Olika leker lika : En kvalitativ studie kring kommunikation och samspel utifrån barns perspektiv

Olika leker lika

KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 HP PROGRAM: Förskollärarprogrammet FÖRFATTARE: Emelie Finbom, Natacha Häll HANDLEDARE: Git Blomberg

EXAMINATOR: Mikael Segolsson TERMIN:VT20

En kvalitativ studie kring kommunikation och

samspel utifrån barns perspektiv

Postadress

Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

Gatuadress Telefon Fax

Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

Examensarbete för förskollärare 15 hp Förskollärarprogrammet

Termin 6

SAMMANFATTNING

Emelie Finbom, Natacha Häll

Olika leker lika

- En kvalitativ studie kring kommunikation och samspel utifrån barns perspektiv

Differences plays equally

- A qualitative study on communication and interaction from children's perspectives

Antal sidor: 29

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor. För att få svar på studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar; Hur beskriver barnen deras sätt att kommunicera med varandra i lek? Hur beskriver barnen deras sätt att samspela med varandra i lek?

Studien har utgått från det socialpsykologiska perspektivet där vi har riktat in oss på begreppen socialt tänkande och socialt beteende, både i barnens beskrivningar och agerande under intervjuerna samt i analysen av videoobservationerna. Det är en kvalitativ studie där videoobservationer, barnintervjuer och video elicitation har tillämpats för att samla in studiens empiri. Resultatet visar att barn har olika och liknande beskrivningar på hur det går att samspela och kommunicera med varandra i lek oavsett kommunikativ förmåga.

Innehållsförteckning

2.4 Tidigare forskning om kommunikation och lek ... 3

2.5 Tidigare forskning om samspel och lek ... 4

2.6 Sammanfattning av bakgrund ... 5

3 Syfte & frågeställningar ... 6

4. Metod ... 7

4.1 Metodval ... 7

4.1.2 Videoobservationer & barnintervjuer ... 7

4.2 Urval ... 8

4.3 Genomförande ...10

4.4 Databearbetning och analys ...10

4.5 Tillförlitlighet ...11

4.6 Etiska aspekter ...12

4.6.1 Informations- och Samtyckeskravet ...12

4.6.2 Konfidentialitets- och Nyttjandekravet ...12

5 Resultat ... 13

5.1 Barnens beskrivningar om kommunikation...14

5.2 Barnens beskrivningar om samspel ...16

5.3 Sammanfattning ...19

6 Diskussion ... 20

6.1 Resultatdiskussion ...21

Barnens perspektiv på kommunikation ...21

Barnens perspektiv på samspel ...22

Diskussion av metodval ...23 För och nackdelar ...24 Erfarenheter från datainsamlingen ...25 6.3 Vidare forskning ...25 7 Referenslista ... 26 Bilagor Bilaga 1 - Intervjumall Bilaga 2 - Samtyckesblankett

1

1 Inledning

Hur beskriver barnen sitt sätt att samspela och kommunicera med varandra i lek utifrån sina olika kommunikativa förmågor? Vi har uppmärksammat att det saknas tidigare forskning kring kommunikation och samspel utifrån barns perspektiv.

Läroplanen för förskolan LPFÖ18 (Skolverket, 2018) fastslår att samspelet mellan barnen är en viktig del i barnens utveckling och lärande. Undervisningen ska baseras på att barnen lär sig såväl tillsammans, av varandra samt i samspelet mellan vuxna och barn (Skolverket, 2018). Vi har uppmärksammat att metodvalet i tidigare forskning har varit förskollärarintervjuer eller observationer av barn, men det saknas utifrån barns perspektiv. Barn lär sig av och tillsammans med varandra samt att vi vuxna lär oss av och tillsammans med barnen. Därav vill vi genom denna studie få fram barns perspektiv om hur de beskriver lek där de inte har samma kommunikativa förmåga. Skaremyr (2014) har i sin studie varit en deltagande observatör för att kunna få en förståelse för samt att kunna beskriva den kulturella gemenskapen på förskolan. Författaren använde även den metoden för att ta reda på vilka olika kommunikativa redskap barnen använde sig av i leken. I denna studie vill vi få fram barns perspektiv och låta dem beskriva hur de kommunicerar och samspelar med varandra i leken.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap och att det kan vara ett hjälpmedel till såväl yrkesverksamma förskollärare som till förskollärarstudenter om barns perspektiv på samspel och kommunikation.

2

2 Bakgrund

I detta kapitel redogörs för begreppsförklaring, förskolans styrdokument, den teoretiska utgångspunkten, tidigare forskning om kommunikation och lek samt tidigare forskning om samspel och lek. Studiens teoretiska utgångspunkt kommer att presenteras utifrån det socialpsykologiska perspektivet.

2.1 Begreppsförklaring

I denna studie fokuseras det på begreppet olika kommunikativa förmågor vilket innefattar barns olika förmågor att kommunicera med varandra, verbalt som ickeverbalt. Studiens fokus ligger inte på olika talande språk eller modersmål, fokuset ligger på barns olika sätt att kommunicera och samspela med varandra. Vidare i detta kapitel redovisas olika strategier, kommunikationssätt och kommunikationsmedel utifrån tidigare forskning.

2.2 Förskolans styrdokument

I förskolan inhämtar barn kunskap genom lek och socialt samspel (Skolverket, 2018) och varje barn har rätt till yttrandefrihet oberoende av tidigare bakgrund (Unicef Sverige, 2009). Varje barn i förskolan har rätt till att leka och rätt till att uttrycka sig på det sättet de känner sig bekväma med utifrån deras egna förmågor (Skolverket, 2018; Unicef Sverige, 2009). Skollagen (SFS 2010:800) stadgar att de barn med ett annat modersmål än svenska ska få möjligheter till att stärka både modersmålet och det svenska språket. Även Unicef Sverige (2009) fastställer att de barn som har annat modersmål än svenska ska aldrig tas ifrån sin rätt att få använda och uttrycka sig med hjälp av sitt modersmål. I läroplanen för förskolan LPFÖ18 (Skolverket, 2018) fastställs det att barn ska utifrån sina intressen och nyfikenheter ges förutsättningar till att använda olika kommunikationsmedel som ska stimuleras och främjas för deras språk- och kommunikationsutveckling. I förskolan ska det skapas möjligheter för varje barn att utveckla sin förmågor att kommunicera utifrån samspel, social gemenskap och via leken. Dessa möjligheter är betydelsefulla och stimulerande för varje barns utveckling och lärande (SFS 2010:800; Skolverket, 2018)

2.3 Teoretisk utgångspunkt

Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det socialpsykologiska perspektivet. Det socialpsykologiska perspektivet studerar relationerna och samspelet mellan individ och grupp (Nilsson, 1996). Socialpsykologin syftar även till att bidra med förståelse för hur människor agerar och uttrycker sig, både i samspel med andra och när de är ensamma (Nilsson, 2015). I denna studie studeras samspelet och kommunikationen mellan barn i en grupplek, hur de

3 samspelar och kommunicerar med varandra samt vilka strategier de använder sig av för att kommunicera. Nilsson (1996) menar att all form av socialt beteende består av hur vi agerar i samspel och i olika situationer. Socialpsykologin är främst intresserad av att utforska det direkta samspelet samt hur samspelet påverkas av det som sker och de som befinner sig runt omkring (Nilsson, 1996).

Socialpsykologin studeras i tre områden; socialt beteende, socialt tänkande samt sociala relationer. Inom området socialt beteende studeras människans beteende, tankar och känslor. Den har en biologisk utgångspunkt som ligger till grund för människans sociala beteende (Nilsson, 2015). Nilsson (1996) beskriver att socialt tänkande är en nivå av socialt beteende, som innefattar hur människor ser på sin sociala omgivning. Det är en vägledning för hur vi ska agera och förhålla oss i olika typer av sociala sammanhang. Det tredje området sociala relationer studerar vilka band som skapas i olika sammanhang mellan olika människor. Den studerar betydelsen för makt och inflytande i sociala sammanhang och relationer (Nilsson, 1996).

