1
Förmågor och egenskaper vid
selektering av 10-12 åringar inom
fotbollen
- en intervjustudie med högt rankade akademier
i Sverige
Alfred Cöster & Thom Ollig, T3A
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 72:2020
Tränarprogrammet: 2018-2021
Handledare: Helena Andersson och Sara Hoy
Examinator: Leif Yttergren
2
Sammanfattning
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur olika akademiklubbar med hög rankning reflekterar runt sin selektering av unga (10-12 år) fotbollsspelande pojkar, och om det finns specifika färdigheter som tekniska, taktiska, fysiska eller mentala som är mer prioriterade än andra.
Frågeställningar
• Utifrån vilka förmågor och/eller egenskaper selekteras fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12 år i svenska licenserade akademier?
• Hur ser selektionsprocessen i licenserade akademier ut för att identifiera spelare som besitter specifika förmågor eller egenskaper?
• Utgår licenserade akademier från någon mall för att systematisera deras selektionsprocess?
Metod
Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativt semistrukturerad intervjumetod. Deltagarna var fyra akademichefer eller personer med liknande position från fyra olika föreningar, spridda över flera delar av Sverige. En pilotintervju genomfördes. Innan intervjuerna
informerades deltagarna om etiska aspekter och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via intervjuer som transkriberades och analyserades genom en induktiv innehållsanalys.
Resultat
Resultatet vi erhöll indikerar att svenska licenserade akademier med hög ranking prioriterar en del specifika färdigheter mer än andra vid selektering. Detta trots att samtliga deltagare påpekade vikten av att göra en helhetsbedömning hos spelaren, snarare än att titta på enskilda färdigheter. Akademierna gör återkommande bedömningar – ofta med ett flertal personer – för att identifiera spelare till deras lag.
Slutsats
Slutsatsen är att specifika färdigheter inom de fysiska, mentala och tekniska dimensionerna, är mer beaktade än taktiska färdigheter vid selektering av fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12. För att identifiera dessa färdigheter pågår en längre selektionsprocess som ofta bedöms av ett flertal personer. Selektionsprocessen i sin helhet är av föreningen systematiserad utifrån framförallt Svenska fotbollsförbundet och/eller forskning.
3
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 5
1.1 Talang ... 5
1.1.2 Relative Age Effect ... 6
1.2 Förmågor, egenskaper och dimensioner ... 6
1.3 Tidigare forskning ... 7 2 Syfte ... 9 2.1 Frågeställningar ... 10 3 Metod ... 10 3.1 Metod ... 10 3.2 Studiedeltagare ... 10 3.3 Tillvägagångssätt ... 11 3.4 Analys... 11 3.5 Etiska Principer ... 12 3.6 Datainsamlingsmetod ... 13
3.7 Reliabilitet, validitet & trovärdighet ... 13
4 Resultat ... 15
4.1 Utifrån vilka förmågor och/eller egenskaper selekteras fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12 år i svenska licenserade akademier? ... 15
4.1.1 Fysiska förmågor och egenskaper...17
4.1.2 Psykologiska förmågor och egenskaper ...18
4.1.3 Tekniska förmågor och egenskaper ...19
4.1.4 Taktiska förmågor och egenskaper ...20
4.1.5 Andra intressanta komponenter under selektionsprocessen ...21
4.2 Hur ser selektionsprocessen i föreningar ut för att identifiera spelare som besitter specifika förmågor eller egenskaper? ... 22
4.2.1 Provspel och uttagningar för att bedöma spelarna ...22
4.2.2 Breddverksamhetens roll i selektionsprocessen ...23
4.3 Utgår föreningar från en mall (till exempel förbund eller forskning) för att systematisera deras selektionsprocess? ... 24
4
5.1 Förmågor och egenskaper av intresse vid selektionsprocessen ...25
5.2 Systematisering av selektionsprocessen och dess applikation för att identifiera spelare med specifika färdigheter ...27 5.3 Metoddiskussion ...28 5.4 Framtida forskning ...29 5.5 Slutsats ...29 6. Käll- och litteraturförteckning ... 30 Bilaga 1 - Intervjuguide ... 34 Bilaga 2 - Litteratursökning. ... 35 Bilaga 3 - Informationsblad ... 37
Bilaga 4 – Exempel på kategorisering ... 39
Bilaga 5 – Exempel på behandlingen av meningsbärande enheter ... 39
5
1 Introduktion
Fotbollsakademier innebär att talangfulla ungdomar tränar fotboll i ett elitsatsande syfte. Detta har länge varit vanligt förekommande hos fotbollsklubbar i hela världen. I Sverige idag finns det totalt 61 fotbollsklubbar på herrsidan som bedriver en akademiverksamhet (Svensk Elitfotboll, 2019).
För att certifieras som en akademi genomförs besök i föreningarna från Svensk Elitfotboll, som delar ut poäng utifrån hur klubbarna bedriver verksamhet inom olika kategorier som; värdegrund och mål med akademin, spelarutbildning, ledarorganisation, faciliteter, skolsamverkan samt samarbete med andra klubbar. Poängtaket för nämnda kategorier är 1500, men det finns en sjätte kategori vid benämningen ’sportsliga resultat av Akademin’. Kategorin betecknas som en resultatdel och har inte tak i avseende poäng, utan bedöms enligt antal spelare som tillhört klubben under minst ett år i åldern 12-19 och debuterat på elitnivå; landslag, Allsvenskan, Superettan eller motsvarande nivå utomlands samt Division 1 i Sverige (Tipselit, 2019). Det krävs 600 poäng för att bli certifierad som akademi och beroende på antal poäng kan föreningarna bli tilldelade stjärnor mellan 1-5. Bland annat toppade Malmö FF poänglistan under 2019 med sina 5310 poäng och kan därmed titulera sig som en 5-stjärnig akademi. Det krävs minst 2500 poäng för att nå fem stjärnor och totalt nio klubbar nådde den nivån 2019. Klubbarna var Malmö FF, IF Brommapojkarna, IF Elfsborg, AIK, IFK Göteborg, Helsingborgs IF, IFK Norrköping, Halmstads BK och BK Häcken (Svensk Elitfotboll, 2019).
Det finns i Sverige akademiverksamheter redan från åtta års ålder, med syfte att utbilda fotbollsspelare till A-lag och elitfotboll, både nationellt och internationellt (Ford et al. (2020). Föreningar genomför olika former av selektionsprocesser, för att sedan ge sina spelare så bra förutsättningar som möjligt att uppnå detta syfte.
Vad som intresserar oss är hur olika klubbar resonerar kring deras val av spelare tillhörande akademier och om det finns uttalat olika egenskaper eller färdigheter som tilltalar mer än andra.
6
1.1 Talang
Talangidentifikation (TI) och talangutveckling (TU) är återkommande begrepp inom området selektering, vilket innebär att talang kan upptäckas och vidareutvecklas. Talang som begrepp innehar flera tolkningar, men enligt Bloom (1985) definieras talang som en ovanligt hög förmåga, skicklighet eller prestation inom ett intresse eller område. Han menar även på att miljön har påverkan på en individs talang, så som utbildning, träning och positiv miljö (Bloom, 1985). En del menar att talang är medfött där specifika egenskaper krävs för att nå högsta möjliga nivå, medan andra menar att talang kan identifieras som hård träning och arbete (Fahlström, 2011).
1.1.2 Relative Age Effect
Relativ age effect (RAE) eller relativ ålderseffekt, är ett belyst område kring talangutveckling och talangidentifikation. Det innebär att barn kan vara födda samma år, men kommit olika långt i sin utveckling, vilket skapar olika relativa mognadsåldrar. Något som påverkas mycket av RAE är exempelvis uttagningar till akademier eller ungdomslandslag, eftersom föreningar och landslag i de flesta fall selekterar spelare utifrån deras födelseår. Idrottare gynnas till stor del av att vara född tidigt på året och hunnit utvecklas mer än någon som är född senare under samma år. De så kallade ”late bloomers”, de som utvecklas senare än övriga, tas sällan någon hänsyn till (Helsen et al. 2000; Gladwell, 2008; & Bloom, 1985).
1.2 Förmågor, egenskaper och dimensioner
Varje aktion med bollen involverar en teknisk färdighet (tekniska dimensionen), som kräver en specifik rörelse (fysiska dimensionen). Denna aktion grundas på ett beslut spelaren fattar (taktiska dimensionen), som vägleds av spelarens emotionella tillstånd (psykologiska dimensionen). Dessa fyra dimensioner innehar en mängd olika färdigheter, som utvecklas i olika stadier genom utbildningen och interagerar med varandra för att forma profilen av dagens fotbollsspelare (Mendez-Villanueva, 2012).
