Gay på duk
en bildanalys av filmaffischerGay on Screen
an analysis of movie postersKate Lin Mellgard
Kandidatuppsats i Grafisk Design, 30 hp
Våren 2015
Abstract:
In this essay masculinity and gender is examined and analyzed in movie posters for four different movies: “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” and “I Killed my Mother”. They all share themes which include the lead male role being sexually attracted to men.The theories focus on gender, stereotypes and sexuality in media with methods regarding semiotics and representation applied on the analysis - through a gender perspective. The study shows that the majority of the leading characters have typical masculine traits and attributes, which an exception for “Brokeback Mountain” which shares some of Fischers definition of gay portraits. John Fiske concludes that it is the people who control media and its design, not the other way around, which can be applied to some, but not all of the posters in this study. Fiske also claims that the media portrait is based on a patriarchal system, depicting men according to a masculine gender, in line with the results of this study.__________________________________________________________________________
Nyckelord
genus, bildanalys, grafisk design, homosexualitet, gay, makt, maskulinitet, maskulin hegemoni, stereotyper, filmaffisch, poster, semiotik, konnotation, denotation, representation, media
Innehållsförteckning
Innehåll 5
1.1 Inledning 6
1.2 Bakgrund 7
1.3 Syfte och frågeställningar 8
1.4 Definitioner 9 1.5 Avgränsningar 9 2.1. Metod 10 2.2 Kvalitativ analysmetod 10 2.3 Semiotisk analys 10 2.4 Retorisk analys 11 2.5 Representation 11 2.6 Semiotik 12 2.7 Blick 13
3.1 Metodkritik och tidigare forskning 13
3.2 Validitet 13
3.3 Originalspråk 14
3.4 Tidigare forskning 14
4.1 Teori och tolkningsram 15
4.2 Foucault: om sex i samhället 15
4.3 Media och makt 16
4.4 Genus 16
4.5 Stereotyper och normer i förändring 17
4.6 Maskuliniteter 17
4.7 Sexualitet i fokus 20
5.1 Resultat 21
5.2 Bildanalys av “A Single Man” 21
5.3 Bildanalys av “Brokeback Mountain” 25 5.4 Bildanalys av “I Killed my Mother” 26 5.5 Bildanalys av “Tom at the Farm” 28
6.1 Slutsats och diskussion 30
7.1 Referenslista 33
Titel: Gay på duken: en bildanalys av filmaffischer för ”I Killed My Mother” av Xavier Dolan Institution och ämne: Fakulteten för kultur och samhälle
Författare: Kate Lin Mellgard Handledare:Åsa Harvard
Innehåll
I denna undersökning analyseras den bildliga porträtteringen av män och homosexualitet i förhållande till genus och stereotyper som rör olika former av maskuliniteter. Det bildliga materialet som ligger till grund för analyserna består av filmposters från fyra olika filmer:, “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” och “I Killed My Mother”. Alla filmer har en eller flera huvudpersoner som är gay eller attraherade av män där bildmaterialet undersöks utifrån bland annat teorier kring genus och maskulinitet, semiotik och normer. Genom att undersöka hur huvudpersonerna porträtteras i de olika affischerna, utifrån ovan nämnda teorier ämnar uppsatsen kartlägga en liten del av en stor värld som behandlar HBTQ-frågor, jämlikhet och visuell porträttering av män med en, från normen sett, annorlunda sexualitet. Alla människor bör ställa sig kritisk till dagens utbud av bilder i media - med detta sagt går det inte att nog trycka på vikten av medvetenhet och kritiskt tänkande för olika yrkesroller. En grafisk designer har möjlighet att arbeta med en rad olika kanaler för informationsspridning: fotografi, kollage, rörlig bild, böcker, magasin och hemsidor för att nämna ett antal. I alla givna exempel kan ett genusperspektiv integreras i detta arbete; ett perspektiv som i sin tur förmedlas av avsändaren till omgivningen. Beroende på område och kampanjstorlek kan ett fåtal individers tycke och tänkande spridas till tusen eller flera miljoner människor; begrunda hur många som årligen tittar på amerikanska Superbowl där företag lägger ner åtskilliga miljoner dollar för att synas i 30 sekunder. Idag kan information spridas till halva jordens befolkning på mindre än fem sekunder. Parallellt med teknikens framsteg verkar människors benägenhet till att vara källkritiska minska. Med mängden information som vi exponeras för bli det samtidigt svårare att urskilja vad som är rätt eller fel. Även vem som är avsändare kan gå obemärkt förbi vilket kan påverka innehållet av materialet och hur detta uppfattas. Som designer har vi en aktiv roll i hur människor avbildas och hur genus porträtteras i samhället. Att exempelvis använda vedertagna stereotyper i sitt bildspråk för att porträttera homosexuella kan bidra till en felvinklad bild som i förlängningen kan öka fördomar och missgynna människor.
Frågeställningarna besvaras genom utgångspunkter från en teoretisk ram kring genus, sexualitet och makt med analysmetoderna semiotisk- samt retorisk analys. Syftet är att undersöka hur
maskulinitet och manlig homosexualitet bildligt porträtteras i ett antal filmaffischer och hur porträtteringen förhåller sig till rådande normer kring maskulinitet.
Sexuella riktningar som avviker från den heteronormativa behöver belysas, tilldelas plats och av designers integreras på olika sätt i media för att öka toleransen, transparensen och acceptansen mellan kön och genus i samhället.
1.1 Inledning
“A Single Man” är modedesignern Tom Fords (känd för att bland annat ha jobbat som Creative Director för Gucci och YSL) första film som han i stort sett finansierade själv. “Brokeback Mountain” är regisserad av den kinesiska regissören Ang Lee och vann en Oscar för bästa regi 2005. Stjärnskottet och enligt vissa, underbarnet, Xavier Dolan har bland annat regisserat “Tom at the Farm” och “I Killed My Mother”. Han har fått stor uppmärksamhet för att ha regisserat sin första film vid 19 års ålder och fortsatt att producera filmer med teman som utforskar sexualitet, ofta mellan män, med starka psykologiska inslag.
Alla ovan nämnda filmer har fått både stående ovationer men även högljudd kritik. “Brokeback Mountain” visades aldrig på kinesiska biografer med förklaringen att den inte tilltalade en tillräckligt stor målgrupp. Marknadsföringen kring “A Single Man” fick stark kritik för att den första versionen av filmaffischen ansågs släta ut och dölja den homosexuella handlingen i historien (i denna undersökning har de två olika varianterna på filmens affischer inkluderats). “Brokeback Mountain” fick inte visas på en biograf i den amerikanska delstaten Utah, då filmen ansågs innehålla material som kunde vara en fara för den “traditionella
familjen” (deseretnews.com). Själv minns jag tydligt hur mödrar till vänner avrådde sina söner från att titta på filmen på grund av de homoerotiska inslag som de uppenbarligen räddes, å sina söners vägnar. Sådan här rädsla för det okända från enskilda individer och samhällen i stort skadar och kränker människors rätt till ett fritt liv. Som grafisk designer har vi en möjlighet men likväl en skyldighet att porträttera alla människor så rättvist som möjligt - för att bidra till en mer tolerant och öppen vardag för alla. Grafiska designers har stor inverkan på många människors liv och kan således skapa kontrovers både genom de bilder som visas men likväl genom det som inte visas. En kvinna i en klänning och en man i kostym liggandes bredvid varandra (såsom i första versionen av “A Single Man”) kan tolkas som ett heterosexuellt par. Detta i sig behöver inte betyda någonting men satt i sitt sammanhang kan det få konsekvenser långt bortom filmens innehåll. Majoriteten av grafiska designers anställs av en kund som har vissa krav och önskemål gällande uppdraget och slutresultatet, vilka en designer behöver ta hänsyn till men även sätta sin egen prägel på. Hur genus och normer porträtteras skiljer sig vitt och brett men ju mer en designer är medveten och ansamlar kunskap kring genus, kön och dess porträttering, desto bättre kan resultatet bli. Grafiska designers, fotografer, copywriters och Art Directors är ett axplock av exempel på yrkesroller som kräver en ökad kunskap kring hur och framförallt varför
en bör implementera ett genustänk i sitt arbete och ta ansvar för vad som sprids i media. Designers påverkar människor mer än vad de flesta tänker sig - det är en hel del makt (framförallt makten att påverka) som döljer sig bakom reklam, marknadsföring och skicklig retorik. Under historiens gång har politiker använt sig av mäkta skickliga retoriker och
marknadsförare för att starta krig, erövra länder och tjäna pengar; den mängd kunskap som en designer besitter kan förändra livet för många människor.
