Lärande och samhälle Barn unga samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Pedagogers syn på föräldrasamverkan
Teachers' views on parent interaction
Joanna Krawczyk
Sandra Nilsson
Förskollärarexamen, 210 poäng Examinator: Gitte Malm
Förord
Under arbetets gång har vi har inte delat upp arbetet utan vi har gjort allt tillsammans för att öka vår inspiration och delaktighet. Det den ena inte har kunnat göra har den andre gjort och vice versa.
Vi valde att skriva om föräldrasamverkan i förskolan. Först har vi samlat in allt material som behövdes och sedan har vi analyserat det tillsammans och därefter skrev vi hela arbetet tillsammans.
Vi vill tacka våra respondenter som har bidragit en stor del till resultatet av vårt examensarbete eftersom utan deras medverkande hade arbetet inte kunnat genomföras.
Vi vill tacka vår handledare, Camilla Löf, för all handledning och hjälp vi fått genom vårt arbete.
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Vi har även intresserat oss på samverkan mellan pedagogerna och föräldrar med annat modersmål än svenska. Vår studie grundar sig på observationer kring bemötande av föräldrar på förskolan. Vi undersökte hur pedagogerna såg på föräldrasamverkan och hur de arbetar kring samverkan med föräldrar, för att kunna få en bredare syn i vår studie om hur samverkan fungerar på de aktuella förskolorna.
Som metod använde vi kvalitativ intervju då detta lämpade sig väl för oss för att vi skulle kunna få en bredare syn om hur samverkan fungerar på de aktuella förskolorna. Intervjuer ger mer exakta svar och det underlättar för oss som intervjuar att ställa följdfrågor.
Resultatet visar att samverkan med föräldrar har ökat i förskolan och blivit en stor del av verksamheten. Pedagogerna försöker engagera sig mycket i arbetet med föräldrasamverkan och letar efter möjligheter för att skapa en bra kommunikation med föräldrar som har annat modersmål än svenska. Resultaten visar även att pedagogerna menar att oavsett om föräldrarna behärskar det svenska språket eller inte så anstränger de sig för att visa föräldrarna att de är viktiga i verksamheten.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar... 3
3. Litteraturgenomgång ... 4
3.1. Föräldrasamverkan ... 4
3.2. Hur arbetar pedagoger med föräldrasamverkan? ... 4
3.3 Vilken betydelse har föräldrasamverkan? ... 5
3.4 Föräldrar med annat modersmål än svenska ... 6
4. Metod ... 8
4.1. Metodval ... 8
4.2. Urval och genomförande... 9
4.3. Forskningsetiska överväganden ... 10
5. Resultat & Analys ... 12
5.1. Hur arbetar pedagogerna? ... 12
5.2. Betydelse av föräldrasamverkan ... 14
5.3 Pedagogernas erfarenheter med flerspråkiga familjer ... 17
6. Slutsats och diskussion ... 19
6.1. Sammanfattning ... 19
6.2. Metoddiskussion ... 21
6.3. Vidare forskning ... 21
Referenser ... 23
1
1.Inledning
Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll, därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Läroplanen för förskolan 98, rev 10)
Citatet ovan påpekar att föräldrarna är en viktig del av förskolans verksamhet. Förskolan ska ha ett kontinuerligt samarbete med föräldrarna. Ett bra samarbete mellan föräldrarna och förskolan kan öka föräldrarnas engagemang till delaktighet i förskolan. Förskolan ska därför vara tydliga i sina mål i verksamhetens arbete för både föräldrarna och barnens förutsättningar för inflytande. Markström m.fl. (2009) menar att förskolan är en unik plats där det ständigt pågår en integrationsprocess mellan personal och föräldrar, vid hämtning och lämning av barn, föräldramöten och utvecklingssamtal. Det sker en mängd möten och förhandlingar mellan hem och förskola, samtidigt som det är möten mellan medborgare och organisation, vilket gör det till en mindre privat relation. Förskolan är den första institution som barnen vistas i stora delar av sin vardag.
Skans (2011) menar att barn i kraftigt segregerade områden, där svenska som modersmål inte förekommer mer än undantagsvis, inte kommer i kontakt med det svenska språket på ett naturligt sätt. Barnens första möte med svenskan sker oftast i förskolan och är i vissa fall den enda plats de kommer i kontakt med det svenska språket.
Förskolan är en viktig institution för barnen och föräldrarna där de får använda sig av det svenska språket. Förskolan är unik och föräldrarna är en del av den. Det är viktigt att föräldrarna är medvetna om och att de förstår vad som sker dagligen i förskolans verksamhet.
Eftersom vi befinner oss i ett mångkulturellt samhälle träffar vi ofta på flerspråkiga familjer i förskolorna. Under våra VFU perioder har vi sett att bemötandet av familjer kunde variera beroende på var familjerna kom ifrån och hur väl familjerna behärskade det svenska språket. Detta var något som väckte intresse hos oss och vi blev inspirerade till att undersöka hur pedagoger arbetar med att bemöta olika familjer.
2
Vi vill med denna undersökning ta reda på pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Det pratas mycket om hur viktiga föräldrarna är för verksamheten, men hur tar pedagogerna emot deras idéer? Med tanke på föräldrarnas betydelse i förskolan vill vi fördjupa oss i hur föräldrarnas delaktighet ser ut i det vardagliga arbetet på förskolan.
3
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas uppfattning om föräldrasamverkan i förskolan.Våra frågeställningar är:
Hur arbetar pedagogerna på de aktuella förskolorna med föräldrasamverkan?
Vilken betydelse tycker pedagogerna att föräldrasamverkan har i de aktuella förskolorna?
Vilka erfarenheter har pedagogerna av samarbete med föräldrar som har annat modersmål än svenska?
4
3. Litteraturgenomgång
Vi kommer att dela in detta kapitel i fyra delar. I första delen kommer vi ta upp tidigare forskning om föräldrasamverkan i förskolan. I andra delen nämner vi tidigare forskning om hur pedagoger arbetar med föräldrasamverkan. Den tredje delen handlar om vilken betydelse föräldrasamverkan har och i den sista delen talar vi om forskning om föräldrar med annat modersmål än svenska.
