Livsmedelsverket

Rapport 20 − 2008

Bly och kadmium i vegetabilier

odlade kring Rönnskärsverken,

Skelleftehamn 2006

Produktion:

Livsmedelsverket, Box 622 SE-751 26 Uppsala, Sweden Teknisk redaktör:

Merethe Andersen Uppsala 2008-11-04

Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva.

Rapporter som trycks utges i varierande upplagor och till-trycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedels-verkets kundtjänst tel 018-17 55 06, fax 018-17 55 11 eller via

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Bakgrund... 4

Provtagning och analys ... 6

Provtagning ... 6 Provbehandling ... 6 Analys ... 6 Väderdata ... 6 Resultat... 7 Bly... 9 Kadmium... 10 Väder... 11 Kvalitetskontroll... 11 Slutsatser ... 12 Bly... 12 Kadmium... 12 Rekommendationer ... 13

Provplatser och analysresultat från 2006 ... 14

Väderdata ... 17

Referenser ... 19

Sammanfattning

Under augusti månad 2006 togs prover för en sjätte undersökning av bly- och kadmiumhalter i vegetabilier från trädgårdar i omgivningarna runt Rönnskärs-verken, Skelleftehamn. De tidigare undersökningarna utfördes 1979, 1985, 1990, 1996 och 2001. Utsläppsmängderna har fram till 1990-talets mitt sjunkit med mer än 90 procent. Därefter har utsläppen i stort sett halverats fram till 2006.

Blyhalten har emellertid inte sjunkit i motsvarande grad.

Blyhalten låg dock i samtliga 12 sallatsprover under EUs gränsvärde på 0,30 mg/kg. I sju av 16 sköljda vinbärsprov var blyhalten över EUs gränsvärde på 0,20 mg/kg. Detta kan bero på upptag från blykontaminerad jord såväl som luftnedfall. Två av 12 sallatsprover innehöll kadmium över EUs gränsvärde på 0,20 mg/kg. Kadmiumhalten i vinbär var genomgående långt under EUs gränsvärde på 0,050 mg/kg.

De boende i området kring Rönnskärsverken rekommenderas att även fortsättningsvis skölja frukt, bär och grönsaker innan användning.

Bakgrund

Rönnskärsverken togs i drift 1930 och är Sveriges enda smältverk för

framställning av s k bas- och ädelmetaller (koppar, bly, guld, silver och zinkoxid). Dessutom framställs, som biprodukter bl a svavelsyra och svaveldioxid. Med inkommande smältmaterial medföljer också mindre mängder av olika

föroreningar t ex kadmium. Dessa föroreningar avskiljs i processen, men små mängder släpps ut till luft och vatten.

Verksamheten har ända från begynnelsen genomgått en ständig utveckling som inneburit ökad produktion och bättre utnyttjande av råmaterialen. Sedan början av 1970-talet har miljöskyddsarbetet intensifierats och genom åren har stora investeringar gjorts i reningsanläggningar och förbättrat underhåll.. Resultatet av de insatta åtgärderna återspeglas i de kraftigt reducerade utsläppen (tabell 1).

År 1979 gjorde Livsmedelsverket (SLV) tillsammans med Boliden och Skellefteå miljö- och hälsoskyddskontor den första undersökningen av

tungmetallhalter i grönsaker och bär odlade i närheten av Rönnskärsverken [1]. Resultaten visade på förhöjda metallhalter i vissa områden intill och i nord-sydlig riktning från Rönnskärsverken. Detta ledde fram till vissa rekommendationer till den omkringboende befolkningen angående odling av grönsaker och bär.

Nästa undersökning gjordes 1985, upplagd på i stort sett samma sätt som 1979, men med ett mer begränsat urval av vegetabilier och analys av metallerna bly, kadmium, arsenik och i viss mån kvicksilver. Resultaten av undersökningen 1985 ledde till slutsatsen att odlingsrekommendationerna från 1979 skulle bibehållas oförändrade [2].

En ny undersökning utfördes 1990 för att utreda om de sedan 1985 reducerade utsläppsmängderna skulle kunna leda till förändrade

rekommendationer. Denna gång med ett ytterligare något begränsat antal

vegetabilier men fler prover och analys av bly, kadmium och arsenik. Resultaten visade på en fortsatt reduktion av bly i sallat och en något reducerad kadmiumnivå i de flesta av de undersökta vegetabilierna Arsenikhalten befanns vara mycket låg, resultaten för morötter och rödbetor låg i de flesta fallen under analysmetodens detektionsgräns [3]. Fortsatta undersökningar av arsenikhalten ansågs därför inte fylla något behov.

Under växtsäsongen 1996 utfördes nästa undersökning [4] av bär och

grönsaker. Utsläppen av bly, kadmium och arsenik hade under tiden reducerats till cirka en tiondel av 1990 års nivåer. Detta avspeglades i en fortsatt sjunkande halt av bly och kadmium i bär och grönsaker, om än i långsammare takt. Arsenik ansågs, som tidigare nämnts, inte längre vara något problem och analyserades därför inte.

Under 2001 utfördes nästa undersökning [5] avseende bly och kadmium. Mätningarna av utsläppen av ett flertal element (tabell 1) visade att några minskat kraftigt sedan 1996. Utsläppen av bly och kadmium var i emellertid i stort sett oförändrat. Våra analyser av bär och grönsaker visade dock fortfarande en sjunkande trend för både bly och kadmium.