Studien fokuserar på två områden; socialt beteende och socialt tänkande, dessa två områden kommer att vara till hjälp vid studiens metod och analys för att besvara studiens frågeställningar. Detta kommer att diskuteras i diskussionsdelen. Socialt tänkande kommer att synliggöras i barnens beskrivningar av deras sätt att kommunicera och samspela i lek. Socialt beteende kommer att användas i analysen av videoobservationens empiri, hur agerade barnen i leken och under intervjuerna. Detta kommer vi att diskutera tillsammans med barnen under intervjun. Socialt tänkande kommer även att tillämpas i analysen av videoobservationen som intervjufrågorna sedan kommer utgå ifrån. Sammanfattningsvis kan socialpsykologin summeras som en social påverkan och den studerar tänkande, känslor, beteenden och relationer (Nilsson, 1996).

2.4 Tidigare forskning om kommunikation och lek

Lek är en stor och betydelsefull del av barnens lärande och utveckling (Engdahl, 2011). Barn är sociala deltagare där de påverkar varandra samt omgivningen i den gemensamma världen och det är förskolan som utformar sociala situationer för barns utveckling och lärande (Björk-Willén, Pramling & Simonsson, 2018; Engdahl, 2011). I alla tider har människans språk innefattat talspråk, kroppsspråk, gester samt blickar när de kommunicerar och samspelar med varandra (Kress, 1997). Idag benämns gester och blickar som ett multimodalt kommunikationsmedel, ett komplement till det verbala språket (Skaremyr, 2014). Människan

4 förstår, upplever och förmedlar känslor och tankar genom kroppen när vi använder multimodala kommunikationsverktyg (Alvestad, 2010). För att kommunicera med varandra använder barn både verbalt språk och kroppsspråk som komplement till varandra (Kultti, 2009).

Även Skaremyr (2014) menar att när barn kommunicerar med varandra sammanväver de olika typer av språk för att uttrycka sig. Författaren menar vidare att de olika uttryckssätten kompletterar varandra. Genom att fokusera på det som enbart sägs verbalt förloras förståelsen för vad interaktion och kommunikation är och kan vara (Engdahl, 2011). Den multimodala synen på språk innefattar mer än enbart verbalt eller ickeverbalt språk (Skaremyr, 2014). Redan i tidig ålder svarar barnet med multimodalkommunikation med hjälp av kroppsspråk och volymändringar eller rytm i rösten. De tar sedan med sig den multimodala kommunikationen när de börjar använda det verbala språket (Gustavsson & Mellgren, 2009). När barn blir äldre använder de sig av multimodal kommunikation i leken (Engdahl, 2011). De hittar även på sina egna språk och blandar olika språk som de känner till sedan innan, vilket möjliggör olika slags interaktioner (Skaremyr, 2014). Alvestad (2010) anser att det verbala språket inte nödvändigtvis är en dominerande kommunikationsform i barnens lek och att barnens samspel i lek ses som en del av deras sätt att kommunicera.

2.5 Tidigare forskning om samspel och lek

Samspel är en central del av barns kommunikation och genom leken kan de få möjlighet till att utveckla ett socialt och kommunikativt handlingssätt (Alvestad, 2010). Samspel är en ömsesidig interaktion där barn kommunicerar verbalt, med kroppsspråk och tonfall (Johansson, 2009). I Bygdeson-Larssons (2010) avhandling var metodvalet att observera och kartlägga barn för att skapa en uppfattning om hur barnen agerar och beter sig i sociala sammanhang. Engdahl (2011) menar att leken är en händelsefull och lärorik plats för att observera interaktionen mellan barn. Barn är sociala aktörer, de bidrar såväl till sitt eget som till andras lärande. Dock menar Klerfeldt och Haglund (2011) att observationer av barn i forskning leder till ett förgivettagande antagande om deras perspektiv. Barns perspektiv för deras villkor i samhället är en väsentlig del i forskning, det behöver framkomma ifrån barnen själva och inte från antaganden av vuxna (Källström Cater, 2015).

Till skillnad från Skaremyr (2014) benämner Björk-Willén (2006) gester och blickar som semimotoriska resurser. Björk-Willén anser att dessa inte är ett komplement till talet utan att det är en naturlig del av det sociala samspelet. Via samspelet kan de barn som har mer kunskap av det verbala språket stödja och hjälpa de barn med mindre kunskaper att nå upp till nästa nivå

5 i sin egen språkutveckling (Lindh, 2017). Kultti (2009) menar att möjligheterna till att bli delaktig i samspel beror på hur barnen ger respons till varandra. Kultti hävdar att responsen är mer betydelsefull för kommunikationen än barnens individuella språkfärdigheter.

Barn börjar göra sig förstådda med hjälp av att säga sitt namn eller visa olika föremål så att de kan påbörja ett samspel med andra barn (Cromdal, 2001). Lindh (2017) menar på att både barn och vuxna använder sig av olika sätt för att kommunicera, inte enbart det verbala språket. I lek tillägnar sig barn erfarenheter av samspel och det spelar ingen roll på vilket sätt de kommunicerar, de anpassar sitt kommunikationssätt till varandra och leken för att skapa ett samspel (Alvestad, 2010). Acevedo (2019) menar att när barn lyssnar till varandra i lek och reflekterar kring vad som har kommunicerats utvecklar de en kunskap om det sociala samspelet och andras sätt att kommunicera. Samspelet mellan barnen är avgörande för deras utveckling och lärande (Alvestad, 2010). Barnens lärande och utveckling uppstår i ett kollektivt möte (Engdahl, 2011).

2.6 Sammanfattning av bakgrund

Vi har uppmärksammat att metodvalet som tillämpats i tidigare forskning har varit videoobservationer, kartläggningar och observationer samt intervjuer med och tolkningar av förskollärare (Alvestad, 2010; Björk-Willén, 2006; Bygdeson-Larsson, 2010; Engdahl, 2011 & Skaremyr, 2014). Vi har uppmärksammat att det saknas kunskap och tidigare forskning om samspel och kommunikation utifrån barns perspektiv. Därav vill vi i vår studie forska och studera barns samspel och kommunikation utifrån barns perspektiv. Detta kommer utföras genom observationer av lek samt barnintervjuer.

6

3 Syfte & frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor.

1. Hur beskriver barnen deras sätt att kommunicera med varandra i lek? 2. Hur beskriver barnen deras sätt att samspela med varandra i lek?

7

4. Metod

I följande kapitel presenteras och motiveras val av metod, urval och genomförandet samt databearbetningen och analysprocessen. Därefter redovisas studiens tillförlitlighet samt vilka etiska ställningstaganden som gjorts.

4.1 Metodval

Vår studie utgår ifrån en kvalitativ metod vilket innebär att den insamlade empirin inte kan mätas. En kvalitativ studie kan ge svar på varför människor agerar som de gör och få fram deras tankar. Kvalitativ forskning bidrar med en förståelse och kommer in mer på djupet hos deltagarna och ämnet (Arhne & Svensson, 2015). Barnintervjuer som metod har tillämpats för att få en förståelse för barns sätt att samspela och kommunicera utifrån deras perspektiv. Den kvalitativa forskarrollen innebär att forskaren kommer relativt nära inpå miljön och de människor som studien handlar om (Arhne & Svensson, 2015). En kvalitativ forskningsprocess bidrar till en bredare kunskap och insamlade erfarenheter inom det aktuella forskningsämnet (Cwejman, 1990).