3.1. Föräldrasamverkan
Markström m.fl.(2009) har skrivit om föräldrasamverkan. De lyfter bland annat fram betydelsen av föräldrarnas bakgrund
Studien bekräftar det mönster som framhållits i tidigare studier, att medelklass- och utbildade föräldrar redovisar större visat engagemang för skolan och skolarbete. Det positionerar sig aktivare i förhållande till samhällsinstitutioner. Dessa grupper utnyttjar gränsöverskridandets möjligheter betydligt mer, och visar också aktivt sitt tyckande och missnöje. (Markström m.fl. 2009)
Markström m.fl. menar ovan att föräldrar med högre utbildning visar större engagemang i förskolan. Samtidigt menar Enö (2013) att en del föräldrar fortfarande ser förskolan som en dåtidens verksamhet där förskollärarens kunskaper och utbildning har större betydelse än föräldrarnas synpunkter och inflytande.
3.2. Hur arbetar pedagoger med föräldrasamverkan?
Jonsdottir och Nyberg (2013) presenterar fyra grundläggande former av samverkan att följa. God introduktion, fortlöpande samtal, utvecklingssamtal och delaktighet i utvärdering av verksamheten, samtidigt som det är centralt för pedagogerna att se utifrån föräldrarnas perspektiv så bör pedagogerna och föräldrarna förstår och respekterar varandra. Föräldrarna har en enorm kunskap om barnet som inte pedagogerna har och tvärtom (Jonsdottir & Nyberg 2013).
Även Tallberg Bromans (2013) forskning följer samma resonemang som Jonsdottir och Nybergs, där hon påpekar att det kan uppstå konflikter och dilemman mellan föräldrar och förskolans verksamhet då perspektiven skiljer sig från varandra. Föräldrar som kan
5
och behärskar det svenska språket tar mer initiativ än föräldrar som har svårare för det svenska språket. Tallberg Broman (2013) menar även att föräldrarnas position i svensk förskola har förstärkts vilket innebär att deras inflytande och delaktighet i verksamheten har stor betydelse. Är föräldrarna införstådda med förskolans mål och ambitioner, påverkar detta barnens hälsa, välmående och lärande. Förskolan styrs av en läroplan och en skollag. Genom åren har föräldrarnas delaktighet ökat drastiskt vilket har gjort att deras position i förhållandet till förskolan har förstärkts. Förskolan ska numera ta del av föräldrars synpunkter och erfarenheter i verksamheten.
3.3 Vilken betydelse har föräldrasamverkan?
Samverkan med föräldrar är en viktig process i förskolan. Jonsdottir och Nyberg (2013) visar att föräldrasamverkan inom förskolan är en viktig utgångspunkt i barns utveckling och lärandeprocess. Pedagogers syn på föräldrasamverkan är positiv och pedagogerna önskar ökat inflytande och delaktighet från alla föräldrar. I förskolans läroplan står det att
förskolan ska samarbeta med hemmet och ha en tillitsfull relation (Lpfö 98, rev 10) Det
är viktigt att samverkan fungerar. Föräldrarna har det största ansvaret för barnens fostran och uppväxt. Föräldrarna ska se förskolan som ett komplement till hemmet, när föräldrarna inte har möjlighet att ha barnen hemma. Trots att förskolan har fått större betydelse i samhällets ögon, finns det fortfarande en del, av förskolan, som behöver förändra samhällets förståelse för att förskolan inte ska räknas längre som barnpassning utan som förberedande för framtida skolstart. Förskolan har sedan den reviderade läroplanen 2010 fått större ansvar gällande barnens utveckling i förskolan
Åberg och Lenz Taguchi (2012) beskriver pedagogers förhållningssätt till föräldrarna. De menar att pedagogerna ska skapa en grund av förtroende för barnens bästa. Åberg och Lenz Taguchi (2012) nämner vidare att alla föräldrar vill ta del av sina barns vardag och det är pedagogerna som ansvarar för att tillvarata den lusten och bjuda in till
samarbete. Föräldrarna blir delaktiga i verksamheten genom att bli inbjudna till samtal om barnen i förskolan vilket bidrar till en större förståelse för verksamheten.
Åberg och Lenz Taguchis (2012) forskning hänger ihop med ett utdrag ur läroplanen för förskolan som menar att förskollärarna ska erbjuda föräldrarna möjlighet till delaktighet i förskolan och hur förskolan ska arbeta för att uppnå läroplanens strävandemål (Lpfö 98, rev 2010)
6
ska ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. (Lpfö 98, rev 2010)
Genom att bjuda in föräldrarna till delaktighet kan förståelse skapas för hur pedagogerna tänker kring verksamheten och barnen och föräldrarna blir därmed viktiga resurser i förskolan (Åberg & Lenz Taguchi 2012).
3.4 Föräldrar med annat modersmål än svenska
Trots att föräldrarna samverkar med förskolan i större utsträckning visar Enö (2013) att rektorer och lärare vet att föräldrar är medvetna om sin makt inom förskolan men inte utnyttjar den helt. Oavsett var man kommer ifrån och vilket språk man behärskar så har föräldrarna ett stort inflytande i verksamheterna. Hon påvisar även risken att förskollärarna använder sig av ord som föräldrarna inte känner till. Detta kan göra att föräldrar känner sig förminskade i sitt eget värde och upplevelser av symboliskt förtryck.
Säljö (2014) däremot anser att föräldrarna behöver kunna använda de ”svåra” begrepp som förskollärarna använder. Det är dock inte enkelt om språket är komplicerat. Oftast krävs det en förförståelse för de ord vi använder. Säljö (2014) menar även att vi som personer använder oss av andras ord vilket indirekt anger deras tankar och föreställningar. När vi använder oss av dessa ord så lägger vi in våra egna budskap (Säljö 2014). Föräldrarna vill kanske inte ta ut sin makt om de inte förstå vad förskollärarna talar om.
