Stillasittande i tid hos barn och
ungdomar
”Today’s generation of children will be the first
for over a century of whom life expectancy falls”
En systematisk litteraturstudie
Isabelle Sen
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 56:2015
Hälsopedagogsprogrammet 2012-2015
Handledare: Örjan Ekblom
Examinator: Mats Börjesson
Sammanfattning
Syfte
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på om barn och ungdomars fysiska inaktivitet/stillasittande har förändrats de senaste 15 åren. Denna studie har undersökt hur stillasittande i tid har sett ut hos barn och ungdomar från olika delar av världen med hjälp av några studier.
Frågeställning:
Hur har trenden i stillasittande tid sett ut hos barn och ungdomar mellan 1997 och 2012? Metod
Litteraturstudien påbörjades via databasen PubMed, under vårterminen 2015. Grunden för sökningarna baserades på detaljerade sökord med olika kombinationer. För att hitta väsentliga studier utformades inklusions- samt exklusionskriterier. Totalt inkluderades åtta studier som sedan fick genomgå en kvalitetsgranskning med hjälp av den modifierade STROBE – modellen. Därefter rankades studierna efter den kvalitet som de uppvisat.
Resultat
Mer än hälften av artiklarna fick enligt den modifierade STROBE-modellen hög kvalitet medan resten ansågs som låga. Resultatet för de studier som hade bedömts med hög kvalité hade ett medelvärde på 672 minuter/dag i stillasittande medan de med låg kvalitet fick ett genomsnittligt värde på 553 minuter/dag. Resultatet i studien visade även på att mellan år 1997 och 2012 hade stillasittande beteende ökat med två timmar och 40 minuter. Denna skillnad bedöms som positivt signifikant.
Slutsats
Bevisen för att stillasittandet har ökat hos barn och ungdomar genom åren är svaga. Det resultat som visades enligt denna litteraturstudie var att stillasittandet hade till viss del ökat med en positiv signifikant skillnad, mellan åren 1997 och 2012, om studierna jämförs emellan. Mer forskning inom detta område behövs då det finns för få studier inom objektiv mätning som sträcker sig längre tillbaks i tiden före år 1997.
Innehållsförteckning 1 Inledning ... 1 1.1 Introduktion ... 1 1.3 Existerande forskning ... 2
1.4 Syfte och frågeställningar ... 5
2.1 Inklusionskriterierna ... 6 2.2 Exklusionskriterierna ... 7 2.3 Litteratursökningen ... 7 2.4 Urval ... 9 2.5 Kvalitetsgranskningen ... 11 3 Resultat ... 11 3.1 Sammanställning av artiklar ... 11 3.1.1 Poängsättningen ... 14
3.2 Hur har trenden i stillasittande tid sett ut hos barn och ungdomar mellan 1997 och 2012? ... 15 4 Diskussion ... 17 4.1 Diskussion av resultat ... 17 4.1.2 Metod diskussion ... 19 4.2 Slutsats ... 20 Käll- och litteraturförteckning ... 22 Bilaga 1 - Litteratursökning Bilaga 2 - PICO Bilaga 3 - Detaljerad sammanställning av alla artiklar Bilaga 4 – Modifierad STROBE modell Tabell- och figurförteckning Tabell 1- Litteratursökning ... 8
Tabell 2- Relaterad litteratursökning samt artiklar från Review ... 8
Tabell 3 - Poängsättning för artiklar ... 15
Tabell 4 - Översikt för stillasittande minuter per dag i hela världen med SD. ... 16
1 Inledning
1.1 Introduktion
Citatet:”Today’s generation of children will be the first for over a century of whom life expectancy falls”, på första sidan är hämtat från Hills, King & Armstrong (2007, s. 533). För personer som jobbar inom hälsobranschen är det bland annat vår uppgift att främja hälsan hos individer på en samhällsnivå. Att vara medveten om hur hälsan ser ut idag, ur ett
nationellt såväl som internationellt perspektiv, och om den är på väg mot negativa eller positiva hälsoeffekter är viktigt för personer inom detta område, för att kunna motivera till interventioner inom olika befolkningar och länder. Kunskapen inom hälsa och träning är troligtvis begränsad hos barn och ungdomar, då många länder speciellt i Östeuropa visar siffror på att fetma och övervikt ökar i ungdomsåren (Ahluwalia, Dalmasso, Rasmusen, Lipsky, Currie, Haug, Kelly, Damsgaard, Due, Tabak, Ercan, Maes, Aasvee & Cavallo 2015, s. 32).
Betyder ökningen i fetma och övervikt att det stillasittande beteendet har ökat över tid hos barn och ungdomar? Har fetma och övervikt en korrelation med stillasittande beteende? Det finns ytterst få litteraturstudier som har studerat stillasittande över tid hos barn och ungdomar. Det är därför relevant att vara informerad om vad forskningen säger inom detta område. Att vara uppdaterad innebär också att framtida arbeten kan utföras på ett bra sätt med forskningen som stöd.
Denna litteraturstudie syftar till att forska om det finns stöd för påståendet att det stillasittande beteendet har ökat hos barn och ungdomar under de senaste 15 åren.
1.2 Bakgrund
Begreppet stillasittande (eng. sedentary) kommer ursprungligen från det latinska ordet sedēre vilket betyder ordagrant att sitta (Katzamarzyk 2014, s. 940). Stillasittande beteende
definieras som: ”att sitta eller ligga under vakna timmar med låg energiförbrukning”(Biddle, Petrolini & Pearson 2014, s. 1). En annan definition av detta begrepp menar att stillasittande är en muskulär inaktivitet som är oberoende av övrig fysisk aktivitet enligt Ekblom-bak, Ekblom & Hellénius (2010, s. 587).
1.3 Existerande forskning
I dagens samhälle tillbringar allt för många människor sin vakna tid sittande (Hamilton, Hamilton & Zderic, 2011, s. 2665). Stillasittande beteende är i stort sett en oberoende faktor till fysisk aktivitet (Kallings & Hellenius, 2010; Hamilton, Hamilton & Zderic, 2011). Fortsättningsvis skriver Schäfer, Hagströmer, Nyberg & Ekblom-Bak (2011, s.7) att:
”Ny forskning har under de senaste åren visat att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet under dagen, innebär ökad risk för flertalet av våra stora folksjukdomar samt förtida död(Proper, Singh, van Mechelen & Chinapaw 2011; Grontved, & Hu 2011). Tv-tittande, datoranvändning, kontorsarbete och bilåkande har ökat dramatiskt de senaste årtionden. I dag är det vanligt förekommande beteenden och innebär långa stunder av stillasittande.”
Enligt World Health Organization (WHO 2003) klassas en stillasittande livsstil som en av de tio vanligaste orsakerna till funktionshinder samt förtida död. En stillasittande livsstil, ökar risken för benskörhet, högt blodtryck, tjocktarmscancer, depression, ångest och
blodfettsrubbningar. Därtill fördubblar stillasittande livsstil risken för hjärt- och
kärlsjukdomar, fetma och diabetes (WHO 2002). Detta gör att den räknas som ett globalt hälsoproblem. (WHO 2002) Hos både vuxna och barn visar internationella samt nationella rapporter att fetman och övervikten ökar (Hellénius 2008, s. 408; Socialstyrelsen 2005).
Fysisk inaktivitet det vill säga stillasittande beteende kan förknippas med aktiviteter som internet- eller datoranvändning och tv-tittande (Eisenmann, Bartee & Wang 1999, s. 384).
Att vara fysisk aktiv under uppväxtåren kan påverka den fysiska aktiviteten i viss utsträckning senare i livet (Engström 2010; Telama, Yang, Viikari, Välimäki, Wanne & Raitakari 2005). Det är vanligt att den fysiska aktiviteten minskar i tonåren (Dumith, Gigante, Domingues & Kohl 2011). Vidare, påverkar levnadsvillkoren hur mycket barn och unga rör på sig, där högre utbildning och högre inkomst hos föräldrarna är
relaterat till att barnet är mer fysiskt aktivt (Engström 2010; Ferreira, van der Horst, Wendel-Vos, Kremers, van Lenthe & Brug 2006).
