Examensarbete
UV 6030 Examensarbete för förskollärare 15hp
Digitalitet i förskolan
En textanalytisk studie om digitalitet i Skolverkets texter
om förskoleverksamhet
Examensarbete 15hp
Halmstad 2020-11-23
Högskolan i Halmstad
Akademin för lärande, humaniora och samhälle UV 6030 Examensarbete för förskollärare 15hp Vårterminen 2020
Förskollärarutbildningen
Digitalitet i förskolan
En textanalytisk studie om digitalitet i Skolverkets texter om
förskoleverksamhet
Casper Carlsson
Examensarbete för förskollärare 15hp
Handledare: Marie-Helene Zimmerman Nilsson Examinator: Jonnie Eriksson
Abstract
Diskussionen kring implementeringen av digitala verktyg i förskolan har blivit mer aktiv sedan läroplanen reviderades 2018, då blev det ett krav att digitala verktyg skall vara en del av undervisningen i förskolan. Denna studie handlar om att analysera vad Skolverket har skrivit om hur undervisningen ska gå till i relation till digitala verktyg i förskolan. Analysen utgår från Lpfö18 och andra relevanta skrifter av Skolverket. Studiens resultat påvisar att det går att tolka att Skolverket menar på att det digitalas implementering i skolväsendet är en självklarhet men att det är osäkert hur exakt undervisningen ska gå till. Det digitala ska finnas både som innehåll samt som metod, vilket leder till att pedagogerna på förskolan behöver inneha en viss kompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt och planerat sätt för att uppnå den goda kvalitén som förskoleverksamheten ska inneha.
Förord
Jag vill börja med att tacka min kära sambo för all stöttning under arbetets gång men även under studietiden som helhet. Jag vill även tacka Halmstad Högskola och den kvalité på utbildning som jag har fått ta del av, samt alla lärare som har tagit sig an vår klass och stöttat oss kontinuerligt i årens gång och ett särskilt tack till min handledare Marie-Helene för stöttningen i detta arbete. Jag vill tacka alla handledare som jag har haft under mina
praktiktillfällen och resterande personal som har funnits på plats som har pushat mig till att fortsätta att bli en bra förskollärare. Sist men inte minst alla vänner och min familj för den kontinuerliga stöttningen och mina studiekamrater för all hjälp och roliga stunder.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
3. Syfte & Forskningsfråga ... 2
4. Tidigare forskning ... 2
4.1 Digitala verktyg i förskoleverksamhet ... 2
4.2 Digital Natives ... 3
4.3 Användande av digitala verktyg ... 4
5. Teoretiska utgångspunkter... 5
5.1 Socialkonstruktionism ... 5
5.2 Diskursanalys som metod ... 6
6. Analysbegrepp ... 7
7. Metod ... 8
7.1 Metoddiskussion ... 8
7.2 Etiska överväganden... 9
8. Analys och Resultat ... 9
8.1 Konstruktionen av digitalitet i läroplanen ... 9
8.2 Konstruktionen av digitalitet i Skolverkets texter ... 12
9. Diskussion ... 14 10. Slutsats ... 15 11. Vidare forskning ... 16 12. Pedagogiska implikationer ... 17 13. Referenser ... 18 Bilaga ... 21
1. Inledning
Implementeringen av digitala verktyg i förskolan har diskuterats i hög grad de senaste åren och nu när det har blivit en obligatorisk del i Lpfö18 är denna studie mer relevant än någonsin tidigare. Det har funnits en oro gällande implementeringen av att använda digitala verktyg i förskolan, en oro som berör hur användandet kommer att ske och vad detta kan ha för konsekvenser på barnens utveckling. En av förskolans många mål är att förbereda barnen inför den morgondagen som inte än är fastställd och vad som kommer krävas av
världsmedborgarna vid det tillfället. Därför inriktas förskoleverksamheten mer till att
implementera digitala verktyg än tidigare då samhällets utveckling innehåller mycket digitala verktyg så som i arbete men även på andra plan. Men digital som begrepp kan vara svårt att förstå då det kan tolkas annorlunda utifrån hur abstrakt användandet kan se ut. Detta
examensarbete handlar om hur det digitala konstrueras i Skolverkets texter om digitalitet.
2. Bakgrund
Förskolans läroplan reviderades 2018 och en stor del av revideringen handlade om tillägg av digitala mål. Anledningen till att det har tillkommit digitala mål i läroplanen är genom regeringens beslut 2017 om att det ska finnas en nationell digitaliseringsstrategi (Skolverket, 2020). I Skolinspektionens granskningsrapport (2018) framkommer det att det behövs
kompetensutbildning för personalen i förskolan, Skolinspektionen har valt att skriva fram det digitala som en kvalitetsbrist i ett av flera svagt utvecklade områden. Ämnet digitala verktyg i förskolan har varit uppe på tapeten flertal tillfällen och särskilt nu angående den reviderade läroplanen. Program som Opinion Live och skribenter som Anders Hansen har diskuterat ämnet flertal gånger i media. I ett avsnitt av Opinion Live (2019) deltog Susanne Kjällander som har varit med och deltagit i revideringen av läroplanen för att besvara frågor och förtydliga vad som är tänkt med den nya läroplanen. Studier har gjorts på de digitala verktygens påverkan på små barn, studier som har undersökt både fysisk utveckling, social utveckling och kognitiv utveckling. Studierna har påvisat olika resultat, några av studierna har varit positiva till användandet av digitala verktyg och menar på att använda digitala verktyg bidrar till barnens utveckling (Aldhafeeri, Palaiologou & Folorunsho, 2016; Flewitt,
Kucirkova & Messer, 2014; Petersen, 2015). Andra studier påvisar dock motsatsen, studier som påvisar att verktygen skapar problem och bråk i barngruppen (Lawrence, 2017), att barn samspelar mindre (Ralph, 2018) och att pedagogerna saknar kompetensen i dagsläget för att
använda sig av digitala verktyg på kompletterande sätt (Ungerberg, 2019). Med andra ord så är det bevisat av tidigare forskning att det finns fördelar och nackdelar med att implementera digital teknik i förskoleverksamheten.
På grund av att ämnet är väldigt omtalat och debatterat kring har jag valt att göra en diskursanalys på digitalitet med fokus på konstruktioner och positioneringar i den nya läroplanen och andra relevanta texter av Skolverket som tar upp digitala verktyg för att undersöka hur Skolverket kan mena på att digitala verktyg ska användas i förskolan.
3. Syfte & Forskningsfråga
Syftet med denna studie är att analysera hur det digitala framställs och konstrueras i styrdokument för förskolan och Skolverkets texter samt hur subjekten konstrueras och positioneras genom dessa framställningar för att synliggöra förändringar på subjektens positionering kring digitalitet. Forskningsfrågan är uppdelad i två delar och följer nedan.
- Hur konstrueras det digitala i förskolans läroplan?
- Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner?
4. Tidigare forskning
Kapitlet tidigare forskning inbegriper forskning som påvisar hur digitala verktyg används i förskolan och vad det kan ha för positiva och negativa effekter eller krav. Tidigare forskning är strukturerat i Digitala verktyg i förskoleverksamhet, Digital Natives och Användande av digitala verktyg för att ge en överblick över vad forskningen beskriver begreppet digital och en del studier och resultat av att använda digitala verktyg i förskolan samt begreppet digital natives för att påvisa hur människan på senare tid använder digitala verktyg i tidig ålder och dess påverkan på hur användandet sker.
