Stödet för konvertering från
direktverkande elvärme i
bo-stadshus
Titel: Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus – utvidgad uppföljning 2008
Utgivare: Boverket juni 2008 Upplaga: 1
PDF: ISBN 978-91-86045-22-7 Tryck: Boverket internt
Dnr: 1399-2875/2008
Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se
Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m.
Förord
Denna rapport har tagits fram med anledning av den plan för uppföljning och utvärdering som Boverket lämnade till miljö- och samhällsbyggnads-departementet i juni 2006.
Rapporten är en sammanställning och redovisning över utfallet av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus fram till och med 30 april 2008. Uppgifterna har hämtats från Boverkets bidrags-databas under åren 2007 och 2008.
Rapporten är sammanställd av Jonas Molinder, nationalekonom på analysenheten.
Karlskrona juni 2008
Gunilla Mejegård
Innehåll
Sammanfattning ... 7
1. Introduktion... 9
2. Stödgivningen per den 30 april 2008... 11
2.1 Regelverkets utformning ... 11
2.2 Måluppfyllelse... 12
2.3 Utfall av stödet ... 13
2.3.1 Hustyper och uppvärmningsformer ... 13
2.3.2 Regional fördelning ... 16
2.3.3 Elradiatorer... 21
2.3.4 Stödberättigande kostnader och stöd... 22
2.4 Solvärme ... 24
2.4.1 Villkor för stödet till solvärme... 24
2.4.2 Utfall av stödet till solvärme ... 24
3. Stödets effekter ... 27
3.1 Metod ... 27
3.2 Beräknade effekter på elanvändningen ... 28
3.3 Jämförelse med tidigare stöd ... 30
Sammanfattning
Rapporten innehåller en sammanställning av stödgivningen och effek-terna på elanvändningen från de konverteringar av värmesystem som har genomförts med hjälp av stödet till konvertering från direktverkande el-värme i bostadshus fram till och med den 30 april 2008. Den är en upp-datering av skriften Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus – en utvidgad uppföljning från 2007, vilken avsåg en uppfölj-ning av stödet fram till och med den 30 april 2007.
Rapporten visar att de ekonomiska medel som är avsatta för stödet fortfarande verkar vara väl anpassade till stödets efterfrågan. Under den senaste tolvmånadersperioden har dock antalet ansökningar minskat med 50 procent jämfört med året innan.
Huvuddelen av stödet har beviljats husägare i norrlandslänen. En tro-lig förklaring är att klimatet i norra Sverige bidrar till en generellt ökad energianvändning och därmed också en ökad ekonomisk lönsamhet att byta uppvärmningssystem.
Två tredjedelar av de beviljade ärendena, och 81 procent av de bevil-jade beloppen, avser konverteringar till fjärrvärme. Under det senaste året har dock fjärrvärmens dominans i ansökningsärendena minskar något på bekostnad av en allt större del ärenden gällande värmepumpsinstallatio-ner.
Endast 1,1 procent av de sökande har valt att installera solvärme som komplement till det nya uppvärmningssystemet.
De åtgärder som har vidtagits med hjälp av stödet beräknas minska el-användningen med drygt 300 GWh per år och ca 15 300 kWh per lägen-het och år.
Elbesparingen per stödkrona uppgår till ca 0,63 kWh, vilket är lägre än vad Boverket år 1999 redovisade i analysen av bidraget till konverte-ring från elvärme till individuell bränsleeldning. Den lägre bidragseffek-tiviteten beror främst på två orsaker. För det första var elbesparingen per åtgärd och lägenhet större tidigare. För det andra var kostnaderna och sålunda också stödbeloppet lägre då.
1. Introduktion
I juni 2007 utgav Boverket skriften Stödet för konvertering från direkt-verkande elvärme i bostadshus – en utvidgad uppföljning. Den var ett led i Boverkets åtaganden att årligen följa upp ovanstående stöd. Ett år har passerat sedan dess, och därför är det naturligt att ännu en årlig utvidgad uppföljning presenteras. Rapporten avser att redovisa stödgivningen, dess utfall och effekter under perioden januari 2006 – april 2008.
Rapporten läggs upp på följande sätt. Kapitel 2 redovisar stödgiv-ningen för konverteringsstödet från direktverkande elvärme. Det inleds med regelverkets utformning, därefter behandlas måluppfyllelse och ut-fallet av stödet. Slutligen, i ett särskilt avsnitt, redovisas stödgivningen och effekterna av installation av solvärme när sådan gjorts i kombination med konverteringen till fjärrvärme, biobränsle eller värmepump.
I kapitel 3 redovisas de beräknade effekterna på elanvändningen av de åtgärder som har vidtagits som en följd av stödet. Vidare presenteras också stödets effektivitet i form av elbesparing per bidragskrona. Avslut-ningsvis görs också en jämförelse av stödets effekter och effektivitet gentemot bidraget till konvertering från elvärme till individuell bränsle-eldning, som löpte från den 1 januari 1998 till den 31 januari 2003.
2. Stödgivningen per den 30 april
2008
2.1 Regelverkets utformning
Stödet för konvertering från direktverkande elvärme ges till åtgärder i småhus, flerbostadshus eller bostadsanknutna lokaler. Ett krav för stödet är att den direktverkande elvärmen helt eller delvis byts ut mot ett vatten-buret system. Vidare ska uppvärmningen ske genom fjärrvärme eller i form av biobränsle eller berg-, sjö eller jordvärmepump. Om sådana in-stallationer genomförs kan dessutom ett stöd för kompletterande installa-tioner av solvärme erhållas (se avsnitt 2.4). Stöd utgår inte till åtgärder i utrymmen som inte har värmts upp tidigare.
