En Fenomenografisk studie om middagsvilans betydelse för barn i förskolan

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

15 högskolepoäng, grundnivå

En fenomenografisk studie om middagsvilans betydelse för

barn i förskola

A Phenomenographic study on the importence of children´s nap time in

preschool

Sara Holstein

Camilla Möller

Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp)

Datum för slutseminarium (2020-01-09)

Examinator: Magdalena Sjöstrand Öhrfelt

2

Förord

Först vill vi tacka förskollärarna, föräldrarna till förskolebarn och sköterskorna på Barnavårdscentraler för ert deltagande i vår studie. Tack för att ni medverkade i vår enkätstudie vilket gjorde det möjligt för oss att genomföra vårt arbete. Vi riktar ett stort tack till vår handledare, Therese Lindgren för bra handledning genom hela processen. Vi riktar även ett tack till Lena Pålsson som varit till stor hjälp vad det gäller korrekturläsning. Ett varmt tack till våra familjer, vänner och kolleger som stått ut med oss under den här tiden och gett oss stöttning och råd.

Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete, att skriva examensarbete har varit mycket tidskrävande men samtidigt väldigt intressant och lärorikt.

Vårt arbete har flutit på bra, vi har inte delat upp det utan var och en har skrivit på arbetet var för sig med hjälp av OneDrive. Därefter har vi redigerat varandras texter efter hand. Tekniken har strulat emellanåt och vi har varit frustrerade stundom, men allt har löst sig till slut med lite hjälp. I övrigt har vi pratats vid på telefon och sms för att underlätta arbetet, då vi bor på olika orter. Vi träffades fysiskt på Universitet samt på biblioteket mellan våra bostadsorter cirka 2 gånger per månad, för att skriva och leta material eller fått handledning, vilket har fungerat tillfredsställande.

Malmö, 2020-01-09

3

Abstract

Syftet med vår studie var att undersöka pedagogers, föräldrars och BVC-sköterskors uppfattningar om de yngre barnens sömn och vila i förskolan. Enligt en fenomenografisk teori och analysmetod utgick vi från våra frågeställningar som lyder:

• Vad anser pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor vara viktigt gällande förskolebarns middagsvila?

• Vilken uppfattning har pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor om att väcka barn från sin middagssömn?

• Vad säger tidigare forskning om att väcka barn från sin middagssömn? • Hur uppfattar pedagoger att barns vila i förskolan har förändrats över tid?

Sammanfattningsvis utifrån svaren vi fått från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC är att de tycker att sömnen eller vilan under dagtid är av stor vikt på grund av behovet av återhämtning. Däremot varierar deras åsikter om längden på sömnen under dagtid. Pedagoger önskar att barnen hade kunnat få sova en längre tid, för att de skall vara pigga och orka med eftermiddagens aktiviteter på förskolan. Detta med stöd från tidigare forskning. Pedagogerna vill inte störa sömncykeln på 90 minuter, medan föräldrarna vill ha barnens middagssömn individuell kortare eller ingen middagssömn alls, för att barnens nattsömn inte ska påverkas. Även om nattsömnen är viktig för hälsan är även middagssömnen av stor vikt, enligt tidigare forskning. Det är middagssömnen som hjälper barnen att återhämta sig från alla intryck, förbättrar deras minne samt ökar ordförrådet, särskilt kunskapen barnen nyligen lärt sig. Som metod använde vi enkäter och diskussioner och utifrån svaren från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC framträdde kategorierna lämplig sovmiljön, inflytande på barns sömn, stress, barns bästa och trygghet i vår fenomenografiska analys.

Nyckelord: fenomenografi, inflytande, hjärnans påverkan av sömn, middagsvila, middagsvilans förändringar, sovmiljö, sovrutiner, stress, sömn och hälsa, återhämtning

4

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 5

1.1RÄTTEN TILL VILA ... 5

1.2DISKUSSIONER I MEDIA ... 6

1.3DISKUSSIONER I FÖRSKOLAN ... 7

1.4SYFTE ... 8

2 FENOMENOGRAFI SOM TEORI OCH ANALYSMETOD ... 9

3 LITTERATURGENOMGÅNG OCH TIDIGARE FORSKNING ... 12

3.1HJÄRNANS PÅVERKAN AV SÖMN ... 12

3.2BARN OCH STRESS ... 14

3.3BARNS SÖMN OCH HÄLSA ... 15

3.4SÖMNBRIST GER MINSKAT ORDFÖRRÅD ... 16

3.5SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 17

5 METOD ... 19

5.1EN DISKUSSION TAR FORM ... 19

5.2ENKÄTERNA – POSITIVT/ NEGATIVT ... 21

5.3GRUPPDISKUSSIONERNA ... 22

5.4ETISKT ÖVERVÄGANDE ... 24

6 ANALYS OCH RESULTAT ... 26

6.1DAGS FÖR ÅTERHÄMTNING! ... 26

6.1.1 Trygghet ... 27

6.1.2 Lämplig sovmiljö ... 28

6.1.3 Barns bästa & behov ... 29

6.2SOVA KLART ELLER VÄCKAS? ... 30

6.2.1 Pedagogers och föräldrars olika inflytande på sömn ... 31

6.2.2 Stress i och utanför förskolan ... 33

6.3FÖRR OCH NU ... 35

6.3.1 Pedagogers uppfattning om sömn genom tiden ... 35

6.3.2 Sovrutiner på kvällen ... 36

6.4RESULTAT ... 37

7 SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 40

7.1METODDISKUSSION... 42

7.2FRAMTIDA YRKESROLL ... 43

7.3FORTSATT FORSKNING ... 44

8 REFERENSER ... 45

9 BILAGOR... 48

BILAGA 1,ENKÄT TILL VÅRDNADSHAVARE ... 48

BILAGA 2,ENKÄT TILL PEDAGOGER PÅ FÖRSKOLA... 49

5

1 Inledning

Vi har båda lång erfarenhet av att arbeta på förskola, runt 20–30 år vardera. Vi har sett att rutiner kring barns vila på förskolan har förändrats under åren, speciellt att barn får sova mindre eller inte alls. Vi är intresserade av att ta del av uppfattningar om barns behov av middagssömn på förskolan bland pedagoger, 1 föräldrar och barnsköterskor eller sjuksköterskor från Barnavårdscentralen (BVC). Vi upplever att det finns ett dilemma, en variation i uppfattning om sömn mellan föräldrar och pedagoger. Vi undersöker variationen mot bakgrund av tidigare forskning och studier om barns behov av sömn, hjärnans utveckling och barns välbefinnande. Genom enkäter och gruppdiskussioner vill vi få pedagoger och föräldrars syn på denna stund. Under arbetets gång med vår studie märkte vi att behovet av att kontakta BVC blev större, eftersom det är föräldrarnas första kontakt och bollplank angående deras barn. Vi kontaktade därför även BVC för att få deras synpunkter och vilka rekommendationer sköterskorna ger föräldrarna i detta med barns sömn, framför allt sömnen efter lunch på förskolan.

1.1 Rätten till vila

I förskolans styrdokument, Läroplan för förskolan (Lpfö18) står det som riktlinjer att förskolläraren ska ansvara för att barnen skall erbjudas en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila.

”Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.”

(Lpfö18, 2018, s.7)

1 När vi ibland skriver ordet föräldrar, är det för vi använder det begreppet mest i dagligt tal. Vi vet att barnen inte alltid har några föräldrar, en mamma eller pappa, utan ibland kan det vara en eller flera vårdnadshavare, det vill säga en annan vuxen som har ansvaret för barnet. Enligt Föräldraalliansen i Sverige (u.å.) är personen vårdnadshavare den eller de personer som i huvudsakligen tar hand om och ansvarar för barnets uppfostran, går på utvecklingssamtal och ser till barnets välmående i juridisk mening, oavsett om de är föräldrar eller ej till barnet i fråga (u.å.). En synonym till vårdnadshavare är målsman och är i de flesta fall barnets föräldrar. Därav använder vi begreppet föräldrar i texten, men vi är medvetna om att det även kan vara vårdnadshavare.

6

När man läser Barnkonventionens artiklar står det mycket om barnens rätt, vila och hälsa. ”Föräldrar eller, […], vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Dessa ska då låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa” (Barnkonventionen, Artikel 18:1, 2009). Vi tolkar det som att det är bland annat vi pedagoger på förskolan som ska vägleda föräldrar genom att ge så mycket information om bland annat barnens sömn och därigenom försöka påverka föräldrar i deras beslut till barnets bästa. Nordin-Hultman (2008) visar på vilans betydelse för omsorgsbehovet. Vila och utformningen av vilan har en trygghetspunkt som är specifik där den sociala samvaron och kontakten mellan människor är central och där pedagoger strävar efter lugn, trygg och rogivande miljö för barnen.

