Barnfattigdom
En retorisk analys av begreppet
barnfattigdom i svensk politik och media
C-‐uppsats Retorik Handledare: Brigitte Mral Författare: Lisa Johansson
Denna uppsats tar upp begreppet barnfattigdom och försöker gå till grunden med begreppets betydelse och härkomst. Med retorikern Kenneth Burkes teorier om språk och hermeneutikens tolkningsteorier som grund genomförs sedan en klusteranalys på Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholts debuttal som under våren 2011 satte fokus på barnfattigdomsfrågan i Sverige. Som en avslutning redovisas hur argumentationen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skiljer sig angående begreppet barnfattigdom samt hur vissa medier diskuterade begreppet efter Juholts tal.
Nyckelord; Retorikanalys, politiskt material, medieartiklar, Rädda Barnen, Barnfattigdom,
Håkan Juholt
1. Introduktion ... 1 1.1 Inledning ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.2.1 Frågeställningar ... 2 2. Bakgrund ... 2 2.1 Rädda Barnen ... 2
2.2 Barnfattigdom i Sverige ... 3
2.3 Avgränsningar ... 4
2.4 Tidigare forskning ... 5
2.5 Teoretiska utgångspunkter ... 6
3. Material och metod ... 10
3.1 Material ... 10 3.2 Metod ... 12 3.2.1 Begreppsutredning ... 12 3.2.2 Klusteranalys ... 13 3.2.3 Argumentationsanalys ... 16 3.2.4 Metodproblem ... 18 4. Resultatredovisning ... 18
4.1 Barn eller vuxen? ... 19
4.2 Mätsystem för barnfattigdom ... 19
4.3 Ursprung och betydelse av begreppet barnfattigdom ... 21
4.4 Klusteranalys av Håkan Juholts tal den 26 mars 2011 ... 24
4.4.1 Nyckelterm: Barnfattigdomen ... 24 4.4.2 Nyckelterm: Sverige ... 25 4.4.3 Nyckelterm: Fattigdomsstrecket ... 25 4.4.4 Nyckelterm: Solsidan ... 26 4.4.5 Nyckelterm: Skuggsidan ... 26 4.4.6 Nyckelterm: Ungdomsarbetslösheten ... 27
4.4.7 Tolkning av klusteranalysen ... 27
4.5 Argumentationsanalys av politiska partier och svensk media ... 28
4.5.1 Moderaterna (M) ... 29
4.5.2 Socialdemokraterna (S) ... 30
4.5.3 Jämförelse i argumentation: Moderaterna (M) vs Socialdemokraterna (S) ... 30
4.5.4 Tidningarnas syn på Håkan Juholts tal ... 31
5. Diskussion och slutsatser ... 34
6. Sammanfattning ... 38
7. Käll– och litteraturförteckning ... 40
7.1 Tryckta källor ... 40
7.2 Otryckta källor ... 41 Bilagor
1. Introduktion
1.1 Inledning
Barnfattigdom i Sverige, finns det ens och kan barn vara fattiga?
Det var under våren 2011 som Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdom fick ett rejält uppsving medialt. Det var inte bara på grund av att barnfattigdomen konstant ökat sedan Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen i Sverige 2008 släpptes utan också på grund av Socialdemokraternas nye partiledare Håkan Juholt som valde att sätta frågan på den politiska agendan, och det högt upp. Helt plötsligt cirkulerade en ny term bland människorna på gatan. En fråga som dyker upp i detta sammanhang är – Vet människor vad barnfattigdom egentligen innebär? Var går gränsen för fattigdom? Är det när svenska barn inte har den senaste mobiltelefonen eller kanske saknar märkeskläder? Många kan nog associera barnfattigdom till afrikanska barn utan varken kläder eller mat men hur är det egentligen? Vad säger de normer som är satta? Hur mäter man fattigdom och hur har olika aktörer använt sig av begreppet?
Idén till denna uppsats skapades genom ett oplanerat möte. Ett möte som förde mig och Rädda Barnens Public Affairs-‐ansvarige samman vilket genererade i en intressant uppsatsidé. Rädda Barnen ville få hjälp med att analysera hur de svenska politiska partierna använt sig av begreppet barnfattigdom i sin politik vilket blev min utgångspunkt för denna uppsats. Nedan kommer ni att få läsa in er på Rädda Barnens begrepp barnfattigdom. Jag kommer att gå tillbaka till begreppets ursprung och vad det innebär, därefter analysera Socialdemokraternas dåvarande partiledare Håkan Juholts debuttal, där han väckte frågan om barnfattigdom samt se hur de politiska partierna idag diskuterar kring begreppet. Slutligen sker en argumentationsanalys för att se hur utvalda medier argumenterade kring begreppet efter Juholts tal. Uppsatsen inleds med beskrivningar av begreppet barnfattigdom, Rädda Barnen som organisation och var gränserna för fattigdom går. Uppsatsen fortsätter sedan med analysdelen där resultaten av en klusteranalys av Juholts tal tillsammans med argumentationsanalys av de politiska partierna Socialdemokraterna och Moderaternas material och medieartiklar om barnfattigdom redogörs.