Stöd ges med upp till 30 procent av den stödberättigade kostnaden, dock högst 30 000 kr per bostadslägenhet eller bostadsanknuten lokal. Stöd ges för att installera distributionssystem för värme samt radiatorer. Vid anslutning till fjärrvärme medges dessutom stöd för installation av abonnentcentral och värmeväxlare. Vid installation av biobränsleanord-ning kan stöd också erhållas för skorsten och utrustbiobränsleanord-ning för värmeacku-mulering. I den stödberättigade kostnaden ingår förutom materialkostna-den även arbetskostnamaterialkostna-den om arbetet utförs av person eller företag som har F-skattsedel eller motsvarande.
För flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler ska de fem första årens inbesparade kostnader dras av från den stödberättigade kostnaden. Om de befintliga elradiatorerna har tjänat ut och ändå ska bytas i dessa typer av byggnader, utgår dessutom stöd endast för kostnadsskillnaden mellan att installera nya elradiatorer och installera ett vattenburet distri-butionssystem.
Vid anslutning till fjärrvärme måste denna efter konverteringen svara för minst 70 procent av bostadslägenhetens eller lokalens årliga upp-värmningsbehov. Dessutom måste allt tappvarmvatten värmas med fjärr-värme.
Vid installation av värmepump får elen (inklusive spetslast) stå för högst 35 procent av bostadslägenhetens/lokalens beräknade årliga värme-behov för uppvärmning och tappvarmvatten.
Vid installation av biobränsle måste denna svara för minst 70 procent av bostadslägenhetens/lokalens beräknade årliga värmebehov för upp-värmning och tappvarmvatten. Dessutom ska anordningen vara effekt-styrd och ha kontinuerlig och automatisk bränsletillförsel.
Under 2006 betalades stödet ut i form av kreditering på mottagarens skattekonto. Från och med 2007 betalas stödet ut till ägaren i form av ett bidrag. Stödet trädde i kraft den 15 januari 2006 och löper till och med den 31 december 2010. För femårsperioden avsattes totalt 1 500 miljoner kr (eller 300 miljoner kr per år), antingen i form av skattebortfall eller ut-betalade bidrag.
2.2 Måluppfyllelse
I förordningarna (SFS 2005:1255 och SFS 2006:125) framgår att syftet med konverteringsstödet från direktverkande elvärme är att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi samt en minskad elan-vändning för uppvärmningsändamål i bostadshus.
I förarbetena till stödet framkommer dock inget kvantitativt mål. I ett försök att skapa ett sådant har Boverket satt stödets ekonomiska ramar i relation till maximalt stöd per lägenhet. Eftersom 1 500 miljoner kr av-sattes i ramanslag och det maximala stödet per lägenhet var 30 000 kr, innebär det att åtminstone 50 000 lägenheter ska kunna få stöd under femårsperioden. Med andra ord kan 10 000 lägenheter erhålla stöd varje år.
I figur 1 nedan visas utvecklingen av antalet lägenheter som har sökt och beviljats stöd i relation till det implicita mål som har konstruerats ovan.
Figur 1 Antal lägenheter som har sökt och beviljats stöd i förhållande till det implicita målet
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 0601 0603 0605 0607 0609 0611 0701 0703 0705 0707 0709 0711 0801 0803 0805 0807 0809 0811
Tid (månad och år)
A n tal l ä gen h eter Mål, antal lägenheter Beviljat antal lägenheter Inkomna ansökningar, antal lägenheter
Antalet lägenheter som de inkomna ansökningarna avser har under hela perioden legat över det implicita målet. Vid den sista månaden som
upp-följningen avser (april 2008) understeg dock antalet lägenheter för de inkomna ansökningarna för första gången det implicita målet. Med andra ord verkar stödets efterfrågan ha dalat något under det senaste året. Under perioden maj 2007-april 2008 inkom ansökningar motsvarande 6 600 lägenheter, jämfört med 12 600 lägenheter under motsvarande tolvmånadersperiod året dessförinnan.
I början av stödperioden (under 2006) ökade gapet mellan antalet lägenheter som ansökt om stöd och antalet lägenheter som har beviljats stöd. Länsstyrelserna hann under denna period inte besluta om stöd i den utsträckning som vore önskvärt, mycket beroende på den stora mängd
an-sökningar som inkom för konverteringsstödet från oljeuppvärmning1.
Över tiden har dock gapet mellan antalet inkomna och bevilja ärenden stabiliserats och minskat.
Antalet lägenheter som har beviljats stöd ligger något under det impli-cita målet, vilket tyder på att den ekonomiska ramen är någorlunda väl anpassad till efterfrågan. En stor uppgång av antalet lägenheter som har beviljats stöd skedde under december 2006, vilket beror på att två ären-den i Jönköpings län avseende närmare 4 000 lägenheter beviljades just under denna månad.
2.3 Utfall av stödet
2.3.1 Hustyper och uppvärmningsformer
I tabell 1 nedan redovisas utfallet av stödet till konvertering från direkt-verkande elvärme t.o.m. 30 april 2008.
