Uppskattning av emissionsfaktorer och försämring för personbilar

VTI notat 55-2000

Uppskattning av emissionsfaktorer

och försämring för personbilar

O O O N LD In 4.0 N 4.! O :

Författare

Ulf Hammarström och

Per Henriksson

FoU-:enhet

Trafiksystem

Projektnummer

12510

Projektnamn

Myndighetsuppgift

Uppdragsgivare

Näringsdepartementet

Distributon

Fri

cd»

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

Förord

Inom ett uppdrag från Naturvårdsverket- Beräkningsmodell - bilavgaser - har VTI utvecklat ett PC-baserat datorprogram med tillhörande programdokumenta-tion och användarhandledning. Arbetet har letts av en grupp med följande med-lemmar:

0 Larsolov Olsson, Naturvårdsverket

Erik Kutscher, Motortestcenter inom AB Svensk Bilprovning Svante Nordlander och Håkan Johansson, Vägverket

Ulf Hammarström, VTI.

I projektet ingick även en kalibreringsdel, vilken denna dokumentation avser. Arbetet inom VTI har fördelats enligt följande:

0 Siv-Britt Franke, utskrift av föreliggande dokument

0 Ulf Hammarström, projektledning, modellutforrnning och dokumentation

0 Per Henriksson, statistiska analyser.

Linköping i augusti 2000 UlfHammarström

Innehållsförteckning

g

n

çn

c

n

h

un

-n

3 -5 .

6.2

6.2.1

6.2.2

6.2.3

6.3

7

Bilaga 1:

inledning

Målsättning

Problembeskrivning

Modellansats

Dataunderlag

Emissionsdata

Underkännandefrekvenser i bilbesiktningen

Resultat av analyser

Bilar certifierade enligt F40 och A10

Bilar certifierade enligt A11 och efterföljande

Underkända i tomgångsprovet

Kombination av A60- och Iångmilardata

ABC-materialet

Mångmilare

Diskussion

Figurer och tabeller.

VTI notat 55-2000 ( C C D C DC D Q N I O I U I O 'I

1 Inledning

För beskrivning av vägtrañkens totala avgasutsläpp krävs tillgång till underlag som beskriver representativa emissionsfaktorer för bilar på det svenska vägnätet. En representativ nivå förutsätter bl.a. att emissionsdata motsvarar en representativ körcykel. Detta PM gör dock en kraftig inskränkning av representativitetskravet genom att acceptera körcyklema i FTP 75. Givet vissa körcykler, de i FTP 75, så söks representativa emissionsfaktorer för den svenska bilparken. Traditionellt brukar emissionsfaktorerna ges som ett tätorts- och ett landsvägsvärde med tillhörande försämring per årsmodellklass. I huvudsak kommer underlagen som använts av VTI både i detta och tidigare sammanhang från SNV/MTC.

Tidigare mera viktiga sådana underlagsrapporter är följande: SNV 1671; SNV 3276; SNV 3261. Med dessa rapporter i kombination med andra underlag har VTI uppskattat emissionsfaktorvärdena som i vissa fall kan avvika från SNV-värden. Dessa VTI-faktorer har redovisats i följande VTI-publikationer: Notat T 84; Notat T 119 och Notat T 150.

Eftersom många av VTI:s insatser är kopplade till VV-uppdrag har en naturlig följd blivit en anpassning till Vägverkets modellsystem. Exempelvis arbetar Väg-verket med tre åldersklasser:

0 klass A, bilparken 1986

0 klass B, årsmodell 90

0 klass C, årsmodell 97.

Denna klassindelning kan vara mindre lämplig ur pedagogisk synvinkel eftersom den ger intryck av att det sällan händer något med fordonsutvecklingen. Dessutom finns direkta problem med att beskriva exempelvis basåret för N0x dvs. år 1980. Att begränsa antalet klasser till tre har gjorts av resursskäl. Någon känslighets-analys av hur mycket som förloras i noggrannhet har inte genomförts.

2 Målsättning

VTI har på uppdrag av SNV utvecklat ett PC-program för uppskattning av väg-trafikens avgasutsläpp på regional och nationell nivå: I arbetet ingår även en kali-breringsdel. Målsättningen för denna kalibrering är att ersätta tidigare använda emissionsfaktorer med nya då nytt och bättre underlag pekar på att detta är

moti-verat:

3 Problem beskrvning

Den hittills använda ansatsen av VTI mfl. beskriver emissionsfaktorn (en) för viss årsmodell (i) visst år (i) enligt följande:

Gij :i 6,: X (1 + (j-i) X ri)

ei: nybilsvärde för årsmodell (i) ri: andel försämring per år.

Försämringen för personbilar har hittills förutsatts pågå i 10 år varefter samma emissionsnivå bibehålles.

En mera realistisk beskrivning av försämringen borde ansluta till den verkliga processen:

0 en årsmodell certiñeras

0 efterföljande produktionskontroller kan medföra att en del av serien återkallas för åtgärd. Resulterar i nybilsvärden för delgruppen.

0 efterföljande hållbarhetsprov kan resultera i att en del av serien återkallas för åtgärd. Resulterar i nybilsvärden för delgruppen:

o regelbunden service ger viss procentuell förändring per servicetillfälle

0 tomgångsprovet i bilbesiktningen kan leda till underkännande. Resulterar i ny-bilsvärde efter åtgärd.

För en slumpmässigt vald bil av årsmodell (i) gäller därmed att den kan vara i någon av följande situationer:

0 genomgått en fortlöpande förändring med visst antal diskontinuiteter för regel-bunden service och systemet har aldrig varit trasigt

0 reningssystem ur funktion dvs. någon del i systemet har "plötsligt" gått sönder. Felet kvarstår tills efter nästa kontrollbesiktning eller nästa regelbunden service 0 fortlöpande förändring från senaste reparation. Reglersystemet kan ha

repare-rats en eller flera gånger.

Om man följer ett och samma fordon över tiden skulle tidsutvecklingen kunna vara följ ande:

0 fortlöpande gradvis försämring

o plötsligt går något i reningssystemet sönder och emissionsnivån förändras som ett "trappsteg"

0 ligger kvar på den höga nivån fram till åtgärd som ger "trappstegsförflyttning" till låg nivå

0 processen börjar om från början.

En indelning av mätdata dvs. av uppmätta bilar skulle därför kunna göras i bilar med reningssystemet ur funktion samt i sådana med fungerande reningssystem. Att även indela i sådana som aldrig varit sönder och sådana som varit sönder skulle kräva tillgång till data som i dag inte finns tillgänglig: Vi nöjer oss därför med två grupper tills vidare.

Enligt MTC skulle för katalysatorbilar ett kriterium för "ur funktion" kunna vara: 0 att CO > 10 g/km

0 att HC > 1 g/km.

Ett mera naturligt kriterium är annars gränsvärdena i tomgångsprovet dvs: 0 HC 100 ppm

0 CO 0,50 %.

Med "mera naturligt" avses här kopplingen till tomgångsprovet vilket ger tillgång till mycket säkra beskrivningar av felfrekvens enligt given definition. MTC:s alternativa kriterium ger sannolikt en bättre beskrivning av funktionen. Problemet blir då istället brist på data som beskriver felfrekvens.

Om gruppen med fungerande reningssystem testas med avseende på om det finns en försämringseffekt skulle det mycket väl kunna bli så att en existerande betydande försämring inte kan påvisas beroende på att bilar med längre kör-sträckor och som inte har trasiga reningssystem innehåller en delmängd som reparerats till nybilsnivå. Analysen av försämring kompliceras genom att också olika körcykler är av intresse:

o den sammanviktade tätortskörcykeln i FTP 75 0 landsvägskörcykeln

0 de olika "säckama", tre stycken, som ingåri FTP 75 UDC

0 olika kombinationer av säckama motsvarande kallstarttillägg respektive varmutsläpp i tätort.

I de beräkningsmodeller där emissionsdata skall användas är det den sista punkten och landsvägskörcykeln som är av intresse. De andra punkterna är av mera peda-gogisk betydelse dvs. externa bedömare skall kunna känna igen sig.

4 Modellansats

Ett första steg mot en modell enligt avsnitt 3 kan vara:

eij = rtij X e'i' + (1-1110 X eij

rtij: andel bilar av årsmodell (i) år (j) med trasiga reningssystem

eij : emissionsfaktor för årsmodell (i) år (i) med fungerande reningssystem

e'i : emissionsfaktor för årsmodell (i) med trasigt reningssystem.

För eij kan flera funktionsansatser testas:

eij = AXexp(B><s)

eij = Ax(1+B><s)

eij = A+exp(B><s)

eij = A + B X S

3: ackumulerad körsträcka.

