Studien baseras på analyser av drygt 1 300 statistiska basområden i hela länet
och avser förhållandena 2005. Eftersom en liknande studie gjordes 1998 har
också utvecklingen under perioden 1998–2005 studerats. Under den perioden
ökade antalet personer som bodde i bostadsrätt medan antalet som bodde i
hyresrätt minskade. Rapporten visar att de regionala skillnaderna ökade under
perioden.
RAPPOR
T 3:2010
RAPPORT 3:2010
ISSN 1104-6104 ISBN 978-91-85795-41-3forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av regionplanekontoret. på www.regionplanekontoret.sll.se/publikationer finns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter.
Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande.
Regionplanekontoret är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligt ISo 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljö program, femte steget. SLL:s upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:s miljökrav.
Regionplanekontoret Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08737 25 00, Fax 08737 25 66 info@regionplanekontoret.sll.se www.regionplanekontoret.sll.se Konsulter Björn alfredsson
Grafisk form och produktion autotech teknikinformation i Stockholm aB Omslag anna Kern/Johnér
rtN 20050277 ISSN 11046104 ISBN 9789185795413
områden, drygt 1 300 i hela länet, med data om demografi, utbildningsnivå,
inkomst och etnicitet och avser förhållandena vid årsskiftet 2005/2006.
Studien visar att ekonomiska data i hög utsträckning kan användas för
att beskriva boendemönstret. Ju högre andel boende i enskilt ägda småhus,
desto högre inkomster. För allmännyttiga hyresrätter är förhållandena de
omvända. Bostadsrätterna är något av ett genomsnitt för länet i sin helhet
men i länets centrala delar närmar sig nivån på resurserna i bostadsrätterna
de som finns i de enskilt ägda småhusen utanför centrum.
En studie liknande denna genomfördes tidigare med data från 1998. Det
har därför varit möjligt att studera utvecklingen under perioden 1999–2005.
Denna period kännetecknas främst av en omfattande omvandling av
hyres-rätter till bostadshyres-rätter koncentrerat till regionens centrala delar. Andelen
höginkomsttagare i bostadsrätt har ökat. I hyresrätterna är utvecklingen den
motsatta.
Hustyper och upplåtelseformer har stor betydelse för hur
välfärdsland-skapet och segregationen gestaltas. I ett regionalt pers pektiv förekommer
förvisso skillnader men de är inte alltför extrema. På den regionala nivån,
finns trots olikheterna, goda förutsättningar för mångfald och variation. Men
utan tillskott av nya bostäder av varierande hustyp/upplåtelseform finns
risken att mångfalden kommer att minska och segregationen att tillta.
Stockholm i oktober 2010
Sven-Inge Nylund
Analys av samband 10
En samlad bild av skillnaderna 10
Skillnader på delområdesnivå 11
Förändring 1999–2005 12
Ökad integration eller segregation? 14
Ensartat i detalj, mångsidigt i helheten 14
Summary 15
Regional patterns 15
Regional differences 16
Undersökningen 17
Variabler i undersökningen 17
Hustyp och juridisk form 19
Geografisk indelning 20
Detaljeringsgrad 21
Rapportens uppläggning 21
Hustyp/upplåtelseform som skiljelinje 23
Social kartering 23
Regionala skillnader 23
Områdens sociala utsatthet 24
Planering för minskad boendesegregation 24
Åtagande i RUFS 2010 25
Analysen fördjupas 25
Var och hur bor Stockholms regionens invånare? 27
Gammal och ung – demografi och boende 35
Yngre i småhus 35
Äldre i bostadsrätt och hyresrätt 38
Familjestrukturen bekräftar åldersstrukturen 41
Demografin sammanfattas 45
Utbildning 47
Inkomster 51
Hög- och låginkomsttagare 54
Personer med utländsk bakgrund 61
Ett regionalt mönster? 67
Den här rapporten analyserar främst geografiska skillnader utifrån en differentiering
av befolkningen med hänsyn till i vilken hustyp och upplåtelseform de bor.
Rapporten visar att resultaten är relevanta för planeringen i minst två avseenden.
För det första råder det stora skillnader i struktur – demografi, utbildning, inkomster
och etnicitet – mellan olika områden. Dessa skillnader förklaras i stor utsträckning
av sammansättningen av hustyper och upplåtelseformer inom områdena. Ur ett
planeringsperspektiv är detta viktig information som samtidigt signalerar att
förhål-landena måste bevakas så att inte strukturskillnaderna ökar och segregationen tilltar.
Segregation är ett begrepp som ska användas med försiktighet. Det enskilda
villaområdet eller bostadskvarteret med bara hyresrätter har förvisso en ensartad
struktur men de blir inte segregerade förrän de i jämförelse med andra områden
uppvisar stora skillnader främst i socio-ekonomiska avseenden, d.v.s. resursmässigt.
I den bemärkelsen återspeglar den här rapporten att det råder segregation i
Stock-holmsregionen.
Den andra aspekten på kartläggningens planeringsrelevans är på sätt och vis
motsatsen till segregation. Segregationen yttrar sig som dominans eller avsaknad av
en grupp eller företeelse. I ett regionalt perspektiv existerar inte dessa ytterligheter. I
regiondelar med exempelvis låg medelinkomst lyser inte höginkomsttagarna med sin
frånvaro. I regiondelar med hög andel familjer utan barn bor trots allt ett stort antal
barn.
Det som utmärker segregationen – den extrema homogeniteten i enskildheter
– har sin motpol i en diversifiering i stort. Det betyder att i ett regionalt
planerings-perspektiv finns mångfalden som utgångspunkt och resurs men för det lilla området
behöver ensidigheten uppmärksammas och kanske åtgärdas.
Regionala mönster
Den här rapporten handlar om egenskaper hos grupper av boende, som har det
gemensamt att de bor på samma sätt och uppvisar homogena mönster. Det handlar
också om boendeformer och om det samband som råder mellan dessa boendeformer
och olika grupper av boende.
I rapporten belyses också den regionala fördelningen utifrån ett demografiskt
perspektiv och utifrån utbildningsnivå, inkomster och etnicitet.
I rapporten finns också en jämförelse över tid och en beskrivning av utvecklingen
från 1998 till och med 2005. En liknande undersökning som denna gjordes för några
år sedan och i princip samma metodik har använts. Till denna undersökning har
uppgifter om etnicitet tillkommit.
Två centrala frågeställningar i rapporten är: vad som kännetecknar dem som bor
i en viss boendeform och var dessa egenskaper återfinns? Det är således fråga om
dels en kvalitativ bestämning med utgångspunkt i hur många och hur mycket, dels en
kvantitativ bestämning i form av en geografisk lokalisering.
Den här rapporten baseras på data vars minsta redovisningsenhet är så kallade
basområden, sammanlagt 1 302 i hela länet. För varje basområde finns
observa-tioner om hur be folk ningen bor med avseende på hustyp och upplåtelseform och
befolkningens egenskaper med avseende på demografi, utbildningsnivå, inkomst och
etnicitet.
Vad och var?
En grov bild av boendestrukturen i Stockholmsregionen skulle kunna formuleras på
följande sätt: drygt en tredjedel av Stockholmsregionens invånare bor i småhus, en
något större andel bor i hyresrätter i flerbostadshus och knappt en fjärdedel bor i
bo-stadsrätter i flerbostadshus. Allmännyttan dominerar som ägare bland hyresrätterna
och drygt hälften av alla som bor i hyresrätt hyr av allmännyttan.
Tabell 1. Befolkning i Stockholms län 31.12.2005
Småhus Flerbostadshus
Sektor Enskild ägare
Övriga Fritidshus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Stockholm Västerort 49 318 2 910 57 15 365 33 357 5 978 12 850 119 835 Stockholm Järvafältet 14 218 2 363 2 15 474 30 700 7 273 9 752 79 782 Nordväst 50 997 6 967 2 653 21 243 18 704 3 656 2 860 107 080 Solna Sundbyberg 3 759 444 1 36 156 27 833 12 499 13 899 94 591 Norr 59 558 8 008 836 21 537 37 998 2 503 3 250 133 690 Inre nordost 79 881 2 601 489 27 592 3 097 13 738 5 314 132 712 Yttre nordost 70 459 8 264 10 818 18 173 7 355 4 571 9 812 129 452 Norra innerstaden 974 634 5 103 008 13 102 19 646 44 600 181 969 Södra innerstaden 10 130 0 48 621 24 303 15 840 18 013 106 917 ost 55 786 3 927 9 761 22 641 4 971 10 137 7 957 115 180 Stockholm sydost 27 375 2 931 11 40 417 61 306 15 313 16 171 163 524 Sydost 63 111 6 185 4 833 22 799 15 054 12 949 12 688 137 619 Stockholm sydväst 25 795 477 12 25 183 36 615 13 093 17 836 119 011 Sydväst 108 260 15 406 4 845 35 672 66 723 26 151 11 526 268 583 Stockholms län 609 501 61 247 34 323 453 881 381 118 163 347 186 528 1 889 945 procentuell fördelning 32,2 3,2 1,8 24,0 20,2 8,6 9,9 100,0
Befolkningsfördel ning en på hustyper och upplåtelseformer redovisas också på kartan
härintill per geografisk sektor. Kartbilden återspeglar betydande skillnader vad gäller
hustyp/upplåtelseform. De enskilt ägda småhusen dominerar i ytterområdena,
an-delen bo stads rätter är överraskande höga i centrum, speciellt i den norra an-delen. Där
är också andelen privat ägda hyresrätter omfattande. Andelen allmännytta är relativt
hög i många sektorer men låg i Nordost, Ost, Sydost och i Norra innerstaden.
