämrad arbetstillfredsställelse. Detta går att koppla till salutogenesen, specifikt hanterbarheten. Hanterbarheten är begreppet, från KASAM, som beskriver att använda sig av sjuksköterskans egen resurserna för att kunna möta olika situationer. De mer erfarna sjuksköterskorna har troligtvis, eftersom de är mer erfarna, fått uppleva mer och kunnat reflektera mer över olika situationer som kan uppstå på en akutmottagning. De har en känsla av att de kan hantera vad som kommer, något som en oerfaren sjuksköterska kanske inte känner lika mycket av. Samma studier (Hunsaker et al, 2015; Helbing et al, 2017) resulterade också motsatta resultat inom ”utbildningsnivå” där Hunsakers et al. (2015) resultat visar att en högre utbildningsnivå ger högre arbetstillfredsställelse medan Helbings et al. (2017) resultat visar det motsatta. Detta gör resultatet svårtolkat och otydligt. För att försöka ta reda på vilken av studierna som hade högst tillförlitlighet när det gällde erfarenhet och utbildningsnivå kontrollerade
forskningsmetoden. Frågor som till exempel om studien är upplagd på ett lämpligt sätt eller om försökspersonerna är representativa är frågor som kan hjälpa till att avgöra hur pass tillförlitlig en studie är. I Hunsakers et al. (2015) studie använde de sig av ett urval på 284 personer där deltagarna hade kontaktats genom Emergency Nursing Association (ENA). I Helbings et al. (2017) studie fanns ett urval på 89 personer som hade kontaktats genom en sjuksköterskegrupp på sociala media där de fått tillgång till enkäten genom hemsidan Survey Monkey. De skriver även i samma studie (Helbings et al, 2017) att det inte har gått att verifiera att de som deltagit i studien faktiskt har en sjuksköterskeexamen och arbetar på en akutmottagning. Med denna fakta kan författarna dra slutsatsen att Hunsakers et al. (2015) studie är mer tillförlitlig än studien gjord av Helbing et al. (2017), men ändå anser författarna att Helbings et al. (2017) studie är relevant att inkludera i litteraturöversikten. I
kvalitetsgranskningen av artiklarna (bilaga) så fick Hunsakers et al. (2015) studie en högre granskning än Helbing et al. (2017) studie.
10 Klinisk implikation
Resultatet som framkom från denna studie kan användas för att belysa samt att öka
medvetenheten kring arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskors som är medvetna om vad som kan orsaka en
arbetsrelaterad stress kan arbeta med att försöka förhindra den samt att chefer och ledningar kan arbeta för att öka arbetstillfredsställelsen hos sina sjuksköterskor. I slutända är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av arbetsrelaterad stress och minskad
arbetstillfredsställelse, utan patienterna också. Därför är ett bra arbetsklimat, med goda kollegiala förhållanden och minskad arbetsbelastning något som alla medarbetare bör sträva efter.
11 Slutsats
I litteraturöversikten framkom det att hög arbetsbelastning, konflikter i arbetsgruppen, otillräcklig återhämtning mellan arbetspass och missnöje ökar den arbetsrelaterade stressen medan mindre skiftarbete, kortare längd på arbetspass, en god relation mellan kollegor och chefer samt att hjälpa människor ökar arbetstillfredsställelsen. Slutsatsen är att kunna bibehålla sjuksköterskor inom akutmottagning bör de arbetsrelaterade stressfaktorerna tillgodoses samt att de arbetsrelaterade faktorerna bör uppmärksammas.