Samma mönster finns vid tv-tittande, där barn med föräldrar som har högre utbildning ser mindre på tv (Gorely, Marshall, & Biddle 2004). Det finns viss forskning som tyder på att tv-tittande också leder till minskad fysisk aktivitet bland barn, men sammantaget är kunskapen svag och fler studier behövs för att klargöra ett eventuellt samband. Känt är dock att det finns ett samband mellan tv-tittande och övervikt och fetma bland barn (Marshall, Biddle, Gorely, Cameron, & Murdey 2004; WHO, 2003).
(Statens folkhälsoinstitut 2011, s.7).
Detta kan i många studier kopplas till ett ökat intag av energirik mat i samband med TV-tittande (”snackande”) (Vader, Walters, Harris & Hoelscher 2009, s. 2).
Hos ungdomar som tittade på TV mer än två timmar per dag, jämfört med sina jämngamla, fann studier att deras nivåer av kolesterol var högre och att de hade en ökad tendens till att ha högt blodtryck (Trembley, Le Blanc, Koh, Saunders, Larouche, Colley, Goldfield & Connor Gorber 2011, s.14). Barn och ungdomar spenderar cirka nio timmar av sin lediga tid per dag stillasittande, enligt Trembley et al. (2011, s. 10). Vidare skriver Lubans, Hesketh, Cliff, Barnett, Salmon, Dollman, Morgan, Hills & Hardy (2011, s. 3; Mendoza, Zimmerman & Christakis 2007; Steele, van Sluijis, Cassidy, Griffin & Ekelund 2009; Hardy, Dobbins, Denney-Wilson, Okely & Booth 2009) att fetma och övervikt hos barn samt ungdomar är positivt korrelerat med tid spenderat i stillasittande beteende.
För de barn som ej är fysiskt aktiva, det vill säga stillasittande, finns en benägenhet att ha lägre akademiska prestationer (Carlson, Fulton, Lee, Maynard, Brown, Kohl & Dietz 2008, s. 721; Kwak, Kremers, Bergman, Ruiz, Rizzo & Sjostrom 2009) och högre andel kroppsfett (Riddoch, Leary, Ness, Blair, Deere, Mattocks, Griffiths, Smith & Tilling 2009, s. 1;
Pietiläinen, Kaprio, Borg, Plasqui, Järvinen, Kujala, Rose, Westerterp & Rissanen 2008, s. 5) jämfört med sina aktiva vänner. Det sociala beteendet påverkas också (Biddle et al. 2014, s. 1), likaså självkänslan vid stillasittande beteende(Trembley et al. 2011, s. 12).
Den epidemi av övervikt som pågår tros bero på förändringen av miljön vi lever i (Hill, Wyatt, George, Reed & Peters 2003, s. 853). De faktorer som bidrar till övervikt och fetma kan bland annat vara reduceringen av energiutgifter i form av stillasittande arbete som ej
kräver fysisk belastning (Church, Thomas, Tudor-Locke, Katzamarzyk, Earnest, Rodarte, Martin, Blair & Bouchard 2011, s. 6) och motordrivna fordon som transport istället för aktiv förflyttning t.ex. cykling (Hill et al. 2003, s. 854).
Tidigare forskning säger att det finns ett signifikant negativt samband mellan fysisk aktivitet och skärmtid hos unga individer (Sandercock, Ogunleye & Voss (2012, s. 983). Enligt studien av Sandercock et al. (2012, s. 982) beskrivs kopplingen mellan skärmtid och fysisk aktivitet nedan:
”I den här studien och andra, används skärmtid och tolkas som ett mått på stillasittande beteende; hög skärmtid kan därför vara ett tecken på val av andra stillasittande beteenden. För en motsvarighet, är det känt att barn som använder motoriserade transporter till skolan är mindre aktiva under skol-och lunchtider trots lika möjligheter till fysisk aktivitet. Dessa är de första data som tyder på att höga nivåer av skärmtid är förknippade med lägre fysisk aktivitet under skoltid. Vi antar att TV-tittande inte var tillgängligt under skoltiden, men detta kan avspegla användandet utav portabel media såsom mobiltelefoner, utbildnings- eller fritids dataanvändning (PC) var utav dessa ibland är tillgängliga i skollokaler”.
Däremot påpekar Sandercock, Ogunleye & Voss(2012, s.983) att låg fysisk aktivitet är associerat med en hög tid spenderat framför skärmen. Detta beror på att fysisk aktivitet framförallt efter skolan, på kvällar samt helger, ersätts med skärmtid (Ibid. s. 983).
Ytterligare en studie av Ogunleye, Sandercock & Voss (2011, s. 52) skriver att tillgången till sociala medier, tv, spelkonsoler samt andra stillasittande tidsfördriv ökas tack vare teknikens permanenta framsteg för ungdomar. Hos skolbarn tycks skärmtiden fördröja den fysiska aktiviteten. Den slutsats som drogs tyder på att höga nivåer av skärmtid kan förknippas med låga nivåer av fysisk aktivitet. (Ibid. s. 52)
Förutom skärmtid som en faktor till stillasittande beteende kan även årstider påverka barn och ungdomars fysiska aktivitetsnivå. Goodman, Paskins & Mackett (2012, s. 1111) skriver att barnen var mindre fysiskt aktiva under dagar när det var dåligt väder, speciellt när det regnade. Ytterligare en påverkande faktor på fysisk aktivitet var dagsljuset, i alla fall i nordliga klimat (Ibid.).
Goodman, Paskins & Mackett (2012, s. 1111) skriver enligt följande:
”En nyckelmedlarroll för lek-utanför-hemmet bekräftar vikten av lek för barns fysiska aktivitet med föräldrars identifikation av mörker, som ett hinder för att tillåta
oövervakad lek utomhus. De senaste bevisen svarar för att varaktighet och/ eller intensiteten av barns utomhusaktivitet ökar under vår/sommaren”.
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur det har sett ut i stillasittande tid hos barn och ungdomar från några studier, från olika delar av världen, utförda under det senaste 15 åren.
Frågeställning:
Hur har trenden i stillasittande tid sett ut hos barn och ungdomar mellan 1997 och 2012?
2 Metod
Innan studien påbörjades gjordes en sökning i Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR) för att undersöka om en systematisk översikt redan gjorts inom området. De sökord som författaren använde till sökningen i CDSR var; sedentary lifestyle, trends physical activity, och trends physical activity sedentary, medan andra sökord valdes för själva studien (se sökord under rubriken “litteratursökningen”) Vidare tog författaren hjälp av Att göra systematiska litteraturstudier (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013) samt SBU:s (2014) handbok Litteratursökning, för att göra studien.
Det första steget var att formulera ett syfte till varför studien skall göras med tillhörande frågeställningar. Författarens syfte var att undersöka hur det stillasittande beteendet (fysiska inaktiviteten) har förändrats hos barn och ungdomar över tid.
Databasen PubMed valdes ut som sökmotor då alla artiklar redan är peer-reviewade 1men också för att den passar studiens kategori. För att hitta de artiklar som behövdes utgjorde
1 ”En vetenskaplig tidskrift har ett råd av granskare (referees) som består av erfarna forskare inom tidskriftens
ämnesområde. Dessa experter granskar inskickade artiklar och bedömer kvaliteten, både vetenskapligt och innehållsmässigt. De avgör om artiklen kan publiceras direkt, bör revideras eller avslås. Förfarandet kallas peer review och syftet är att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten.”(Linneuniversitetet, 2014)
specifika val av sökord och kombinationer grunden för sökningarna. MeSH-termer användes ej i studien då det är många artiklar som inte kommer med i resultatet på grund av att de saknar dessa fackord. De artiklar som kom fram i sökningarna granskades sedan efter titlar och sammanfattningar. Studierna som klarade den första granskningen med titlar och
sammanfattningar fick genomgå ytterligare en undersökning, men i fulltextformat. Kriterier såsom inkluderande samt exkluderande formades efter PICO (population, intervention, control, outcome)(se bilaga 2) i syfte att hitta väsentliga studier som var passande för
litteraturstudien. De artiklar som sedan valdes ut sammanfattades sedan utav författaren efter nästkommande punkter: titel, författare, metod, resultat och studie kvalitet.