En färdighet kan definieras som en kapacitet att använda sin kompetens effektivt och frekvent i ett utförande eller prestation. Färdigheter utvecklas till den större delen över tid (förmåga) men kan i vissa fall också vara något människan mer eller mindre besitter från födseln (egenskap) (Nationalencyklopedin, 2020; Merriam-Webster, 2021).
7
1.3 Tidigare forskning
Det finns för närvarande få studier över vilka förmågor och egenskaper som är attraktiva inom selektion av unga fotbollsspelande pojkar. Området talangidentifikation och
talangutveckling är ett relevant ämne att studera vidare för att få ytterligare förståelse för hur talang upptäcks och sedan hur utvecklingen sker av talangfulla fotbollsspelare. I anknytning till detta forskningsområde finns det flera artiklar, bland annat från Ford et al. (2020). I studien har de genomfört undersökningar kring professionella fotbollsklubbars TI och TU. Ford et al. (2020) deklarerar i sin artikel att det finns scouter för akademiverksamheter som enbart har uppgift att finna spelare som är bra där och då. Att de identifierar en talang men inte nödvändigtvis reflekterar över talangens förmåga på längre sikt. Vidare menar Ford et al. (2020) att processen för denna TI bör kompletteras med olika tester för att undersöka
färdigheter mer utförligt och långsiktigt. Tester där man till exempel estimerar en spelares uppskattade längd, sprintförmåga, bollbehandling och inre motivation. Påståendet om att föreningar enbart undersökte spelarens nuvarande förmåga, undersökte Ford et al., (2020) genom att skicka ut enkäter till 29 deltagande, professionella fotbollsklubbar i världen som bestod av 27 frågor som kunde besvaras med ja/nej, med enbart ett svar från flera alternativ, med flera svar från flera alternativ, ranking och skala. Alla frågor var relevanta för ämnet TI och TU och frågorna delades in i olika ålderskategorier.
Då vårt arbete berör spelare i åldern 10-12 koncentrerar vi oss på resultaten från 8-11 årsgruppen i studien av Ford et al. 2020, där majoriteten av klubbarna svarade att de vid åldern 8-11 år främst sökte efter de bästa spelarna lokalt och regionalt. En liten skara av klubbarna behövde spelare för att förstärka lagen, men främst ville de åt bästa spelarna. Detta kan förstärka tidigare påstående om att akademier främst granskar talangerna i nuet, snarare än att granska talangen på sikt. Mindre än hälften av klubbarna utvärderade en spelares spelstil. Fysiskt och psykiskt var det inte många klubbar som bedömde spelarna mellan 8-11 år, men en stor del fokuserade på spelarens familjebakgrund – vad det innebär med
familjebakgrund beskrivs dock inte i studien (Ford et al. 2020). Sammanfattningsvis fokuserar studien mycket på olika klubbars arbete för att rekrytera spelare till deras akademiverksamheter, men nämner väldigt lite om vilka typer av färdigheter som är mer attraktiva än andra.
8
En annan studie från Bennet et al. (2020) riktar sig även till TU och TI. Författarna hävdar att tidigare forskning slår fast hur specifika karaktärsdrag är mer vitala än andra för unga
fotbollsspelare. Därför ville Bennet et al. (2020) undersöka om ungdomsspelare tillhörande den så kallade Tier 1 (akademilag på hög nivå i Australien) var överlägsna spelare som tillhörde Tier 2 (akademilag på lägre nivå i Australien) inom deras motoriska förmåga, antropometri, beslutsfattande och andra fysiska samt psykologiska färdigheter. 165
australiensiska fotbollsspelare rekryterades och delades upp i två grupper enligt ålder, 13 ± 0,6 år och 14.8 ± 0,6 år. De blev sedan fördelade i förhållande till deras akademitillhörighet, Tier 1 eller 2. Tester genomfördes på båda grupperna inom olika färdigheter, bland annat spelarnas balans, sprint, plyometri, uthållighet, bollbehandling och beslutsfattande.
Resultaten visade att Tier 1-gruppen var överlägsna i de motoriska momenten som innebar balans baklänges, hopp i sidled och sprint i sidled. Undersökningen visade även bättre resultat på riktningsförändring, sprint och uthållighet. Det fanns ingen nämnvärt större skillnad i övrigt genomförda tester. Studien indikerar att spelarnas fysiska färdigheter, framförallt motorik, är viktiga faktorer för att tillhöra ett akademilag på hög nivå i Australien (Bennet et al. 2020).
I en tredje artikel berörs Relative Age Effect (RAE). Studiens syfte är att jämföra hur specifika förmågor och egenskaper hos fotbollsspelande pojkar i åldern 11 och 13 ser ut två respektive tio år efter första bedömningen av spelarna (Figueiredo et al. 2019). Den data och bedömning studien utgick från var spelarnas kroppsstorlek, vikt, mognad, funktionella kapaciteter, tekniska förmågor, målmedvetenhet och tränarens uppskattade potential av spelaren. Spelarna grupperades efter det kvartal de var födda i. Totalt deltog 159 fotbollsspelare i studien.
När Figueiredo et al. (2019) 10 år senare kontaktade samtliga spelare som deltagit i studien hade 35 stycken fortsatt spela fotboll, 65 hade slutat att spela och 59 stycken återkopplade inte.
Resultaten vid 2-årskontrollen för de som var 11 år visade en jämn fördelning mellan de födda på första, andra och tredje kvartalet sett till drop-outs och elitspelare. De födda på sista kvartalet hade inga elitspelare. Vid 10-årskontrollen för samma grupp spelade sju stycken på en regional nivå och fyra stycken på nationell nivå. Av dessa totalt 11 spelare var sju födda det tredje kvartalet och fyra stycken det andra kvartalet. Vid 2-årskontrollen för de som var 13 år var 8 av 10 spelare elitspelare födda på första och andra kvartalet. När 10-årskontrollen
9
genomfördes spelade nio stycken på en regional nivå och en spelade på nationell nivå. Av de regionala spelarna var tre födda första kvartalet, två födda andra kvartalet och fyra födda sista kvartalet. Den enda spelaren som tillhörde nationell nivå var född det tredje kvartalet.
Avslutningsvis redogör Figueiredo et al. (2019) hur flera olika variabler kan spela roll till varför vissa spelare hamnar på elitnivå vid vuxen ålder, så som miljö, tränare, lag och spelstil. Däremot blev det tydligt hur flera spelare födda första kvartalet, inte tillhörde en hög nivå av fotbollsspelande som seniorer.
Forskning har visat att ju tidigare en selektion sker, desto större risk medföljer att tidigt födda och utvecklade blir gynnade. Om fokus riktas på ungdomslandslag så är majoriteten av utövarna födda första halvan på året (Mujika et al. 2009; Delorme et al. 2013; & Helsen et al. 2012). Just detta område är flitigt behandlat av svenska forskare så som Rolf Carlson (1991) och Tomas Peterson (2004, 2007 och 2011).
Forskningen om RAE visar att yngre utvalda grupper har en överrepresentation av spelare födda första halvan av året, men att det ofta försvinner eller blir mindre märkbart på
seniornivå. Det kan med stor sannolikhet förklaras av att den fördel idrottare haft av att vara relativt äldre - alltså att vara född tidigt och utvecklats tidigt - försvinner ju äldre de blir. Det kan även bero på att de som är sent utvecklade kommit ikapp pubertalt. Det kan dock variera mellan kvinnlig och manlig idrott, där forskning visar att RAE är väldigt begränsad i
damfotboll men varit väldigt framträdande i herrfotbollen (Vincent et al. 2006).
Sammanfattningsvis finns det omfattande data som omger selektion i ungdomsfotboll, medan vi ej identifierat en studie som undersöker de färdigheter föreningar prioriterar vid selektering av unga fotbollsspelare. Som nämnt tidigare i introduktionen, undersöker flera studier istället relativ ålderseffekt, utveckling av talang samt för- och nackdelar med tidig selektion. Det ledde fram till att vi blev intresserade om det finns eventuella färdigheter som klubbarna utvärderar vid selektering av unga fotbollsspelande pojkar i Sverige.
2 Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur olika akademiklubbar med hög rankning reflekterar kring deras selektering av unga (10-12 år) talanger, och om det finns specifika färdigheter som tekniska, taktiska, fysiska eller mentala som är mer prioriterade än andra.
10
2.1 Frågeställningar
- Utifrån vilka förmågor och/eller egenskaper selekteras fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12 år i svenska licenserade akademier?
- Hur ser selektionsprocessen i licenserade akademier ut för att identifiera spelare som besitter specifika förmågor eller egenskaper?