1.2 Syfte
Mitt syfte är att göra en retorisk analys av hur man i Sverige har använt sig av Rädda Barnens begrepp barnfattigdom i politik och media. Detta genom att först gå till grunden med begreppets ursprung och innebörd för att se vad begreppet i egen mening betyder, sedan se hur Socialdemokraternas förre partiledare, Håkan Juholt, satte fokus på begreppet i sitt debuttal 26 mars 2011 samt hur tidningsmedier och politiska partier argumenterat kring begreppet via utvalt partimaterial och publicerade artiklar.
1.2.1 Frågeställningar
1) Hur uppstod och vad innefattar begreppet barnfattigdom?
2) Hur beskriver Håkan Juholt barnfattigdom i sitt debuttal den 26 mars 2011? 3) Hur diskuterar media och politiska partier kring begreppet barnfattigdom?
2. Bakgrund
Nedan ges en beskrivning av organisationen Rädda Barnen och en kortfattad definition av svensk barnfattigdom och hur det kommer sig att ämnet är aktuellt. Sedan beskrivs de avgränsningar som gjorts, en genomgång av tidigare forskning ges samt de teoretiska utgångspunkter uppsatsen lutar tillbaka på förklaras.
2.1 Rädda Barnen
Rädda Barnen är en folkrörelse som både är politiskt och religiöst obunden med verksamhet i Sverige och ytterligare åtta regioner ute i världen. De arbetar för att barns rättigheter ska respekteras och för att barn ska få det bättre, detta med Barnkonventionen som grund.1 Organisationen har som uppgift att påverka de länder
som skrivit på konventionen så att de lever upp till de åtaganden de undertecknat.2
Sedan 1989, då FN:s generalförsamling antog barnkonventionen har 193 stater skrivit under och anslutit sig till konventionen vilket innebär att Barnkonventionen är den konvention som har haft störst anslutning i hela världen, någonsin. Konventionen innehåller 54 artiklar som beskriver att alla barn, var de än befinner sig på jorden, har samma rätt att få sina behov tillgodosedda. Rädda Barnen beskriver att det finns fyra grundprinciper som genomtränger hela konventionen. De
1 http://www.rb.se/omraddabarnen/Pages/default.aspx 280312.
fyra är: 1) barnets bästa, 2) barns rätt till inflytande, 3) inget barn får diskrimineras samt 4) varje barn har rätt till liv och utveckling.3
Rädda Barnen arbetar mot en vision som innebär att hela världen respekterar och värdesätter varje barn, lyssnar till och lär av barn samt ger varje barn en framtidstro och möjligheter. Rädda Barnen väcker opinionsfrågor inom barnrätt och påverkar makthavare i ett stort spektra, från kommun upp till FN-‐nivå.4
Organisationen är en del av Save the Children International som arbetar för barns rättigheter. Save the Children består av totalt 29 organisationer medan Rädda Barnen i Sverige har elva regionkontor som har som uppgift att ge stöd till lokalföreningar.5
2.2 Barnfattigdom i Sverige
Rädda Barnen har varje år sedan 2002 publicerat en rapport om barnfattigdom i Sverige. Ända fram till deras åttonde rapport 2011 var samhällsintresset relativt begränsat men under våren samma år hände någonting. Barnfattigdomsfrågan blev plötsligt en het och uppmärksammad samhällsfråga. Rädda Barnen själva diskuterar att det kan ha varit på grund av att barnfattigdomens statistik har pekat uppåt sedan rapporten år 2008 tillsammans med effekter av politisk inblandning.6 Den största
medieuppmärksamheten kom efter den 26 mars 2011. Det var då Socialdemokraternas nyvalde partiledare, Håkan Juholt, höll sitt debuttal där han bland annat nämnde barnfattigdomen i Sverige och på så sätt placerade frågan högt upp på den politiska agendan.7 Sedan Juholt avgick som partiledare i januari 2012 har frågans prioritet inom
politiken sjunkit, menar Anders Lindbom, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Barnfattigdomsfrågan var Juholts hjärtefråga som följde med i hans fall.8
Enligt Rädda Barnens senaste rapport ökade under året 2008 till 2009 Sveriges barnfattigdom med 28 000 barn vilket ger en total summa på 248 000 barn som lever i fattigdom.9 De barn som enligt Rädda Barnen lever i barnfattigdom lever
3 http://rb.se/VARTARBETE/BARNKONVENTIONEN/Pages/default.aspx 280312. 4 http://www.rb.se/omraddabarnen/Pages/default.aspx 280312.
5 http://www.rb.se/omraddabarnen/Pages/default.aspx 280312. 6 Tapio Salonen, Barns ekonomiska utsatthet (Stockholm 2012) s. 4.
7 http://www.aftonbladet.se/nyheter/skongressen/article12788303.ab 050412.
8http://svt.se/2.22620/1.2742479/juholt_satte_barnfattigdomen_i_fokus_sedan_forsvann_intre
sset 230412.
antingen i familjer med låg inkomststandard eller i familjer som erhållit socialbidrag under det gångna året.10
2.3 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa mitt material till Rädda Barnen Sverige då deras rapport om barnfattigdom i Sverige år 2011 skapade stort medieuppbåd, på grund av att politiker satte sig in i frågan, vilket gav effekt på medias rapportering om barnfattigdom. Detta skapade Rädda Barnen ett behov av att se hur politiker och media egentligen använt sig av begreppet. Då mitt syfte utgår från Rädda Barnen Sverige kommer jag att avgränsa mig till begreppets användning inom landets gränser.