1.2 Bakgrund
Enligt den brittiska professorn och teoretikern inom media, David Gauntlett (2008), har bilden av kvinnor och män i media förändrats under de senaste tio åren; från att använda klara stereotypiska drag för vad som anses kvinnligt/manligt till att tänja på gränserna mellan könen och låta andra sexuella riktningar än bara den heterosexuella ta plats. Gauntlett framhäver hur sexuell differentiering har blivit mer och mer accepterat bland en yngre generation, parallellt med att det finns ett samband mellan ökad tolerans inför andra sexuella riktningar och hur frekvent och vardagligt de porträtteras i media. Detta samband öppnar upp för möjligheten att via bilder i media positivt påverka människors privatliv och även skapa djupgående förändringar på ett politisk och socialt strukturellt plan (Gauntlett, 2008). Bilder i media har enligt Fiske (1989) kraften att förändra vår syn på oss själva, skapa mening och odla idéer som i sin tur kan förändra samhället till det bättre.
Yvonne Hirdman menar att medias framställning av kvinnor och män har en bidragande del av hur genus skapas och uppfattas. Det heteronormativa förhöjs och maskulina drag anses ha en högre hierarki än feminina (Hirdman, 2001). Dahlqvist och Linde lyfter fram vikten av att studera vad bilder i marknadsföringssyfte förmedlar och hur bilderna påverkar betraktaren (Dahlqvist & Linde, 2009).
Boken Bögjävlar skriven av Björk et al (2007) poängterar vikten av att framställa en bild av den homosexuella mannen som frångår de heterosexuellas uppfattning av gay män. Björk et al menar att när gay män porträtteras i media är det den underförstådda bilden som visas där
heterosexuellas fördomar får florera. År 2006 listade tidningen QX (ett magasin främst riktat mot HBTQ-individer), några önskemål inför Stockholm Pride. De ville bland annat att media inte endast skulle framställa deltagarna som “uppklädda transor med strutsfjädrar, halvnakna
läderbögar och andra utspökade” utan även visa den övervägande majoritet som går klädda i helt vanliga jeans och t-shirt (Björk, 2007:16) Björk framför flera homosexuellas talan när han påstår att paraderna kan vara enformiga och långdragna och därmed inte alls så färgsprakande och händelserika som media vill framställa.
Björk beskriver hur bögen har porträtterats snarlikt under lång tid i media och om en generaliserar så har bögen inte fått framställas som varken lycklig eller monogam (ibid). Det
uppstår stora missuppfattningar från flera håll när måttstocken för media utgår ifrån heterosexualitet, något som Björk anser behöver förändras.
Eva Magnusson, professor i psykologi med inriktning på genus skriver att i många områden i samhället tas omedvetna val, både på institutionell och på personlig nivå som kan verka
exkluderande och vid närmare granskning skapar dolda hierarkier mellan individer. Det blir en fråga om rättigheter och demokrati, parallellt med individens välbefinnande när vissa blir underrepresenterade i media (Magnusson 2010).
Med utgång i ovanstående punkter belyses problem som kan appliceras på hur den homosexuella mannen representeras visuellt i media ur ett genusperspektiv. Detta påverkar strukturer i
samhället både på en demokratisk och individuell nivå och framhäver vikten av hur grafiska designers behöver kunskap och ett kritiskt förhållningssätt till genus när människor porträtteras. En bör förstå vikten av att i sin yrkesroll aktivt se förbi heteronormativa riktlinjer och stereotyper och därmed ta ställning i frågan kring hur människor framställs på bild.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka den bildliga porträtteringen av maskulinitet och
homosexualitet på filmaffischerna för att belysa och öka medvetenheten kring bilder i media som porträtterar homosexuella. De filmer vars affischer undersöks handlar alla om kärlek och
sexualitet män emellan. Grafiska designers använder grepp som grundar sig i människors igenkänning för att bringa fram ett meddelande. När olika variationer av sexualitet framställs har designern en viktig inverkan på de kommande tolkningar som bilden för med sig. Bör en
designer frångå sexuella stereotyper, hitta ett mellanläge eller framställa sexualitet på nya sätt? Med det sista alternativet som mål behövs forskning göras inom området för att bredda kunskapen och möjligheterna till ett bredare spektrum av framställningar. Frågor som berör sexualitet inkluderar alla människor och påverkar därför i förlängningen hela samhället. Med en semiotisk- och retorisk bildanalys grundat i ett genusperspektiv fokuseras
undersökningen på maskulinitet i förhållande till homosexualitet och hur detta porträtteras i filmaffischerna.
Frågeställningar:
• Utifrån ett semiotiskt och retoriskt perspektiv, hur porträtteras männen på filmaffischerna enligt maskulinitetsbegrepp?
1.4 Definitioner
Genus: Genus innebär det sociala könet som uppkommer och reproduceras i samhället. Genus
innefattar skapandet av normer för vad som exempelvis är kvinnligt respektive manligt och hur detta förmedlas via kläder, kroppsspråk, intressen, val av yrke etc. Det är sociala, historiska och kulturella kontexter som ligger till grund för definitionerna, vilka kontinuerligt förändras i takt med tiden (www.rfsl.se).
Media: Den vida definitionen av media innebär allt som används vid spridning av information,
från gester, språk och ljud till elektriska signaler. Med denna definition kan även ett klädesplagg eller en bostad vara media eftersom det förmedlar information till omgivningen. I denna undersökning görs avgränsningar av begreppet i enlighet med Mats Ekström där ”Medier är materiella och tekniska system/infrastrukturer genom vilka meddelanden och symboler överförs, men också skapas, bevaras och återanvänds. Telegrafen, Kameran, filmen, televisionen, radion, Internet, webbsidor/portaler är exempel på sådana system” (Elström, 2008:11). I
undersökningen läggs fokus på bilden som media.
Maskuliniteter: Begreppet ses främst som socialt och kulturellt konstruerat och inbegriper vilka
attribut som förknippas med män och olika typer av maskulint framträdande. Stereotypiska maskulina drag är bland annat aggressivitet, envishet och tystlåtenhet. Parallellt med samhällets utveckling förändras alltjämt synen och förväntningarna på maskulinitet (Forssberg 2004). Soles konstaterar hur den vita stereotypiska maskuliniteten är i kris, vilket grundar sig i att den vita mannen under lång tid, under en konstant kamp, har stått högst upp i den individuella hierarkin, (Soles, 2008).
1.5 Avgränsningar
Filmaffischer till “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” och “I Killed My Mother” har använts i analysen. “A Single Man” är regisserad av Tom Ford, modedesigner och öppet gay. Ang Lee har bland annat regisserat “Life of Pi” (2012), “Crouching Tiger, Hidden Dragon“ (2000) och “Lust, Caution” (2007). Flera av hans filmer innehåller kontrasterande teman; öst i relation till väst, modernt versus traditionellt. “Brokeback Mountain” gav Ang Lee en Oscar år 2005 för bästa regi. Xavier Dolan har gjort åtskilliga filmer som behandlar gay
relationer och spelar själv huvudrollen i flera av sina filmer. Hans första långfilm “I Killed my Mother” släpptes 2009 då han själv var 20 år gammal.
Analysen av affischerna fokuserar på bilden och tar inte i beaktning typografi och text då det är personerna och de attribut som ackompanjerar dessa som ligger till grund för analysen.
Designprojektet som föregick denna undersökning behandlar normer och stereotyper i ett försök att porträttera människor utan att lägga fokus på sexualitet.
Designprojektet är en klädkollektion som från grunden är skapad med ett könsneutralt tänk: snitt, färger och material frångick vad som är typiskt “kvinnligt” och “manligt” i förhållande till dagens utbud av kläder tillgängliga för den breda massan. Modellerna valdes utifrån samma könsneutrala tanke och lever i stor utsträckning ett icke-normativt liv (om vi utgår från heterosexuella, monogama som norm). När fotograferingen väl var i gång ställde vi (designern och fotografen) oss frågor kring hur modellen skulle agera. Ska hen posera? Vilka poser? Vad ska framhävas - kläder eller personlighet? Besluten mynnande ut i ett bildspråk som slutligen
tangerade det androgyna. Boken ”Ten Garments and Models” kom att presentera det hela och layouten gjordes i en minimalistisk anda för att framhäva personerna och plaggen på ett, enligt oss, rättvist sätt. Alla modeller var osminkade och barfota för att sudda ut definierande markörer som kunde förknippas med klassiska stereotyper. För att dra paralleller till designprojektet har ämnet begränsats och fokus lagts på maskulinitet, homosexualietet och deras respektive
stereotyper. De senaste åren har diskurser kring maskulinitetens kris förts där försök görs att reda ut hur och varför det stereotypiska maskulina idealet behöver förändras samt vad för
konsekvenser det får för dagens män. Att undersöka alla former av sexualitet och deras uttryck är ett alltför omfattande arbete som inte får plats i tidsrymden för denna undersökning; däremot kommer ämnets förgreningar med stor sannolikhet fortsätta att behandlas av framtida forskare. I undersökningen kommer både material som beskriver maskulina porträtt användas parallellt med analyser kring hur homosexuella män porträtteras. Huvudkaraktären på affischerna är en man (eller flera) som i filmen spelar en karaktär som har sexuella eller kärleksfulla relationer med män. I flera av filmerna lever huvudrollen i ett uttalat gay förhållande. Undersökningen tar sitt avstamp i olika grader och versioner av maskulinitet som framställs i affischerna. Relationen mellan homosexualitet och maskulinitet i affischerna behöver inte nödvändigtvis hamna i paritet med filmen, vilket kortfattat presenteras och förklaras.