Om flera datamängder skall utnyttjas, se avsnitt 5, i en och samma analys kan det krävas att materialrelaterade variabler också införs:

0 som exempelvis beskriver skillnaden mellan A60 och mångmilare

6 som exempelvis beskriver eventuella skillnader mellan olika årsmodeller. Syftet med att kombinera olika datamängder skulle' vara att få bättre skattningar av den körsträckerelaterade försämringen dvs. parameter B ovan. Kan inte ana-lysen påvisa att B är skild från noll beskrivs i stället eij = e; som ett viktat medel-värde, Generellt i alla analyser bildas vikter som nik/mik där

nik: antalet sålda bilar av modell (k) under år (i)

mik: antalet uppmätta bilar av modell (k) och årsmodell (i).

Ett marginellt (?) fel finns därmed i viktningen genom att nik är årsrelaterad och mik är årsmodellrelaterad. En ytterligare felkälla skulle kunna vara att vi inte kunnat vikta fullt ut med avseende på olika motorfamiljer per basmodell.

Ytterligare modellansatser skulle kunna innehålla variabler av 0-lmtyp för olika fabrikat.

Vid skattning av kallstarttillägg och varmutsläpp, UDC, används här följande uttryck: e kallstarttillägg (g/start): =- HC: (säck l - säck 3 x 0,867) x 5,8 -=- CO: (säck 1 - säck 3 X 0,87) X 5,8 -- NOX: (säck l - säck 3 x 0,788) x 5,8 0 varmutsläpp UDC (g/km): - HC: (säck 2 x 6,2 + säck 3 X 5,8 X 0,867)/12 VTI notat 55-2000 7

-- CO: (säck 2 X 6,2 + säck 3 x 5,8 X 0,87)/l2 - NOX: (säck 2 x 6,2 + säck 3 x 5,8 x 0,788)/12.

Att säck 3 justeras ner beror på de 10 minutemas avstängning av motorn före fas 3. Korrektionstalen för säck 3 bygger på underlagsmaterial till MTC 9058. Korrektionen gäller enbart för bensinbilar from. A11. För F40 och A10 har inga korrektioner av säck 3 gjorts.

Tätortskörcykeln i FTP 75 utgörs av två körmönster där det ena, th och Yht,

motsvarar körning på "stadsmotorvägar" och den andra, Yst, motsvarar körning i ett renodlat centrumområde med hög stopp-frekvens. Detta skulle kunna utnyttjas så att man arbetade med emissionsfaktorer/varmutsläpp för två tätortsmiljöer.

5 Dataunderlag

5.1 Emissionsdata

För F40- och A10-bilar har de mätdata som redovisats i SNV 3276 använts för att skatta representativa emissionsfaktorer. Materialet är uppdelat på de tre säckarna1 samt landsvägskörcykeln, För samtliga dessa fyra alternativ finns HC, CO, NOx och bränsle.

Före prov kontrollerades tomgångs- och tändinställningar för varje bil. I de fall tändinställningen avvek från av bilfabrikanten specificerade värden gjordes justeringar så att specificerade värden skulle uppnås:

Materialet har indelats så att F40 motsvaras av årsmodeller tom. 82 och A10 fr.o.m. årsmodell 85. Eftersom övergångsbestämmelser gällt 83-84 har data i dessa årsmodellklasser inte kunnat utnyttjas. Antalet observationer blir därmed: 0 23 för F40

0 21' för A10.

Följande material kan användas för bilar certifierade enligt A11 och senare: 0 mätdata från A60-prov

0 mätdata för "mångmilare"

0 underkända i bilbesiktningens tomgångsprov:

A60 eller den sk. hållbarhetskontrollen utförs på bilar som körts max. 80 000 km åtminstone för miljöklass 3. Skadade bilar sorteras bort och ingår inte i mätdata. Före prov ges även viss service., Det tillgängliga dataunderlaget har följande omfattning:

0 årsmodell 89, 85 observationer 0 årsmodell 90, 62 observationer,

Materialet finns "säckuppdelat".

I figurerna 1-3 i bilaga 1, beskrivs underlaget avseende UDC.

Mångmilarna är inriktade på att beskriva vad som händer när tillverkaransvaret upphört. De utvalda bilarna mäts utan service och utan den utgallring av skadade bilar som görs i A60. Provbränslet utgörs av handelsbränsle. Två material finns tillgängliga, det ena är redovisat i MTC 9058 medan det andra finns tillgängligt som rådata och säckuppdelat, Dataunderlaget uppdelat på säckar har följande omfattning:

0 årsmodell 87, l observation

1 Egentligen th + Yst, Yst och Yht.

__ I_ si g. . årsmodell 88, 12 observationer årsmodell 89, 23 observationer årsmodell 90, 14 observationer årsmodell 91, 4 observationer årsmodell 92, 3 observationer årsmodell 93, 1 observation.

I figurerna 4-6 i bilaga 1, beskrivs underlaget avseende UDC. Den genomsnittliga körsträckan är följ ande:

0 140 000 km för årsmodell 88

0 82 000 km för årsmodell 89

0 124 000 km för årsmodell 90.

I MTC 9058 redovisas emissionsdata för mångmilare 25 bilar av årsmodellema 87 och 88. Observera att det säckuppdelade materialet inte finns med i denna grupp. Den genomsnittliga körsträckan är 91 924 km för hela materialet.

I MTC 9220 redovisas genomsnittliga emissionsdata, UDC, för bilar av årsmodell

89 underkända i bilbesiktningen: 0 HC, 1,58 g/km

0 CO, 29,3 g/km o NOX, 0,54 g/km.

5.2 Underkännandefrekvenser ibilbesiktningen

Från Svensk Bilprovning har VTI fått uppgifter om underkännandefrekvenser i tomgångsprovet uppdelat per år och årsmodell, se tabell 1 i bilaga 1.

Andelen bilar över gränsvärdena i tomgångsprovet kan även fås ur A60- och mångmilarmaterialet. Andelen underkända av mångmilarna uppgår till 7,5 %. Om man exkluderar 87-orna och 88-orna blir andelen underkända 15 %. Observera att någon viktning mot försäljningsstatistik inte gjorts i detta fall och att urvalsstorleken är liten speciellt jämfört med materialet från Svensk Bilprovning.

6 Resultat av analyser

I de fall som förändringseffekter med körsträcka påstås ha påvisats avses genom-gående 95 % konfidensintervall utan hänsyn till mass-signifikansproblemet.

6.1 Bilar certifierade enligt F40 och A10

Separata analyser har utförts inom F40 och A10. Funktionsanpassning har gjorts

med ansatsen eij : A >< exp (B x s),

Om B ej kan påvisas vara skild från noll väljs ett viktat medelvärde dvs. emis-sionsfaktorema beskrivs utan försämring°

Resultaten av analyserna har sammanställts i tabellerna 2, 3 och 4 i bilaga 1. En

försämring skild från noll har endast kunnat påvisas i ett fall, HC i UDC. I de

övriga fallen väljs genomgående viktade medelvärden för emissionsupp-skattningen. Följ ande kommentarer kan ges till resultaten:

0 kallstarttilläggen, HC och CO, är väsentligtstörre för A10 än för F40. För NOX är förhållandet det omvända och tom. så att A10-värdet är negativt!

0 varmutsläpp tätort, CO F40 väsentligt större än för A10. I Övrigt bara margi-nella skillnader.

0 varmutsläpp landsbygd, CO F40 väsentligt större än för A10. I övrigt bara marginella skillnader.

En risk med analyserna är sammanslagningen av flera årsmodeller till en grupp. Skulle det finnas en systematisk förändring från årsmodell till årsmodell så kom-mer skattningen av förändringsparametem B att störas.

Att förändringseffekter ej kan påvisas skulle kunna vara ett uttryck för:

0 att utsläppen ökat årsmodell för årsmodell i kombination med positiv försäm-ring dvs. B > 0

0 att utsläppen minskat årsmodell för årsmodell i kombination med negativ för-sämring dvs. B < 0

0 att det varken finns någon årsmodell- eller tidseffekt. De två första punkterna bedöms som mera osannolika.

6.2 Bilar certifierade enligt A11 och efterföljande

För analyserna fr.o.m. 6.2.2 gäller generellt att bilar med reningssystem ur funk-tion exkluderats.

6.2.1 Underkända i tomgångsprovet

Uppgifter om underkännande frekvenser har lämnats av Bilprovningen, se tabell 4 i bilaga 1. Exempelvis har underkännande frekvenser stabiliserats på 2,2 % efter fyra år för årsmodell 89.

6.2.2 Kombination av A60- och Iångmilardata

Resultaten av separata analyser av A60- och Iångmilardata kan vara svåra att kombinera till något meningsfullt. Ett alternativ skulle då kunna vara att kombi-nera materialen för en samtidig analys. Eftersom det finns en påtaglig nivåskillnad mellan materialen bör de två delmängderna markeras i analyserna. De genomförda analyserna har inte resulterat i några meningsfulla resultat.