Den senaste undersökningen från 2006 redovisas i denna rapport. Det har visat sig allt svårare att kunna återkomma för provtagning till samma trädgårdar som tidigare år. I takt med att fastigheter bytt ägare har intresset för

trädgårdsodling minskat. I andra fall är det så att åldern tar ut sin rätt och man därför inte har möjlighet att odla i sin trädgård längre.

Tabell 1. Utsläpp av stoft, metaller och svaveldioxid från Rönnskärsverken 1978-2006

i ton/år [6]. Stoftet utgörs till c:a 30 procent av de redovisade metallerna. Resten utgörs av mindre mängder av bl a järn, kisel och aluminium.

År Stoft Koppar Bly Zink Kad- mium Arsenik Kvick-silver Svavel-dioxid 1978 1945 164 235 250 5 75 1,1 20200 1979 1630 165 245 161 4,9 74 1 17000 1980 1585 137 213 142 3,2 56 0,7 14580 1981 1480 108 173 169 3 37 0,8 12300 1982 1411 77 198 170 4,3 35 0,8 14340 1983 1400 80 186 192 6,5 47 0,7 12844 1984 857 103 183 122 2,5 39 0,8 13500 1985 997 41 101 145 2,7 40 0,6 11500 1986 984 232 67 81 1,7 24 0,43 10600 1987 450 46 73 62 1,4 12 0,32 11300 1988 317 38 64 38 0,9 5,3 0,37 9900 1989 250 20 48 31 0,9 4,7 0,25 6200 1990 250 18 52 33 1,3 4,5 0,25 4900 1991 230 17 40 38 0,80 3,2 0,18 5700 1992 200 24 32 25 0,74 3,2 0,17 4902 1993 167 14 22 27 0,48 1,9 0,09 4539 1994 101 5 13 22 0,17 0,7 0,09 3961 1995 63 4,5 8,6 11,3 0,16 0,8 0,07 3162 1996 65 5,2 6,0 12 0,15 0,49 0,13 3250 1997 97 6 7 12 0,17 0,55 0,10 3290 1998 79 4 6 13 0,12 0,48 0,14 3267 1999 67 2 6 8 0,07 0,24 0,25 3145 2000 57 2 4 6 0,06 0,17 0,15 3881 2001 57 2 5 9 0,14 0,36 0,12 3945 2002 40 1,3 3,1 5,2 0,06 0,19 0,13 4147 2003 41 1,3 4,1 7,5 0,05 0,22 0,12 4105 2004 41 1,4 4,4 7,3 0,07 0,19 0,15 3464 2005 32 1,4 3,4 5,1 0,07 0,23 0,13 3842 2006 38 1,2 3,2 6,3 0,09 0,36 0,06 4281

Provtagning och analys

Provtagning

Innan odlingssäsongen skickade Boliden ett brev till de deltagande hushållen där man informerade om den kommande provtagningen. De som skulle bidra med grönsaksprover erhöll även fröer. All provtagning utfördes av personal från miljöavdelningen på Bygg-och miljökontoret, Skellefteå kommun. Vinbär och sallad insamlades under tre dagar i mitten av augusti. Provplatserna 2006 var med några få undantag identiska med tidigare provplatser (tabell 6 och figur 1). I undersökningen analyserades totalt 44 prover fördelade över 12 sköljda sallatsprover och 16 prover av vinbär som analyserades både före och efter sköljning.

Provbehandling

Samtliga prover skickades i färskt skick till Livsmedelsverket. Vinbären rensades från eventuella stjälkar och delades i två partier, varav det ena analyserades osköljt och den andra efter sköljning med metallfritt vatten. Samtliga sallatsprover sköljdes före analys.

Analys

Bly och kadmium bestämdes med flamlös atomabsorptionsspektrofotometri (GFAAS) efter torraskning vid 450° C [7, 8]. Metoden är densamma som användes vid de tidigare undersökningarna 1979-2001. Metoden är ackrediterad av SWEDAC i enlighet med SS-ISO/IEC 17025 [14].

Bakgrundskorrektion användes för samtliga bestämningar. Tillsammans med proverna analyserades också blankprover. Den genomsnittliga blankhalten drogs ifrån halten i provlösningarna innan resultaten räknades ut.

Samtliga resultat är uträknade i milligram per kilo (mg/kg) färskvikt. Som kvalitetskontroll analyserades ett certifierat referensmaterial ”potato powder” från Agricultural Research Centre (ARC), Finland och ett internt referensmaterial ”grahamsmjöl”.

Väderdata

Nederbörd och vindriktning under juni, juli och augusti härör från Bjuröklubb och har inhämtats från SMHI, Norrköping (tabell 9, figurer 4-6).

Resultat

Det faktum att bly- och kadmiumanalyserna från 1979 och framåt har gjorts vid samma laboratorium och med samma analysmetod underlättar jämförelsen mellan undersökningarna. Resultaten från analysen av referensmaterialen visas i tabell 5.

I bilagan återfinns samtliga provplatser och resultat för åren 1979 till 2006 (där det finns flera prov tagna från samma provplats redovisas medelvärdet per provplats).