Artiklarna kvalitetsgranskades sedan efter en utvald modell, STROBE (Strenghtening the Reporting of Observational Studies in Epidemiology)(von Elm, 2007), som sedan ändrades på och kallas numera för ”modifierad STROBE – modell”. Modellen som hade 22
utgångspunkter kortades ner till fyra relevanta punkter efter BIAS (Allocation, Blinding, Incomplete outcome, Selective reporting)(se bilaga 4), av denna studies författare. Kriterium samt poäng skapades för den modifierade STROBE – modellen. Artiklarna fick därefter granskas efter denna modell och gavs poäng för varje kriterium de uppfyllde. Max antal poäng som en artikel kunde uppnå var 12. När poängen var satta på respektive inkluderande artiklar, rankades dessa efter sina poäng. Frågeställningen i denna studie besvarades sedan utav alla studier där de jämfördes med varandra utifrån; mätning och timmar, medan andra punkter diskuterades kring för- samt nackdelar med urval av population, och potentiella orsaker till varför det finns eventuella skillnader i stillasittande minuter per dag i studierna. För att se om det hade skett någon signifikant skillnad mellan åren 1997 och 2012 räknades konfidens intervallerna2 ut. Dessa uträkningar kan ses i tabell 4.
2.1 Inklusionskriterierna
De artiklar som inkluderades i studien var alla som uppfyllde kriterierna, vilka var: v artiklar som var objektiva mätningar (mer tillförlitliga än subjektiva, det vill säga
självrapporteringar(Hagströmer, Wisén & Hassmén, 2015, s. 3-5) v endast artiklar på engelska
v helt friska individer
v barn och ungdomar i åldersspannet mellan åtta till arton år
v minst 200 deltagare
v mått på fysisk aktivitet och stillasittande skall anges i minuter samt att båda
parametrarna – fysisk aktivitet och stillasittande är med i studien och inte bara en utav dem.
v Vidare inkluderades länder från olika delar av hela världen.
2.2 Exklusionskriterierna
För att behålla information men samtidigt begränsa sökningen ytterligare valdes även exkluderande kriterier. Eftersom detta är en litteraturstudie uteslöts Review artiklar. Övriga kriterier var om studien innehöll mätningar på sömn, frågor om livsstil, kost, influenser av barnens föräldrar på fysisk aktivitet och/eller stillasittande samt mätning av fysisk aktivitet via pedometer. Fortsättningsvis uteslöts artiklar som endast innehöll mätningar på barn under skoltid, det vill säga att de inte mätte aktivitet på fritiden. Slutligen räknades individer som var sju år eller yngre och nitton år eller äldre bort.
2.3 Litteratursökningen
Litteratursökningen gjordes i den elektroniska databasen PubMed (28 februari – 1 mars, 2015). De ord som användes i sökningen var children, sedentary, trend, adolescent, och screen time. Dessa kombinerades till totalt fyra olika sökningar (se Tabell 1). En relaterad sökning gjordes via en artikel från den första sökningen(se Tabell 2) och även en Review användes också från första sökningen då den innehöll artiklar om stillasittande beteende.
Efter att sökningarna gjorts granskades sammanfattningarna och titlarna utav författaren för att sedan exkludera de som ej fyllde kriterierna. De artiklar som var relevanta för studien genomgick ytterligare en gallring fast de granskades denna gång utifrån fulltextformat. Artiklarna uteslöts/inkluderades beroende på om de uppfyllde kriterierna eller ej och om de var relevanta för studien.
Tabell 1- Litteratursökning
Sökord Databas Antal
träffar
Inkluderade 1* 2* Dubbletter* Datum children
"sedentary" trend
PubMed 94 2 (varav en review: Muthuri, Wachira, Leblanc, Francis, Sampson, Onywera & Tremblay) 28/2 -15 children ”screen time” trend PubMed 14 0 28/2-15 adolescent "screen time" trend PubMed 9 1 (Artikel: Bucksch, Inchley, Hamrik, Finne, & Kolip, 2014) 28/2-15 adolescent "sedentary" trend PubMed 104 4 2 28/2-15
Tabell 2- Relaterad litteratursökning samt artiklar från Review
Artikel Databas Antal
träffar Inkluderade 1* 2* Dubbletter* Datum Artikel: Bucksch,
Inchley, Hamrik, Finne, & Kolip, 2014 från sökningen adolescent "screen time" trend PubMed 146 31 6 1/3-15 Review: Muthuri, Wachira, Leblanc, Francis, Sampson, Onywera & Tremblay från första sökningen children ”sedentary” trend PubMed 17 2 2 1/3-15
1* Artiklar inkluderade efter första granskningen på abstrakt och titel. 2* Artiklar granskade samt valda efter en fulltext granskning.
2.4 Urval
De träffar som PubMed fick var totalt 221 artiklar varav två stycken dubbletter. Ett förstahandsurval gjordes på alla titlar och abstrakt enligt kriterierna. De sex artiklar som valdes för att genomgå en fulltextundersökning var dock för få och en relaterad sökning gjordes på en utav de sex studier som hittades med samma inklusions- och exlusionskriterier som författaren angett(se Tabell 2). Sökningen gav ytterligare 146 artiklar som undersöktes efter titel och abstrakt. De 33 artiklar som ansågs vara relevanta genomgick sedan en fulltext-granskning och inkluderades enligt kriterierna. Förutom det användes även två artiklar ur en Review (se Tabell 2). Anledningen till att dessa hittades var på grund av att abstraktet informerade om artiklar som handlade om stillasittande.
Totalt genomgick 39 artiklar en fulltextgranskning och utav dessa uppfyllde 8 stycken kriterierna.
De etiska överväganden som denna studie tog hänsyn till var att samtliga inkluderade artiklar hade godkännande från barnen/ungdomarnas förmyndare, för att få delta.
Figur 1 - Flödesschema för litteratursökningen. ! ! Sökning!i!databasen!PubMed! ! 221!titlar!och!abstrakt!granskades! Artiklar!som! uppnådde!kriterier! första!granskningen! 6!st.!varav!215! exkluderades! En!sökning!på!en!relaterad! artikel,!som!kom!från!första! sökningen!gjordes!för!att! hitta!relaterade! 31!av!146!st.!valdes!ut!för! granskning! En!Review!användes! från!första!sökningen!för! att!hitta!potentiella! artiklar!i!referenserna.!! Fann:!17!st.! 2!av!17!st.!valdes!ut!för! granskning! Totalt!granskades!39!stycken!artiklar!i!fulltextPformat.!! 8!studier!matchade!de!inkluderande!–!och!exkluderande!kriterierna! ! Studierna!kvalitetsgranskades!med!hjälp!av!STROBEPmodellen! Resultat!sattes!ihop! Slutsats!drogs!
2.5 Kvalitetsgranskningen
Artiklar som valts ut efter fulltextgranskningen genomgick en kvalitetsgranskning.
Varje studie granskades enskilt samt gavs poäng för varje kriterium som artikeln uppfyllde enligt den modifierade STROBE – modellen. De kriterier som STROBE – modellen
innehåller och poängsätter är bland annat: urval, typ av mätning (mätinstrument), frekvens av mätningar och bortfall. För mer detaljerad information se bilaga 4.