Troligen uppstår problem i analysen genom att indikatorn för mångmilarna är starkt korrelerad med ackumulerad körsträcka.

6.2.3 ASG-materialet

Variansanalyser har påvisat både en årsmodell- och en körsträckeffekt,

l tabell 5 i bilaga 1 redovisas analyser avseende UDC och HDC för en samman-slagning av 89:0r och 90:or° Statistiskt säkerställda försämringar har påvisats i följ ande fall:

0 UDC HC, 48 % upp till 80 000 km UDC fas 1 HC, 41 % upp till 80 000 km

UDC fas 1 NOx, 75 % upp till 80 000 km

UDC fas 2 HC, 115 % upp till 80 000 km UDC fas 3 HC, 80 % upp till 80 000 km,

I tabell 6 i bilaga 1 redovisas skattningen av kallstarttillägg och varmut-släpp/tätort. En påvisbar försämring erhölls i följande fall:

0 kallstarttillägg HC, 50 % upp till 80 000 km

0 kallstarttillägg NOX, 80 % upp till 80 000 km 0 varm tätort HC, 94 % upp till 80 000 km.

I de fall som försämring ej kunnat påvisas väljs att arbeta med viktade medel-värden,

6.3 Mångmilare

Några egna analyser har inte genomförts av materialet i MTC 9058 i detta sam-manhang utan här redovisas endast resultat direkt tagna ur MTC 9058, se tabellerna 7 och 8 i bilaga 1. Medelvärdesbildningama är oviktade till skillnad från redovisningen av det säckuppdelade materialet i den följande redovisningen.

För det säckuppdelade materialet har separata analyser utförts för årsmodell 88 och en sammanslagning av årsmodell 89 och 90, se tabellerna 9, 10 och 11 i bilaga 1

Inte i något fall har en förändring (B) med tiden skild från noll kunnat påvisas. I stället väljs att arbeta med viktade medelvärden.

Om ñgurema 4-6 i bilaga 1 betraktas skulle man kunna tolka in två "pucklar", en vid ca 75 000 km och nästa vid ca 175 000 km. Finns någon logisk förklaring? Har exempelvis 10 000-milaservicen stor betydelse?

7

Diskussion

De nya skattningama av F40 och A10, med SNV 3276 som grund, har jämförts med tidigare använda data (T 84) i följande sammanställning:

Nybilsvärde (gram/km)lFörsämringsfaktor"

F40 A10 T84 Ny skattning T84 Ny skattning_

unc (FTP-72)

HC 1,9/1,5 2,07 1,6/1,5 2,07 CO 18/1,5 22,2 16/1,4 17,5 NOX 1,5/1,1 1,48 1,3/1,1 1,40 HDC HC 0,8/1,5 0,82 0,7/1,5 0,7 CO 6,0/1,5 10,5 5,3/1,4 5,88 NOx 1,9/1,1 1,72 1,6/1,1 1,92

1) Upp till 5 år.,

Sammanställningen kan kommenteras enligt följ ande: 0 HC, genomgående sänkningar relativt T84

0 CO, i huvudsak sänkningar relativt T84

0 NOX, i huvudsak sänkningar relativt T84

bilarna, SNV 3276, har justerats före prov i vissa fall.,

Är de 60 bilarna ett bättre underlag för skattning av F40 och A10 än vad som tidi-gare använts? Vad som säkert vore bättre med dessa nya skattningar är att formen passar bättre för beräkningsmodellen dvs. separata skattningar av kallstarttillägg och varmutsläpp tätort. Hur skall korrektioner göras för att bilarna kontrollerats och justerats före prov? Väljs de nya skattningama kommer skattningen av 1980 års utsläpp att bli mindre än tidigare.

De emissionsfaktorer för katalysatorbilar som hittills använts av VTI har upp-skattats mot bakgrund av två underlag, certiñeringsdata och mångmilare. Certifie-ringsdata avser årsmodell 89 medan mångmilarmaterialet avser årsmodell 87 och 88 (MTR 8901). Tillvägagångssättet finns dokumenterat i VTI notat T 119. I följande sammanställning redovisas nybilsvärden och försämring upp till 80 000 km för gamla och nya skattningar.

Nybilsvärde( ramlkm)lFörsämringsfaktor

T119 A60 Mångmilare Mångmilare material 2

material 1 89-90 87-884) 885) 89-90 uoc (FTP-75) HC 0,131>/2,05 0,12%,48 0,263) 0,542) 0,212) co 0,94 /2,35 1,742) 2,013) 3,992) 2,172) NoX 0,20 /1,26 0,262) 0,343) 0,912) 0,382) HDC NoX 0,13%,26 0,172) 0,203) 0,852) 0,252)

AiAXexp(B><s)

2) Viktat medelvärde

Oviktat medelvärde

4) Ackumulerad körsträcka 92 000 km

5) Ackumulerad körsträcka: 140 000 km

3)

Enligt sammanställningen ovan återfinns de högsta utsläppsnivåema hos mång-milarna. Inom denna grupp finns dessutom stora skillnader mellan "material 1 och "material 2" för årsmodellema 87-88. En förklaring till den stora skillnaden kan vara den genomsnittliga körsträckan som är följ ande:

0 92 000 km för material 1 0 140 000 km för material 2,

Den genomsnittliga körsträckan för årsmodell 89-90 av mångmilarna är knappt 100 000 km.

Något överraskande är nivåerna för 89-90 av mångmilare högre, i tre fall av fyra, än för 87-88. Här finns dock en osäkerhet bLa. som följd av att den ena gruppen är viktad mot försäljningsstatistik medan den andra är oviktad.

Om årsmodellema 89-90 av mångmilarna jämförs med A60 så är här genom-gående mångmilarmaterialet väsentligt högre nivåer än A60. För NOx ligger exempelvis mångmilarna ca 45 % högre än A60.

En jämförelse av A60 med T 119 kompliceras av att den senare innehåller försäm-= ring., Om medianåldern för slumpmässigt vald bil på väg är ca 7 år så gäller följande:

6 HC, T 119 högre

0 CO, T 119 högre

0 NOx, ungefär lika.

Om T 119 jämförs med mångmilare 89-90 så gäller följande:

0 HC, T 119 högre

0 CO, T 119 högre 0 NOX, T 119 lägre.

Kan den stora skillnaden mellan material 1 och 2 av mångmilare förklaras av skillnaden i körsträcka? Om så är fallet borde rimligen en försämring skild från

noll kunna påvisas. Någon sådan analys har ännu inte genomförts av VTI.

Även om försämring inte kunnat påvisas inom gruppen av ej underkända bilar så kommer totalmodellen att innehålla en försämring i form av andelen under-kända bilar. Denna andel ökar med ökande fordonsålder åtminstone under de första åren.

En central fråga för kalibreringen av SNV-modeller är hur emissionsfaktorer skall väljas för gruppen av bilar fr.o.m. A1 1. Vilka vården är mest representativa, A60 eller mångmilama? Om mångmilama skall användas är en ytterligare fråga om skattningar för årsmodell 87 och 88 skall utnyttjas alternativt att låta 89 och 90 även få representera 87 och 88.

Hur stor betydelse har urvalet? Är småbilama underrepresenterade? Om så vore fallet skulle detta kunna förväntas ha inverkan? Viktning har genomgående utförts men om någon vanlig bil skulle saknas så får den inte heller någon effekt fj på analyserna. Detta skulle kunnat ha undvikits genom att klassindela mätdata

efter fordonsvikt och sedan bilda vikter som beskriver även en sådan fördelning. En annan urvalsfråga gäller mångmilare. Eftersom man av naturliga skäl söker bilar som körts förhållandevis långt kan polisbilar, läkarbilar m.m. vara

överrepre-senterade. Kan dessa förväntas ha annorlunda emissionsfaktorer, allt annat lika, än

andra ägarkategorier?

Om de nya skattningarna av NOx är mera korrekta än degamla är nästa fråga vilka nivåer som kan förväntas för Mkl och 2? Med de hittills använda värdena för Mk3 innebar Mkl och 2 inte någon egentlig skärpning varför oförändrade värden valdes., Eftersom Mkl och 2 innebär lägre gränsvärden och skärpta håll-barhetskrav borde en förbättring kunna förväntas° Medelvärdet för NOx i A60 ligger exempelvis över gränsvärdet för Mkl och 2. Hur stor säkerhetsmarginal behöver tillverkaren ha till gränsvärdet?

Det alternativ som VTI planerar att använda för årsmodellerna fr.o.m. 1991 är att bilda ett index med certiñeringsdata som underlag° På detta sätt skulle emis-sionsfaktorer kunna uppskattas fram t.o.m. årsmodell 95. Denna metod kan för-väntas ge 25-30 % lägre NOx-värden för årsmodell 94 jämfört med 89-90.