Vad gäller de politiska partierna har jag sökt information via deras hemsidor samt via mailkontakt för att se vilka som var mest engagerade i frågan om barnfattigdom i Sverige. Här blev resultatet att Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M) hade mest material tillsammans med Folkpartiet (FP), dock hade FP inte alls lika mycket som S och M vilket gör att jag valt att i min resultatdel bortse från FP och fokusera på Socialdemokraterna och Moderaterna.
Håkan Juholts tal valdes ut på grund av den tidslinje som visat sig genom arbetets gång. Denna tidslinje börjar med Rädda Barnens rapport om Barnfattigdom som släpptes 2011, men inte gav några direkta reaktioner från media, förrän Juholt höll sitt debuttal, då både rapporten och begreppet barnfattigdom mottog stora reaktioner från media. I denna kedja har Juholts tal stor betydelse, vilket ger mig grund för varför jag valt ut talet som en byggsten i min uppsats.
Gällande de artiklar som valts ut så har de valts via två kriterier. De ska vara publicerade mellan den 27:e och 28:e mars 2011, dagen efter, eller två dagar efter Juholt höll sitt tal samt argumentera kring Juholts tes om barnfattigdom. Detta då jag eftersöker den direkta responsen Juholts tal fick av media. Kriterierna resulterade i totalt fem artiklar från Dagens Industri, Nya Ludvika Tidning, Göteborgs-‐Posten, Expressen och Nerikes Allehanda.
Det politiska material som presenteras i detta arbete har valts på grund av att det legat under rubriken barnfattigdom alternativt ekonomiskt utsatta barn på respektive partis hemsida. Jag valde en text från respektive parti med liknande argumenterande uppbyggnad för att kunna analysera fram vilka slags argument de
10 http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/11,9-‐procent-‐av-‐sveriges-‐barn-‐ar-‐
lyfter kring begreppet. Då Socialdemokraterna hade lite mer material än Moderaterna utgick jag därför från Moderaternas text för att finna en liknande hos Socialdemokraterna. Båda partierna hade en varsin argumenterande text om partiets politik mot barnfattigdom. Följande texter valdes ut: Moderaternas text Ekonomiskt
utsatta barn och Socialdemokraternas Socialdemokratisk politik mot barnfattigdom.
Båda fanns tillgängliga på partiernas respektive hemsida under ekonomi (Moderat.se) respektive barnfattigdom (Socialdemokraterna.se). För att öka analysens värde skulle det vara intressant att veta när de båda texterna var publicerade, dock har försök att nå denna information misslyckats. Partierna har varken via telefon eller mail varit tillgängliga för att svara på min förfrågan. Båda texterna bifogas som bilaga.
2.4 Tidigare forskning
Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola har producerat Rädda Barnens rapportserie om barnfattigdom som utkom för första gången år 2002. Årets rapport heter Barns ekonomiska utsatthet (2012) och ger bland annat statistik av Sveriges barnfattigdom från år 2009. Rapporten har gett denna uppsats en insyn i hur Sverige på kommunal nivå mäter barnfattigdom och ligger även till grund för beskrivningen av den nuvarande situationen i Sverige. Det var Salonens rapport som ledde mig vidare till ytterligare mätsystem och normer kring barnfattigdom och den bör därför ses som en stark grundpelare till denna uppsats.
Anders Sigrells avhandling Att övertyga mellan raderna (2001) ger resonemang för både metodavsnitt angående argumentationsanalys samt i teoriavsnitt med sin syn på retorik som medel för att göra en tanke gemensam med andra människor. Detta placerar honom vid retorikern Kenneth Burkes språkteorier inom ”den nya retoriken”. Den nya retoriken skiljer sig i sitt syfte från den klassiska retoriken. Det som den klassiska retoriken hade som mål var att övertyga medan den nya retoriken har som mål att identifiera.11 Denna syn på retoriken ger grund för min analys då jag
analyserar för att finna underliggande budskap i språket och ordvalen hos mitt material. Ett språk som enligt Burke bildar ekvationer inom ett objekt som i sin tur visar vad
11 Pat Youngdahl & Tilly Warnock, ”Identification” I: Theresa Enos (red.), Encyclopedia of
Rhetoric and Composition. Communication from ancient times to the information age. (New York 1996), s. 337.
författaren tycker om det ämne han skriver om och författarens syn på världen.12
Eftersom syftet med denna uppsats är att analysera hur begreppet använts av de politiska partierna samt media, blir denna teori om att språket visar objektskaparens världsbild fullt relevant.
När det gäller min klusteranalys så är den till viss del uppbyggd efter modellen i Paul E. Mabrey III’s masteruppsats Hurricane Katrina and the Third World: A
Cluster Analysis of the ”Third World” Label in the Mass Media Coverage of Hurricane Katrina (2009). Mabrey beskriver Burkes tankar om att det språk en person använder
speglar hans eller hennes världsbild. Han går även igenom klusteranalysens steg och stärker den beskrivning av klustermetod jag använt från Sonja K. Foss vars metod mer utförligt beskrivs under metodavsnittet.