4.1 Digitala verktyg i förskoleverksamhet
Tidigare forskning påvisar vikten av att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt vis, att veta som pedagog när det är applicerbart i stunden. Oldridge (2010) menar att IKT,
Informations- och kommunikationsteknik, redan 2010 varit en kontroversiell del av förskolans utveckling. Oldridge påvisar också betydelsen av att ha utbildad personal i förskolan som kan använda digitala verktyg vilket leder till att det blir meningsfullt för barnen och att syftet och målet uppnås. Personal som är kunnig inom IKT som förstår vad fördelarna kan vara att implementera IKT i undervisningen. Flewitt, Kucirkova och Messer (2014) menar att
användandet av digitala verktyg i förskoleverksamheten underlättar och öppnar upp för nya nivåer av kommunikation, självständigt lärande och samarbete för barnen. Vilket även syns i Nilsens avhandling (2018) där det skrivs om vad som verktygen möjliggör, men ett
möjliggörande kräver också en viss kompetens av användarna (i detta fall förskolepersonalen) för att använda sig av möjligheterna till fullo, då Nilsen menar på att materialet behöver granskas innan användning. Materialet kan innebära både hårdvaran men likaväl mjukvaran, då mjukvaran kan innebära ett särskilt program som pedagogerna bestämt sig för att använda sig av i deras planerade undervisning. När pedagogerna planerar undervisningen menar Nilsen (2018) att det är viktigt att pedagogerna vet vad programmet kan möjliggöra för slags
undervisningstillfällen. Exempelvis att använda datorplattor i undervisningen kan leda till att undervisningen kan flyttas från en plats till en annan, till skillnad från ett stationärt material där rummet kvarstår. Aldhafeeri, Palaiologou och Folorunsho (2016) menar att om barn inte har tillgång till digitala verktyg missar barnen potentiella delar av lärande som endast kan ske tillsammans med digitala verktyg, vilket även stöttas av Holmberg och Lagergren (2019). Cox (2015) påpekar i sin avhandling att frågan inte handlar om det digitala ska vara en del av undervisningen, utan hur den ska vara det, vilket kan vara en anledning för tillägget av digitala mål i läroplanen. Därför ligger det vikt i att pedagoger behöver bli bekväma med att använda digitala verktyg för att se till att de används i undervisningen och att undervisningen inte förhindras endast för att digitala verktyg ska implementeras (Cox, 2015). Vad Cox menar med detta är att om pedagogerna inte är bekväma med verktygen eller förstår hur det används, kommer stor del av tiden att relatera kring problemlösning av hur aktiviteten ska gå tillväga på grund av att pedagogerna inte är säkra på vad som verktyget eller programvaran möjliggör. Därför råder det stor vikt i att som pedagog undersöka vad programvaran lär ut samt hur programvaran undervisar och hur pedagogerna kan planera undervisningen utefter detta (Oldridge, 2010). Alltså är förståelsen av vad verktygen och programvaran möjliggör för undervisning oerhört viktig för kvaliteten av undervisningen.
4.2 Digital Natives
En term som på senare år fått mycket plats i diskussion kring IKT i förskolan är Digital Natives (Nilsen, 2018), där det menas att barnen som föds i dagens samhälle föds in i teknologin och förstår sig på den i väldigt tidig ålder. En av anledningarna till varför barnen förstår teknologi i tidig ålder är på grund av att de tar del av digitala verktyg i en vid
utsträckning i deras vardag. Nilsen (2018) menar att begreppet är förenklat då Nilsen anser att användandet av digitala verktyg är komplext för yngre barn och flera saker måste behärskas
först innan de kan använda verktygen, samt att Digital Natives handlar mer om erfarenhet av det digitala än att födas in i det. En anledning varför begreppet har tillkommit är på grund av att de äldre generationerna inte är vana teknikanvändare (Flewitt, Kucirkova & Messer, 2014). Digital Natives belyser generationen som i motsats till de äldre generationerna inte behöver anstränga sig för att lära sig att använda digitala verktyg (Zevenbergen, 2007). Därför har begreppet Digital Natives skapats för att beskriva generationen av befolkningen som föddes in i en era av digitala verktyg. Revideringen av läroplanen 2018 och de digitala mål som blev tillagda kan ha digital natives som grund i och med att samhället blivit mer digitaliserat under det senaste årtiondet. På grund av den pågående digitaliseringen av samhället kan Skolverket byggt sina mål utefter teorin om att nutidens barn skapar en viss kompetens för teknik i ung ålder.
4.3 Användande av digitala verktyg
Flewitt, Kucirkova och Messer (2014) resultat av deras studie visade att användningen av digitala verktyg i verksamheten kräver ett aktivt val av pedagogerna och en genomtänkt plan i dess användande. Pedagogerna behöver gemensamt utvecklas i deras kompetens i
användandet av digitala verktyg för att skapa en pedagogik som är anpassad för det digitala. Flewitt, Kucirkova och Messer (2014) menar att pedagogiken behöver skapas med de digitala verktygen i åtanke, det är en svår process att föra in digitala verktyg i en redan planerad undervisning, deras resultat visar på att det är bättre att bygga grunden utifrån digitala verktyg om de ska implementeras. Det är viktigt att pedagogerna i deras användande av digitala verktyg förstår sig på hur verktygen fungerar och hur de kan nyttja verktygen på ett konkret vis (Oldridge, 2010). Petersen (2015) menar även på att själva verktygens utformning som datorplattans bärbarhet gör att det är lättare att frångå aktivitetens didaktiska design, genom att exempelvis starta andra program eller genom att datorplattan är mobil är det möjligt att gå iväg från aktiviteten, det är en tanke som pedagogerna behöver ha med sig i deras planering av aktiviteterna där det digitala används. Men även att verktygens utformning möjliggör andra sorters undervisning som möjligtvis inte skulle vara möjligt utan dessa verktyg. Detta är även något som Ungerberg (2019) tar upp i sin avhandling att verktygens utformning påverkar vad som kommer att ske. Även vad som kan dokumenteras påverkas av verktygens utformning, samt vad som möjliggörs av den särskilda dokumentationen som görs (Ungerberg, 2019).
5. Teoretiska utgångspunkter
Studien är baserad på socialkonstruktionism med diskursanalys som metod. 5.1 och 5.2 behandlar hur detta syns i studien.
5.1 Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionismen handlar om att beskriva att språket är konstruerat på ett visst vis som gör att orden är applicerbara i fler än ett syfte, alltså att beroende på vilket ämne som talas om så kan samma ord ha flera innebörder. (Potter, 1996). Alltså att ordvalet får en värdering som bestäms socialt, perspektivet tar reda på och ifrågasätter vad för värdering som finns i ordet. Exempelvis att ordet hård endast kan betyda en yta som är svår att bryta i dess relevans till ordet mjuk som då påvisar motsatsen. Sedan att det finns graderingar till vad hård kan inneha styrs också av värderingen som sätts av användaren. Som Bergström och Boréus (2018) menar, en syn på språk som konstruktion där språket och verkligheten är oskiljaktiga. Språket påverkar alltså hur verkligheten uppfattas. Potter (1996) liknar socialkonstruktionism vid hur ett hus byggs, det finns oändliga möjligheter till hur huset kan se ut, men det är de som bygger huset som bestämmer hur huset ska se ut och vad det kan användas till. Exempelvis att huset kan byggas utan fönster, med flera skorstenar och bara innefatta ett rum, i ordets värdering är det tekniskt sett fortfarande ett hus. Sapir-Whorf hypotesen kan också kopplas till
socialkonstruktionismen i den mån att den beskriver vår världsuppfattning utifrån vilket språk vi använder oss av (Potter, 1996). Hypotesen beskriver då att vi behöver ta i akt den
personliga uppfattningen om vad jag anser att ordet betyder och har för värdering. Exempelvis att en befolkning som bor i en miljö där det snöar ofta skapar nya ord för olika typer av snö, medan befolkning som bor i en miljö där det sällan snöar möjligtvis endast beskriver
fenomenet som snö och saknar en vidare utveckling av dess typer. På samma vis kan det synas i förskoleverksamheten i att pedagoger som inte är bekväma med digitala verktyg endast anser att hårdvaran är verktyget men som inte ser mjukvaran som ett eget verktyg i sig. Med andra ord kan detta beskrivas som att djupare förståelse av digitala verktyg bjuder in till att göra djupare klassificeringar av vad digitala verktyg kan definieras som. Det är viktigt att ha i åtanke kontexten som analyseras och de värderingar som kan ha konstruerat förståelsen. Vad studien fokuserar på i texten är att använda mig av det socialkonstruktionistiska
perspektivet för att synliggöra i analysen hur ordet digital är konstruerat i Skolverkets texter, då processen av en diskursanalys innebär att det som analyseras är i kontexten verkligheten (Winther Jorgensen & Phillips, 2000). Alltså att det som sägs eller står i texten är det som kan
tolkas som sant, att om en text beskriver en stol som obekväm är detta diskursen som råder tills att motsatsen bevisas. En diskursanalys ska inte handla om vad som finns bakom raderna eller vad som skulle kunnat vara, alltså ska analysen inte göras i koppling till andra källor, därför kan jag endast utgå från Skolverkets texter och vad som står i dessa och inte blanda deras utlåtanden med andra texter. Svensson (2019) beskriver diskursanalys som metod inom vetenskapsteorier som bland annat socialkonstruktionism som ett användbart sätt att nå kunskap om hur samhället skapas eller konstrueras. Då vi som människor inte kan förstå oss på världen om det inte är beskrivningsbart genom språk, en förståelse som kan analyseras med hjälp av diskursanalys som metod. Uppfattningen om världen är konstruerad genom språk och det är genom språket som värderingarna kan beskriva vad som vi anser är verklighet, men förståelsen av verklighet är alltid relevant. Genom att försöka förstå hur det är konstruerat kan vi förstå vad som gäller i den diskurs som råder. Som det tidigare exemplet med den hårda ytan, utan att beskriva att ytan är hård kan vi inte sprida kunskap om ytans hårdhet utan kunskapen behöver tas del av i första hand, för att innebörden av ordet yta inte involverar att det är hårt.