De här strukturskillnaderna vad beträffar hustyp/upplåtelseform får också sitt
genomslag för andra variabler. Områden med hög andel småhus innebär också hög
andel barnfamiljer. I dessa områden är också vanligtvis medelinkomsten hög. Det
finns också en lägesaspekt. I grova drag gäller att ju närmare centrum desto bättre
resurser givet en och samma hustyp/upplåtelseform. Det här är speciellt markant för
bostads rätterna.
Medelinkomsten mätt som den sammanlag da förvärvsinkomsten för familjer har det
största förkla rings värdet enligt den följande sambandsana lysen och uppvisar stora
skillnader mellan olika hustyper och upplåtelseformer. På länsnivån är
medelinkom-sten dubbelt så hög i den hustyp/upplåtelseform som har högsta inkommedelinkom-sten (enskilt
ägda småhus) jämfört med den som har den lägsta (allmännyttiga flerbostadshus).
När uppgifterna differentieras geografiskt ökar skillnaderna. De som bor i småhus
i Inre nordost har en medelinkomst som är mer än fyra gånger högre än de som bor
i allmännytta i Stockholm på Järvafältet. Samma faktor-fyra-förhållande kan också
hittas inom en kommun (Täby). Inom Stockholms stad är skillnaderna inte fullt så
stora men inom stadsdelsnämndsområdena Maria-Gamla stan, Östermalm, Bromma
och Rinkeby är motsvarande skillnader drygt trefaldiga.
0 10 20 km • Cirklarnas a reor ä r p rop ortio nella m ot a nta let inv ån ar e i r es pekti ve om råde 100000 150000 60000 Flerbostadshus Enskilt ägda Övriga småhus Fritidshus Bostadsrätt Hyresrätt, Allmännytta Hyresrätt, Svenska AB Övriga flerbostadshus Småhus Småhus
Cirklarnas areor är proportionella mot folkmängden i respektive område
Antal invånare 31.12.2005 i Stockholms län fördelade på hustyp/upplåtelseform Ost Nordväst Inre nordost Norra innerstan Södra innerstan Stockholm sydost Sydväst Sydost Stockholm Västerort Stockholm sydväst Solna Sundbyberg Stockholm Järvafältet Norr Yttre nordost
Figur 1. Det röda – de enskilt ägda småhusen – dominerar i ytterområ den, det blå – hyreslägen heterna – i centrum. Grönt – bostadsrätter na – är relativt jämnt fördelat över regionen med undantag av den norra delen av centrum. På några håll, både halv centralt och perifert är det ljusblå – allmännyttan – rikligt representerat.
Tabell 2. Medelinkomst inklusive 0-inkomster i Stockholms län 2004, 1000-tal kronor
Småhus Flerbostadshus
Sektor Enskild ägare
Övriga Fritidshus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Stockholm Västerort 666 546 509 328 220 272 250 376 Stockholm Järvafältet 551 367 512 293 162 213 179 257 Nordväst 548 374 372 299 239 242 304 385 Solna Sundbyberg 616 473 483 352 263 270 232 302 Norr 586 408 425 308 241 237 299 384 Inre nordost 742 487 485 333 226 262 277 508 Yttre nordost 462 346 328 266 199 219 284 360 Norra innerstaden 729 548 72 409 260 328 277 357 Södra innerstaden 624 345 – 365 274 288 264 315 ost 593 412 370 334 231 227 255 413 Stockholm sydost 544 364 578 292 215 239 231 278 Sydost 493 359 349 283 239 225 238 349 Stockholm sydväst 549 468 606 316 225 241 240 299 Sydväst 503 382 330 279 212 231 242 329 Stockholms län 566 392 350 338 226 258 254 348
Analys av samband
Det stora antalet observationer har gjort det möjligt att med stor säkerhet analysera
sambandet mellan boendestruktur (hustyp/upplåtelseform) och övriga variabler.
Inte oväntat är hushållens inkomster viktiga för att beskriva denna struktur. I viss
mån har också utbildningsnivån betydelse medan däremot demografiska data i form
av åldersstruktur och familjesammansättning beskriver sambandet sämre, bortsett
då från boendeformer som är speciellt lämpade för framför allt barnfamiljer.
En samlad bild av skillnaderna
Analysen av sambanden har mer detaljerat genomförts för fyra
hustyper/upplåtelse-former: Enskilt ägda småhus, bostadsrätter, allmännytta och kategorin övriga
fler-bostadshus vilken består av ungefär lika delar bolagsägda och privatägda hyresrätter
med viss övervikt för privatägda.
Länsbilden kan komprimerat sägas bestå i stora ekonomiska resurser (hög
medelinkomst) i områden som domineras av enskilt ägda småhus, små ekonomiska
resurser (låg medelinkomst) i områden som domineras av hyresrätter. Områden där
bostadsrätter dominerar ligger däremellan. Vad beträffar utbildningsnivå utmärker
sig bostadsrättsområdena med hög utbildningsnivå medan områden som
domine-ras av allmännytta har låg utbildningsnivå. I småhusområdena är utbildningsnivån
genomsnittlig och motsvaras inte av den höga inkomstnivån.
De olika områdenas egenskaper som redovisas i nedanstående tabell är i varje
enskilt fall statistiskt säkerställd och kan sägas utgöra en ”typbeskrivning” av olika
bostadsområden.
Basområdet domineras av
Enskilt ägda småhus Bostadsrätter allmännytta Övriga flerbostadshus Hög andel övre medelålder Hög andel yngre medelålder Hög andel yngre medelålder Hög andel yngre medelålder Hög andel barnfamiljer Låg andel yngre barnfamiljer Låg andel barnfamiljer Låg andel barnfamiljer Låg andel äldre Hög andel äldre Hög andel äldre Hög andel äldre Genomsnittlig utb. nivå Hög andel högutbildade Låg andel högutbildade Genomsnittlig utb nivå Hög andel höginkomsttag. Jämn inkomstfördelning Hög andel låginkomsttag. Hög andel låginkomsttag. Goda inkomster Genomsnittliga inkomster Låga inkomster Låga inkomster
Låg andel personer med utländsk bakgrund
Låg andel personer med ut ländsk bakgrund
Hög andel personer med utländsk bakgrund
Hög andel personer med utländsk bakgrund
Skillnader på delområdesnivå
Bilden blir delvis en annan när analysen sker på delområdesnivå. Basområdena
har grupperats i sex grupper i förhållande till centrum: inre, mellan och yttre i norr
respektive söder.
För områden där de enskilt ägda småhusen dominerar skiljer sig inte
förhållan-dena inom delområförhållan-dena från länsgenomsnittet utom i ett avseende. Analysen visar
att det finns ett svagt positivt samband för dem med eftergymnasial utbildning.
För områden där bostadsrätter dominerar blir skillnaderna mellan delområden
mer markerade. Inom de centrala delarna är andelen äldre lägre, andelen
högutbil-dade högre och medelinkomsterna högre. Dessa samband förstärks i den statistiska
analysen.
Där allmännyttan dominerar bryts det negativa sambandet med medelinkomsten
inom regionens centrala delar medan sambandet med sämre ekonomiska resurser
förstärks inom mellanområdena. För områden med övriga flerbostadshus råder inga
större skillnader mellan delområdena och länsgenomsnittet.
Den allmänna slutsatsen blir att de skillnader som uppstår på grund av
uppdel-ningen på de sex delområdena innebär att sambandet med resurser i form av
medel-inkomst och eftergymnasial utbildning blir mer positivt oavsett upplåtelseform. De
mest markerade skillnaderna är dock att basområden som domineras av
bostadsrät-ter i länet framstår som speciellt resursstarka inom regionens inre delar i dessa
avse-enden. I mellan- och ytterområdena kan motsvarande trend också ses för de enskilt
ägda småhusen. För de basområden som domineras av allmännytta är bilden delvis
omvänd och framför allt är utbildningsnivån lägre i mellanområdena.