1 och med att SNV sedan 1991 haft regeringens uppdrag att utarbeta delar av det gemensamma planeringsunderlag som skall användas i den långsiktiga investe-ringsplaneringen inom transportområdet bör de föreslagna emissionsfaktorerna vara av intresse, se följande sammanställning:

(SNV 1992-04-15)

Grupp

co

HC

Nox"

Före -88, ej kat 30 4,5 2,6 A11, A12 1987- 5,5 0,65 0,78 Miljöklass 2 5,5 0,52 0,31 Miljöklass 1 3,1 0,10 0,27 VTI notat 55-2000 13

1) Erfarenheterna av A12-biiar tyder på att utsläppen kan bli lägre.

Dessa emissionsfaktorer är inte direkt jämförbara med de tidigare sammanställ-ningarna beroende på medelvärdesbildning med avseende på landsbygd/tätort, kallstartförhållanden, försämring och korrektion för luftfuktighet.

Om man jämför emissionsnivåer för bilar som inte klarar tomgångsprovet så avviker mångmilarna (89 och 90) påtagligt från vad som redovisas i MTC 9220 (89). Skillnaderna är följande:

0 mångmilarna väsentligt lägre CO 0 mångmilama väsentligt högre NOX.

Andelen underkända tomgångsprov är väsentligt högre för mångmilarna än vad som observerats vid bilbesiktningen. Är detta ett uttryck för att urvalet är extremt även i annat avseende än själva körsträckan. Den genomsnittliga körsträckan för mångmilare 89-90 är ca 100 000 km, vilket är något högre än vad som kan för-väntas för årsmodell 89 i bilbesiktningen under 1995.

Enligt bilbesiktningen har ca 2,2 % av årsmodell 89 underkänts i tomgångsprovet per år. Detta motsvarar att följ ande andelar underkänts minst en gång:

0 11 % efter 5 år 0 20 % efter 10 år.

Kan man förvänta att andelen underkända per år och årsmodell ökar med ökande

fordonsålder? För årsmodell 89 har andelen underkända stabiliserats på 292 % mellan 4 och 6 års fordonsålder.

Följande skulle kunna vara en rimlig hypotes per årsmodell:

0 att andelen bilar som gått sönder och reparerats ökar för varje år. Efter repara-tion har utsläppen legat på nybilsnivå. För denna grupp borde gälla en tendens till längre tid till nästa fel beroende på att trasiga komponenter ersatts och en höjande tendens som följd av att urvalet skulle kunna representera allt sämre modeller/konstruktioner.

0 att den utgallring som görs av trasiga bilar med "sämre konstruktion" ger en tendens till allt mindre försämring för den återstående gruppen dvs° de som ännu ej gått sönder och med "bättre konstruktion"

0 att utmattningsgränsen kommer allt närmare inom gruppen av bilar som inte reparerats. Tendens till att andelen underkända borde öka.

Vilken blir den resulterande utvecklingen av underkännandefrekvenser?

Enligt underlaget i tabell 1 skulle försämringsbidraget från underkännanden plana ut efter 4-5 år.

För att komma till ett avslut avseende kalibreringen av SNV-modellen borde nästa arbetsinsats vara att genomföra analyser av allt tillgängligt mångmilarmate-rial. Det finns sannolikt ca 50 mätningar för 87-88 som ännu inte utnyttjats., Detta förutsätter dock att det bedöms vara rimligt att utnyttja mångmilardata för kali-brering.

HC

,

ÅB

O-bi

la

r

<3 :OEM mmbooo mmmmm M man _ Cd 30 00 0 4000 0 50 000 60 00 0 7000 0 80 000 20 00 0 0 . Ma tars täl ln in g, k m

VTI notat 55-2000 CO, As o-bi la r Mät ar st äl lnin g, k m 80 00 0 oA rs mo de n 19 89 .År smod el l 19 90 Fi ur2

id. 2 (17)

Bilaga 1

un i '5 U! UH §1 31 81 §W 00 00 17 00 00 8 00 00 9 00 00 !_ 00 00 8 5:

:s

m.

3

5

:2

H3

ooo m-m m: 30: :.>

mäm

i

JB

IM

'O

QV

'X

ON

VTI nOtat 55-2000 HC s o m fun kt io nav ac kum ul er ad kör st räc ka (l SO « AÅr sm odeI l 1991 -9 3 [j Är sm od ell 19 89 -90 3, 00 -oÅr smod en 19 87 -8 8 ;L SD « :A OC « 1. 50 w 1, 00 * E] CL SO * [J

1:

(3

91

30

23

63

?

1

5

°D

E] [3

A

U

D

^

üüñ

p

å

D

(L OU ' * I 0 50 00 0 L T 10 0000 15 0000 20 00 00 2500 00 Fi ur4 Bilaga 1 Sid. 4 (17)

VTI n0tat 55-2000 C Os o m fun kt io n av ackum ul erad kör st räc ka 25.0 0 -20 ,0 0 « AÅr sm od el l19 91 -9 3 DÅr smod eI l19 89 -9 0 oÅr sm odel l 19 87 -88 15 ,00 0 10 ,0 0 1 5, 00 db O O 0, 00 1 ; 0 50 00 0 1000 00 15 0000 20 00 00 *_ 11 25 00 00 Fi ur5 Sid. 5(17)Bilaga 1

VTI notat 55-2000 N Ox s o m fun kt iøn av ack um ul e r a d kör st räc ka Fi ur6 2, 50 AÅrsm od el l 19 91 .93 DÅr sm od ell 19 89 .90 oÅr sm odel l 1987 -8 8 2. 00 -L 0 1,50 *5 Bllaga 1

Sid. 6 (17)

C] D 1, 00 -> 0, 50 4> 0. 00 -w : *i 0 50 00 0 10 00 00 15 00 00 20 00 00 25 00 00

Tabell 1

UNDERKÄNNANDEFREKVENS FÖR PERSONBILA

- AVGASRENING

Bilaga Sid. 7 (17)l

R PÅ POS 3.5

_Besiktningsár

Årsmodeål

Ande! underkända 0/0

1991

1989

1.5

1993

1989

2.2

1990

0,7

1991

1.0

1994

1989

2.2

1990

1.6

1991

0.9

1992

0.6

1995

1989

2.2

1990

1.7

1991

1.2

1992

0.7

1993

0.4

För besiktningsåret 1992 finns inga uppgifter tillgängnga

VTI notat 55-2000

_..-..___.... ...-_...-v..-...--.N.--?

VTI notat 55-2000 Sk at tn in g av em is si on sf ak to re r för nya bi la roc h för säm ri ng

l

i

l

l

Da ta un de rl ag : F4 0-bi la r, dvs t om år sm od el l 19 82. Ur de "6 0 bi la rna" , 23 st ob se rva ti on er .

l

l i

l

l

l

i

J

Fun kt io ns an sa ts : Y= A* e xp (B *s )där y är em .vär de n :0 ch s väg mät ar st äl ln ing i1 0 ÖO O-ta ls km

GL

Mi

SA

S

l

l l l \( " n me d fe t oc h kur si ve rad sti lär ej si gn if ik an ta på 95 °/ o-niván . re gr es si on sana lys en ha r vi kt ni ng sk et t me d anta le t sål da /m et od am il j. p å_ . 2 . -2 -. . . . . -A Stan da rd fe l 95 % konf . in te rva ll f 8 Ko rr y -För kl . E m i s s i o n s A " B ll un dre yh att gr ad m e d e r U D C C O 14 ,1 0 0, 03 45 0, 04 03 -0 ,0 49 27 0, 11 82 7 0, 1992 0 0, 0396 8 20 ,748 HC 1, 31 0,03 87 6 0, 01 73 0, 00 27 8 0,07 47 4 0, 5002 6 0, 2502 6 1, 868 N O x 1,45 -0 ,0 07 39 0, 02 38 -0 ,0 56 93 0, 04 21 5 0, 10 86 2 0,01 18 0 1, 40 2 Fa s 1 C O 16 ,7 5 0, 02 07 0, 02 42 -0 ,029 53 0, 0709 3 0, 17 18 8 0, 02 95 4 20 ,7 62 H C 1, 82 0, 02 29 0, 01 61 -0 ,0 10 53 0,05 63 3 0,30 52 0 0, 0931 5 2,25 1