Bozarslan (2010) följer samma linje som Enö (2013) om att föräldrarna inte ska känna sig förminskade. Bozarslan (2010) menar att det handlar om interaktioner när minst två personer ger och tar, där ingen av parterna känner sig som förlorare. Hon betonar att en sådan process sällan är smärtfri. Vågar man kämpa mot alla hinder som står i vägen kommer man i slutändan att uppnå önskade mål med relationen. Känslan av att man utvecklas som människa och får bredare perspektiv i sin syn på andra människor ökar även människors sätt att respektera varandra, oavsett härkomst och bakgrund. Bozarslan (2010) anser även att det är ännu viktigare att man skapar en bra kontakt med föräldrarna utan ett gemensamt språk och försöka kommunicera på andra sätt som underlättar kommunikationen. Risken finns annars att föräldern känner sig utanför och mindre värd. För föräldrar som har ett annat modersmål än svenska kan det bli svårt att komma in i den nya förskolekulturen som omfattas av andra normer och värderingar. Ett exempel hos
7
andra kulturer som har annorlunda inskolningar än vad som erbjuds i Sverige. Pedagogernas uppgift är att inte bara vänja in barnet i förskolan, det är lika viktigt att vänja in föräldrarna. Inom förskolan borde alla vara medvetna om hur stort ansvar vi har för att spegla samhällets syn på hur vi ska bemöta och ta hand om barnen. Det är en viktig aspekt som föräldrarna bör känna till.
Hon visar även med en annan forskning att föräldrar som minimalt behärskar det svenska språket, uppskattar pedagogernas försök till kommunikation. I hennes resonemang får man som pedagog inte skuldbelägga språkliga brister i kommunikationen med föräldrarna. Hon har en övertygelse om att man kan komma långt utan ord till exempel med hjälp av kroppsspråk, då det viktigaste är att man visar intresse, engagemang och vänlighet. Enligt författaren ska man som pedagog lära känna individen och förstå vad som ligger bakom olika handlingar innan man sätter stämpel på dem. Vilket kan leda till att pedagogerna slutar anstränga sig för att skapa en bra relation som är nödvändig för att utveckla en god samverkan med föräldrar (Bozarslan, 2010).
8
4.Metod
Detta kapitel är indelat i tre delar där vi i första delen redogör och motiverar för valet av metod. I andra delen beskriver vi vilket tillvägagångssätt vi använt oss av och presenterar våra respondenter. I den tredje delen skriver vi fram vilka forskningsetiska övervägande vi har följt genom intervjuerna vi utfört.
4.1. Metodval
Vi använde oss av en kvalitativ studie. Med en kvalitativ undersökning kan man få in ett rikt material där man kan finna många intressanta mönster till studien (Trost 1997). Vi fick konkreta svar och intervjusituationerna innebar att vi kunde fördjupa oss i deras svar med följdfrågor. Vi formulerade intervjuerna (se bilaga 1) utifrån vårt
undersökningssyfte. Vi utformade frågor som kallas öppna frågor, vilket innebär att frågorna är svåra att svara ja och nej på.
Av alla intervjumetoder som finns att använda under en intervju valde vi att utgå från en intervjuteknik som kallas panelintervju. Det innebär att intervjuarna är fler än respondenterna (Kylén 1980). Panelintervjun lämpade sig väl för oss, då vi är två som utför denna studie och kunde därför stötta varandra under intervjun samt tillägga nya tankar som växte fram under tiden.
Kylén (1980) tar upp sex olika steg som är bra att följa vid en intervju, dessa steg kallas tillsammans trattmodellen. Vi följde dessa steg:
1. Steg ett är uppvärmning, vilket är början på intervjun. Där bekantar sig intervjuarna med respondenterna och berättar vad de vill få ut med intervjun samt dess syfte.
2. Steg två kallas fri berättelse. Precis som namnet antyder svarar respondenten fritt på intervjuarnas frågor. Genom att använda öppna frågor kan respondenten känna sig mer bekväm och intervjuaren får svar på vad respondenterna känner och tänker Denna del av intervjun kallas även stimuleringsteknik.
3. Steg tre kallas precisering. Här berättar respondenten lite fakta och den som intervjuar använder täckande frågor och fokuseringsord. Det betyder att
9
intervjuaren upprepar ett intressant ord för respondenten som i sin tur förstår att det är intressant.
4. Steg fyra kallas kontroll, i det här steget vill den som intervjuar få lite mer exakta svar och ställer då ledande frågor. Detta gör att respondenten har möjlighet att svara ja och nej. Här leder man in respondenten till det ämne man vill ha svar på. Just i den här delen av intervjun är det viktigt att man inte gör respondenten obekväm så att det känns som ett förhör.
5. Steg fem kallas information och avrundning. Här börjar de som intervjuar runda av och visar på att det snart är tid att avsluta intervjun och försöker få svar på de frågor som inte är besvarade.
6. Steg sex är avslutningen. Här sammanfattas intervjun och svaren med respondenten för att få en helhet, både för de som intervjuar och för respondenten. Det är väldigt värdefullt för respondenten att känna sig bekväm med sina svar (Kylén 1980).
4.2.
Urval och genomförande
För att kunna synliggöra pedagogers uppfattning om föräldrasamverkan och fånga deras syn på föräldrasamverkan i verksamheten, ansåg vi att panelintervju var det lämpligaste valet för vår studie.
Vi har utfört panelintervjuerna på två olika förskolor, vilka ligger i två större städer i Skåne, beläget i mindre socioekonomiska områden. Den första förskolan har fyra avdelningar med sammanlagt 64 barn och den andra förskolan har en avdelning med 27 barn.
Vi intervjuade sammantaget fyra förskollärare där alla har olika erfarenhetstider som förskollärare. Vi förklarade för förskollärarna att intervjun var frivillig och kunde avbrytas när som helst. Vi informerade även om att insamlat material enbart var för forskningsändamål och skulle därefter förstöras. Pedagogerna var väl medvetna om detta och godkände att insamlat material skulle publiceras av oss. Vi har under insamlandet
10
gång haft de intervjuades integritet i åtanke. Vetenskapsrådet (2011) betonar vikten av skydda intervjuarnas integritet och konfidentialitet. Med tanke på konfidentialitetskravet och vetenskapsrådet valde vi att anonymisera våra respondenters namn och valde att kalla de Anna, Malin, Leila och Nina i arbetet..