Det finns många rapporter som diskuterar barnfattigdom i form av statistik och jämförelser i tidsspektra mellan då och nu samt tar upp barnfattigdom internationellt. Ett exempel är Child poverty in the developing world13 producerad av David Gordon, Shailen Nandy, Christina Pantazis, Simon Pemberton och Peter Townsend år 2003 i samarbete med UNICEF. Denna rapport tar upp statistik och olika mätsystem angående fattigdom och barnfattigdom. Då rapporten riktar in sig på utvecklingsländer blir den irrelevant för mig som har fokus på Sverige. Färre rapporter är det som koncentrerat sig på själva begreppets betydelse och på barnfattigdom i Sverige. Dock finns det rapporter som behandlar organisationen Rädda Barnen, deras reklamfilmer samt förra årets rapport och mediebevakning. Jag har inte kunnat hitta någon forskning om själva begreppet barnfattigdom och dess retoriska användning varför denna uppsats fyller ett tomrum i forskningen.
2.5 Teoretiska utgångspunkter
Denna uppsats handlar om att förstå och tolka ett begrepp genom dess användning vilket gör hermeneutiken, teorin om tolkning och förståelse, till en av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Därför förklaras nedan hermeneutik och dess problematik samt doxa för att i sin tur leda oss in på retorikens syn på kommunikation och argumentation med en avslutning hos Kennet Burkes språkteorier.
12 Tilly Warnock, ”Burke, Kenneth (1897-‐1993)” I: Theresa Enos (red.), Encyclopedia of Rhetoric
and Composition. Communication from ancient times to the information age. (New York 1996),
s. 90-‐91.
13 http://aa.ecn.cz/img_upload/65636e2e7a707261766f64616a737476/Child_poverty.pdf
Hans-‐Georg Gadamer (1900-‐2002), tysk filosof och hermeneutiker14, anser
inte att ord endast är tecken och ljudkombinationer i människans omvärld. Han hävdar att ”ordet är alltid redan betydelse15”. Enligt Per-‐Johan Ödman har Gadamer en åsikt om
att språket måste förstås existentiellt. Genom detta synsätt anser Gadamer att språket skapar människans existentiella värld, där allting kan avslöjas och tolkas. Eftersom en gammal text kan återberätta om en värld från en förfluten tid och kultur, överskrider språket både tid och rum.16
Den hermeneutiska vetenskapen syftar till att öka förståelsen mellan människor samt att fokusera på kunskapsformen tolkning. Dess fokus på tolkning kan specificeras som ett intresse för intersubjektiv förmedling av ömsesidig förståelse. Detta i tron på att varje objekt innehar en mening och innebörd. Hermeneutiska analysobjekt kan vara ett samtal, en text, en konstnärlig produkt eller ett bruksföremål.17
Förförståelse är någonting människan utvecklar för att underlätta vardagligt tolkningsarbete. Sinnesintryck, tolkning, förståelse och språk samarbetar effektivt och bildar vår förförståelse. Människan tolkar aktivt och medvetet först när denna förståelse inte är tillräcklig. Människan tolkar för att hon vill förstå, vilket gör att tolkning sker då människan inte förstår, det sker i nuet. Dock sker tolkning samtidigt i en framåtriktning då människan vill förstå för att kunna orientera sig i sin omvärld.18
Denna teori visar att en objektiv och fördomsfri tolkning inte kan äga rum, då människan alltid har en förförståelse av det som tolkas.19 ”En tolkning utförs vid en
bestämd tid och på en bestämd plats av en människa som befinner sig mitt i historien.20”
Något som även måste tas i beräkning vid analys är den doxa som både objektet och jag som analyserar lever i. Doxa är ett grekiskt ord som kan översättas till
lära och syftar då på allmänt spridda uppfattningar hos en grupp människor.21
Begreppet beskriver människans tro och mer eller mindre löst grundade uppfattningar om människor och världen.22 Alla människor lever i olika doxa, beroende på land, kultur
och vardagsföreteelser. Doxa är det som aldrig ifrågasätts, då ingen inom en grupp
14 http://www.ne.se/lang/hans-‐georg-‐gadamer 230412.
15 Per-‐Johan Ödman, Tolkning, förståelse, vetande (Stockholm 2007), s. 29. 16 Ödman (2007), s. 29.
17 Ödman (2007), s. 55-‐56. 18 Ödman (2007), s. 58-‐59. 19 Ödman (2007), s. 26. 20 Ödman (2007), s. 26.
21 Lennart Hellspong, Konsten att tala (Lund 2004), s. 197. 22 Kurt Johannesson, Svensk retorik (Stockholm 2005), s. 338.
människor med samma doxa skulle tänka tanken på att ifrågasätta det.23 Den doxa som
råder inom en grupp människor är i princip osynlig för medlemmarna.24 Alla människor
föds upp inom många olika doxor, vilket formar människans uppfattningsförmåga och värderingar innan tanken på att reflektera kring doxan ens finns.25
Teorin om doxan konstaterar därför att varje människa endast kan leva utifrån sin egen subjektiva utsiktspunkt vilket innebär att varje människa är instängd i sitt eget sätt att uppfatta sig själv, sin värld och sina medmänniskor. Människan är fängslad inom och av sina egna uppfattningsförmågor och sinnesförnimmelser.26 Den
doxa som råder hos mig som analyserar blir därför en faktor som påverkar analysens resultat.