Inom regionens centrala delar övertar bostadsrätterna många av de egenskaper
som gäller för småhusen i mellan- och ytterområdena. Det gäller uteslutande de
egenskaper som avser resurser, inkomster och utbildning och inte de som avser
demografin, ålders- och familjestrukturen.
Förändring 1999–2005
För flertalet av de variabler som ingår i denna studie finns uppgifter också för 1998
(för inkomster 1997) varför förändringen under perioden kan redovisas.
Stockholms läns befolkning ökade under de sju åren, 1999 till 2005, med drygt
106 000 personer. Det betyder en total tillväxt på sex procent.
Fördelningen av befolkningen mellan småhus och flerbostadshus har inte
för-ändrats nämnvärt, trots ökningen av bostadsbyggandet under det tidiga 2000-talet
eftersom tillskottet är litet i förhållande till beståndet. Andelen boende i småhus
ökade med drygt en procentenhet och andelen boende i flerbostadshus minskade i
motsvarande utsträckning.
0 10 20 km Yttre söder Mellan söder Mellan norr Norra inner Södra inner Yttre norrSamband mellan medelinkomst och andel boende i olika hustyper/upplåtelseformer
Enskilt ägda småhus Bostadsrätt Hyresrätt, Allmännytta Hyresrätt, Övriga –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Korrelationskoefficien t –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Yttre söder –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Mellan söder –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Inre söder –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Inre norr –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Stockholm län –0,50 –0,25 ±0,00 +0,25 +0,50 +0,75 +1,00 Yttre norr
Figur 2. Den samlade bilden på karta: Sambandet mellan medelinkomst och andelen boende i olika hustyper/upplåtelseformer.
Andelsförskjutningarna mellan småhus och flerbostadshus var således marginella.
Där emot skedde betydande andelsförskjutningar inom kategorin flerbostadshus.
Ökningen på drygt 48 000 personer döljer en ökning på över 128 000 av personer
bo-ende i bostadsrätt och en minskning på nära 80 000 av personer bobo-ende i hyresrätt.
Dessa siffror återspeglar också det som hände på bostadsmarknaden under
perio-den. Nytillskottet av lägenheter i flerbostadshus dominerades av bostadsrätter, cirka
67 procent bostadsrätter mot 33 procent hyresrätter. Dessutom ombildades ett stort
antal hyreslägenheter, såväl privata som allmännyttiga, till bostadsrätter.
Inriktningen av nyproduktionen, ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter
och försäljningen av allmännyttiga hyresrätter, innebar betydande
andelsförskjut-ningar mellan olika hustyper/upplåtelseformer i området flerbostadshus under
perioden.
Tabell 3. Befolkning i Stockholms län 31.12.2005 och 31.12.1998 efter hustyp/upplåtelse-form Småhus Flerbostadshus Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Alla 2005 609 501 61 247 34 323 453 881 381 118 163 347 186 528 1 889 945 1998 552 788 67 686 26 409 325 546 430 770 180 589 199 572 1 783 360 Förändring 1998–2005 56 713 –6 439 7 914 128 335 –49 652 –17 242 –13 044 106 585 procentuell förändring 10,3 –9,5 30,0 39,4 –11,5 –9,5 –6,5 6,0
Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter har betytt mer för
andelsförskjutning-arna än bostadsbyggandet. 60–70 procent av den ökade andelen i bostadsrätter beror
på ombildningar. Det är svårt att ange mer exakt eftersom data saknas och man måste
förlita sig på uppskattningar. I storleksordningen 60 000 personer har berörts,
unge-fär lika många i allmännyttiga som i privata hyresrätter.
Det är i regionens centrum, främst Stockholms stads centrala delar, där
omfördel-ningen inom flerbostadshusgruppen är mest markant. Norra innerstaden och Södra
innerstaden svarar för hälften av den absoluta ökningen av boende i bostadsrätt.
För hela Stockholm stad är motsvarande siffra drygt 70 procent. Andra områden där
förändringarna är påtagliga inom flerbostadshusgruppen är Stockholm sydväst och
Stockholm sydost samt Solna Sundbyberg.
Det finns anledning att se på förändringen vad beträffar ombildningen av
hyres-rätter till bostadshyres-rätter på en mer detaljerad nivå, nämligen på stadsdelsnämndsnivå
inom Stockholms stad. Här svarar Stockholms innerstad för nära 70 procent av den
totala ökningen på drygt 93 000 personer varav uppskattningsvis 76 000 kan
härle-das till ombildningen. I områden som Enskede-Årsta, Skarpnäck och Liljeholmen har
ökningen också varit omfattande.
Ökad integration eller segregation?
De strukturförändringar som skett vad gäller fördelningen av befolkningen på
hus-typ/upplåtelseform har också fått socio-ekonomiska konsekvenser.
Den sammanfattande bilden kan sägas vara att boende i småhus har stärkt sina
ekonomiska resurser. Skillnaden gentemot dem som bor i flerbostadshus har ökat. I
flerbostadshus har de ekonomiska resurserna hos de boende ökat i bostadsrätterna
jämfört med de boende i hyresrätterna vilket till en del beror på ombildningen av
hyresrätter till bostadsrätter.
Det kan vara av intresse att också se hur variablerna förändrats i ett område där
strukturen för hustyp/upplåtelseform genomgått stora förändringar, till exempel
Norra innerstaden där ombildningen av hyreslägenheter till bostadsrättslägenheter
varit betydande. Mönstret från länsöversikten upprepas i huvudsak för denna
en-skilda sektor. Utbildningsnivån har utvecklats positivt i bostadsrätterna och negativt
i hyresrätterna i jämförelse med länet. I de allmännyttiga hyresrätterna har
inkomst-utvecklingen inte hållit samma takt som i länet.
Ensartat i detalj, mångsidigt i helheten
Förvisso är skillnaderna betydande mellan sektorerna vilket också innebär stora
skill-nader inom sektorerna eftersom redovisningen på sektornivå suddar ut en del av de
förekommande ytterlighetsvärdena. Samtidigt är det viktigt att notera att i områden
där variablerna antar värden långt ifrån genomsnittet trots allt förekommer en
bland-ning av höga värden och låga värden. Ingen sektor befolkas enbart av
höginkomst-tagare, ingen sektor saknar helt personer med utländsk bakgrund och ingen sektor
domineras totalt av personer med akademisk utbildning. Det förekommer alltid en
blandning vilket diagrammen nedan illustrerar.
Stockholm Järvafältet har den i särsklass högsta andelen personer med utländsk
bakgrund. Antalsmässigt finns dock ett stort antal personer med utländsk bakgrund i
många sektorer. I de sektorer där andelen är långt under länsgenomsnittet på 25
pro-cent bor runt 20 000 personer med utländsk bakgrund. Det är en betydande numerär
i planeringssammanhang.
Nordost Norr Yt tre nordost Solna Sundbyber g Inre nordostStockholm Järvafältet Stockholm västerort
Norra innerstaden Södra innerstaden Stockholm sydväst Stockholm sydost Sydväst Sydost Ost 70 60 50 40 30 20 10 0
Procentuell andel av totalbefolkningen
Andel personer med utländsk
bakgrund efter sektor Antal personer med utländskbakgrund efter sektor
Nordost Norr Yt tre nordost Solna Sundbyber g Inre nordost
Stockholm Järvafältet Stockholm västerort
Norra innerstaden Södra innerstaden Stockholm sydväst Stockholm sydost Sydväst Sydost Ost 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0
This report primarily analyses geographical differences on the basis of differentiation
of the population in terms of their housing type and form of tenure.
The report demonstrates that the results are relevant to planning in at least two
respects.
Firstly, major structural differences – demography, education, income and
ethni-city – are found between different areas. These differences can largely be explained
by the housing types and forms of tenure prevalent in these areas. This is important
information from a planning perspective, which, at the same time, signals that
conditions must be addressed to ensure that structural differences do not grow and
segregation does not increase.
Segregation is a term that must be used with care. While individual areas of
de-tached homes or areas containing only rental properties will have a uniform
struc-ture, they do not become segregated until they demonstrate major socio-economic
differences compared with other areas, in other words, in terms of resources. In this
sense, this report reflects the fact that there is segregation in the Stockholm region.