De individuella analysresultaten skall tolkas med försiktighet. Slutsatser och värderingar bör endast göras utifrån medelvärden av större provantal. För att åskådliggöra utvecklingen under den tid undersökningarna pågått har en jämförelse gjorts mellan medelvärden för sallat och vinbär se figur 2 och 3.. Resultaten visas också i siffror i tabell 2 och 3. Det måste poängteras att jämförelserna endast gjorts på prover från identiska provplatser och inte hela provmaterialet. Antalet prov från identiska provplatser har minskat genom åren och är i denna undersökning endast åtta stycken. För att studera hela

provmaterialet från de tidigare undersökningsåren får man gå tillbaka till respektive rapport. Bilagan innehåller en sammanfattning av samtliga undersökningar.

Tabell 2. Bly i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006. Resultaten avser

medelvärden och standardavvikelse baserade på prover från identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt, n= antal provpunkter.

Prov n 1979 1985 1990 1996 2001 2006 Sallat sköljd 8 0,083±0,037 0,14±0,10 0,061±0,033 0,055±0,049 0,031±0,030 0,084±0,093 Vinbär osköljda 8 -- 0,84±0,77 0,45±0,37 0,20±0,16 0,15±0,13 0,26±0,24 Vinbär sköljda 8 0,42±0,34 -- 0,36±0,28 0,16±0,13 0,12±0,09 0,20±0,16

Figur 2. Bly i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006.

Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt. 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 mg Pb /k g 1979 1985 1990 1996 2001 2006 År Sallad (n=8) Vinbär osköljd (n=8) Vinbär sköljd (n=8)

Tabell 3. Kadmium i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006. Resultaten är

medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt, n= antal provpunkter.

Prov n 1979 1985 1990 1996 2001 2006

Sallat sköljd 8 0,11±0,082 0,17±0,095 0,10±0,033 0,088±0,054 0,070±0,061 0,057±0,037 Vinbär osköljda 8 -- 0,013±0,007 0,007±0,003 0,006±0,006 0,005±0,004 0,005±0,003 Vinbär sköljda 8 0,014±0,009 -- 0,007±0,003 0,006±0,006 0,006±0,004 0,003±0,002

Figur 3. Kadmium i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006.

Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska prov- punkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt.

0,00 0,04 0,08 0,12 0,16 0,20 mg C d /k g 1979 1985 1990 1996 2001 2006 År Sallad (n=7) Vinbär osköljd (n=8) Vinbär sköljd (n=8)

Jämförelsen med grönsaker som växt i en okontaminerad miljö är, som tidigare nämnts, inte helt enkel. Halten av bly och kadmium kan variera beroende på t ex sort, växtplats och väder. Dessutom kan skillnader i bevattning, jordmån och andra växtbetingelser i de individuella trädgårdarna inverka på resultaten. Enskilda prover från kontaminerad miljö kan ha lägre innehåll än vad som är genomsnittligt från ”rena” miljöer. På samma sätt kan enskilda ”rena” prover ha en högre halt än genomsnittet från kontaminerade miljöer. Det är därför inte meningsfullt att försöka dra långtgående slutsatser från resultat av enstaka prover, utan tolkningen måste göras i mera generella termer.

Bly

EU-kommissionen har i förordning (EG) nr 1881/2006 fastställt högsta tillåtna halten av bly och kadmium i saluhållna frukt och grönsaker [9]. Dessa finns angivna i tabell 4.

Tabell 4. EUs gränsvärden för bly och kadmium i vissa färska vegetabilier [9] i

mg/kg. Gränsvärdet gäller för saluhållna frukter eller grönsaker efter det att de tvättats och den ätbara delen avskiljts.

Produkt Bly Kadmium

Bladgrönsaker (sallat) 0,30 0,20 Bär och små frukter 0,20

Frukt (inklusive bär) 0,050

Det måste poängteras att gränsvärdena enbart gäller saluhållen produkt och är därför inte direkt tillämpbara på hemodlade produkter, men används här för jämförelse.

Sallat

Den genomsnittliga blyhalten i de 12 sallatsproverna från 2006 (tabell 7) var 0,074 mg/kg (spridning 0,010-0,26 mg/kg) vilket var högre än 2001 (medelvärde 0,032 och spridning 0,003-0,17 mg/kg). Inget sallatsprov hade en blyhalt som översteg gränsvärdet 0,30 mg/kg (tabell 4). Blyhalten i sallat från samma växtplatser har varierat obetydligt sedan undersökningarna började 1979 (tabell 2). En förklaring till detta kan vara att sallat inte exponeras någon längre tid innan den konsumeras. Dessutom skyddas de inre delarna av ytterblad som normalt avlägsnas innan konsumtion.

Tidigare undersökningar har visat att vid sköljning av sallat reducerades blyhalten med i genomsnitt 50-70 %. I vissa fall med upp till 90 % [2, 10].

Sköljeffekten är i viss mån progressiv, dvs ju högre halt desto mer går vanligen att skölja bort.

Vinbär

Den genomsnittliga blyhalten i de 16 proverna på osköljda vinbär var 0,29 mg/kg (tabell 8). Sköljning resulterade i en sänkning av blyhalten till 0,20 mg/kg. Det indikerar att upptaget från jorden på flera platser är betydande. I sju prover

överskreds gränsvärdet på 0,2 mg/kg (tabell 4) även efter sköljning. Tabell 2 visar hur blyhalten i sköljda och osköljda vinbär från samma provpunkter förändrats från 1979 och framåt.