1.2 Diskussioner i media

Det förekommer diskussioner i media, Dagens Nyheter (DN, 02-21, 2018 02-22, 2018-02-26), angående barn och middagssömn mellan en förälder och den legitimerade psykologen Erica Edström samt professorn Hugo Lagercrantz från Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus. Edström, skriver i DN ”Barn sover inte längre middag på förskolan. Förändringen har skett smygande de senaste åren utan stöd av forskning och fakta. Men barn behöver vila för att varva ner och återhämta sig”. Edström skriver vidare i artikeln att hon pratat med många pedagoger i förskolan som berättat att för 20–30 år sedan, sov alla barn i förskolan middag. Detta har tagits bort och Edström undrar varför? Hur kommer det sig att föräldrar börjat be pedagoger i förskolan att väcka deras barn, eller att barnen inte får sova alls på dagtid? Edström menar att många barn börjar förskolan tidigt på morgonen och vistas där till sen eftermiddag. Det innebär för många barn att de vistas på förskolan åtta timmar per dag och ibland längre. Då föräldrarna är oroliga handlar det ofta om att barnen inte somnar i tid på kvällen och föräldrarna ber att pedagogerna ska väcka barnen efter cirka 20–30 minuters sömn. I artikeln kan vi också läsa om Edströms oro för att det sannolikt finns ett samband mellan brist på återhämtning dagtid och sämre nattsömn. För att skapa en bra nattsömn handlar det ofta om hur vi lever dagtid (Edström, 2018-02-21).

En förälder, pappa Richard Dahlstrand svarar en dag senare i DN. Han påpeka att det räcker med tio minuters middagsvila för hans treåring ska få sin nattsömn förstörd, samt att han dagen efter har ett trött barn. Pappan menar att istället för att barnen ska sova på dagen borde det vara

7

mindre barngrupper och fler pedagoger, så att barnen inte blir så trötta under dagen. Det är för barnens bästa de vill att middagssömnen ska tas bort, inte för att föräldrarna ska få egen tid (DN, 2018-02-22).

Några dagar senare skriver professorn Hugo Lagercrantz i DN (2018-02-26) att i Schweiz och på Island sover många barn middag upp till femårsåldern, men i Sverige kräver allt fler föräldrar att barnen ska hållas vakna fastän barn bör sova middag. Middagssömnen ökar ordförrådet och minnet. Lagercrantz håller med om att barnen är kanske vakna en timme extra på kvällen när de får sova på dagen, men menar att det är bra för att få en bättre kontakt mellan barn och förälder. Att ta en timmes småpratande medan barnet sitter i förälderns knä på kvällen hinns oftast inte med om barnet är trött. Även det blåa ljuset från en Ipad och liknande påverkar och förskjuter dygnsrytmen, menar Lagercrantz. Professorn nämner även en engelsk studie där Klará Horváth och Kim Plunkett (2016) fick resultatet att barnen utvecklar sitt språk bättre om barn får vila på dagen.

1.3 Diskussioner i förskolan

Vi har upplevt att diskussionerna i förskolans värld är många. Det handlar om att barn inte får sova färdigt eftersom föräldrar uppmanar pedagogerna att väcka deras barn efter en viss tid. Att barnen sover allt mindre upp i åldrarna är även en uppfattning som hörs bland pedagoger. Dilemmat är att föräldrarna tycker att barnen har svårt att somna på kvällen och därför vill att deras barn inte ska sova så mycket på dagen, max 30 minuter i vissa fall.

Johanna Ulrika Orre (2014) har i Tidningen Förskolan uppmärksammat ämnet barn och sömn i en artikel där hon betonar hur viktig sömnen är. De beskriver att då vi sover befäster vi saker vi lärt oss och uppmärksammat under dagen. Trots det sover barn i alla åldrar mindre per dygn idag jämfört med hur länge barn sov för tio år sedan. Många barn över tre år sover inte alls eller endast en begränsad tid på förskolan (Orre, 2014).

Mot bakgrund av den diskussion om barns vila som vi presenterat här, samt de direktiv som ges i förskolans styrdokument blir det relevant att undersöka hur det ser ut på förskolor och hur uppfattningen om barns middagssömn är hos föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC.

8

1.4 Syfte

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka pedagogers och föräldrars uppfattning om barns sömn under dagtid på förskolan. Vi vill även ta reda på vad BVC sköterskor rekommenderar när det gäller barns middagssömn.

Våra centrala frågeställningar är:

• Vad anser pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor vara viktigt gällande förskolebarns middagsvila?

• Vilken uppfattning har pedagoger, föräldrar och BVC om att väcka barn från sin middagssömn?

• Vad säger tidigare forskning om att väcka barn från sin middagssömn? • Hur uppfattar pedagoger att barns vila i förskolan har förändrats över tid?

9

2 Fenomenografi som teori och analysmetod

Vi har valt att använda oss av fenomenografi som teoretisk och analysmetod. Runa Patel och Bo Davidsson (2011) menar att forskare använder fenomenografi genom att arbeta med öppna, kvalitativa intervjuer där intervjupersonen använder sina egna ord vid beskrivningen av sin uppfattning av ett fenomen. I en Fenomenografisk analys ligger fokus på att ta reda på hur människor uppfattar fenomen i omvärlden (Patel & Davidsson, 2011). En analysmetod som passade vårt syfte, genom att respondenterna använde sina egna ord i enkätsvaren fick vi fram personliga och beskrivande svar. Ingrid Pramling Samuelson menar att fenomenografi främst fokuserar på de olika variationerna av svar från en studie, som beror på människans olika erfarenheter av den värld vi lever i. Människan bildar olika livsvärldar utifrån sina egna erfarenheter, som möts upp under samma tak (Pramling, 1994). Begreppet livsvärld kommer genom att pedagoger, föräldrar och BVC har olika livserfarenheter och kunskaper det vill säga olika bakgrunder som gör att de har olika uppfattningar. Svaren utifrån enkäter och intervjuer kom från olika livsvärldar där barn ingår i olika perspektiv. Allas livsvärldar månar om barnets bästa utifrån olika perspektiv och om hur middagsvilan bäst ska disponeras. Svaren varierar vilket gör att begreppet variation ingår i teorin fenomenografi.

Enligt Tomas Kroksmark (1987) är fenomenografi inte ett svar på en specifik pedagogisk fråga, utan ”den utforskar ett brett fält av pedagogiska problemområden” (1987, s. 5). Han menar att det är en kvalitativ analys som används främst inom pedagogiken. Från början var det bara en forskningsmetod av empiriskt material vilket senare utvecklades till bland annat en teoretisk kunskap och metod. ” […] fenomenografi strävar efter att bilda kunskap om den konkret uppfattade verkligheten, det vill säga att så levande och vardagsnära som det är möjligt beskriva den pedagogiska verkligheten” (1987, s.14). Därav innehåller fenomenografi olika tolkningar av de texter som forskaren försöker förstå utifrån svar från medverkande i forskningen (Kroksmark, 1987). I våra enkätfrågor valde vi att ställa frågor som skulle besvaras med respondenternas egna ord och vi har därmed fått tolka vissa svar.

Patel & Davidsson (2011) anser att processen är induktiv vilket innebär att forskaren läser och sorterar material tills ett mönster blir tydligt. Det består först av olika kategorier under vilka

10

intervjuernas olika utsagor sorteras. De olika kategorierna ska vara entydiga till vilken kategori en utsaga kan hänföras till (Patel & Davidsson, 2011). Kategori är då ytterligare ett teoretiskt begrepp vi använder oss av.

Utifrån de varierande svaren från intervjuerna med pedagoger och enkäterna från föräldrar och pedagoger fann vi gemensamma nämnare som vi sorterade in i olika kategorier. De kategorier som vi sorterade in i rubriker blev trygghet, lämplig sovmiljö, barnens bästa och behov, inflytande på barnens sömn, stress, förändringar i barnens sömn på förskolan samt sovrutiner. Fenomenografi som teori gjorde att vi kunde dela in de olika livsvärldarna, det vill säga pedagogers och föräldrars uppfattningar i kategorier som vi sedan kunde analysera om barns bästa när det gäller sömn under dagtid.

I vår studie möts de olika livsvärldarna från pedagoger och föräldrar upp i förskolan, där de ibland krockar med sina olika uppfattningar i kontexten om barns sömn. Uppfattning är ett begrepp vi använder ofta som skiljer sig i olika livsvärldar. Pedagogerna har en uppfattning om barnets behov under dagtid och de ser till att det blir tillgodosett. Samtidigt som föräldrarna har en annan uppfattning om barnets bästa och har önskemål som ska tillgodoses av pedagogerna. BVC ger medicinsk information och råd utifrån sitt uppdrag. Föräldrar, pedagoger och sköterskorna på BVC har olika livsvärldar utifrån deras erfarenheter och kunskaper.