Anna har jobbat i 10 år som förskollärare, men har en tid bakom sig som barnskötare.
Malin har jobbat i 20 år som förskollärare, men har även en tid som barnskötare bakom sig.
Leila har jobbat 2 år som förskollärare.
Nina har jobbat 4 år som förskollärare
Vi användes oss av samma tillvägagångssätt under alla intervjuer, vi bestämde tid och plats för intervjutillfällena. När vi anlände till förskolorna presenterade vi oss och vi fick möjlighet till att genomföra panelintervjuerna i enskildhet ifrån barngruppen. Vi inledde varje intervju med att lämna fram en intervjuguide (se bilaga 2) och frågade våra respondenter och vi fick spela in hela intervjun på en medtagen surfplatta. Intervjuerna följde som så att en av oss intervjuade förskolläraren och den andra antecknade det viktigaste som sas. Vi turades om att intervjua och att anteckna. Efter intervjuerna tackade vi för oss och vi blev tillsagda att återkomma om vi hade fler frågor, både via telefon och via e-post.
Efter insamlandet av vår empiri transkriberade vi intervjuerna. Efter transkriberingarna fortsatte vi att skriva på resten av vårt arbete, vi analyserade intervjuerna, hittade samband och olikheter i vad pedagogerna svarade på frågorna och kopplade det till den tidigare forskning som vi har valt att använda oss av.
4.3. Forskningsetiska överväganden
Vi har följt Vetenskapsrådets dokument, ’Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning’ s regler, under vårt undersökningsarbete och har låtit
våra informanter få kännedom om dessa regler före intervjun. (Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, Hämtad 2014-09-19)
11
Informationskravet innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Undersökningen är frivillig och svaren kommer endast att användas i forskningen. Här informeras även var undersökningen kommer att publiceras.
Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Om en undersökningsdeltagare väljer att avbryta sin medverkan innebär inte detta automatiskt att forskaren måste förstöra tidigare insamlade information från den aktuella deltagaren.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifter som kan uppfattas som etisk känsliga bör vara en utgångspunkt i vad man kan anta att korrespondenterna kan uppfatta som obehagligt eller kränkande. Man bör alltid samråda med berörda personer inför publiceringen.
Nyttjandekravet medför att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Den som deltagit i en undersökning som uppgiftslämnare bör få på egen begäran hänvisa till forskningsresultatet i samband med hjälp eller vård från sociala myndigheter. Däremot får inte forskningsresultatet användas av sociala myndigheter för att, mot undersökningsdeltagarnas vilja, ge dem vård eller utsätta dem för tvångsintagning (Vetenskapsrådet).
Vi förklarade för förskollärarna att intervjun var frivillig och kunde avbrytas när som helst. Vi informerade även om att insamlat material enbart var för forskningsändamål och skulle därefter förstöras. Pedagogerna var väl medvetna om detta och godkände att insamlat material skulle publiceras av oss. Vi har under insamlandet gång haft de intervjuades integritet i åtanke. Vetenskapsrådet betonar vikten av skydda intervjuarnas integritet och konfidentialitet. Med tanke på konfidentialitetskravet och vetenskapsrådet valde vi anonymisera våra respondenters namn och valde att kalla de Anna, Malin, Leila och Nina i arbetet.
12
5. Resultat & Analys
I följande kapitel kommer vi att redovisa resultaten utifrån studiens tre frågeställningar. I första avsnittet kommer vi att gå in på hur pedagogerna arbetar med föräldrasamverkan på de aktuella förskolorna. I det andra avsnittet presenterar vi vilken betydelse pedagogerna anser att föräldrasamverkan har i förskolan. I det tredje avsnittet går vi in på vilka erfarenheter förskollärarna har av arbetet med flerspråkiga föräldrar.
5.1.
Hur arbetar pedagogerna?
En av förskollärarna uttalade sig om föräldrars inflytande och delaktighet i deras verksamhet.
Det är en jättesvår fråga, för att man får hela tiden tänka så att vi utgår ifrån läroplanen. Eh och det är inom dom ramarna föräldrarna kan ha inflytande. Men givetvis enskilda föräldrar kan ju komma med, liksom, deras önskemål. (Malin)
I ovanstående citat kan vi se att Malin menar att föräldrarnas inflytande självklart ska ske och synas. Genom att vara lyhörd och ta in föräldrarnas tankar och önskemål som sedan förskollärarna avgör om det är lämpligt och passar in i verksamhetens ramar.
Malins resonemang tydliggör det Jonsdottir & Nyberg (2013) tar upp om inflytande genom att föräldrarna förstår hur pedagogerna tänker och hur pedagogerna ser på barnet. Samtidigt är det viktigt att pedagogerna ser på barnen utifrån föräldrarnas perspektiv. Vikten av att förstå och respektera varandra är avgörande, föräldrarna har kunskap om barnet som inte pedagogerna har och tvärt om (Jonsdottir & Nyberg 2013).
I nästa citat uttrycker Malin att föräldrarna ska ha möjlighet till att tycka det är kul att vara aktiva och att det är viktigt att föräldrarna får en bekvämlighetsskänsla av att pedagogerna tar dem på allvar. Tallberg Broman (2013) påpekar även på att det kan uppstå konflikter och dilemman mellan föräldrar och förskolans verksamhet då föräldrarnas perspektiv kan skilja sig från förskolans perspektiv (Tallberg Broman 2013).
Det står ju i läroplanen att man ska samverka med föräldrar och dem ska ha inblick i den pedagogiska miljön. Men det finns många många olika sätt att göra det på. Jag förespråkar där föräldrarna kan vara aktiva och tycka det är kul. Man känner att vi tar
13
dem på allvar att vi inte känner att kom hit, för vi ska ta information vi ska stå upp och ner och bara tjata. (Malin)
Malin uttrycker en önskan om att föräldrar kan vara aktiva i förskolans vardag medan Leila uttrycker en orolighetskänsla över att föräldrar idag har bristande engagemang i barnens vardag på förskola. Förskolläraren Leila har även önskat sig att se ett större intresse och en större förståelse hos föräldrarna gentemot förskolan. Leila nedan ger en önskan på fortsatt inflytande från föräldrarna.