2.1
Metod
2.2Kvalitativ analysmetod
En kvalitativ bildanalys kommer att appliceras på undersökningen. Med en kvalitativ metod för att samla data söker en efter betydelser, meningar och mönster i det som studeras för att kunna dra slutsatser. Insamlingen av data sker genom observationer av bilder (Eriksson 2008).
För att kunna svara på de frågor som ställs genom kvalitativa bildanalyser används en semiotisk analysmetod som utgångspunkt. Med semiotik som redskap undersöks hur bilderna
kommunicerar ett budskap, vilka meningsbärare finns, tolkningar och betydelser. En semiotisk bildanalys används för att bryta ner olika tecken (exempelvis en bild) i mindre beståndsdelar, kombinerat med en retorisk bildanalys för att tolkningen ska bli heltäckande (ibid).
2.3 Semiotisk analys
I undersökningen användas semiotik som metod för att analysera bilderna. Genom denotation och konnotation bryts en bild ned med syftet att kunna analysera dess minsta beståndsdelar och på så sätt göra en helhetsanalys. Semiotik innebär att tolka tecken där ett tecken är ”allt som är betydelsebärande, allt som går att avläsa: …//..en bild, ett vardagsrum, en människas
kroppsspråk” (Mediernas språk, 2008:18) Begreppet ”språk” får en utökad betydelse, inte bara som det talade och skrivna ordet utan betecknar allting som förmedlar någonting.
Semiotik som redskap kan användas för att upptäcka detaljer, visuella uttryck och meningsbärande tecken i analys av bilder.
2.4 Retorisk analys
Retoriken har sitt ursprung i Aten, från 400-talet f.Kr. där de första politiska debatterna hölls. Här fick alla fria män möjligheten att tala till folket rörande sina hjärtefrågor. Idag räknas inte endast talet som retorik; även texter, ljud, bilder och grafik räknas in som ”tal”.
Innebörden är ”att framställa” någonting och ge uppmärksamhet och synlighet till det som framställs (Carlsson & Koppfeldt 2003).
En retorisk bildanalys innebär granskning av bland annat kroppsspråk, blickar och vinklar i bilden. Kroppsretorik kan ge information om relationen mellan individer och kön där variabler kopplade till genus är placeringen av kroppen, grader av självberöring och längd- och
höjdskillnader mellan de porträtterade (Hirdman 2001).
2.5 Representation
Genom representationsbegreppet går forskare längre än att endast använda konnotation och denotation inom semiotik för att tolka meningen med en bild. När flera tecken agerar
tillsammans i ett sammanhang bildar de en representation som sätter in tecken i ett kulturellt och socialt sammanhang. Den mening som skapas genom att applicera representation lägger till fler dimensioner till analysen och helhetsbilden. Stuart Hall förklarar begreppet som ett sätt för människor att skapa mening och förståelse i tillvaron. Att ”representera” betyder i denna mening inte detsamma som att ”företräda” utan refererar till att beskriva någonting eller någon. Olika sätt att framföra en representation är genom ett fotografi, en målning, en text eller en muntlig
berättelse. Ur dessa representationer skapar betraktaren betydelser utefter sin kulturella miljö. För att uppnå en tydlig kommunikation krävs en gemensam grund av tecken som kan förstås av grupper och agera som vedertagna sanningar d.v.s. att människor i ett samhälle har en
gemensam förståelse för tecken. En representation är aldrig en renodlad avspegling utan består av betraktaren och förmedlarens (fotografen, målaren, författaren) tolkningar. För en lyckad representation krävs ett system av tecken som alla människor i en grupp eller kultur har tillgång till, utan detta faller meningen bort (Hall 1997) .
2.6 Semiotik
Semiotik innebär att studera tecken och deras betydelse. Ordet härstammar från det grekiska ordet semeion som betyder tecken. Alla tecken anses ha en bakomliggande betydelse som representerar någonting bortom sig själv och därmed skapar mening (Ekström 2008). Enligt lingvisten Ferdinand de Saussure (1857-1913), en framstående forskare inom semiotik, är relationen mellan tecken av stort intresse. Saussure forskade kring språk, dess system och jämförde uttrycken med bland annat symboliska riter och traditioner. Systemet applicerades ursprungligen på det talade och skrivna språket och kom vidare att användas vid analyser av bilder. Saussure använde sig av byggstenarna ”betecknande” och ”betecknad”. Det betecknande är uttrycket, d.v.s. ordet, bilden eller ljudet och det betecknade är innehållet med innebörder som är socialt skapade. Tecknet böna består av fyra tecken: b+ö+n+a, dessa är det betecknande. Innehållet, det betecknade är uppfattningen av en baljväxt eller en ung vacker kvinna beroende på vilket språk och vilken kultur den tolkande kan tänkas tillhöra (ibid).
En av den moderna semiotikens grundare är Roland Barthes. Barthes delade in tecken i ”denotativa” respektive ”konnotativa” tecken. Denotation innebär den egentliga betydelsen, grundbetydelsen, av det som kommuniceras i bilden. Det är själva kärnbetydelsen och ska representera någonting som man med ”sunt förnuft” kan känna igen (Bildanalys, 1999). Här blandas inte personliga associationer in i beskrivningen. Konnotation är däremot en kulturell association som är gemensam för en grupp människor, en subkultur, kultur etc. Här bör man skilja på den enskilda individens associationer, så kallade ”privata associationer” som endast tolkas utefter en persons erfarenhet. Det konnotativa kan vara svårare att urskilja eftersom det är kulturellt betingat och alltså varierar beroende på kontext (Cornell, 1999). John Fiske skriver att konnotation ”beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar eller känslor och de värderingar som gäller i kulturen” (Fiske, 2010). Bilden av ett äpple denoteras exempelvis som en frukt medan konnotationen kan inbegripa kunskap, Adam & Eva eller höst. I undersökningens analys används i första hand Barthes indelning denotation och konnotation för att undersöka vilka byggstenar affischerna består utav.
Charles Sanders Pierce, amerikansk filosof (1839-1914) är även aktad för sina teorier inom semiotik. Pierce talar om tecken som skapar betydelse genom liknelse och betecknade dessa som ikoner, index och symboler.
§ En ikon är en avbildning av någonting utifrån verkligheten. Den har alltså en klar likhet med det avbildade. Ikoner kan vara exempelvis ett fotografi eller en teckning (Carlsson, 2008).
§ Ett index visar ett samband mellan tecknet i sig och dess innehåll. Ett vanligt exempel är fotspår i sanden som utläses att någon har gått förbi eller passerat, ett fingeravtryck eller
skugga av fotografen som förklarar dennes position när bilden togs (Bildanalys, 1999). § En symbol behöver inte avbilda eller ha ett samband med det som den representerar. Den blir vedertagen genom en allmän acceptans kring symbolens betydelse. Siffror och bokstäver är exempel på symboler, likaså en ring som står som symbol för vänskap eller kärlek (Wærn, 2004).
2.7 Blick
Blickars riktning och ögonens uttryck kan tolkas på flertalet sätt. En blick som tittar rakt in i kameran och möter betraktaren inbjuder till närhet och kommunikation. Den öppnar upp för möjligheten att upprätta någon form av relation mellan betraktaren och den betraktade (Hirdman, 2001). Vanligt förekommande för män är en bortvänd blick som indikerar ett
avståndstagande mot den betraktande (Edström 2002). Hirdman framhäver även den bortvända blicken som typiskt manlig men också vanlig när personer/grupper som tillhör en ”elit”, med högre status porträtteras. ”Vanliga” människor avbildas med en blick som möter betraktaren (Hirdman 2001).