Vår analys har utgått från de fyra steg som finns i fenomenografi. Vi har samlat ihop data från olika uppfattningar i våra enkäter, tittat på likheter och olikheter i livsvärldarna hos pedagogers, föräldrars och BVC-sköterskornas svar. Därefter har vi hittat olika kategorier som beskrivs under rubriker i analysen. Till sist har vi avslutat med sammanfattningar och en diskussion kring kontexten. Nedan kommer de följande fyra stegen i en fenomenografisk analys enligt Patel och Davidsson (2011):

”1) bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck; 2) uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna i intervjuerna; 3) kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier, samt; 4) studera den underliggande strukturen i kategorisystemet.”

11

En fenomenografisk studie härleder, enligt Marton Ference & Shirly Booth (2000) alltid sina beskrivningar från ett någorlunda litet antal personer som väljs ut från en särskild befolkningsgrupp (Ference & Booth, 2000). I vår studie har vi valt att inkludera pedagoger och föräldrar i ett fåtal förskolor samt BVC i mindre orter i Skåne.

12

3 Litteraturgenomgång och tidigare forskning

Under denna rubrik presenterar vi populärvetenskapliga litteraturer om hur hjärnan påverkas av sömn och varför vi behöver sova och vila. Vi tar även upp hur stress påverkar sömnen i det allt stressigare samhället för vuxna och barn. I den tidigare forskningen beskriver vi studier om sömn under natt och dagtid samt hur den påverkar barns hälsa och inlärningsförmåga.

3.1 Hjärnans påverkan av sömn

Enligt (Rikshandboken Barnhälsovård, BHV, (u.å.), rekommenderas att 1–3 åringar ska sova 12 timmar per dygn, varav 1,5–3,5 timmar middagssömn. 3–6 åringar bör sova 11–12 timmar per dygn och en vuxen rekommenderas att sova cirka 7–8 timmar per dygn.

Marie Söderström (2009), Christian Benedict och Minna Tunberger (2018) pratar om varför vi behöver sova och hur hjärnan påverkas av sömn. Under sömnen rensar hjärnan bort allt ”skräp” likt en rengöringsprocess. Alla slaggprodukter från ämnesomsättningen i nervcellerna som bildas under vaket tillstånd, gör oss sömniga till slut och försvinner under sömnen och neuronerna i hjärnan fylls på och ger ny energi nästa dag (Söderström, 2009, Benedict & Tunberger, 2018). Då pumpas vatten från hjärnvätskan genom hjärnvävnaden och spolar bort skräpämnen och därmed håller hjärnan sig frisk. Alla känslor och upplevelser som upplevs under en dag befästes under djupsömnen. Det är då alla sociala, både positiva och negativa upplevelser tonas ner och läggs på plats i hjärnan likt en pusselbit, menar Benedict & Tunberger (2018).

Det är mycket som påverkar människan av att inte få sova. Enligt Rikshandboken RHV (u.å.) ger sömn en kroppslig och psykisk vila. Det behöver vi inte vara forskare för att veta, det förstår vi alla. Tillväxthormoner utsöndras under just djupsömnen och det är då immunförsvaret återhämtar sig. Koncentrationen, uppmärksamheten och alla intryck vi fått under dagen påverkas och har samband med sömnens mängd och kvalitet. Då förstår vi att inlärningsförmågan är av stor vikt beroende på hur vi sover (RHV, u.å.). För att komma till ro och somna behöver vi lugn och ro runt omkring oss. Ett litet barns sömn påverkas av många

13

ting och är komplext. Till exempel barnets mognad, medicinska faktorer, temperament, kulturella faktorer, föräldrars känslor, förväntningar och beteende, barnets psykiska hälsa, rutiner, ålder och utveckling, med mera. Därav kan barnet ha svårt att somna på dagen eller kvällen. Ett barn som är mellan 1–3 år bör sova mellan 12–13 timmar per dygn och kan ta igen sömn på dagen (RHV, u.å.).

”Barn som är övertrötta kan ha svårt att komma till ro. Det är bra om barnet sover sammanhängande perioder dagtid vilket kan underlätta för god nattsömn. Att barnet sover sent på eftermiddagen kan göra att det får svårare att somna på kvällen. För barn 2 år och äldre kan föräldrarna behöva begränsa dagsömnen. Det är vanligare att barn behöver sova/vila på dagen upp till 3–4 års åldern. Det är dock stora individuella skillnader och det är viktigt att möta barnets behov.”

(Rikshandboken, RHV, (u.å.)

Det är av stor vikt att ha tydliga rutiner kring kvällens insomning, minst två timmar innan. Vilket även varit stora diskussioner i massmedia på grund av det ökade användandet av olika skärmar, vilket påverkat att många unga vuxna och barn haft sömnsvårigheter. Benedict och Tunberger (2018) skriver även en del om hur kvällsrutiner påverkar, som att varva ner och släcka olika skärmar minst två timmar innan läggdags. Skärmarnas ljus gör att hjärnan luras till att hålla sig vaken. Däremot berättar Benedict om en studie han gjort där resultatet visade att ju mer dagsljus kroppen utsätts för påverkar nattsömnen positivt, oavsett om du använt skärmar innan läggdags. ” […] om de inte är ute på dagen och exponeras för dagsljus, så suger deras kroppar i sig det blå ljuset från digitalt håll – och så förskjuts deras dygnsrytm ytterligare och de har ännu svårare att komma till ro och somna […]” (2018, s.74) Benedict fortsätter med att studien även visade att det digitala ljuset inte påverkade insomningen om människan exponerats av mycket dagsljus under dagen (Benedict & Tunberger, 2018). Detta innebär att det kanske inte alls är de digitala skärmarnas fel att barnen inte somnar på kvällen, utan att barnen inte blir tillräckligt exponerade med dagsljus under dagen. Benedict och Tunberger beskriver däremot att digitala skärmar har en stressande funktion och utsöndrar stresshormoner, som gör att hjärnan håller sig aktiv. Det kan göra att komma till ro och somna blir svårt (Benedict och Tunberger, 2018).

Samtidigt som vi vilar återhämtar vi energi och det gör att vi kan vara aktiva och vakna under en längre tid. När aktiviteten byts flyttas fokus i hjärnan och nya områden får arbeta och den

14

del som varit aktiv får då vila från intryck, menar Söderström (2009). Ingvar och Eldh förklarar hur hjärnan är en del av vår kropp, en del som påverkas av vår miljö. För att hjärnan ska utvecklas optimalt behöver den en god balans mellan fem miljöfaktorer som påverkas utifrån miljön runtomkring oss, det vill säga stress, mat, motion, sömn/återhämtning och rutiner. Då utrymme inte finns för att skapa god balans minskar barns möjligheter att lyckas och utvecklas (Ingvar & Eldh, 2014). Forskningsrön, enligt Barnombudsmannen, visar att leken tillsammans med återhämtning har en central roll för barns sätt att utvecklas. Det har även en betydande roll för hjärnans utveckling, särskilt i de tidigare åren i barnens liv. Lek och återhämtning förbättrar barns förmåga att lösa konflikter, återfå sin emotionella balans, att förhandla och fatta beslut (Barnombudsmannen, 2016).

3.2 Barn och stress

Ylva Ellneby (1999, 2008, 2011) menar att vuxna är allt mer stressade i dagens samhälle och många vuxna söker vila och avkoppling på olika sätt som exempelvis yoga. Barn har även en ökad stress i sitt vardagsliv, i förhållande till deras ålder. De stora barngrupperna och de allt längre dagarna på förskolan där barnen ska anpassa sig till många olika situationer kan upplevas som stress. Balansen mellan aktivitet och vila, det vill säga avstressande aktiviteter är då av stor vikt. Ellneby (2008) skriver att stress hos en människa kan uttryckas på många olika sätt som aggressivitet, lätt retlighet, håglöshet, dåliga mat och sovvanor, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, allergier och eksem. Idag utsätts barn ständigt för information som kan stressa deras sinnen (Ellneby, 2008). Därav är middagsvilan betydelsefull för barnen som vistas långa dagar på förskolan.

I en annan bok som Ellneby (1999) skrivit, menar hon att forskningen visar att beröring och massage motverkar stress. Stresshormonet kortisol sänks genom beröring. Hormonet oxytocin utsöndras i kroppen och effekterna är långvariga och påverkar andra system i kroppen. Det förbättrar matsmältningen, sänker puls och blodtryck, ökar toleransen för smärta samt stärker immunförsvaret.