5.2 Diskursanalys som metod
Tillfällen där diskursanalys är en bra metod är i samhällsvetenskapliga studier där syftet är att uppnå kunskap om hur samhället konstrueras genom språket (Svensson, 2019). Att använda diskursanalys som metod kräver ett visst förarbete som Bergström och Boréus (2018) menar på, för att använda diskursanalys som metod krävs det att en forskningsfråga formuleras som ligger i linje med diskursanalytisk tradition. Det är även viktigt att argumentera för sin avgränsning gällande diskursen (Bergström & Boréus, 2018), vilket i mitt fall är att studien håller sig till Skolverkets texter och inte går utanför dessa gällande analyserande av den rådande diskursen. Att använda diskursanalys som metod är att bearbeta det som har sagts eller skrivits och försöka urskilja mönster eller underliggande värderingar ur stoffet samt vilka olika diskursiva framställningar av verkligheten som kommer fram (Winther Jorgensen & Phillips, 2000). Språket i sig är även konstruerat av oss människor (Potter, 1996). Därför är det viktigt att hålla sig kritisk till om beskrivningarna är starka eller svaga, eller om det finns tillfällen där ordet i sig betyder något annat. Exempelvis om läsaren läser en studie som har gjorts på ett ämne som hen är ny till finns det säkerligen ord som kretsar kring ämnet som betyder något väldigt annorlunda, eller i alla fall snarlikt, kopplat till ett annat ämne. Analysen görs genom att analysera språkbruket och textens uppbyggnad i grammatik och bland annat vokabulär (Svensson, 2019). I en diskursanalys är det som både Bergström och Boréus (2018)
samt Svensson (2019) säger, källmaterialet måste arbetas igenom flera gånger. Därför krävs det mycket förarbete och att forskaren under arbetets gång går igenom sitt material vid alla delar av studien. Efter att forskningsfrågan är formulerad och avgränsningarna är gjorda gäller det att gå igenom sitt källmaterial ett flertal gånger samt att sortera innehållet i texten
(Bergström & Boréus, 2018). Källmaterialet tematiseras i koppling till analysfrågorna; • Hur konstrueras det digitala i förskolans läroplan?
• Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner?
6. Analysbegrepp
Detta stycke behandlar analysbegrepp som är relevanta för denna studie samt begreppens förklaringar i koppling till studien.
- Konstruktion – I detta fall handlar konstruktion om social konstruktion i koppling till
språk, att världen är socialt konstruerad genom språk vilket är en del av det
socialkonstruktionistiska perspektivet. Det är det som sägs eller skrivs som bestämmer vad som är vad (Svensson, 2019). Som Potter (1996) skriver,” The world is not ready categorized by God or nature in ways that we are all forced to accept. It is constituted in one way or another as people talk it, write it and argue it”. (s.98) Vilket innebär att ordens betydelse bestäms av de som använder sig av dem. I denna studie använder jag mig av begreppet i att analysera hur digitalitet konstrueras, med andra ord vad som kan ligga till grund i att det skrivs på ett särskilt vis. Exempelvis att digitala verktyg kanske beskrivs som en svår men användbar metod att använda sig av för att lära barnen om former. Då är digital konstruerad som ett ämne som kräver mycket förarbete för att bemästra hur det kan användas som metod för detta syfte.
- Positionering – Begreppet positionering är i grund och botten kopplat till Foucaults
diskursteori (Potter, 1996), men jag har ändå valt att använda mig utav begreppet i min analys då det kan synliggöra olika maktstrukturer som påverkar subjekten.
Positionering brukar synliggöras genom ordvalen som syns i diskursen, om diskursen beskriver ett agerande som onödigt, abrupt eller andra ord som innehar en värdering positioneras subjektet på ett visst vis.
- Diskurs – Diskurs är ett perspektiv att se på verkligheten genom, en verklighet som är
socialt konstruerad genom språk och ordval (Svensson, 2019). Förståelsen av världen är något som skapas tillsammans med andra människor, det är vår överenskommelse
som bestämmer hur vi ska se på den (Potter, 1996). Det finns större och mindre diskurser, det finns diskurser som handlar om religion, politik och det finns diskurser som handlar om världsliga ting som bestämmelsen om när disken ses som smutsig. Men det som alla diskurser har gemensamt är att de egentligen är temporära, beroende på om diskurserna ifrågasätts kan de bli ersatta av andra diskurser.
7. Metod
Mitt material för analysen består av Läroplanen för förskolan 18 och Skolverkets riktlinjer kring digitalisering i förskolan som heter Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Totala sidantalet är ganska litet då det digitala endast nämns åtta gånger i Skolverket (2018) och riktlinjerna är cirka 1800 ord. I dessa två texter har jag analyserat det som är skrivet med hjälp av mina frågeställningar. Då jag ville undersöka hur digitalitet skrivs om i Skolverkets texter sökte jag på Skolverkets hemsida efter texter som relaterar till digitalitet och till
förskolans läroplan, jag fann tre sidor på hemsidan som var relaterade till detta men det är två av de tre som jag anser användbara till denna studie – dessa nämns i studien samt i
referenslistan. Eftersom intresset för studien ligger i att endast analysera Skolverkets texter har materialet inte hämtats någon annanstans.
Det kan även vara relevant att lyfta vad digital har för innebörd. Digitala verktyg är verktyg som använder sig utav en skärm på ett eller annat sätt. Cambridge digitala ordbok (2020) beskriver digitala verktyg som verktyg vilka hanterar digitala signaler i binära koder. Vad som är relevant till förskolan kring digital är verktygen som används, dessa kan vara både fysiska som datorer och skärmar men även andra medier som webbsidor och tjänster (Skolverket, 2020).
7.1 Metoddiskussion
Winther Jorgensen och Phillips (2000) påpekar att en svårighet av att använda sig utav
diskursanalys som metod är att det är svårt att undersöka diskurser som personen själv känner sig nära till och har åsikter om. I dessa är det viktigt att försöka sätta sig själv i parentes så att ens egna värderingar inte påverkar analysen. Jag har även gjort ett aktivt val i att använda mig utav en av Faircloughs analysmodeller som oftast används inom kritisk diskursanalys men som även är användbar inom denna studie, då den kan användas för att synliggöra diskurser i textform och på makronivå. Det finns en viss risk av att materialet inte är tillräckligt då materialet endast grundats i två texter, dock finns det ej fler texter att grunda studien på då Skolverket endast har dessa två texter som är relaterade till digitala verktyg i förskolan. Som
jag tar upp i vidare forskning hade jag velat se en vidare studie med intervjuer som metod där intervjuerna görs på både personal från Skolverket samt förskollärare i fältet.