Jag hoppas att föräldrarna fortsätter förstå att de har ett eget ansvar också. För just nu ser jag en tendens att det läggs lite mer på förskolan. Det kanske inte är mer på förskolan men på skolan syns, mer synligt där. Föräldrarna är upptagna dem har bråttom det är mycket med alla barn, och syskonaktiviteter och vardan ja, De har också eget ansvar. Jag hoppas att det försvinner inte men hur kommer det se ut vet jag inte. Men jag hoppas att jag kommer fortsätta att vara viktig med samarbetet mellan hemmet skolan och förskolan. Att det är två komplimenterande sidor kring barnet. (Leila)
Leilas tankar i citatet ovan kan kopplas ihop med Bruce & Riddersporre (2012) forskning om att parterna ska mötas och hjälpas åt för att samarbetet med hemmet ska ha en fungerande funktion. I förskolans läroplan framgår tydligt att det är föräldrarna som har huvudansvar för barnens fostran och att förskolans verksamhet ska bedrivas i samarbete med hemmet. Detta låter kanske enkelt men är ofta betydligt svårare att förverkliga. Här ska två parter mötas och hjälpas åt - professionella och föräldrar (Bruce & Riddersporre 2012).
Tallberg Broman (2013) visar att om föräldrarnas position förstärkts i förskolan, kan det innebära att deras inflytande och delaktighet har stor betydelse för verksamheten. Förskolan erbjuder föräldrarna till att ta ansvar, dem stärker deras inflytande, när föräldrarna visar sin delaktighet (Tallberg Broman 2013).
Asså jag tycker inte de tar jätte stor asså de få, de erbjuds stort inflytande tycker jag men det är inte jätte mycket de tar. Jag kan tycka att våra föräldrar liksom skulle vara mer delaktiga, än vad de är. (Nina)
Det Nina nämner i citatet ovan, liknar Tallberg Bromans resonemang. Om förskolan erbjuder delaktighet så tar inte många föräldrar den möjligheten. Förskolläraren Nina, önskar ett större inflytande ifrån föräldrarna. Vi kan även se i detta citat att Nina inte ser
14
ett hinder i läroplanen, när föräldrarna utövar inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.
Samtidigt resonerade Anna, nedan, att föräldrarna kräver mer idag av pedagogerna än för 10 år sedan. Idag ser många föräldrar förskolan som en pedagogisk verksamhet och inte som barnpassning. Pedagogerna ser att föräldrarna är mer medvetna om att deras barn utvecklas i en pedagogisk miljö.
Ja asså tidigare så har man pratat mycket med föräldrar om hur gick det idag dem har ätit och dem har sovit och blablabla. Idag har, Idag är det lite annorlunda för föräldrarna ställer annorlunda krav. Idag har jätte många föräldrar som inte frågar alls om hur gick det liksom med maten och vilan och allt. Utan dem vill ju ha en pedagogisk underlag till varenda grej vi gör här med barnen.”(Anna)
5.2.
Betydelse av föräldrasamverkan
Alla de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt med föräldrasamverkan. Kommunikation mellan personalen och vårdnadshavare är en central del i deras arbete på förskolan. Det svenska skolsystemet har aldrig utvecklat en garanterad form för inflytande, delaktighet och kontakt mellan skola och föräldrar. Ett delat ansvar mellan föräldrar och skola ökar chanserna till att nå de befintliga målen. För att lyckas med skolan och förskolan måste familjen vara involverad. Det är inte förrän de sista åren som dessa former av samverkan uppkommit och som föräldrar har haft större inflytande och delaktighet i verksamheterna. (Tallberg Broman 2013). Citatet nedan ifrån förskolläraren Leila som menar att föräldrarnas delaktighet är mycket större nu än förr och påverkar verksamheten mycket mer. Delaktighet ifrån föräldrarna är prioriterad inom förskolan
Den är ju stor. Det är väl ingenting som trycks på så mycket som nu. Med samverkan. De sista fem åren issssch. (Leila)
I samspel med andra, som föräldrar, utvecklas en tillitsfull relation som Anna och Nina här nedanför resonerar om.
Jag tycker att det är väldigt viktigt med en rak kommunikation. Jag vill att när dem känner att nånting är konstigt eller nånting inte stämmer, då vill jag att dem ska komma till mig eller till någon av mina kollegor. Jag tycker att det är väldigt viktig för att man, det är lättare, jag anser att det är lättare att bygga upp en relation med föräldrar för allas skull om man är ärlig och om man berättar och tar hand om saker som uppstår i tid. Det blir
15
bara svårare om man väntar, om man går till nån annan om man går runt runt runt. Det är nog bäst att man tar upp det direkt asså.(Anna)
Jag tror det bara kommer bli asså liksom gå åt rätt håll, jag tror föräldrar kommer ha mycket mer delaktighet än vad de har nu. Nu är det är ju liksom väldigt mycket föräldrakooperativa förskolor också där dem, föräldrarna driver liksom allt. Jag tror det kommer blir mycket mer med föräldrar. De borde liksom kunna säga vad de tycker och vad de har för åsikter och vissa saker tycker jag att dem kan få påverka och andra tycker jag liksom det finns en gräns till vissa saker det är trots allt förskollärarna och förskolechefen som liksom styr verksamheten. Absolut kan man komma och försöka påverka lite och men liksom inte nej såhär vill jag ha det. Och då ska det vara så. Det kan man inte göra som förskollärare heller alltid egentligen jag vill jobba såhär och då ska det vara så. Nej, vi gör ju det tillsammans. (Nina)
Pedagogerna vill se ett större intresse och en större förståelse hos föräldrarna gentemot förskolan. Att få föräldrarna delaktiga och ge dem inflytande är viktigt i arbetet. I citaten ovan ger Nina uttryck för en önskan om fortsatt engagemang från föräldrarna. Åberg & Lenz Taguchi (2012) menar att pedagogerna ska försöka skapa en grund av förtroende hos föräldrarna för barnens bästa. Åberg menar vidare att alla föräldrar vill ta del av sina barns vardag och det är pedagogerna som ansvarar för att tillvarata den lusten och bjuda in till samarbete. Föräldrarna blir delaktiga i verksamheten genom att bli inbjudna till samtal om barnen i förskolan vilket gör att föräldrarna kan skapa större förståelse för verksamheten (Åberg & Lenz Taguchi 2012).