The second aspect of the survey’s relevance to planning is, in a way, the opposite of
segregation. Segregation expresses itself as the dominance or the lack of a particular
group or phenomenon. These extremes do not exist at regional level. In parts of the
region with a low average income, for example, high earners are not conspicuous by
their absence. Parts of the region with a high proportion of families without children
do still contain large numbers of children.
What distinguishes segregation – the extreme homogeneity of individual areas –
is countered by diversity on the larger scale. This means that from the point of view
of regional planning, diversity acts as a starting point and a resource, while in smaller
individual areas homogeneity needs to be highlighted and possibly tackled.
Regional patterns
This report looks at the characteristics of groups of residents, who have in common
the fact that they live in the same way and demonstrate homogenous patterns. It also
addresses types of housing and the link between these types of housing and different
groups of residents.
The report sheds light on regional distribution on the basis of a demographic
per-spective and on the basis of education, income and ethnicity.
The report also contains a comparison over time and a description of development
from 1998 up to 2005. A similar study was carried out a few years ago, using in
prin-ciple the same methodology. Information on ethnicity has been added in this study.
Two central questions in the report are: what characterising those who live in
a particular type of housing and where are these characteristics found? It is thus a
question firstly of a qualitative assessment on the basis of how many and how much,
and secondly a quantitative assessment in the form of geographical location.
Regional differences
This report is based on data whose smallest unit is the geographical area
(basom-råde), of which there are a total of 1,302 in the entire county. For each geographical
area observations are made of how the population lives in terms of type of housing
and form of tenure and the characteristics of the population in terms of demography,
education, income and ethnicity.
I den här rapporten har ett antal variabler – demografiska, sociala och ekonomiska –
redovisade per basområde och fördelade på hustyper och upplåtelseformer
ana-lyserats. Undersökningen avser Stockholms län och de flesta data avser årsskiftet
2005/2006.
Att de olika variablerna kan fördelas med hänsyn till hustyper och upplåtelseform
tillför såväl deskriptivt som analytiskt möjligheter att nyansera den statistiska bilden
av Stockholmsregionen. Förutsättningarna gör det också möjligt att studera samband
och beroendeförhållanden mellan olika variabler samt om och i vilken utsträckning
variablerna förklarar förekomsten av egenskaper i olika typer av bostadsområden.
Det differentierade dataunderlaget och det stora antalet geografiska
redovisnings-enheter gör det möjligt att beskriva det typiska småhusområdet,
bostadsrättsområ-det osv.
Ur ett planeringsperspektiv är varje inventering en plattform för analys och
för-slag till förändring. Inventeringen i sig är inget självändamål så länge den inte pekar
framåt och är ett led i en process. Framåtsyftningen kan dock vara begränsad och
inventeringen kan inskränka sig till att konstatera hur sakernas tillstånd förhåller sig.
Inventeringens eget perspektiv, dess metodik och dataförutsättningar kan emellertid
bidra med nya infallsvinklar och nya resultat.
Även om inventering och analys tecknar verkligheten på nytt sätt när punkt sätts
i en kartläggningsrapport så är inte det tillräckligt. Det behövs en naturlig och logisk
fortsättning in i planeringsprocessen men det kräver fortsatt och fördjupad analys. I
inventeringsarbetet behöver denna fortsättning åtminstone antydas.
Variabler i undersökningen
De uppgifter som behandlas i under sökningen återfinns inom fem huvudområden:
• Befolkningsstruktur med avseende på ålder
• Familjestruktur med avseende på antal barn
• Utbildningsnivå
• Medelinkomst
• Inkomststruktur med avseende på hög- och låginkomsttagare
• Utländsk bakgrund
I tabellen på nästa sida redovisas vilka uppgifter som ingår i undersökningen.
Uppgifterna om familjestruktur kräver en kommentar. Familjebegreppet här är
inte detsamma som hushållsbegreppet. Gifta eller sammanboende med
gemensam-ma barn räknas som en familj. Sam gemensam-manboende utan gemensamgemensam-ma barn räknas som
två familjer. Personer som fyllt 18 år men ingår i hushåll räknas också som familj.
Antalet ensamstående överskattas därmed betydligt. Uppgifterna måste användas
med försiktighet.
Nollinkomsttagare är de vars sammanlagda förvärvsinkomst inte överstiger
grundavdraget.
Uppgiften om antal hög- respektive låginkomsttagare baseras på den individuellt
sammanräknade förvärvsinkomsten för personer i åldern 25–64 år.
Tabell 4. Registrerade uppgifter
Befolkningsstruktur
antal personer i åldern 0–15 år antal personer i åldern 16–24 år antal personer i åldern 25–34 år antal personer i åldern 35–64 år antal personer i åldern 65–79 år antal personer i åldern 80 år och äldre antal män
antal kvinnor antal personer totalt
Källa: SCBs register över totalbefolkningen, 051231 Familjestruktur
antal familjer utan barn
antal familjer med 1 barn under 18 år antal familjer med 2 barn under 18 år antal familjer med 3 eller flera barn under 18 år Källa: SCBs register över totalbefolkningen, 051231 Utbildningsstruktur
antal personer med förgymnasial utbildning antal personer med gymnasial utbildning antal personer med eftergymnasial utb. kortare är 3 år
antal personer med eftergymnasial utb. 3 år eller längre
antal personer med uppgift saknas om utbildning
Källa: SCBs utbildningsregister 060101 Medelinkomst
antal inkomsttagare inklusive nollinkomsttagare antal inkomsttagare exklusive nollinkomsttagare Inkomstsumma, sammanräknad förvärvs inkomst, totalt
Källa: SCBs inkomst och taxeringsregister 2004
Inkomsstruktur
antal män 25–64 år som är höginkomsttagare antal kvinnor 25–64 år som är höginkomsttagare antal män 25–64 år som är låginkomsttagare antal kvinnor 25–64 år som är låginkomsttagare totalt antal män 25–64 år
totalt antal kvinnor 25–64 år
Källa: SCBs inkomst och taxeringsregister 2004 Etnicitet
antal personer med utländsk bakgrund, från Norden
antal personer med utländsk bakgrund, från övriga Europa
antal personer med utländsk bakgrund, från utom Europa
I respektive grupp särredovisas födda utom Sverige och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utrikes och modern i Norden,
övriga Europa och utom Europa.
Källa: SCBs register över totalbefolkningen, 051231
Till höginkomstagarna räknas de 20 procent av befolkningen i åldern 25–64 år som
tjänar mest i Stockholms län (över 368 175 kr). Till låginkomsttagare räknas de 20
procent av befolkningen i åldern 25–64 år som tjänar minst i Stockholms län (under
128 676 kr).
Vid uppdelningen av hög- respektive låginkomsttagare efter kön betraktas de olika
grupperna som särskilda populationer varför inkomstgränserna ändras. För manliga
höginkomsttagare går gränsen vid 427 000 kr, för kvinnliga vid 317 957 kr.
Gränser-na för låginkomsttagare är för männen 140 232 kr och för kvinnorGränser-na 120 738 kr.
Hustyp och juridisk form
Uppgifterna i undersökningen omfattar också uppgifter om hustyp och juridisk form
för varje fastighet i länet. Hustyper na är två, småhus och övriga hus. För enkelhetens
skull kallas de övriga husen för flerbostadshus i den fortsatta redovisningen. Den
juridiska formen speglar vem som äger fastigheten.
Hustyp
Småhusfastigheter – typkoder som börjar på 2 • G1 Hyreshusfastigheter – typkoder som börjar på 3 • G2 Fritidshusfastigheter – typkod 221 • G3
Övriga fastigheter samt restpost • G4 Källa: Fastighetstaxeringsregistret 1999
Juridisk form
Stat, kyrka, kommun, landsting, kommunalt bostadsföretag • J1 Fysisk person och dödsbo • J2
Ekonomisk förening • J3 Svenskt aktiebolag • J4 Övriga ägare • J5 restpost • J6
Källa: Fastighetstaxeringsregistret 1999
Uppgifterna bygger på fastighetstaxeringen. I ursprungsmate rialet redovisas således
uppgifter om befolkning, familjer, utbildning och inkomster fördelade på
samman-lagt 24 grupper, fyra avseende hustyp och sex avseende juridisk form. Materialet har
sammanförts till sju grupper vilket resulterat i följande indelning:
Småhus Flerbostadshus Omfattar Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Hustyp G1 G1 G3 G2, G4 G2, G4 G2, G4 G2, G4 Juridisk form J2 J1, J3–J5 J1–J5 J3 J1 J4 J2, J5, J6 anm: Gruppen övriga småhus avser främst småhus som upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Övriga flerbo stadshus består till övervägande del av privatägda (ej bolagsägda) hyresrätter.