_N

OX

2, 02 -0 ,0 11 5 0, 0250 -0 ,0 63 44 0, 04 04 4 0, 10 14 4 0,01 02 9 1,90 6 Fa s 2 C O 15 ,4 2 0,03 43 3 0, 04 99 -0 ,0 69 44 0,13 81 0 0, 1974 1 0, 0389 7 23 ,4 84 HC 1, 21 0, 04 8 0, 02 69 -0,0 08 01 0, 1040 1 0, 44 254 0, 19 58 4 1, 90 6 N O x 1, 04 -0,0 02 29 0, 03 00 -0 ,0 64 67 0, 06 00 9 0, 06 93 4 0,00 48 1 1, 07 5 Fa s 3 C O 9, 77 0, 03 99 0, 04 75 -0 ,0 58 92 0, 13 87 2 0,15 28 2 0,02 33 5 15 ,5 14 HC 1, 13 0, 03 08 8 0,01 81 -0 ,0 06 85 0, 06 86 1 0, 39 09 8 0, 15 287 1, 507 N O x 1, 75 -0 ,0 098 0, 02 08 -0 ,0 52 99 0, 03 33 7 0, 14 44 0 0,02 08 5 1, 64 5 H D C C O 6, 56 0, 03 49 0, 05 76 -0 ,0 84 91 0, 15 47 6 0, 08 70 2 0, 00 75 7 10 ,4 31 HC 0, 81 -0 ,0 025 0, 02 37 -0,0 51 77 0, 0468 3 0, 0628 8 0, 00 395 0,82 1 N 0 x 1, 77 -0 ,0 07 6 0, 02 56 -0 ,060 85 0, 0456 9

0,05 694 0, 00 324

1,72 1 Tabell 2 Bilaga 1 Sid. 8 (17)

VTI notat 55-2000 Sk at tn in g av emis si on sf ak to re r för nya bi la r pc h för säm ri ng

i

i

l

*

i

l . Da ta un derl ag : A1 O-bi la r, dvs fro m år sm od el l 19 85 .Ur de "6 0 bi la rn a" , 21 st ob se rva ti on er .

i

i

i

i

l

l

i

Fun kt ic ns an sa ts : Y= A* exp (B*s ) där y är em .vär de noc h s väq mät ar st äl ln ing i1 0 OO O-ta ls k m G L M iS A S i 1, l 1 1 i va rg en me d fe to ch kur si ve ra d sti l ärej si gn if ik an ta på 95 CV o-ni vát n. mg re ss io nsan al ys en ha r vi kt ni ng sk et t me d an ta le tsål da /m ot or fa mi u

Ij.

i

St an da rd fe 95 °/o ko nf. in te rva ll f B Ko rr y

-För

kâl

.

Em is si on s-A B I I B I I un dr e övr e yh at t gr ad m e d e l v U D C C O 12 ,3 0 0, 01 54 0,08 85 40 ,1 69 50 0, 20 03 0 0, 14 58 0 0,02 12 6 14 ,0 57 H C 1, 80 -0 ,0 29 5 0, 0546 -0 ,1 43 59 0, 08 45 9 0, 16 16 3 0,02 61 2 1, 77 7 N O X 1, 33 0, 00 29 7 0, 05 70

50

,1

16

24

0, 12 21 8 0, 01 25 3 0, 0001 6 1,40 3 Fa s 1 C O 19 ,3 4 0, 0135 0, 09 11 -0 ,1 7696 0, 20 39 6 0, 18 21 7 0, 03 31 9 22 ,3 38 H C 2, 48 -0 ,0 17 5 0, 05 74 -0 ,1 37 42 0, 1024 2 0,05 19 6 0, 0027 0 2,51 0 NO X 1, 76 -0 ,0 44 5 0,05 68 -0 ,1 63 25 0, 07 42 5 0, 13 85 5 0, 01 92 0 1, 69 3 0,01 16 0, 09 22 -0 ,1 8119 0, 20 439 0, 10 19 7 0, 01 04 0 12 ,9 86 -0 ,0 37 0, 06 83 -0 ,179 43 0, 1062 3 0, 1704 6 0, 02 906 1,65 4 0, 02 66 0, 05 91 -0 ,0 96 82 0,15 00 2 0,08 92 0 0, 0079 6 1, 12 1 0, 023 0, 11 10 02 08 91 0, 25 49 1 0, 1367 6 0, 01 870 9,85 6 -0 ,0 27 7 0, 05 13 -0 ,1 35 00 0, 07 960 0, 1892 3

0,

03

58

1

1,45 8 0, 00 64 0, 06 21 -0 ,1 2339 0, 13 611 0, 02 29 9 0, 00 05 3 1, 72 0 H D C C 0 3, 00 0, 11 88 0,16 38 -0 ,2 23 47 0, 46 10 7 0, 24 31 8 0, 05 91 4 5, 88 4 H C 0, 70 0, 0187 0, 06 16 -0 ,110 09 0,14 74 9 0,11 39 0 0,01 29 7 0,76 9 N O X 1, 82 -0 ,0 15 9

0,

07

79

-0 ,1 78 69 0, 14 689 0, 04 77 8 0, 00 22 8 1, 91 7 Tabell 3

Sid. 9 (17)

Bilaga 1

VTI notat 55-2000 in g vi d tät or tskör ni ng m e d varm mo to r Sk at tn in g av ka ll st ar ts ti ll äg g oc h för br uk n i l i

i

i

l l Da ta unde rl ag : F4 0-bi la r, dvs t o m år sm odel l 19 82 , ur

de

"6

0b

ila

rn

a" , 23 st obse rva ti on er . 1 L

i

I

i

Fun kt io nsan sa ts : Y= A* exp (B *s ) där y är em .vär de n oc h s vä mät ar st äl ln in gi w OO O-tals km 12 ob se rva ti on er (G LM iS AS )

l

fe t oc h kur si ve ra d sti lär ej si gn if ik an ta på 95O/ o-ni vån . ss io ns an al ys en ha r vi kt ni ng sk et t me d an ta let sål da /b il mo de Stan da rd fe l 95 % ko nf . in terva ll f B Ko rr y -För kl. Em issi on s-A ll B N un dr e övr e yh at t gr ad mede lvär de Ka ll st ar ts ti ll äg g,g/ st ar t C 0 (s äc k1 -s äc k3 )*5, 8 (2 1 st ob s) 14 0,10 68 0,07 07 -0 ,040 3 0, 2539 -0 ,0 06 59 0, 00 00 4 30 ,3 38 HC (s äc k1 -s äc k3 )* 5, 8

4,4

1

-0,0 22 0 0, 05 17 -0 ,1 291 0, 08 51 -0 ,0 96 83 0, 00 93 8 4, 30 2 NO x (s äc k1 -s äc k3 )* 5, 8 (12 st ob s) 1, 89 0, 00 05 1 0, 07 55 -0 ,1 656 0, 16 66 -0 ,0 19 54 0, 00 03 8 1, 50 8 Va rm tät or t, g/ km

co

(s

äc

k2

*6

,2

+s

äc

k3

*5

,8

)/

12

12 ,7 0, 03 66 5 0, 04 85 -0 ,0 63 7 0, 13 70 0, 18 35 0 0,03 36 7 19 ,6 67

HC

(s

äc

k2

*6

,2

+s

äc

k3

*5

,8

)l

12

1, 17 0, 04 09 7 0, 02 25 -0 ,0 05 5 0,08 74 0, 4400 3 0, 19 363 1, 71 5 N 0 x (s äc k2 '6 ,2 +s äc k3 *5 ,8 )/ 12 1,39 -0 ,0 07 3 0, 02 35 -0 ,056 0 0,04 14 0, 11 25 7 0, 01 267 1,34 8

Da ta un derl ag : A1 0-bi la r, dvs fr0 m år sm od el l 19 85 , urde "6 0 bi la rn a" , 21 stob se rva ti on er . ll

l

l

l

Fun kt ions an sa ts : Y= A* exp (B *s ) där y är em .vä rd enoc h s väg mät ar stäl ln in g i1 0 OO O-ta ls km G L M iS AS St an da rd fe l 95 °/o ko nf . in te rva ll f B Ko rr y -För kl. Emis si on

s-för

"B"

un d r e övr e yh aü gr ad me de lvär de Ka ll st ar tsti ll äg g, g/ st ar t r C 0 (s äc k1 -s äc k3 )* 5, 8

HC

(s

äc

k1

-s

äc

k3

)*

5,

8

56,8 0, 04 35 0, 10 79 -0,1 82 0 0, 2690 0, 17 77 3 0, 03 159 72 ,147 5, 16 0, 01 59 0, 10 27 -0 ,1 98 7 0, 23 05 0, 06 17 2 0,00 38 1 6, 09 6 NO x (s äc kt -s äc k3 )* 5, 8 (1 1 st ob s) 0, 86 4 -0 ,0 07 1 0, 26 20 -0,5 83 6 0, 56 94 0, 2780 4 0,07 73 1 -O ,1 59 V a r m tät or t, gl km C 0 (s äo k2 *6,2 +s äc k3 *5 ,8 )/ 12 9, 77 0, 01 90 0, 0967 -0 ,1 83 2 0, 22 12 0, 12 34 0 0, 01 52 3 11 ,4 87 H C (s äc k2 *6,2 +s äc k3 *5 ,8 )l 12 1, 58 -0 ,0 33 0 0,05 80 -0 ,154 1 0, 0882 0, 18 89 3 0, 03 569 1,56 0 N O x (s äc k2 '6 ,2 +s äc k3 *5 ,8)/ 12 1, 30 5 0, 01 52 0, 05 98 -0 ,1 09 9 0, 14 02 0, 05 04 5 0, 00 25 5 1, 40 8

Tabell 4 Bilaga 1 Sid. 10 (17)

VTI notat: 55-2000

l

l

l

Sk at tn in gav em is si on sf akto re r för nya bi la r oc h för säm ri ng

l

Da

ta

un

de

rl

ag

:

AS

G-bi

la

r,

år

sm

od

el

l

19

89

oc

h

19

90

.