15

3.3 Barns sömn och hälsa

En studie som Ivo Iglowstein medverkat i visade på att barn i alla åldrar sover mindre per dygn än de gjorde för 10 år sedan (Iglowstein et al, 2003). Josef Milerad (2006) studerade barn vilket visade att de sover mindre per dygn vilket påverkar barns ork och inlärningsförmåga och kan leda till övervikt. ”Body Mass Index” (BMI) har ökat hos barn i så låga åldrar som två till fyra år. Det har ökat i takt med att barnens sömntider minskat. Sambandet mellan sömntid och övervikt är en påverkan på hormoner som är kopplade till sömn, mättnad och hunger. Detta leder till stark önskan om att få i sig mat med hög energi och där med följer viktuppgång (Milerad, 2006).

I en studie har Margareta Söderström (2013), som är distriktsläkare i Lund och tidigare docent i allmänmedicin vid Köpenhamns Universitet, uppmärksammat nattsömn och middagssömn hos barn på vardagar vilket resulterade i att vardagsnätterna hade störst betydelse för barn och deras hälsa. Hon kom i kontakt med ämnet när hon deltog i 2Kidscape-projektet.

Söderström ger ett exempel på en tavla som en förskola hade. På tavlan stod det hur länge varje barn fick sova och vilken tid de skulle väckas. Ett vanligt önskemål från föräldrar var att väcka barnet efter cirka 30–40 minuter. Det observerades hur personal gick in bland de sovande barnen för att väcka ett barn när det sovit sin föräldrabestämda tid. Barnet satt sedan i knät på personalen tills det vaknat, vilket kunde ta lång tid. Anledningen till att barnen inte fick sova tills de vaknade av sig själv var för att föräldrarna ville att barnen skulle somna tidigare på kvällen. De ville även att barnet skulle få en bättre och längre nattsömn. Nackdelen i att de blev väckta efter kort stund blev att barnen som vistades och rörde på sig mycket utomhus var trötta när de blev hämtade av sina föräldrar. Jämfört med barnen i USA som har obligatorisk middagsvila på 90 minuter, var barnen enligt studien betydligt piggare när föräldrarna hämtade på eftermiddagen.

2_{Kidscape-projektet hade fokus på förskolebarns hälsa och livsvillkor. Den empiriska studien utfördes på olika}

förskolor i Malmö, Stockholm och USA under våren 2009 och bland annat olika Universitet och sjukhus från USA, Sverige och Danmark deltog.

16

I Sverige somnade barnen ofta på vägen hem och var svårväckta när de sovit för lite eller inte alls. Detta resulterade i att barnen var uppe sent på kvällen och åt middag senare, vilket ökade deras BMI och midjemått (Söderström, 2013).

”Kanske bör middagsvilan återinföras i förskolan för alla barn för att undvika att de faller i sömn på väg hem som förskjuter sänggåendet och som i sin tur påverkar nattsömnen negativt under vardagsnätterna.” (Söderström, 2013, s. 543)

Teresa M. Ward et al (2008) anser att en sömncykel är omkring 90 minuter. När barnet väl har somnat, 10–20 minuter, kommer det ner i djupsömn (ca 20 minuter), stanna en stund i djupsömn för att övergå i en ytligare sömn innan de vaknar. Resultatet i Wards et al studie visade även att av de 52 medverkande barn mellan 3–5 år som erbjöds middagssömn, var det 41 barn som faktiskt sov middag. Den genomsnittliga sömnen på dagen var cirka 76 minuter för barnen och de sov cirka en timme mindre på natten (Ward et al, 2008).

Söderström menar att om barnet ska få ut något bra av sin middagssömn bör de inte väckas mitt i sin sömncykel, som är cirka 90 minuter lång. Söderström menar att förskolorna ska stå på sig för att få barnen att sova efter lunch och även att erbjuda vila för barnen längre upp i åldrarna. Förskolorna borde hjälpa föräldrarna att förstå att barnen behöver denna sömn mitt på dagen, menar Söderström (2013).

3.4 Sömnbrist ger minskat ordförråd

Évelyne Touchette, Valérie Mongrain, Dominique Peteit och Jacques Montplaisir (2008), kom fram till i sin undersökning, att barnens dygnsrytm gör att barnen nästan alltid vaknar tidigt på morgonen. Det blir svårt att ta igen sömnbristen barnen fått genom att lägga sig senare en kväll. Deras råd är att barnen helst bör lägga sig tidigt varje dag, vardag som helg, för att inte drabbas av sömnbrist. Författarna menar att de flesta barn sover mindre under helgerna. De kan lätt få en sömnbrist jämfört med vardagarna, som då kan vara svårt att ta igen (Touchette et al, 2008). Detta i överstämmelse med vad Kidscape-forskarna med Margareta Söderström (2013) i spetsen hade kommit fram till; att ge föräldrar rätt i att inte låta barnet sova för länge på dagen så att nattsömnen störs. Då det lätt blir sena kvällar och tidiga morgnar, en sömnbrist som det

17

lilla barnet inte kan ta igen. Däremot menar Söderström (2013) att om barnen sover sin middagsvila på 90 minuter, somnar de inte på vägen hem efter förskolan, som i sin tur kan störa den långa nattsömnen som är av stor vikt enligt forskarna Söderström (2013) och Touchette et al (2008).

I en annan studie visar docenterna Klará Horváth och Kim Plunkett (2016) att middagsvilan efter lunch förbättrar flera kognitiva processer hos barn samt ordinlärning. Längden på sömnen och ordförrådets utveckling har enligt studien ett samband. Alltså visade barnens ordförrådsresultat att de var mer mottagliga och mer uttrycksfulla, om de fått sin middagsvila. Horváth och Plunkett, menar att barn med störda sömnmönster under dagen skulle ha högre risk att få mindre utvecklande språkkunskaper. Docenterna menar vidare att barnläkare skulle kunna ingripa i tidigt skede och ge föräldrar råd om att främja tuppluren så att språkutvecklingen ökade. Även att kunna ge bättre förutsättningar till atypiskt utvecklade barn med störd sömn skulle främjas. Att ge barn med till exempel Down Syndrom och Williams Syndrom möjlighet till mer middagsvila skulle kunna vara en fördel för deras språkutveckling.

Horváth och Plunketts studie på 15-månaders barn visade även att barnen behåller den kunskapen eller informationen de nyligen lärt sig i 24 timmar efteråt, om de hade tagit en tupplur. Yngre barn som tog fler tupplurar under en dag var mer mottagliga i sin ordförrådstillväxt (Horváth & Plunkett, 2016).

3.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Barns BMI har ökat i takt med barns sömntider minskat de senaste åren (Milerad, 2006). Sömnbristen påverkar hälsan, vilket har visat sig genom övervikt och minskade språkkunskaper, enligt Touchette et al (2008) och Horváth och Plunkett (2016) håller hårt på sitt resultat att behålla middagssömnen.

En middagsvila eller sovstund mitt på dagen är att rekommendera långt upp i förskoleåldern (Ward et al, 2008) för att öka inlärningsförmågan (Milerad, 2006). Söderström menar att väcka ett barn i sin sömncykel på ca 90 minuter ger resultatet svårväckta barn som inte är tillräckligt pigga för att befästa sig ny kunskap. Barn som hoppar över sin middagsvila eller har en kortare

18

vila upplevs trötta när föräldrarna hämtar dem. Barnen bör sova middag, helst 90 minuter för att få ut något av sin middagsvila. Söderström ger även rätt till föräldrar som kortar ner middagssömnen för de äldre barnen på förskolan. Barnen får då längre nattsömn och är tillräckligt pigga på eftermiddag så att de inte somnar vid hemgång (Söderström, 2013).

19

5 Metod

Under denna rubrik kommer vi att berätta hur vi gått till väga med vår undersökning och hur/varför vi kommit fram till de frågor vi valt. Det finns även tre bilagor att läsa som underlag, med de frågor vi haft på våra enkäter.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers och föräldrars uppfattningar om barns sömn under dagtid samt vilka rekommendationer sköterskor på BVC ger föräldrar angående sömnen.

Frågorna till föräldrar (bilaga 1) och pedagoger (bilaga 2) valde vi utifrån våra centrala frågeställningar till studien och är:

• Vad anser pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor vara viktigt gällande förskolebarns middagsvila?

• Vilken uppfattning har pedagoger, föräldrar och BVC om att väcka barn från sin middagssömn?

• Vad säger tidigare forskning om att väcka barn från sin middagssömn? • Hur uppfattar pedagoger att barns vila i förskolan har förändrats över tid?

5.1 En diskussion tar form

Intresset för föreliggande studie rör barns vila på förskolan dagtid, med fokus på middagssömnen. Då vi upplevt att pedagoger tycker och diskuterar att barn sover mindre tid på förskolan idag än för cirka 10 år sedan eller mer Orre (2014), Iglowstein (2003), Milerad (2006), ville vi veta mer om pedagogers uppfattning kring detta. Vi var även intresserade av vårdnadshavarnas uppfattningar i denna fråga, varpå vi behövde fåmed underlag från dem i enkäter. Detta resulterade i att vi även behövde få inblick i de råd som BVC ger föräldrarna angående barns sömn.