Ovanstående indelning används genomgående i den fortsatta redovisningen. Den
lig-ger också till grund för den statistiska analysen. Begreppet ”Hustyp/upplåtelseform”
används i den fortsatta redovisningen för denna indelning.
Geografisk indelning
Den minsta geografiska redovisningsenheten består av basområde. Stockholms län
är indelat i sammanlagt 1 302 basområden varav 1 277 har fler än två invånare. När
basområ dena tillskapats har en viss homogenitet efter strävats. Basområdenas storlek
mätt i folkmängd varierar dock från några enstaka invånare till nära 9 000 invånare.
Sektor Kommun/Församling
Stockholm Västerort Bromma, Hässelby, Vällingby, Västerled Stockholm Järvafältet Kista, Spånga
Nordväst Ekerö, Järfälla, UpplandsBro Solna Sundbyberg Solna, Sundbyberg
Norr Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby Inre nordost Danderyd, Lidingö, täby
Yttre nordost Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm, Österåker
Norra innerstaden adolf Fredrik, Domkyrkoförsamlingen, Engelbrekt, Essinge, Gustav Vasa, Hedvig Eleonora, Johannes, Kungsholms församling, Matteus, oscar, Sankt Göran
Södra innerstaden Högalid, Maria, Katarina, Sofia
ost Nacka, Värmdö
Stockholm sydost Enskede, Farsta, Skarpnäck, Vantör Sydost Haninge, Nynäshamn, tyresö Stockholm sydväst Brännkyrka, Hägersten, Skärholmen
Sydväst Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Södertälje
Område Sektor (kommun/församling)
Yttre norr Nordväst (Ekerö, Järfälla, UpplandsBro), Norr (Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby), Yttre nordost (Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm, Österåker)
Mellan norr Stockholm Västerort (Bromma, Hässelby, Vällingby, Västerled), Stock holm Järvafältet (Kista, Spånga), Solna Sundbyberg (Solna, Sundby berg), Inre nordost (Danderyd, Lidingö, täby)
Inre norr Norra innerstaden (adolf Fredrik, Dom kyrko församlingen, Engel brekt, Essinge, Gustav Vasa, Hedvig Eleonora, Johannes, Kungsholms församling, Matteus, oscar, Sankt Göran)
Inre söder Södra innerstaden (Högalid, Maria, Katarina, Sofia)
Mellan söder Stockholm sydost (Enskede, Farsta, Skarpnäck, Vantör), Stockholm sydväst (Brännkyrka, Hägersten, Skärholmen)
Yttre söder ost (Nacka, Värmdö), Sydost (Haninge, Nynäshamn, tyresö), Sydväst (Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Södertälje)
Figur 3. Indelningarna som används i rapporten.
Basområdena kan summeras till en mängd olika områdesindelningar. I den här
undersökningen redovisas uppgifterna på sektornivå och kommunnivå.
Sektorsindel-ningen beskriver regionen utmed de stora kommunikationsstråken ut från cent rum
och omfattar sammanlagt 14 områden. Vilka församlingar respektive kommuner som
ingår i de olika sektorerna framgår av tabellen här intill. Uppgifterna redovisas också
per stadsdels nämnds område för Stockholms stad.
Ytterligare en områdesindelning utnyttjas i samband med den statistiska
analy-sen. För att utröna eventuella skillnader mellan olika delar i regionen och sam tidigt
hålla antalet områden som jämförs på en rimlig nivå har sektorerna sammanförts till
sex områden som speglar två geografiska dimensioner i regionen, nämligen centralt
och perifert samt nord och syd. I tabellen här invid visas hur denna indelning är
uppbyggd.
Detaljeringsgrad
En statistisk analys och redovisning baserad på den omfattande mängd data som
det är frågan om i den här rapporten måste, framför allt ur presentationssynpunkt,
innebära vissa generaliseringar. Detaljeringsgraden i redovisningarna får lov att stå
tillbaka för behovet av överblick. Detta är naturligtvis en balansgång, vad ska offras i
enskildheter för att den stora bilden ska framträda?
Rapportens uppläggning
Rapporten i sin helhet består av följande delar
Undersökningen – Presentation av variabler, indelningar och frågeställningar.
Hustyp/upplåtelseform som skiljelinje – Presentation av tidigare undersökningar
och de nya möjligheter som denna undersökning erbjuder.
0 10 20 km Norrtälje Sigtuna Vallentuna Österåker Upplands-Bro Täby Sollen-tuna Järfälla Ekerö Solna Nacka
Salem Huddinge Tyresö
Botkyrka Södertälje Haninge Danderyd Stockholm Nynäshamn Upplands Väsby Vaxholm Lidingö Värmdö Sundby-berg Nykvarn
Kommuner
0 10 20 km Mellan norr Norra inner Södra inner Mellan söder Yttre söder Yttre norrDelområde
Centrum-Periferi Nord-syd 0 10 20 km Ost Nordväst Inre nordost Norra innerstan Södra innerstan Stockholm sydost Sydväst Sydost Stockholm Västerort Stockholm sydväst Solna Sundbyberg Stockholm JärvafältetNorr Yttre nordost
Var och hur bor Stockholmsregionens invånare? – En illustration av befolkningens
för-delning på hus/upplåtelseformer och sektorer som bakgrund för den fortsatta
läsningen. Redovisning av fördelningar, absolut och relativt, vad avser
totalbefolk-ningen.
Gammal och ung – demografi och boende – Här redovisas strategiska uppgifter om
ålders- och familjestruktur.
Demografin sammanfattas – De demografiska uppgifterna sammanfattas för länet i
sin helhet och för de olika hustyperna/upplåtelseformerna.
Utbildning, Inkomster, Personer med utländsk bakgrund – Tre avsnitt som
presen-terar socioekonomiska variabler som utbildningsnivå (endast förgymnasial
utbild-ning och eftergymnasial utbildutbild-ning), medelinkomst, inkomstfördelutbild-ning (hög- och
låginkomsttagare) samt personer med utländsk bakgrund.
Ett regionalt mönster? – En redovisning av hur vissa karakteristiska präglar olika
områden.
Andelar och antal – En diskussion om andels- och antalsbegreppen och dess relevans
för planeringen.
Basområdesegenskaper – Beräkning av korrelationskoefficienter och bestämning av
signifikanta samband. Skillnader mellan hustyper/upplåtelseformer och delområden
vad avser konstaterade samband.
Förändring mellan 1999 och 2005 – Jämförelse med tidigare undersökning avseende
1997 (inkomster) och 1998 (demografi och utbildning).
Utvecklingen av medellönen – Redovisning av medellöneutvecklingen.
Ökad integration eller segregation? – Summering av utvecklingen från 1998 till
2005.
Rapporten avslutas med en tabellbilaga. Uppgifterna kan erhållas digitalt från
Regi-onplanekontoret. Vissa restriktioner för användningen råder dock.
Inom Regionplanekontoret har förhållandena inom och skillnaderna mellan olika
regiondelar varit föremål för flera studier under 1990-talet och 2000-talet. Studierna
har i första hand tagit fasta på förhållanden som handlar om demografi,
bostadsfrå-gor och sociala förhållanden. En tilltagande segregationsproblematik med åtföljande
välfärdsförluster har varit den främsta drivkraften för att söka kunskap om hur
regio-nens verklighet gestaltar sig.
Social kartering
Kontoret har vid två tillfällen under de senaste åren gett ut sociala atlaser,
RTK-rapporterna 8:1995 och 4:2000. I dessa har ett antal välfärdsindikatorer karterats.
Undersökningarna är av deskriptiv karaktär.
I rapport 8:1995, Storstockholms sociala geografi, utgör hexagoner med en
kvadratkilometers area den geografiska redovisningsenheten. Denna teknik gör det
möjligt att skapa en näst intill kontinuerlig projektion av välfärden på markytan.
Beskrivningen speglar förhållandena i början av 1990-talet. Vissa jämförelser görs
också med situationen 1970.
I rapport 4:2000, Social atlas över Stockholmsregionen, används närområden
som geografisk redovisningsenhet. Sammanlagt finns det 328 närområden i
Stock-holmsregionen och de har skapats genom att föra ihop basområden. Det är den
senare delen av 1990-talet som behandlas.
Båda rapporterna visar på betydande skillnader mellan olika delar i regionen. De
demografiska, etniska, sociala och ekonomiska strukturerna skiljer sig åt men de
bildar inte ett enhetligt mönster. Det är dock osäkert vad skillnaderna betyder för den
samlade välfärden i regionen. Båda kartläggningarna visar att det finns områden som
är mycket välbärgade liksom det finns områden som är mycket resursfattiga.
Ten-densen förefaller också vara att skillnaderna förstärks främst genom att resursfattiga
områden utvecklats mot större fattigdom.