- Utgår akademierna från någon mall för att systematisera deras selektionsprocess?
3 Metod
3.1 Genomförande av studie
Denna studie genomfördes med en kvalitativt semistrukturerad intervjumetod (Golafshani, 2003). En kvalitativ metod valdes då vi ville erhålla beskrivningar för fördjupad förståelse kring de begrepp som berör studiens syfte, samt få en längre redogörelse från respektive förening över den selektionsprocess som leder fram till att identifiera deras nämnda
förmågor/egenskaper. För att ytterligare (kvantitativt) analysera insamlat material, så mättes frekvensen av specifika ord i direkt förhållande till våra frågeställningar. Exempelvis antal tillfällen som “fysik”/”fysisk”, eller en direkt relaterad term som “snabbhet” tillkom vid intervjufrågor om de förmågor/egenskaper som är av intresse vid selekteringen. Utifrån de fynd som erhölls ämnades sedan att dra slutsatser över ifall det finns generella riktlinjer dessa akademier utgår ifrån vid sin selektionsprocess, eller ifall varje förening/tränare ser olika på begreppet talang och dess identifikation.
3.2 Urval
Det finns många föreningar som är licenserade akademier i Sverige, men färre som selekterar i åldern 10-12. För att avgränsa studien så vänder den sig till föreningar i Sverige med minst fyra stjärnor i ranking. Selektionsprocessen i dessa fyrstjärniga akademier genomförs
uppskattningsvis med större struktur och systematik, än klubbar av lägre ranking. Vi kontaktade 14 personer som arbetade inom nio olika akademiverksamheter i Sverige med förhoppningen att minst sex stycken kunde delta. Orsaken till att vi siktade in oss på sex stycken var för en liknande undersökning använt sig av detta antal respondenter (Högmo & Wallin, 2019). I föreningarna ämnade vi sedan att kontakta akademichefer, då de ansvarar för
11
direktiven runt selektionsprocessen, vilket med stor sannolikhet ger ett större djup i svaren på våra frågeställningar.
3.3 Tillvägagångssätt
Innan insamlingen av data konstruerades en intervjuguide för intervjuerna. Intervjuguiden bestod ursprungligen av en inledande del med bakgrundsfrågor om intervjupersonen, innan huvuddelen mer behandlade frågeställningarna presenterade ovan, för att sedan inneha en avslutande del där vi frågade om respondenten upplevde att vi missat att ta upp något om selektering, eller ifall denne hade några frågor eller kommentarer (bilaga 1). För att
kontrollera intervjuguidens applicerbarhet så genomförde vi en pilotintervju på en tränare i en av de akademier som matchar urvalet. Efter pilotintervjun genomförts så justerades
intervjuguiden, där vi framförallt kortade ner den inledande delen, då den tog alldeles för stor tid av de 30-45 minuter som intervjun var planerad att ta.
Intervjuerna genomfördes under november och december 2020. I och med det under studien rådande läget med Covid-19, så genomfördes samtliga intervjuer i ett digitalt mötesrum via programmet “Zoom”. Samtliga intervjuer som genomfördes tog mellan 30-45 minuter, där en av oss författare både ansvarade för att intervjua och spela in intervjun. Efter intervjuerna var genomförda så transkriberades allt material i varsitt dokument, samtidigt som
‘innehållsanalysen’ inleddes, som beskrivs nedan (bilaga 2, 3 & 4).
3.4 Analys
Studien har en induktiv inriktning, där den kvalitativa data vi samlade in från intervjuerna analyserades kvalitativt i enlighet med en innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004; Elo & Kyngas, 2008). De transkriberade intervjuerna lästes igenom noggrant, medan
meningsbärande enheter och frekvent nämnda ord eller delar markerades. Därefter
sammanfattades dessa meningsbärande enheter i form av koder, bestående av ett eller fåtal ord. Dessa koder grupperades sedan kopplat till våra respektive tre frågeställningar.
12
Tabell 1. Exempel på ett resultat ur vår induktiva innehållsanalys Meningsbärande enheter Komprimerad enhet Kategori Tema Främst egen erfarenhet av
spelarutbildning. Måste vara kunnig för att kunna selektera en 10-åring. Up to date med sin bedömning och inte fastna i gamla principer eller tankar
Det tillvägagångssätt föreningen väljer att arbeta med under selektionsprocessen kan väljas ut efter erfarenhet internt inom föreningen Egna erfarenheter internt inom föreningen Referenser för föreningens tillvägagångssät t vid selektionsproce ssen Det är inte förbund, det kan du
stryka. Det är en kombination av forskning, vad andra klubbar gör och vad vi tycker själva
Det tillvägagångssätt föreningen väljer att arbeta med under selektionsprocessen kan väljas ut efter jämförelser med hur andra föreningar går tillväga
Jämförelser med andra föreningar
Vi utgår väl ifrån förbund i och med vilka delar som ingår i en fotbollsaktion, men förbudet utgår ju i sin tur från något annat, så det är väl liksom svårt med källa
Det tillvägagångssätt föreningen väljer att arbeta med under selektionsprocessen kan väljas ut
efter forskning eller förbund Forskning/Förbund
Även de förutsättningar som finns i (...) påverkar, tar vi
Stockholmsklubbar så finns det föreningar med 2000-4000 spelare. I (...) finns det bara 1200 spelare i alla klubbar sammanlagt.
Det tillvägagångssätt föreningen väljer att arbeta med under selektionsprocessen kan väljas ut efter de förutsättningar man har i och runt föreningen
Utgår från förutsättningar runt
föreningen
För att värdera varje meningsbärande enhet, så gjorde vi även en kvantitativ analys där vi undersökte frekvensen av respektive kod i intervjumaterialet; hur ofta respektive kod nämndes under respektive frågeställning i transkriberingen.
Denna induktiva innehållsanalys presenterade föreningarnas förhållning gentemot respektive frågeställning, där vi ser vilka svar som förekom genom samtliga föreningar, men även hur ofta respektive svar förekom.
3.5 Etik
Genom att ta hänsyn till Vetenskapsrådets fyra huvudkrav; informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, så uppfyller vi forskningsetiska principer och informerar intervjupersonerna hur deras personliga information och svar
13
information om vårt syfte med studien, den metod vi valt använda och proceduren för arbetet, för att ta hänsyn till informationskravet. Samtyckeskravet verkställdes genom att redogöra rättigheterna för varje deltagare under studien; att de kunde avbryta sin medverkan utan negativa följder, att de kunde få se den insamlade informationen samt studiens resultat innan den publiceras, och att de vid eventuella klagomål kunde vända sig till GIH:s
dataskyddsombud eller tillsynsmyndigheten. Detta säkerställdes genom en information- och samtyckesblankett där deltagarna själva fick fylla i och bekräfta att de tagit del och accepterar behandlingen av information och uppgifter, genom att i en enkät fylla i följande påstående, “Jag väljer att delta i studien och godkänner att Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information”.
I samma blankett klargjorde vi även hur person- och föreningsuppgifter skulle anonymiseras under studien, samt att den insamlade informationen endast var till för att fylla
kunskapsluckan med studien, för att slutligen tillgodose både konfidentialitets- och nyttjandekravet.
3.6 Datainsamling
Insamling av data har som ovan beskrivet skett genom intervjuer. Denna information har kompletterats med annan forskning från tidigare uppsatser och vetenskapliga artiklar. Dessa uppsatser och vetenskapliga artiklar har upptäckts genom de internationella databaserna ‘SportDiscus’ och ‘Google Scholar’, samt det digitala vetenskapliga arkivet, ‘DIVA’.
3.7 Reliabilitet, validitet & trovärdighet
Om reliabilitet säkerställer att resultat stämmer över tid och att resultat med en liknande metod kan reproduceras, så blir reliabiliteten i en kvalitativ studie alltid svår att säkerställa då resultaten bygger på enskilda individers uppfattningar, framförallt intervjupersonernas men även författaren, då denne väljer hur intervjun ska analyseras och vilka delar ur intervjun som ska presenteras i resultatet (Golafshani, 2003). Även ifall metoden mellan två studier är identisk, så skiljer sig därmed resultaten då individer till olika grader kommer ge olika svar på de frågor som ställs. Dessa svar skapar sedan ett material som forskaren kommer bli tvungen att analysera och selektera utifrån. Unika forskare med unika data kommer ofrivilligt presentera ett unikt resultat. Vidare bör det tilläggas att alla personer intervjuar med en unik
14
verbal och icke-verbal kommunikation. En kommunikation som kan påverka svaren från respondenten och försvaga reliabiliteten.