Anja Hirdman skiljer på olika avstånd mellan fotografen och det fotograferade: närbild,
medeldistans och långdistans där medeldistans är vanligast i svensk media. Ju närmre avståndet är mellan fotograf och objekt desto mer personlig och känslosam blir bilden. Ett längre avstånd inger en känsla av distanstagande. Detta har fått som resultat att ett mindre avstånd relateras till kvinnlighet och känslor, ett större avstånd med manlighet och distanstagande (A Hirdman, 2001). Edström och Carlsson redovisar hur vinklar och perspektiv inverkar i tolkningen. Ett grodperspektiv, där kameran är lågt placerad i förhållande till personen eller objektet, ger betraktaren en känsla av underlägsenhet och att blir sedd ner på (Edström, 2002). Motsatsen, att bilden är tagen ovanifrån ger betraktaren en känsla av att vara överlägsen. Dessa två olika perspektiv förknippas med olika genus: grodperspektiv med manligt och ett ovanifrånperspektiv med kvinnligt. Ett parallellperspektiv kan också användas och förknippas med en mer jämbördig relation mellan betraktaren och det som porträtteras.
3.1 Metodkritik och tidigare forskning
3.2ValiditetGällande studiens validitet bör en viss vaksamhet ägnas åt urvalet som har gjorts bland många filmaffischer till filmer som behandlar homosexualitet eller manlig sexualitet/kärlek. På grund av den begränsade tidsrymden har antalet bilder och filmer begränsats till fyra filmer och totalt 8 filmaffischer. I en utökad undersökning hade ett större antal filmer, och även andra media, från fler länder kunnat användas. Parallellt hade det varit av intresse att undersöka hur en förändrad bild av homosexualitet i bilder påverkas av den samtida politiska och sociokulturella
utvecklingen i samhället. En jämförelse länder emellan hade även kunnat göras, förbehållet att länders sociala strukturer och lagar tas hänsyn till. Toleransen inför homosexualitet i media varierar kraftigt över världen och kan försvåra jämförelser.
I egenskap av forskare bör det poängteras och tas i beaktning att alla tolkar olika baserat på etniskt tillhörighet, kön, ålder, kulturell tillhörighet, åsikter etc. Tolkningarna som görs i undersökningen är utifrån ett subjektivt perspektiv vilket påverkar validiteten.
Kritiken mot att använda semiotik (denotation och konnotation) som metod grundar sig i bredden av de olika sociala och kulturella kopplingar som författaren/analytikern har. Varje tolkning kan ha varierande utfall beroende på variabler som exempelvis etnicitet, kön, ålder och intresse. Det kan ses som en svaghet i metoden att forskare har skilda erfarenheter vilket kan ha en direkt påverkan på analysen och tolkningen (Bignell, 2002).
3.3 Originalspråk/Kultur
“Tom at the Farm” och ”I Killed My Mother” är inspelad i Montréal och skriven samt regisserad av Xavier Dolan, från Quebec. Filmens talade språk är franska vilket innebär ett språkligt glapp som inte nödvändigtvis behöver ha en inverkan på filmaffischernas tolkning men som spelar in i hur filmen uppfattas och tolkas av en icke-fransktalande person: slang, underliggande ordvitsar eller andra viktiga referenser kan gå förlorade i översättningen och påverka förståelsen och sedermera utfallet av undersökningen. De övriga filmerna är på amerikansk engelska vilket underlättar den rena språkliga förståelsen men likväl kan medföra kulturella missförstånd. I Sverige finns en stor tillgång till amerikansk kultur, inte minst inom musik och film vilket ger en ökad inblick i kulturen som dock inte är heltäckande. Kulturella glapp och omtolkningar av tecken kan alltså förekomma.
3.4 Tidigare forskning
Det finns en mängd forskning som rör genus och maskuliniteter i bilder. Patrik Steorn behandlar frågor kring genus och maskuliniteter sett ur ett historiskt perspektiv i sin avhandling ”Nakna män, maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur”. Steorn lyfter frågan kring huruvida homosexualitet och porträtteringar av den vältränade, avklädda mannen har skapat ett begär efter densamma. Den homosexuella mannens gestaltande berörs och resultatet visar bland annat hur en androgyn och normbrytande porträttering kan visualisera homosexualitet och bidra till en ökat begär efter denna kropp (Steorn, 2006). Carter Michael Soles har undersökt homosociala relationer och atypiska sexuella tillämpningar i Kevin Smiths independentfilmer (bl.a. Chasing Amy, Clerks och Dogma). Smiths filmer har starka inslag av män och deras avvikande (från stereotypen) maskulina drag. Vänskaplig kärlek män emellan och queer begäran belyses där
karaktärerna även delar liknelser med superhjältar (Soles, 2008). Soles inleder med att konstatera hur den vita maskuliniteten sedan en tid tillbaka har varit i kris, vilket enligt författaren är både rimligt och naturligt då den vita mannen under lång tid har stått högst upp i den individuella hierarkin, samtidigt som han fört en konstant kamp för att bibehålla denna plats. Filmvärlden och andra former av media har framställt olika scenarion av den vita maskulinitetens fall och misslyckande att leva upp till sitt eget västerländska ideal. John Wayne (1907-1979),
porträtterade det som länge kom att bli en klassisk bild av vit maskulinitet: tuff och våldsam. Genom bland annat "Good Will Hunting", ifrågasattes det maskulina våldsamma idealet och förde fram en annan bild av män; en bild som tillät män att vara känslosamma, svaga och bryta sig fria från deras hårda självbild. Smiths filmer utforskar det kulturellt skapade rummet mellan mäns homosociala relationer (bland annat innefattande intim vänskap) och homoerotik i amerikansk modern kultur. Författaren menar att Smith har lyckats närma sig 1990-talets unga vita "slackers" och det sätt som dessa unga män hanterar spänningen mellan genus och sexualitet men även etnicitet och klass (Hjelm 2008).
Förhållningen för en grafisk designer kontra filmvärldens porträttering av män och
maskuliniteter handlar om att hitta vägar att framställa dessa på ett kulturellt förståeligt sätt som samtidigt både utmanar och tilltalar den tänka målgruppen. Den samtida bilden av manlig essens behöver uppfattas, uppdateras och samtidigt varsamt hanteras av både skådespelare, producent och designer. I "Fantomen: Från ungkarl till hemmaman : Genuskonstruktioner i äventyrsserien Fantomen av Lee Falk" undersöks Fantomens grad och förändring av maskulinitet mellan åren 1937, 1977 och 1996. Författaren refererar till David Tjeders som förklarar hur ömtålig och känslig den maskulina karaktären är och belyser hur stor risken är att tappa maskulina drag och bli sedd som mindre manlig. Författaren menar att under de undersökta åren har porträtteringen av Fantomen utvecklats till att karaktären brukar mer våld i relation till att skurkarna blir mer avskyvärda och skrämmande (Hjelm 2013). Hjelm menar samtidigt att den maskulinitet som var eftertraktad under 1930-talet inte är eftertraktat enligt dagens definitioner. Denna förändring påverkar Fantomens karaktär och varumärke, något som grafiska designers alltjämt behöver förhålla sig till.
Kerstin Engström undersöker i sin avhandling ”Genus och genrer” hur media skapar
föreställningar kring kön som vidare återskapas i olika former. Bilden av könskonstruktioner menar Engström påverkas av de mönster som finns i samhället och den rådande kulturen. Vidare menar Engström att media har ett stort inflytande på hur kön framställs och reproduceras (Engström, 2008).
I ”Hårda män och leende kvinnor” redogör Fagerlund & Linder hur makthavare framställs i svensk dagspress. Resultatet visar att kvinnor oftare porträtteras leende och män i större utsträckning tenderar att se allvarliga eller fokuserade ut (Fagerlund & Linder, 2012).
4.1 Teori och tolkningsram
4.2Foucault: om sex i samhället
Flertalet genusteorier baseras till viss grad på Michel Foucaults forskning som fokuserar på vikten av sexualitet i samhället och hur vi lär känna oss själva på ett djupare plan utifrån den. Enligt Foucault är sexualitet ingenting en person är, det är snarare någonting som görs och skapas som en av flera strategier att ordna sitt liv efter (Rabinow, 2000).
Foucault lyfter fram den tryckta bilden i magasin som ett värdefullt forum att kommunicera kultur genom:
”Something well considered and voluntary like a magazine ought to make possible a homosexual culture, that is to say, [make possible] the instruments for polymorphic, varied, and individually modulated relationships” (Rabinow 2000:139).