3 Resultat
I denna del presenteras alla artiklar i kronologisk ordning baserat på den detaljerade sammanställningen (se bilaga 3), som gjorts för respektive artikel.
3.1 Sammanställning av artiklar
A National Survey of Physical Activity and Sedentary Behavior of Chinese City Children and Youth Using Accelerometers
I tabell 6 (Wang, Chen & Zhuang, 2013, s. 20) kan man direkt utläsa det genomsnittliga värdet i stillasittande tid för alla barn som deltog i studien. Däremot är medelvärdet uppdelat i veckodag samt helgdag. Författaren har därmed adderat värdet för veckodag med värdet för helgdag för att få ut det genomsnittliga värdet för minuter per dag. Det totala medelvärdet blev 509±126 minuter/dag (se bilaga 3). Vidare har författaren räknat ut det procentuella bortfallet då det värdet poängsätts enligt punkt 3 i den modifierade modellen av STROBE för artikelns kvalitetsutvärdering. Bortfallet var 31 %, det vill säga 958 deltagare fullföljde inte eller räknades med på grund av sjukdom, förlust av data och eventuella disfunktions fel på accelerometern men också exkluderades de med anledning av deras ålder.
Artikeln fick poängen 9 enligt den modifierade STROBE-modellen och klassas som låg kvalitet. Den rangordnades till delad andra plats av alla artiklar.
Between- and within-day variability in physical activity and inactivity in 9- and 15-year-old European children
I tabell 1 och 2 (Nilsson, Anderssen, Andersen, Froberg, Riddoch, Sardinha & Ekelund 2009, s. 12-13) kan man läsa av medelvärden för stillasittande i minuter hos 9-åringar och 15-åringar uppdelat efter varje land. Siffrorna är därefter sorterade i grupper för veckodag och helgdag samt efter kön. Författaren har räknat ut det totala medelvärdet för studien, 349±84 minuter/dag, genom att lägga ihop alla värden inom grupperna först för att få genomsnittliga
värden. Dessa värden har sedan adderats tillsammans igen för att få typvärdet inom varje kategori det vill säga veckodag och helgdag. Slutligen har veckodagens värde plus
helgdagens värde adderats och gett oss ett total genomsnittligt värde per dag i stillasittande minuter. Eftersom författarna (Nilsson et al. 2009) ej har angivit tillfället då mätningen skedde i tvärsnittsstudien har ett mail skickats till Andreas Nilsson, angående denna tidpunkt. Enligt Andreas Nilsson, som är universitetslektor för Örebro universitet samt en utav
författarna till studien, skedde mätningen år 1997-2000. De länder som ingick i studien var Danmark, Estland, Norge och Portugal (Ibid. 2009).
Bortfallet i studien har även räknats ut i procent för att kunna poängsätta studiens kvalité. Enligt artikeln (Nilsson et al. 2009) fullföljde 1954 utav 2739 barn och ungdomar. Det är 71 % vilket ger ett bortfall på 29 %. Orsaken till bortfallet berodde på att de resterande 785 deltagarna ej uppfyllde inklusionskriterierna (Nilsson et al. 2009. s. 11). Artikeln uppfyllde 10 poäng enligt den modifierade STROBE – modellen och klassas som hög kvalitet med plats 1 av 8 artiklar.
Association Between Accelerometer-Measured Physical Activity Intensities and Sedentary Time in 8-to 10-Year-Old Children
I artikeln som handlar om associationen mellan stillasittande och fysisk aktivitet kan man läsa av i tabell 1 (Herman, Paradis, Mathieu, O'Loughlin, Tremblay & Lambert 2014, s. 79) hur stillasittande ser ut hos barn i ålder 8-10 år. Författaren av denna studie har räknat ut det genomsnittliga värdet i tid hos de båda könen som resulterade i 362±68 minuter per dag. Studien hade kriterier för vilka deltagare som fick vara med vilket resulterade i ett bortfall. 532 av 632 barn valdes ut och artikeln fick en förlust på 16 %.
Artikeln fick 9 poäng enligt STROBE och rangordnades på delad andra plats. Studiens kvalitet ansågs vara hög.
Patterns of Weekday and Weekend Physical Activity in Youth in 2 Canadian provinces I tabell 2 (Comte, Hobin, Majumdar, Plotnikoff, Ball & Mcgavock, 2013, s. 118) kan man se det genomsnittliga medelvärdet för stillasittande i tid hos pojkar och flickor uppdelat efter vecko- och helgdag. Författaren har räknat ut medelvärdena för minuter per dag för pojkar och flickor genom att addera tid för veckodag med helgdag men även räknat ut totala genomsnittliga värdet för båda könen tillsammans (se bilaga 3, artikel 4). Tiden för pojkar var 530 minuter/dag och för flickor 542 minuter/dag samt det totala medelvärdet för båda könen var 536 minuter/dag. Författaren har även räknat på bortfallet i procent vilket var 35 %
då 340 av 966 inte uppfyllde kriterierna för studien (Ibid. s. 116). Studien fick poängen 9 av 12 och klassades som hög kvalitet samt placerades på delad andra plats av åtta enligt
STROBE-modellen.
Patterns of Physical Activity in Spanish Children: a Descriptive Pilot Study
I tabell 1 (Aznar, Naylor, Silva, Pérez, Angulo, Laguna, Lara & López-Chicharro 2010, s. 324) kan medelvärdet för flickor och pojkar utläsas samt hur stillasittande de är på vecko-samt helgdagar. Medelvärdet för vecko-och helgdagar har räknats ut för flickor och pojkar och redovisats enskilt efter ålder samt kön (se bilaga 3, artikel 5). Det totala medelvärdet för alla grupper var 986 minuter per dag. Bortfallet av studiens deltagare var cirka 25 % då 72 av 293 ej slutförde bedömningarna innan studien började. Mätningen för denna spanska studie har ej angivits i texten. Detta har inneburit att författaren av denna litteraturstudie har via mail kontaktat den person, Susana Aznar från Universidad de castilla-la mancha i Madrid, som artikeln angett angående frågor, för att få de år som mätningen gjordes.
Enligt den modifierade STROBE modellen fick studie 9 poäng och rangordnades som delad andra plats med hög kvalitet.
Levels of Physical Activity and Sedentary Time among 10- to 12-Year-Old Boys and Girls Across 5 European Countries Using Acceleromoeters: an Observational Study within ENERGY-Project
I observationsstudien kan man se i tabell 2 (Verloigne, Lippevelde, Maes, Yildirim, Paw, Manios, Androutsos, Kovacs, Bringolf-Isler, Brug & Bourdeaudhuij 2012, s. 4) en översikt över alla de länder som deltog. Vidare kan medelvärdet för stillasittande minuter per dag läsas av efter land och respektive kön. Det absoluta genomsnittliga värdet för pojkar i alla länder var 474±4 min/ dag medan flickorna hade 500±3 minuter/dag. Alla flickor och pojkar hade sammanlagt ett medelvärde på 487±4 minuter per dag. Bortfall av deltagare var 396 av 1082 barn (Ibid. s. 3) vilket gav en procentuell siffra på 36.5%. Förlusten av deltagare berodde på otillräckliga vardagar och helger och en del accelerometrar gav fel mätvärden (Ibid. s. 3). Artikeln fick poängen 8 enligt den modifierade STROBE-modellen och gavs en delad tredje plats. Vidare klassificerades studien som låg kvalitet.
Effect of Urbanization on Objectively Measured Physical Activity Levels, Sedentary Time and Indices of Adiposity in Kenyan Adolescents
I studien av Ojiambo, Magutah, Thairu, Takahashi & Wilunda (2012, s. 118) finner man i tabell 1 den stillasittande tiden för barnen. Tabellen är uppdelad efter flickor och pojkar samt om de bodde i städer eller på landsbygden. Författaren har räknat ut medelvärdet hos flickor, 617±81 minuter/dag, och pojkar, 617±86 minuter/dag, men också totala medelvärdet för barnen vilket var cirka 617±84 minuter/dag under perioden januari 2008 till maj 2009. I studien gjordes även en jämförelse mellan landsbygd och stad. Stadens medelvärde var 686 minuter per dag medan landsbygden endast hade 547 minuter per dag. Studien hade inget bortfall vilket gav ett deltagande på 100 %. Antalet medverkande var 200 barn.