4.1.2 Videoobservationer & barnintervjuer

För att samla in studiens empiri valde vi att utföra barnintervjuer. Intervjufrågorna framkom från analyser av videoobservationer under specifika leksituationer. I analyserna studerade vi hur barnen valde att kommunicera och samspela med varandra i lek trots olika kommunikativa förmågor. Med hjälp av barnintervjuer som metod fick vi fram barns perspektiv i enlighet med syftet och studiens frågeställningar.

Videoobservationer och intervjuer kan sammankopplas och komplettera varandra som metodval (Eidevald, 2015). Videoobservation som metod gav oss möjlighet att studera empirin ett flertal gånger och med olika fokus för varje gång, vilket gav oss en annan närhet till barnens kommunikation och samspel (Eidevald, 2015). Under analysen av videoobservationen utgick vi från en mall (bilaga 3) med olika fokus som vi riktade blicken mot för att kunna hitta intervjufrågor som skulle svara på studiens frågeställningar.

Videoobservationerna var även underlag för en metod som Ruto-Korir och Lubbe-De Beer (2012) benämner som video elicitation. Vilket innebär att vi tillsammans med barnen pratade, frågade och diskuterade kring de olika sekvenserna ifrån videoempirin. Video elicitation används för att plocka ut delar ur empirin som videoklipp, teckningar eller bilder för att samtala och diskutera kring någonting som redan har hänt. I denna studie användes olika filmklipp ur empirin som ett diskussionsmaterial att använda under intervjuerna med barnen, för att kunna

8 återkalla en händelse och få fram barnens perspektiv på någonting de har varit med om (Ruto-Korir & Lubbe-De Beer, 2012).

Utöver intervjufrågorna som framställdes från analysen av videoempirin hade vi med oss en intervjumall (bilaga 1) med färdiga frågor för att inte missa något som behövdes för resultatet. Detta för att studiens frågeställningar skulle kunna besvaras i enlighet med syftet (Eriksson-Zetterquist & Arhne 2015). Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriptionerna analyserades för att hitta gemensamma teman i barnens beskrivningar om samspel och kommunikation i lek.

Med hjälp av denna studie ville vi få en större förståelse om barns perspektiv genom att intervjua dem. Barnintervjuer inom forskning kan bidra med en förståelse för en viss grupp av barn och den situationen (Källström Cater, 2015). Intervju som metod bidrar med kunskap om sociala förhållanden (Eriksson-Zetterquist & Arhne, 2015). Med hjälp av intervjuer som metod i denna studie beskrev barnen deras tankar och idéer kring samspel och kommunikation i lek trots olika kommunikativa förmågor (Eriksson-Zetterquist & Arhne, 2015).

Att intervjua barn är en komplicerad process. Det krävdes planering och diskussioner kring hur intervjuerna skulle utföras. Det krävdes också att vi som uppsatsförfattare hittade olika strategier för att de skulle ske på ett sätt så att de förstod (Källström Cater, 2015). Källström Cater menar vidare att första frågan är avgörande för hur resten av intervjun kommer att se ut. Hon rekommenderar att som forskare inleda intervjun med att be barnet om hjälp om dess tankar, erfarenheter och kunskaper samt berätta för barnet att det inte finns några svar som är rätt eller fel. Källström Cater (2015) menar att genom att forskaren är delaktig under intervjun och fokuserar på likheter mellan sig självt och barnet kommer detta förenkla intervjun. Att fokusera på att låta barnet få vara experten i ämnet kan hjälpa forskaren med svar (Källström Cater, 2015).

4.2 Urval

Studiens utfördes på en förskola och på en avdelning. Studien har utgått ifrån målstyrda urval som handlar om att inrikta sig på en specifik grupp för studien. Målstyrt urval består av att urvalet görs utifrån forskningens syfte och kriterier för att studiens forskningsfrågor ska kunna besvaras (Bryman, 2018).

Vi sökte efter flerspråkiga förskolor och hade specifika kriterier som skulle uppfyllas för att få delta i studien. Ett kriterium var att barnen på avdelningen skulle ha blandade kommunikativa

9 förmågor. Därav önskade vi att barnen vi observerade och intervjuade använde sig av olika språk eller kommunikationsmedel. Ytterligare ett kriterium var att det fanns möjlighet till tolk till de barn som använder sig av ett annat språk än svenska eller engelska.

Första kontakten med förskolan togs via e-postmeddelande till rektorn. Hen informerades om studiens syfte och metod. Den andra kontakten togs via telefon där det förklarades mer ingående vad studiens syfte är och hur genomförandet skulle gå till. Vi skickade kriterier för deltagande av studie samt samtyckesblanketten via epostmeddelande. Den tredje kontakten togs med aktuell förskollärare på den avdelning studien utfördes på. Tillsammans med hen bestämdes en dag och tid för studiens genomförande, det förklarades att icke inlämnade samtyckesblanketter såg vi som ett icke godkännande för deltagande av studien.

I tabellen nedan presenteras leksituation, antalet deltagande barn under videoobservationen och observationens längd.

Leksituation Antalet deltagande barn Videoobservationens längd

Fia med knuff (brädspel) 4 barn 6 minuter 52 sekunder

Vildkatten (brädspel) 3 barn 10 minuter och 36 sekunder

Legobygge 3 barn 3 minuter och 30 sekunder

I tabellen nedan presenteras antalet intervjuer, samtalens längd och antalet transkriberade sidor från varje inspelning.

Intervjuer Samtalets längd Antal transkriberade sidor

Intervju 1 - Isak 9 minuter och 9 sekunder 6 sidor Intervju 2 - Felix 9 minuter och 53 sekunder 7 sidor Intervju 3 - Otto 6 minuter och 16 sekunder 4 sidor Intervju 4 - Clara 9 minuter och 37 sekunder 6 sidor Intervju 5 - Ellen & Lisa 9 minuter och 34 sekunder 6 sidor

10

4.3 Genomförande

Dagen för datainsamlingen började med att lära känna barnen på avdelningen genom att vara tillsammans med dem i deras lek utan att spela in. Pedagogerna hade talat om innan att vi skulle komma och filma barnens lek, så alla barn var förberedda för studien. Sedan valdes det ut olika leksituationer där vi märkte att barnen samspelade och kommunicerade med varandra. Även om barnen var förberedda på att bli filmade valde vi ändå att fråga om det var okej för dem att de spelades in innan intervjuerna började. Detta för att få med barnens muntliga godkännande. Det spelades in tre olika leksituationer där totalt sju barn var deltagande, tre av barnen framkommer på två av videoobservationerna.

Direkt efter att empirin samlats in analyserades videoobservationerna. Utifrån dessa valde vi ut olika sekvenser för varje enskilt barn att diskutera om tillsammans med dem. Frågorna omformulerades och anpassades från intervjumallen till varje enskilt barn och situation. Vår studie utgår från det socialpsykologiska perspektivet där vi har haft fokus på socialt beteende för analysen av videomaterialet och socialt tänkande under intervjuerna. Nilsson (1996;2015) förklarar att socialpsykologin studerar hur människor tänker och känner samt hur människor agerar och uttrycker sig.

Vi intervjuade tre av de sju barnen ifrån videoobservationerna då två barn gick hem efter lunchen och två av dem ville inte delta under intervjuerna. Vi tog till oss det Källström Cater (2015) skriver om barnintervjuer att första frågan till barnen är avgörande och att till exempel be barnen om hjälp om deras tankar. När intervjuerna skulle utföras frågade vi barnen om de ville hjälpa oss med att svara på frågor, vilket resulterade i att tre barn som ej varit deltagande under videoobservationerna ville delta i intervjuer. Intervjuerna utfördes enskilt förutom en som utfördes med två barn samtidigt. Detta för att få fram barnens olika beskrivningar av samma leksituation och deras tankar kring samspel och kommunikation i lek.