I sökandet efter den sexuella diskursens historia menar Foucault att kristendomen under 1600-talet satte fokus på sex och varnade för alla former av frestelser i sin predikan (sex var en av många frestelser). Från 1900-talets början förde Freud in sex som en grundpelare i
identitetsbildning. I paritet med Freuds teorier kring sex som identitetsmarkör menar Gauntlett att sex likväl idag har en betydande roll för identiteten (Gauntlett 2008).
Dagens mediabild av homosexuella är, enligt Foucault en viktig och värdefull källa för att sprida information om ickenormativa liv. Vad Foucault inte kunde förutse var hur explosionsartad denna bild riktad till människor utanför heteronormen skulle komma att bli och bredden på de olika livsstilar som framhålls. Genom historien har samhällen haft behov att kontrollera och reglera individers sexualitet, någonting som enligt Foucault inte går att varken kontrollera eller avgränsa. Det handlar i större utsträckning om att ”kontrollera och tygla sexualiteten på ett sätt som får den att framstå som enhetlig och något vi kan tänka på och tala om” (Berg & Wickman, 2010). Enligt Foucault uppstod den homosexuella individen inte förrän på 1800-talet. Innan dess var det en olaglig handling att ha sex med någon samkönad och det ansågs inte vara ett
personlighetsdrag som definierade en persons identitet. Vem som helst kunde dessförinnan falla för frestelsen att begå ett sexuellt brott men tack vare, eller kanske på grund av psykologisk och medicinsk forskning placerades homosexuella i en egen kategori (Berg & Wickman). Människan som förnuftig och rationell varelse kritiseras likväl och Foucault menar att kulturen och de diskurser som ett samhälle innefattar präglar individens beteenden som måste förstås inom det system som vi själva skapat.
4.3 Media och makt
Medias påverkan på människor kan tyckas självklar men det råder skilda åsikter kring vem som har makten i förhållandet mellan individen och media. Genom reklam och annan sorts
marknadsföring görs försök att styra våra val av åsikter, inköp och livsstilar. Den tyske sociologen och psykologen Theodor Adorno (1903-69) ansåg att massmedia har en negativ påverkan på samhället och samtidigt försöker likrikta människors åsikter och intressen. Han använder beteckningen ”kulturell industri” för att betona likheten mellan ett vinstdrivande företag - som via massproduktion blir större - och media, detta strax efter andra världskrigets slut där Hitler flitigt använde sig av tysk media för att sprida nazistpropaganda. Allt som den ”kulturella industrin” släpper ifrån sig anser Adorno se likadant ut, med hänvisning till de värderingar som ligger bakom, och kommer från en högre styrande makt. Trots det stora utbudet inom media har vi enligt Adorno ingen egentlig makt, förutom att välja bort konsumtion helt och hållet vilket är svårt i ett modernt västerländskt samhälle. Vi lämnas att endast bli passiva deltagare i ett större ramverk (Adorno & Horkheimer 1979).
För att göra en jämförelse med dagens utbud av bilder i media finns det idag en mängd olika upphovsmän där privatpersoner har fått en större roll som informationsspridare i samband med Internets expansion och via sociala medier kan människor fritt diskutera och förmedla åsikter. I opposition till Adornos teori att media styr över människan hör den amerikanske professorn John Fiske till de som anser att individen har makt över medias utformning. Fiske (1989) skriver att det är människor som skapar populärkultur – det finns alltså inte en sluten ”kulturell industri” som styr över media utan media förändras unisont med människorna som utgör samhället (Fiske 1989). Fiske lägger större tilltro till individens eget sunda förnuft att analysera och utvärdera mediebilden än Adorno. Däremot vidhåller han att vi lever i ett kapitalistiskt och patriarkalskt samhälle men däremot inte att kapitalismen styr över en ovetande skara. Människor bestämmer, utifrån deras personliga preferenser, vad de vill köpa och mindre populära inslag i media sållas bort naturligt. Inför diskussionen kring huruvida det finns ”ett folk” eller ”ett samhälle” vidhåller Fiske att det är felaktigt att använda sig av sådana uttryck eftersom en homogen grupp av
konsumenter inte existerar – istället finns bara individer vars preferenser kan ha starka band till dess grupptillhörighet men inte nödvändigtvis behöver ha det (ibid).
4.4 Genus
”Man föds med ett kön men blir ett genus” skriver Yvonne Hirdman (2001). Ordet genus kan härledas från latinets gen-ere med betydelsen släkte, kön, slag och sort. Under 1980-talet, genom feministisk forskning, togs det engelska ordet för både genus och kön ”gender” i bruk och översattes till svenskans ”genus” (Hirdman 2001).
Genus kan ses som någonting som skapas i en process som innefattar både kolonisation, rasism, klasskillnader, manlig och heterosexuell dominans, homofobi och andra sorters förtryck
(Haywood, 2003). Utifrån ett sociologiskt synsätt föds en person med sitt kön varav genus är en kontinuerlig process som skapas av individen utifrån samhället och den sociala omgivning personen befinner sig i. Könet representerar det kroppsliga fysiska och genus de förväntningar och sociala krav som är kulturellt konstruerat av omgivningen. Det kan handla om klädsel, intressen, kroppsspråk eller val av yrke (Hirdman 2014). Den amerikanska filosofen och genusteoretikern Judith Butler beskriver genus som någonting flytande där maskulint och feminint appliceras fritt på individen, oberoende kön (Butler 2005). Butler utformade den heterosexuella matrisen, ett system som behandlar kopplingarna kön emellan. De två olika beteckningarna på kön/genus är maskulint respektive feminint där de ses som varandras motsatser. I matrisen används dessa för att kunna beteckna heteronormen och beskriva de agerande som en kvinna respektive en man förväntas utföra av samhället, utifrån sitt kön/genus. Begreppet performativitet (engelskans perfom: framföra, prestera) betecknar detta utförande av handlingar där själva ”görandet” skapar olika uppfattningar om kön och genus (till exempel en kvinna som niger och en man som bugar). Genom att applicera matrisen vid genusforskning blir det möjligt att upptäcka och kritisera normer i samhället (ibid).
4.5 Stereotyper och normer i förändring
Stereotyper är generaliseringar av människor som placeras in i grupper baserat på några få attribut som de delar: etnicitet, klädsel, agerande eller kön är några exempel. Boken Public Opinion (1922) skriven av författaren och reportern Walter Lippman blev startskottet för forskning kring stereotyper. Att utgå från stereotyper anser Walter Lippman vara ett sätt att förenkla en värld som är svår att ha kunskap om (Hinton 2003). David G. Myers betonar skillnaden mellan stereotyper och fördomar där en fördom negativt porträtterar människor medan en stereotyp innebär att generalisera kring individer och grupper för att lättare tolka världen. I Nationalencyklopedin definieras stereotyper som en ” […] förenklad, ofta allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper hos alla som tillhör en viss grupp
[…]” (www.ne.se).
I Media, Gender and Identity diskuterar David Gauntlett kring könsroller och hur synen på denna har förändrats de senaste decennierna. För både mannen och kvinnan har det inneburit en förskjutning där kvinnan spenderar mer tid på arbete och mindre tid i hemmet, jämfört med för tio, tjugo år sedan (ration på spenderad tid i hemmet är dock fortfarande högre för kvinnor). Mannens roll som försörjare har i västvärlden i stor utsträckning suddats ut (Gauntlett, 2008).
4.6 Maskuliniteter
Under 1980- och 90-talet kom forskning kring maskulinitet att anses som ett eget akademiskt område (Connell 2005). Ekman ser maskulinitet först och främst som socialt och kulturellt konstruerat. Omgivningen påverkar och bygger upp mäns syn på maskulinitet, något som
alltjämt är i förändring (Ekman, 1995). Den traditionella synen på manlighet betonar aggressivitet och styrka medan en modernare syn lyfter fram självbehärskning och en lyckad karriär som typiskt manligt. Mörka färger och färgsättningar förknippas även med maskulinitet (ibid). Australiensare och tillika maskulinitetsforskaren Raewyn Connell skriver om kopplingen mellan maskuliniteter, styrka och handlingskraft och hur män förknippas med personlighetsdrag såsom envishet, aggressivitet och tystlåtenhet (Connell 2008). Olofsson (2008) menar även att män oftare porträtteras som aktiva, mitt i en rörelse eller handling.
Pleck höjer ett varningens finger till alla som diskuterar och analyserar manlighet, kvinnlighet och genus. Författaren menar att vi kan tala om maskulinitetens kris men förutsätter då att “maskulint” är vad det tidigare har varit och att det finns en ursprunglig mall för vad som är maskulint, feminint, homosexuellt och heterosexuellt. Män har svårare att leva upp till omgivningens förväntningar av manlighet med anledning av att styrka, makt och sexuell kompetens står som fundament för maskulinitet. Särskilt svårt och problematiskt blir det för unga pojkar att leva upp till dessa förväntningar (Pleck, 1981).