Artikeln gavs poängen 9 av 12 och klassificeras som hög kvalitet med en delad andra plats.
The Relation Between Physical Activity and Indicators Of Body Fatness in Kenyan Adolscents
Enligt tabell 1 (Mang’eni, Magutah, Thairu, Takahash, & Wilunda 2013, s. 50) anges den stillasittande tiden för flickor och pojkar. Författaren har räknat ut medelvärdet för minuter per dag, vilket gav 619±110 minuter. Artikeln hade inte något bortfall. Totalt medverkade 200 barn.
De kriterier som studien uppfyllde gav totalt 8 poäng av 12 vilket innebar en tredje plats och kvalitetsmässigt rankas den som låg.
3.1.1 Poängsättningen
I tabell 3 kan man se en tydligare översikt av hur många poäng varje artikel har fått enligt den modifierade STROBE – modellen (se bilaga 4) och dessa visas i kronologisk ordning. För detaljerade sammanställningar utav alla inkluderade artiklar se bilaga 3.
Tabell 3 - Poängsättning för artiklar
Kriterier Artikel 1 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 4 Artikel 5 Artikel 6 Artikel 7 Artikel 8 1a. 1 1 1 1 1 1b. 2 2 2 2a. 2b. 2 2 2 2 2 2 2 2 2c. 1 1 1 1 1 2d. 2 2 2 2e. 1 1 2f. 2 2 2 2 2 2 3a. 3b. 2 3c. 3 3 3 3 3 3d. 4 4 4a. -‐1 -‐1 4b. -‐1 -‐1 -‐1 -‐1 Poäng 9 10 9 9 9 8 9 8 Plats 2 1 2 2 2 3 2 3
3.2 Hur har trenden i stillasittande tid sett ut hos barn och
ungdomar mellan 1997 och 2012?
Figur 2 - Stillasittande minuter per dag i hela världen
0 200 400 600 800 1000 1200
Stillasittande minuter/dag i hela världen
Figuren ovan visar hur stillasittandet har sett ut över tid utifrån resultatet av alla åtta artiklar. Den visar även vilka länder som mätningarna har skett i samt årtalen mätningarna utfördes. Alla medelvärden i stillasittande minuter har räknats ut av litteraturstudiens författare och sedan sammanställts enligt figur 2. I tabell 4 har standard deviationen(SD) räknats med, även den i medelvärde, och skillnader i konfidensintervallet med artikel 2 som utgångsläge.
Tabell 4 - Översikt för stillasittande minuter per dag i hela världen med SD. *Mean = medelvärde
**SD = standard deviationen, differensen plus eller minus ifrån medelvärdet.
I tabell 4 visas årtalen noggrannare med respektive siffror, men även SD (±) samt
konfidensintervallerna. Uträkningen av konfidensintervallerna har utgått från artikel 2 som startpunkt. Värdena har avrundats till närmaste heltal.
Av de studier, 1, 2, 3, 4, 5 och 7, som hade hög kvalitet (9 eller 10 p) var resultatet i
genomsnitt 672 minuter/dag, jämfört med medelvärdet 553 minuter/dag i de studier, 6 och 8, som hade lägre kvalitet (8 p). Det högsta värdet (986 minuter/dag) var funnet i Spanien under år 2007-2008, medan ett lägre värde (487 minuter/dag) påfanns i Europa tre år senare. Mellan åren 1997 och 2012 skiljer det sig 160 minuter, vilket är två timmar och 40 minuter.
Årtal, land & artikelnummer Stillasittande (mean)* minuter/dag SD** ± Skillnad*** från art. (2) (minuter/dag) 1997-‐2000 Europa (2) 349 84 - 2005-‐2008 Kanada (3) 362 68 20-5 2007-‐2008 Spanien (5) 986 101 648-625 2008 Kanada (4) 536 13 193-180 2008-‐2009 Kenya (7) 617 84 280-255 2010 januari Kenya (8) 619 110 282-257 2010 mars-‐sept Europa (6) 487 4 144-131 2011-‐2012 Kina (1) 509 126 153-166
4 Diskussion
Anledningen till att denna systematiska litteraturöversikt gjordes var för att analysera hur stillasittandet har sett ut under de senaste 15 åren hos barn och ungdomar i olika delar av världen. Resultatet av denna studie besvarade frågan: Hur har trenden i stillasittande sett ut hos barn och ungdomar mellan 1997 och 2012?
4.1 Diskussion av resultat
Resultatet visade att de artiklar som ansågs som starka enligt den modifierade STROBE – modellen hade ett genomsnittligt värde på 672 minuter/dag medan de svaga studierna hade ett medelvärde på 553 minuter/dag. Frånsett att två studier fick andra värden, Spanien (2007-2008) 986 minuter/dag och Europa (2010) 487 minuter/dag. Vidare visade resultatet, i uträkning av konfidensintervallerna, att den signifikanta skillnaden mellan åren 1997 och 2012 är positiv. Detta innebär att stillasittande beteende har ökat med två timmar och 40 minuter sedan år 1997.
Slutsatsen kan därför tolkas att under de 15 år som studien har undersökt, har stillasittandet beteende förändrats signifikant hos barn och ungdomar. Det visar alla åtta studier
tillsammans (Wang et al. 2013, s. 20; Nilsson et al. 2009, s. 12-13; Herman et al. 2014, s.79; Comte et al. 2013, s. 118; Aznar et al. 2010, s. 324; Verloigne et al. 2012, s. 4; Ojiambo et al. 118; Mang’eni et al. 2013, s. 50) enligt tabell 4 som författaren har satt ihop med alla
genomsnittliga värden i minuter per dag. Enligt Sandercock, Ogunleye & Voss (2012, s. 978, 982f) hade inte stillasittande beteende förändrats sedan 2007. Däremot sträcker sig denna studie tillbaks till år 1997, vilket kan ge en förklaring till varför studien har fått ett positivt signifikant värde.
Det var två studier (Verloigne et al. 2012; Mang’eni et al. 2013) som klassades som svaga det vill säga med låg kvalitet och hade jämfört med de fem starka (hög kvalitet) artiklarna
mätningar som varade mindre än ett år. De siffror som har presenterats i de två artiklarna har en svag tillförlitlighet då de inte mätt alla årstider tillskillnad från de övriga som hade gjort det. Mätning av alla årstider är av stor betydelse då barn och ungdomars utomhusaktivitet skiljer sig mellan varandra under dessa perioder, speciellt under vinter och höst (Goodman, Paskins & Mackett, 2012, s. 1111). Verloigne et al. (2012) mätte månaderna mars- september men inte resten av året, såsom säsongen vinter, medan Mang’eni et al. (2013) endast hade
med januari månad, vilket innebär att vår, sommar och höst går förlorade. I de övriga sex studier som mätte stillasittande beteende i tid under minst ett år är siffrorna mer tillförlitliga då eventuellt medelvärdet i tid per minut under en dag skulle kunna räknas ut. En potentiell orsak till varför just de två studierna (Verloigne et al. 2012; Mang’eni et al. 2013) inte mätte under ett helt år kan ha att göra med ekonomiska skäl som exempel för lite pengar till fortsatta mätningar alternativt etiska anledningar, där föräldrar gett sitt samtycke för en viss period. Ytterligare en sak att ha i åtanke när det gäller trovärdigheten av mätningarnas resultat är precisionen per studie där fem artiklar (2, 3, 4, 6 och 7) visade en högre
trovärdighet med ett intervall på under 100 minuter, än resten av studierna som låg över 100 minuter i konfidensintervall. Anledningen till skillnaderna i SD mellan dessa studier kan bero på antalet deltagare. Ju färre individer som medverkar i studien, i förhållande till det totala SD, desto högre siffror inom konfidensintervallet (medelvärde), vilket innebär lägre trovärdighet (Altman, Machin, Bryant & Gardner 2000).