14

6

st

ob

s

. -_ . . _ _ . . . _ . . _ _ -Fun kt io ns an sa ts :Y= A* exp (B *s ) där y är em .vär den oc h s vä gmät ar st äl lnin g _i_ _km

l

l

Vâåd fâ me d le toc h kur si ve ra d sti lär ej si gn if ik an ta på 95 °/ o-ni ván . . . . _ _ _ _ W . . . . . P . . -I v I 0 0 Vi cl regr es sm ns an al ys en ha r Vi kt nl ng sk et t med an ta le t sål da /mot or fa mi lj .

CD

Stah äár df el 95 °/o ko nf. in te rva ll f B Ko rr y -för "8 " un dre övr e yhaü Emis si on s-°/o ök ning me delv 0-80 00 0 km _ U D C C 0 1, 28 5 2, 99 E-06 1, 84 E-06 -6 ,1 6E -0 7 6, 60 E-06 -0 ,0 0918 . -_ _ _ , 0,00 00 8 27 ,0 1, 73 9 HC 0, 11 90, 00 00 04 9 2, 17 E-06 6, 47 E-07 9, 15 E-06 0,08 66 5 0, 00 75 1 0,16 6 48,0 N O X 0, 15 8 6, 33 E-06 3, 51 E-06 -5 ,5 0E -0 7 1,32 E-05 0, 09 35 5 0, 00 87 5 0,26 5 65 ,9 NO x, hwy 0, 09 2 1,?B E-06 5, 50 E-06 -9 ,0 0E-0 6 1, 26 E-'0 5 0, 06 35 1 0, 0040 3 0, 17 4 ,15, 3 HC, avd un st . 1, 25 4

-4

,4

BE

-0

6

5, 55 E-06 -1 ,5 4E -05 6,40 E-O6 -0 ,0 25 64 0, 00 06 6 1,77 1 -3 0,1 Fa s 1 C O 4, 35 9 1, 31 E-06 1,87 E-06 -2 ,36E -0 6

4:

98

'E

-0

6

HC 0, 43 4, 32 E-06 2,09 E-06 2,24 E-07 8, 42 E-06 '1 0, 07 476 0,00 55 9 5, 10 7 11 ,0 0, 0781 6 0,00 61 1 0, 559 41 ,3 N 0 x 0, 335 6, 98 E-06 2, 75 E-06 1, 59 E-06 1, 24 E-05 0, 15 85 0 0, 02 51 2 0,51 6 74,8 Fa s 2 CO 0, 32 3, 52 E-06 5,22 E-06 -6,7 1E -0 6 1, 38 E-05 0,09 60 8 0, 00 92 3 0,74 7 32,5

HC

0, 0191 9, 58 E-06 4, 32 E-06 1, 11 E-06 1, 80 E-05 0, 11 165 0, 0124 7 0, 04 76 115, 2 N O x

00

85

4

3, 64 E-06

5_,

_51

_E-

0_6

-7

,1

6E

-0

6

1,

44

E-05

q

_0

,0

36

50

0, 0013 3 0, 17 1 33 ,8 Fa s 3 CO 0, 61 7 5, 29 E-06 3, 41 E-06 -1 ,3 9E-0 6 H C 0, 05 09 7, 36 E-06 1, 20 E-05 -0 ,0 47 37 0, 0022 4 1, 09 7 52 ,7

3,

74

E-06

2,

96

E-08

1, 47 E-05 N O x 0,15 5 4, 94 E-06

4,33 E-06 -3 ,5 5E -06 0,00 84 5 0,00 00 7 0, 09 7 80 ,2 1, 34 505 0, 0851 4

0,00 72 5 0, 26 2 48 ,5

1 Tabell 5 Bilaga 1 Sid. 11 (17)

-\ák at tn in g av kall st ar ts ti ll äggp ch för br uk ni ngvi d tät or ts kör ni ng m e d va rm mo to r _ l m _ Da ta un de rl ag :AS G-bi la r, år sm od ell 19 89 oc h 19 90 . 146 st ob s

Fun

kt

io

ns

an

sa

ts

:

Y=

A*

exp

.§§;

ai

_d

;är

-vår

he

rr

rvär

de

n

OC

H

3

väg

mät

ar

st

äl

ln

in

g

ik

m

1

l

l

Vär de fl j'ne d fe t oc h kur si ve ra d sti lär ej _s ig ni fi ka nt a på 95 °/ o-ni ván . Vi dr e' gf es sl on sa na lysen ha r vi kt ni ng sk et t med an ta le t sål da /m et odam il j. @ tre ha rk or ri gera ts

*l*

l

1

__

L

.

0

.

St an da rd fel 95 °/o konf . in te rva ll f 8 Ko rr y -för "B " undr e övr e

yh

aü

För kl . Em i. 0-80 000 k m gr ad m ed e l v Ka ll st arts ti ll äg g, g/ st ar t -. _ M . . C 0 (s äck1 -s äc k3 '0 ,8 7) *5 ,8 21 ,3 4, 11 E-07 2,34 E-06 -4,1 8E -0 6 5,00 E-06 -0 ,0 61 79 0, 00 382

24,

1

3, 3

HC

(s

äc

kl

-s

äc

k3

*0

,8

67

)'

5,

8

2,

03

5,

08

5-

06

'

2,

48

E-06

2,

21

E-O7

9,

9

'4

E-06

0, 08 55 7 0, 00 73 2 2, 75 50 ,2

NO

x(

säc

k1

-s

äc

k3

'0

,7

88

)*

5,

8

1,

14

7,

36

E-

06

3,

04

E-06

1,

4O

E-06

1,

33

E-05

0, 17 66 9 0, 03 12 2 1, 8 80 ,2 Va rm tät or t, g/ km

co

(såc

k2'

6,2

+säc

k3*

5,8

*0,

87)

/12

0,4

31

5,

42

5-05

3,

71

E-06

-1

,8

5E

-0

6

1,

27

5-05

0,02 77 9 0, 00 07 7 0, 84 8 54,3

HC

(s

äc

k2

*6

,2

+s

äc

k3

*5

,8

*0

,8

67

)/

12

0,

03

2

8,

29

E-06

3,

74

E-

06

9,

58

E-O7

1,

_5

6E

-0

5

0, 05 98 1 0, 0035 8 0,06 53 94 ,1 N0 x (såc k2 '6 ,2 +s åc k3 *5 ,8*0 ,7 88 )/ 12 0,10 9 4, 07 E-06 4, 62 E-06 -4 ,9 8E -0 6

fel E-05 0, 06 17 6 0, 00 381 0,18 8 38 ,5 VTI notat 55-2000 Tabell 6 Bilaga 1_ Sid. 12 (17)

Bilaga 1

Sid. 13 (17) Tabell 7

Vehlcle No,make, Yeo Odometer UDC-results (g/km) (1110 km)

model: ar: (km): CO HC N0x 002 FC 1 Mazda 323 88 79400 1,88 0,15 0,19 185,24 0,80 2 SAAB 900 is 87 119400 129 0,40 0,36 230,04 0,99 3 VOLVO 740 GL 87 149000 2,17 0,47 0,39 236,65 1,02 4 VOLVO 740 88 57000 2,05 0,17 0,27 239,06 1,03 5 VOLVO 740GLE 88 105000 1,78 0,19 0,43 228,25 0,98 6 Nissan Micra GL 88 67500 1,84 0,10 0,42 126.29 0,55 7 VOLVO 740 GL 88 74000 1,68 0,34 0,23 241,93 1,04

8 Oáel Acona 2.0i 87 73000 1,77 0,11 0,30 189,63 0,82

9 SAAB 9000 i 87 84000 ' 1,72 0,34 027 258,06 1,11

10 Opel Omega 2.0i 87 97000 2,31 0,14 0,40 245,74 1,06

11 Nissan Sunny 88 70400 2,11 0,19 0,24 194,78 0,84 12 Opel Kadett 1.61 87 85700 1,15 0,17 029 173.99 0,75 13 Mazda 323 LX 1.6i 87 143700 2,78 0,21 0,69 191,40 0,83 14 Audi 100 88 128400 1,36 0,34 0,21 234,08 1,01 15 VW Golf CL 88 96200 1,40 0,13 0,20 207,60 0,89 16 SAAB 9000i 88 89500 1,69 0,26 0,27 242,93 1,04 17 Opel Omega 2.01 87 90700 2,78 0,30 0,30 258,25 1,12 18 Mitsubishl Galant 87 77100 7,56 0,83 0,46 240,03 1,08 19 Ford Scorplo 2.9l 87 117200- 13,46 0,97 0,38 327,99 1,49 20 VOLVO 745 GL 87 96600 1,54 0,32 0,20 235,22 1,01 21 VOLVO 740 GL 88 51000 2,14 0,17 0,33 247,30 1,06 22 Mitsubishi Galant 87 65800 3,52 0,45 0,30 229,63 1,00