11.1 Fortsatt forskning
Ifall sjuksköterskans hälsa, i förhållande till stress, är försämrad kan det påverka kvalitén på omvårdnaden vilket i sin tur kan påverka patienterna. Eftersom ingen av studierna som ingår i resultatet var utförda i Sverige skulle det vara intressant att utföra en studie i svenskt
sammanhang. Även forskning med kvalitativ design skulle kunna ge nytta eftersom det kan visa en individuell bild om vad som påverkar arbetstillfredsställelsen och den arbetsrelaterade stressen. Studien ger ett ökat medvetande om de faktorer som minskar och ökar den
arbetsrelaterade stressen och arbetstillfredsställelsen. Utifrån denna studie kan förslag på förbättringsarbeten grundas. Till exempel att tillgodose de faktorer som kan orsaka en
arbetsrelaterad stress och ta vara på de faktorer som skapar en ökad arbetstillfredsställelse. De skulle kunna utföras för att behålla sjuksköterskor på akutmottagningar och för att minimera ohälsa bland de nuvarande sjuksköterskorna på akutmottagningar.
12 Referenser
Adriaenssens, J., De Gucht, V., & Maes, S. (2015). Causes and consequences of occupational stress in emergency nurses, a longitudinal study. Journal of nursing management. 23, 346-358
*Adriaenssens, J., De Gucht, V., Van Der Doef, M., & Maes, S. (2011). Exploring The Burden Of Emergency Care: Predictors Of Stress-Health Outcomes In Emergency Nurses. Journal of advanced nursing, 67(6). 1177-1406. DOI:
10.1111/j.1365-2648.2010.05599.x
Afshari Saleh, L., Niroumand, S., Dehgani, Z., Afshari Saleh, T., Mohammad Mousavi, S., & Zakeri, H. (2020). Relationship between workplace violence and work stress in the emergency department. Journal of injury & Violence research, 12(2). 183-190. DOI:
https://doi.org/10.5249/jivr.v12i2.1526
Alkhawaldeh, J., Soh, K., Mukhtar, F. and Ooi, C., (2020). Effectiveness of stress management interventional programme on occupational stress for nurses: A systematic
review. Journal of Nursing Management, 28(2). 209-220. DOI:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/jonm.12938
Alrawahi, S., Fransson Sellgren, S., Altouby, S., Alwahaibi, N., & Brommels, M. (2020). The
application of Herzberg's two-factor theory of motivation to job satisfaction in clinical
laboratories in Omani hospitals. Heliyon. 6(9), e04829. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.heliyon.2020.e04829
Basu, S., Harris, A., Mason, S., & Norman, J. (2019). A longitudinal assessment of
occupational stress in Emergency Department nursing staff. Journal of nursing management,
28(1), 167-174. https://doi.org/10.1111/jonm.12910
Borges, E., Fonseca, C., Baptista, P., Queirós, C., Baldonedo-Mosteiro, M., Mosteiro-Diaz, M. P. (2019). Compassion fatigue among nurses working on an adult emergency and urgent care unit. Revista latino-americana de enfermagem, 27. 1-6. e3175.
https://doi.org/10.1590/1518-8345.2973.3175
*Bruyneel, L., Thoelen, T., Adriaenssens, J., & Sermeus, W. (2016). Emergency Room Nurses’ Pathway to Turnover Intention: A Moderated Serial Mediation Analysis. Journal of
advanced nursing, 73(4). 930-942. DOI: 10.1111/jan.13188
Codex. (2020-04-12). Forskning som involverar människan.
Dall’ora, C., Griffiths, P., Ball, J., Simon, M., & Aiken, L. (2015). Association of 12 h shifts and nurses’ job satisfaction, burnout and intention to leave: findings from a cross-sectional study of 12 European countries. British Medical Journal, 2015(5), e008331. doi:
10.1136/bmjopen-2015-008331
Dominiguez-Gomez, E., & Rutledge, N. D. (2009). Prevalence of Secondary Traumatic Stress Among Emergency Nurses. Journal of Emergency nursing, 33(3), 199-204. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.jen.2008.05.003
Durand, A-C., Bompard, C., Sportiello, J., Michelet, P., & Gentile, S., (2019). Stress And Burnout Among Professionals Working In The Emergency Department In A French University Hospital: Prevalence And Associated Factors. Work, 63(1). 57-67. DOI:
10.3233/WOR-192908
*Elder, E., Johnston, A., Wallis, M., Greenslade, J., & Crilly, J. (2019). Emergency Clinician Perceptions Of Occupational Stressors And Coping Strategies: A Multi-Site Study.