Markström m.fl. (2009) skriver i sin studie om en kamp mellan föräldrar och förskolan. Hennes studie visar på att föräldrarna som vet att de har ett visst inflytande och delaktighet i förskolan prövar den mot pedagogerna. Detta innebär att pedagogerna kommer i ett underläge och vilket Markström menar är en form av önskan till gränssättningar (Markström m.fl., 2009). Anna beskriver en svårighet som kan kopplas till Markströms forskning, att föräldern vet vilket inflytande denne har och vill utöva detta på pedagogerna som i sin tur känner sig i underläge.
Svårigheter är att föräldrar inte alltid är realistiska. Till exempel har lite tankar, nu är det bara ett exempel, vad deras barn ska titta på, till exempel på fredagar, när vi tittar på film, och så har de fått för sig att just deras barn ska absolut inte titta på dte och det och det. Vilket kanske vi och andras barn tycker det är jätte roligt och väldigt givande att alla barn får växa upp med alla de sagorna och filmerna. (Anna)
16
Annas resonemang tydliggör pedagogens uttryck för att föräldern inte litar på att pedagogerna utformar en pedagogisk miljö eller verksamhet och vill då kontrollera vad som händer på fredagarna när det visas film.
Förskollärarna svarade mycket positivt på frågan om vilka möjligheter föräldrasamverkan för med sig in i förskolan.
Asså möjligheter, typ det är jätte bra, det är väldigt positivt eftersom föräldrarna själva kan komma med idéer som man kanske vanligtvist inte tänker på själv som pedagog. Och påverka och det är trots allt deras barn som går här, det är deras barn vi arbetar med. (Leila)
Leila antyder i citatet att föräldrarna är en stor tillgång till förskolan och att det hjälper pedagogen att utvecklas i sitt yrke.
Föräldrarna är en tillgång, att man har en bra samverkan, och ett bra kommunikation med föräldrarna och det är en stor tillgång till förskolan delvis för pedagogernas utveckling delvis för barnens. ( Anna)
Förskollärarna Leila och Anna, i citaten ovan, menar att föräldrar som tar ett inflytande i verksamheten kan ge stora möjligheter till verksamheten och påverka den. Föräldrarna vill att sina barn ska ha den bästa tiden på förskolan. Får de inflytande och möjlighet att vara delaktiga i verksamheten så kan föräldrarna få en lugnande känsla i kroppen, att barnen har det bra på förskolan.
Pedagogerna menar att det fortfarande finns föräldrar som inte är så engagerade som förskolan önskar. Varför är det då så svårt att nå en fördjupad samverkan med föräldrar trots ett stort engagemang från förskollärarna som man ser i våra undersökande förskolor? Kan det vara personalens inställning till föräldrarna, eller att pedagogerna och föräldrarna har olika synsätt samt förväntningar på föräldraengagemanget och föräldrasamverkan? Vi ser en tendens till att pedagogernas inställning i bemötandet med familjerna är olika, till exempel säger en förskollärare i ett citat: kan det ju vara så att föräldern bara är
tillbakadragen och blyg. Det kan även vara så att föräldrarna inte alls vet om att de ska
vara delaktiga i barnens verksamhet utan kanske tänker att de klarar pedagogerna utmärkt. Det vet man inte förrän man verkligen tar sig tid och pratar med varje förälder. Tallberg Broman (2013) menar att föräldrars inflytande behöver stärkas och garanteras genom en medveten satsning och ges organisatoriska former (Tallberg Broman 2013).
17
I svensk förskola har föräldrarnas position förstärkts vilket innebär att deras inflytande och delaktighet i verksamheten har stor betydelse, för att förskolan blir mer införstådd med föräldrarna om förskolans mål och ambitioner. (Tallberg Broman 2013).
5.3 Pedagogernas erfarenheter med flerspråkiga
familjer
Det finns fortfarande en del föräldrar som inte ser den pedagogiska verksamheten och orsaken till detta kan framstå som ointresse eller brist i språket. Alla pedagoger är överens om att när en ny familj som inte behärskar svenska språket kommer till förskolan så försöker pedagogerna kommunicera med dem, genom att använda sig av specifika ord och kroppsspråk. Pedagogerna gör sig förstådda på något vis för att kunna skapa kontakt med föräldrarna. Huvudsaken är att man som professionell förskollärare inte dra sig undan bara för att man som pedagog inte vet hur man kommunicera med föräldrarna, det kan oroa föräldrarna. Att bemöta dem på ett trevligt och positivt sätt och ha viljan att skapa de goda relationer som behövs för samarbetet mellan hem och förskolan. Ibland är det nödvändigt med att ta in en tolk på förskolorna. I citatet nedan kan vi se hur denna förskollärare använder sig av tolken i bemötandet av föräldrarna:
Tolken använder vi för att dem ska förstå oss, inte att vi ska förstå dem. Utan dem ska förstå oss… På ett bra sätt och då är det viktigt att få en tolk som någorlunda kan tolka de termerna vi kan. Det är inte säkert att det finns i samma språk. (Malin)
I citatet ovan påvisas att tolken enbart används för att föräldrarna ska förstå förskollärarna. Pedagogerna på båda förskolorna indikerade på att tolken enbart togs för att föräldrarna ska förstå förskollärarnas information.
Svaren visar på att alla pedagoger använder sig mycket av kroppsspråk när de talar med föräldrar som har svårt för det svenska språket. I citatet nedan berättar Nina om hur hon bemöter föräldrar som inte behärskar det svenska språket.