Observationerna och intervjuerna spelades in med våra mobiltelefoner samt att vi kontrollerade innan intervjuerna att inspelningen fungerade. Inspelningen spelades in på två mobiltelefoner för att förhindra att någon intervju inte spelades in eller att det inte hördes ordentligt. All insamlade empiri fördes sedan över på USB-minnen.

4.4 Databearbetning och analys

Den insamlade empirin bestod av videoobservationer, ljudinspelningar samt transkriptioner. Videoobservationerna analyserades direkt efter inspelning för att kunna utforma så relevanta frågor för varje barn för att det skulle vara så färskt i deras minne som möjligt (Öberg, 2015).

11 Även för att händelserna skulle vara så färska som möjligt för oss och för att kunna välja ut delar ur materialet att titta på och diskutera tillsammans med barnen. Intervjuerna spelades in och barnen intervjuades enskilt med frågor från intervjumallen samt individuella frågor utifrån videomaterialet där vi också tillämpade metoden video elicitation. I intervjuerna valde vi att benämna begreppet kommunikation som prata eller inte prata och använda ord eller inte använda ord. Begreppet samspel benämnde vi som komma överens och bestämma, detta för att det skulle bli enkelt för barnen att förstå. I intervjuerna med barnen benämner de användandet av teckenspråk där vi tolkar att de egentligen menar tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat TAKK.

SPSM (2020) beskriver tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat TAKK, som en metod och ett stödjande kommunikationsmedel vid språkutveckling. Det används tillsammans med eller ersätter talet och är inte detsamma som teckenspråk men det har sin grund i teckenspråket (SPSM, 2020).

Vi har var och en transkriberat två respektive tre intervjuer var. Deltagarna i transkriptionerna har avidentifierats och tillämpats med fiktiva namn. Vi har medvetet transkriberat i talspråk för att synliggöra olika kommunikativa förmågor. Vi har läst varandras transkriptioner samt analyserat empirin var för sig och tillsammans. I analysen av transkriptionerna valde vi att analysera utefter begreppen kommunikation och samspel. Vi färglade de olika begreppen i olika färger för att kunna se barnens beskrivningar på kommunikation respektive samspel i empirin. Braun och Clarke (2006) menar att när vi analyserar empiri flyttar vi oss konstant fram och tillbaka mellan det vi analyserat och det som vi producerar. Vi har rört oss fram och tillbaka mellan transkriptionerna för att hitta liknande eller olika beskrivningar om kommunikation och samspel.

4.5 Tillförlitlighet

Inom forskning krävs en tillförlitlighet till att studiens resultat kan svara i enlighet med syftet. Metodvalen som används ska kunna visa på att det går att få ett svar på syftet (Vetenskapsrådet, 2017). Ett vanligt misstag inom forskning är att forskaren överdriver och förvränger resultatet för att kunna svara på syftet och vara först med ett forskningsresultat inom ett visst ämne, genom att undanhålla data och studien visar på felkällor (Vetenskapsrådet, 2017). Syftet med vår studie är att undersöka hur barnen i förskolan beskriver samspel och kommunikation i lek där de har olika kommunikativa förmågor. I enlighet med tillförlitlighet kan vi ej påverka empirin och resultatet då barnens tankar och beskrivningar ligger i fokus.

12

4.6 Etiska aspekter

I vår studie har vi utgått ifrån de fyra kvalitetskriterierna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002; 2017) som vi listar nedan.

4.6.1 Informations- och Samtyckeskravet

Informationskravet innebär att vi som forskare har en skyldighet att informera om forskningens syfte till deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie innefattade det barn, vårdnadshavare, pedagoger och rektor.

Vi hade en muntlig genomgång via telefon med förskolans rektor om studiens syfte och metod. Kriterier för deltagande av studien meddelades både muntligt och via e-postmeddelande. Vi utformade en informations och samtyckesblankett (bilaga 2) som vi skickade via e-post tillsammans med kriterierna. På den framkom det information om studiens syfte och metod samt att även om de har samtyckt till barnens deltagande hade både vårdnadshavare och barn rätt till att avbryta studien när de ville.

För observationer och intervjuer med barn under 15 år krävs vårdnadshavares underskrift och att om möjligt ska information och samtycke förklaras för barnen muntligt på ett sätt som de förstår (Vetenskapsrådet, 2002). Våra förhoppningar var att både vårdnadshavarna och pedagoger talade om detta med barnen innan studien utfördes, vilket pedagogerna hade gjort.

4.6.2 Konfidentialitets- och Nyttjandekravet

Vetenskapsrådet skriver: ” Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12).

Empirin som samlades in förvarades på ett säkert sätt på två USB-minnen för att förhindra från att det försvann (Vetenskapsrådet, 2002) och det förvarades tills arbetet var godkänt. Efter det så raderades all insamlad empiri som inte redogjordes i forskningens resultat och bilagor. De som kunde ta del av materialet var behöriga personer såsom handledare, examinator och deltagare i studien. Detta framkom i informations-och samtyckesblanketten. Det framkom även att allt material för studien användes i forskningssyfte.

Filmning av barn i forskningssyfte ska ske på ett respekt-och ansvarsfullt sätt (Vetenskapsrådet, 2002). Vårdnadshavare och barnen själva hade rätt till att avbryta sitt deltagande under studiens gång samt att de hade rätt till att begära radering av det material som barnet var en del av (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna i studien har avidentifierats, vilket innebär att det inte går

13 att koppla enskilda individer till studien. Vetenskapsrådet (2017) menar att avidentifiering innebär att kopplingen mellan forskningen och bestämda individer har eliminerats så att ingen kan med vissa uppgifter avslöja en individs identitet.

5 Resultat

I detta kapitel kommer studiens resultat att redovisas utifrån barnens beskrivningar av samspel och kommunikation i lek där de har olika kommunikativa förmågor. Resultatet delas upp i två rubriker. Under rubriken barnens beskrivningar om kommunikation redovisas resultatet från

14 frågeställningen 1 och under rubriken barnens beskrivningar om samspel redovisas resultatet från frågeställning 2. Under rubriken sammanfattning redogörs en sammanfattning av barnens perspektiv utifrån studiens syfte.

I resultatdiskussionen kommer vi att diskutera de två nivåer av det socialpsykologiska perspektivet som studien utgått från.

5.1 Barnens beskrivningar om kommunikation

I samtliga intervjuer hade barnen olika men även liknande beskrivningar på olika sätt att kommunicera med varandra trots deras olika kommunikativa förmågor. Några av barnen visste inte till en början några andra sätt att kommunicera på mer än att prata, men under intervjuernas gång kom vi in på deras olika sätt att kommunicera med oss. De använde sig av kroppsspråk vilket vi berättade för dem när de använde sig av det i våra samtal. Vilket ledde in dem på andra sätt att tänka om hur de kan kommunicera.

Intervju 1:

Student 1: men vi får inte prata med varandra. Hur ska vi kunna börja leka då? Isak: vi får hela tiden leka med spel

Student 2: ja! Oh du hade kunnat göra så som du gör nu, du sitter ju och visar med händerna.

Hade du kunnat använda händerna för att prata eller visa student 1 vad du vill göra?

Isak: (pekar på spelhyllan)

Student 2: ja du hade ju kunnat peka så ja Isak: (gör tummen upp)

Student 1: sådär kan man ju göra! Tummen upp! Isak: (nickar)

Student 2: vad betyder det då? Isak: like

Student 2: att du gillar det liksom? Isak: ja!

Intervju 2:

Student 2: men om hon.. om Amanda bara hade pratat rumänska åh ingen svenska hur hade

du gjort du för att säga nåt till henne så hon förstår

Felix: hmm…. Jag hade… PEKAT! Student 2: du hade fortsatt peka?

Felix: aaa! Åh bah… (vickar på fingret, pekar hit och dit, ljudar) Student 1: hade du gjort sånna ljud också?