Regionala skillnader
I rapporten 5:1999, Regionala skillnader i Stockholms län, genomfördes en analys,
baserad på i huvudsak samma uppgifter som använts i de sociala karteringarna, med
tonvikt på regionala skillnader. Det är förhållanden från mitten och senare delen av
1990-talet som speglas. Den geografiska analys- och redovisningsenheten utgörs av
elva delområden som speglar regionens struktur, centrumperiferi liksom de
huvud-sakliga kommunikationsstråken in mot regionens centrum.
I rapporten konstateras att det råder stora skillnader i regionen. De områden där
resurserna är störst återfinns i nordost och nära centrum. De områden där
resur-serna är minst återfinns i sydväst och nordväst, halvperifert och perifert. En annan
slutsats som dras i rapporten är att det råder ett starkt samspel mellan indikatorerna
i de olika redovisningsområdena. Det betyder att goda resurser i ett avseende nästan
alltid betyder goda resurser i andra avseenden. Motsvarande gäller för bristande
resurser. I rapporten konstateras att dessa förhållanden utvecklar ett mönster som
det kommer att vara svårt att bryta upp.
Områdens sociala utsatthet
I PM 17:2000, Områdens sociala utsatthet – Har segregationen ökat i Stockholms
län? undersöktes hur den etniska, sociala och ekonomiska segregationen ökade i
länet mellan mitten av 1980-talet och slutet av 1990-talet. Utvecklingen i 328
närom-råden beskrevs för de fyra faktorerna invandrarandelar, inkomster, utbildningsnivå
och förvärvsfrekvens.
Andelen områden med extremt eller mycket höga inkomster ökade kraftigt under
perioden liksom områden med extremt låga inkomster. I rapporten konstaterades
att de extrema grupperna hade växt, vilket skulle tyda på att en ökad segregation ägt
rum när det gäller inkomster. Ett visst mått av ökad etnisk segregation kunde också
konstateras. Utbildningsnivån ökade och det var i slutet av 1990-talet betydligt mer
vanligt med högskoleutbildning än vad som var fallet i mitten av 1980-talet.
Sprid-ningen mellan områdena i förhållande till länsgenomsnittet hade minskat något men
områden som fått en påtagligt försämrad utbildningsnivå under perioden hade en
lägre utbildningsnivå än länet som helhet redan i mitten av 1980-talet.
Sammanfattningsvis redovisades att en mycket stor del av närområdena i länet
blivit mindre socialt utsatta, men skillnaderna mellan områdena hade blivit större.
Det fanns ett antal områden som blivit mer socialt utsatta och många gånger
hand-lade detta om områden som redan i mitten av 1980-talet betecknades som socialt
utsatta. Utvecklingen hade gått åt olika håll även lokalt. Vissa delar av en kommun
eller en stadsdel hade blivit allt mer socialt utsatt medan majoriteten av områdena
blivit mindre socialt utsatt.
Planering för minskad boendesegregation
I rapport 1:2007, Planering för minskad boendesegregation, konstateras att den
et-niska segregationen kännetecknas av att det finns en stark sortering som kan kopplas
till upplåtelseformernas geografiska mönster samt en etnisk hierarki. För det första är
personer födda utomlands eller med två utlandsfödda föräldrar starkt
överrepresen-terade i kommunal hyresrätt, d.v.s. allmännyttan, och kraftigt underrepresenöverrepresen-terade i
egnahem och bostadsrätt. För det andra finns också en tydlig segregation inom varje
upplåtelseform, oavsett om det rör sig om allmännyttan, bostadsrätt eller egnahem.
Detta innebär att personer med utländsk bakgrund är koncentrerade till vissa
stads-delar.
Slutsatser i forskningsöversikten och de problemområden som identifierats och
avgränsats efter samtal med praktiker har i nästa steg lett fram till idéer om hur
seg-regationsfrågorna kan integreras i den regionala utvecklingsplaneringen. En
allvar-ligt menad antisegregationsstrategi måste vara hela regionens ansvar och dessutom
vara långsiktigt uthållig. Regionplaneorganet har i det sammanhanget en roll som
ingen annan planerande instans kan fylla. Om man väger samman den vetenskapliga
insikten om segregationens mekanismer och konsekvenser med olika planerande och
beslutande instansers uppdrag och domäner, kan man urskilja tre möjliga
huvud-uppgifter för den regionala planeringen enligt rapporten.
Det är för det första angeläget att utveckla system för uppföljning på översiktlig nivå,
för det andra att initiera riktade studier av olika slag samt för det tredje att i
samar-bete med andra aktörer verka opinionsbildande i planeringsdebatten. När det gäller
uppföljning är det angeläget att utveckla metoder för att kontinuerligt kunna följa hur
socioekonomiska skillnader förändras. För att kunna peka på olika möjligheter att
korrigera utvecklingen har det stor betydelse att man kan följa dynamiken i
segrega-tionsprocessen.
Åtagande i RUFS 2010
I samrådsunderlaget för den nya regionala utvecklingsplanen, Regional
utvecklings-plan för Stockholmsregionen – RUFS 2010, Samrådsförslag, Remisshandling 13
juni–28 november 2008, uppmärksammas just de frågor som den här rapporten tar
upp. I samrådsförslaget påpekas att det är viktigt att skapa attraktiva och varierade
boendemiljöer inom regionens olika delmarknader. Det konstateras att områden med
homogen befolkning, vare sig den är välbeställd eller fattig, förhindrar möten mellan
människor. I sådana områden ökar främlingsskapet vilket innebär att det sociala
kapitalet i samhället minskar. För att minska segregationen och öka variationen ska
bostadsområden kompletteras med sådana bostadsstorlekar, upplåtelseformer och
hustyper som det är brist på i respektive område.
I samrådsunderlaget påpekas att insatser mot segregation ska vara långsiktiga och
syfta till att minska den socioekonomiska polariseringen i regionen. Erfarenheter
vi-sar att regioner där ett brett spektrum av befolkningen hyr lägenheter har en mindre
skarp socioekonomisk segregation. Samhällsinstanser kan påverka
boendesegrega-tionen genom väl planerad lokalisering och utformning av nya bostäder, förändringar
av det befintliga bostadsbeståndet eller förmedling av lägenheter. Hyresrättens roll
på bostadsmarknaden bör stärkas för att värna om regionens konkurrenskraft och
eventuellt behövs det incitament för byggande av nya hyresrätter.
Analysen fördjupas
Den här rapporten utgör ett led i den kontinuerliga uppföljningen av hur de
socio-ekonomiska skillnaderna förändras. Den ger också perspektiv på hur problematiken
ska tas till vara i planeringssammanhang. Rapporten möjliggör också en fördjupad
ansats vad beträffar den fortsatta analysen.
I samtliga tidigare genomförda studier från Regionplanekontoret redovisas
enskil-da uppgifter och välfärdsindikatorer. Med några få unenskil-dantag görs inte någon samlad
analys. De undersökta variablerna kopplas inte ihop och analyseras inte tillsammans,
inte heller studeras sambandet mellan dem systematiskt. Detta har heller inte varit
möjligt beroende på framför allt den geografiska detaljeringsgraden för de data som
använts.
I den här undersökningen är förutsättningarna annorlunda. Uppgifter finns för
1 302 bas områden. Det finns således 1 302 observationer vad beträffar befolknings-,
familje-, utbildnings- och inkomststruktur samt uppgifter om antalet personer med
utländsk bakgrund. Varje struktur beskrivs också av en uppsättning variabler,
exem-pelvis åldersfördelning och utbildningsnivå. Data om befolknings-, familje-,
utbild-nings- och inkomststrukturerna samt etniciteten kan också hänföras till den hustyp/
upplåtelseform som strukturen avser.
Datamaterialet i denna undersökning gör det således möjligt att studera samband
och beroenden mellan å ena sidan boendeförhållanden och å andra sidan
demogra-fiska och sociala frågor. Studien behöver inte heller inskränkas till parvisa
jämfö-relser utan det går att inkludera flera variabler samtidigt. Någon multipelanalys har
inte gjorts i denna studie. Det ska också noteras att antalet observationer är så pass
många, även om datamaterialet differentieras på de olika kategorierna för hustyp/
upplåtelseform, att de statistiska säkerhetsmarginalerna är tillräckliga för att dra
bestämda slutsatser.