Analysen är gjord genom att använda konstruktionsdiskurs, vilket betyder att analysen handlar om att gå in djupare i vad ordet har för mening i den kontexten som det används. Konstruktionsdiskurs påpekar att orden är socialt konstruerade och är relationella till syftet som det används i, att världen är konstruerad av språket som beskriver (Potter, 1996). Men det som är viktigt att ha i åtanke som läsare är att socialkonstruktionism ofta kritiseras då det är en kontextuell tolkning av innehållet. Både jag som analyserar texten har en viss uppfattning om innebörden av orden utifrån mina kunskaper inom ämnet men även tidens ram är relevant att ha i åtanke, då det påverkar tolkningen av innehållet utifrån exempelvis hur vetenskapen framträder i dagsläget. Det som tolkas idag ur materialet behöver inte tolkas likadant om 20 år. Vilket i sin tur leder till att reliabiliteten av socialkonstruktionistiska arbeten som denna kan ses som både starka och svaga.
7.2 Etiska överväganden
Studien har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002) och då studien är gjord på en publicerad skrift för allmänheten är det inte enskilda individers åsikter och ageranden som analyseras. Därför löper det ingen risk att studien orsakar obehag för enskilda individer eller företag. Eftersom studien görs på Skolverkets texter som är en myndighet finns det inget bekymmer med samtyckeskravet då det är fri tillgång till texterna och debatterna har skett i massmedia vilket innebär att samtycke inte behöver efterfrågas enligt samtyckeskravet. Det finns dock möjlighet att analysens resultat inte ligger i linje med Skolverkets åsikter och anvisningar, då jag inte har intervjuat de som har skrivit Skolverkets texter och kan därefter inte ställa följdfrågor på innehållet. Även om studien kan löpa en viss risk av att inte bifalla i Skolverkets menade användning av digitala verktyg så kan studien ändå vara intressant för att belysa uppfattningar om hur digitala verktyg ska arbetas med i förskolan.
8. Analys och Resultat
8.1 Konstruktionen av digitalitet i läroplanen
”Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska
uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande.”
(Skolverket 2018, s. 9)
I stycket ovan används digital i koppling till verktyg som används för att konstruera, forma och skapa tillsammans med estetiska uttrycksformer genom att de har valt att beskriva det som att de estetiska uttrycksformerna inbegriper verktygen. Skolverket har valt att kalla detta för eget skapande, som det står i början av stycket. Orden som används för att beskriva vad det är för något barnen ska göra i deras egna skapande kan ses som positiva genom att de kopplas till att barnen ska få möjlighet till de olika verben. Att ha möjlighet till något kan tolkas som att det är ett fritt mål, frihet är ett begrepp som ofta innefattar en positiv koppling, målet behöver inte uppnås men möjligheten att uppnå målet ska finnas där. Barnet konstrueras som det aktiva subjektet som ska interagera med verktygen, både digitala och analoga, och med hjälp av dessa både skapa och uttrycka sig. Pedagogerna positioneras i rollen som representant för utbildningen vilket innebär att det inte ligger en värdering i personalens möjliga utbildningar, det finns ingen särskild roll som förskolläraren innehar i jämförelse till den resterande personalen, trots att läroplanen skriver att förskollärare har större ansvar än resterande personal. Det digitala konstrueras som en del av de verktyg eller material som ska användas, inte som ett uttryck i sig självt. Det dras en klar linje i att digital inte är en
uttrycksform utan endast ett medel för att uttrycka sig i andra former.
”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den
digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” (Skolverket 2018, s. 9)
Adekvat digital kompetens konstrueras innehålla en förståelse för den digitalisering som barnen möter i vardagen. Adekvat innebär i andra ord lämplig enligt Svenska Akademiens Ordbok (2015) och svårigheterna med det begreppet är att lämplig är ett relativt begrepp med innebörden att det är relativt till det syfte som användaren vill uppnå. Men hur barnen ska utveckla adekvat digital kompetens ska göras genom att utbildningen ska se till att de får en
förståelse för de digitala verktyg som barnen tar del av. Hur detta ska ske står inte i läroplanen. Utbildningen ska dock ge möjlighet till att barnen grundlägger ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, något som skulle kunna uppnås genom att barnen har förståelse för digital teknik. Då detta skulle ske genom att barnen möter vardagliga digitala verktyg finns det vikt i att förskolorna antingen ska vara utrustade med vardagsteknik, eller att förskolorna tar del av vardagsteknik på annat vis. Stycket beskriver även det
kommande innehållet i senare skolformer då Skolverket har valt att skriva på sikt. På sikt kan tolkas ha olika innebörder, det kan betyda en utveckling som skall ske under tiden som barnet är kvar på förskolan samt att det är en kontinuerlig utveckling som förskolan ska lägga
grunden till med tanke på ordvalet grundlägga. Det kan även tolkas som att Skolverket har haft i åtanke om den utveckling som digitala verktyg är en del av. I och med att de inte skriver ut särskilda mål som undervisningen ska utgå från kan läroplanen vara giltig inom det digitala under en längre tidsperiod, än om det skrev ut mål som gällde särskilda operativsystem eller liknande. Barnen positioneras i stycket som kompetenta och att deras kunskap om digitala verktyg är under konstant utveckling. Barnen ska även utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik, vilket kan innebära att veta när de kan använda sig av dem, men även vad som är sant eller falskt innehåll som styrks av att beskrivningen av möjligheter och risker.
Jag har urskilt tre konstruktioner av digitalitet från min analys av läroplanen. Det finns ingen värdering i ordningen av konstruktionerna i den mån att konstruktion A skulle vara mer synlig i texten än B.
Konstruktion A Metod eller Medel
Den första konstruktionen är att det inte finns exakta mål med digitala verktyg då fokus ligger på att möjligheterna ska finnas. Digitalitet konstrueras som ett abstrakt begrepp som används mer som en argumentation till hur viss undervisning ska gå till. Då de har valt att använda sig utav digital i koppling till mål som kretsar kring estetiska uttryck där digital i sig inte ses som en uttrycksform, utan mer som ett medel att använda sig av i att skapa eller uttrycka sig. Trots att digitala verktyg konstrueras som metod eller medel kan konstruktionen även tolkas som att formen i sig kan ses som uttrycksform, som digitalkonst eller modifierade filmer som i
huvudsak innehåller dans som får annan innebörd genom att modifiera filmen på diverse vis. Konstruktion B Utbildningen
En annan konstruktion som har visat sig är att förskolan ofta konstrueras som utbildningen, vilket jag anser antyder att det ska finnas ett planerat innehåll i användandet av digitala verktyg, då begreppet utbildning påvisar att det finns en grund av mål som styr hur innehållet formas. Innebörden av konstruktionen är då att när digitala verktyg ska användas ska detta kunna styrkas av läroplansmålen.
Konstruktion C Möjligheter och Risker
Den tredje konstruktionen som synliggjorts är att det verkar finnas en underliggande värdering av att digitala verktyg är användbara men att det krävs ett aktivt val, då det finns både möjligheter och risker av att använda sig utav dem. Möjligheter och risker som barnen också ska lära sig att urskilja med hjälp av deras digitala kompetens. På grund av dessa möjligheter och risker kräver det att personalen är kompetent inom området och kan argumentera för när de digitala verktygen används och hur de används.
8.2 Konstruktionen av digitalitet i Skolverkets texter
”Att digitala verktyg tar plats i förskolan betyder inte att något annat ska tas bort. Digitala och andra verktyg behöver finnas sida vid sida och det är personalen i förskolan som avgör vad som passar att använda vid olika tillfällen. Det kan till exempel vara lämpligt att använda digitala verktyg när man undersöker något i skogen.”