Något som både framförallt stärker reliabiliteten i studien är att intervjuerna är
semistrukturerade, vilket innebär att intervjuaren utgår från en intervjuguide med färdiga frågor. Att studien är semistrukturerad innebär dock att intervjuaren kan komplettera denna guide med egna följdfrågor. En komplett strukturerad intervjumetod hade stärkt reliabiliteten ytterligare, men risken med en sådan är att frågorna kan bli väldigt opersonliga. Dessutom ställs det höga krav på oss som intervjuar, då alla frågor ska vara nedskriva och vi måste vara väl förberedda på manuset.
Den pilotintervju som genomfördes innan de ordinarie intervjuerna stärker studiens validitet. Detta då intervjuguiden efter denna pilotintervju tillsammans med handledaren kunde
utvärderas och justeras, för att se till att den information som vi återfår av guiden var relevant för studiens frågeställningar. Däremot så innehåller frågeställningarna specifika begrepp, som i intervjuerna definierades innan respondenten besvarade frågan, men som alltid kan
misstolkas eller tolkas olika. Detta är något som kan försvaga den interna validiteten i svaren. Vidare så kan den information- och samtyckesblankett vi delgav intervjupersonerna stärka validiteten, då vi i denna blankett tydligt påpekade anonymisering av både person- och klubb, vilket förhoppningsvis fick respondenten att besvara frågorna mer sanningsenligt. Att vi även frågade respondenten om föreningens ståndpunkt och förhållningssätt till våra frågor, gör att svaren vi som erhölls var mindre subjektiva, och då stärker den externa validiteten.
Kredibilitet, överförbarhet och pålitlighet är alla begrepp som används för att beskriva en studies trovärdighet (Graneheim & Lundman, 2004). En styrka för studieresultatens
kredibilitet - som enligt Graneheim & Lundman behandlar hur väl data och analys adresserar studiens syfte - är att datan samlats in från flera delar av Sverige, så att resultatet inte bara speglar hur det ser ut i en specifik del av Sverige, med en speciell kontext. Vidare hjälpte den semistrukturerade intervjumetoden oss att ställa följdfrågor för att undvika missförstånd och fördjupa oss i svaren på frågorna ur intervjuguiden.
15
Avslutningsvis skedde insamlingen av data under ett kort tidsspann på cirka en månad, med en intervjuguide som samlade likvärdig information från samtliga studiedeltagare. Något som stärker studiens pålitlighet – till vilken nivå data kan förändras under insamlingsprocessen.
4 Resultat
Av de 14 personer vi kontaktade fick vi fyra stycken som ville delta i studien, vilket var något färre än vår målsättning som var sex personer. För att knyta samman analysen med vår
presentation av resultatet, så delas intervjuunderlaget upp efter respektive frågeställning, som i sin tur delas upp efter de kategorier analysen framhöll. Enligt intervjuunderlaget så fanns det ett flertal specifika förmågor och egenskaper föreningarna är intresserade av vid
selektering av fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12. De flesta av dessa var just förmågor, då deltagarna ofta menade att dessa kunde påverkas av spelarna själva, till skillnad från
egenskaper som de inte kan påverka i lika hög grad. Alla fyra dimensioner (taktik, teknik, fysik, psykologi) nämndes av samtliga deltagare, där analysen konkluderade att fysiska, mentala och tekniska färdigheter uppvisade ungefär lika stor frekvens, medan taktiska färdigheter inte alls var lika omdiskuterat genom intervjumaterialet.
Samtliga föreningar hade någon form av uttagning eller provspel för att selektera spelare till sina akademilag. Två föreningar nämnde även att de har en breddverksamhet med ansvariga som bedömer spelare inom föreningen redan innan uttagningarna till akademin genomförs. Vidare återgav deltagarna för samtliga föreningar att de utgått från riktlinjerna från
Stockholms fotbollsförbund eller forskning för att systematisera deras selektionsprocess. Därtill nämnde tre av de fyra intervjuade föreningarna att de utgår från beprövade erfarenheter, samt att de omedvetet kan ha jämfört sig med andra föreningar, då de har uppfattningen att flera föreningar arbetar lika med detta.
4.1 Utifrån vilka förmågor och/eller egenskaper selekteras fotbollsspelande
pojkar i åldern 10-12 år i svenska licenserade akademier?
Den största delen av intervjuunderlaget behandlade ovanstående frågeställning, där samtliga deltagare menade att förmågor var viktigare än egenskaper vid selektering av pojkar i denna ålder. Detta med motivet att förmågor just är färdigheter spelarna utvecklar över tid. En tidig utveckling av förmågor menade flera av respondenterna prognoserar och förutsätter en fortsatt utveckling.
16
Sen tittar vi tekniskt, för att tekniken gör att vi kan arbeta med det taktiska, alltså du kan ha mindre tid på bollen. Och vi släpper som jämförelse inte ut 10-åringar i trafiken hur som helst heller, för att det liksom kommer med åldern. Tekniken behöver sitta så att vi kan hjälpa spelaren fram i andra saker. Så vi kollar mycket på den funktionella tekniken.
Genomgående i intervjuerna beskrivs vikten av att besitta helheten som fotbollsspelare. Respondenterna beskriver fotboll som en komplex sport där alla förmågor och egenskaper interagerar med varandra, och att det inte räcker med att inneha en specifik färdighet.
Långsiktigheten nämndes även vid flertalet tillfällen; att titta på hur fotbollsspelaren kan se ut framöver med hjälp av föreningens utbildning, istället för vad den befinner sig nu. En av deltagarna beskrev vikten av detta:
Vi försöker alltid göra en helhetsbedömning av spelaren och den ska vara färsk. Titta på ett långsiktigt perspektiv, men till största delen handlar det om spelarens egna vilja och egna ambition. Redan där kan man selektera bort ganska många, majoriteten av spelarna i vår förening är inte intresserade av att spela i en akademi därför att man inte vill träna mycket eller spela flera matcher per helg.
Vidare beskrev flera deltagare hur de utgår från dokument och mallar vid selekteringen, där taktiska, tekniska, fysiska och psykologiska färdigheter ställs på prov under specifikt
designade övningar. En av deltagarna hade en konkret lista av vad som intresserar dem under selektionsprocessen. Där benämns sex punkter som omfattar spelarens träningsfrekvens i sitt nuvarande lag, spelarens förhållande utanför fotbollen, samt spelarens första-touch, speed, spelförståelse och spelkaraktär.
En tredje deltagare konkretiserar vad de anser vara viktigt för just deras klubb vid selektering. De anser att fyra punkter väger tyngst och dessa är att vara ett gott föredöme för klubben, kunna ta instruktioner utan att klaga, alltid göra sitt bästa på träningar och match, samt den abstrakta delen att vara en bra fotbollsspelare.
Sammanfattningsvis så återkommer taktiska, tekniska, fysiska och psykologiska färdigheter frekvent genom intervjuerna. Nedanstående rubriker redovisar de färdigheter som framkom i respektive dimension.
17
4.1.1 Fysiska förmågor och egenskaper
Den dimension som nämndes i störst omfattning var den fysiska. Flera färdigheter nämndes, men en deltagare redogjorde en del om den fysiska dimensionen som begrepp och hur den interagerar med andra dimensioner innan han beskrev de delar i spelarens fysiska attribut som var av intresse:
Så att det handlar för oss inte om en spelare är stor eller liten, utan hur uppfattar du din egen fysiska förmåga. Och hur förhåller du dig till den. Alltså försöker du alltid ta en rush trots att du inte har snabbheten. Eller försöker du dribbla fast din största styrka just nu faktiskt är storlek och ska välja lite enklare saker. Alltså hur förhåller du dig till din fysik. Om vi ska ta det enkelt så är det fysiskt, taktiskt, tekniskt och det mentala i personligheten som gör en fotbollsaktion, och då behöver man inte göra det konstigare än så.
En annan deltagare beskriver också hur den fysiska dimensionen interagerar med en viktig helhet:
Nej men till exempel fysisk snabbhet, det är genetiskt, om vi tar den saken. Det går sen till en viss nivå. Att vara fotbollsspelare är komplext, till exempel en 100-meterlöpare ska vara bra på att springa 100 meter rakt fram bara. Men är du fotbollsspelare kan du kompensera att du är långsamt fysiskt med att du har en bra teknik. Det blir liksom ett avvägande av alla de aspekterna när du gör uttagning av spelarna. Så det är inte bara ’okej, denna killen kan inte springa eller han är
jättelångsam’, utan man får väga in helheten med alla de aspekterna.