1
Tabell 1 Inkomna, beviljade och utbetalade ärenden (exklusive solvärme) fram till och med 30 april 2008, uppdelat på antal lägenheter, belopp och hustyper
Antal ärenden Antal lägenheter Stöd (tkr)
Inkomna Småhus 12 396 12 841 340 536 Flerbostadshus 185 10 257 234 325 Lokaler 42 131 3 474 Ej definierat 7 8 159 Totalt 12 630 23 237 578 494 Beviljade Småhus 10 154 10 611 258 297 Flerbostadshus 137 9 287 214 576 Lokaler 18 102 2 737 Ej definierat 7 8 159 Totalt 10 316 20 008 475 770 Utbetalade Småhus 6 980 7 324 172 196 Flerbostadshus 60 1 610 28 994 Lokaler 14 34 750 Totalt 7 054 8 968 201 941
Som framgår av tabellen ovan har 12 630 ärenden, avseende 23 257 lä-genheter, kommit in till länsstyrelserna fram till och med den 30 april 2008. 3 700 av dessa ärenden har inkommit under den senaste tolvmåna-dersperioden.
Av de inkomna ansökningarna har vid april månads utgång ca 10 300 avseende 20 000 lägenheter beviljats stöd motsvarande ett stödbelopp på drygt 475 miljoner kr. Under den senaste tolvmånadersperioden har 4 200 ärenden beviljats stöd motsvarande 175 miljoner kr.
Av de beviljade ärendena hade per den 30 april 2008 drygt 7 000 ut-betalats med sammanlagt 202 miljoner kr. Med andra ord är ca 3 300 ärenden, motsvarande ett belopp på 275 miljoner kr, beviljade men ännu inte utbetalade.
Nedanstående tabell redovisar fördelningen av beviljade ärenden, an-tal lägenheter och beviljat belopp på hustyp och ny uppvärmningsform.
Tabell 2 Fördelningen av beviljade ärenden (exklusive solvärme) per hustyp och åtgärd
Hustyp Uppvärmnings-form
Antal ärenden Antal lägen-heter Beviljat belopp (tkr) Småhus Fjärrvärme 6 789 7 143 178 342 Biobränsle 668 696 16 284 Värmepump 2 697 2 772 63 671 Totalt 10 154 10 611 258 297 Flerbostads-hus Fjärrvärme 110 8 922 206 894 Biobränsle 9 186 4 551 Värmepump 18 179 3 131 Totalt 137 9 287 214 576 Lokaler Fjärrvärme 6 89 2 484 Biobränsle 4 4 95 Värmepump 8 9 158 Totalt 18 102 2 737 Totalt Fjärrvärme 6 905 16 154 387 720 Biobränsle 681 886 20 930 Värmepump 2 723 2 960 66 961 Ej definierat 7 8 159 Totalt 10 316 20 008 475 770
Av totalt 10 316 beviljade ärenden är merparten, 10 154 st, småhusären-den. Av antalet lägenheter står småhusen för 53 procent (10 611 av 20 008). Räknat på beviljat belopp är småhusens andel 54 procent.
De flesta lägenheterna har övergått till fjärrvärme. Av totalt 20 008 lägenheter har 16 154, eller 81 procent, konverterat till fjärrvärme. Det beviljade stödet för dessa konverteringar är 388 miljoner kr. Fjärrvärme-anslutningen är ytterst påtaglig bland flerbostadshusen, där 96 procent av lägenheterna avser sådana konverteringar. För småhusen är fördelningen mellan de nya uppvärmningsformerna något jämnare, men fjärrvärme-konverteringarna står dock för två tredjedelar av de beviljade småhus-ärendena.
Figur 2 Procentuell fördelning av beviljade ärenden per konverteringsåt-gärd
Fjärrvärme; 67% Biobränsle; 7%
Värmepump; 26%
Diagrammet ovan visar den procentuella fördelningen av antalet bevil-jade ärenden på olika konverteringsalternativ. Här syns tydligt fjärrvär-mens dominans inom stödet. Andelen av det totala beviljade beloppet för fjärrvärme är ännu större (81 procent).
Den senaste tolvmånadersperioden har emellertid fjärrvärmens andel av de beviljade ärendena varit något lägre (64 procent) på bekostnad av en ökning av andelen värmepumpsärenden (29 procent). Andelen ärenden som avser konverteringar till biobränsle ligger konstant på sju procent. 2.3.2 Regional fördelning
I tabell 3 nedan redovisas fördelningen av beviljade ärenden t.o.m. 30 april 2008 på länsnivå.
Tabell 3 Fördelning av beviljade ärenden (exklusive solvärme) per åtgärd och län
Län Fjärrvärme Biobränsle Värmepump
Antal Belopp (tkr) Antal Belopp
(tkr) Antal Belopp (tkr) Blekinge 15 1 253 15 379 25 554 Dalarna 146 29 631 50 1 165 155 3 403 Gotland 2 148 9 233 9 276 Gävleborg 205 7 248 43 1 116 129 3 126 Halland 15 11 105 23 3 689 96 2 155 Jämtland 770 21 789 6 151 99 2 152 Jönköping 126 118 377 39 1 064 159 3 835 Kalmar 125 6 854 34 910 78 2 632 Kronoberg 467 14 582 9 216 123 3 261 Norrbotten 2 081 53 130 74 2 634 181 4 180 Skåne 137 4 613 50 1 249 184 4 326 Stockholm 36 13 537 27 720 261 6 475 Södermanland 55 7 522 18 472 87 2 077 Uppsala 21 578 19 546 81 2 138 Värmland 77 2 185 33 1 100 135 3 219 Västerbotten 1 692 56 382 44 994 194 4 520 Västernorrland 329 17 186 25 518 164 4 704 Västmanland 63 1 791 15 395 44 1 017 Västra Götaland 252 10 902 85 1 993 257 6 817 Örebro 13 1 070 22 517 96 2 308 Östergötland 278 7 836 41 868 166 3 788 Totalt 6 905 387 720 681 20 930 2 723 66 961
Not: De sju odefinierade ärendena, vilka redovisades i tabell 2, är inte inkluderade i tabell 3 ovan.