Alla åtta inkluderande studier hade använt sig av accelerometrar för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. Däremot skedde mätningarna i olika länder då författaren valt hela världen som population enligt PICO-modellen. Enligt figur 2 syns en ökning i stillasittande minuter per dag mellan årtalen. Däremot är siffrorna inte helt reliabla med anledning att mätningarna skett i olika länder, både industri-samt utvecklings länder, vilket hypotetiskt sett kan vara en potentiell faktor att ha med i åtanke när värdena utläses. Fortsättningsvis kan denna faktor förklara det stora gapet mellan Spanien 2010 och Kina 2011-2012 (se tabell 1) då Spanien är ett industriland medan Kina fortfarande är ett utvecklingsland. Ser man däremot den positiva aspekten av att hela världen valts som population kan man få ett mer generellt svar att oavsett land så finns det en liten ökning, i stillasittande minuter per dag, mellan åren.
De deltagare som var med i de inkluderande artiklarna var totalt 6582 barn och ungdomar. Utav dessa barn var 2861 slumpmässigt valda. Tillförlitligheten i litteraturstudien är hyfsat svag då dessa barn kom från olika länder, städer och byar vilket gör att generella slutsatser är svåra att bestämma utifrån en världsaspekt. Fortsättningsvis kan inte barnen representera hela världens barn och ungdomars stillasittande tid i minuter då de är för få samt att endast tre världsdelar har medverkat, med ett fåtal länder i varje kontinent. Däremot om synvinkeln hade setts från utifrån respektive stad/by, istället för världen, som populationen enligt PICO, skulle trovärdigheten hypotetiskt sett varit högre.
Utöver antal deltagare noterade även författaren att den tid i timmar som de medverkande bar accelerometrar var olika per studie. I artikel 2,3,4, 6,7 och 8 hade alla barnen burit
accelerometern i minst 13 timmar per dag medan de övriga 1 och 5 bar den i minst 9 timmar per dag. Detta innebär att en del aktivitetsminuter inte tas med i räkningen. Trots detta är ändå tillförlitligheten hög med tanke på att mer än hälften av studierna mätte i genomsnitt minst 13 timmar per dag.
Studien som jämförde fysisk aktivitet hos skolbarn i städer med skolbarn på landsbygden hade högre nivåer av stillasittande i tid i städer jämfört med skolbarn som kom från
landsbygden (Oijambo et al. 2012). Anledningen till denna skillnad i stillasittande kan bero på att det finns mer lättillgängliga motoriserade transporter i städer än landsbygder. Barn som använder sig utav motoriserad transport är kända för att vara mindre fysiskt aktiva oavsett lika stora chanser till fysisk aktivitet under skoltid (Sandercock et al. 2012, s. 978, 982f). 4.1.2 Metod diskussion
Den modell, det vill säga STROBE, som författaren av denna studie valde att förändra, var skapad för att kunna kvalitetsgranska observationsstudier då von Elm et al. (2014, s.1628) ansåg att rapporteringen i observationsstudier oftast har en kvalité som är ofullständig. Fortsättningsvis innebär dålig rapportering att bedömningen utav studiens svagheter samt styrkor försvåras. Även förenklingsbarheten av resultaten påverkas. (Ibid, s.1628) Författaren har inte använt sig utav alla punkter som ingår i STROBE-modellen utan plockade ut delar efter BIAS (Allocation, Blinding, Incomplete outcome, Selective reporting)(se bilaga 4). Om författaren hade valt att utgå från alla 22 punkter enligt STROBE(Ibid. s. 1630) hade
poängsättningen av studiernas kvalitét sett annorlunda ut.
Motiveringen till att endast använda sig utav objektiva mätningar, det vill säga
accelerometrar, och utesluta självrapportering av fysisk aktivitet är för att självrapportering anses vara mindre pålitligt då individen som för rapporteringen kan glömma att redogöra för varje fysisk aktivitet som inleds under dagen såsom vardaglig och planerad
aktivitet.(Hagströmer 2015, s. 3f) Med vardaglig aktivitet menas till exempel att gå till tunnelbanan och planerad aktivitet kan innebära exempelvis fotbollsträning. Fortsättningsvis är det barn och ungdomar som studeras vilket gör att trovärdigheten skulle värderas mindre
om studier med självrapportering hade tagits med. Därför valdes observationsstudier för att reliabiliteten skulle bli så hög som möjligt i denna litteraturstudie.
De sökord som utsetts för denna studie har valts ut för att passa litteraturstudiens
frågeställningar samt syfte. Orden har formulerats och sedan kombinerats med varandra i mening att skapa olika citat för att få fram viktiga artiklar. En databas har använts till sökningarna och skribenten reserverar sig för att andra eventuella exkluderande databaser samt sökord kan ta fram ytterligare väsentliga artiklar.
4.2 Slutsats
I den databas som författaren valde att utgå från är de vetenskapliga studierna om
stillasittande beteende begränsat. För att få ett mer tillförlitligt resultat skulle det krävas bättre samt grundligare mätningsmetoder för stillasittande beteende. En annan relevant faktor att ha i åtanke innan mätningarna görs är att det finns tydliga kännetecken för stillasittande
beteende, i syfte att stärka validiteten.
I denna studie framkom det att stillasittande beteende har ökat med två timmar och 40 minuter, mellan åren 1997-2012, samt att skillnaden är positivt signifikant.
Studiens resultat är svårtolkat till det faktum att alla artiklar tillsammans tyder på svaga trender inom området, stillasittande beteende. Fortsättningsvis försvårar metoderna tolkningen i resultat då det finns stora skillnader i metoderna mellan de inkluderade artiklarna. Sist men inte minst finns det få bra studier, inom objektiv mätning, före 1997 vilket gör att längre trender ej kan göras. Detta betyder att resultatet för om det har skett en skillnad över tid är svår att avgöra, om man inte utgår från självrapportering vilket är en mindre tillförlitlig typ av mätning (Hagströmer 2015, s. 3f).
4.3 Vidare forskning
Mer forskning inom trender i stillasittande beteende hos barn och ungdomar behövs. Forskningen bör vara inriktad på en specifik population över tid samt att mätmetoderna är mer noggrannare och tillförlitliga. Vidare önskas det att interventionen för studierna mäter samma åldersgrupper varje år samt att deltagarantalet är högt. Ytterligare en intressant mätning skulle vara om framtida studier kan undersöka om det finns ett positivt samband mellan stillasittande beteende och skärmtid (användandet utav portabel media som exempelvis Iphone).
Käll- och litteraturförteckning
1. Ahluwalia, N., Dalmasso, P., Rasmussen, M., Lipsky, L., Currie, C., Haug, E., Kelly, C., Damsgaard, M., Due, P., Tabak, I., Ercan, O., Maes, L., Aasvee, K. & Cavallo, F. (2015). Trends in overweight prevalence among 11-, 13- and 15-year-olds in 25 countries in Europe, Canada and USA from 2002 to 2010. European Journal Of Public Health, 25(2), ss. 28-32.
2. Altman, D.G., Machin, D., Bryant, T.N. & Gardner, M.J. (2000). Statistics with confidence: Confidence Intervals and Statistical Guidelines, 2nd Edition. Bristol: BMJ Books.
3. Aznar, S., Naylor, P., Silva, P., Pérez, M., Angulo, T., Laguna, M., Lara, M. & López-Chicharro, J.(2011), Patterns of physical activity in Spanish children: a descriptive pilot study. Child: Care, Health & Development, 37(3), ss. 322-328.