Vidare beskriver en av deltagare hur den fysiska dimensionen för just honom inte är högsta prioritet, men att specifika delar i fysiken, som till exempel snabbhet, kan komma att bli avgörande för ifall spelaren är en akademispelare eller inte:
Även ifall fysiken inte är avgörande så skulle jag säga att om spelaren inte har någon form av snabbhet, så blir det svårt. Däremot finns det olika typer av snabbhet, och sen kan du utveckla snabbhet över tid. Det kan vara en spelare som ser långsamt ut i en aktion, men när han sedan kommer in i puberteten så lyckas han utveckla explosivitet och det kan räcka för att få den skjutsen som man behöver för att spela akademifotboll. Om jag till exempel gör ett medtag för att ta in bollen
18
i en ny yta, så kanske min snabbhet är avgörande för att lyckas med det medtaget. Så det kan vara snabbhet som du utvecklar över tid men det kan också vara kvickhet, som du utvecklar genom att bli mer koordinativ eller motorisk.
En annan fysisk förmåga som nämndes ofta var motorik - spelarens rörelseförmåga och rörelsemönster. En av deltagare beskrev detta enligt följande:
En annan förmåga som intresserar oss är spelarens motorik, alltså till exempel stegisättning och löpförmåga och så. Därför att den förmågan förenklar annan framförallt teknisk utbildning. Har spelaren en bra rörelseförmåga så kommer han enklare lära sig till exempel en fint och därefter enklare optimera finten. Men den förenklar också den taktiska utbildningen, till exempel hur en spelare kan rätta upp kropp och fötter innan den tar emot en passning.
4.1.2 Psykologiska förmågor och egenskaper
Psykologiska färdigheter nämndes genom intervjuunderlaget i näst intill lika hög omfattning som fysiska. Deltagarna delade alla upp denna dimension olika, där ordval och färdigheter skiljde sig åt en del mellan intervjuerna. En av de tre färdigheter som nämndes främst var spelarens “ambition”, vilket en av deltagarna menar är vad just deras akademi ska rikta sig till:
För de barnen som ligger längst fram i sin utveckling, som är ambitiösa med sin fotboll och har kommit långt i sin utveckling så finns det en utmaning att finna en miljö där de passar och faktiskt får sitt lystmäte. Vi tycker då att det vi erbjuder i vår akademi ger dem den möjligheten som de inte får på andra sätt. Man kan jämföra då med särbegåvade barn inom skolan att de får en frustration över att de inte blir utmanade, över att de inte får utöva sitt intresse på den nivån som de kan. Där känner vi att akademin kommer in.
Vidare nämns begreppet “karaktär” frekvent genom intervjuerna, där en deltagare redogör för dess betydelse vid undersökning av den psykologiska aspekten. De tittar mycket på spelarens karaktär, till exempel om spelaren gnäller på domaren, klarar av att vara avbytare eller spela på en position han inte föredrar. Dessutom nämner deltagaren att de tittar på hur spelaren hanterar med- och motgångar. En annan deltagare har liknande beskrivning, men beskriver hur deras förening använder ordvalet “mentalitet” för att beskriva fenomenet:
19
Den första delen vi tittar på i det psykologiska är mentalitet: hur du tar dig an en tävlingssituation, hur du tar dig an en motgång, hur du tar dig an en framgång och så vidare. Så hur du klarar av hela den typen av miljö.
Den sista färdigheten som var av betydande frekvens genom intervjuunderlaget var den sociala förmågan, där deltagarna granskar ifall spelaren ger eller tar energi från sin omgivning, ifall han besitter önskvärda eller icke önskvärda beteenden. En av deltagarna antyder hur detta är en “mognadsfråga” som snabbt kan ändras över tid.
Den andra delen är det sociala: om man ger energi till sin omgivning eller är någon som tar energi. Denna del kan också vara en mognadsfråga. Det kan handla om att du har vissa beteenden just nu som gör att det kan vara svårt att hantera en selekterad miljö. Och det är fine, för precis som jag sa så är det viktigaste inte att tro att selektionsprocessen är över, utan vi måste fortsätta följa den här spelaren. För det kan vara en spelare som mentalt eller socialt inte klarar av det här just nu, men det kanske dem gör om ett år och samtidigt besitter jättefina fotbollsfärdigheter.
4.1.3 Tekniska förmågor och egenskaper
Teknik togs upp ofta under intervjuerna. Det nämndes i nästan lika stor omfattning som föregående förmågor. Även denna dimension delades upp olika av deltagarna, där ordval och färdigheter kunde skiljas åt. Några av deltagarna ville dock inte dela upp begreppet teknik i olika moment, utan belyste hellre vikten av den funktionella tekniken; en teknik som klarar av att lösa alla de situationer som uppstår under en fotbollsmatch.
När det gäller de tekniska förmågorna så handlar det inte om vem som kan kicka till hundra, utan mer om den funktionella tekniken att kunna lösa situationer som uppstår med den tekniken man har, och inte hamna i svåra situationer
En av de förmågor som däremot nämndes en del genom underlaget om teknik, var spelarens förmåga att utföra olika typer av finter/dribblingar:
20
För mig är det då mer intressant med det tekniska, och ser jag då en spelare göra en bra dribbling som är en viktig förmåga för att kunna passera sin motståndare i en mot en, så följer jag den spelaren väldigt noggrant för att se om det var en engångsföreteelse eller om det faktiskt är en färdighet som spelaren besitter.
En tredje deltagare är inne på liknande linje:
(...), utan mer initialt spelarens tekniska färdigheter inom bollbehandling, så som att förflytta sig i olika riktningar med boll, dribblingar, finter & sätt att hantera bollen. Har vi introducerat ex mottagning och vända med boll, behärskar dem det och dominerar dem det?
Den sista förmågan berörde spelarens första tillslag/touch/beröring, då det ansågs vara en viktig del vid selektering, främst hos en av deltagarna:
Om vi tittar på en 10- eller 12-åring eller vad det än må vara så tittar vi på: 1... 2... 3. Hur spelarens första touch är. Om man då tittar på speeden så kanske han inte är så jättebra där men samtidigt har en bra första touch, och då kan man fundera över ifall det går att utveckla det han är mindre bra på. För idag räcker det inte med att vara bra på en sak, när jag spelade fotboll så var det så, då räckte det med att spetsa i en specifik egenskap.
4.1.4 Taktiska förmågor och egenskaper
Taktiska förmågor benämndes även som en intressant komponent under intervjuerna, däremot minst av de som tagits upp hittills. Flera av deltagarna menade på att spelaren i denna ålder inte ska förväntas besitta en avancerad taktisk kompetens, utan att de färdigheter inom den taktiska dimensionen är förmågor som ska tränas upp över tid, genom akademins utbildning. Däremot nämnde en av deltagarna att de tittar på uppfattningen av var spelaren ska befinna sig, aktioner som tar spelaren dit de ska befinna sig samt en medvetenhet hur omgivningen runt en ser ut.
Taktiskt tittar vi på uppfattningen av var man ska befinna sig, eller ageranden som gör att man kan uppfatta vad man ska göra för någonting, och hur saker och ting runt om en ser ut. För en 10-årings nivå, jämfört med andra 10-åringar. Det kan ju va svårt att förklara för någon som inte är insatt i fotboll, men jag tror jag sett 10 000 fotbollsspelare i olika selektionsprocesser, och då ser man vilka
21
spelare som är längre fram i sökningen och uppfattningen än andra spelare, man ser det i positionering, man ser det i val, man ser det i uttryck.
När sedan samma deltagare utvecklar sina tankar om taktiska förmågor så kombineras det med den tekniska dimensionen, i vad som enligt deltagaren benämns som “individuell taktik”:
Mittemellan där så finns det en sorts individuell taktik - alltså att förstå vilken teknisk förmåga jag behöver för att lösa den taktiska situationen. Om jag vill ta bollen framåt, hur behöver jag placera min kropp, vilken del av foten ska jag ta emot med, hur skyddar jag bollen i momentet, så kombinationen av de två.
Det sista området deltagarna tar upp i området taktik är spelförståelse, speluppfattning och spelsinne. En av dem benämner det enligt följande:
Det blir väldigt subjektivt vad man tittar på såklart beroende på vem det är som sköter uttagningen och vilka förmågor eller egenskaper den är ute efter, men det är väl det som vi bryter ner i vissa tekniska aspekter man bör klara av, att vara fysiskt snabb och har man någonstans en bra speluppfattning. Det blir väldigt subjektivt utifrån de som sköter uttagningen beroende på vilka egenskaper man är ute efter. Det är inte särskilt vetenskapligt utan går efter beprövad erfarenhet bedöma spelare rent generellt.