Visst det kanske blir lite tillbakadraget, men man försöker ändå så gott det går. Man försöker med lite tecken, eh lite ansiktsuttryck, så mycket det går. Det är inte så att vi inte pratar alls, nä man försöker lite smått. Det blir inte likadant med en som kan prata helt flytande. (Nina)
18
Forskning om samspel och relationer visar att föräldrar som inte behärskar det svenska språket eller kan inte så bra svenska uppskattar pedagogernas försök till kommunikation. Bozarslan (2010) är övertygad om att man kan komma långt utan ord till exempel med hjälp av kroppsspråk då det viktigaste är att man visar intresse, engagemang och vänlighet. Enligt författaren ska man som pedagog lära känna individen och förstå vad som ligger bakom olika handlingar innan man sätter stämpel på dem och slutar anstränga sig för att skapa en bra relationer som är nödvändig för att utveckla en god samverkan med föräldrar (Bozarslan, 2010).
Nina påpekade också i intervjun att svårigheter med att förstå varandra inte behöver betyda att föräldern inte kan eller inte förstår svenska:
Jag vet inte om det är själva språket, eller om dem själva är såna som personer. Det har också med vissa som kan svenska, som själva är tillbakadragna. Säger inte så mycket när dem kommer. Har det gått bra, ja okej, hehe. Och det finns vissa som kan prata hur länge som helst. Det är både och. (Nina)
I citatet ovan belyser förskolläraren att brist på engagemang i förskolan inte behöver betyda att föräldrarna inte kan språket, vissa är tillbakadragna som personer.
19
6. Slutsats och diskussion
Enligt våra respondenter har föräldrasamverkan ökat och blivit en viktig del i verksamheten. Pedagogerna letar efter möjligheter för att kunna förbättra sin verksamhet och få större inflytande av föräldrarna.
Under examensarbetets gång har fokus legat på våra frågeställningar:
Hur arbetar pedagogerna på de aktuella förskolorna med föräldrasamverkan?
Vilken betydelse tycker pedagogerna att föräldrasamverkan har i de aktuella förskolorna?
Vilka erfarenheter har pedagogerna av samarbete med föräldrar som har annat modersmål än svenska?
6.1. Sammanfattning
Vi menar att förskolans position har förändrats vilket innebär att förskolan har fått högre status och en läroplan att följa. Det är inte förrän under de sista åren som former av samverkan uppkommit och föräldrar har fått större inflytande och delaktighet i verksamheten. Förskolan är inte längre en verksamhet som bedriver barnpassning. Vissa föräldrar har högre krav på pedagogerna att berätta om dagens pedagogiska händelser och aktiviteter. Förskollärarna säger att föräldrarna har blivit mer orealistiska idag och inte tänker på omgivningen i förskolan, att förskolan består av fler barn än deras egna barn. Till exempel kan föräldrarna ha önskemål om vissa aktiviteter som de inte vill att deras barn ska delta i. Detta kan drabba hela barngruppen och kan i vissa fall utsätta det specifika barnet för obekväma situationer som gör att tryggheten på förskolan faller bort. Föräldrarinflytandet ses som en utmaning i förskolans vardagsarbete för pedagogerna. Det är viktigt att skapa en tillitsfull relation till föräldrarna i första mötet. Tidsbrist hos familjen kan påverka föräldrarnas engagemang i förskolan vilket kan innebära mindre delaktighet och inflytande i verksamheten. Förskollärarna uttrycker i citaten en önskan om större delaktighet hos föräldrarna, eftersom det är deras barn som finns i förskolan. En annan faktor som kan innebära svårigheter i samverkan är brister i det svenska språket. Föräldrarna kan ha svårt för att uttrycka sig på svenska och vågar inte utöva inflytande i
20
verksamheten. Med en tillitsfull relation till pedagogerna vågar föräldrarna ha en förtroendefull kommunikation till förskolan i framtiden. Tallberg Bromans (2013) forskning visar att det kan uppstå konflikter och dilemman mellan föräldrar och förskolans verksamhet då perspektiven skiljer sig från varandra. Våra respondenter lyfter upp aspekter som påverkar föräldrarinflytandet genom att föräldrarna är för upptagna med sina dagliga rutiner. Detta kan leda till konflikter och dilemman som Tallberg Broman (2013) tar upp i sin forskning där föräldraperspektivet och pedagogperspektivet skiljer sig från varandra och kan påverka verksamheten.
Föräldrar och barn kommer alltid att finnas i vårt samhälle. I vårt kommande yrke som förskollärare kommer vi att stöta på många olika föräldrar och barn. Att ha kontakt med föräldrar och deras barn är en av våra huvuduppgifter som kommande förskollärare, inte bara för att det står i läroplanen utan även för att det är deras barn vi tar hand om och då måste vi kunna ha ett gott samarbete med varandra. I vårt framtida yrke ska vi självklart fokusera på barnen. Det är trots allt de vi arbetar med. Det är barnens välmående, lärandeprocess och trivsel som gäller, men för att kunna uppnå dessa mål får vi inte glömma att det är föräldrarnas förtroende vi behöver i vårt arbete med barnen. Vi måste se varje familj som enskilda individer och visa att de kan lita på att deras barn står i fokus (Lpfö 98, rev 10).
Vi tror att samhället har påverkat föräldrarna väldigt stort. Förr behövde man knappt någon utbildning för att kunna få jobb, då förlitade man sig på personalen på förskolan. Föräldrarna litade på att personalen var professionella och visste vad som var bra för varje barn. Men idag läser fler på högskolor och universitet innan de bildar familj och på så vis breder ut sina kunskaper. När de sedan blir föräldrar så har de mycket mer kunskaper och vågar kräva större inflytande. Föräldrarna vågar ta djupare diskussioner med förskolepersonalen och argumentera för deras barns bästa. Vår analys visar att alla förskollärare på våra utvalda förskolor var mycket positiva till föräldrasamverkan. De utvalda förskolorna samarbetar otroligt mycket med föräldrarna och vill ha en god och tillitsfull relation mellan varandra. Samtidigt ser man både möjligheter och svårigheter till samverkan.
I analysen fick vi även syn på att föräldrasamverkan är en pågående process och samverkan kommer att förändras genom tiden då alla människor är unika och strävar mot
21
olika mål. Förskollärarna hade en önskan om fortsatt intresse och delaktighet från föräldrarna. Större engagemang och inflytande inom förskolans ramar är önskvärt. Förskollärarna är även positiva till en utveckling av föräldrakontakten.