20

För att jämföra med vad forskningen säger om sömn på dagtid behövde vi ta reda på vad pedagoger, vårdnadshavare och BVC-sköterskor har för olika uppfattningar om barns bästa när det gäller barns sömn och vila på förskolan.

För att nå ut till många på kort tid, valde vi att dela ut anonyma enkäter (se bilaga 1) till vårdnadshavare på sex olika förskolor från två olika kommuner i Skåne, som vi har någon typ av kontakt med. På samma förskolor delades även ut enkäter till pedagogerna (se bilaga 2). På fyra av förskolorna genomfördes även gruppintervjuer med utvalda pedagoger, med enkäterna (bilaga 2) som underlag. Pedagogerna valdes ut i största möjliga mån efter deras längd av kompetens i yrkes, samt att de hade någon erfarenhet av middagsvila. Om de var förskollärare eller barnskötare spelade ingen roll.

Runa Patel och Bo Davidsson menar attvid en intervju påverkas motivationen ytterligare av den personliga relationen som uppstår mellan den som blir intervjuad och den som leder intervjun. Det är av stor vikt att intervjuaren visar ett genuint intresse och förståelse för de som blir intervjuade (Patel och Davidsson, 2011). Eftersom vi har många års erfarenheter i yrket kunde vi enkelt följa med i diskussionerna och ha bättre förståelse för deras dilemma angående barns allt kortare sovstunder. Fokusgrupperna fick snabbt förtroende för oss då de visste att vi även var yrkessamma.

Vi lämnade även ut enkäter till tre barnavårdscentraler (se bilaga 3), men fick endast svar från två av dem.

Alla enkäter var anonyma, vilket Annika Löfdahl, Maria Hjalmarsson och Karin Franzén (2014) skriver att inte ens vi som leder studien känner till svarandes identiteter. Det finns alltså varken namn, ålder, kön eller förskolans namn på enkäterna (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). När vi fick in enkäterna samlades och blandades de i kuvert, ett kuvert för pedagogernas svar och ett kuvert för vårdnadshavarnas svar.

De större enheterna av förskolorna, med sex avdelningar, gav vi enkäter till utan att veta exakt hur många enkäter som utdelade ut. Detta beror på att pedagogerna själva valde att kopiera och dela ut, åtminstone på två till tre avdelningar. Sammanlagt borde minst 90 enkäter till

21

vårdnadshavare vara utdelade och vi fick in 30 enkäter av dem. Av cirka 30 enkäter till pedagoger fick vi in 18 enkäter från de sammanlagda sex förskolorna samt två svar från de tre olika BVC-enheterna. På BVC har de troligtvis varit två sköterskor som svarade tillsammans från arbetslaget per enkät, men det vet vi inte med säkerhet. Vi gav som förslag att de kunde svara tillsammans som arbetslag. Gruppintervjuerna varade cirka 20–30 minuter och anteckningarna blev ca 1,5–2 sidor per arbetslag med enkätfrågorna som stöd och svaren nedskrivna efter varje fråga och vidare på baksidan av enkäten.

5.2 Enkäterna – positivt/ negativt

Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) menar att enkäter används fördelaktigt i studier när det ska göras en datainsamling från ett stort antal individer. Oftast i en kvantitativ studie, där metoden ger information om förekomst, uppfattningar och synpunkter runt en specifik frågeställning. Mest visade det olika statistiska resultat. I en enkät kan frågorna vara mer öppna eller slutna. ”Kortfattat kan man säga att på en öppen fråga kan uppgiftslämnaren svara fritt, medan på en sluten fråga ställs de inför fastställda svarsalternativ” (2014, s.158). Det problematiska med de öppna frågorna är att det kan ta tid att läsa igenom alla svar för att hitta teman i materialet, fortsätter Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén.

I vår studie är frågorna öppna och inbjuder till att svara fritt och hur mycket de önskar skriva med egna ord. Givetvis har det tagit tid att gå igenom deras uppfattningar, men med hjälp av teorin fenomenografi som förklarar att människor uppfattar olika utifrån deras livsvärldar, förstår vi varför det finns olika tyckandet om barn sömn. Som analysmetod gör fenomenografi det lättare för oss att hitta olika kategorier utefter deras variationer och likheter. Kategorierna blev sedan våra rubriker i analysen, som vi återkommer till senare. Svaren från enkäterna är individers olika uppfattningar och varierar i så stor grad att det inte går att omvandla till statistik. Därav blir vårt arbete en kvalitativ studie.

Frågorna till den enkät som skulle delas ut till vårdnadshavare och pedagoger formulerades i början av vårt arbete med studien. Tanken var att vi från början skulle vara på plats på varje förskola för att lämna ut enkäter personligen till vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna skulle då fylla i enkäterna på plats medan vi väntade. Då hade vi fått in dem direkt. Vi var rädda för att

22

vi inte skulle få in enkäterna annars, vi vet av erfarenhet att det kan vara svårt att få tillbaka lappar av olika slag. Tiden var emot oss, så att stå en eller flera eftermiddagar på flera förskolor och dela ut enkäter, skulle vi inte hinna. Vi arbetar även deltid på var sin förskola, så vi beslöt att bara dela ut dem anonymt med deadline på inlämningen, givetvis med våra kontaktuppgifter på. Därefter beslutade vi att lämna enkäterna till en pedagog på respektive förskola. De fick i sin tur ansvar för att dela ut dem till avdelningarna som det gällde.

En bit in i arbetet kände vi att vi vill ta reda på vad vårdnadshavarna får för råd från BVC. Är det BVC som rekommenderar att barnen ska väckas efter ca 30 min? Våra funderingar bidrog till nya frågor som vi skickade till två oberoende BVC-enheter. Efter en vecka ringde vi dessa för att påminna om enkäten. En av BVC-enheterna valde att även skicka vidare enkäten till en tredje enhet, men denna fick vi aldrig svar från. Fördelen med enkäterna var att vi kunde få anonyma svar och nå ut till fler på kort tid. Nackdelarna var att vi inte kunde vara på plats och påminna vårdnadshavare och pedagoger om att fylla i enkäten, så att vi fick in fler svar. En del svar blev korta och näst intill obetydliga till ämnet. I efterhand tänker vi att enkäterna borde delats ut efter en tid, när vi hade mer kunskap om vilka frågor vi ville ha svar på. Vi upplevde att det kändes för snabbt att skicka ut enkäterna så snart efter att vi startat igång projektet, men var så tvungna eftersom vi hade kort tid på oss.

5.3 Gruppdiskussionerna

I en intervju eller som i vår studie, en gruppintervju, är det av stor vikt att få människor att berätta och att den som leder diskussionen lyssnar och visar att man lyssnar, menar Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014). Att använda sig av allt de berättar i vårt projekt är inte nödvändigt, men kan vara bra. Ställa rätt frågor för att få svar i förhållande till projektet, är en förutsättning. Det är forskaren som leder situationen, ställer frågor och följdfrågor som ger eventuellt berättaren förtroende i att berätta. ” […] hur berättelser tar form och hur de vinklas. Berättelsen är därmed både en handling i en specifik situation och en social konstruktion som handlar om någons erfarenhet.” (2014, s.148). För att få förtroendet kan det vara bra att börja med en muntlig kontakt innan intervjutillfället och förklarat syftet (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014), vilket vi båda har gjort i god tid.

23

Barbro Johansson skriver om gruppdiskussioner ledd av en forskare, där gruppen kallas för fokusgrupp. Personerna i en fokusgrupp har ett gemensamt ämne som är diskussionens tema. Fokusgruppen kan bestå av sex till tolv deltagare, men även mindre grupper som fyra till sex personer. Forskaren som leder fokusgruppen kallas för en moderator, som då leder samtalen något ostrukturerat och leder in gruppen på nya frågor, men är mestadels passiv (Johansson, 2013).

När vi intervjuade och diskuterade med pedagogerna var de olika många i fokusgrupperna och ibland från olika arbetslag, två-tre eller tre-fyra pedagoger per grupp. Sammanlagt blev det fyra olika fokusgrupper som vi träffade en gång per grupp. En del arbetade nära varandra och några kom ifrån avdelningen sidan om. Fokusgruppens gemensamma nämnare var att de var pedagoger som hade lång erfarenhet av att arbeta i förskola, 15 år eller längre. Fokusgruppernas diskussioner skedde på kvällstid med en av grupperna och i resterande grupper genomfördes på dagtid. Alla fokusgrupper träffade vi under pedagogernas veckoplanering eller reflektionsmöte. Vi bor på olika platser i Skåne så vi hade inte möjlighet att båda vara med på gruppdiskussionerna, utan att vi fick leda dem var för sig.