Felix: man kan... hallå.. om ja skulle peka där på ipaden då skulle hon följt med mig

Till en början svarade Isak bara med korta ja eller ljud men efter en stund svarade han även med kroppen genom att peka eller göra tummen upp. Vi förde in Isak på ämnet genom att berätta för honom att han använde kroppen när han pratade med oss. Detta ledde till att hans svar på

15 frågorna ändrades till att det fanns andra sätt att kommunicera på så som att peka, göra tummen upp eller tummen ner.

Till en början var Felix enda svar till oss ”vet inte, har ingen aning”. En bit in i intervjun när vi låtit honom tänka efter kring ämnet så kom han på andra idéer om olika sätt att kommunicera. Under resten av intervjun fortsatte han att använda pekning som ett annat kommunikationssätt. Efter en stund tappade Felix fokus och började prata om sin hund, vi ledde över honom tillbaka till ämnet kommunikation med hjälp av hunden.

Intervju 2:

Student 2: men hur pratar du med hunden då? Felix: ehh. Jag kan.. jag kan prata med hunden Student 1: men kan hunden prata med dej? Felix: nej

Student 1: hur gör hunden då för att du ska först….

Felix: men jag ger jag honom ett ben men inte säger nåt då följer han med mej Student 1: jahaaa

Student 2: hur tror du att han fattar att han ska följa med dej då? Felix: då, då, då, då säger … då vet han att det e nåt gott i handen

Här beskrev Felix hur han kunde kommunicera med sin hund med hjälp av ett föremål. Vi diskuterade tillsammans med Felix om att använda saker för att förstå varandra utan att prata. Till en början kopplade han detta till andra djur och till slut till sina kompisar.

Vidare i barnens beskrivningar framkommer det ett flertal gånger användandet av teckenspråk i lek. När barnen säger teckenspråk så tolkar vi det som att de menar användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. Detta är något som barnen menar att de kan använda med varandra och tillsammans med de barn som har mindre förmågor i det svenska språket.

Intervju 4:

Student 2: men om du vill att Mohammed ska förstå något du säger, hur gör du då?

Clara: första gången vi träffades då tog, då testade vi med teckenspråk. Tror jag att vi gjorde.

Clara talade mycket för användandet av teckenspråk (TAKK) under nästintill hela intervjun där hon visade hur teckenspråk fungerar och hur hon har använt det tidigare, både på

förskolan och hemma.

16 att i lek där de inte talar samma språk kan de använda sig av teckenspråk eller föremål för att visa vad de vill säga.

Intervju 5:

Ellen: ehm man kan visa det på teckenspråk. Student 1: mmm!

Student 2: teckenspråk, hur gör man det då?

Ellen: eh man gör så (visar) och eh och man gör små bitar. Student 1: aha man formar händerna

Student 2: jaha! Hade man kunnat visa på något annat sätt? Ellen: man kunde tat en bit o visa

Under intervjuerna med Felix, Isak, Otto, Clara, Ellen och Lisa återkom samma sätt att kommunicera på utan att prata. De alla beskrev att använda teckenspråk, peka, använda kroppsspråket samt att visa föremål är bra sätt att kommunicera på.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barns beskrivningar av olika kommunikationsmedel är:

• TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) • Peka och använda händerna

• Använda sitt kroppsspråk • Använda föremål

• Använda ansiktsuttryck

5.2 Barnens beskrivningar om samspel

Under analysen av videoobservationen Vildkatten upptäckte vi en konflikt mellan Otto, Isak och Filip. Det som uppstod var att de bråkade om vem som vann brickan som kallas för svampen i transkriptionerna. Vi visade klipp ur videoobservationen för både Isak och Otto och frågade dem enskilt om hur de hade kunnat lösa denna konflikt tillsammans med hjälp av verbal kommunikation.

Intervju 1:

Student 2: om vi tittar den här filmen, kommer du ihåg det här med svampen? (Visar klipp) Isak: (tittar på filmen)

Student 2: du och Otto pratade om vem som vann svampen, så tog Filip den Isak: jag tog den före Otto

Student 2: ja, sen bestämde Filip att ingen skulle få den Isak: jaa

Student 2: och så tog han den tills sin egen hög Isak: ja

Student 2: hur tror du man hade kunnat göra för att komma överens? Student 1: så att det skulle bli rättvist

Isak: ja

17

Isak: Emh jag! Student 2: va du först? Isak: ja, jag

Intervju 3:

Student 2: kommer du ihåg de, med svampen Otto: jaaa

Student 2: ja.. vad hände då?

Otto: att.. ee Isak och ja bråkade om vem som fick den Student 2: aa va gjorde Filip då då?

Otto: han tog den å sen.. sen ville han inte lägga i den Student 2: ne, hur hade man kunnat lösa de då? Otto: att man ee, lägg… ta bort den (visar med handen) Student 2: mm

Otto: eller att man la ner den långt ner Student 2: mm

Otto: så fick ingen ta den

Vi såg i Ottos beskrivning om hur de skulle kunnat lösa konflikten om svampen och samspela med varandra. Otto beskrev hur de hade kunnat lösa konflikten genom att bestämma att ingen skulle få svampen. Han beskrev även att Filip skulle lagt tillbaka den i påsen med de andra brickorna och tagit en ny. Även fast Otto förklarade detta för oss i efterhand så var det inget som de tillämpade i samspel med varandra för att lösa konflikten. Isaks beskrivning på denna händelse tolkar vi det som att han inte anser att denna konflikt kunde lösas och att inget samspel kunde tillämpats.

Under intervjuerna diskuterade vi tillsammans med barnen om hur det går att samspela med varandra utan prata. Vi frågade barnen hur de skulle kunna bestämma en lek med sina kompisar utan att få använda ord.

Intervju 4:

Student 1: mm… om vi skulle spela någonting, men att man inte får säg nånting, hur skulle

man kunna göra det?.. om jag sitter här och så vill du spela med mig, fia tillexempel.

Clara: då säger man.. kan vi spela tack Student 1: men om man inte får säga nånting? Student 2: om man måste va tyst

Clara: då kan ju man då visa. Student 1: vad ska man visa?

Clara: typ som att om man spelar fia kan ju man visa först hur man gör på låtsas och sen kan

ju man göra det på riktigt.

Clara beskrev att samspelet innan och under lek kan ske med hjälp av att visa med händerna vilken lek eller vilket spel de ska spela. Under intervjun nämnde hon även användandet av figurer eller föremål för att visa på vad det är hon vill göra. När vi sedan bad Clara beskriva hur

18 en överenskommelse av lek kan ske utan verbal kommunikation beskrev hon att det går att komma överens genom att visa. Detta förklarade hon genom att peka, använda teckenspråk eller med hjälp av att visa föremål. Clara förklarade för oss att det går att förstå vad kompisen vill eller inte vill när hon visar ett föremål för hen. Kompisen kan svara genom att visa ett tecken, skaka på huvudet eller visa ett annat föremål med vad hen vill göra istället.

Intervju 4:

Student 2: om man ska bestämma något sånt utan o prata då? Säg att jag vill spela fia med

knuff, o du vill spela eller du vill bygga med lego. O så ska vi komma överens utan o prata? Hur kan man göra då?

Clara: visa.

Student 2: och hur bestämmer man då, kan man liksom visa på nått sätt vilken man ska göra

först?

Clara: då kan ju man ibland göra så och då gör man så och då kan ju man peka på det, då så

går ju man till det och spelar o sen så gör ju man det andra sen

Student 2: ja att man kan visa liksom, putta fram, att först gör vi det och sen gör vi det. Clara: ja så att om jag säger det att jag vill göra lego o så tar den andra nej (visar tecken) kan

man visa den att vi kan göra det istället då så gör vi det o sen leker lego.