4. Biddle, S. J., Petrolini, I. & Pearson, N. (2014). Interventions designed to reduce sedentary behaviours in young people: a review of reviews. British journal of sports medicine, 48(3), ss.182-186.
5. Bucksch, J., Inchley, J., Hamrik, Z., Finne, E. & Kolip, P. (2014). Trends in television time, non-gaming PC use and moderate-to-vigorous physical activity among German adolescents 2002-2010. BMC Public Health, 14(1), ss. 1-17.
6. Bull F.C., Armstrong T.P., Dixon T., Ham S., Neiman A. & Pratt M. Physical inactivity. In: Ezzati M., Lopez A.D., Rodgers A., Murray C.J.L., editors.
Comparative Quantification of Health Risks Global and Regional Burden of Disease Attributable to Selected Major Risk Factors. Geneva: World Health Organization; (2004). ss. 729-881.
7. Carlson, S.A., Fulton, J.E., Lee, S.M., Maynard, L.M., Brown, D.R., Kohl, H.W. & Dietz, W. (2008). Physical education and academic achievement in elementary school: Data from early childhood longitudinal study. American Journal of Public Health, 98 (4), ss. 721-727.
8. Comte, M., Hobin, E., Majumdar, S., Plotnikoff, R., Ball, G. & Mcgavock, J. (2013). Patterns of weekday and weekend physical activity in youth in 2 Canadian provinces.
Applied Physiology, Nutrition & Metabolism, 38(2), ss. 115-119.
9. Dumith, S., Gigante, D., Domingues, M., & Kohl, H. (2011). Physical activity change during adolescence. A systematic review and a pooled analysis. International Journal of Epidemiology, 40(3), ss. 685-98.
10. Ekblom-Bak, E., Ekblom, B. & Hellénius, M.L. (2010). Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen, 107(9), ss. 587-588.
11. Eisenmann, J., Bartee, R. & Wang, M.Q. (1999). Physical activity, TV viewing, and weight in US youth: 1999 youth risk behavior survey. Obesity Research, 10(5), ss. 379-385.
12. Engström, L. M. (2010). Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
13. Folkhälsomyndigheten (2011). Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning. Strömberg 2011: Statens folkhälsoinstitut.
14. Barajas, E. K., Forsberg, C. &Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
15. Ferreira, I., van der Horst, K., Wendel-Vos, W., Kremers, s., van Lenthe, F. J., & Brug, J. (2006). Environmental correlates of physical activity in youth. A review and update. Obesity reviews, 8(2), ss. 129-154.
16. Goodman, A., Paskins, J. & Mackett, R. (2012). Day Length and Weather Effects on Children's Physical Activity and Participation in Play, Sports, and Active Travel.
Journal Of Physical Activity & Health, 9(8), ss. 1106-1116.
17. Gordon-Larsen P., Boone-Heinonen J., Sidney S., Sternfeld B., Jacobs DR Jr. & Lewis C.E. (2009). Active Commuting andCardiovascular Disease Risk: The CARDIA Study. Arch Intern Med., 169(13), ss.1216–1223.
18. Gorely, T., Marshall, S., & Biddle, S. (2004). Couch kids. Correlates of television viewing among youth. Int J Behav Med, 11(3), ss.152-163.
19. Hagströmer M., Oja P. & Sjöström M. (2007). Physical activity and inactivity in an adult population assessed by accelerometry. Med Sci Sports Exerc. 39(9), ss. 1502-8. 20. Hagströmer, M., Wisén, A. & Hassmén, P. FYSS2015: fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling; Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet (Stockholm Statens folkhälsoinstitut, 2015), ss. 1-10.
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Bedoma-och-utvardera.pdf
[2015-05-25]
21. Hamilton M.T., Hamilton D.G. & Zderic T.W. (2007). Role of low energy expenditure and sitting in obesity, metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease. Diabetes, 56(11), ss. 2655-67.
22. Hardy L.L., Dobbins T.A., Denney-Wilson E.A., Okely A.D. & Booth M.L. (2009). Sedentariness, small-screen recreation, and fitness in youth. Am J Prev Med., 36(2), ss. 120-25.
23. Hellénius, M-L. FYSS2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling; Metabola syndromet.(Stockholm Statens folkhälsoinstitut, 2008), ss. 407-423
24. Herman, K., Paradis, G., Mathieu, M., O'Loughlin, J., Tremblay, A. & Lambert, M. (2014). Association Between Accelerometer-Measured Physical Activity Intensities and Sedentary Time in 8- to 10-Year-Old Children. Pediatric Exercise Science, 26(1), ss. 76-85.
25. Hills, A. P., King, N. A. & Armstrong, T. P. (2007). The contribution of physical activity and sedentary behaviours to the growth and development of children and adolescents. Sports medicine, 37(6), ss. 533-545.
26. Hill, J. O., Wyatt, H. R., Reed, G. W. & Peters, J. C. (2003). Obesity and the Environment: Where Do We Go from Here?. Science, 299(5608), ss. 853-3. 27. Huhman, M., Lowry, R., Lee, S.M., Fulton, J.E., Carlson, S.A. & Patnode, C.D.
(2012). Physical Activity and Screen Time: Trends in U.S. Children Aged 9 to 13 Years, 2002–2006. Journal of Physical Activity and Health, 9 (4), ss. 508-515.
28. Kallings, L. & Hellénius, M.L. (2010). Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet bra för hälsan. Läkartidningen, 107(36), ss. 2090-2095.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=14905 [2014-12-03]
29. Kwak, L., Kremers, S.P., Bergman, P. Ruiz, J.R., Rizzo, N.S. & Sjostrom, M. (2009). Associations between physical activity, fitness and academic achievement. Journal of Pediatrics, 155(6), ss. 914-918.
30. Katzmarzyk, P. T. (2014). Standing and mortality in a prospective cohort of Canadian adults. Med Sci Sports Exerc. 46(5), ss. 940-6.
31. Linneuniversitetet. (2014).
http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/vetenskapliga-artiklar [2015-05-25]
32. Lubans, D., Hesketh, K., Cliff, D., Barnett, L., Salmon, J., Dollman, J., Morgan, P., Hills, A. & Hardy, L n.d. (2011). A systematic review of the validity and reliability of sedentary behaviour measures used with children and adolescents. Obesity Reviews, 12(10), ss. 781-799.
33. Mang’eni, R., O., Magutah, K., Thairu, K., Takahash, R. & Wilunda, C. (2013). The Relation Between Physical Activity and Indicators Of Body Fatness in Kenyan Adolscents. Journal of Applied Medical Sciences, 2(1), ss. 43-59
34. Marshall, S., Biddle, S., Gorely, T., Cameron, N. & Murdey, I. (2004). Relationships between media use, body fatness and physical activity in children and youth: a metaanalysis. Int J Obes Relat Metab Disord, 28(10), ss. 1238-1246.
35. Mendoza J.A., Zimmerman F.J. & Christakis D.A. (2007). Television viewing, computer use, obesity, and adiposity in US preschool children. Int J Behav Nutr Phys Act, 4(44), ss, 1-10.
36. Muthuri, S., Wachira, L., Leblanc, A., Francis, C., Sampson, M., Onywera, V. & Tremblay, M n.d. (2014). Temporal Trends and Correlates of Physical Activity,
Sedentary Behaviour, and Physical Fitness among School-Aged Children in Sub-Saharan Africa: A Systematic Review. International Journal Of Environmental Research And Public Health, 11(3), ss. 3327-3359.
37. Nilsson, A., Anderssen, S., Andersen, L., Froberg, K., Riddoch, C., Sardinha, L. & Ekelund, U. (2009). Between- and within-day variability in physical activity and inactivity in 9- and 15-year-old European children. Scandinavian Journal Of
Medicine & Science In Sports, 19(1), ss. 10-18.