Kadmium

Sallat

Den genomsnittliga kadmiumhalten i de 12 sallatsproverna från 2006 var 0,088 mg/kg (spridning 0,013-0,25 mg/kg). I två prov överskreds EU’s gränsvärde på

0,2 mg/kg (tabell 4). Kadmiumhalten var emellertid förhållandevis hög i ungefär en tredjedel av de sköljda proverna. Det är möjligt att upptag från marken bidragit i dessa fall. En kraftig reduktion av kadmiumhalten i sallat från samma växtplatser sedan 1979 kan noteras i tabell 3.

Vinbär

Kadmiumhalten i vinbär var mycket låg (tabell 8). Sköljning av bären hade ingen mätbar effekt. Ingen markant skillnad i kadmiumhalt mellan de år

undersökningarna genomförts föreligger.

Väder

Sommaren 2006 var både varmare och torrare än normalt. Nederbörden var knappt hälften av den normala (tabell 9). Sydliga vindar dominerade under juni och juli, då denna vindriktning förekom under ca 40% av tiden. Detta är en normal fördelning. Under augusti dominerade istället östliga vindar med 23% av tiden. En närmare granskning av rådata från SMHI visar dock att de östliga vindarna blåste framförallt under den senare delen av månaden då provtagningen avslutats.

Kvalitetskontroll

Resultaten från analys av referensmaterial återfinns i tabell 5. Dessa visar att analysernas tillförlitlighet är tillfredsställande vid de aktuella nivåerna. Det bör poängeras att mätosäkerheten vid så låga koncentrationer som det här är frågan om är betydande, varför skillnaden mellan den certifierade och den uppmätta Pb-halten i Potato powder inte ska tolkas som ett analysfel.

Tabell 5. Bly- och kadmiumhalten i certifierade referensmaterialet Potato powder från ARC/CL i Finland och Grahamsmjöl, GMb, från SLV. Halt i mg/kg torrvikt. U är metodens mätosäkerhet med en täckningsfaktor 2, vid den aktuella koncentrationen och CI är det 95 %

konfidensintervallet för den certifierade halten.

Bly Kadmium

Uppmätt Certifierad Uppmätt Certifierad

Material halt U halt CI halt U halt CI

Potato < 0,009 -- 0,026 0,003 0,027 0,006 0,035 0,0016 powder < 0,009 -- 0,030 0,007

GMb 0,012 0,008 0,011 0,006 0,029 0,006 0,027 0,003

< 0,009 0,028 0,007

Slutsatser

Bly

Tack vare de kraftigt reducerade utsläppen av metaller från Rönnskärsverken är nivåerna av bly i bär och grönsaker numera sällan förhöjda. Vinbär är den produkt som, på vissa platser, fortfarande har en relativt hög blyhalt. Sköljning av vinbär hade en viss effekt. I sju av 16 sköljda prover uppmättes halter som överskred gränsvärdet 0,2 mg/kg.

Enligt rekommendationerna från en expertkommitte inom FAO/WHO bör veckointaget (PTWI) av bly inte överstiga 0,025 mg/kg kroppsvikt [11], dvs 1,5 mg för en person på 60 kg, eller 0,2 mg/dag. Blyintaget per person och dag är i Sverige 0,02-0,03 mg [12, 13].

För ett barn med kroppsvikten 20 kg (cirka 5 år) innebär FAO/WHOs rekommendation att intaget via alla exponeringsvägar inte bör överskrida 0,5 mg/vecka, vilket gör att barn blir mer utsatta. Marginalen mellan intag och den rekommenderade högsta tolerabla exponeringsnivån är följaktligen mycket mindre för barn än för vuxna.

Under 2006 uppmättes halter upp till 1 mg/kg i osköljda vinbär från det mest utsatta området, vilket innebär att en vuxen (på 60 kg) kan äta 1,5 kg osköljda bär/vecka utan att överskrida PTWI. Ett barn på 20 kg kan däremot bara äta 0,5 kg/vecka, eller 70 g/dag i det mest belastade området för att inte överskrida PTWI. Det bör emellertid noteras att vinbär bara är tillgängliga under en begränsad del av året.

Trots att vinbär genom åren uppvisat förhöjda blyhalter uppvisar barn boende intill Rönnskär inga förhöjda halter av bly. 2001 genomförde Umeå universitet, Miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, en undersökning av blyhalten i blod hos 153 elvaåriga barn boende i Rönnskärsverkens närhet[15] . Undersökningen visade att blyhalten var låg (0,09 ± 0,03 μmol/l). Halterna var helt jämförbara med dem hos andra svenska barn och lägre än de som rapporterats i internationella studier från senare år.

Kadmium

Kadmiumutsläppen till omgivningarna har under åren reducerats kraftig. Nivåerna i de undersökta proverna är sällan förhöjda. I sallat var dock kadmiumhalten i ett antal prov högre än i sallat från allmänna handeln (≤ 0,05 mg/kg). Det högsta mätvärdet var 0,25 mg/kg, vilket motsvarar EUs gränsvärde för saluhållna bladgrönsaker (0,2 mg/kg). Konsumtion av hemodlad sallat sker under en

begränsad del av året. De effekter som kadmium kan orsaka uppkommer efter lång tids exponering, vilket innebär att enstaka något förhöjt kadmiumintag inte ger upphov till hälsoeffekter. Hemodlad sallat bedöms därför inte utgöra någon risk.