4.1.5 Andra intressanta komponenter under selektionsprocessen
Trots att frågeställningen riktade sig till förmågor och egenskaper, så belyste flera av deltagarna vikten av att granska människan, omgivningen och förutsättningarna bakom spelaren. Resväg, ekonomi, skola, föräldrar och övrigt idrottande var bland de komponenter som nämndes ett flertal gånger genom intervjuerna. En deltagare menar på att det är väldigt viktigt just för deras akademi, särskilt eftersom det så ofta blir bortglömt vid selektering. Beträffande föräldrar, så beskrev flera deltagare hur viktig föräldern är för sitt barns välmående och utveckling som fotbollsspelare. Flera menade på att de noggrant
uppmärksammar vem som är den drivande i att söka och delta i föreningens akademi, där de många gånger upplevt föräldern som drivande. En av deltagarna redogjorde för detta:
22
Man kan ju fråga, är det spelardrivet eller är det föräldradrivet från 10-åringar liksom? Det är väl den största farhågan. Sen tycker jag också att det finns en problematik och i synnerhet Stockholm där jag var i många år, där klubbarna är så stora att man inte erbjuda likvärdig träning till allihopa och likvärdiga förutsättningar, som man kan i mindre klubbar. Där kan man få liknande form av träning till en viss ålder tills man bestämmer att spetsa till sin fotboll kan välja det. Så det finns ett geografiskt problem i Sverige i alla fall, med att vissa klubbar superstora och vissa kämpar med att få ihop en verksamhet i de åldersgrupperna. Men en likvärdig fotbollsutbildning för samtliga blir en utmaning, sen om det är föräldrar- eller spelardrivet.
4.2 Hur ser selektionsprocessen i föreningar ut för att identifiera spelare som
besitter specifika förmågor eller egenskaper?
Hur själva selektionsprocessen går tillväga i de akademier vi intervjuat skiljer sig inte nämnvärt mycket, utan det är så kallade uttagningar och provträningar hos samtliga
föreningar. Det finns en samlad ambition hos deltagarna av att göra en helhetsbedömning hos spelarna med olika oberoende personer över längre tid.
4.2.1 Provspel och uttagningar för att bedöma spelarna
En av deltagarna tar upp att de aldrig är ensamma som ledare vid en selektering, utan minst ett visst antal personer, då beroende på hur många spelare som är närvarande vid uttagningen:
Mm, och vi gör ju inte uttagningar bara på en tränare. Om vi tar vårt (..) just nu så är det inte en person som bestämmer att den spelaren ska in, utan vi är tre-fyra stycken som är inblandade, lite beroende på hur stora grupperna är. Det är samma sak i vår kommande (...), då vi är minst tre instruktörer på plats och helst någon utifrån så man får olika syn på det och sen gör man en samlad bedömning. Vi utgår ifrån mallen med de fyra kärnpunkterna och sen diskuterar vi därifrån. Så vi är aldrig ensamma i en sådan bedömning utan minst tre och gärna flera, som har en någorlunda samsyn kring det hela.
En annan av deltagarna är inne på samma spår kring antalet personer som håller i uttagningen, men tar även upp ungefärligt hur lång tid spelarna får vara delaktig i en uttagning:
23
Sen är det jag själv och en del andra sportchefer och ansvariga som närvarar så vi får lite helikoptersyn på det. Vi ser hur de sköter sig under samlingarna, hur intresserade de verkar vara. Och dessa uttagningar sker under tre veckor där vi har varsitt en-timmes pass.
Samma person ger sedan exempel på hur selektionsprocessen kan ta tid, men hur det är en ’kvalitetsstämpel’ av verksamheten:
I (…) så var det sex stycken som hade det, som sedan skulle in i (…) lag. Och då kunde vi helt enkelt inte bilda dessa lag. Utan då fick vi vänta helt enkelt. Så det kan vara en ganska lång process för att bilda de här lagen. Det är väldigt olika från varje kull. Men det är också en kvalitetsstämpel att vi inte bara tar in för att sätta igång.
4.2.2 Breddverksamhetens roll i selektionsprocessen
Hos två av föreningarna finns det även ett tydligt samarbete mellan bredd- och
akademiverksamheten. Deltagarna för dessa föreningar berättar hur de arbetar tillsammans med ansvarig för varje ålderskull, så att en längre och mer samlad bedömning ska kunna göras kring respektive spelare från breddverksamheten.
Sen har vi även olika ansvariga för alla åldrar i vår bredd, så dessa följer ju spelarna redan långt innan dem har nått åldern där det ska börja selekteras. Så han har koll på alla spelare och rapporterar helt enkelt till oss som ska jobba närmare med det akademilag som ska skapas, vilket gör att vi får en bedömning av en person som har en uppfattning över hur varje spelare beter sig i laget de befinner sig i just nu, vilket vi tror är bra.
Därefter får spelarna frågan om de vill vara delaktiga i en akademiverksamhet. Det finns inga krav på att de måste, utan det handlar om deras vilja. Vid intresse behöver sedan familjerna till spelarna ta beslut om detta är en miljö som är passande för just deras barn:
När det kommer till selektionsprocessen vid hösten när de är nio år gamla, så får de räcka upp handen ifall dem vill vara med, och föräldrarna får därefter ett underlag sex till sju sidor där vi förklarar att det här inte är för alla, att det här är en annan typ av verksamhet där vi ställer krav på er som föräldrar, ställer krav på era barn och inte förväntar oss att många kommer vilja vara med just nu. Det är jävligt krasst för antingen så får du ett ja eller så får du ett nej. Och då behöver du som förälder veta ifall ditt barn kan hantera det och även du som förälder. Och slutligen vill du vara med i det här, eller vill du inte vara med i det här.
24
4.3 Utgår föreningar från någon mall för att systematisera deras
selektionsprocess?
Samtliga fyra deltagare menade på att deras föreningar grundar sin selektionsprocess på forskning eller riktlinjer från Svenska fotbollsförbundet. Tre av deltagarna hävdade att föreningarna utgår ifrån befintliga erfarenheter hos personer inom föreningen, medan två av deltagarna menar att förutsättningarna påverkar föreningens selektionsprocess. Detta
illustreras i tabellen nedan.
Tabell 2. Presentation av vad föreningarnas selektionsprocess är konstruerad utifrån
Kategori Beskrivning Exempel på citat Frekven
s Erfarenheter Deltagarna nämner erfarenheter
internt inom föreningen som något de utgår ifrån i sin selekteringsprocess
"Allt möjligt. Alltid anpassa efter övergripande riktlinjer från förbund och forskning. Även hur fotbollen förändras. Men främst egen erfarenhet av spelarutbilndning. Måste vara kunnig för att kunna selektera en 10-åring. Up to date med sin bedömning och inte fastna i gamla principer eller tankar"
3
Andra föreningar Deltagarna nämner att föreningen utgår från andra föreningar i sin egen selekteringsprocess
"Det är inte förbund, det kan du stryka. Det är en kombination av forskning, vad andra klubbar gör och vad vi tycker själva"
2
Forskning/Förbund Deltagarna nämner att föreningen utgår från förbund eller forskning i sin
selekteringsprocess
"Vi utgår väl ifrån förbund i och med vilka delar som ingår i en
fotbollsaktion, men förbudet utgår ju i sin tur från något annat. Så det är väl svårt att sätta en källa på liksom vad vi utgår ifrån"
4
Förutsättningar Deltagarna menar att förutsättningar (t.ex antal spelare) runt föreningen påverkar riktlinjerna de selekterar utifrån
"Även vilka förutsättningar som finns i (...), tar vi Stockholmsklubbar så finns det föreningar med 2000-4000 spelare. I (...) finns det bara 1200 spelare i alla klubbar sammanlagt. Man får anpassa utifrån det också, så det blir en samlad bedömning av olika aspekter"
25
5. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur olika akademiklubbar med hög ranking resonerar kring deras selektering av unga fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12. Detta utifrån tre frågeställningar:
- Utifrån vilka förmågor och/eller egenskaper selekteras fotbollsspelande pojkar i åldern 10-12 i svenska licenserade akademier?
- Hur ser selektionsprocessen i föreningar ut för att identifiera spelare som besitter specifika förmågor eller egenskaper?
- Utgår föreningar från någon mall för att systematisera deras selektionsprocess?
5.1 Förmågor och egenskaper av intresse vid selektionsprocessen
Något som samtliga deltagare betonade var att deras tidiga selektering hade som syfte att utbilda spelarna under en så lång tid som möjligt, snarare än att identifiera talang. Orsaken till det var att ingen av dem ansåg att talang är möjlig att identifiera för spelare i denna ålder. Vidare framkom det av resultatet att förmågor var av större intresse än egenskaper under selektionsprocessen, vilket motiverades av att förmågor just är färdigheter spelarna utvecklar över tid. En tidigare utveckling av förmågor menade flera av deltagarna prognoserar och förutsätter en fortsatt utveckling. Bortsett från denna ansats argumenterar vi för att spelarnas färdigheter till större del klassas som förmågor i form av teknik, fysik, taktik och mentalitet, vilket gör det ofrånkomligt att förmågor är av större intresse vid en selektionsprocess än egenskaper.