De två nordligaste länen (Norrbotten och Västerbotten) står för 41 pro-cent av ärendena. Tillsammans med de övriga norrlandslänen (Jämtland, Västernorrland och Gävleborg) är andelen 59 procent av samtliga ären-den. Det är något lägre andelar än vid förra årets utvidgade uppföljning. Med andra ord har norrlandslänens dominans av antalet beviljade ärenden
minskat något under det senaste året.2
Att norrlandslänen trots allt står för huvuddelen av alla konverteringar är i och för sig inte oväntat, eftersom konverteringar från direktverkande
2
Vid den utvidgade uppföljningen avseende 30 april 2007 var motsvarande andelar 48 respektive 68 procent. Under den senaste tolvmånadersperioden har Norrbotten och Västerbotten stått för 32 procent av ärendena. De fem norrlandslänen stod sammanlagt under samma period för 49 procent av ärendena.
elvärme blir mer ekonomiskt lönsamma ju mer energi man använder i sitt hus, vilket det kallare klimatet i norra Sverige bidrar till.
Figur 3a Konvertering till fjärrvärme, beviljat belopp per län
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 Jö n k ö p in g Vä s te rb o tte n N o rr b o tte n Da la rn a Jä m tl a n d V ä s te rnorrl an d K rono be rg S to c k hol m Ha ll a n d Vä s tr a G ö ta la n d Ö s ter g öt la nd S ö de rm a nl a nd G ä v leb org Ka lma r Sk å n e Vä rm la n d Vä s tma n la n d Bl e k in g e Ör e b ro Up p s a la Go tl a n d Län B e v ilja t b e lopp ( tk r)
I figur 3a ovan visas de beviljade beloppen för konvertering till fjärr-värme för respektive län. Norrlandslänen dominerar kraftigt tillsammans med Dalarnas och Jönköpings län. Det sistnämnda länet står för 30 pro-cent av de beviljade beloppen, vilket beror på två ansökningar rörande närmare 4 000 lägenheter i flerbostadshus för vilka stöd på 112 miljoner kr har beviljats. Även Dalarnas län har en handfull större ärenden som avser fjärrvärmekonverteringar i flerbostadshus.
Figur 3b Konvertering till biobränsle, beviljat belopp per län 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 H al land N o rr b o tte n Vä s tr a G ö ta la n d S k åne Da la rn a G ä v lebor g V är m land Jö n kö p in g Vä st e rb o tte n Ka lm a r Ö s ter göt land S to ckh o lm U pps al a V ä s ter no rr land Ör eb ro S öde rm anl and V äs tm anl and B lek inge Got land K ron obe rg Jä m tl a n d Län B e v il ja t be lopp ( tk r)
De beviljade beloppen för konvertering till biobränsle, vilka visas i figur 3 b, är mer jämnt fördelade mellan länen. Tre län utmärker sig dock. I Hallands och Norrbottens län hittar vi huvuddelen av de flerbostadshus som har konverterat till biobränsle. I Västra Götalands fall beror de höga beviljade beloppen på det stora antalet småhusägare som har konverterat till biobränsle.
Figur 3c Konvertering till värmepump, beviljat belopp per län 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Vä s tr a G ö ta la n d Sto c k h o lm V ä s te rno rrl an d V ä s ter bo tt en Sk å n e No rrb ot te n Jö n kö p in g Ös te rg öt la nd Da la rn a K ro nob er g Vä rm la n d Gäv leb or g Ka lm a r Ör e b ro Ha lla n d J äm tl and Up p s a la S ö de rm an la n d Vä s tm a n la n d Bl e k in g e Got la n d Län B e v ilja t b e lo p p ( tk r)
Den länsvisa fördelningen av de beviljade beloppen för konvertering till värmepumpar samvarierar till stor del med länens invånarantal. De folk-rikaste länen har beviljat högst belopp och länen med få invånare (Ble-kinge och Gotland) har beviljat lägst belopp.
Figur 4 Fördelning av konverteringsåtgärder per län 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% B lek inge Da la rn a Got land Gä v le bor g H a lland Jä m tl a n d Jö n kö p in g Ka lm a r K rono ber g N o rr b o tte n S k åne S to ckh o lm S ö der m anl and U pps al a V är m land V ä s te rb o tte n V äs te rnor rl and V äs tm anl and Vä str a G ö ta la n d Ör ebr o Ös te rgöt land T o ta lt (h el a l a nd e t)
Andel fjärrvärme Andel biobränsle Andel värmepump
Figur 4 ovan visar fördelningen av konverteringsåtgärderna per län. I Jämtlands, Kronobergs, Norrbottens och Västerbottens län dominerar fjärrvärmekonverteringarna. En orsak kan vara att fjärrvärmebolag i dessa län har gjort särskilda satsningar för att öka fjärrvärmeanslutningen i spe-cifika småhusområden.