Citat ur Skolverket (Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan, 2020 s. 1). I Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan av Skolverket (2020) syftar texten på att det är personalen på förskolan som ska veta när digitala verktyg ska användas och inte. Texten ger dock ett förslag på när digitala verktyg kan användas, digitala verktyg kan då användas när det gäller att undersöka något, Skolverkets exempel är i skogen. Texten yrkar på att vid tillförandet av digitala verktyg ska de andra sorters verktyg fortfarande vara aktuella. En underliggande diskurs syns i hur den första meningen är skriven, det kan tolkas som att Skolverket var medvetna om att införandet av digitala verktyg kan skapa samhällsdebatter då begreppet digitala verktyg är tolkningsbart på flera vis. Texten påvisar dock inte om det är barnen som ska undersöka med hjälp av digitala verktyg eller om pedagogerna ska använda sig av digitala verktyg för att ta reda på fakta. Texten kan tolkas som att digitala verktyg konstrueras till att det främst ska användas i syfte till att införskaffa ny kunskap, exempelvis genom att undersöka skogen och dess delar. Digitala verktyg konstrueras även som att det
skiljer sig från analoga verktyg då dessa ska finnas sida vid sida och inte i samspel med varandra.
”I förskolan är gruppen viktig för barnens utveckling och lärande. Fundera hur ni kan använda de digitala verktygen för samarbete så att ni undviker mycket
väntetid eller konflikter om när och hur länge barnen får använda exempelvis kameran eller surfplattan.”
Citat ur Skolverket (Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan, 2020 s. 1). Skolverket tar även upp i Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan att personalen ska försöka ha en plan med de digitala verktygen som handlar om samarbete för att undvika väntetid och konflikter mellan barnen om när och hur länge dem ska använda de digitala verktygen. Digitala verktyg positioneras som att det gärna ska användas i grupper av barn, men att barnen ska dela på verktygen för att uppnå samarbetet som Skolverket anser är en viktig del av lärandet. En underliggande diskurs som synliggörs här är att användandet av digitala verktyg ofta verkar leda till konflikt om det inte är tillräckligt strukturerat av pedagogerna.
”På fritiden använder många barn digital teknik främst för att ta del av det andra har producerat, som film och spel. Men digitalisering i förskolan handlar inte om att barnen ska sitta mer framför skärmar, utan istället kan förskolan medvetet använda sig av ett varierat utbud av aktiviteter.”
Citat ur Skolverket (Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan, 2020 s. 1). Genom detta stycke konstrueras barn som individer som nästintill endast använder digitala verktyg för att ta del av andras produkter och sällan skapar egna. I stycket beskriver Skolverket användandet av digitala verktyg som att användaren ofta sitter ned framför skärmen ifråga och att det är något som förskolan inte ska bidra till genom att erbjuda andra sätt att använda sig utav digitala verktyg. Digitala verktyg konstrueras alltså som något negativt som förskolan ska motverka genom att se till att verktygen används på andra mer nyanserade vis. Texten kan också tolkas som att förskolan ska ge barnen möjlighet att skapa sina egna produkter istället för att ta del av redan färdiga produkter.
Skolverket beskriver alltså inte särskilda sätt som digitala verktyg ska användas utan mer hur verktygen inte bör användas, även detta är inte välbeskrivet. Anledningen till att Skolverket kan ha valt att inte beskriva i detalj om hur användandet ska gå till kan relatera till
fungera i ett flertal år framöver och då krävs det att beskrivningarna inte förblir låsta till dagens teknik och situation (Susanne Kjällander i Opinion Live, 2019).
9. Diskussion
Det digitala konstrueras i förskolans styrdokument som något svårt men samtidigt självklart, men att det finns vissa krav som ska uppnås för att användandet av digitala verktyg ska vara av nytta. Krav om att det ska finnas struktur och att det ska vara välplanerade aktiviteter med konkreta val som har gjorts av pedagogerna. Men även om aktiviteterna ska vara välplanerade ska barnen få utforska och lära sig använda verktygen både på egen hand och i grupp. Samt om att förskolan inte är en plats där barnen i första hand, ska ta del av färdiga produkter utan att de ska i första hand konstruera egna produkter. Detta kan vara på grund av att det som barnen kan ta del av genom de digitala verktygen ibland lär ut fel om pedagogerna inte har valt ut applikationer med god pedagogisk grund, som Nilsen (2018) yrkar på i sin avhandling. Genom att skapa sina egna produkter kan barnen använda sig av sin kunskap de har samlat på sig i förskolan, för att föra deras uppfattningar vidare till andra, istället för något som en applikation eller video som är producerad av någon annan har försökt lära ut. Vilket innefattar både Oldridge (2010) och Cox (2015) resultat om att pedagoger som väljer att använda sig av digitala verktyg behöver undersöka hur verktyget kan användas och vad innehållet är, vilket även ligger i linje med Flewitt et al. (2014) som menar på att planen för hur verktygen ska användas är i stort sett mer viktig än utförandet i sig självt. Av resultatet konstruerar Skolverket digitalitet som en stark del av barnens vardag och att det finns stor vikt vid att barnen ska i tidig ålder lära sig att igenkänna vad som kan vara modifierat och inte verkligt, gällande målen kring deras kritiska förhållningssätt till det digitala. Men som även skulle kunna tolkas som att barnen ska lära sig att ha ett kritiskt förhållningssätt till när digitala verktyg behöver användas, i koppling till vad barnen vill uppnå som inte skulle vara möjligt med analoga verktyg.
Barn positioneras i Skolverkets texter som jag har analyserat som kunskapskärl som ska fyllas genom att utbildningen ger barnen möjlighet att utveckla deras digitala kompetens då barnen får ta del av flertal olika aktiviteter som är välplanerade, men som även ger barnen möjlighet att utforska på egen hand samt i grupp. Denna positionering ligger i grad med Holmberg och Lagergren (2019) i att barn lär sig bättre att använda digitala verktyg i grupp då barnen lär sig av varandra. Positioneringen påvisar även att barnen redan innehar en viss kompetens men att det är förskolans uppgift att utveckla den, en viss kompetens som kan kopplas till begreppet Digital Natives. Som både Nilsen (2018) och Zevenbergen (2007) har påvisat tidigare att de
barn som föds in i en vardagsmiljö där digitala verktyg är en aktiv del, utvecklar kompetens i tidig ålder i att använda och förstå digitala verktyg. Denna kompetens är något som förskolan då ska ta vara på och utveckla vidare. Vilket kan ligga i grund till att Skolverket inte har valt att skriva ut särskilda mål med undervisningen för digitala verktyg. Men det behöver
nödvändigtvis inte vara på grund av barnens kompetens utan det kan bero på ovissheten av pedagogernas kompetens inom området, i och med att det fortfarande är ett någorlunda nytt område som är under utveckling.
Positioneringen av förskolan som både fysisk plats, utbildning och personal och användningen av digitala verktyg är att det ska fungera som en motsats till vad barnen använder verktygen till på fritiden. Barnen ska inte ta del av färdiga produkter utan förskolan ska göra det möjligt för barnen att skapa egna produkter med hjälp av digitala verktyg och att erbjuda en variation av medel och innehåll för detta. Förskolan i sig ska ha tillgång till digitala verktyg och undervisningen som genomförs av personalen ska använda digitala verktyg upptill de analoga. Aldhafeeri et al. (2016) resultat ligger i linje med vad Skolverket antyder, nämligen att det finns viss kunskap som barnen går miste om i undervisning som inte
innehåller digitala verktyg. Genom att personalen planerar vilka verktyg som ska ingå i den planerade undervisningen behöver de ha i åtanke den användningsmetoden som barnen kan vara vana vid att använda sig av. Exempelvis att använda datorplattan som verktyg i
undervisningen, om förskolan ska hålla sig till att det ska fungera som en motsats till vad barnen gör på fritiden, kan det kräva att datorplattan inte är utrustad med program som lockar barnen till att frångå den didaktiska planeringen. Vilket kan stärkas av att Skolverket erbjuder en kurs i digitala verktyg som skulle kunna möjliggöra ett mer välarbetat planeringsarbete gällande digitala verktyg i undervisningen. Petersens (2015) studie visade att det
materialistiska spelar stor roll i hur den planerade undervisningen kan planeras, då det finns möjligheter och risker i hur verktyget är format, om det är lätthanterligt, flyttbart med mera. Vilket i sin tur påvisar vikten av att ha en välplanerad undervisning där pedagogerna har gjort aktiva val i vilka verktyg som ska användas och hur tillgängliga och formbara verktygen ska vara.