Att den fysiska dimensionen nämndes flest gånger, med färdigheter som snabbhet och motorik, överensstämmer med studien från Bennet et al. (2020), vars resultat just
sammanställer hur spelare från högre rankade akademier var överlägsna andra spelare i olika fysiska tester som berörde spelarens snabbhet, motorik och plyometri framförallt. Resultatet i vår studie överensstämmer också med studien från Figueiredo et al. 2019, som indikerar att spelare med utvecklad pubertal mognad har större chans att bli selekterade till en akademi. Denna indikation stärker i sin tur teorin om RAE, då spelare födda under första kvartalen av året tenderar att inneha en mer utvecklad pubertal mognad (Helsen et al. 2012). Värt att benämna är dock hur flertalet av deltagarna i vår studie inte värderar den fysiska dimensionen
26
i sig, utan snarare beskriver hur fysiska färdigheter - däribland motoriska - förutsätter en fortsatt utveckling inom andra områden, som till exempel tekniska och taktiska.
De olika begreppen på färdigheter som förekom inom den tekniska dimensionen i vår studie gjorde analysprocessen problematisk. Lika beskrivningar artikuleras med olika ordval, där begreppen “finta” och “dribbla” är ett exempel. Ovanpå detta nämndes flera olika tekniska färdigheter genom intervjuerna, där de flesta av dessa färdigheter sällan nämndes av fler än en deltagare. Några av dessa begrepp är “tillslag”, “skott” och “vändningar”. Detta indikerar att det potentiellt inte finns en vidare samsyn mellan föreningar över den tekniska
dimensionen, eller vilka delar i den tekniska dimensionen som är viktiga under en
selektionsprocess. Indikationen om att det inte verkar finnas någon vidare samsyn mellan klubbarna som deltog i vår studie kan motsätta sig det faktum att samtliga deltagare menar på att deras föreningar utgår från Svenska fotbollförbundet eller forskning i sin
selektionsprocess. Däremot ska det tilläggas hur nästintill samtliga deltagare lyfter den funktionella tekniken, den specifika tekniken gentemot den specifika situationen som viktig, snarare än specifika tekniska förmågor. Deltagarna menar med detta på att det inte är separata delar av tekniken som är viktig, utan snarare helheten och hur ens tekniska färdigheter
interagerar med de situationer som spelaren utsätts i under fotbollsmatchen.
Samtliga deltagare ansåg att mentala färdigheter är betydelsefulla under selektionsprocessen. Några av deltagarna hävdade även att denna dimension är överordnad andra, där en spelares ambition och karaktär har en stor del i detta. Resultatet överensstämmer någorlunda med Blooms (1985) definition om ‘talang’ som begrepp, där författaren anger att en spelares ambition är en förmåga som kan hjälpa spelaren prestera. Annan litteratur motsätter sig vikten av denna dimension till följd av spelarens unga ålder, där beteenden från spelarna kan variera väldigt mycket under och mellan aktiviteter (Persson & Svensson, 2016). En spelare som visar ambition och karaktär under en uttagning eller ett provspel, kanske inte gör det efter att denne blivit selekterad för att selektionsprocessen är över, eller för att den inte uppvisar ett jämnt beteendemönster (Persson & Svensson, 2016). En del forskning hävdar dock att akademispelare i elitföreningar innehar en större förmåga att uppfatta och hantera sina känslor, tankar och beteenden mer acceptabelt eller produktivt än andra spelare (Toering et al., 2009). Baserat på utgångspunkten att den mentala dimensionen bör uppmärksammas vid selektering, men samtidigt är svår att bedöma under en kortare selektionsprocess, så kan tidsaspekten påverka föreningarnas träffsäkerhet i deras bedömning (Garcia et al., 2019).
27
Dimensionen är väldigt komplex med många olika faktorer som kan påverka de färdigheter föreningarna eftersträvar (Persson & Svensson, 2016).
Av de fyra dimensioner beskrivna genom studien nämndes den taktiska inte alls i lika stor utsträckning som ovanstående. Deltagarna använde sig av olika begrepp som “spelsinne”, “spelförståelse” eller “speluppfattning” för att beskriva hur föreningarna uppmärksammar dimensionen. Detta utan att redogöra för vad något av begreppen innebär. Även ifall orden liknar varandra, så blir det svårt att förstå hur spelaren blir bedömd taktiskt under
selektionsprocessen. Efter att intervjuunderlaget i vår studie analyserats kvantitativt, så framkommer den taktiska dimensionen även med en betydligt lägre frekvens än den tekniska, fysiska eller psykologiska. Förutom att färdigheterna inte klargörs så verkar de även inte uppmärksammas i hög utsträckning under selektionsprocessen. Dessa två aspekter kan även påverka varandra, då det blir svårt att bedöma en spelare i en färdighet som inte är
specificerad i definition eller hur den uttrycker sig praktiskt (Persson & Svensson, 2016). Avslutningsvis så överensstämde inte alltid frekvensen av respektive dimension med frågan om hur de rangordnar dessa. Även ifall den tekniska dimensionen av deltagaren kunde delas upp i en mängd olika färdigheter, så kunde en kortare summerad dimension värderas högre. Detta indikerar dels att den kvantitativa analysen i denna studie är bristande, men även att en dimension som inte nämns eller beskrivs i överdriven utsträckning inte behöver nedvärderas.
5.2 Utgår föreningar från någon form av mall för att systematisera deras
selektionsprocess?
Samtliga deltagare menar att deras föreningar utgår från riktlinjer från Svenska
fotbollsförbundet eller forskning när de systematiserar sin selektionsprocess. Dock stödjer en stor del av dagens forskning inte selektion i åldrarna 10-12 (SvFF, 2020).
Provspel eller uttagningar var ett flertal specifika träningstillfällen som i de flesta fall pågick under några veckors tid. Ett tidsspann som en del forskning menar på är för kort på
bedömningen av en spelare – oberoende av ålder (Garcia et al., 2019). Att selektionen görs på flera spelare, i flera fall 60 stycken, gör inte bedömningen enklare för betraktarna. Hälften av deltagarna i våra intervjuer beskriver hur ett flertal personer är på plats och bedömer spelarna, för att få fler ögon och få mer av en “helikoptersyn” på respektive spelare. Ett
28
tillvägagångssätt som kan kompensera någorlunda för den annars relativt korta tiden i relation till det stora antalet spelare.
Hälften av deltagarna beskrev hur deras föreningar påbörjar selektionen långt innan deras specifika provspel eller uttagningar genomförs. Detta genom att få återkommande rapporter och bedömningar från ansvariga i föreningens breddverksamhet. Viktigt att nämna är att samtliga spelare från respektive förenings breddverksamhet trots detta, tillsammans med sina föräldrar, får välja ifall dem vill vara med i föreningens uttagningar eller provspel. Bortsett från fördelen att spelarna bedöms över längre tid i och med detta, så är en annan att spelaren bedöms i den kontext den är mer bekväm och uttrycksfull i (Bishop et al. 2013). En viktig aspekt i bedömningen av en spelare, som ska selekteras till ett nytt lag och en främmande kontext (Persson & Svensson, 2016). Det är i vår mening dock oroande att endast två av fyra deltagare ansåg breddverksamheten som en viktig del i akademins selektionsprocess. Detta då selektionen både kan starta tidigare och bedömas av fler personer, som uppmärksammat spelaren i sitt tidigare lag (Garcia et al., 2019). I övrigt gör breddverksamheten det möjligt att erbjuda alla spelare en plats i föreningen, något som gör att akademin kan fortsatt följa spelarens utveckling och förlänga selektionsprocessen ytterligare. Risken att gå miste om en talang eller framtida akademispelare minskar därmed avsevärt (Figueiredo et al., 2019). Sammanfattningsvis utifrån de resultat vi har fått fram kan man konstatera att förmågor i första hand är mer tilltalande vid selektering jämfört med egenskaper. De förmågorna som lyftes fram var främst de fysiska, mentala och tekniska. Dessa tre förmågor nämndes med likvärdig frekvens genom intervjuerna.