Under intervjun med Otto ställde vi frågan hur han och kompisar kan komma överens om en lek utan att få prata med varandra. Han beskrev att ett alternativ är att hålla fram två olika spel eller leksaker. Kompisen kan då få möjlighet att välja vad den vill leka med genom att peka eller ta till sig spelet eller leksaken. När Otto fick frågan om hur han skulle samspela fram en gemensam lek med en kompis med hjälp av verbal kommunikation beskrev han att de går att göra en lek först och den andra leken sen. Han beskrev även att de går att slå ihop två lekar till en större lek för att alla ska bli glada och nöjda samt komma överens.

Intervju 3:

Student 2: ahaa.. om man pratar med varandra då. Om man ska bestämma nånting och

komma överens. Hur kommer man överens med varandra då?

Otto: att man kan göra en sak först, sen göra.. den Student 1: ahaa

Student 2: ja de va ju smart, att man…

Otto: eller så kan man sätta ihop lekarna så de blir.. de blir stor lek

I intervjun med Ellen och Lisa diskuterade vi samspel i lek och vi frågade dem hur de kan komma överens med varandra om de vill göra olika saker. Ellen beskrev att de kan prata med varandra om vad de ska göra. Hon beskrev även att det går att göra det ena först och det andra sen för att kunna komma överens och göra alla glada.

19

Student 2: ja, säg att Lisa och Ellen, du vill bygga med lego, o Lisa vill måla, hur hade ni

gjort för att komma överens?

Ellen: eh man kunde, man kanske kan prata med varandra och så tänker man om man vill

måla eller göra nått annat

Student 2: ja, hur hade ni kommit överens då? Om Lisa verkligen vill måla och du vill

verkligen bygga med lego, hur hade ni gjort för att ni verkligen skulle bli glada så att ingen skulle bli ledsen?

Ellen: eh vi skulle, eh. Man kan ju göra det den andra vill först så kan man gå till det andra

sen

När vi sedan frågade hur de skulle kunna spela spel och samspela med varandra utan att använda verbal kommunikation nämnde och pekade Ellen på namnskyltar som sitter på väggen bredvid oss. Vi frågade hur de skulle kunna bestämma vem som ska börja eller vems tur det är när de spelar fia med knuff.

Intervju 5:

Ellen: men om man spelar det där då kanske man kan ta sitt namn där och visa vem som ska

börja (pekar på namnskyltar).

Student 2: ja

Student 1: namnskyltar Student 2: det var ju smart Student 1: ja

Ellen: man tar sin namn Student 2: så visar man liksom

Här visade Ellen att med hjälp av föremål i sin omgivning kan förenkla samspelet med varandra i lek. Äldre barn kan ha möjlighet att förstå namnskyltar med sina egna namn på, vilket kan förenkla ett samspel i lek med icke verbal kommunikation.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barns beskrivningar av olika sätt att samspela är: • Slå ihop lekar och aktiviteter

• Alla ska vara nöjda och glada • Komma överens

• Ingen ska vara ledsen

• Lösa konflikter genom att tillexempel börja om ett spel

5.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen beskrev sitt användande av multimodal kommunikation i olika former, exempelvis TAKK som barnen benämner som teckenspråk. De beskrev att med hjälp av att peka, nicka, använda föremål, sina händer och saker i sin omgivning kan de förstå och göra sig förstådda med sina kompisar oavsett sina olika kommunikativa förmågor. Det framkom i barnens beskrivningar att de har en förståelse för och kunskap om hur

20 de samspelar och hur de kan samspela med varandra i lek. Även fast de inte tillämpade sina idéer i videoobservationerna så beskrev barnen hur de hade kunnat göra istället efter att de fick titta på videoinspelningarna.

6 Diskussion

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor. Studiens diskussionsdel utgår från frågeställningarna; Hur beskriver barnen deras sätt att kommunicera med varandra i lek? Hur beskriver barnen deras sätt att samspela med varandra i lek?

I resultatdiskussionen ställs studiens resultat i förhållande tidigare forskning och övrig litteratur. Vi kommer även i resultatdiskussionen att diskutera de två nivåer av det socialpsykologiska perspektivet; socialt beteende och socialt tänkande som studien utgått från. Därefter presenteras

21 metoddiskussionen där vi tar upp för-och nackdelar samt erfarenheter från datainsamlingen. I metoddiskussionen tar vi även upp de två nivåer av det socialpsykologiska perspektivet som studien utgått från i förhållande till metoden. Därefter redovisar vi vidare forskning av ämnet.

6.1 Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen presenteras i två rubriker; Barnens perspektiv på kommunikation och Barnens perspektiv på samspel som är kopplade till studiens frågeställningar.

Barnens perspektiv på kommunikation

I resultatet har vi uppmärksammat att barnens perspektiv på kommunikation är att tala, peka samt använda sig av TAKK, föremål, miner och kroppsspråk. Kress (1997) förklarar att människans språk alltid har innefattat tal, kroppsspråk och gester. Vi ser fortfarande att detta finns kvar genom våra observationer och intervjuer samt i studiens resultat. Under intervjuerna med barnen har vi tagit i beaktande nivån socialt beteende. Vi har uppmärksammat deras olika sätt att kommunicera med oss och med varandra. Vi har uppmärksammat och lyft deras kroppsspråk samt gester och diskuterat detta tillsammans med dem under intervjuerna för att på så sätt få fram deras perspektiv på multimodal kommunikation. Skaremyr (2014) menar att multimodala kommunikationsmedel ses som ett komplement till talet. Under intervjuerna anpassade vi vårt tal-och kroppsspråk utefter barnens förmågor och beskrivningar. Exempelvis i intervjun med Isak fick vi använda oss extra mycket av kroppsspråk och miner som komplement till talet för att han skulle förstå vad vi menade. Isak i sin tur använde sig ofta av sitt kroppsspråk och sina händer för att tydliggöra sina beskrivningar av kommunikation och samspel. Redan under intervjun med Isak uppmärksammade vi att de har olika sätt att kommunicera. Det uppmärksammades också att de andra barnen både i observationerna samt under intervjuerna också använde sig av multimodal kommunikation. Vi själva använda oss mycket av vårt kroppsspråk även fast barnen förstod vad vi menade kompletterade vi vårt tal med att gestikulera, miner och peka. Vi ser att detta är en naturlig del av barnens sätt att kommunicera men även ett naturligt sätt för oss som vuxna att kommunicera med barnen och varandra.

Skolverket (2018) och Unicef Sverige (2009) fastslår att varje barn har rätt att få kommunicera utifrån sina egna förmågor och genom det sätt de känner sig bekväma med. Vi uppmärksammade att Isak var mest bekväm med att förklara och beskriva med hjälp av sina händer och sitt kroppsspråk. Öberg (2015) förklarar att det är betydelsefullt att utforma frågor som är relevanta för barnen. I intervjun med Felix kopplade vi hans sätt att kommunicera med

22 sin hund till hur han skulle kunna använda liknande sätt för att kommunicera med sina kompisar. Detta var för att få fram hans perspektiv på kommunikation med hjälp av hans tidigare erfarenheter.

Vi uppmärksammade att barnen under spelen och lekarna använde sig av multimodala kommunikationsmedel omedvetet. Barnen kunde först inte beskriva dessa utan det var något som de upptäckte när de fick se sig själva i empirin från videoobservationerna. Därefter kunde de ge oss andra förslag på hur de kan kommunicera med varandra på andra sätt än med verbal kommunikation. Utifrån nivån socialt tänkande beskriver barnen flera olika sätt att kommunicera på och i resultatet framkommer det att barnen har likande perspektiv på hur de kan kommunicera med varandra i lek oavsett kommunikativ förmåga. Resultatet visar också att detta är inget som de tänker på utan att det är något som faller sig in naturligt för dem.