I fokusgrupperna var fördelen att vi kunde ställa fler frågor allt eftersom diskussioner tog vid, även om vi utgick ifrån enkäternas frågor, precis som en moderator. Diskussionerna kunde bli intensiva och pedagogerna kom in på ämnen som var känsliga, som till exempel att pedagoger inte alltid sa åt föräldrarna att deras barn hade sovit för länge. Nackdelen var att det var svårt att hinna med att anteckna. Varför vi valde att anteckna istället för att spela in intervjuerna var för att undvika en ytterligare administrativ hantering med 3GDPR. Med hjälp av stödord under diskussionerna, kunde vi kort därefter skriva ner mer noggrant pedagogernas berättelser i fokusgrupperna. Detta måste ske snart efter diskussionen, eftersom man annars lätt glömmer vad som sades.

3 _{GDPR, ”Dataskyddsförordningen (The General Data Protection Regulation) är till att skydda enskilda individers} grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter”.

”Dataskyddsförordningen […] gäller i hela EU och har sitt syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras” (Datainspektionen, 1988-)

24

Vi valde fokusgrupper för att snabbt samla in data och få en mer kollektiv uppfattning. Att få igång en diskussion mellan pedagogerna skulle kunna ge större inblick i deras arbete. I diskussionerna kan en fråga leda till en annan som vi inte tänkt på att fråga från början. Vi fungerade som moderatorer som introducerade ämnet och ledde diskussionen, men som ändå var så passiva som möjligt. Det blev lätt en ostrukturerad diskussion, men ibland fick vi styra in på frågorna igen. En grupp var något svårstartad och undrade hur vi menade med första frågan, medan en annan grupp var öppen och pratade ganska fritt mellan frågorna de hade framför sig. Samtliga grupper var väldigt engagerade och såg ämnet som aktuellt. Deras främsta argument och det som diskuterades mest var att de ombads av föräldrarna att väcka barnen efter en begränsad tid, vilket många gånger kändes omöjligt att hinna med på grund av logistiken på förskolan. Pedagogerna behöver få raster och hjälpa varandra över avdelningarna. Då är det svårt att få tiden att räcka till att väcka barnen som sover så djupt, eftersom de barnen är oftast svårväckta och det tar lång tid. Detta skulle kunna vara en anledning till att få barnen att sova längre, men det nämns aldrig för föräldrarna, utan pedagogerna föredrar att argumentera för barnens bästa. Denna personalgrupp uppfattade hur barnens sovstunder blivit kortare och även tagits bort helt över en tid. Alldeles för tidigt för barnets ålder, enligt pedagogerna. Det diskuterades om hur svårt det var att förklara för föräldrarna att deras barn fortfarande har ett behov av dagvila för att orka med en dag på förskolan, men för att gå föräldrarna till mötes valde pedagogerna att väcka barnen efter föräldrarnas önskemål. Detta trots att det strider mot förskollärarens ansvar att erbjuda barnen en god balans mellan aktivitet och vila.

5.4 Etiskt övervägande

Eftersom vi valde att ha anonyma enkäter och diskussioner som inte spelades in, behövde vi inte be om underskrifter från varje deltagare för att medverka. Allt efter GDPR och de fyra forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2009), utgick vi ifrån när vi kontaktade pedagogerna via telefon samt innan vi utförde diskussionerna. Diskussionerna antecknades i den mån det gick, utan namn eller något som kopplades till förskolan. Vi har varit noga med att inte avslöja vilka kommuner undersökningarna har blivit gjorda, utan endast i södra Sverige. Vi har informerat via telefon, före och efter diskussionen

25

om att inga namn eller uppgifter kan kopplas till respondenterna. Våra kontaktuppgifter fanns med i enkäterna som pedagoger, föräldrar och BVC fick.

”I förhandsinformationen skall ingå den projektansvariges namn och institutionsanknytning för att underlätta kontakten med ansvarig forskare. Undersökningens syfte skall anges och en beskrivning ges av hur undersökningen i stora drag genomförs.”

(Vetenskapsrådet, 2009, s. 7).

Genom att medverka i enkäten samtyckte den medverkande om att eventuella citat skulle kunna användas skriftligt i vårt arbete. Det var frivilligt att delta i studiens enkäter och fokusgrupper. Enligt nyttjandekravet kommer svaren från de medverkande endast att användas i detta studiesyfte och blir därmed förstörda efteråt.

Runa Patel och Bo Davidsson (2011) menar på att den som lämnar ut enkäter måste klargöra syftet med enkäten, även betona individens roll i att få till stånd en förändring, det vill säga klargöra för personen att deras bidrag är viktiga. Även berätta vilket sätt bidraget kommer att användas, om det är konfidentiellt eller ej. Skillnaden mellan anonymt och konfidentiell enkät betyder att vi vet vem vi fått svar från men det är endast enkät utgivaren som har tillgång till uppgifterna.

26

6 Analys och resultat

I vår analys kommer vi att sammanställa våra svar genom den fenomenografisk metod vi valt, utifrån de olika variationer på uppfattningar, som begreppen livserfarenheter och livsvärldar kring ämnet som syns i de svar vi fått in. Utifrån variationen av begreppen, har dessa delats in i olika kategorier. Föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC har olika uppfattningar om barn och sömn, vilket i sin tur skapar olika livsvärldar beroende på deras erfarenheter och kunskaper de har med sig.

I kontexten av alla svar på frågorna utmärker sig några uppfattningar som vi samlat in i olika kategorier och gjort till rubriker nedan. Dessa kategorier/ rubriker är: Trygghet, Lämplig

sovmiljö och Barns bästa & behov, vilka vi har samlat under rubriken Dags för återhämtning!

Andra variationer av uppfattningar och kategorier som ska analyseras är under rubriken Sova

klart eller väckas? Dessa kategorier är Pedagogers och föräldrars olika inflytande på sömn i förskolan och Stress i och utanför förskolan.

Pedagogerna hade en fråga mer än föräldrarna som vi sammanställt under rubriken Förr och nu med kategorierna Pedagogers uppfattning om sömn genom tiden samt Sovrutiner på kvällen. BVC:s svar har vi även vävt in under alla dessa kategorier.

Efter varje avslutande kategori finns en sammanfattning och sist kommer ett resultat.

6.1 Dags för återhämtning!

”Alla barn i förskoleålder borde vila, behöver inte sova el ligga ner men någon form av avbrott i dagens stressiga samhälle som också speglar sig i förskolan. Pratar mycket om fysisk ohälsa men glömmer ofta bort psykisk hälsa, så som återhämtning, som främjar psykisk hälsa.”

(Svar från anonym förälder i enkät, bilaga 1, 2019) Under denna kategori finns ett svar som beskriver en uppfattning om vad vilan har för betydelse för barns hälsa. Föräldrar och pedagoger utrycker överlag en medvetenhet om detta, men ändå enligt pedagogernas uppfattning, ber många föräldrar att pedagogerna ska väcka deras barn innan de sovit klart eller vill ta bort middagssömnen helt innan de ens fyllt tre år.

27

De olika livsvärldarna mellan pedagoger och föräldrar har alltså olika uppfattningar om längden på sovstunden under dagen. Enligt några av pedagogernas och föräldrarnas uppfattningar, är variationerna stora mellan förskolors vila och tid för återhämtning för de äldre vakna barnen. Barnen går då direkt ut efter lunch eller har en annan aktivitet än just vila, enligt uppfattningarna från pedagoger och föräldrar. Variationerna mellan förskolor och ibland till och med mellan avdelningarna på samma enhet, eller variation på samma avdelning beroende på ålder på barnen, så varierar barnens vila som vakna. En del föräldrar och pedagoger menade att de äldsta barnen får läsvila, medan mellanbarnen får gå ut direkt. Eller i andra fall då läsvilan eller liknande vila utesluts helt efter lunch, men istället får barnen en lugn stunds läsvila innan eller efter mellanmålet. Variationerna är stora beroende på barngrupp, pedagoger och möjligheter, utifrån svaren från enkäterna och diskussionerna.

6.1.1 Trygghet

När vi läser igenom våra enkäter från föräldrar, ser vi tydligt att föräldrarna främst önskar barnens trygghet under sovstunden och rutinerna runt omkring den som skapar denna kategori.