23 Fiat Cnoma LE. 88 94500 2,59 0,39 0,40 231,97 1,01

24 Mercedes B 200 88 111100 3,48 0,27 0,88 255,54 1,11

25 Toyota Camry GLl 87 74900 1,24 0,26 0,32 213,46 0,92

Number of vehicles: 25

Mean value, all vehicles: 91924 2,69 0,31 0,35 226,60 0,98

Standard deviation: 25303 2,58 0,21 0,15 37,48 0,17

Number of vehicles: 23

Mean value, except 18 and 19: 91470 2,01 0,26 0,34 21,61 0,96

Standard devlatlon: 25675 0,65 0,11 0,16 32,11 0,14

Number of vehicles: 10

Mean value (< 80000 km): 69010 2.58 0.28 0,31 210,74 0,91

Standard deviation: 9019 1,85 0,22 0,08 37,74 0,17

Number of vehicles: 9

Mean value, exc.18 (< 80000 km): 68111 2,03 0.22 0.29 207,48 0,90

Standard deviatlon: 9078 0,62 0,12 0,07 38,51 0,16

Number of vehicles: 15

Mean value ( 80000 km): 107200 2,77 0,33 0,38 237,18 1,03

Standard deviation: 20498 3,03 0,20 0,19 34,54 0,16

Number of vehicles: 14

Mean value, exc.19 ( 80000 km): 106486 2,00 0,28 0,38 230,69 0,99

Standard devlation: 21078 0,70 0,10 0,19 24,60 0,11

Limit value? 2,1 0,25 0,62

Bilaga 1

Sid. 14 (17)

Tabell 8

Vehlcle No, Emlsslon _HQC-results (g/km) (I/10km) (1/10 km) ( °/.) (ppm)

Control System: "N02 002 FC Mix FC CO-ldle HC-Idle

1 CAT 0,08 129,94 0,55 0,69 0,00 20 2 CAT/OTR 0,17 189,59 0,81 0,91 0,03 41 3 CAT 0,24 159,13 0,68 0,87 0,02 35 4 CAT 0,06 176,20 0,76 0,91 0,00 4 5 CAT 0,17 157,25 0,67 0,84 0,01 9 6 EGR/PLS/CAT/OTR 0,48 89,02 0,38 0,47 0,00 1 7 CAT 0,05 152,30 0,65 0,86 0,01 4 8 CAT 0,24 127,93 0,54 0,69 0,01 0 9 CAT/OTR 0,09 146,64 0,63 0,89 0,00 0 10 CAT 0,14 183,82 0,78 0,93 0,01 5 11 PLS/EGR/CAT/OTR 0,30 146,65 0,62 0,74 0,00 9 12 CAT 0,07 109,77 0,47 0,62 0,03 53 13 CAT 0,64 141,89 0,61 0,73 0,09 19 14 CAT 0,09 161,18 0,69 0,86 0,02 2 15 CAT 0,37 140,65 0,60 0,76 0,01 4 ' 16 CAT/OTR 0,05 147,93 0,63 0,86 0,01 2 17 CAT 0,10 18627 0,79 0,97 0,09 12 18 EGR/CAT 0,45 160,77 0,71 0,91 19 EGR/CAT/OTR 0,73 254,19 1,12 1,32 0,75 128 20 CAT 0,03 167,53 0,72 0,88 0,04 64 21 CAT 0,12 160,07 0,68 0,89 0,00 8 22 EGR/CAT 0,22 163,31 0,70 0,87 0,05 67 23 CAT/GTR 0,20 137,30 0,59 0,82 0,01 6 24 CAT/OTR 0,49 161,68 0,69 0,92 0,01 3 25 EGR/CAR 0,19 146,81 0,62 0,78 0,00 7

Mean value, all vehlcles: 0,23 155,91 0,67 0,84 0,05 22

Standard devlation: 0,19 30,53 0,14 0,15 0,15 30 Mean value (<80000 km): 0,22 145,30 0,62 0,78 0,01 _ 13 Standard deviatlon: 0,15 24,71 0,11 0,14 0,02 21 Mean value ( 80000 km): 024 162,99 0,70 0,88 0,08 27 Standard devlaüon: 0,22 32,74 0,15 0,15 0,19 34 Limit values: 0,76 0,5 100 VTI notat 55-2000

VTI notat 55-2000 Sk at tn ing av em is si on sf ak to re r för nya bi la r oc h för säm ri ng

l

i i i Da ta un de rl ag : Mán gm ilar e, år sm od el l 19 88 , 11 st ob se rva ti on er . Bi la r s o m ej klar at to mg ån gs pr ove t (a ntin ge n C O el H C el båd a) utes lut na . Fun kt io ns an sa ts : Y= A* e G L MiS AS 1 xp (B *s ) där y är em .vär de noc h s väg mät ar st älln in g i1 0 OO O-ta ls km i I 1 Vär de n me d fe t oc h kur si ve ra d sti l är ej si gn if ikan ta på 95 °/ o-ni vån . gr

1

v eg re ss io ns anal ys en ha r vi kt ni ng sk et t rn ed anta le t sål da /m ot or fa mi lj . St an da rd fel 95 % ko nf . inte rva ll f B Ko rr y -För kl . Em is si on sEr hi ss io ns mede lv. A I I B I I un dr e övr e yh an gr ad m e d e l v ff or do n som ej kl ar at U D C to mg ångs pr ove t (1st ) C O 2, 83 0, 02 08 0, 02 14 -0 ,0 26 92 0, 06 85 2 0,28 01 4 0,07 84 8 3, 99 1 7, 20 H C 0, 34 7 0, 02 11 0, 03 31 -0 ,0 52 62 0, 09 48 2 0,14 46 9 0,02 09 4 0, 54 5 0,98 N O x 0, 77 5 -0 ,0 03 3 0, 03 73 -0 ,0 8654 0, 07 99 4 0, 03 865 0, 00 14 9 0, 91 4 1, 87 NO x, hwy 0, 45 2 0, 00 25 3 0,06 38 -0 ,1 39 67 0, 14 47 3 0, 03 52 4 0, 00 12 4 0, 84 6 2, 25 Fa s 1 C O 8, 33 0, 00 21 3 0, 00 99 -0 ,0 19 98 0, 02 42 4 0, 07 37 2 0,00 54 3 8, 70 6 9, 52 HC 0, 78 0, 01 98 0, 0104 -0 ,0 03 47 0, 04 30 7 0, 60 58 2 0, 36 70 2 1, 03 0 1, 21 N O X 0, 90 7 0, 00 72 9 0, 0320 -0 ,0 64 13 0, 07 87 1 0, 04 51 4 0, 00 20 4 1, 16 0 2, 27 Fa s 2 C O 0, 81 3 0, 05 93 0, 05 61 -0 ,0 65 75 0, 18 43 5 0, 30 96 6 0, 09 58 9 2, 61 5 6, 73 H C 0, 09 15 0, 05 1 0, 07 93 -0 ,1 25 80 0, 22 78 0 -0 ,0 15 70 0, 00 02 5 0, 38 7 0, 88 NO X 0, 72 5 -0 ,0 138 0, 03 72 -0 ,0 96 75 0, 06 91 5 0, 10 29 7 0, 01 06 0 0, 74 7 1, 49 Fa s 3 C 0 1,3 0, 04 69 0, 04 19 -0 ,0 46 52 0, 14 03 2 0, 28 03 7 0, 07 86 1 3, 04 9 6, 16 H C 0, 13 6 0, 06 09 0,05 91 -0 ,0 70 84 0, 19 264 0, 19 205 0, 03 688 0,47 5 1, 00 N O X 0, 74 9 0, 00 06 0,04 76 -0 ,105 52 0, 1067 8 0, 00 008 1, 046 2, 30 . --0 ,0 0878 En fe 1a kt ig kör sträc ka , 23 00 0 ist ä1 1e t för 23 000 0 km , ha r st ört an a1 ys er na . Tabell 9 Bilaga 1 Sid. 15 (17)