I Hallands, Stockholms, Uppsala och Örebro län står konverteringar till värmepumpar för över två tredjedelar av alla beviljade ärenden. Dessa typer av konverteringar är dock inte särskilt populära i de nordligaste lä-nen.
2.3.3 Elradiatorer
En konvertering från direktverkande elvärme innebär att man tar bort direktverkande elradiatorer och ersätter dessa med vattenburna radiatorer. I tabell 4 nedan visas att stödet har bidragit till att drygt 200 000 direkt-verkande elradiatorer har bytts ut. Närmare fem procent av de elradiatorer som fanns i småhusen före konverteringarna finns dock fortfarande kvar. En förklaring kan vara att det är tekniskt komplicerat att installera vatten-burna radiatorer i vissa otillgängliga utrymmen.
Tabell 4 Antal elradiatorer före och efter konverteringen
Antal elradiatorer
före konvertering
Antal elradiatorer som har bytts ut
Andel elradiatorer som har bytts ut
Småhus 146 695 141 301 96 %
Flerbostadshus 66 057 65 870 100 %
Lokaler 801 796 99 %
Totalt 213 660 207 967 97 %
2.3.4 Stödberättigande kostnader och stöd
Som nämndes i avsnitt 2.1 är den sökande berättigad till stöd för kostna-der som avser nytt distributionssystem och nya radiatorer. Vid installation av fjärrvärme kan dessutom stöd fås för kostnader som avser abonnent-central och värmeväxlare. Om biobränsleanordning installeras är dess-utom kostnaden för skorsten och värmeackumulering stödberättigad. I tabell 5 nedan visas arbets- och materialkostnaderna för de ärenden som har beviljats stöd. Kostnaderna är uppdelade dels utifrån vilka åtgärder som avses, dels utifrån den nya uppvärmningsformen.
Tabell 5 Stödberättigande kostnader för alla beviljade ärenden (exklusive
solvärme), i tkr
Fjärrvärme Biobränsle
Värme-pump
Totalt
Arbete 492 684 19 908 89 807 602 527
Kostnad för distribu-tionssystem och radi-atorer Material 628 399 43 242 159 994 831 943 Arbete 114 312 642 368 115 338 Kostnad för abon-nentcentral och vär-meväxlare, fjärrvärme Material 186 597 1 643 1 261 189 540 Arbete 34 3 695 75 3 805 Kostnad för skorsten och utrustning för värmeackumulering, biobränsle Material 491 12 759 241 13 492 Total stödberättigad kostnad 1 422 517 81 890 251 646 1 756 645 Stödberättigad kost-nad per lägenhet
88,1 92,4 85,0 87,8
Not: Kolumnen för de totala stödberättigande kostnaderna inkluderar de sju odefinierade ärendena.
Genomgående är materialkostnaden högre än arbetskostnaden. Den genomsnittliga stödberättigade kostnaden per lägenhet är närmare 90 000 kr. Vid installation av värmepump är dock den genomsnittliga bidrags-grundade kostnaden per lägenhet något lägre. Den främsta anledningen till det är att färre åtgärder är berättigade till stöd vid sådana installatio-ner, jämfört med installation av biobränsleanordningar eller
fjärrvärme-anslutningar.3
Tabell 6 Beviljat stöd (exklusive solvärme), totalt och per lägenhet
Hustyp Uppvärmnings-form Antal lägenheter Beviljat belopp (i 1000-tals kr) Stöd per lägenhet, kr Andel stat-lig finansie-ring ( i %) Småhus Fjärrvärme 7 143 178 342 24 967 28,3 % Biobränsle 696 16 284 23 396 25,3 % Värmepump 2 772 63 671 22 970 26,8 % Totalt 10 611 258 297 24 342 27,7 % Flerbostads-hus Fjärrvärme 8 922 206 894 23 189 26,4 % Biobränsle 186 4 551 24 468 26,6 % Värmepump 179 3 131 17 492 23,5 % Totalt 9 287 214 576 23 105 26,4 % Lokaler Fjärrvärme 89 2 484 27 911 24,6 % Biobränsle 4 95 23 787 23,5 % Värmepump 9 158 17 567 27,1 % Totalt 102 2 737 26 836 24,7 % Totalt Fjärrvärme 16 154 387 720 24 001 27,3 % Biobränsle 886 20 930 23 623 25,6 % Värmepump 2 960 66 961 22 622 26,6 % Ej definierat 8 159 19 919 Totalt 20 008 475 770 23 779 27,1 %
Det genomsnittliga stödet per lägenhet uppgår till närmare 24 000 kr (det maximala beloppet är 30 000 kr). Den statliga finansieringen uppgår i snitt till 27,1 procent av de stödberättigande kostnaderna. Högst stöd per lägenhet ges för konverteringar till fjärrvärme, därefter biobränsle och slutligen värmepump.
3
Stöd för installation av skorsten och utrustning för värmeackumulering ges bara vid installation av biobränsleanordningar. Stöd för abonnentcentral och värmeväxlare ges bara vid anslutning till fjärrvärme. Emellertid har, enligt Boverkets bidragsstatistik, även husägare som inte uppfyller dessa krav erhållit stöd. Det beror förmodligen på felregistreringar i bidragssystemet.
Färre åtgärder är stödberättigade vid konverteringar till värmepump än vid konverteringar till biobränsle, vilket kan förklara att
värmepumpsin-stallationer får en relativt sett högre andel i statligt stöd4.