I vårt kommande yrke är föräldrakontakt viktigt, det är deras barn vi arbetar med och föräldrarna vet bäst om sitt eget barn. Eftersom att varje familj är unik blir arbetet med föräldrakontakten olika. Med vår undersökning har vi fått bredare syn på hur samverkan fungerar idag. Detta har gett oss större inblick i hur vi kan försöka förbättra samverkan på våra framtida arbetsplatser. Vår studie har hjälpt oss att förstå hur viktigt det är för oss som förskollärare att ta initiativ till kontakt med alla föräldrar oavsett bakgrund.
6.2. Metoddiskussion
Att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor gav oss en klar bild på hur de arbetar på respektive förskola. Men för att kunna få bredare inblick på föräldrarnas samverkan i förskolor hade vi kunnat välja att göra vår undersökning på fler förskolor och intervjua fler pedagoger. Vi planerade inte att besöka fler förskolor då vi tänkte att fyra kompetenta förskollärare, alla med olika års erfarenheter, skulle ge oss tillräckligt mycket information till vår studie. För att pedagoger ska kunna genomföra sin verksamhet och öka deltagandet från alla föräldrar, måste det finnas en god relation med tillit och förtroende inblandat så föräldrarna vågar visa att de vill vara delaktiga.
6.3. Vidare forskning
I vår studie dök det upp många intressanta aspekter kring föräldrasamverkan, det är ett stort område att forska och undersöka djupare.
Vi tog upp om pedagogernas syn på föräldrasamverkan och för att få en ännu större inblick än vad vi fick, kan fortsatt forskning ske med flera förskollärare, på flera förskolor i samma områden. Studien är utförd i två större städer på två förskolor i socioekonomiska lägre områden. Hade resultaten blivit annorlunda om vi hade forskat inom olika
22
ekonomiska områden, eller om vi hade valt att forska på förskolor i mindre städer? Vilka skillnader eller likheter hade dykt upp genom dessa forskningsområden?
En annan aspekt att utföra en studie om, kan vara att ta upp föräldrars tankar kring samverkan, tillsammans med pedagogers tankar kring samverkan och på så sätt få ett bredare resultat. Föräldrasamverkans alla delar kan fördjupas och få större kunskap i om En annan aspekt att utföra en studie om, kan vara att ta upp föräldrars tankar kring samverkan, tillsammans med pedagogers tankar kring samverkan och på så sätt få ett bredare resultat. Föräldrasamverkans alla delar kan fördjupas och få större kunskap i om man utökar sitt forskningsområde, då detta ämne är en pågående utveckling som i tiden alltid kommer att förändras.
Slutligen kan det vara intressant att intervjua en hel förskolas avdelningar om deras arbete med föräldrasamverkan. Därför tycker vi att forskning om föräldrasamverkan kan och ska fördjupas ännu mer än vad det är gjort.
23
Referenser
Bozarslan, Aycan (2010). Möte med mångfald: förskolan som arena för integration. 1. uppl. Hässelby: Runa
Bruce, Barbro & Bim Riddersporre. (2012). Kärnämnen i förskolan- Nycklar till
livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur
Enö, Mariann (2013) Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor: I Anne Harju & Ingegerd Broman Tallberg (red) (2013). Föräldrar, förskola och skola (s 41-58). Lund: Studentlitteratur AB
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pd ( Hämtad 2014-09-19)
Jonsdottir, Fanny & Eva Nyberg.(2013) Erkännande, empowerment och demokratiska
samtal: I Anne Harju & Ingegerd Broman Tallberg (red) (2013). Föräldrar, förskola och skola (s 59-78). Lund: Studentlitteratur AB
Kylén, Jan- Axel. & Nina Vestlund(1980) Intervju. Stockholm: Utbildningskonsulter AB
Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet
Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red.) (2009). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlsson
Skans, Anders (2011) En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö: Malmö Högskola Finns att ladda ner på: http://dspace.mah.se/handle/2043/11603 ( Hämtad 2014-04-10)
Säljö, Rickard. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
24
Tallberg Broman, Ingegerd. (2013) Föräldrasamverkan i förändring: I Anne Harju & Ingegerd Broman Tallberg (red) (2013). Föräldrar, förskola och skola (s 25-40). Lund: Studentlitteratur AB
Trost, Jan(1997) Kvalitativa intervjuer. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur
25
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågorna
Hur ser du, som Förskollärare på föräldrasamverkan här på förskolan?
Vilka möjligheter ser du som förskollärare i arbetet med föräldrasamverkan?
Vilka svårigheter ser du som förskollärare i arbetet med föräldrasamverkan?
På vilket sätt syns föräldrasamverkan här i förskolan?
– Arbetar ni med föräldrar tjänst, praktiskt arbete?
Hur arbetar ni för att interaktionen ska fungera med föräldrar som inte har det svenska språket?
Hur är förändringen mellan förr och nu i förskolans samverkan med föräldrar och deras inflytande?
Hur tror du att det kommer se ut i framtiden?
Hur vill du att samarbetet ska se ut i framtiden med föräldrar?
– Varför är det viktigt för dig?
Hur stort inflytande tar föräldrarna här på förskolan? – Finns det några hinder? Vilka?
Vad gör ni för att få föräldrar delaktiga i verksamheten?
Hur arbetar ni i arbetslaget med föräldrarna?
Hur bemöter ni föräldrar med annat modersmål än svenska?
Hur bemöter ni föräldrar som har svenska som modersmål?
Påverkar din personliga åsikt ditt arbete i bemötandet av familjen? – Hur?
26
Bilaga 2
Syftet med denna intervju är: Synliggöra pedagogers uppfattning och engagemang
kring föräldrasamverkan i förskolan
Vi vill med denna intervju få större kunskaper om pedagogers synsätt och engagemang på föräldrasamverkan.
I intervjun kommer vi ta upp:
1. Samverkan med föräldrar
2. Möjligheter/Svårigheter
3. Interaktion med föräldrar
4. Förändring och Framtiden
5. Inflytande & Delaktighet
6. Bemötande