Brittan (1989) påstår att det är befängt att utgå från en maskulinitet och att det självklart bör handla om maskuliniteter. Konceptet maskulinitet bör därtill innefatta både ekonomiska och sociala strukturer eftersom vad som är “maskulint” varierar med både tid och geografisk plats. Brittan menar att maskulinitet även är ett sätt att presentera sig själv och går att jämföra med modesvängningar (Brittan, 1989).
Den homosexuella mannen har genom historien porträtterats på snarlika sätt i böcker och filmer menar Björk, en av författarens till Bögjävlar. Han kan vara både “snygg, intelligent och rolig men bara om han samtidigt uppfyllde något av kriterierna: a) seriemördare, b) ensam och
självmordsbenägen eller c) fick ett ordentligt straff på slutet. God kunde han också vara om han grät, bittert ångrade sina laster och allt var rent elände” (Björk, 2007:18). Om en generaliserar så har bögen inte framställts som varken lycklig eller monogam. Det uppstår såklart
missuppfattningar från båda håll när måttstocken för media utgår ifrån heterosexualitet, något som Björk anser behöver förändras.
Fisher (1977) beskriver hur gaykulturen, precis som den heterosexuella har utvecklats till att få en rad olika modestilar som förknippas med kulturen. Fisher radar upp fem olika stilar inom gaykulturen som är framstående: den klassiska-, naturliga-, västerninspirerade-, urbana-, och
läderstilen. Den klassiska och naturliga stilen återfinns till största delen endast i magasin och reklam, även i mer konstnärliga projekt. I den naturliga stilen
befinner sig den gay mannen ofta utomhus, i naturen och fotograferas i vanligt dagsljus. De resterande tre återfinns i verkligheten och existerande modetrender integrerar dessa i gaykulturer. Myter som har uppstått i samhället ligger till grund för dessa uttryck där vissa även grundas i heterosexuella sammanhang (Fisher, 1977).
Västern-, eller den cowboyinspirerade stilen (se bilden till höger) symboliseras av boots, flanell, jeans, skjortor i västernstil och även en cowboyhatt. I fotografier riktade mot en gay publik (i exempelvis gaymagasin) brukar omgivningen vanligtvis bestå av en bondgård, ett
staket eller dylikt. Cowboyen som symbol representerar en mansdominerad kultur och används inom gaykulturen för att anspela på maskulinitet och sex (ibid).
Den urbana gay mannen som syns till vänster porträtteras som en fashionabel herre som har ett öppet och positivt sinne inför sin omgivande gaykultur. Han representerar en ny form av medvetenhet inför både sin egen, men även omgivande subkulturer (ibid).
4.7 Maskulin hegemoni
Den maskulina hegemonin är ett hierarkiskt system som utgår från ett patriarkalskt och manlig kultur. Tidigt användes begreppet för att undersöka dynamiken mellan unga pojkar i
klassrummet, bland annat vilka mönster som fanns kring utstötning och motstånd. Det kom även att stå som grund för undersökningar riktade mot män som begick olika former av
våldsbrott. Därefter applicerades begreppet på flera andra fält, exempelvis medias representation av män (Pleck, 1981). Inom hegemonin finns tydliga riktlinjer för hur en man borde agera där homosexuella män står underordnade eller utanför hegemonin. I Smashing the Stereotypes är stereotypiska drag för homosexuella män att ha ett utpräglat intresse för utseende, pengar och mode (Seba 2011). Även män som har feminina drag, är svaga eller fega tilldelas en lägre plats i hegemonin (Connell 2008). Connell betecknar män med mindre typiska manliga attribut som underordnade. Samtidigt poängterar Connell att få individer faktiskt lever upp till den så kallade maskulina hegemonin, men går en man inte emot hegemonin så representerar han ändå denna och är så kallat delaktig (ibid). Motmaskuliniteter och underställda maskuliniteter beskrivs i relation till den maskulina hegemonin. Pleck menar att män har svårare att leva upp till
omgivningens förväntningar av manlighet med anledning av att styrka, makt och sexuell kompetens står som fundament för maskulinitet. Särskilt svårt och problematiskt blir det för unga pojkar att leva upp till dessa förväntningar (Pleck, 1981). Historiskt sett har anledningen till varför vissa män är mindre maskulina än andra förklarats med låga nivåer av testosteron, brist på goda förebilder och dominerande mödrar. Däremot finns män som har för mycket manlighet, till den grad att det blir till något negativt: vita killar från arbetarklassen och svarta män till exempel (Haywood, 2003).
Bilden av maskuliniteter förändras kontinuerligt i samklang med samhället och under senare år har bilden av mannen utvecklats till att även innefatta en mjukare framtoning där
”hemmapappan” lyfts fram och mannen tillåts ha en mer intim gemenskap med familj och vänner (Forssberg, 2004).
4.8 Sexualitet i fokus
Anthony Giddens, bland annat professor inom sociologi på Cambridge, påpekar hur viktig vår sexualitet och sexuella identitet har blivit i det moderna samhället, mycket viktigare än
exempelvis vilken musik eller mat en föredrar. Sex får stort utrymme i media och andra ämnen som klimatförändringar, arbete, sjukdomar, matlagning och shopping hamnar i skymundan i jämförelse. I dagens västerländska samhälle tar religion och traditioner mindre plats och konsumtion mer; reklam ”hjälper” oss att utforma vår kroppsliga identitet och medför en
konstant kamp mellan vad som är rätt och fel för varje enskild individ. Genom bilder i media kan människor bredda sitt spektrum av möjliga livsstilar (och sexuella variationer) eftersom media ofta erbjuder en bredare variation av livsstilar än vad vardagen gör i form av verkliga människor. Kroppen står vidöppen för förändring – det går att bli mer muskulös, smalare, få större läppar eller längre hår i så gott som en handvändning och möjligheterna för att alternera sin kropp är idag häpnadsväckande och mer socialt accepterat (Gauntlett 2008).
5.1
Resultat
Disposition
Analysen inleds med en kortfattad presentation av de respektive filmernas huvudroller för att ge en inblick i deras liv och filmens handling. Vidare görs en analys baserad på Stuart Halls
representationsbegrepp samt konnotativ och denotativ bildanalys av affischerna. Slutligen genomförs en helhetsanalys utifrån ett genusperspektiv på bilderna för att svara på frågeställningarna.
5.2 Bildanalys av “A Single Man” (2009)
Regissör: Tom FordHuvudrollsinnehavare: Colin Firth, Julianne Moore, Matthew Goode
Filmen utspelar sig under en enda dag i 1960-talets Los Angeles. Ett år har passerat sedan engelska professorn George Falkoners pojkvän Jim avled i en bilkrash efter ett 16-årigt
förhållande. För George, professor i engelska, blir tillvaron svårare och svårare efter Jims död och under denna enda dag som filmen utspelar sin under planerar han att ta sitt eget liv.
Nedan presenteras två versioner av de filmaffischer som användes i marknadsföringen - den första versionen reviderades bland annat efter en storm av kritik kring hur postern hade “avhomosexualiserats” för att locka en bredare publik. Regissören Tom Ford kommenterade kritikerstormen: "I don't think the movie's been de-gayed. I have to say that we live in a society that's pretty weird. For example, you can have full-frontal male nudity on HBO, yet in cinema, you can't have naked male buttocks. You can't have men kissing each other without it being considered adult content. So, in order to cut a trailer that can go into broad distribution in theaters, certain things had to be edited out. But it wasn't an intentional attempt to remove the gayness of the movie. I'm perfectly proud of the fact that I'm gay. I don't define myself by my sexuality. For me, this is not a gay movie, this is not a straight movie. This is a movie about love.”
Version 1
Denotativ beskrivning:
Bilden är tagen uppifrån och avbildar två människor, en man och en kvinna, som ligger i en säng. Deras axlar och armar vidrör varandra. Mannen är klädd i en välstruken vit skjorta med en knapp uppknäppt. Han bär ett par glasögon med kraftiga svarta bågar och tittar på någonting utanför bilden. Han är välklippt och nyrakad samtidigt som en lock har fallit fram på hans panna. Bredvid honom, till höger i bild, ligger en kvinna som bär en svart, ärmlös klänning. Hon är hårt sminkad och har munnen halvt öppen så att hennes vita tänder syns. Håret, som är naturligt rött, är uppsatt i en hög frisyr. Hennes blick korsar mannens och fortsätter mot någonting utanför bilden. I örat bär hon ett stort guldörhänge.