2.4 Solvärme
2.4.1 Villkor för stödet till solvärme
Vid konvertering från direktverkande elvärme finns det även möjlighet att få stöd för installation av solvärme. Förutsättningen för stödet är att sol-värmeanordningen har vätska som värmebärare.
Stödbeloppet är 2,50 kr per kWh av solfångarens årliga energiproduk-tion, dock högst 7 500 kr per bostadslägenhet i småhus, 5 000 kr per lägenhet i flerbostadshus (dock högst 250 000 kr per flerbostadshus) och 5 000 kr per bostadsanknuten lokal. Om solvärme installeras i ett flerbo-stadshus eller en bostadsanknuten lokal får stödet vara högst 25 procent av kostnaden.
Stöd berättigas för materialkostnaden för solfångare som är godkända av Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, rör, isolering, värmeväx-lare, styr- och reglerutrustning etc. Kostnader för utrustning som distribu-erar värmen i byggnaden medges inte stöd. Arbetskostnader för installa-tion är stödberättigande, förutsatt att arbetet utförs av person eller företag som har F-skattsedel eller motsvarande.
2.4.2 Utfall av stödet till solvärme
I endast 1,1 procent (118 av 10 316) av ärendena har solvärmeinstallatio-ner gjorts i kombination med konverteringen. Endast ett ärende avser sol-värmeinstallation i flerbostadshus. I resterande fall är det småhusägare som har installerat solvärme. Huvudsakligen är det vid installation av biobränsleanordningar som småhusägare har kompletterat med en sol-värmeanläggning. 12 procent av dessa har gjort solvärmeinstallationer.
De solfångare som har installerats med hjälp av stödet beräknas gene-rera 458 MWh per år, vilket motsvarar uppvärmningsbehovet av 23 nor-malstora villor.
69 procent av solvärmeanläggningarna är plana solfångare som är fabriksmonterade, 23 procent är solfångare av vakuumtyp och 8 procent är av typen plana ”självbyggeri”.
I tabell 7 nedan visas den regionala fördelningen av de beviljade ären-dena för solvärmeanläggningar som har installerats i samband med kon-verteringen från direktverkande elvärme.
4
Andel statlig finansiering = stöd/stödberättigad kostnad. Vid värmepumpsinstallationer blir beloppet i nämnaren relativt sett lägre än vid biobränsleinstallationer (färre åtgärder berättigar till stöd), vilket allt annat lika gör att kvoten blir relativt sett högre.
Tabell 7 Regional fördelning av beviljat stöd till solvärme, fram till och med 30 april 2008 Län Konvertering till fjärrvärme Konvertering till biobränsle Konvertering till värmepump Antal ärenden Belopp (tkr) Antal ärenden Belopp (tkr) Antal ärenden Belopp (tkr) Blekinge 2 15 1 7,5 Dalarna 6 42,2 Gotland 2 15 1 13,7 Gävleborg 2 11,6 Halland 4 29,8 Jämtland 1 7,4 4 30 Jönköping 2 12,8 2 10,5 Kalmar 6 52,5 4 31 Kronoberg 2 15 4 29,8 Norrbotten 3 18,9 1 7,5 Skåne 7 52,5 1 7,2 Stockholm 5 37,5 3 19,6 Södermanland 2 15 1 7,5 Uppsala 2 15 1 7,4 Värmland 2 15 2 15 Västerbotten 2 13 1 7,5 1 7,5 Västernorrland 4 27,9 Västmanland 1 5,9 1 7,5 Västra Göta-land 16 131,3 2 15 Örebro 5 37,5 3 29,2 Östergötland 5 36,9 4 29,6 Totalt 2 13,0 80 602,2 36 275,5
I samtliga län har stöd beviljats för solvärmeinstallationer. Flest beviljade ärenden har Västra Götalands län (18 st). I övrigt är de 118 ärendena jämnt fördelade över riket.
3. Stödets effekter
3.1 Metod
Konverteringar från direktverkande elvärme till fjärrvärme, biobränsle eller värmepump samt installation av solvärme ger en minskad elanvänd-ning för uppvärmelanvänd-ningsändamål i de berörda byggnaderna. Hur stor minskningen blir i realiteten går inte att säga. I de ansökningar av stödet som de sökande har skickat in till länsstyrelserna lämnas uppgifter om faktisk elanvändning före konverteringen och beräknad elanvändning efter det att konverteringen är genomförd. Därmed kan uppgifter om den uppskattade beräknade förändringen av elanvändningen tas fram och presenteras.
Fram till och med den 30 april 2008 har 10 316 ansökningar med 20 008 lägenheter eller bostadsanknutna lokaler beviljats stöd. Av dessa är endast 8 062 ärenden med 16 184 lägenheter eller bostadsanknutna lokaler så pass fullständiga att effekter på elanvändningen kan beräknas.
I avsnitt 3.2 visar Boverket en sammanställning av de sökandes upp-gifter om den beräknade elbesparingen från de fullständiga 8 062 ansök-ningarna (se tabell 8). I denna redovisning görs en uppdelning utifrån hustyp och den uppvärmningsform som man konverterar till. Utifrån detta datamaterial beräknas och redovisas sedan (i tabell 9a och 9b) 95 %-iga konfidensintervall för dels den genomsnittliga elbesparingen, dels elbesparingen per stödkrona, för samtliga 10 316 ärenden som har bevil-jats stöd. Detta görs för såväl hustyp som den uppvärmningsform man konverterar till.