Vid den underökning av 153 barn som genomfördes 2001 studerades även kadmiumhalten i blod [15]. Resultatet visar att barn som bor i Rönnskärs närhet har låga kadmiumhalter (1,0 ± 0,5 nmol/l) lägre än i internationella studier och lägre jämfört med barn i Skåne där en liknande studie genomförts.

Rekommendationer

Frukt, bär och grönsaker bör, i den mån det är praktiskt möjligt, sköljas innan konsumtion.

Provplatser och analysresultat

från 2006

Tabell 6. Provplatser och antal prov för undersökningen 2006. Provplats Sallat Vinbär

4 Stackgrönnan x 5 Sillskatan x 6 Kågenäsudden x x 7 Södra Sillskatan x x 8 Ursviken x 9 Skelleftehamn x 10 Skelleftehamn x x 13 Näsudden x 15 Örviken x x 16 Burön x 17 Ytterviken x x 18 Bureå x x 20 Burmoran x 23 Holmsvattnet x 29 Storgrundet x 31 Bredskär xx* 34 Holmsvattnet x 37 Bureå x x 40 Skelleftehamn x 99 Skelleftehamn x Antal 12 16

Tabell 7. Bly och kadmium i sköljd sallat år 2006. Halt i mg/kg färskvikt. EUs

gränsvärde för saluhållen sallad är 0,30 för bly och 0,20 för kadmium.

Provplats Bly Kadmium

6 0,011 0,25 7 0,010 0,10 10 0,066 0,013 15 0,26 0,051 16 0,19 0,049 17 0,093 0,12 18 0,022 0,022 20 0,024 0,060 23 0,011 0,039 31* 0,076 0,014 31* 0,079 0,25 37 0,044 0,15

* prov från samma provplats men olika trädgårdar

Tabell 8. Bly och kadmium i röda (R) och svarta (S) vinbär före och efter

sköljning år 2006. EU gränsvärde för saluhållna bär är 0,20 för bly och 0,050 för Cd. Halt i mg/kg färskvikt. Prov Plats Prov Bly Osköljd sköljd Kadmium osköljd sköljd 4 S vinbär 0,13 0,080 0,003 0,001 5 S vinbär 0,096 0,075 0,013 0,002 6 S vinbär 0,10 0,10 0,003 0,004 7 S vinbär 0,030 0,012 0,001 < 0,001 8 S vinbär 0,30 0,24 0,006 0,002 9 S vinbär 0,17 0,12 0,002 0,001 10 S vinbär 0,82 0,52 0,010 0,004 13 R Vinbär 0,25 0,24 0,008 0,008 15 S vinbär 0,30 0,28 0,003 0,003 17 S vinbär 0,059 0,048 0,001 0,001 18 S vinbär 0,036 0,019 < 0,001 0,001 29 S vinbär 0,63 0,35 0,011 0,004 34 S vinbär 0,011 0,003 0,003 0,001 37 S vinbär 0,029 0,010 0,008 0,001 40 S vinbär 0,96 0,66 0,007 0,006 99 S Vinbär 0,33 0,25 0,002 0,002

Väderdata

Tabell 9. Väderdata från Bjuruklubb.

Juni Nederbörd Vind

Dag mm Riktning % av tiden Medelhastighet m/s 1-5 2,0 N 13,5 5,5 6-10 0,0 NE 3,8 3,8 11-15 0,0 E 2,3 2,3 16-20 7,9 SE 1,7 3,1 21-25 6,7 S 40,8 6,5 26-30 0,0 SW 8,8 5,7 W 19,8 6,6 Summa 16,6 NW 9,4 6,3 = 52 % av normal LUGNT 0,0 0 Nederbörd

Juli Nederbörd Vind

Dag mm Riktning % av tiden Medelhastighet

m/s 1-5 1,2 N 8,5 5,6 6-10 9,6 NE 3,4 3,4 11-15 5,8 E 3,2 3,4 16-20 0,3 SE 3,6 3,9 21-25 0,0 S 43,4 5,8 26-30 0,0 SW 12,3 4,4 W 14,7 6,0 Summa 16,9 NW 10,5 7,8 = 39 % av normal LUGNT 0,4 Nederbörd

Augusti Nederbörd Vind

Dag mm Riktning % av tiden Medelhastighet

m/s 1-5 0,0 N 18,5 3,6 6-10 0,0 NE 15,7 4,6 11-15 0,1 E 23,0 4,9 16-20 12,7 SE 10,7 3,8 21-25 4,8 S 14,9 4,6 26-30 6,6 SW 4,8 3,2 W 3,8 2,3 Summa 24,2 NW 8,5 3,5 = 40 % av normal LUGNT 0,0

Figur 4. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under juni månad. 0 10 20 30 40 50 N NE E SE S SW W NW % av tiden i m/s

Figur 5. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under juli månad

0 10 20 30 40 50 N NE E SE S SW W NW % av tiden i m/s

Figur 6. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under augusti månad

0 10 20 30 N NE E SE S SW W NW % av tiden i m/s

Referenser

1. Movitz J. Undersökning av metaller i vegetabilier odlade i området omkring Rönnskärsverken 1979. Stencil. Statens livsmedelsverk dnr 2728/79.