10. Slutsats
Hur konstrueras digitalitet i förskolans läroplan och hur har subjektiviteter positionerats, vad har synliggjorts under studiens gång? Studiens slutsats är att digitalitet konstrueras som ett aktuellt ämne där det ligger stor vikt i att förskolan ska ge möjlighet till att barnen utvecklar adekvat digital kompetens. Men att vägen dit är någorlunda abstrakt och att digitalitet är lika
mycket ett innehåll som en metod. Det har visat sig vara en återkommande del av den
reviderade läroplanen att påvisa att digitala verktyg och analoga verktyg ska finnas i lika stor omsättning. Det verkar som att det kan finnas en viss hierarki i vem som kan inneha kunskap om ämnet trots tidigare forskning som tar upp begreppet Digital Natives. I läroplanen
positioneras pedagogerna något över barnen hierarkiskt i ett kunskapssammanhang där de ska lära barnen att använda digitala verktyg, inte att barn och vuxna lär av varandra tillsammans. Men förskollärarna och barnskötarna positioneras inte annorlunda från varandra i koppling till digitala verktyg trots deras olika uppdrag som tydliggörs i läroplanen, vilket är intressant i och med de olika utbildningsformerna för vardera utbildningar då de är förberedande för olika kunskapskrav. Slutsatsen är alltså att Skolverket möjligtvis anser att digitalitet är något som inte är fastställt och det ska inte nödvändigtvis finnas ålderskrav på när kunskapen ska finnas till hands, dock så finns det en underliggande ton av att pedagogerna ska vara de som innehar den större delen av kunskap för att kunna föra detta vidare till barnen.
11. Vidare forskning
Då Skolinspektionen (2018) i deras slutrapport att kompetensen hos pedagoger kring digitala verktyg är svag och behöver förbättras, därför ligger det vikt i att föra forskningen vidare. Att föra forskningen vidare skulle kunna handla om att göra en mer praktisk studie som kan göras genom att intervjua pedagoger om hur de implementerar digitala verktyg i deras undervisning och sedan göra en diskursanalys på detta. En diskursanalys som kopplar samman vilken utsträckning som digitala verktyg används och om det kan bero på underliggande värderingar som pedagogerna innehar. Möjligtvis skulle pedagoger där deras undervisning relaterar mer kring digitala än analoga verktyg ha en mer positiv värdering kring det digitala än tvärtom. För att sedan korsa detta med en undersökning av digital kompetens hos pedagogerna som deltar i studien. Skolverket har även en kurs i digitala verktyg som jag inte har haft tillgång till som skulle vara intressant att använda sig av i framtida forskning. Vidare forskning skulle vara användbar då denna studies material är rätt mager, då den endast utgår från två skrifter som endast innehåller cirka 4000 ord totalt. Jag tror att om studien skulle göras på en större mängd material än endast Skolverkets texter inom digitala verktyg så skulle studiens resultat kunnat påvisa starkare på hur digitala verktyg ska eller kan användas i förskolan. Samt vad digitala verktyg möjliggör och vad det kan finnas för hinder med att använda digitala verktyg både för pedagoger och för barn. Dock för att försvara valet av material så gjorde jag ett aktivt val att göra en studie endast på Skolverkets skrifter om användandet av digitala verktyg. Detta gjordes för att undersöka hur Skolverket anser att användandet ska ske eftersom alla förskolor
i Sveriges undervisning ska utgå från Skolverkets publikationer. En förändring av studien som skulle kunna göras är att undersöka olika förskolors skrifter om hur digitala verktyg ska användas i deras verksamhet för att se om förskolorna använt sig av Skolverkets skrifter och hur de kan ha tolkat dessa i koppling till denna studien analys.
12. Pedagogiska implikationer
Av denna studies resultat skulle pedagogiska implikationer handla om vikten av att ta del av diverse kompetensutbildningar som Skolverket, kommunala eller andra
utbildningsmöjligheter inom digitalitet, för att kunna stötta barnen och möjliggöra för barnen att utveckla deras digitala kompetens. Studien har påvisat att det är viktigt att kunna planera och hantera digitala verktyg, både för att det är en del av den nya läroplanen, men även för att undervisningen ska ha en god kvalitet. Denna studie skulle kunna användas i syfte med att väcka tankar hos den som läser den, frågor som; hur känner jag för att digitala verktyg är en del av läroplanen och hur uppfattar jag att de ska användas? Min uppfattning av att planera undervisning i förskolan är att utgå från ens egna kunskaper om ämnet för att sedan utmana sig själv att förstå mer av ämnet tillsammans med barnen. Exempelvis att utforska
ekosystemet i ditt närområde tillsammans med barnen. Likaså kan det fungera med digitalitet, utmana dig själv och varandra att utveckla er digitala kompetens tillsammans. För det är genom att vi pedagoger har stark kompetens i ämnet som vi kommer att kunna använda digitala verktyg i undervisningen.
Jag hoppas att i och med resultatet som denna studie har visat, att Skolinspektionens resultat (2018) har ett starkare resultat i nästa redovisning då digitala verktyg har implementerats mer i undervisningen.
13. Referenser
Aldhafeeri, F., Palaiologou, I., & Folorunsho, A. (2016). Integration of digital technologies into play-based pedagogy in Kuwaiti early childhood education: teachers’ views, attitudes and aptitudes. International Journal of Early Years Education, 24(3). 342-360. doi:
https://dx.doi.org/10.1080/09669760.2016.1172477
Benton, T., & Craib, I. (2001). Philosophy of social science – the philosophical foundations of social
thought. New York: PALGRAVE.
Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Cambridge University Press. (2020). Cambridge Dictionary. Hämtad 2020/05/03 från:
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/digital
Cox, L. (2015). Opening doors | A collective case study of integrating technology in the preschool
through 3rd grade classroom in a developmentally appropriate way.
(Doktorsavhandling, Pepperdine University – Graduate School of Education and Psychology). Hämtad 2020/01/15 från:
https://pqdtopen.proquest.com/doc/1728737551.html?FMT=AI&pubnum=3731991 Flewitt, R., Messer, D., & Kucirkova, N. (2014). New directions for early literacy in a digital age: The
iPad. Journal of Early Childhood Literacy. 15(3). 289-310. doi:
https://doi.org/10.1177/1468798414533560
Holmberg, K., & Lagergren, A. (2019). Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor.
Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015 - 2019. Nordplus. Hämtad 2020/04/10
från: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1358757/FULLTEXT01.pdf Lawrence, S M. (2017). Preschool Children and iPads: Observations of Social Interactions During
Digital Play. Early Education and Development. Vol. 29(2). 207 – 228. doi:
https://doi.org/10.1080/10409289.2017.1379303
Nilsen, M. (2018). Barns aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet – Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad 2020/01/15 från:
http://hdl.handle.net/2077/57483
Oldridge, L A. (2010). Digital foundations: a study of perceptions and practices surrounding the use
of ICT in ECE centres. (Doktorsavhandling, Massey University). Hämtad 2020/01/15
Opinion Live. (2019). SVT. Hämtad 05/04/20 från: https://www.svtplay.se/video/23266626/opinion-live/opinion-live-sasong-8-5-sep-22-00?start=auto
Petersen, P. (2015). Appar och Agency – Barns interaktion med pekplattor i förskolan.