38. Ogunleye, A., Voss, C. & Sandercock, G n.d. (2011). Prevalence of high screen time in English youth: association with deprivation and physical activity. Journal Of
Public Health, 34(1), ss. 46-53.
39. Ojiambo, R., Easton, C., Casajús, J., Konstabel, K., Reilly, J. & Pitsiladis, Y. (2012) Effect of Urbanization on Objectively Measured Physical Activity Levels, Sedentary Time, and Indices of Adiposity in Kenyan Adolescents. Journal Of Physical Activity
& Health, 9(1), ss. 115-123.
40. Ojiambo, R.M., Magutah, K., Thairu, K., Takahashi, R. & Wilunda, C. (2013). The relation between physical activity and indicators of body fatness in Kenyan adolescents. Journal of Applied Medical Sciences, 2(1), ss. 43–59.
41. Pietiläinen, K., Kaprio, J., Borg, P., Plasqui, G., Yki-Järvinen, H., Kujala, U., Rose, R., Westerterp, K. & Rissanen, A. (2008). Physical Inactivity and Obesity: A Vicious Circle. Obesity, 16(2), ss. 409-414.
42. Riddoch, C.J., Leary, S.D., Ness, A.R., Blair, S.N., Deere, K., Mattocks, C., Griffiths, A., Smith, G.D. & Tilling, K. (2009). Prospective associations between objective measures of physical activity and fat mass in 12-14 year-old children: the Avon Longitudinal Study of Parents and Children (ALSPAC). BMJ: British Medical Journal, 339(1), ss. 1-9.
43. Sandercock, G., Ogunleye, A. & Voss, C. (2012). Screen Time and Physical Activity in Youth: Thief of Time or Lifestyle Choice?. Journal Of Physical Activity & Health, 9(7), ss. 977-984.
44. Schäfer Elinder, L., Hagströmer, M., Nyberg, G. & Ekblom, E. (2011). Fysisk aktivitet och stillasittande. Stockholm: Karolinska Institutet
45. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport (2005). Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.
46. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).(2014). Litteratursökning, i utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Stockholm: SBU 47. Statens folkhälsoinstitut (2011). Stockholm: Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet,
tv-tittande och datoranvändning: Trender och sociala skillnader 2001-2010. Stockholm:
48. Steele R.M., van Sluijs E.M., Cassidy A., Griffin S.J. & Ekelund U. (2009). Targeting sedentary time or moderate- and vigorous-intensity activity: independent relations with adiposity in a population-based sample of 10-y-old British children. Am J Clin Nutr. 90, ss.185-92.
49. Telama, R., Yang, X., Viikari, J., Välimäki, I., Wanne, O. & Raitakari, O. (2005). Physical activity from childhood to adulthood: a 21-year tracking study. Am J Prev Med, 28(3), ss. 267-273.
50. Trembley, S.M., Le Blanc, G.A., Saunders, J.T., Larouche, R., Colley, C.R.,
Goldfield, G. & Connor Gorber, S. (2011). Systematic review of sedentary behaviour and health indicators in school-aged children and youth. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 8 (98), ss. 1-22.
51. U.S. Department of Health and Human services. Physical Activity Guidlines advisory committee report. (2008). Washington, D.C.: USDHHS, 2008.
52. Vader A.M., Walters S.T., Harris T.R., & Hoelscher D.M. (2009). Television viewing and snacking behaviors of fourth- and eighth-grade schoolchildren in Texas.
Preventing Chronic Disease. 6(3), ss. 1-10.
53. Verloigne, M., Lippevelde, W., Maes, L., Yildirim, M., Chin A Paw, M., Manios, Y., Androutsos, O., Kovacs, E., Bringolf-Isler, B., Brug, J. & Bourdeaudhuij, d. (2012). Levels of physical activity and sedentary time among 10-to 12-year-old boys and girls across 5 European countries using accelerometers: an observational study within the ENERGY-project. International Journal Of Behavioral Nutrition And Physical
Activity, 9(34), ss. 1-8.
54. von Elm, E., Altman, D., Egger, M., Pocock, S., Gøtzsche, P. & Vandenbroucke, J. (2007). Guideline: The Strengthening the Reporting of Observational Studies in Epidemiology (STROBE) Statement: Guidelines for reporting observational studies.
PLoS medicine, 4(19), ss. 1628-1654.
55. Wang, C., Chen, P. & Zhuang, J n.d.. (2013). A National Survey of Physical Activity and Sedentary Behavior of Chinese City Children and Youth Using Accelerometers.
Research Quarterly For Exercise And Sport, 84(2), ss. S12-S28.
56. WHO. (2003). Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of a joint WHO/FAO Expert Consultation. WHO Technical Report Series 916. Geneva: World health organisation (WHO).
57. WHO. (2002):
Physical inactivity a leading cause of disease and disability, warns WHO
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med litteraturstudien är att undersöka om det i litteraturen finns stöd för påståendet att ungdomars fysiska aktivitet/stillasittande har förändrats över tid, under en 10-årig period. Möjliga frågeställningar kan innefatta olika dimensioner av fysisk aktivitet såsom
stillasittande, tv-tittande samt sociala medier. Frågeställning:
Hur har trenden i stillasittande tid sett ut hos barn och ungdomar mellan 1997 och 2012?
Vilka sökord har du använt?
Var har du sökt?
Sökningar som gav relevant resultat
Systematic review, sedentary behaviour, children, trend, screentime, sedentary lifestyle, trends physical activity, trends physical activity sedentary, STROBE, epidemiology, observational studies, stillasttande
Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR) PubMed
Google Scholar Google
Ebscohost
Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR): sedentary lifestyle, trends physical activity, och trends physical activity sedentary
PubMed: children "sedentary" trend, children ”screen time” trend, adolescent "screen time" trend, adolescent "sedentary" trend
Google Scholar: strobe epidemiology observational studies, stillasitande Google: stillasittande
Kommentarer
Det tog ett tag att hitta relevanta artiklar till litteraturstudien. Artiklarna hittades via Google, Google Scholar, PubMed och Ebscoboost
Bilaga 2 PICO
Är en modell för att utveckla samt bestämma studiens syfte.
P – population eller patient av intresse I – Intervention
C – Kontrollgrupp eller jämföra grupper O – Utfall av intresset
För denna litteraturstudie valde författaren enligt bilden nedan.
Population: Hela världen Control group: Barn och ungdomar Intervention: Undersöka trender i stillasittande hos barn och ungdomar Outcome:
Resultatet
Bilaga 3
ARTIKEL 1.
TITEL A National Survey of Physical Activity and Sedentary Behavior of Chinese City Children and Youth Using Accelerometers
FÖRFATTARE Wang, C., Chen, P. & Zhuang, J. 2013.
Research Quarterly For Exercise And Sport.
s. 12-‐28
METOD Kina
Observationsstudie Selektivt urval
Deltagare: 2163 av 3121 fullföljde studien. Ger ett bortfall på 31% =958/3121 Ålder: 9-‐17 år
Accelerometer counts/min
Data samlades in: 7 dagar på raken (samlade in accelerometrar efter 8 dagar) Mätningen skedde: April 2011 – Maj 2012
RESULTAT Stillasittande (min) mean + SD Veckodag: Helgdag: Totala:
Båda könen – alla åldrar 535.27±116.04 483.46±134.98 509.36±125.51 Buren tid mean +SD: All PA* Stillasittande Total
Veckodag 85.133±31.59 535.27±116.04 ≈ 310.2±73.82 Helgdag 82.21±37.27 483.46±134.98 ≈ 282.8±172.3 Total : 83.67±34.43 509.365±125.51 = 296.51±79.97
* PA = Physical activity såsom LPA (Low physical activity), MPA (moderate physical activity), MVPA (moderate-‐to-‐vigorous physical activity), VPA(vigorous physical activity)
Mean = medelvärde SD = Standard deviationen STUDIEKVALITET Poäng: 9 Kvalitet: hög Rangordning: plats 2/8