”Att det är lugnt, tryggt och mysigt så det är lätt för barnen att få ro”, ”Att det är en lugn & trygg miljö”, ”Lugn miljö. Avskild. Personliga saker med för trygghet. Övervakande av vuxna. Tydliga och återkommande rutiner, gärna utomhus. Bekvämt”

(Svar från anonyma föräldrar, bilaga 1) Livsvärldarna går ihop mellan föräldrar och pedagogers erfarenheter angående trygghet. Flera föräldrar samt pedagoger har svarat att trygghet är av stor vikt och av deras livserfarenheter och kunskap innebär det bland annat att barnen bör ha samma rutiner varje dag och att barnen får tillgång till sitt eventuella mjukisdjur, snuttefilt eller napp. Det innebar även att det skulle vara samma pedagog, minst två, enligt pedagogerna, som somnar barnen och att barnen har fasta platser med samma kompisar sidan om sig när de somnar. Föräldrarna ser gärna att pedagogerna skapar de bästa förutsättningarna, enligt föräldrarnas livsvärld för att deras barn ska kunna somna på ett tryggt sätt. ”Tydliga rutiner och trygghet. Lyssna in behov från föräldrar i den mån det går, speciellt i övergången när det är dags att sluta sova på dagen” (Svar från anonym förälder, bilaga 1). Det skapar även en trygghet för föräldrarna, enligt pedagogerna.

28

Pedagogerna menar även att rätt taktik är individuellt för barnens trygghet. Genom pedagogens livserfarenhet väljer hen att till exempel vagga eller dunka barnet nätt på rumpan eller smeka försiktigt på barnet hår eller rygg. Framförallt närhet till barnen och att pedagogerna ligger ner bredvid, så det blir lugnt och tryggt. Om pedagoger sitter upp när barnen ska sova inbjuder det mer till att det blir stökigt kring sovstunden, menar några pedagoger att de upplevt av erfarenhet.

6.1.2 Lämplig sovmiljö

Hur en lämplig sovmiljö skulle se ut fanns det starka åsikter om och uppfattningarna varierade, både hos föräldrar och pedagoger. Uppfattningarna av svaren skapade kategorin lämplig sovmiljö. Svaren var bland annat sova ute, sova inne, speciellt sovrum, skydd för väder och vind samt lugn miljö, beroende på förskolans befintliga lokaler, miljö och vald verksamhet eller pedagogik.

Pedagogerna menade att det var en förutsättning, beroende på hur miljön var ordnad, för att få till en så bra sovstund som möjligt. Ett exempel på en bra sovmiljö var ett rum som alltid stod sovklart, det vill säga ett rum med madrasser alternativt vagnar ute, som är mörkt, lugnt, avkopplande och att det inte fanns något annat som störde sovrutinen. Ett önskemål från en pedagog, var att kunna placera barnen efter hur de skulle bli väckta, för att så smidigt som möjligt kunna väcka barnen utan att väcka de barn som ska sova vidare. Att förbereda ett sovrum varje dag innan och efter sovstunden, tar mycket tid från barngruppen, enligt ett par pedagogers erfarenhet.

Enligt många föräldrar och pedagogers uppfattning tycker de att sova utomhus var bra, så barnen skulle minska risken för sjukdomar, speciellt vintertid då barnen inte är ute lika mycket. Då behövdes även speciella sovkläder och sovsäckar. När barnen ska sova utomhus lades stor vikt på att det fanns tak över sovplatsen som kunde ge skugga på sommaren och skydd för sämre väder, antingen i vagnar eller i specialbyggda sängar. I en diskussion med en av fokusgrupperna, kom det fram att de tyckte att sova ute med barnen upplevdes som slitsamt för pedagogerna.

29

”Lugn miljö, avskild. Personliga saker med för trygghet. Övervakad av vuxna. Tydliga och återkommande rutiner. Gärna utomhus. Bekvämt” (Svar från anonym förälder, bilaga 1). En förälder av alla 30 enkäter vi fick in, hade en annan uppfattning. Föräldern tyckte det var för kallt att sova ute på vintern och hade önskemål om att barnet skulle få sova inomhus. Detta bevisar även att inom föräldragruppen finns det olika uppfattningar beroende på deras bakgrund.

6.1.3 Barns bästa & behov

Detta är ytterligare en kategori där de olika livsvärldarna möts. Föräldrar, pedagoger samt BVC-sköterskor uppfattar och är överens om; att alla tänker utifrån barnens bästa och behov, men uppfattningarna går isär beroende på vem som tycker. En förälder skrev till och med att det skulle finnas utrymme för att barnen skulle kunna gå och vila när de ville under dagen, alltså inte bara efter lunch. Ett par fokusgrupper berättar i diskussionerna, att de talar om för föräldrarna om hur viktigt vilan och sömnen är för barnen, allt efter pedagogernas livsvärld och erfarenhet av barns behov. Pedagogerna försöker få föräldrar att förstå att barnen ska få sova färdigt. BVC styrker detta men tycker även att man ska individanpassa barnens sömn, efter barnets behov. Det ska vara barnet som står i fokus, barnets bästa. Kommande citat är en anledning till barnets bästa samt att det ger trygghet för barnet när det vaknar:

”Lugn och ro och att barnet får sova tills det vaknar. Personalen nära till hands när de vaknar”

(Svar från förälder, bilaga 1). Sammanfattning:

Mest inflytande på barns sömn uppfattar både föräldrar och pedagoger att det är föräldrarna som har, där möts de olika livsvärldarna. Pedagogernas uppfattning om deras inflytande när det gällde hur lokaler utformas runt sovstunden och vilan hade de mindre inflytande att säga till om. Detta kan tolkas som att pedagogerna inte fått vara med att utforma lokalernas placering i husen eller att tillfredsställande skydd för utomhus saknas.

Den lämpliga sovmiljön är optimal om barnen får sova skyddat utan störningar och med fasta rutiner kring sovstunden, som exempelvis samma pedagoger. Det inger en trygghet för barnen, vilket både föräldrar och pedagoger tycker är av stor vikt. De flesta föräldrar tycker att barnen

30

ska få sova utomhus och att det är bäst för barnets hälsa. Det är även pedagogernas uppfattning, att sova ute är det bästa för barnen, men slitsamt för pedagogerna. Vi tolkar att pedagogerna ändå tycker att det är bäst, eftersom samtliga medverkande förskolor låter de yngsta barnen sova i vagnar eller i speciella bäddar utomhus under skydd för väder och vind. De äldre barnen vilar inomhus förutom en av förskolorna som hade sagostund för de allra äldsta barnen utomhus.

Att barnet ska stå i fokus, är alla medverkande enade om. Livsvärldarna möts i barnets bästa, men samtidigt är livsvärldarnas erfarenheter olika och blir oense. Pedagogerna är extra måna om barnets behov under dagen och försöker få föräldrar att förstå vikten av sömn och vila på förskolan, framför allt längden på middagssömnen. Det är längden på sömnen under dagtid som föräldrar, pedagoger, sköterskor på BVC samt tidigare forskning inte delar. Pedagogerna är överens om att barnen ska få sova klart, åtminstone de 90 minuterna, enligt deras erfarenhet av vad forskning säger. Många föräldrar vill korta ner sovstunden på grund av att barnen ska kunna somna på kvällen.

De flesta föräldrar vill individanpassa tiden medan sköterskorna på BVC utrycker både sova klart och väckas, beroende på barnets biologiska mognad. Detta innebär då att barnens middagssömn får dras ner på, vilket även en del av sköterskorna på BVC tycker. Olika uppfattningar från sköterskorna skapar nya livsvärldar på BVC beroende på deras kunskaper och erfarenheter. Vi tolkar att de barn som ska väckas gäller äldre barn i åldern runt tre år och uppåt, som behöver allt mindre sömn.

6.2 Sova klart eller väckas?

Detta är ett dilemma i förskolans värld, två livsvärldar möts mellan pedagoger och föräldrar. Många pedagoger uttrycker att de inte är förtjusta i att väcka barnen. Barnen behöver oftast sova vidare, för att orka eftermiddagen. Dessutom kan det vara skönt för föräldrarna att barnen är pigga när de hämtas och inte tjuriga och trötta. Det tar nästan lika lång tid för barnen att väckas, som den tid de hade behövt sova färdigt.

31

”sovstunden ska vara rofylld och trygg utan störmoment och avbrott. Allt för ofta får vi direktiv av föräldrarna att väcka barnen redan efter 30–40 min. Barnen har inte hunnit återhämta sig då och gråter/gnäller. Detta är inte barnets bästa och det känns som ett övergrepp.”

(Svar från pedagogs enkät, bilaga 2)

Djupsömnen utrycker många pedagoger att de har hört talas om och att det inte är bra att störa djupsömnen under de 90 minuterna som djupsömnen ingår i, allt efter vad forskare säger, menar pedagogerna.

En av de många olika livsvärldarna som möts i förskolan är föräldrarna, som har sina önskemål om barns sovtid för att kvällen ska fungera. ” […] tydliga rutiner & trygghet. Lyssna in behov från föräldern i den mån det går, speciellt i övergången när det är dags att sluta sova på dagen” (Svar från förälders enkät, bilaga 1). Många föräldrars uppfattning och livserfarenhet är att deras barn ska hållas vakna på eftermiddag så att barnet inte somnar innan kvällsmaten, men ändå ska kunna somna i god tid på kvällen för att kunna sova sina timmar och vakna tidigt nästa morgon. Föräldrarna tycker att nattsömnen är viktigast, att barnen behöver den konstanta tolv timmars sömnen, så att de vaknar pigga tidigt nästa morgon.