Ännu ett tillägg till de teoretiska utgångspunkterna är retorikens syn på kommunikation och argumentation. Nedan kommer därför ett avsnitt om detta med start hos Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, som i sin avhandling
Att övertyga mellan raderna (2001) visar sin syn på retoriken tillsammans med fokus på
retorik och argumentationsanalys. Detta blir relevant för uppsatsen då Sigrell ger en förklaring till retoriken som teori samt påbörjar stigen som leder till Kenneth Burkes teori om språket. Det mina teoretiska utgångspunkter nedan har gemensamt är att de inte ser retoriken som ordval, utan mer som kommunikation. Sigrell menar att det objekt både retorik och argumentationsanalys kan studera är mänsklig kommunikation. Detta blir relevant för denna uppsats då resultatdelen ökar i värde då analys av ord ger mer resultat om man utgår från teorin om ord som kommunikation med underliggande budskap. De båda studerar den mänskliga kommunikationen genom hur sambandet mellan språk och åsikter, attityder och handlingar ser ut.27
Då ordet kommunikation kommer från latinets communicare – att göra gemensam – kan kommunikationsstudier uppfattas som studiet av hur en sändare med hjälp av språk försöker göra en tanke gemensam med en annan mottagare. Samtidigt påpekar Sigrell att retoriken är produktions-‐ eller sändarorienterad och utgår från avsikterna hos talaren. Detta sätt att se på kommunikation innebär att när människan öppnar munnen eller fattar pennan så sker det i syfte att påverka en mottagare på ett
23 Mats Rosengren, Doxologi – En essä om kunskap (Åstorp 2008), s. 74. 24 Rosengren (2008), s. 75.
25 Rosengren (2008), s. 76. 26 Rosengren (2008), s. 17.
eller annat sätt, vilket kan ses som att människan alltid har en mer eller mindre medveten tanke som via kommunikationssituationen ska göras gemensam med mottagaren. Att se på retoriken på detta sätt gör den till ett redskap som hjälper människan att göra en påverkande tankeförmedling så verksam som möjligt. Detta ger oss en retorik som ska få människan att reflektera över vilken tanke hon vill förmedla och göra gemensam, vilka uttryck och vilket språk hon ska använda samt vilken retorisk effekt det förväntas ha på mottagaren.28
Retorikens idébakgrund är enligt Sigrell när människan talar så att språket används för att på valfritt sätt uttrycka en uppfattning om världen. Detta innebär att det sätt som språket används på visar hur sändarens världsbild ter sig.29 Detta leder i sin tur
in till Kenneth Burkes teori om språket.
Då jag senare i uppsatsen kommer att använda mig av en metod bestående av en klusteranalys skapad av Kenneth Burke, blir hans teori om språket här en del av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kenneth Burke var en känd amerikansk retoriker, litteraturkritiker, språkfilosof och poet som utvecklade en teorin om språket under 1900-‐talet.30 Burke ansåg att alla människor är skapta som individer, som
kollektivt av naturen reagerar på språk och har en längtan till att medverka i konversationer för att till slut komma över sin åtskillnad genom identifikation med andra.31 Alltså, att vi via språket kan lära känna varandra, lära oss om våra skillnader
och genom detta kunna komma överens med varandra. Detta har relevans i denna uppsats då klusteranalysen väljer ut vissa ord, som då enligt denna teori kan visa på personens tankar och självbild. Burke ville även att människan skulle tänka kritiskt kring sina ordval, hur de använder dem och vad orden gör för dem, då de speglar människans inre.32
I klusteranalysen finns kritiska verktyg som är speciellt användbara för att finna gömda betydelser och kodade fraser i objekt. Enligt Anderson, King och McClure i Kuypers Rhetorical criticism (2009) förser Burke mänskligheten med kraftfulla och
28 Sigrell (2001), s. 29. 29 Sigrell (2001), s. 55. 30 Warnock (1996), s. 90. 31 Warnock (1996), s. 90. 32 Warnock (1996), s. 90.
insiktsfulla strategier, för att hantera världen.33 Dessa kommer i uppsatsen att användas
för att finna hur Juholt tänker kring begreppet barnfattigdom.
Burke ansåg även att språket alltid försöker ”göra någonting”.34 Vilket går
ihop med hans tanke om att det är viktigt att tänka på vilka ordval man gör.
Burke anses vara den som ersatte den klassiska retorikens persuasio (övertyga) med definitionen av retorik som identifikation, vilket kom att kallas ”den nya retoriken”. Burke argumenterar för att identifikation mellan talare och lyssnare, författare och läsare är grundläggande för persuasio: ”You persuade a man only insofar as you can talk his language by speech, gesture, tonality, order, image, attitude, idea,
identifying your ways with his.”35 Burke resonerar även om att identifikation tillåter
människor att dela åsikter de behöver för att samarbeta.36 Detta blir relevant i
uppsatsen då klusteranalysen kan finna klustertermer som pekar på att Juholt försöker identifiera sig med åhörarna.
3. Material och metod
Nedan inleds kapitlet med en presentation av det material som har använts i den kommande analysen, därefter sker en genomgång av de analysmetoder uppsatsen krävt för att avslutningsvis redogöra för de metodproblem som uppenbarat sig under arbetets gång.
3.1 Material
Uppsatsens material består av Håkan Juholts debuttal som partiledare för Socialdemokraterna, vilket hölls den 26 mars 2011. Detta tal har jag analyserat utifrån ett videoklipp37 och därifrån transkriberat det avsnitt där Juholt nämner barnfattigdom.