Redovisningen av elbesparingen per stödkrona avser att mäta stödets effektivitet och syftar till att ge en uppfattning om de beräknade effek-terna i förhållande till statens utgifter.
I avsnitt 3.3 jämförs de beräknade effekterna på elanvändningen med de resultat som Boverket år 1999 redovisade angående bidraget till kon-vertering från elvärme till individuell bränsleeldning.
3.2 Beräknade effekter på elanvändningen
Konvertering till fjärrvärme eller biobränsle medför att husets eller loka-lens uppvärmning inte längre sker med el. Vid en övergång till värme-pump värms hus och varmvatten fortfarande med el, dock i en mindre omfattning tack vare att värmepumpen reducerar den tillförda energi-mängden för uppvärmning. Sålunda, i ett givet hus kommer konverte-ringar till fjärrvärme och biobränsle att ge större elbespakonverte-ringar än vid en konvertering till värmepump.
Som nämndes i avsnitt 3.1 ovan var endast 8 062 ansökningar så pass fullständiga att beräkningar av elbesparingen kunde göras. I tabell 8 visas den beräknade årliga elbesparingen av konverteringsåtgärderna i dessa 8 062 ärenden avseende 16 184 lägenheter. Sammanställningen bygger på de uppgifter som de sökande har angivit i ansökningarna.
Tabell 8 Beräknad årlig elbesparing av konverteringsåtgärder från de ”fullständiga” beviljade ansökningarna5
Hustyp Uppvärmnings-form Elbesparing per år, (MWh) Antal lägen-heter Elbesparing per lägenhet och år, (kWh) Småhus Fjärrvärme 102 826 5 562 18 487 Biobränsle 10 227 538 19 009 Värmepump 39 757 2 143 18 552 Totalt 152 810 8 243 18 538 Flerbostads-hus Fjärrvärme 88 149 7 524 11 716 Biobränsle 1 614 157 10 277 Värmepump 1 303 173 7 531 Totalt 91 065 7 854 11 595 Lokaler Fjärrvärme 648 77 8 413 Biobränsle 69 3 22 838 Värmepump 127 7 18 165 Totalt 843 87 9 839 Totalt Fjärrvärme 191 623 13 163 14 558 Biobränsle 11 909 698 17 061 Värmepump 41 187 2 323 17 730 Totalt 244 719 16 184 15 121
I genomsnitt uppgår elbesparingen till drygt 15 000 kWh per lägenhet och år. I småhus är besparingen ca 18 500 kWh och i flerbostadshusen ca 11 500 kWh per lägenhet och år.
5
För att få en uppfattning om hur stor elbesparingen blir för samtliga lägenheter som har beviljats stöd har Boverket beräknat 95 %-iga kon-fidensintervall för den genomsnittliga beräknade årliga elbesparingen för
de 20 000 lägenheterna6. I tabellerna 9a och 9b nedan redovisas dessa
resultat jämte ett mått som relaterar den inbesparade elen mot det bevil-jade stödet.
Tabell 9a Uppskattad årlig elbesparing totalt och per lägenhet samt inbe-sparad el per stödkrona, uppdelat per hustyp. Avser samtliga beviljade ärenden inkluderande konfidensintervall på 95-procentsnivån
Hustyp Elbesparing per
år (MWh) Antal lä-genheter Elbesparing per lägenhet och år (kWh) Inbesparad el i kWh per stöd-krona Småhus 196 707 +- 806 10 611 18 538 +- 76 0,75 +- 0,01 Flerbostadshus 107 785 +- 316 9 287 11 606 +- 34 0,50 +- 0,01 Lokaler 1 004 +- 99 102 9 839 +- 969 0,38 +- 0,12
Elanvändningen per lägenhet minskar mest i småhusen. Det sanna genomsnittsvärdet för den beräknade elbesparingen i småhus ligger med 95 procents säkerhet mellan 18 462 och 18 614 kWh per lägenhet och år. För lägenheter i flerbostadshus är motsvarande genomsnittliga besparing mellan 11 572 och 11 640 kWh per år. För lokalerna blir
konfidensinter-vallet större beroende på färre antal ärenden.7
Elbesparingen per stödkrona är högre i småhus än i flerbostadshus, d.v.s. stödet ger en större effekt på elanvändningen i småhus än i flerbo-stadshus, vilket till stor del beror på att den genomsnittliga elbesparingen är högre i småhusen. Lägst elbesparingseffekt per stödkrona ger stödet vid konverteringar i lokaler.
Tabell 9b Uppskattad årlig elbesparing totalt och per lägenhet samt inbe-sparad el per stödkrona, uppdelat per uppvärmningsform. Avser samtliga beviljade ärenden inkluderande konfidensintervall på 95-procentsnivån
Ny uppvärm-nings-form Elbesparing per år (MWh) Antal lä-genheter Elbesparing per lägenhet och år (kWh) Inbesparad el i kWh per stöd-krona Fjärrvärme 237 335 +- 678 16 154 14 692 + 42 0,596 +- 0,004 Biobränsle 15 233 +- 239 886 17 193 +- 270 0,72 +- 0,03 Värmepump 52 937 +- 494 2 960 17 884 +- 167 0,78 +- 0,03 Totalt 305 500 +-880 20 000 15 275 + 44 0,63 +-0,01
Den största minskningen av elanvändningen sker vid konverteringar till värmepumpar. Det sanna genomsnittsvärdet för de beräknade
6
De åtta lägenheter som inte kan hänföras till någon hustyp eller typ av ny uppvärmning har uteslutits, se tabell 2.