Barnens perspektiv på samspel

I resultatet har vi uppmärksammat att barnen har liknande perspektiv på vad samspel är och hur samspel kan utföras. Utifrån nivån socialt beteende uppmärksammade vi att barnen tillämpade en viss typ samspel i leken, men efter att ha tittat på videoobservationerna kunde de beskriva andra perspektiv på vad samspel är och kan vara. Till exempel i konflikten under spelet Vildkatten använde de sig av en viss typ av samspel som de inte kunde beskriva till en början. Men efter att de fått titta på filmklipp ur videoobservationen kom de med förslag på hur de hade kunnat göra istället för att samspela och lösa konflikten.

Ellen och Lisa beskriver att föremål och namnskyltar kan vara till hjälp i samspel till exempel för att bestämma en lek och vems tur det är i ett spel. Cromdal (2001) förklarar att barn gör sig förstådda med hjälp av föremål och sina namn för att kunna inleda ett samspel med andra barn. Även Alvestad (2010) menar att det spelar ingen roll hur barnen kommunicerar med varandra i leken, de anpassar sättet att kommunicera och samspela efter situationen och omgivningen. I resultatet framkommer det att barnen anser det viktigt att alla ska få sin vilja igenom och få vara delaktiga i samspelet innan och under lek oavsett kommunikativ förmåga. Barnen beskriver att detta går genom att visa ett spel eller leksak och sedan tolka den andres kroppsspråk för att förstå vad den menar. Alvestad (2010) betonar att människan kan med hjälp av multimodal kommunikation förstå, förmedla och uppleva varandras tankar och känslor.

Utifrån nivån socialt tänkande är barnens perspektiv på samspel att alla ska vara glada, nöjda och få sin vilja igenom i lek. Detta är ett återkommande ämne som framkommer på olika sätt i barnens beskrivningar. Deras perspektiv på samspel innefattar att göra först det ena sedan de

23 andra eller slå ihop flera lekar till en. De beskriver även att detta går att göra utan att använda verbal kommunikation genom att visa olika leksaker eller föremål och med hjälp av kroppsspråket och miner komma överens om hur samspelet ska gå till. Acevedo (2019) förklarar att barn utvecklar en kunskap om samspel genom att lyssna till varandra i lek och reflekterar kring detta. Genom studiens resultat ser vi att barnen har liknande perspektiv, förståelse och kunskap om samspel i lek oavsett kommunikativ förmåga eller hjälpmedel. Utifrån barnens beskrivningar så märks det att samspel är en naturlig del i deras vardag och de kan beskriva hur samspel kan gå till oavsett vem eller vad de ska leka och oavsett deras olika kommunikativa förmågor.

Våra frågeställningar ligger nära varandra då kommunikation och samspel oftast hör ihop. Vi ser skillnader i våra två frågeställningar då vi vill få fram barns beskrivningar på kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor. När det finns olika sätt att kommunicera anser vi att det även finns olika sätt att samspela på därav har vi valt att dela upp kommunikation och samspel i två frågeställningar.

6.2 Metoddiskussion

I detta avsnitt redovisas först en diskussion av studiens metodval, därefter diskuteras metodens för- och nackdelar och till sist erfarenheter från datainsamlingen.

Diskussion av metodval

Barnintervjuer som metod har varit givande för vår undersökning för att få fram barns perspektiv av kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor. I tidigare forskning har vi uppmärksammat att metodval för att få fram barns perspektiv har varit observationer av barn eller intervjuer med förskollärare (Alvestad, 2010; Björk-Willén, 2006; Bygdeson-Larsson, 2010; Engdahl, 2011 & Skaremyr, 2014). I denna studie lyfts barns perspektiv från barnen själva och därav var barnintervjuer en självklar metod för studien. Metoden video elicitation har varit till stor hjälp för barnen och för oss som studentforskare. Med hjälp av den metoden har vi kunnat visa barnen vilken situation vi har syftat på och givit dem en återkoppling på något som de varit med om. Metoden har även varit till hjälp för att kunna besvara studiens frågeställningar. Med hjälp av metoden har vi tillsammans med barnen kunnat diskutera om kommunikation och samspel samt att de har delgett sina beskrivningar om ämnena. Detta har lett till att vi har fått en kunskap om deras perspektiv kring kommunikation och samspel.

24 När vi anlände till förskolan dagen för datainsamlingen fick vi reda på att de två barn utan några kunskaper i det svenska språket samt modersmålsstöds pedagogen var sjuka. Det fanns barn som inte var deltagande under videoobservationerna men som ville delta under intervjuerna vi säkerställde att deras vårdnadshavare hade skrivit under samtyckesblanketten innan de deltog i intervjuerna. Detta ledde till att vi fick omformulera intervjufrågorna och anpassa dessa så att de barn som ville delge sina beskrivningar om samspel och kommunikation kunde delta. Detta har vi inte sett som ett hinder för resultatet då vi ville få fram barnens perspektiv oavsett kommunikativ förmåga. Vi insåg under studiens gång att språk inte hade någon betydelse för studien. Det som blev ett litet hinder var intervjun med Isak, som hade mindre kunskaper i det svenska språket och en modersmålsstödpedagog hade underlättat under intervjun. Vi fick istället anpassa oss efter Isaks förmåga samt situationen och använde oss av kroppsspråk som en förstärkning till talet. Kultti (2009) förklarar för att kunna förstå varandra använder både barn och vuxna tal-och kroppsspråk som komplement till varandra.

För att kunna samla in mer empiri och från flera barn hade vi kunnat åka tillbaka ännu en dag. Men med tanke på tidsbrist samt rådande restriktioner i landet angående Covid-19 ansåg vi inte detta som nödvändigt. Vi ansåg det inte heller nödvändigt för denna studie att utföras på fler förskolor än en och inte att det behövdes mer empiri då studien utgått ifrån en kvalitativ metod, som fokuserar på att komma in djupare på ett ämne och deltagarna i studien. Det är även svårt att på denna korta tid fånga alla barns perspektiv. I denna studie lyfter vi fram några barns perspektiv och vi hoppas på att fler forskare väljer att lyfta flera barns perspektiv på detta ämne.

För och nackdelar

Vi fick avslag på att utföra studien på första förskolan vi hade kontakt med. Alla förskolor i hela den kommunen tog inte emot studenter på grund av Covid-19. Detta blev problematiskt för oss till en början då vi fick hitta en ny förskola i en ny kommun men vi anser inte att det har påverkat vare sig metoden eller resultatet.

Vi valde att utföra studien på en förskola där ingen av oss har en koppling till barnen. En nackdel med detta var att barnen inte skulle våga öppna upp sig eller vilja delta då vi är främmande människor för dem. Samtidigt ser vi även det som en fördel då barn ibland väljer att svara på frågor så som de tror att pedagogen vill att de ska svara. I vissa fall leder vuxna in barnen att svara på ett visst sätt. Vi ledde barnen in i frågorna och ämnena genom metoden video elicitation eller att ta tillvara på det de pratade om när de tappade sitt fokus, för att de skulle kunna koppla sina tankar och beskrivningar till sina erfarenheter och händelser de varit med om. Detta för att

25 barnen skulle få en större inblick kring ämnena kommunikation och samspel och kunna beskriva olika perspektiv på dessa.

Då vi utförde studien på en förskola där vi inte kände barnen valde vi att under första två timmarna vara tillsammans med barnen i deras lekar och skapa en slags relation och förtroende till dem innan vi utförde studien. Under intervjuerna märktes det av på barnen vem av oss studenter varje barn var mest bekväm med. De barn som Emelie hade varit mest med under de två timmarna var mer bekväma med att svara på frågor från henne och diskutera videoklippen tillsammans med henne. De barn som Natacha umgicks med de första timmarna var mer bekväma med henne under intervjun. Detta ser vi som stor fördel för studiens genomförande och resultat, dock funderar vi på om empirin hade varit mer fyllig då barnen kanske hade svarat till oss både om vi både hade umgåtts lika mycket med alla barn och gjort alla barnen.