(Licentiatuppsats, Uppsala Universitet – Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier). Uppsala: Ubsaliensis S*Academiae Gratiae Veritas Naturae. Hämtad 2020/01/15 från:
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:865186/FULLTEXT01.pdf
Potter, J. (1996). Representing Reality – Discourse, Rhetoric and Social Construction. Kalifornien: SAGE
Ralph, R. (2018). Media and Technology in Preschool Classrooms: Manifesting Prosocial Sharing Behaviours When Using iPads. Tech Know Learn (2018) Vol. 23. 199 – 221. doi:
https://doi.org/10.1007/s10758-017-9342-z
Skolinspektionen. (2018). Slutrapport. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt
regeringsuppdrag att granska förskolan. Diarienummer: 2015:3 364.
Skolverket. (2020). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Hämtad 2020/04/02 från:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan
Skolverket. (2020). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18. Hämtad 2020/04/02 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-och-webbinarium-om-forandringarna
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan 18. Stockholm: Skolverket.
Svenska Akademien. (2015). Svenska Akademiens Ordlista över det svenska språket. Stockholm: Svenska Akademien.
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Ungerberg, K. (2019). Flytande inflytande – Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan. (Doktorsavhandling, Karlstad Universitet – Fakulteten för humaniora och
samhällsvetenskap). Karlstad: Universitetstryckeriet. Hämtad 2020/01/15 från:
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1297988/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Zevenbergen, R. (2007). Digital Natives Come to Preschool: implications for early childhood practice.
Contemporary Issues in Early Childhood (2007) Vol. 8(1). 19 – 29.
Bilaga
Transkription av Opinion Live Tor 5 Sep 2019 22:00
Hämtad 05/04/20 https://www.svtplay.se/video/23266626/opinion-live/opinion-live-sasong-8-5-sep-22-00?start=auto
1 = Malin Lernfelt (Liberal debattör) 2 = Theodora Larsson (Bloggare) 3 = Susanne Kjällander (Universitetslektor) 4 = Ajla Stenholtz (Psykolog)
28:30 ”Jag tycker att det är problematiskt även med skärmar i förskolan, för i förskolan så finns det
personal som faktiskt är anställda för att umgås med barnen, genom att interagera med barnen, lära dem olika saker och genom att prata, genom att sjunga genom att göra saker med kroppen. Så, då tycker jag att skärmar där, där ska det ju absolut ta mindre plats. Att vi ska ha skärmar som barnvakt i förskolan.” 1
29:00 ”Jag tror att det viktigaste är först att lyfta att det i läroplanen inte på något sätt har tillkommit
att vi ska använda surfplattor i undervisningen, på nåt vis. Utan det som har tillkommit och det som är nytt är att barnen ska ha möjlighet att möta det digitala, genom digitala verktyg. Så det är ju att
understryka. Det kan ju handla om en storbildsskärm, det kan handla om green screens, det kan handla om robotar som man programmerar – så att vi möter det digitala på andra sätt. Men det finns förskolor som gör på andra sätt.” 2
29:40 ”Nej, jag skulle säga att, det de flesta föräldrarna ser är att, och jag har ju debatterat denna
frågan ganska länge, ganska många år även nu innan denna lagen kom och jag har faktiskt, jag vet att de enda som pratar om green screens och så här, det finns vissa förskollärare ¨Å vi har greenscreens¨ och det är såhär nu men, men om man har green screens och det är så viktigt – varför inte bara spela teater då? Varför ska man göra allting via skärmar – och just det som de flesta föräldrar ser, jag tror nästan alla föräldrar, jag har faktiskt inte stött på en enda förälder som har sett något annat av det digitala i förskolan, än just iPadsen utan den så kallade ”lärplattan””. 1
30:12 ”Ohja, och jag tror det mer handlar om att man kanske inte har den erfarenheten precis som du
säger att man inte har sett det, och har man sett det så är man jättepositiv, har man inte sett det så känns det bara skrämmande.” 2
30:25 ”Jo absolut, att hur man pratar om källkritik till exempel, att, för det står också i läroplanen. Att
vi ska lära barnen, redan från förskolan, att vara källkritiska. Hur man tar fram green screens, låter barnen simma och sen stoppar in detta i ett hav och frågar barnen ”Har vi simmat? Har vi gjort det?”. 2
30:42 ”Alltså för mig så är det helt absurt att bara prata, alltså jag är journalist, jag har jobbat med
källkritik hela mitt liv. Att prata om att 2-, 3-, 4-åringar ska hålla på med källkritik är för mig helt absurt. Eh, och barn kan inte ens relatera det de ser på en skärm, det finns forskning som visar detta, att det som barn ser på en skärm, de kan liksom inte, deras hjärnor är inte tillräckligt utvecklade för att dem ska kunna översätta det till verkligheten. Så att det här blir, för mig så är det ren rappakalja, alltså det barn lär sig av det är genom att praktiskt göra saker, jag hade gärna sett att det stod – obligatoriska kottar på förskolan, i läroplanen.” 1
31:18 ”Och jag tror inte heller att vi har pratat om kottar och sådana här saker, det har vi gjort i alla
tider – när TV’n kom och då skulle inte barnen titta på tv för att då fick dom fyrkantiga ögon, dem ska ut och leka med kottar. Så att vi känner att såhär ”barnen ska ut och leka med kottar”, det har vi alltid tyckt. Så att det digitala har vi alltid vart lite rädda för och alltid tyckt att barnen ska vara borta ifrån.” 2
31:33 ”Jag tycker det är fel att du pratar om rädsla för det här handlar inte om rädsla, jag säger ju själv
att jag kan också låta min 7-åring eller när han var 6 eller 5 också, titta på, sitta och titta på sin iPad när vi lagar mat hemma när jag måste göra något annat. Men just, jag tror inte att det finns nåt barn i
Sverige idag, som har brist på digitala verktyg i sitt liv. Men just på förskolan, i förskolan, sen kommer de också att möta datorer när de kommer upp i skolan, men på, kan inte förskolan få vara en plats där man inte sitter framför en skärm? Just sitta framför en skärm, det finns ganska mycket forskning som visar att det inte är bra. ” 1
32:07 ”Jag är helt övertygad om att läroplanen absolut inte ska säga att nu sätter vi iPads i alla
2-åringar, i varje hand liksom och ska, eller är det så det ska se ut, utan det här handlar ju om att barnen ska få möjlighet att möta det digitala – som faktiskt pågår…” 2
32:24 ”Vad är det du tycker man ska välja bort då? För att förskolan har ju ändå en läroplan och de har
ganska få timmar mitt på dagen, bland många förskolor, där man faktiskt kan jobba med det pedagogiska ordentligt.” 1
32:35 ”Det är ju inte direkt ett problem att barnen spenderar mycket tid i förskolan så tid finns det ju
eftersom att det uppenbarligen, barn går ju mer i förskolan nu än vad de nånsin har gjort med tanke på att mammor och pappor jobbar. Så att det, tidsbrist finns det ju inte, och sen tycker jag inte heller det behöver särskilt svart och vitt..” 2
32:51 ”Jag pratar om tidsbrist när det finns ju många förskolor där det är rätt mycket barn och lite
personal och det finns några timmar mitt på dagen som det är mycket personal och där man kan då jobba med de här rent konkreta sakerna, när man kan kommunicera med barnen och när man kan jobba med de pedagogiska, det pedagogiska och ska det då läggas på skärmar?” 1
33:08 ”Nej absolut inte, och det är inte heller det läroplanen säger.” 2
33:37 ”Det handlar om att se till hur det ser ut i hemmen idag, så sitter ju barn så som ni har pratat om,
väldigt mycket framför skärmar och vi kan gilla det eller inte gilla det, men vi kan inte göra något åt det. Därför måste förskolan ta sitt ansvar och se till att barn ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens och på så sätt, ja.” 3
34:02 ”Det handlar dels om att de ska få en förståelse för den digitalisering som de möter i vardagen.