Basområdet står i centrum för analysen och utgör det objekt för vilka de i
under-sökningen ingående data kan sägas vara egenskaper. Egenskaperna uttrycks som
an-delar i respektive basområde. Analysen omfattar i ett första steg studier av
samban-det mellan andelen boende i en viss hustyp/upplåtelseform i basområsamban-det och övriga
egenskaper i basområdet, till exempel andel personer i åldersgruppen 0–15 år eller
andelen med enbart förgymnasial utbildning. Det är fråga om en korrelationsanalys
för att utröna om det föreligger samband och vilken karaktär detta samband har.
För flertalet av de variabler som ingår i denna studie finns uppgifter också för
1998. Förändringarna under denna period kan därför redovisas för vissa centrala
variabler som befolkningen totalt och i olika åldersgrupper, familjer, utbildning och
inkomster. Däremot fanns inga uppgifter beträffande personer med utländsk
bak-grund från 1998.
En grov bild av boendestrukturen i Stockholmsregionen skulle kunna formuleras
på följande sätt: drygt en tredjedel av Stockholmsregionens invånare bor i småhus,
en något större andel bor i hyresrätter i flerbostadshus och knappt en fjärdedel bor i
bostadsrätter i flerbostadshus. Allmännyttan dominerar som ägare bland
hyresrät-terna och drygt hälften av alla som bor i hyresrätt hyr av allmännyttan. Det är bra att
ha denna bild klar i den fortsatta redo visningen för den kan fungera som referens när
strukturen i enskilda områden bedöms.
Andelen boende i småhus har hållit sig relativt konstant under de senaste åren
medan andelen boende i bostadsrätt har ökat på bekostnad av boende i hyresrätter.
Bland de boende i flerbostadshus är nu andelen boende i bostadsrätt högre än
ande-larna i allmännyttigt ägda hyresrätter respektive privat ägda hyresrätter.
När befolkningsuppgifterna från nästa uppslag omräknas till andelar i respektive
sektor framgår att andelen som bor i småhus ökar med avståndet från centrum. I
om-rådena i norra delen av regionen, framför allt i nordost, är andelen boende i småhus
speciellt hög.
Tabell 5. Befolkning i Stockholms län 31.12.2005, procentuell fördelning efter hustyp/ upplåtelseform Småhus Flerbostadshus Sektor Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Totalt Stockholm Västerort 41,2 2,4 0,0 12,8 27,8 5,0 10,7 100,0 Stockholm Järva fältet 17,8 3,0 0,0 19,4 38,5 9,1 12,2 100,0 Nordväst 47,6 6,5 2,5 19,8 17,5 3,4 2,7 100,0 Solna Sundbyberg 4,0 0,5 0,0 38,2 29,4 13,2 14,7 100,0 Norr 44,5 6,0 0,6 16,1 28,4 1,9 2,4 100,0 Inre nordost 60,2 2,0 0,4 20,8 2,3 10,4 4,0 100,0 Yttre nordost 54,4 6,4 8,4 14,0 5,7 3,5 7,6 100,0 Norra innerstaden 0,5 0,3 0,0 56,6 7,2 10,8 24,5 100,0 Södra innerstaden 0,0 0,1 0,0 45,5 22,7 14,8 16,8 100,0 ost 48,4 3,4 8,5 19,7 4,3 8,8 6,9 100,0 Stockholm sydost 16,7 1,8 0,0 24,7 37,5 9,4 9,9 100,0 Sydost 45,9 4,5 3,5 16,6 10,9 9,4 9,2 100,0 Stockholm sydväst 21,7 0,4 0,0 21,2 30,8 11,0 15,0 100,0 Sydväst 40,3 5,7 1,8 13,3 24,8 9,7 4,3 100,0 Stockholms län 32,2 3,2 1,8 24,0 20,2 8,6 9,9 100,0
Bostadsrätterna är på sätt och vis småhusens pendang i regionens centrala delar. I
Stockholms innerstad bor nu mer än hälften av alla invånare i bostadsrätt. Även i
Solna Sundbyberg är andelen boende i bostadsrätt hög. I några områden, mellan
cen-trum och ytterområdena i söder och på Järvafältet, dominerar fortfarande
allmännyt-tan men andelsmässigt uppnår de inte de nivåer som bostadsrätterna har i centrum.
Antalsmässigt bor fler i allmännytta i Stockholms stad än i hela övriga länet.
Upp gifterna om boende i fritidshus liksom uppgifter om boende i småhus i
Stock-holms innerstad och Solna Sundbyberg redovisas genomgående i tabellerna men är
inte ”analyserbara” inom ramen för denna undersökning.
Uppgifterna om permanent boende i fritidshus i undersökningen är egentligen
paradoxala. Klassificeringen baseras på fastighetstaxeringsdata där kategorin
”Fri-tidshus” egentligen definieras som fastigheter där ingen bor permanent.
Tabell 6. Befolkning i Stockholms län 31.12.2005
Småhus Flerbostadshus Sektor Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Stockholm Västerort 49 318 2 910 57 15 365 33 357 5 978 12 850 119 835 Stockholm Järvafältet 14 218 2 363 2 15 474 30 700 7 273 9 752 79 782 Nordväst 50 997 6 967 2 653 21 243 18 704 3 656 2 860 107 080 Solna Sundbyberg 3 759 444 1 36 156 27 833 12 499 13 899 94 591 Norr 59 558 8 008 836 21 537 37 998 2 503 3 250 133 690 Inre nordost 79 881 2 601 489 27 592 3 097 13 738 5 314 132 712 Yttre nordost 70 459 8 264 10 818 18 173 7 355 4 571 9 812 129 452 Norra innerstaden 974 634 5 103 008 13 102 19 646 44 600 181 969 Södra innerstaden 10 130 0 48 621 24 303 15 840 18 013 106 917 ost 55 786 3 927 9 761 22 641 4 971 10 137 7 957 115 180 Stockholm sydost 27 375 2 931 11 40 417 61 306 15 313 16 171 163 524 Sydost 63 111 6 185 4 833 22 799 15 054 12 949 12 688 137 619 Stockholm sydväst 25 795 477 12 25 183 36 615 13 093 17 836 119 011 Sydväst 108 260 15 406 4 845 35 672 66 723 26 151 11 526 268 583 Stockholms län 609 501 61 247 34 323 453 881 381 118 163 347 186 528 1 889 945 Småhus Flerbostadshus Kommun Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Botkyrka 27 632 3 720 816 12 832 26 729 3 071 1 792 76 592 Danderyd 20 160 728 191 4 872 366 2 433 1 476 30 226 Ekerö 16 150 1 514 1 955 633 2 134 278 1 346 24 010 Haninge 29 209 4 024 2 475 13 332 3 848 8 832 10 117 71 837 Huddinge 43 700 3 969 1 672 12 410 17 253 7 369 2 377 88 750 Järfälla 25 751 4 145 66 16 117 12 899 2 223 542 61 743 Lidingö 20 343 648 167 8 036 2 539 6 669 3 490 41 892 Nacka 37 137 2 754 2 926 18 897 2 026 9 583 6 924 80 247 Norrtälje 25 548 1 982 5 943 8 032 4 390 1 576 7 125 54 596 Nykvarn 5 607 211 543 150 1 148 129 566 8 354 Nynäshamn 11 422 1 428 1 096 2 881 4 659 1 131 2 031 24 648 Salem 8 200 1 337 116 1 383 61 3 103 134 14 334 Sigtuna 13 310 2 589 481 7 044 9 437 2 076 1 774 36 711