Erfarenheter från datainsamlingen

De erfarenheter som vi fått av att utföra barnintervjuer är att de inte pågår så länge eftersom barnen lätt tappar fokuset efter en stund. Vi har fått omarbeta djupare frågor till mer enkla och konkreta som samtidigt skulle hjälpa oss att besvara studiens frågeställningar. Vi har fått en förståelse för att det hade underlättat för studiens genomförande om vi hade utfört studien på en förskola där vi kände barnen sen innan. På grund av rådande restriktioner angående Covid-19 fick vi göra det bästa av situationen och umgås med barnen under några timmar innan, vilket vi ändå ansåg fungerade för denna studie.

I intervjuerna hade vissa av barnen svårt att förstå när vi förklarade en situation men efter att ha tittat på ett filmklipp så kunde de förklara och sedan diskutera händelsen tillsammans med oss. Detta öppnade också upp för andra situationer och sätt att kommunicera och samspela. Att skapa en diskussion tillsammans med barnen utan videomaterialet hade varit svårare. Genom att visa klipp för barnen och sedan diskutera kring det gjorde att barnen kunde återkoppla till händelsen de tidigare var med om.

Vi anser att video elicitation som metod kan vara hjälpsamt på andra sätt, tillexempel att diskutera förskollärares agerande mot varandra eller mot barn i olika situationer. Med hjälp av detta kan det uppstå en slags självreflektion.

6.3 Vidare forskning

Resultatet av denna studie har givit oss en större kunskap om barnens perspektiv på kommunikation och samspel. Vi anser att detta kan tillämpas i praktiken genom att förskolor använder sig av metoden och tillämpar barnens tankar i dagliga aktiviteter på förskolan. Ett

26 exempel på detta är att pedagoger utför intervjuer med barnen i deras barngrupp och sedan tillämpar barnens tankar i lekar och spel. Barnen får först diskutera sina idéer och sedan uppleva dem.

Inför vidare forskning kring detta ämne anser vi att det behövs mer från barns perspektiv. Att studien genomförs under en längre tid, på fler förskolor samt med barn som har flera olika kommunikativa förmågor. Detta för att synliggöra eventuella förändringar i barnens agerande och deras tankar kring kommunikation och samspel. Vad händer när barnen får uppleva sina tankar i praktiken? Och vad händer med tankarna efter det praktiska? Får de nya idéer eller tänker de om deras första perspektiv på kommunikation och samspel? Vi hoppas att fler forskare tar till sig barnintervjuer som metod för att lyfta barns perspektiv ytterligare i dessa ämnen samt andra ämnen som rör barnen och deras vardag.

7 Referenslista

Acevedo, M. (2019). Young children playing their way into intercultural understanding. Journal of Early Childhood Literacy. VOL. 19(3), s.375–398. https://journals-

sagepub-com.proxy.library.ju.se/doi/pdf/10.1177/1468798417727134?fbclid=IwAR1tQQ 8Ugm34XhA4zQURjwgDiXQEUuo-LgejnbvCKMWs2Lwg5XxWsuAjsXM

27 Alvestad, T. (2010). Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i

produktive forhandlinger. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet]. GUPEA https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22228/1/gupea_2077_22228_1.pdf Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne. &

P. Svensson. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 9–11). Liber. Björk-Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk: socialt samspel i flerspråkig

förskola. (upplaga 1.). [Avhandling, Linköpings universitet].

Björk-Willén, P., Pramling, N. & Simonsson, M. (2018). Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel. Norsk senter for barneforskning. NR 3–4, S. 39-57. https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/article/view/2896 Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology. VOL 3(2). S. 77-101.

https://core.ac.uk/download/pdf/1347976.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Liber.

Bygdeson-Larsson, K. (2010). “Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt” Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan, med hjälp av Pedagogisk processreflektion. [Doktorsavhandling Umeå Universitet]. DIVA.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:355673/FULLTEXT02.pdf Cromdal, J. (2001). Can I be with?: Negotiating play entry in a bilingual school. Journal of

Pragmatics. VOL. 33(4), s. 515–543. https://www-sciencedirect-com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0378216699001319

Cwejman, S. (1990). Kvalitativa metoder i ungdomsforskningen. I: J. Fornäs, U. Boëthius, & S. Cwejman (Red.), Metodfrågor i ungdomskulturforskningen (s. 57– 70). Symposion Bokförlag & Tryckeri AB

Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne. & P. Svensson. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 114–127). Liber.

Engdahl, I. (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool. [Avhandling, Stockholms Universitet]. DIVA.

28 Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne. & P. Svensson.

(red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). Liber.

Gustafsson, K & Mellgren, E. (2009). Språk och kommunikation. I E. Johansson., I. Pramling Samuelsson. & S. Sheridan. (red.). Barns tidiga lärande - En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. (s. 151–184). Göteborgs universitet. Johansson, E. (2009). Barns samspel. I E. Johansson., I. Pramling Samuelsson. & S. Sheridan.

(red.). Barns tidiga lärande - En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. (s. 185–214). Göteborgs universitet.

Johansson, E., Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S. (red.). (2009) Barns tidiga lärande - En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborgs

universitet. GUEPA.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_1.pdf Kress, G.R. (1997). Before writing: rethinking the paths to literacy. London: Routledge. Kultti, A. (2009). Tidig flerspråkighet i förskolan. I E. Johansson., I. Pramling Samuelsson. &

S. Sheridan. (red.). Barns tidiga lärande - En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. (s.215–238). Göteborgs universitet.

Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I G. Ahrne. & P. Svensson. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 68–80). Liber.

Lindh, Y. (2017). Barn och konst - samtal, kommunikation och demokrati. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning. VOL. 15(2), S.1–18.

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1773/1949?fbclid=IwAR3M7 YNWcw4jNY2Yk3BlQRIhy5hxpUdgQ0ONFqgR8zaLglvltW34yr90zj0

Nilsson, B. (1996). Socialpsykologi: utveckling och perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: teorier och tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Ruto-Korir, R. & Lubbe-De Beer, C. (2012). The potential for using visual elicitation in

understanding preschool teachers’ beliefs of appropriate educational practices. South African Journal of Education. VOL. 32(4), S.393-405.

29 SFS 2010:800. Skollag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. [Licentiatuppsats, Karlstads Universitet] DIVA. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.

SPSM (2020). Tecken som AKK. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 8 juni 2020

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och- kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och-kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 8 april 2020, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 8 april 2020, från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf

Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s.55–67). Liber.

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjumall

1. Förstod du vad (...) sa här? (video elicitation)

2. Hur gör du för att (...) ska förstå dig när ni leker? (koppla till det vi sett) a. Hur kommer det sig att du gör på det sättet?

30

Missivbrev – Informerat samtycke

Emelie Finbom & Natacha Häll genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik.

Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka det som de äldre barnen i förskolan berättar om samspel och kommunikation i lek där de inte förstår varandra verbalt.

Emelie Finbom & Natacha Häll genomför denna studie i syfte att:

(a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet;

(b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning;

(c) och fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid

3. Tycker du det är lätt att förstå̊ (...) när ni leker a. Varför tycker du så?

4. Hur tror du att (...) gör för att du ska förstå̊ vad han/hon vill säga? a. Förstår du när (...) gör så?

5. Vilket är det bästa sättet att prata med varandra utan att använda ord? 6. Hur pratar ni med varandra när ni leker? (video elicitation)

31

Bilaga 3 – Analysmall för videoobservation

1. Speciella händelser som vi får funderingar kring 2. Barnens agerande i kommunikationen

3. Barnens agerande i leken

32 5. Barnens sätt att göra sig förstådda

6. Barnens sätt att förstå̊