International emergency nursing, (45), 17-24. DOI: 10.1016/j.ienj.2019.03.006
Enns, C., & Sawatsky, J. (2016). Emergency Nurses´perspectives: Factors Affecting caring.
Journal of emergency nursing, 41(3), 240-245. https://doi.org/10.1016/j.jen.2015.12.003
Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2019). Sleep and fatique in newly graduated nurses - Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of Clinical Nursing, (29), 1-2.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (red.), Dags att skriva uppsats. (3:e uppl., 141-151). Studentlitteratur AB.
*Helbing, E., Teems, M., & Moultrie, D. (2017). An Investigation of Job Satisfaction Among Nurses In The Emergency Department. ABNF Journal, 28(4), 103-108.
Herzberg, F., Mausner, B., & Snydermann, B. (2004). The Motivation to Work (7:e Uppl). Transaction publishers.
Hinderer, A. K., Von Reuden, K., Friedmann, E., Mcquilan, K., Gilmore, R., Kramer, B., & Murray, M. (2014). Burnout, Compassion Fatigue, Compassion Satisfaction, and Secondary Traumatic Stress in Trauma Nurses. Journal of Trauma Nursing, 21(4), 160-169. DOI: 10.1097/JTN.0000000000000055
*Hooper, C., Craig, J., Janvrin, D., Wetsel, M., & Reimels, E., (2010). Compassion
Satisfaction, Burnout, And Compassion Fatigue Among Emergency Nurses Compared with Nurses In Other Selected Inpatient Specialties. Journal of emergency nursing, 36(5). 420-427.
*Hunsaker, S., Chen, H., Maughan, D. & Heaston, S. (2015) Factors That Influence The Development Of Compassion Fatigue, Burnout, And Compassion Satisfaction In Emergency Department Nurses. Journal of nursing scholar. 47(2), 186-194. DOI:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/jnu.12122
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet. Hämtad 2020-10-23:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningari Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. (IVO
2015-76).
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf
Jenny, G., Bauer, G., Forbech Vinje, Hege., Vogt, K., & Torp, S. (2017). The Application of Salutogenesis to Work. I M, Mittelmark. S, Sagy. M, Eriksson. G, Bauer. J, Pelikan. B, Lindström & G-A, Espnes (Red). The Handbook of Salutogenesis. (s.197) Springer. DOI: 10.1007/978-3-319-04600-6
Karagozoglu, S., & Bingöl, N. (2008). Sleep quality and job satisfaction of Turkish nurses.
Nursing outlook, (56(6), 298-307. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2008.03.009
Karolinska institutet. (U.Å). Svenska MeSH. Hämtad 2020-10-23: https://mesh.kib.ki.se
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2016). Psykologi: i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur AB.
Kelly, L., Runge, J., & Spencer, C. (2015). Predictors of Compassion Fatigue and
Compassion Satisfaction in Acute Care Nurses. Journal of nursing scholar, 47(6), 522-528.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Natur & kultur.
Lindström, B & Eriksson, M. (2005). Salutogenesis. (2005;59). Journal of Epidemiology and
Community Health. https://jech.bmj.com/content/jech/59/6/440.full.pdf
Morrison, L., & Joy, P. (2016). Secondary Traumatic Stress in The Emergency Department.
Journal of advanced nursing, 72(11). 2894-2906. DOI:10.1111/jan.13030
*O’Callaghan, E., Lam, L., Cant, R., & Moss, C. (2019). Compassion Satisfaction And Compassion Fatigue In Australian Emergency Nurses: A Descriptive Cross-Sectional Study.