6.2.1 Pedagogers och föräldrars olika inflytande på sömn

Många föräldrar påpekar i enkäterna att vila innebär inte bara att sova eller ligga ner och blunda, utan även att ändra aktivitet till något annat, dock i lugnare tempo som exempelvis saga eller massage. De föräldrar som skriver om den vakna vilan, uttrycker att de inte är nöjda med inflytande angående vilan, men det gäller de äldre barnen över tre år. På just den förskolan ligger, enligt föräldrarna alla de större barnen ner oavsett om de ska sova eller ej i 30 minuter och några får sova.

Här skiljer sig pedagogers och en del av föräldrarnas uppfattningar och livsvärldar åt. Pedagogerna främjar tuppluren eller den vakna vilan på madrasser, i enlighet med deras erfarenheter och kunskaper från föreläsningar och forskare som de har tagit del av, som handlar om den positiva effekten vilan har på barn. Enligt pedagogerna har de berättat på föräldramöten om vikten av en lugn vila. En del föräldrar och andra sidan, menar att vila inte bara är att vila på madrass till lugn musik, utan att det kan vara läsa böcker eller massage. Enligt pedagogerna

32

i en av fokusgrupperna, finns det barn på deras avdelning som inte gillar vilan och ett barn blir hämtat tidigare, endast för att undvika vilan. Här kommer ytterligare en livsvärld i förskolan upp, barnens. Det är inte bara föräldrar och pedagoger utan barnen som gör att vi möts på förskolan. Barnet vill absolut inte vara med på vilan, föräldrar lyssnar på sitt barn och får barnet att bli hämtat tidigare. Pedagogerna håller på vikten av vilan och tycker att alla ska vara med och har behov av det. Detta gäller vilan för de äldre barnen; en vila där alla barnen får vila till lugn musik under 30 minuters tid. På den tiden hinner barnen varva ner och få ett lugn. En del får lov att somna och andra är vakna.

En annan förälder som är den enda av alla inlämnade svar skriver att de inte har mycket inflytande, upplever att barnet får sova utomhus, trots kylan. Många föräldrar menar att de har inflytande på vilket trygghetsföremål, vagn, kläder och andra tillbehör som barnen. De flesta föräldrar, förutom några få tycker de har inflytande på förskolan när det gäller sömnen och är nöjda med det.

Uppfattningarna enligt pedagogerna är att föräldrar har mer inflytande än pedagogerna, vad det gäller att bestämma hur länge de yngre barnen ska sova. Föräldrarna och pedagogerna är överens i det här fallet. Pedagogerna menar dock att barnen får sova tills de vaknar, om inte föräldrarna säger något annat.

Många av pedagogerna skriver om lokalers begränsningar, som de inte har inflytande över. De önskar att de kunde påverka lokalernas utformning mer i anslutning till sovstunden. Personalen hade velat att det funnits särskilda sovrum eller bättre skydd till barnens vagnar utomhus.

Det finns ett annat problem, som kom upp i fokusgrupperna och i några enkäter; att pedagogerna stör barn som ska sova när pedagogerna ska väcka de barn med begränsad sovtid, vilket pedagogerna tycker är irriterande. Även stressen att hinna med att väcka barnen med begränsad sovtid, kom på tal i fokusgrupperna, då pedagogerna är färre under denna tidpunkt på grund av lunchraster eller kollegor som slutar för dagen. Det händer, enligt pedagogerna, att de inte berättar för föräldrarna att deras barn sovit för länge. Så länge föräldrarna inte märker något senare på kvällen, berättar pedagogerna inte om den något längre sovstunden.

33

”Föräldrarnas önskemål tillgodo ses [sic!] i den mån förskolan har möjlighet, men kan också

innebära svårigheter för de barn som kräver extra omsorg då personalen ska få sina lunchpauser.” (Svar från anonym förälder från enkät, bilaga 1)

13 av 30 vårdnadshavare har svarat att de vill att barnens sovstund ska individanpassas. 6 av de 30 som har svarat vill att barnen ska få sova så länge de behöver. Resterande har kommenterat att det inte alls skulle vara något problem att få inflytande på barnens sömn om de haft behovet. Här märks att livsvärldarna inte möts, de tycker olika. De flesta pedagoger är emellertid överens om att de önskar att barnen fick sova färdigt, utan att föräldrar styr barnens sovtider. Det finns några få föräldrar och desto fler pedagoger som skriver om just den ostörda sömnens vikt på minst 90 minuter, så att inte djupsömnen störs. ”Upplever att vi hade stort inflytande när vårt barn sov på förskolan, att det fanns en lyhördhet när vi behövde ändra rutiner för att främja nattsömnen”, ”Barnet ska vara pigg. Inte väckas i djupsömn. Det ska fungera överallt, på förskolan och hemma. (Svar från enkät anonyma förälder, bilaga 1).

Sköterskorna på en Barnavårdscentral menar att de inte rekommenderar att barnen ska väckas innan tre års ålder, då de tror att barnet påverkas negativt. När barnen ska väckas rekommenderas det bara i enstaka fall, då barnet somnat för sent på dagen. En annan Barnavårdscentral menar på att det kan behövas att väcka ett barn efter en stund vila.

”Nej vi rekommenderar inte att väckas. Bara i enstaka fall om det sover för sent på dagen. […] Vi tror barnet påverkas negativt, barnet sover så mycket det behöver”

(Svar från enkät anonym BVC, bilaga 3).

6.2.2 Stress i och utanför förskolan

Pedagogernas världsuppfattning är att barn stressar mycket utanför förskolan; pedagogerna menar att tiden för vila finns knappt mellan olika aktiviteter utanför förskolan. På förskolan försöker pedagogerna varva aktiviteter med vila, i största möjliga mån, samt dela barngruppen i mindre grupper då det är möjligt, allt för att minska stressen. Många olika orsaker bidrar till stress hos barn i förskolan. Det kan vara de stora barngrupperna, nya pedagoger, exempelvis vikarier och dessutom allt barnen ska utbildas i, bland annat de sociala och intellektuella förmågorna. Det innebär många intryck under en dag.

34

Följande citat är svar från olika föräldrar som är medvetna om återhämtning och skriver vad de tycker är viktigast angående sömnen på förskolan:

”Att barnet får komma till ro o [sic!] få möjlighet att sova. För att återhämta sig i en miljö med mycket intryck. Inte väcka barnet!”

”Att barnet får tillräckligt med vila så att det inte är för trött hemma på kvällen” ”Att de får lugna tempot och ta paus från alla intryck bland annat.”

”Att det finns en lugn stund där barnen kan koppla av. Viktigt för att de ska orka med dagen och också få tid att smälta alla intryck från lärande, lek och det sociala.”

(Svar från olika anonyma föräldrar från enkät, bilaga 1)

Här är föräldrarnas livsvärld överensstämmande om varför vila eller sömn behövs. Några skriver även att de vill att deras barn ska få sova klart. En av alla föräldrar skriver om stress, se citatet under rubrik 5.1 Dags för återhämtning! Ingen av de andra föräldrarna nämner ordagrant om stress, men det gör däremot pedagogerna mer. Det handlar om pedagogerna stress, men framför allt barnens stress i och utanför förskolan.

”Ofta stressigt och för få pedagoger som lägger eller vilar med barnen, oftast stora barngr. [sic!] o [sic!] raster samtidigt.”

”Idag är barn så stressade och det speglar väl av lite på deras sömn, svårt att komma till ro både hemma på kvällen och här efter lunch.”

”Att få med vårdnadshavare på att alla behöver vila. Detta för att minska stressen hos barnen.” (Svar från olika anonyma pedagoger från enkät, bilaga 2)

Sammanfattning:

Att en av BVC-enheterna inte rekommenderar att väcka barnen, på grund av hälsan, förvånade oss. Även livsvärldarna inom BVC är oeniga. Pedagogers uppfattningar är att de ibland får höra att det är från BVC som föräldrarna får rekommendationerna av att väcka barnen tidigare. Så är inte fallet, enligt just den BVC-enheten. Däremot den andra BVC-enheten, rekommenderar föräldrar att väcka barn på dagen om de har svårt att somna på kvällen eller om barnet somnat för sent på eftermiddagen.

Pedagogerna uttrycker en uppfattning i deras livsvärld om att barnen ska få sova färdigt sin minst 90 minuter långa middagssömn på förskolan, annars kan det vara skadligt för hälsan, vilket även en av BVC-enheterna menar. De nämner dock aldrig varför det är skadligt. Bland föräldrarna är variationen stor. Några föräldrar låter pedagogerna styra helt och andra föräldrar