2. Mattsson P, Movitz J, Lundberg K, Stenlund H. Bly, kadmium och arsenik i grönsaker odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn. SLV-rapport, 1986:2.

3. Jorhem L, Lundberg K, Sundström B. Bly, kadmium och arsenik i grönsaker odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 1990. SLV-rapport, 1991:12.

4. Sundström B, Jorhem L. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 1996. SLV-rapport 23, 1997.

5. Sundström B, Jorhem L. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2001. SLV-rapport 6, 2002

6. Miljörapport 2006, Rönnskärsverken och Rönnskärs hamn, Boliden Mineral AB.

7. Jorhem L. Bestämning av metaller med atomabsorptionsspektrofotometri. Avprövningsrapport - NMKL 8.13. SLV-rapport 1990:6.

8. Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel. Metod 139, Metaller. Bestämning med atomabsorptionsspektrofotometri i livsmedel (1991). 9. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006.

Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. 10. Jorhem L. Bly i grönsaker odlade kring Tudor AB, Ale kommun 1988.

SLV-rapport 1989:2.

11. Joint FAO/WHO. Expert Committe on Food Additives,(1993). Lead. Evaluation of certain food additives and contaminants, WHO Technical Report Series no. 837, pp 32-35. World Health Organisation, Geneva.

12. Jorhem L, Becker W, Slorach S. Intake of 17 Elements by Swedish Women, Detemined by a 24-h Duplicate Portion Study. Journal of Food Composition and Analysis 11, 32-46 (1998).

13. Jorhem L, Sundström B (1993). Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, manganese and cobalt in foods on the swedish market, 1983-1990. Journal of Food Composition and Analysis 6:223-241. 14. SS-ISO/OEC 17025. Allmänna kompetenskrav för provnings- och

kalibreringslaboratorier (ISO/IEC 17025:1999).

15. Lagerkvist B J:son, Lundström N-G (2003). Bly- och kadmiumhalter hos barn i Rönnskärsområdet. Rapport, Inst f Folkhälsa och Klinisk Medicin, Enheten f Miljömedicin, 2003.

Bilaga

Tabeller med samtliga provplatser och provresultat från år 1979, -85, -90, -96, 2001 och -06. Resultatet från en provplats kan baseras på flera prov. För individuella prov se respektive rapport.

Tabell 10. Bly i osköljd och sköljd sallat från alla provplatser från 1979 till 2006.

EU gränsvärde för saluhållen sallad är 0,30. Halt i mg/kg färskvikt. Prov- Osköljd Sköljd plats 1985 1990 1979 1985 1990 1996 2001 2006 1 0,02 2 0,02 3 0,02 4 0,23 0,01 0,07 0,078 0,024 0,004 0,014 5 0,71 0,07 0,08 0,12 0,021 0,041 0,014 6 0,18 0,015 0,028 0,047 0,026 0,011 7 0,35 0,10 0,05 0,10 0,032 0,027 0,013 0,010 8 0,15 0,15 0,08 0,17 0,057 0,019 9 0,85 0,05 0,20 0,079 0,069 0,015 10 0,95 0,66 0,09 0,035 0,082 0,13 0,09 0,066 12 5,3 0,38 0,66 0,34 13 0,19 0,28 15 3 0,30 0,09 0,23 0,11 0,12 0,061 0,26 16 1,3 0,26 0,12 0,28 0,079 0,083 0,028 0,19 17 0,14 0,14 0,07 0,055 0,017 0,02 0,013 0,093 18 1,8 0,31 0,15 0,24 0,073 0,036 0,008 0,022 19 0,6 0,05 0,07 0,13 0,01 0,001 20 0,23 0,21 0,04 0,11 0,072 0,02 0,036 0,024 23 0,2 0,05 0,034 0,026 0,004 0,003 0,011 24 0,03 26 4,9 0,09 0,06 0,049 0,023 28 0,02 29 1,2 0,47 0,70 0,25 30 0,28 31 1,6 0,54 0,36 0,22 0,2 0,094 0,078* 33 0,37 0,028 0,046 34 0,038 37 0,03 0,018 0,045 0,028 0,044 Antal 18 16 21 21 21 16 14 11 Medel 1,3 0,23 0,08 0,20 0,078 0,055 0,032 0,074 SD 1,6 0,20 0,08 0,19 0,087 0,056 0,029 0,081