Sk at tn in g av em is si on sfak to re r för nya bi la r oc h för säm ri ng l l l

l

l

l

1

I

Da ta un de rl ag : Mån gm il ar e, år sm od el l 1989 + 19 90 , 31 st ob se rva ti on er (d oc k 28 stför N O x HW Y) * Bi la r s o m ej klar at to mg ån gs pr ove t (a nt inge n C O el H C el båd a) utes lut na . | Fun kt io ns an sa ts : Y= A*exp (B *s ) där y är em .vär den oc h s vä mät ar st äl ln in g i10 OO O-ta ls k m

oli

v)

iS

AS

l

l

l

l

me d fet oc h kur si ve ra d stilär ej si gn if ik an ta på 95 °/ o-ni ván . re ss io ns an al ys en ha r vi kt ni ng sk et tm ed an ta le t sål da /m ot or la mi ll j. St an da rd fe 95 % ko nf . in te rva ll fB för "B " un dr e övr e Tabell 10

För kl . grad Ko rr y -yhau Em is sion s-m ede l v Vi kt at emis si on sm ed elv. A B VTI notat 55-2000 ff or do n so m ejkl ar at U D C to mg ån gspr ove t (7 st ) C O 1, 71 0, 01 64 0, 02 45 -0 ,0 33 63 0, 0664 3 0, 09 454 0, 00 89 4 2,17 3 8,53 H C 0, 19 4 0, 00 05 99 0, 02 29 -0 ,0 46 03 0, 04 72 3 -0,1 03 81 0,01 07 8 0, 21 4 1, 53 N 0 x 0, 299 0, 0056 5 0, 03 56 -0 ,067 00 0, 07 83 0 0, 02 303 0, 00 05 3 0, 382 2, 13 NO x, hwy 0, 20 2 -0 ,0 05 29 0, 05 00 -0 ,1 06 78 0, 0962 0 -0 ,1 74 77 0, 03 054 0,24 7 1, 67 Fa s 1 C 0 4, 77 0, 02 5 1 0, 01 85 -0 ,0 1267 0, 06 28 7 0, 22 51 6 0, 05 07 0 6, 25 3 10 ,9 6 HC 0, 68 1 -0 ,0 0463 0, 02 09 -0 ,0 4724 0, 03 79 8 0, 13 002 0, 01 69 1 0, 71 0 1, 82 N 0 x 0, 565 0, 00 8 0, 02 66 -0 ,0 46 29 0, 0622 9 0,06 88 5 0, 00 474 0, 67 9 2, 65 Fa s 2 C 0 0, 48 1 0, 01 63 0,07 10 -0 ,1 28 50 0, 16 11 0 -0 ,0 00 11 0, 00 00 0 1, 02 5 8, 78 HC 0, 03 18 0, 03 3 0, 0502 -0 ,0 69 87 0, 13 48 7 0, 05 49 7 0,00 30 2 0, 06 4 1, 55 N O x 0, 19 5 -0 ,0 07 96 0, 0530 -0 ,1 16 09 0, 10 01 7 0, 07 13 1

0,

00

50

9

_A

0,

26

2

1, 83 4 Fa s 3 C O 1, 09 -0 ,0 08 94 0, 03 85 -0,0 87 57 0,06 96 9 0, 0237 6 0, 00 056 1, 26 8 6, 23 H C 0, 09 67 -0 ,0 04 1 0, 04 03 -0 ,086 22 0, 0780 2 0, 09 143 0, 00 836 0,12 1 1, 26 N 0 x 0, 228 0, 02 83

0,

04

44

-0,0 62 28 0, 11 888 0, 11 898 0, 01 416 0, 38 3 2, 31 En fe la kt ig kör st räc ka . Bilaga 1 Sid. 16 (17)

VTI notat 55-2000 Sk at tn in g av ka ll st ar ts ti ll äg g oc h för br uk ni ng vid tät or ts kör ni ng m e d va rm mo to r

Da

ta

un

dêr

la

g:

Mån

gm

il

ar

e,

år

sm

od

el

l

19

88

.

V'

l

l

Fun kt io ns an sa ts : Y= A*exp (B *s ) där y är em .vär de n och s väg mät ar st äl ln in gi 10 OO O-ta ls km Bi la r s o m ej kl ar at to mg ån gs pr ove t (a nt in ge n C 0 el H C el båd a) utes lut na . 7 l 11 ob sg iya ti on er (G LM i SA S) I l l W fet oc h kur si ve ra ds til är ej sig nif ika nta på 95 cVo -nl ván . Vi d re gres si on sa na lys en ha r vi kt nl ng sk et t me d an ta let sål da /b il mo de ll . Sâc k tr eh ar ko rr ig er at s Vi kt at em is si on sm edel v. St an da rd fel 95 °/o ko nf . in terva ll f 8 Ko rr y -För kl . Em is si on s-ff or do n som ej kl ar at för "B " un dr e övr e yhaü grad mede lvär de to mg án gs prove t (1 st) Ka ll st ar ts ti ll äg g, gl st ar t C0 (s äc k1 -s äc k3 *0 ,8 7) *5 ,8 37 ,3 -0 ,0 06 2 0,00 99 -0 ,0 28 0 0, 0156 0, 1847 9 0, 03 415 35 ,110 24 ,13 HC (s äc kt -s äc k3 *0 ,8 67 )* 5, 8 2, 34 0, 02 57 0, 02 02 -0 ,0 17 8 0,07 12 0, 32 934 0, 10 846 3,58 3 1,99 N0 x (s äc k1 -s äc k3 '0 ,7 88 )* 5, 8 1, 7 0, 00 15 0, 02 53 -0 ,0 54 2 0, 05 71 0, 1508 9 0, 02 277 1,94 6 2, 63 Va rm tät or t, gl km C 0 (s äc k2 *6 ,2 +säc k3 *5 ,8 *0 ,8 7) /1 0, 96 7 0, 05 44 0, 04 74 -0,0 49 8 0, 15 86 0, 31 36 4 0, 09 83 7 2, 63 3 6, 07 HC (s åc k2 *6 ,2 +s äc k3 '5 ,8 *0 ,8 67 )/ ' 0, 10 7 0, 05 52 0, 06 77 -0 ,0 92 8 0, 2052 0, 07 52 6 0, 00 56 6 0, 399 0, 88 N0 x (s äc k2 *6 ,2 +s äc k3*5 ,8 *0 ,7 88 0, 67 6 -0 ,007 8 0, 04 11 -0 ,0 98 2 0, 08 26 0, 0517 9 0,00 26 8 0, 78 4 1, 65

Da ta un de rl ag : Mån gm il ar e, år sm od el l 19 89 oc h 19 90 . l

l

l

l

Fun kt io ns an sa ts : Y= A* exp (B *s) där y är em .vär de n oc h s väg mät ar st äl ln in g i1 0 DO D-ta lsk m Bi la r s o m ej klar at to mg ån gs pr ove t (a nt inge n C 0 el H C el båd a) ut es lut na . 31 ob serva ti on er (ut om för N 0 x ka ll st ar ts till äg g, 30 st ) (G LM iS AS ) Vikt at em is si onsm ed el v. St an dard fe l 95 % ko nf. in te rva ll f B Ko rr y -Förkl . Em is si on s-ff or do n som ej kl ar at för "B " un dre övr e yh at t gr ad me de lvär de to mg ångs pr ove t (7 st) Ka ll st ar ts ti ll äg g, gl st ar t CO (s äc kt -s äc k3 '0 ,8 7) *5 ,8 21 ,3 0, 03 16 0, 0204 -0 ,0 09 9 0, 07 31 0, 25 258 0, 06 380 29,8 68 32 ,12 HC (s åc kt -s äck3 *0 ,8 67 )* 5, 8 3, 39 -0 ,0 05 1 0, 02 21 -0 ,0 51 1 0, 03 90 0, 12 86 3 0, 01 65 5 3, 508 4, 25 N0 x (s äc k1-s äc k3 *0 ,7 88 )* 5, 8 2, 02 -0 ,0 02 3 0, 02 54 -0 ,0 54 1 0, 04 94 0, 00 09 7 0, 00 00 0 2, 190 4, 83 Va rm tät or t, gl km CO (s äck2 *6 ,2 +s äc k3 *5 ,8 *0 ,8 7) /1 0, 76 -0 ,0 00 5 0, 04 75 -0 ,0 97 6 0, 09 64 0, 00 85 7 0, 00 00 7 1, 06 3 7, 15 HC (s åc k2 '6 ,2 +s äc k3 *5 ,8 *0 ,8 67)/ ' 0, 05 86 0, 00 75 0, 04 31 -0 ,0 80 3 0, 09 54 -0 ,0 22 21 0, 00 049 0, 084 1, 33 N0 x (s äck2 *6 ,2 +s äc k3 *5 ,8 *0 ,7 88 0, 188 0, 01 21 0, 04 67 -0 ,0 83 2 0, 10 73

0,02 53 7

0,00 06 4 0, 28 1 1, 83

'1

)

En

féi

ak

ti

g

kör

st

räc

ka

Tabell 1 I Bilaga 1 Sid. 17 (17)