Detta resulterade i tal på totalt 4 minuter och 31 sekunder. En transkribering var ett måste då det manus som Socialdemokraterna lagt upp på Internet, skiljde sig från det framförda talet. Detta då Juholt gick ifrån manus och lade till meningar som gjorde delen
33 Floyd D. Anderson, Andrew King & Kevin McClure ”Kenneth Burke’s Dramatistic Form
Criticism” I: Jim, A. Kuypers, (red.), Rhetorical criticism. Perspectives in action (Lanham 2009), s. 159.
34 Warnock (1996), s. 91.
35 Youngdahl & Warnock (1996), s. 337.
36 Robert L. Heath, ”Identification” I: Thomas O. Sloan (red.), Encyclopedia of Rhetoric, (Oxford,
New York 2001), s. 375.
om barnfattigdomsfrågan annorlunda mot det skrivna befintliga manuset. Transkriberingen gjordes i enkel utformning då Juholts, pauser, stakande, tempohöjningar, betoningar och dylikt inte är av intresse för min analys. Den transkribering jag gjort fokuserar endast på ordvalen vilket är precis vad min analys kräver i material. En enklare transkriberad del av Juholts tal finns som bilaga i slutet av uppsatsen.
Mitt material består även av artiklar publicerade i olika tidningar, dagen efter eller två dagar efter Juholts framförande, som reaktion på talet. Dessa artiklar är
Retorik går före politik när partiet ska enas publicerad den 28 mars 2011 i den
oberoende tidningen Dagens Industri, Håkan Juholts alla barn publicerad 28 mars 2011 i Nya Ludvika Tidning som har politisk färg oberoende liberal, Juholt gav få besked publicerad 27 mars 2011 i den liberala tidningen Göteborgs-‐Posten tillsammans med K-‐
G Bergström: Han frälste sitt parti – nu återstår att vinna tillbaka -‐ … väljarna publicerad i
den liberala tidningen Expressen 27 mars 2011 samt Varför inte ett enda ord om jobben? Publicerad i den liberala tidningen Nerikes Allehanda 27 mars 2011. Dessa tidningar är alla liberala eller oberoende i sin politiska syn38 vilket gör att deras åsikter kan dras åt
ett visst håll på grund av detta.39 Dock fann jag i mitt sökande inga socialdemokratiskt
lagda tidningar med argumenterande innehåll vilket gör att min analys inte får medias syn från fler politiska håll. De socialdemokratiska politiska artiklar som fanns gav mestadels förkortningar av Juholts tal med få kommentarer om hur han skötte sig retoriskt sett. Få kommentarer kring begreppet barnfattigdom fanns vilket innebär att min analys får grunda sig på de oberoende/liberala tidningsartiklar jag nämnt ovan. Jag är därmed medveten om att analysen kan få en viss negativ ton, då dessa tidningars politiska ståndpunkt kan vilja skilja sig från socialdemokratisk politik.
Under mitt arbete kom jag även i kontakt med Tim Nichols, som har titeln
press and parliament officer på Child Poverty Action Group i London. Via ett samtal med
honom fick jag underlag för min kvalitativa analys om begreppet barnfattigdom. Detta samtal finns inspelat men kommer ej transkriberas till en bilaga. Jag hänvisar istället till mailkontakt med Tim Nichols på Child Poverty Action Group för mer information. Detsamma gäller även två mailkonversationer, en med Karin Fyrk, programhandläggare
38 http://tidning.kb.se/nld/ny/default.asp?tidnId=&katId=24&sortering=info&PFD=2011-‐01-‐
01&PTD=2011-‐12-‐31&titel=&fritext=&fritext2=&sok=S%D6K#tab 210512.
vid Rädda Barnen och en med Guy Palmer, ägare av hemsidan the Povertysite. Ytterligare material har funnits hos Rädda Barnens hemsida samt professor Tapio Salonens rapport om barnfattigdom som är producerad i samarbete med Rädda Barnen. Materialet från Socialdemokraterna och Moderaterna är funna på respektive partis hemsida. Både Socialdemokraterna och Moderaterna har en speciell sida för just barnfattigdom men Moderaterna har valt titeln ekonomiskt utsatta barn. Dock nämner även de termen barnfattigdom i sin text. De båda texterna har ett argumenterande syfte med respektive partis politik och är lika i uppbyggnad och längd. Moderaternas text heter Ekonomiskt utsatta barn och Socialdemokraternas text heter Socialdemokratisk
politik mot barnfattigdom. Båda texterna bifogas som bilaga.
3.2 Metod
I följande kapitel presenteras de metoder som använts i analysarbetet. Totalt är det tre metoder, en begreppsanalys för att finna begreppets ursprung och betydelse, en klusteranalys för att se hur Juholt använde sig av begreppet barnfattigdom i sitt debuttal samt en argumentationsanalys för att få fram den argumentation utvalda politiska partier och medier haft kring begreppet.
3.2.1 Begreppsutredning
I sökandet efter begreppet barnfattigdoms ursprung och egentliga betydelse har jag genomfört ett omfattande sökningsarbete. Jag började min sökning inom Sveriges gränser, hos Rädda Barnen och via de olika namn som nämndes i artiklar om barnfattigdom. Dessa var bland annat Anders Lindbom, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och Per-‐Erik Åström vid Rädda Barnen. Tack vare Åström kunde jag kontakta Kalle Elofsson och Karin Fyrk. Elofsson är en före detta medarbetare vid Rädda Barnen, numera administrativ chef vid Barnombudsmannen. Fyrk är programhandläggare vid Rädda Barnen och den, av de två, som svarade.