Tabell 11. Kadmium i osköljd och sköljd sallat från alla provplatser från 1979

till 2006. EU gränsvärde för saluhållen sallad är 0,20. Halt i mg/kg färskvikt. Prov Osköljd Sköljd plats 1985 1990 1979 1985 1990 1996 2001 2006 1 0,034 2 0,033 3 0,04 4 0,034 0,065 0,074 0,038 0,083 0,022 0,025 5 0,057 0,14 0,1 0,048 0,095 0,094 0,088 6 0,033 _{0,032 0,21 0,39 0,16 0,25} 7 0,24 0,17 0,055 0,24 0,13 0,058 0,025 0,10 8 0,013 0,039 0,048 0,019 0,024 0,024 9 0,075 0,14 0,047 0,25 0,031 0,021 10 0,27 0,39 0,053 0,29 0,14 0,14 0,16 0,013 12 0,46 0,3 0,36 0,28 13 0,74 0,09 15 0,15 0,14 0,11 0,21 0,11 0,18 0,13 0,051 16 0,15 0,089 0,075 0,089 0,064 0,045 0,038 0,049 17 0,11 0,12 0,032 0,12 0,068 0,062 0,026 0,12 18 0,32 0,17 0,25 0,3 0,12 0,094 0,016 0,022 19 0,11 0,027 0,11 0,12 0,025 0,014 20 0,08 0,19 0,22 0,09 0,11 0,1 0,13 0,060 23 0,097 0,064 0,043 0,058 0,018 0,027 _0,039 24 0,029 26 0,26 0,29 0,19 0,1 0,11 28 0,16 29 0,26 0,19 0,16 0,14 30 0,15 31 0,31 0,42 0,34 0,305 0,016 0,062 _0,13* 33 0,078 0,23 0,078 34 0,1 37 0,099 0,071 0,11 _{0,016 0,15} Antal 18 16 21 21 21 16 14 11 Medel 0,17 0,16 0,14 0,15 0,12 0,088 0,067 0,088 SD 0,12 0,12 0,16 0,11 0,077 0,094 0,057 0,073

Tabell 12. Bly i osköljda och sköljda vinbär från alla provplatser från 1979 till

2006. EU gränsvärde för saluhållna bär är 0,20. Halt i mg/kg färskvikt.

Prov Osköljda Sköljda plats 1979 1985 1990 1996 2001 2006 1979 1985 1990 1996 2001 2006 2 0,036 3 0,106 4 0,39 0,39 0,24 0,048 0,09 0,13 0,064 0,14 0,04 0,077 0,080 5 0,028 0,067 0,035 0,096 0,12 0,02 0,034 0,018 0,075 6 0,36 0,36 0,031 0,048 0,093 0,10 0,052 0,4 0,026 0,035 0,082 0,10 7 0,25 0,25 0,015 0,15 0,02 0,030 0,25 0,013 0,1 0,014 0,012 8 0,3 0,3 0,38 0,07 0,087 0,30 0,55 0,34 0,054 0,08 0,24 9 0,37 0,37 0,41 0,17 0,051 0,17 0,45 0,27 0,11 0,046 0,12 10 2,3 2,3 0,12 0,4 0,15 0,82 1 0,15 0,3 0,14 0,52 12 0,22 1,4 0,15 13 1,8 1,8 0,61 0,47 0,44 0,25 0,77 1,3 0,67 0,35 0,33 0,24 14 8,2 4,8 15 0,76 0,76 1,2 0,24 0,19 0,30 0,25 0,85 0,27 0,15 0,28 16 0,72 0,88 0,25 0,11 0,56 0,19 17 0,48 0,23 0,4 0,039 0,034 0,059 0,17 0,29 0,019 0,048 18 0,43 0,43 0,57 0,18 0,059 0,036 0,22 0,46 0,12 0,055 0,019 19 0,25 0,25 0,3 0,04 0,025 0,067 0,39 0,029 20 0,23 0,23 0,34 0,043 0,11 0,3 0,041 21 0,044 22 0,018 23 0,13 0,058 0,1 25 0,039 27 0,073 29 0,67 0,28 0,63 0,43 0,23 0,35 31 0,49 1,2 1,1 33 1 34 0,14 0,14 0,14 0,021 0,014 0,011 0,013 0,003 35 0,24 36 0,28 0,22 37 0,37 0,036 0,041 0,029 0,28 0,022 0,034 0,010 40 0,83 0,36 0,2 0,96 0,67 0,3 0,66 99 0,19 0,11 0,33 0,1 0,25 Antal 13 17 21 20 17 16 23 2 19 20 12 16 Medel 0,62 1,03 0,45 0,19 0,11 0,27 0,47 0,85 0,36 0,14 0,1 0,19 SD 0,66 1,94 0,37 0,17 0,11 0,29 1,00 0,64 0,3 0,13 0,09 0,19

Tabell 13. Kadmium i osköljda och sköljda vinbär från alla provplatser från 1979

till 2006. Halt i mg/kg färskvikt .EUs gränsvärde för kadmium i saluhållna bär är 0,050 mg/kg.