5.3 Metoddiskussion
Under studiens gång har vi reflekterat över vårt val av metod och innehåll i vår intervjuguide. Genom analysen upplevde vi att frågorna som formulerades gav svar på det vi eftersträvade, eftersom samtliga frågeställningar kunde besvaras utan tveksamheter. Däremot upplevde vi båda i efterhand att ytterligare pilotintervjuer på fler oberoende personer hade varit av värde, då ingen av oss sedan tidigare har vidare erfarenhet av intervjuer. Viktiga följdfrågor uteblev som en direkt följd av detta. Deltagarna till studien fick möjlighet att läsa igenom och
godkänna sina svar med transkribering som underlag, men eventuellt hade uppföljande intervjuer stärkt studiens validitet – det insamlade materialet hade berikats ytterligare och fyllt hål genom materialet.
29
En kvalitativ metod medför alltid att studien blir subjektivt tolkande, eftersom det inte finns en observerbar eller objektiv verklighet. Detta kommer i sin tur påverka resultatet beroende på hur resultaten tolkas.
Studiens resultat är beroende av urvalet, vilket innebär att det finns en god intern validitet, men bristande extern validitet. Vi anser samtliga deltagare tillhöra den kategori av individer som har god kunskap och mest lämpliga för denna studie, mycket beroende av deras
arbetsplats och roll. Hade vi intervjuat en annan urvalsgrupp hade mest troligt resultaten varierat, men just för vår målgrupp tycker vi att detta blev mest trovärdigt. Med tanke på vår metod och det begränsade urvalet är den externa validiteten relativt låg. Vi tror till exempel att vårt resultat kan skilja sig internationellt, då förutsättningarna ser väldigt annorlunda ut än de i Sverige. Detta beroende på att olika resurser i form av ekonomi, antal spelare och
kunskapsnivå kan skilja sig. En styrka i urvalet är däremot att vi rekryterat deltagare från olika delar av Sverige, vilket ger studien en bättre nationell översikt.
5.4 Framtida forskning
Det skulle vara intressant att inkludera ännu fler deltagare för att kunna se likheter och olikheter mellan ännu fler akademier i Sverige. Detta hade kunnat öka vår förståelse kring olika akademiers sätt att arbeta och syn på vilka färdigheter och egenskaper som tilltalar mest vid en selektering. Det hade även varit intressant med mer kvantitativa metoder, genom exempelvis enkäter. Studien hade kunnat vända sig till ett större urval, där akademier eller “ambitionsklubbar” av lägre rang även hade kunnat inkluderas för att få en mer övergripande skildring av selekteringen inom dagens ungdomsfotboll.
Något som inte redogjordes genom intervjuunderlaget är hur selektionsprocessen går till när spelare utifrån söker till ett redan befintligt lag inom akademin, vilket hade varit intressant. Möjligheten att bedöma spelaren i sin egen kontext blir svårare, samtidigt som det står oklart ifall tidsspannet är lika långt, och antal personer som bedömer spelaren är lika många.
5.5 Slutsats
Slutsatsen är att förmågor i första hand är mer tilltalande i en selektering jämfört med egenskaper. Fysiska, mentala och tekniska färdigheter var de som nämndes med störst frekvens i förhållande till taktiska förmågor och egenskaper. Anledningen motiverades av att
30
förmågor just är färdigheter spelarna utvecklar över tid. En tidigare utveckling av förmågor menade flera av deltagarna prognoserar och förutsätter en fortsatt utveckling.
En praktisk tillämpning som denna studie kan bidra med är hur föreningar under
selektionsprocessen syftar till att bedöma fotbollsspelaren ur ett helhetsperspektiv, vilket i sig är positivt. Trots detta så finns det en tendens att föreningarna ändå uppmärksammar främst de fysiska färdigheterna eftersom det nämndes flest gånger under intervjuerna. Det påvisar komplexiteten av att göra en rättvis bedömning av en ung fotbollsspelare.
31
6. Käll- och litteraturförteckning
Bennett, K., Novak, A., Pluss, A., Coutts, A., & Fransen, J. (2020). A multifactorial comparison of Australian youth soccer players’ performance characteristics. International Journal of Sports Science & Coaching, 15(1), 17-25. DOI: 10.1177/1747954119893174. Bishop, B., Fenge-Davies, A., Kirby, S., & Geraghty, A. (2014). Context effects and
behaviour change techniques in randomised trials: A systematic review using the example of trials to increase adherence to physical activity in musculoskeletal pain. Psychology and Health, 30(1), 104-121. DOI: 10.1080/08870446.2014.953529
Bloom, B. S. (red.). (1985). Developing talent in young people. New York: Ballantine Books Carlson, R. (1991). Vägen till landslaget: en retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar i sju idrotter. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Dataskyddsförordningen – GDPR. (23 oktober 2020). Dataskyddsförordningens grundläggande principer.
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer
Delorme, N., Boiche, J. & Raspaud, M. (2013). Relative age and dropout in French male soccer. Journal of Sports Sciences, 28(7): 717–722.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Fahlström, P. G. (2011). Att finna och att utveckla talang. Växjö: Riksidrottsförbundet Figueiredo, A., Coelho-e-Silva, M., Cumming., & Malina, R. (2019). Relative age effect: Characteristics of youth soccer players by birth quarter and subsequent playing status.
Journal of Sports Sciences, 37(6). 677–684. https://doi.org/10.1080/02640414.2018.1522703 Ford, P., Bordonau, J., Bonanno, D., Tavares, J., Groenendijk, C., Fink, C., Gualtieri, D., Gregson, W., Varley, M., Weston, M., Lolli, L., Platt, D., & Di Salvo, V. (2020). A survey of talent identification and development processes in the youth academies of professional soccer clubs from around the world. Journal of Sports Sciences, 38:11-12, 1269-1278. DOI:
32
Garcia, P., Alves Lima, B., Parracho, A., & Gavião, L. (2019). Evaluation of soccer players under the Moneyball concept. Journal of Sports Sciences, 38:11-12, 1221-1247, DOI: 10.1080/02640414.2019.1702280
Gladwell, M. (2008). Outliers: The Story of Success. London: Allen Lane.
Golafshani, N. (2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative Research. The Qualitative Report, 8(4), 597-606.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2):105-12.
Helsen, W., Baker,J., Michiels, S., Schorer,J., van Winckel, J. & Williams, M. (2012). The relative age effect in European professional soccer: Did ten years of research make any difference? Journal of Sports Sciences, 30(15). 1665-7.
Helsen, W., Hodges, N., Van Winckel, J., & Starkes, J. (2000). The roles of talent, physical pre-cocity and practice in the development of soccer expertise. Journal of Sports Sciences, 18(9), 727–36.
Högmo, G., & Wallin, M. (2019). Ekologisk dynamik inom svensk elitfotboll: Ett paradigmskifte för taktisk träning.
Mendez-Villanueva, A. (2012). Tactical Periodization: Mourinho’s Best-kept secret? Merriam-Webster. (2021).
https://www.merriam-webster.com/dictionary/ability?fbclid=IwAR0j1xmLAgzvhN7XsIFimJeyVbI1EGvKE1rLSX bfiQqGiEL-adE9Q4qaWrE
Mujika, I., Vaeyens, R., Matthys, S., Santisteban, J., Goiriena, J. & Philippaerts, R. (2009). The relative age effect in a professional football club setting. Journal of Sports Sciences; 27(11): 1153–1158.
33 Nationalencyklopedin. (2020).
https://www.ne.se/info/?fbclid=IwAR2sZtqzKSWfe10qe4UCBbO33N8Sx_OVEtHdAFH4E YgvH6Rg2W3XcwXey_w
Persson, K., & Svensson, P. (2016). Skapa talang. Skapa Talanger Sverige AB.
Peterson, T. (2004). Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. Idrottsforum.org 1004-08-31.
Peterson, T. (2007). Några argument för sen specialisering. Svensk idrottsforskning, 2007:1,32-24.
Peterson, T. (2011). Talangutveckling eller talangavveckling? Stockholm, SISU Idrottsböcker.
Svensk Elitfotboll. (27 december 2019). Tipselit 2019: Årets resultat av certifieringen av akademier.
https://www.svenskelitfotboll.se/tipselit-2019-arets-resultat-av-certifieringen-av-akademier
Svensk Fotboll. (2019). SvFF om barnkonventionen.
https://www.svenskfotboll.se/nyheter/svff/2019/11/svff-om-barnkonventionen/ Tipselit. (2019). Tipselitakademier 2019. http://www.tipselit.se/herr/certifiering-2019 Toering, T., Elferink-Gemser, M., Jordet, G., & Visscher, C. (2009). Self-regulation and performance level of elite and non-elite youth soccer players. Journal of Sports Sciences, 27(14). 1509-9.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vincent, J. & Glamser, F. D. (2006). Gender differences in the relative age effect among US Olympic Development Program youth soccer players. Journal of Sports Sciences, 24(4): 405–413.