Eftersom att deras hem är programmerade och de möter de här digitala artefakterna hela dagarna hemma. Det handlar också om att de ska kunna värdera information som de stöter på hela tiden.” 3
34:25 ”Till exempel ska kunna förstå att bilder är manipulerade och då kanske man inte har en liten
lektion med en 3-åring om att ”allt du ser är inte sant”, utan då kan man ju göra, öva det i ett görande, precis som ni var inne på där att man manipulerar bilder tillsammans till exempel för att förstå det.” 3
34:55 ”Jag håller med och är fullt medveten om att det behöver mindre skärmtid i barns liv. Absolut,
men vi kan inte göra något åt det utan vi måste rusta dem för den verklighet som de befinner sig i.” 3
35:20 (Oansvarigt) ”Framförallt för att det finns studier som visar på negativa konsekvenser av ökad
skärmanvändande för framförallt yngre barn. Det stör exempelvis emotionell utveckling, motorisk utveckling, det blir mer stillasittande och det är redan ett problem, det stör sömnen och sömnen är jätteviktig för minnesinlagring. Det är väldigt viktigt för inlärningsförmågan också, så jag tycker att man bör snarare begränsa det och avvakta med det och presentera skärmtid för barn när de är lite äldre, när hjärnan har hunnit att mogna.” 4
36:00 (Ska det vara skärmar alls på förskolan?) ”Jag tycker att, jag tror inte så mycket på förbud, jag
tycker det ska vara upp till förskolan och bestämma själva, det kanske finns ett jättestarkt intresse på en viss förskola och föräldrar som är jättepepp på det, då tycker jag absolut att det ska finnas. Men, det finns inga bevis idag av att det gynnar barnens utveckling och framförallt inte barn som är 3 eller yngre.” 4
36:20 (Varför har man det då) ”Nej men det handlar just om att de behöver rustas för verkligheten och
sen så blir det ett annat typ av användande i förskolan för det används inte som barnvakt, det är inte så det är tänkt, utan istället för att barn då som ofta hemma blir passiva konsumenter av digital media, så istället så i förskolan får de tillsammans med vuxna möta digitala verktyg och bli, ja men kreativa och produktiva producenter istället.” 3
36:47 ”Det är inte sant, utan det jag tänker är att alla barn sitter inte med sina skärmar hemma utan
vissa barn har väldigt lite och vissa barn har inget alls, och att då, kräva, liksom tvinga att alla barn ska ha det och rustas i en sådan låg ålder där de inte har förmågan att förhålla sig till allt som händer digitalt, det tycker jag är oansvarigt. Vi behöver mer forskning, vi behöver mer data och utifrån det kan vi dra slutsatser och då kan vi implementera det på ett ansvarsfullt sätt att det kanske finns barn som gynnas utav det här, även i förskoleåldern. Det här vet vi inte än.” 4
37:29 ”Nej men så är det ju, det behövs väldigt mycket mer forskning inom det här området för det är
ju väldigt eftersatt och det är så nytt också i förskolan, så att vi…” 3
37:44 (Du tycker ändå att det är viktigt att det introduceras) ”Ja absolut för att vi kan inte lämna
barnen, vi kan inte överge barnen i det här svåra som de utsätts för när de faktiskt befinner sig på nätet. Dem möter faror, och risker och dem behöver vårt vuxna stöd och då är det inte kanske alla föräldrar som kan ge det hemma, utan det behöver utbildade personal för förskollärarna har gått på universitet i 3 och ett halvt år, och kan det här.” 3
38:08 ”Jag tänker att vårt ansvar är att se till att barnen inte hamnar i de här lägena där dem riskerar att
se obehagliga saker eller sånt som de inte kan hantera och det är både föräldrarnas ansvar, men förskolan tycker jag har också ett professionellt ansvar, och att ge mer av nånting som är potentiellt skadligt för barn, det är inte rimligt i nuläget utan nu behöver vi veta mer. Och utifrån det så kan man ju fatta välgrundade beslut. Och det, som jag sa tidigare, att mycket pekar på att det är skadligt
framförallt i en högre utsträckning, och det här kommer innebära mer skärmtid. Och det man vet också är även det som man vill kalla för ”lärverktyg”, för så pass små barn, de lär sig inte utav det för att dem kan inte generalisera det, för dem kanske kan lära sig att lägga ett pussel i, på en skärm men dem lär sig inte att göra det i verkligheten.” 4
38:58 ”Nej, jag har inte riktigt samma erfarenheter. Jag, mitt barn pusslade första gången på en skärm,
och lärde sig där att applicera detta i sina lekar. Och jag har sett att, att det finns fantastiska läroverktyg, i digitala former som har varit fantastiska.” 2
39:20 ”Jag tycker ju inte att det är en bra grej, och det finns ju väldigt mycket intressant, ett intressant
faktum och det är ju då att Steve Jobs bland annat och många av de här andra stora cheferna på dessa stora techföretagen i USA, deras barn får inte ens komma i närheten av en iPad eller en iPhone. Därför att de vet hur dem här programmen utvecklas, de vet att det handlar om att hjärnan fastnar i ett
repeterande system. Och dem här barnen som vi pratar om nu, förskolebarn, de är alldeles för unga för att fastna i ett sånt, och jag tror inte att vi behöver oroa oss, ingen i Sverige behöver oroa sig för att barn förr eller senare inte introduceras för digitala verktyg.” 1
(Vad är poängen då med att introducera det i förskolan, kan man inte vänta?)
39:59” Nej men om man ser till förskollärarens uppdrag, så handlar ju digital kompetens också om att
veta när man inte ska använda digitala verktyg. I vissa lägen kan det vara bra, men det ska bara användas när det tillför någonting, eller som man inte kan göra analogt. Eller där det blir någon typ av förbättring. Och det kan ju vara, till exempel att man kan byta språk på sagoböcker, att man liksom gynnar modersmålet. Eller att man, kan också individanpassa så att barn får lära sig det dem har behov av, det som dem är intresserade av, det som de kunskaperna som dem behöver.” 3
(Vad säger ni om WHO:s riktlinjer angående att barn under 2 år inte ska ha någon skärmtid alls och 2 till 5 år ska ha max 1 timme?)
40:51 ”Jag tycker att det är ett sunt beslut i nuläget.” (1 timma känner ju jag är jättelite tycker jag nu)
”Men det kanske är fullt tillräckligt och de säger också att helst mindre än 60 minuter per dag även för den åldersgruppen. För vi vet för lite och det, man vet också till exempel att, vissa appar då som ska vara väldigt stimulerande att barn kan lära sig saker i appen men, exempelvis ett språk, men sen inte kunna det i interaktionen som behövs i verkligheten. För att en skärm kan aldrig ersätta den mänskliga interaktionen och den multisensoriska inlärningen, man använder så många sinnen som möjligt, det är det som gynnar barnens utveckling allra mest och det försvinner i detta.” 4
41:34”Ja, men absolut, precis det handlar ju mest om stillasittandet, man tänkte att man..” 3
(Så man rör sig med en skärm, då är man ändå)
41:41 ”Ja, och då är man också precis som Theodora var inne på här att, lärandet i förskolan handlar
mycket om att man tillexempel dansar framför en skärm, man projicerar och går in i en låtsasvärld och leker och det är en projektion, man programmerar robotar och sådär.” 3
(Ni kvarstår, ingen skärm gärna i förskolan?)
42:44 ”Nej men jag tar gärna skärmen hemma, mina barn kanske har skärm hemma en liten stund och
tycker det är roligt. Men jag, just därför vill jag inte att dem ska ha det på förskolan.” 1
42:52 ”Nej men, och jag förstår ju det här, i ens referensramar, men det här är ju en fantastisk barnvakt
så att jag kan fixa diskmaskinen. Det är klart att man blir jätteupprörd när förskolan säger ”Nej men nu ska vi ha paddorna”, skojar ni med mig, ska ni ta min skärmtid? Den behöver ju jag till min
diskmaskin. Men det är klart man känner så, men om man då har sett det här, leva på stora skärmar där barn i grupper rör sig och leker, så vill man..” 2
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