De svenska kontakter jag lokaliserade gav inte tillräckligt givande svar, varför jag även valde att inkludera internationella organisationer. Jag kontaktade då Save the Children UK, organisationen Make Child Poverty History, Child Poverty Action Group, UNICEF och the Povertysite. De flesta gav mailsvar i form av ”vi har inte tid att hjälpa dig” men andra gav fakta och Child Poverty Action Groups medarbetare Tim Nichols anordnade ett samtal med mig där jag fick givande fakta om begreppets användning.
Ytterligare faktasökning skedde hos rapporter vid söksidor på Internet, då med sökord som ”barnfattigdom”, ”fattigdom”, ”Child poverty”, ”poverty” och ”Rädda Barnen/Save the Children”. Professor Tapio Salonens rapport i samarbete med Rädda Barnen, Barns ekonomiska utsatthet (2012), användes även flitigt som grund till att finna sökord, termer och tips på källor.
3.2.2 Klusteranalys
Jag har valt att använda mig av en klusteranalys då analysens syfte är att se hur Juholt konnoterar till begreppet barnfattigdom, vilket en klusteranalys med nyckeltermer och klustertermer kan ge mig.
Kenneth Burkes klusteranalys är ett av många metodologiska verktyg som finns inom hans stora arbete om språkteori. Denna speciella metod från Burke erbjuder ett sätt för att fastställa förhållandet mellan talarens viktigaste frågor samt ge nya perspektiv på retorisk kritik som kan ge större upptäckt om talarens motiv och karaktär. Mabrey III återger ett citat från Burke som beskriver hur detta tillvägagångssätt, att klustra, ofta ger åtkomst till omedvetna motiv hos en individ.40 Burke anser att alla
författares verk innehåller implicita ekvationer som Burke kallar för ”associational clusters”. Genom en analys finner man ”what goes with what”, ”what kinds of acts and images and personalities and situations go with his notions of heroism, villainy, consolation, despair, etc.” Och även om objektets skapare är fullt medveten om ”the act of writing”, medveten om att han väljer vissa speciella ord, ekvationer och bilder för att framställa en speciell känsla, kan objektets skapare omöjligt vara medveten om det ömsesidiga förhållandet mellan dessa ekvationer som sker i objektet. Dessa förhållanden kan endast ses när hela objektet är färdigt.41
Enligt Burke kartlägger kluster omedvetet värden som motiverar eller driver en talare att associera en bild eller ett ord med ett annat. Klustren kan bestå av ord, symboler eller andra retoriska enheter. En kritiker bör sätta samman de individuella bilderna till kluster för att avslöja en motiverande eller ideologisk kraft.42
Jag kommer i denna uppsats att klustra de termer i Håkan Juholts tal som förekommer kring begreppet barnfattigdom.
40 Paul E. Mabrey III, Hurricane Katrina and the Third World: A cluster Analysis of the ”Third
World” Label in the Mass Media Coverage of Hurricane Katrina (Georgia 2009), s. 14.
41 Mabrey III (2009), s. 14-‐15. 42 Mabrey III (2009), s. 15.
Klusteranalysen blir användbar för uppsatsen genom att utforska i vilken riktning den diskussion som hållits angående begreppet barnfattigdom har tagit. Steget i metoden att analysera grupper av termer är unikt lämpad för att undersöka spänningar, motiv och identifiering som skett i samband med begreppets användning. Den metod jag utgår från vid användandet av klusteranalysen kommer från Sonja K Foss Rhetorical
Criticism (2009). Metoden går kortfattat ut på att man identifierar nyckeltermer,
kartlägger dem samt analyserar sambanden mellan nyckeltermer och klustrande termer. Klusteranalysen analyserar alltså fram de termer som är dominanta, vilka termer som går med vilka samt vilka termer som står i motsats till vilka.
Genom att identifiera kluster kan man ha möjlighet att identifiera motiv som driver särskilda kluster eller texter som utgörs av klustren. I Mabrey III’s klusteranalys finns ett citat som hävdar: ”By uncovering associational clusters, critics can reveal the predominance of certain cultural values. Values indicate a society’s understanding of particular objects or sentiments as desirable or necessary.”43 Mitt syfte
med klusteranalysen är att analysera fram vilka termer som kretsar kring begreppet barnfattigdom för att få en tydligare bild av hur Juholt ser på begreppet.