7
I förra årets utvidgade utvärdering var elbesparingen per lägenhet något lägre för småhusen och flerbostadshusen, dock något högre för lokalerna. Se Boverket (2007), s. 25.
ringarna vid värmepumpsinstallationer ligger med 95 procents säkerhet mellan 17 717 och 18 051 kWh per lägenhet och år. Att värmepumpsin-stallationerna ger de största besparingarna kan tyckas anmärkningsvärt eftersom bostäderna efter konverteringen, till skillnad från vid konverte-ringar till biobränsle och fjärrvärme, fortfarande värms upp med el. De sökandes uppgifter i ansökningarna visar att den årliga elanvändningen före konverteringen i genomsnitt var 31 300 kWh för de lägenheter som har valt att installera värmepump. Motsvarande elanvändning för de som konverterade till biobränsle och fjärrvärme var 22 100 respektive 19 000 kWh. Eftersom de privatekonomiska vinsterna av en värmepumpsinve-stering blir större vid en högre initial elförbrukning är det sålunda inte överraskande att de hus som har installerat värmepumpar hade en betyd-ligt högre genomsnittlig elanvändning före konverteringen.
Minskningen av elanvändningen blir något lägre vid konverteringar till biobränsle. Konverteringar till fjärrvärme ger lägst elminskningar, vilket främst beror på att dessa är överrepresenterade bland flerbostads-husen, vilka i sin tur har lägre energianvändning per lägenhet än små-husen.
Per lägenhet är den genomsnittliga elbesparingen närmare 15 300 kWh per lägenhet och år. Den totala elreduktionen till följd av konverte-ringarna från direktverkande elvärme som har beviljats stöd t.o.m. 30 april 2008, är med 95 procents säkerhet mellan 304,7 och 306,3 GWh. 115 av dessa har sitt ursprung i de ansökningar som har beviljats under
den senaste tolvmånadersperioden8.
Den el som sparas per stödkrona är mellan 0,62 och 0,64 kWh och år. Biobränsle- och värmepumpskonverteringar ger större elbesparingar per bidragskrona än fjärrvärmekonverteringar. Orsaken är att fjärrvärme är överrepresenterad i flerbostadshus, där besparingspotentialen per lägenhet är mindre än i småhus. Dessutom är de bidragsgrundande kostnaderna lägre vid värmepumpsinstallationer än vid fjärrvärmeanslutningar.
3.3 Jämförelse med tidigare stöd
Boverket presenterade i april 1999 en fördjupad analys av bidraget till konvertering från elvärme till individuell bränsleeldning. Detta bidrag gavs för att installera vatten- eller luftburna distributionssystem, utrust-ning för värmelagring och för skorsten. Bidrag gavs med upp till 30 pro-cent av kostnaden, dock högst 30 000 kr per bostadslägenhet. Med andra ord var de åtgärder som var berättigade till stöd, liksom stödbeloppet, i stort sett desamma som i nuvarande stöd.
Den analys som Boverket gjorde då avsåg bidragets första år (1998). Enligt analysen minskade den årliga elanvändningen tack vare de
åtgär-der som beviljats stöd unåtgär-der det första året med 105 GWh9.
På lägenhetsnivå var den genomsnittliga minskningen 19 750 kWh per år, d.v.s. ca 4 500 kWh mer per lägenhet och år än vid innevarande stöd. En väsentlig orsak till det är att större delen av ansökningarna till det
8
I förra årets utvidgade uppföljning var den totala beräknade elreduktionen 190 GWh.
9
Om elbesparingarna från konverteringsstödet från direktverkande elvärme (305 GWh) slås ut på årsbasis blir elminskningen ca 130 GWh
gare stödet avsåg småhus, som har en högre energianvändning per lägen-het än i flerbostadshus.
Det tidigare konverteringsstödet gav också större elbesparingar per bi-dragskrona. I det stödet var elbesparingen per bidragskrona 1,03 kWh jämfört med 0,63 kWh för konverteringsstödet från direktverkande el-värme. Det beror främst på två orsaker. För det första var elbesparingen per åtgärd och lägenhet större då. För det andra var kostnaderna och där-med också stödbeloppet lägre i det förra stödet.
Källförteckning
BFS. Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2006:2) om stöd för kon-vertering från direktverkande elvärme i bostadshus.
BFS. Boverkets föreskrifter (2006:8) om ändring i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus.
Boverket (1998). Vilka effekter har energibidragen? Karlskrona: Bover-ket. ISBN 91-7147-502-8.
Boverket (1999). Vilka effekter har energibidragen? – Fördjupad analys. Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7147-534-6.
Boverket (2007). Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus – en utvidgad uppföljning. Karlskrona: Boverket. ISBN 978-91-85751-28-0.
Boverket (2008). Mindre olja, bättre miljö – men till vilket pris? Karls-krona: Boverket. ISBN978-91-86045-11-1.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (2005). Promemoria om In-vesteringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus. 2005-07-04.
Proposition 2005/06:1, Utgiftsområde 21, avsnitt 7.1.9.
SFS. Förordning (2005:1255) om stöd för konvertering från direktver-kande elvärme i bostadshus.
SFS. Förordning (2006:125) om ändring i förordningen om stöd för kon-vertering från direktverkande elvärme i bostadshus.