Småhus Flerbostadshus Kommun Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Sollentuna 31 382 4 017 194 9 022 13 646 207 887 59 355 Solna 1 323 305 1 29 230 8 986 9 370 11 360 60 575 Stockholm 117 690 9 445 87 248 068 199 383 77 143 119 222 771 038 Sundbyberg 2 436 139 0 6 926 18 847 3 129 2 539 34 016 Södertälje 23 121 6 169 1 698 8 897 21 532 12 479 6 657 80 553 tyresö 22 480 733 1 262 6 586 6 547 2 986 540 41 134 täby 39 378 1 225 131 14 684 192 4 636 348 60 594 Upplands Väsby 14 866 1 402 161 5 471 14 915 220 589 37 624 UpplandsBro 9 096 1 308 632 4 493 3 671 1 155 972 21 327 Vallentuna 15 698 2 774 890 5 915 498 95 1 527 27 397 Vaxholm 5 142 863 1 016 1 469 152 1 134 347 10 123 Värmdö 18 649 1 173 6 835 3 744 2 945 554 1 033 34 933 Österåker 24 071 2 645 2 969 2 757 2 315 1 766 813 37 336 Stockholms län 609 501 61 247 34 323 453 881 381 118 163 347 186 528 1 889 945 Småhus Flerbostadshus Stadsdelsnämnd Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Kista 1 784 1 869 0 11 177 9 647 1 041 4 673 30 191 rinkeby 29 65 0 0 9 173 2 225 3 582 15 074 Spångatensta 12 405 429 2 4 297 11 880 4 007 1 497 34 517 HässelbyVällingby 26 351 1 761 49 3 030 21 357 2 258 4 555 59 361 Bromma 22 967 1 149 8 12 335 12 000 3 720 8 295 60 474 Kungsholmen 849 32 5 32 219 3 678 5 855 12 035 54 673 Norrmalm 4 1 0 36 883 4 744 7 207 13 993 62 832 Östermalm 117 598 0 33 022 3 865 6 295 17 593 61 490 MariaGamla Stan 6 23 0 27 487 17 631 9 006 9 868 64 021 KatarinaSofia 8 110 0 22 018 7 487 7 123 9 124 45 870 EnskedeÅrsta 8 183 278 0 15 957 13 549 3 856 4 815 46 638 Skarpnäck 4 638 520 0 12 063 14 940 3 945 4 149 40 255 Farsta 9 790 1 808 7 6 924 20 207 3 973 3 300 46 009 Vantör 4 764 325 4 7 158 15 657 3 547 3 909 35 364 Älvsjö 12 453 105 10 2 289 5 849 489 748 21 943 Liljeholmen 1 182 23 0 11 874 11 370 2 718 4 656 31 823 Hägersten 6 603 318 0 7 211 4 564 4 852 6 182 29 730 Skärholmen 5 557 31 2 2 124 11 785 5 026 6 248 30 773 Stockholms stad 117 690 9 445 87 248 068 199 383 77 143 119 222 771 038
Tabell 7. Befolkning i Stockholms län 31.12.2005, procentuell fördelning efter hustyp/ upplåtelseform Småhus Flerbostadshus Sektor Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Stockholm Västerort 41,2 2,4 0,0 12,8 27,8 5,0 10,7 100,0 Stockholm Järvafältet 17,8 3,0 0,0 19,4 38,5 9,1 12,2 100,0 Nordväst 47,6 6,5 2,5 19,8 17,5 3,4 2,7 100,0 Solna Sundbyberg 4,0 0,5 0,0 38,2 29,4 13,2 14,7 100,0 Norr 44,5 6,0 0,6 16,1 28,4 1,9 2,4 100,0 Inre nordost 60,2 2,0 0,4 20,8 2,3 10,4 4,0 100,0 Yttre nordost 54,4 6,4 8,4 14,0 5,7 3,5 7,6 100,0 Norra innerstaden 0,5 0,3 0,0 56,6 7,2 10,8 24,5 100,0 Södra innerstaden 0,0 0,1 0,0 45,5 22,7 14,8 16,8 100,0 ost 48,4 3,4 8,5 19,7 4,3 8,8 6,9 100,0 Stockholm sydost 16,7 1,8 0,0 24,7 37,5 9,4 9,9 100,0 Sydost 45,9 4,5 3,5 16,6 10,9 9,4 9,2 100,0 Stockholm sydväst 21,7 0,4 0,0 21,2 30,8 11,0 15,0 100,0 Sydväst 40,3 5,7 1,8 13,3 24,8 9,7 4,3 100,0 Stockholms län 32,2 3,2 1,8 24,0 20,2 8,6 9,9 100,0 Småhus Flerbostadshus Kommun Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Botkyrka 36,1 4,9 1,1 16,8 34,9 4,0 2,3 100,0 Danderyd 66,7 2,4 0,6 16,1 1,2 8,0 4,9 100,0 Ekerö 67,3 6,3 8,1 2,6 8,9 1,2 5,6 100,0 Haninge 40,7 5,6 3,4 18,6 5,4 12,3 14,1 100,0 Huddinge 49,2 4,5 1,9 14,0 19,4 8,3 2,7 100,0 Järfälla 41,7 6,7 0,1 26,1 20,9 3,6 0,9 100,0 Lidingö 48,6 1,5 0,4 19,2 6,1 15,9 8,3 100,0 Nacka 46,3 3,4 3,6 23,5 2,5 11,9 8,6 100,0 Norrtälje 46,8 3,6 10,9 14,7 8,0 2,9 13,1 100,0 Nykvarn 67,1 2,5 6,5 1,8 13,7 1,5 6,8 100,0 Nynäshamn 46,3 5,8 4,4 11,7 18,9 4,6 8,2 100,0 Salem 57,2 9,3 0,8 9,6 0,4 21,6 0,9 100,0 Sigtuna 36,3 7,1 1,3 19,2 25,7 5,7 4,8 100,0 Sollentuna 52,9 6,8 0,3 15,2 23,0 0,3 1,5 100,0 Solna 2,2 0,5 0,0 48,3 14,8 15,5 18,8 100,0 Stockholm 15,3 1,2 0,0 32,2 25,9 10,0 15,5 100,0 Sundbyberg 7,2 0,4 0,0 20,4 55,4 9,2 7,5 100,0 Södertälje 28,7 7,7 2,1 11,0 26,7 15,5 8,3 100,0 tyresö 54,7 1,8 3,1 16,0 15,9 7,3 1,3 100,0
Småhus Flerbostadshus Kommun Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa täby 65,0 2,0 0,2 24,2 0,3 7,7 0,6 100,0 Upplands Väsby 39,5 3,7 0,4 14,5 39,6 0,6 1,6 100,0 UpplandsBro 42,7 6,1 3,0 21,1 17,2 5,4 4,6 100,0 Vallentuna 57,3 10,1 3,2 21,6 1,8 0,3 5,6 100,0 Vaxholm 50,8 8,5 10,0 14,5 1,5 11,2 3,4 100,0 Värmdö 53,4 3,4 19,6 10,7 8,4 1,6 3,0 100,0 Österåker 64,5 7,1 8,0 7,4 6,2 4,7 2,2 100,0 Stockholms län 32,2 3,2 1,8 24,0 20,2 8,6 9,9 100,0 Småhus Flerbostadshus Stadsdelsnämnd Enskild ägare Övriga Fritids-hus Bostads-rätt Allmän-nytta Svenska AB Övriga Summa Kista 5,9 6,2 0,0 37,0 32,0 3,4 15,5 100,0 rinkeby 0,2 0,4 0,0 0,0 60,9 14,8 23,8 100,0 Spångatensta 35,9 1,2 0,0 12,4 34,4 11,6 4,3 100,0 HässelbyVällingby 44,4 3,0 0,1 5,1 36,0 3,8 7,7 100,0 Bromma 38,0 1,9 0,0 20,4 19,8 6,2 13,7 100,0 Kungsholmen 1,6 0,1 0,0 58,9 6,7 10,7 22,0 100,0 Norrmalm 0,0 0,0 0,0 58,7 7,6 11,5 22,3 100,0 Östermalm 0,2 1,0 0,0 53,7 6,3 10,2 28,6 100,0 MariaGamla Stan 0,0 0,0 0,0 42,9 27,5 14,1 15,4 100,0 KatarinaSofia 0,0 0,2 0,0 48,0 16,3 15,5 19,9 100,0 EnskedeÅrsta 17,5 0,6 0,0 34,2 29,1 8,3 10,3 100,0 Skarpnäck 11,5 1,3 0,0 30,0 37,1 9,8 10,3 100,0 Farsta 21,3 3,9 0,0 15,0 43,9 8,6 7,2 100,0 Vantör 13,5 0,9 0,0 20,2 44,3 10,0 11,1 100,0 Älvsjö 56,8 0,5 0,0 10,4 26,7 2,2 3,4 100,0 Liljeholmen 3,7 0,1 0,0 37,3 35,7 8,5 14,6 100,0 Hägersten 22,2 1,1 0,0 24,3 15,4 16,3 20,8 100,0 Skärholmen 18,1 0,1 0,0 6,9 38,3 16,3 20,3 100,0 Stockholms stad 15,3 1,2 0,0 32,2 25,9 10,0 15,5 100,0
Figur 4. Det röda – de enskilt ägda småhusen – dominerar i ytterområ den, det blå – hyres lägen heterna – i centrum. Grönt – bostadsrätter na – är relativt jämnt fördelat i regionens ytterområden men dominerar i regionens centrala delar. På några håll, både halv centralt och perifert är det ljusblå – allmännyttan – rikligt representerat.
0 10 20 km • Cirklarnas a reor ä r p rop ortio nella m ot a nta let inv ån ar e i r espe ktive område 100000 150000 60000 Flerbostadshus Enskilt ägda Övriga småhus Fritidshus Bostadsrätt Hyresrätt, Allmännytta Hyresrätt, Svenska AB Övriga flerbostadshus Småhus Småhus
Cirklarnas areor är proportionella mot folkmängden i respektive område