En klusteranalys genomförs via tre steg: 1) identifiera nyckeltermer i objektet, 2) kartlägga termerna som klustrar kring nyckeltermerna samt 3) upptäcka och sammanfatta en förklaring av objektet.44
Identifiera nyckeltermer
Första steget i analysen är att välja ut nyckeltermer. Enligt Foss bör antal termer hamna mellan fem till sex stycken och de begrepp som väljs ut bör vara de som är mest utmärkande för objektet. Analysen blir allt mer komplex ju fler termer som väljs ut som nyckeltermer. Det utmärkande hos dem kan mätas i förekomst och intensitet. En term som återkommer flertalet gånger i objektet är troligtvis en nyckelterm i objektets skapares tanke och bör därför även ses som nyckelterm i analysen. Ett exempel är termen dream i Martin Luther Kings tal I Have a Dream. Ytterligare ett sätt att finna nyckeltermer på är att mäta intensiteten. En term kanske inte nämns vidare frekvent i ett objekt men den kan ändå vara av betydelse då den kan ge stor betydelse till ett
43 Mabrey III (2009), s. 17.
centralt argument eller en känsla. Det är en term som avsevärt skulle påverka textens karaktär om den togs bort.45
De begrepp som blir utvalda som nyckeltermer kan benämnas som guds-‐ och djävulstermer. Gudstermer är de ultimata termerna som presenterar objektets ideal medan djävulstermer representerar det ultimata negativa eller elaka hos ett objekt. Exempel på termer kan vara terrorism som djävulsterm och säkerhet som gudsterm. 46
Kartlägga termerna
Efter att identifieringsfasen är över är det dags att kartlägga nyckeltermerna. Denna fas kräver en noggrann analys av nyckeltermerna och de begrepp som klustrar runt dem. Termer kan klustra kring nyckeltermer på olika sätt. Ett sätt är att termen är i närheten av nyckeltermen, alternativt att en konjunktion, såsom och sammanbinder en nyckelterm med en klusterterm. Ytterligare ett sätt är att objektet är skapat med orsak-‐ verkan-‐relationer mellan nyckelterm och klusterterm, exempelvis att ett begrepp är beroende av nyckeltermen, eller vice versa, eller att den ena är en orsak av den andra.47
Förstå och sammanfatta objektet
Den sista fasen innefattar att finna mönster i de kluster som nu funnits och skapats samt genom dessa upptäcka den världsbild objektets skapare har konstruerat.48 Om objektets
skapare ofta eller alltid associerar ett visst ord med en nyckelterm, tyder det på att nyckeltermen påverkas eller ändras av den associerade termen.49
I denna fas kan en agonistisk analys användas då denna metod hjälper till att finna mönster i klustren. En agonistisk analys är en undersökning av motsatta termer och omfattar termer som motsätter eller motsäger andra viktiga termer. Ett mönster som denna metod skapar kan tyda på en konflikt eller spänning i objektsskaparens världsbild och kan klargöra med vilka allierade-‐, fiender-‐ eller guds-‐ och djävulstermer skaparen associerar sitt objekt.50 Denna del av analysen kan påvisa att motsägande
termer ändå kan höja upp en nyckelterm, eller sänka den, då de visar en rak motsats, som i sin tur ger effekt till den specifika nyckeltermen.
45 Foss (2009), s. 66. 46 Foss (2009), s. 67. 47 Foss (2009), s. 67. 48 Foss (2009), s. 67. 49 Foss (2009), s. 68. 50 Foss (2009), s. 68.
Som ett resultat av den andra fasen, att kartlägga begreppen som klustrar kring nyckeltermerna, så skapas en slags ordbok för objektets nyckeltermer. Denna ordbok föreslår betydelsen av de viktigaste termerna för objektet och lägger fram alla relationer som uppstår bland nyckel-‐ eller klustertermerna. Uppgiften nu är att identifiera vilka kluster som är mest intressanta och betydelsefulla samt har det mest förklarande värdet i objektet. Klustren som analysen nu har fått fram kring de utvalda nyckeltermerna kan ge en förklaring till den forskningsfråga till varför analysen gjordes.51 Kanske förstår författaren till analysen nu varför talet var så framgångsrikt
eller hur det kommer sig att objektet är så hatat eller älskat av människor. I denna uppsats bör svaret vara hur begreppet diskuterats i politik och media.
3.2.3 Argumentationsanalys
För att förstå diskussionerna efter Håkan Juholts tal i media och hos olika politiska partier har jag valt att genomföra en argumentationsanalys. Denna argumentationsanalys ger mig en bredare förståelse för vilka argument respektive parti och tidning har använt sig av vilket speglar deras syn på begreppet. Jag har använt mig av en enklare analysmodell, hämtad från Karlberg & Mral (1998)
Texter som är avsedda för att övertyga dess mottagare innehåller alltid en eller flera teser. En tes är samma sak som en uppfattning eller ett påstående som förmedlaren vill framföra till åhörarna. För att teserna ska ses som rimliga och relevanta bör de stödjas av argument som i sin tur består av skäl och bevis.52
Uppbyggnaden av en argumentation kan ske på olika sätt och hur en texts argumentation uppfattas beror helt på var observatören lägger sitt fokus och sin tyngdpunkt.53 Då argumentationsanalysen kan delas in i två delar, tesen och
argumenten, kommer nedan en enklare förklaring till de båda begreppen.
I första delen av analysen är det viktigt att se om texten har en tydlig tes till beskådarna att anamma. Är tesen tydligt formulerad och var i texten finns den? Ibland kan tesen användas som exordium, det vill säga inledningen, men oftast placeras den efter bakgrundsberättelsen, narratio. Dock kan den även finnas i textens conclusio då textens slutkläm innehar en uppmaning.54
51 Foss (2009), s. 68.
52 Brigitte Mral & Maria Karlberg, Heder och påverkan (Stockholm 1998), s. 36. 53 Mral & Karlberg (1998), s. 36