Prov Osköljda Sköljda plats 1979 1985 1990 1996 2001 2006 1979 1985 1990 1996 2001 2006 2 0,003 3 0,005 4 0,007 0,01 0,01 0,011 0,005 0,003 0,007 0,008 0,011 0,008 0,001 5 0,003 0,002 0,002 0,013 0,004 0,002 0,001 0,001 0,002 6 0,008 0,01 0,002 0,003 0,003 0,003 0,004 0,01 0,002 0,002 0,002 0,004 7 0,014 0,01 0,001 0,003 < 0,001 0,001 0,018 0,001 0,002 < 0,001 <0,001 8 0,006 0,01 0,005 0,001 0,001 0,006 0,012 0,005 0,001 0,012 0,002 9 0,012 0,19 0,006 0,002 0,002 0,002 0,011 0,006 0,001 < 0,001 0,001 10 0,023 0,02 0,006 0,018 0,012 0,010 0,027 0,005 0,017 0,01 0,004 12 0,004 0,056 0,003 13 0,023 0,02 0,009 0,006 0,009 0,008 0,03 0,02 0,01 0,005 0,005 0,008 14 0,09 0,133 15 0,019 0,02 0,01 0,008 0,006 0,003 0,016 0,009 0,008 0,006 0,003 16 0,02 0,011 0,011 0,01 0,01 0,009 17 0,013 0,01 0,006 0,003 0,003 0,001 0,006 0,006 0,002 0,001 18 0,009 0,01 0,009 0,002 0,001 <0,001 0,007 0,007 0,002 0,001 0,001 19 0,003 0 0,013 0,003 < 0,001 0,005 0,004 0,002 20 0,003 0 0,007 0,008 0,008 0,006 0,02 21 0,005 22 0,011 23 0,002 0,004 0,002 25 0,015 27 0,008 29 0,007 0,006 0,011 0,007 0,004 0,004 31 0,01 0,009 0,009 33 0,023 34 0,006 0,01 0,006 0,005 0,003 0,003 0,004 0,001 35 0,01 36 0,007 0,005 37 0,008 0,007 0,001 0,008 0,007 0,006 0,001 0,001 40 0,011 0,01 0,004 0,007 0,009 0,011 0,006 99 0,012 0,009 0,002 0,011 0,002 Antal 13 17 21 20 17 16 23 2 19 20 12 16 Medel 0,011 0,026 0,008 0,006 0,004 0,005 0,018 0,01 0,006 0,006 0,004 0,003 SD 0,007 0,047 0,005 0,005 0,003 0,004 0,028 0,01 0,003 0,005 0,004 0,002

Rapporter som utgivits 2007

1. Algtoxiner i avsaltat dricksvatten.

2. Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning. 3. Indikatorer för bra matvanor av W Becker.

4. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Livsmedel, januari 2007 av C Normark och K Mykkänen.

5. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-39 by L Merino and M Åström.

6. Nutrient Analysis of Dairy Foods and Vegetarian Dishes by M Arnemo, M Arnemo, S Johansson, L Jorhem, I Mattisson, S Wretling and C Åstrand.

7. Proficiency Testing – Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T:14 by C Åstrand and L Jorhem.

8. Riskprofil: Yersinia enterocolitica av S Thisted Lambertz.

9. Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av E Ankarberg, M A, G Concha, P O Darnerud, A Glynn, S Lignell och A Törnkvist. 10. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk av K Petersson- Grawé, G Concha och E Ankarberg. 11. Risk assessment of non-developmental health effects of polychlorinated dibenzo-p-dioxins,

polychlorinated dibenzofurans and dioxin-like polychlorinated biphenyls in food by A Hanberg, M Öberg, S Sand, P O Darnerud and A Glynn.

12. Fiskkonsumtion – risk och nytta av W Becker, P O Darnerud och K Petersson-Grawé. 13. Riksprojekt 2006 – Mögel och mykotoxiner av P Johnsson och A M Thim.

14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi – Livsmedel, April 2007 av C Normark och K Mykkänen.

15. Rapportering av livsmedelskontrollen 2006 av Doris Rosling.

16. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi – Dricksvatten 2007:1, mars av T Šlapokas och C Gunnarsson.

17. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2006 av D Rosling.

18. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel; Resultat 2006 av I Nordlander, H Green och I Nilsson.

19. Lead Extracted from Ceramics under Household Conditions by L Jorhem, P Fjeldal, B Sundström and K Svensson.

20. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-40 by L Merino and M Åström.

21. Proficiency Testing − Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-5 by H S Strandler and A Staffas.

22. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−15 by C Åstrand and L Jorhem.

23. Fördjupad kartläggning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker 2006-2007 − slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och A Önell.

24. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Dricksvatten 2007:2 september av T Šlapokas och C Gunnarsson.

25. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Livsmedel, oktober 2007 av C Normark och K Mykkänen.

Rapporter som utgivits 2008

1. Mikroprofil Nötkreatur. Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad. 2. Mögel och mykotoxiner i ris - fokus på basmati och råris av E Fredlund och A M Thim. 3. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, januari 2008 av C Normark

och K Mykkänen.

4. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2006, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson.

5. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2007, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson.

6. Rapportering av livsmedelskontrollen 2007 av Doris Rosling.

7. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41 by L Merino.

8. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−16 by C Åstrand and L Jorhem.

9. På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverket kostråd av C Lagerberg Fogelberg.

10. På väg mot miljöanpassade kostråd − delrapport fisk − av F Ziegler. 11. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2007 av D Rosling.

12. Riksprojekt 2007 − Kvicksilver i saluhållen fisk.

13. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Dricksvatten 2008:1, mars av T Šlapokas, C Gunnarsson och A Jentzen.

14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, april 2008 av C Normark, M Olsson och I Tillander.

15. Är dagens mat näringsfattig? En kritisk granskning av näringsförändringar i vegetabilier över tiden av I Mattisson, C Andersson, W Becker, H S Strandler, A Strömberg och S Wretling.

16. Salt i lunchrätter i Jönköpings län - Resultat från analysprojekt i 8 kommuner hösten 2007 av W Becker.

17. Fett och fettsyror i den svenska kosten i - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av W Becker, M Haglund och S Wretling.

18. Älgkött - analys av näringsämnen av M Arnemo, I Mattisson, A Staffas och H S Strandler. 19. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41

by L Merino and M Åström.

20. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2006 av B Sundström och L Jorhem.