De ligger båda på varsin kudde där mannens huvud
tar upp en liten del av kvinnans. Kuddarna, lakanet och väggen går i olika nyanser av crèmebeige.
Konnotativ beskrivning/representation:
Ansiktsuttrycken på de båda personerna, Tom och hans goda vän Charley, vittnar om ett pågående samtal där Charley verkar vara den aktiva parten när bilden tas. Hon har en
beslutsamhet i sin blick som mannen fattas, han ser ut att lyssna på hennes råd eller kontemplera kring deras diskussion. En bortvänd blick indikerar avståndstagande och ses som typiskt manligt men också vanligt förekommande för personer eller grupper tillhörande en ”elit”, med högre status i samhället. Så kallade ”vanliga” människor avbildas däremot med en blick som möter betraktaren (Hirdman 2001).
George lutar sig sidleds mot Charley och verkar göra en ansats att komma närmare henne vilket kan tolkas som att han är, eller känner sig, i underläge - någonting som inte förknippas med maskulinitet (Ekström, 2002). Det faktum att ingen av blickarna möter fotografen/åskådaren eller varandra skapar en känsla av ensamhet bland gemenskapen, att deras tankar är på olika håll trots att deras kroppar befinner sig bredvid varandra. Deras avslappnade kroppsspråk kan tolkas som att de är ett par och ligger i sin gemensamma säng. Då mannen har på sig en skjorta och kvinnan fortfarande bär smycken, en elegant klänning och är hårt sminkad indikerar att de lagt sig i sängen endast temporärt, som för att prata igenom deras kväll eller reda ut ett problem. I filmen gör Charley flera ansatser att förföra George som i sin tur inte visar henne något intresse.
Version 2
Denotativ beskrivning:
Bilden föreställer en man i förgrunden. Han tar upp ca 2/3 av bildens yta. I bakgrunden, en aning oskarp är en kvinna. Mannen bär svarta, rektangulära glasögon och har en välkammad frisyr, hans kostym och slips går i samma mörkbruna ton - i kontrast till den vita skjortan. Han tittar snett åt sidan, bort från kameran. Kvinnan, inklippt i bakgrunden blickar snett på mannens bakhuvud. Hennes mun är öppen. Hon bär en svart klänning med snäv ringning, stora guldörhängen som hänger ner längs med hennes nacke. Håret är kraftigt rött och uppsatt i en elegant frisyr. Hela bilden går i en varm sepiaton. Bakom mannen, i bildens yttre vänsterkant syns delar av en förstorad vit utslagen ros. Mannen syns rakt framifrån medan kvinnan har placerats längre bak.
Konnotativ beskrivning/representation:
Kostymens mörka färger förknippas med maskulinitet (Ekman, 2008) och samtidigt den urbana välklädda gay mannen enligt Fischers beskrivning (Fischer, 1977).
Björk beskriver den homosexuella mannen som både “snygg, intelligent och rolig men bara om han samtidigt uppfyllde något av kriterierna: a) seriemördare, b) ensam och självmordsbenägen eller c) fick ett ordentligt straff på slutet” (Björk, 2007:18). Det går att utläsa någon form av ensamhet eller frånvaro från George på bilden och filmens titel indikerar att huvudpersonen är en “enda” eller “singel” man. I filmen är George dessutom i stånd att begå självmord.
Genom de bådas kroppsspråk går det att utläsa hur kvinnan längtar efter bekräftelse från mannen medan han i sin tur verkar frånvarande och likgiltig hennes uppmärksamhet. Den vita rosen i bakgrunden representerar renhet, oskyldighet eller sympati. Vita rosor är även förknippade med giftermål, något som huvudpersonen George och hans pojkvän Jim aldrig genomförde. Georges blick som inte möter betraktaren är enligt Edström förknippat med maskulinitet och makt (Edström, 2002). Mannen är avbildad rakt framifrån och är placerad i den främre delen av bilden medan kvinnan är satt lägre ner vilket försätter mannen i en starkare position (Ekman, 2008).
5.3 B
ildanalys av “Brokeback Mountain” (2005)
Regissör: Ang LeeHuvudrollsinnehavare: Heath Ledger, Jack Gyllenhaal, Michelle Williams, Anne Hathaway I filmen får vi följa två män och hur deras livsöden korsas under 20 år, med start 1963. De förälskar sig i varandra under en sommar i den amerikanska västern och kämpar sedan på varsitt håll med att hantera denna relation. I Amerikansk media refererades filmen bland annat till en “Gay cowboy movie” samtidigt som det än idag fortfarande råder delade meningar kring
huvudpersonernas sexuella läggning. Vissa menar att både Jack och Ennis är heterosexuella men helt enkelt blir förälskade, andra att Jack är gay och Ennis bisexuell.
Denotativ beskrivning:
Två män med cowboyhattar syns i bild. De böjer båda sina huvud nedåt mot marken, åt varsitt håll, bort från varandra. Den främre mannen bär en beige hatt, jeansjacka och syns i klar profil. Hans mun är stängd och ansiktet är avslappnat. Mannen i bakgrunden bär på en svart hatt och jeansjacka. Han blundar samtidigt som huvudet böjs snett nedåt. Bakom de båda männen syns ett bergslandskap intill en spegelblank sjö, vita moln svävar vid bergstopparna. Den resterande himlen är klarblå och solen skiner. Vid vattenbrynet växer frodigt grönt gräs samtidigt som topparna på bergen är klädda av snö. Färgsättningen går i olika toner av blått. Bilden är tagen på medeldistans med ett parallellperspektiv.
Konnotativ beskrivning/representation:
De två männen på bilden föreställer Ennis och Jack. Deras kroppsspråk med nedböjda huvuden förmedlar ett lugn men även någon form av nedstämdhet. Färgerna som går i mörka blå nyanser signalerat maskulinitet likväl deras bortvända blickar (Edström, 2002)(Edström, 2002).
Avståndet mellan de två är litet vilket tyder på att männen känner varandra väl. Fishers beskrivning av olika stilar för gay män i magasin kan appliceras på affischen; båda är klädda i jeans, har kortklippta frisyrer och bär varsin cowboyhatt, i resonans med västern-stilen. Den natursköna omgivningen och bildens ljussättning som påminner om dagsljus överensstämmer likväl med Fishers definition av den naturliga stilen för gay män (Fischer, 1977). I kombination med Fischers beskrivning av de underliggande symbolerna kring maskulina cowboys och gay män stärks den gay tonen av homosexualitet i bilden. Männens undvikande och bortvända
blickar konnoterar en motvilja eller skam och signalerar samtidigt manlighet enligt Edström (2002). Från filmens handling kan förklaringen till denna motvilja och skam riktad mot deras känslor gentemot varandra urskiljas; männen träffas totalt fyra gånger under 20 år och skaffar under denna tid fru och barn och lever ett tillsynes vanligt amerikanskt liv för att träffas under romantiska former i smyg. Ennis upplever stor ångest och skam över sina känslor som han inte riktigt förstår sig på eller vill acceptera.
5.4
Bildanalys av “I Killed My Mother” (2009)
Regissör: Xavier DolanHuvudrollsinnehavare: Xavier Dolan, Anne Dorval, François Arnaud
Hubert är en sextonårig kille som bor med sin frånskilda mamma, Chantale, i en förort till Montreal. Filmen porträtterar Huberts tankar om tillvaron och hans relation till sin mamma. Fokus ligger på Huberts tolkningar och tankar om modern; hur han känner uppgivenhet inför deras bortblåsta vänskap och tänker att moderns bortgång skulle ge en mer harmonisk tillvaro. I åtskilliga scener får vi följa Hubert och modern i högljudda och hätska debatter kring deras personligheter och val i livet. Filmen förmedlar även hur det är att vara tonåring, på väg mot vuxenlivet och bort från förälderns trygga famn, homosexuell och kampen som förs när Hubert vill finna sig tillrätta i livet. Huberts sexualitet och relation med Antonin är ingenting som tidigt framhävs i filmen, istället är det förhållandet till modern som präglar scenerna.
Version 1
Denotativ beskrivning: En person syns framför en vit
tom vägg. Bilden är tagen rakt framifrån och personen är beskuren vid axlarna. En ljuskälla snett ovanifrån faller på personen. Huvudet är böjt ner mot kroppen och hen håller händerna för ansiktet så att hela ansiktet är täckt. Personen har rufsigt, kortklippt, lockigt och mörkbrunt hår och bär en ljust turkos, långärmad tröja. Armarna är helt nedkavlade. Bilden är tagen på ett medelavstånd med parallellperspektiv.
Konnotativ beskrivning/representation
Bilden avbildar Hubert och blir en ikon av densamme. Hela ansiktet täcks av Huberts händer som för att skydda eller gömma sig mot någonting. Hans kroppsspråk antyder nedstämdhet, uppgivenhet
och eventuellt skam; skam över hans känslor gentemot sin ensamstående mamma eller mot de svårigheter som gay och tonåring kan föra med sig. Huberts plågade kroppsspråk kan sättas i samband med skuld inför hans hat och avsky mot sin mamma som ensam tagit hand om sonen. De kalla och ljusa färgerna som går åt det turkosa hållet skapar starka kontraster i bilden och kan symbolisera känslan av att vara i ett sjukhus eller mentalsjukhus.
Axlarna och huvudet bildar en triangel i bildens nedre mitt. Trianglar ingår ofta i klassiska målningar och kan även referera till den helige treenigheten mellan Fadern, Sonen och Den Helige Anden. Bilden är tagen på medeldistans med parallellperspektiv. Beskärningen av bilden ger betraktaren en känsla av att befinna sig högre upp och i en maktposition vilket går emot Edström som menar att män oftare porträtteras i starka positioner (Edström, 2002).
Version 2
Denotativ beskrivning: Fokuserat i förgrunden, i mitten av
bilden är en hand. Långfingret och pekfingret pekar rakt fram, resten är knutna, tummen är lätt böjd. Naglarna är korta. På underarmen och handens ovansida märks tydliga blodådror. I förgrunden, i bildens vänstra sida, syns en person i profil. Personen är oskarp, har ett allvarligt ansiktsuttryck och böjer sitt huvud en aning nedåt. Håret är mörkbrunt och lockigt. Klädmässigt bär personen en grå t-shirt som är glest
bourgogne/röd/gul/orange/blå-randig. T-shirten är skrynklig. Bakgrunden är gråmelerad och juset i bilden efterliknar
dagsljus. Bilden är tagen på medeldistans med ett mindre inslag av grodperspektiv i förhållande till kroppen – handen hamnar i ett parallellperspektiv.
Konnotativ beskrivning/representation: Personen på bilden är Hubert. Han håller sin hand
formad som en pistol, ett index som om han vill eller är på väg att skjuta någon. De svällda blodådrorna indikerar att han är upprörd och adrenalinfylld. Det finns en hotfull och aggressiv känsla över gesten och det faktum att handen är skarp medan resten av kroppen är oskarp. Betraktaren ser Hubert snett underifrån och placerar honom i en maktposition. Detta går i linje med Edström, vars resultat visar att män oftare än kvinnor porträtteras ur ett grodperspektiv (Edström, 2002). Den skrynkliga tröjan avslöjar att personen inte bryr sig om att ha strukna kläder, har haft bråttom eller rör sig i kretsar som inte kräver officiella kläder. Klädkoden avslöjar att personen tillhör någon form av medelklass. Hubert befinner sig i bildens vänstra halva med kroppen på väg framåt i en långsam rörelse. Han är aktiv, mitt i en rörelse, vilket överensstämmer med Olofssons undersökning som visar att män framställs som mer aktiva i bilder (Olofsson, 2008). Blicken är riktad bort från betraktaren och skapar en distans till personen på bilden. Den
bortvända blicken är förknippad med maskulinitet och en maktposition enligt Maria Edströms studie. Huberts t-shirt är grå men har inslag av många färger. Den grå tonen dominerar i bilden och följer Edströms som förknippar en mörk färgsättning med maskulinitet (Edström, 2002). Huberts ansiktsuttryck är allvarligt och aggressivt vilket överensstämmer med Gustavsson och Pettersson (2008) som associerar leende med kvinnor och hotfullhet med män (Edström, 2002). Åtskilliga tecken samverkar, i enlighet med Stuart Hall, i affischen för att skapa bilden av en typisk maskulinitet: det aggressive och allvarliga uttrycket i samklang med grodperspektivet och framställning av en aktiv huvudperson.
Enligt Foucault är sexualitet ingenting en person är, det är snarare någonting som görs och skapas som en av flera strategier att ordna sitt liv efter (Robinow, 2000). Sexualitet är heller ingenting som går att kontrollera eller avgränsa. I enlighet med Foucault följer denna
ovanstående porträttering en linje som "inte går att kontrollera", i förhållande till sexualitet. I affischen visualiseras Hubert som en maskulinitet men har de facto andra drag som motsätter sig denna. Dessa får inget utrymme i affischen. Här spelar alltså bakomliggande information stor roll i den slutgiltiga förståelsen och tolkningen.
Version 3
Denotativ beskrivning: På bildens vänstra halva syns en ung
man med brunt lockigt hår i en ljusgrå jacka med öppen dragkedja. Vid vänster bröst finns en stängd bröstficka. Under jackan bär han en mörkblå luvtröja där luvan täcker huvudet, underst syns en ljusblå tunn tröja med vit ringning. Den unge mannen tittar åt sin vänstra sida – mot titeln på affischen. Titeln är snett handskriven, i vitt, med versaler. Bakom personen syns en röd, smutsig tegelvägg där några av
tegelstenarna är krackelerade. Ett parallellperspektiv används med medeldistans och bilden är beskuren nedanför personen bröst. Bilden ser ut att vara tagen utomhus i dagsljus.
Konnotativ beskrivning/representation: Den unge mannen på bilden avbildar karaktären
Hubert. Hans bistra uppsyn går i linje med att män porträtteras som allvarliga (Fagerlund & Lindner, 2012). Den avvikande blicken som inte möter betraktaren, det bistra ansiktsuttrycket och de urtvättade kläderna signalerar en nonchalant attityd gentemot omvärlden i enlighet med Hirdman (2001). Det ligger något olustigt och hotfullt över Huberts blick och ger betraktaren en föraning om att han tittar mot någon som kan har eller ska interagera med.
Hans kläder går i en mörk ton som förbehålls maskuliniteter enligt Edström (Edström 2002), likaså är ljuset i bilden dovt som under en mulen höstdag och skapar en känsla av melankoli.
Denna melankoli står att finna även i filmen och följer karaktären Hubert genom hela historien. Ytterligare information rörande bilden fås från filmen där Hubert, vid tillfället som bilden är tagen på, har blivit tvångsplacerad på en privatskola av sina föräldrar. I denna scen känner han sig djupt olycklig och skuldbelägger sin mor för upplägget. Kläderna vittnar om att Hubert inte kommer från eller är på väg till skolan då eleverna bär skoluniformer på majoriteten av
privatskolor i Canada.
I alla de ovanstående bilderna bär Hubert sina egna kläder vilket kan ses som ett avståndstagande från auktoritärt ledarskap - som kan symbolisera både skola och föräldrar. Den oro som återfinns i Huberts ansikte kan likväl refereras till inte bara moderns personliga kamp för relationen med sonen men även de finansiella uppoffringar som görs i samband med sonens skolgång. Från filmen framgår det att både Huberts mor och far är eniga i att skicka sonen till privatskola och av dialogerna att döma betalar de tillsammans avgiften för skolan vilket lär vara en stor finansiell uppoffring för Huberts mor.
5.5 Bildanalys av “Tom at the Farm” (2013)
Regissör: Xavier DolanHuvudrollsinnehavare: Xavier Dolan, Pierre-Yves Cardinal, Lise Roy, Evelyne Brochu
En ung copywriter, Tom, åker från stan långt ut på landet för att delta på sin avlidne pojkväns begravning. När han får träffa den sörjande familjen till Guillome förstår Tom att de inte är medvetna om den forna relationen mellan de två unga männen. Ett psykologiskt drama utspelar sig på gården när Francis, Guillomes äldre bror, börjar förstå vad som pågått mellan hans bror och Tom. Han gör allt för att skydda sin moder Agatha från sanningen om hennes yngsta son och börjar agera hotfullt mot Tom.
Version 1
Denotativ beskrivning:
En ung man är centrerad i bilden som är tagen rakt framifrån ur ett parallelleperspektiv. Ljuset påminner om dagsljus. Hans hår är blont, blött och hänger framför ansikte och ögon. Hans blick är riktad åt sidan, mot någonting utanför kamerans blickfång. Mannen är klädd i en brun tygjacka, en jeansskjorta, en mörkblå ribbstickad tröja och en skogsgrön polotröja. Längs med ena kinden, från mungipan, syns en blodfläck. Bakom, i oskärpa, syns en gråvit himmel och träd utan löv. Mannens mun är halvöppen och under hans ögon syns röda påsar.
