AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap
Grundskolerektorers
erfarenheter och uppfattningar
kring arbetet med att möta
barnfattigdom
Examensarbete
Christine Åberg
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Folkhälsovetenskap
Folkhälsostrateg för hållbar utveckling
Forskningsmetoder i folkhälsovetenskap II och examensarbete Handledare: Anna-Karin Enhol Näslund
Huvudhandledare: Anne-Sofie Hiswåls Examinator: Gloria Macassa
Åberg, C (2020). Primary school principals' experiences and perceptions regarding the work to manage child poverty. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.
Abstract
The aim of this thesis was to investigate the primary school principals' experiences and perceptions regarding the work to manage child poverty. Semi-structured qualitative interviews were conducted by meaningful selection of four principals at municipal primary schools. A conventional content analysis was performed to identify codes and categories in the data. Four main categories were identified. The results were presented on the basis of the main categories: The concept of child poverty and awareness of child poverty, Cooperation and engagement, School governance and responsibility, and The compensatory assignment. The work to manage child poverty perceived to be directly linked to the school's compensatory assignment, but there were differences in how the assignment was comprehended. At the schools where the compensatory assignment led to increased equality, rules and regulations had been introduced by the municipality and the principal. Which shows that child poverty has to be recognized, the term must be established and communal strategies and policies has to be adopted to prevent poverty from having a negative impact on children's and adolescent's schooling.
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes av ett meningsfullt urval med fyra yrkesverksamma rektorer vid kommunala grundskolor. En konventionell innehållsanalys utfördes för att identifiera koder och kategorier i data. Fyra huvudkategorier identifierades i data och resultatet redovisades utifrån huvudkategorierna: Begreppet barnfattigdom och medvetenhet kring barnfattigdom, Samarbete och engagemang, Skolans styrning och ansvar, samt Det kompensatoriska uppdraget. Grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom präglades av en medvetenhet kring förekomsten av barnfattigdom inom den egna verksamheten. Samtidigt uppfattades inte begreppet barnfattigdom som ett begrepp som användes inom skola och kommun. Samarbete med socialtjänsten uppfattades som en viktig komponent för att effektivt lindra konsekvenserna av barnfattigdom och ett personligt engagemang hos rektor och lärare framhölls bidra till en förbättrad situation för barnen genom ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Lagar och riktlinjer uppfattades tydliga med att skolan ska vara kostnadsfri och ansvaret för att efterleva lagarna och riktlinjerna uppfattades tydliga med att ligga på respektive huvudman och rektor. Samtidigt kunde skollagen uppfattas svårtolkad utifrån vad obetydliga kostnader och enstaka tillfällen innebar. Skolans arbete med att möta barnfattigdom uppfattades direkt kopplat till skolans kompensatoriska uppdrag men det rådde skillnader i hur uppdraget tolkades. Skolorna ökade likvärdigheten bland annat genom att införa regler, erbjuda låneutrustning och stå för matsäck vid friluftsdagar. Det kompensatoriska uppdraget uppfattades inte alltid råda och eleverna förväntades att ha med sig egna kläder för att delta på idrottslektionerna och kostnader för exempelvis liftkort vid friluftsdagar fick eleverna bekosta själva om. Insamlingar uppfattades inte som en aktuell fråga eller vara en fråga som berörde skolans kompensatoriska uppdrag. I de skolor där det kompensatoriska uppdraget lett till en ökad likvärdighet hade regler och bestämmelser inrättats av kommunen och rektor. Vilket antyder att barnfattigdom måste erkännas, begreppet behöver etableras och gemensamma strategier och policys antas för att förhindra att fattigdom har en negativ påverkan på barn- och ungas skolgång.
Förord
Jag vill börja med att rikta ett tack till intervjudeltagarna som gjort denna studie möjlig att genomföra. Ett stort tack min handledare Anna-Karin Enhol Näslund för alla goda råd, ovärderliga hjälp och positiva anda genom examensarbetet. Jag vill tacka min huvudhandledare Anne-Sofie Hiswåls som drivit mitt examensarbete framåt genom konkret feedback och vägledning.
Ett särskilt stort tack till min sambo Per som har som funnits vid min sida och stöttat mig genom examensarbetet. Slutligen vill jag tacka mina fantastiska barn, Molly och Tor som inspirerat och motiverat mig till att skriva om detta viktiga ämne.
Tack!
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
En stor del av världens fattiga är barn ... 1
Barnfattigdom i världen och i Sverige... 1
Avskaffning av barnfattigdom för en hållbar utveckling ... 2
Barnkonventionen ... 2
Hållbar utveckling och Agenda 2030 ... 2
Nationella mål... 3
Konsekvenser av barnfattigdom... 3
Skolan – en viktig arena för att möta barnfattigdom ... 4
Skolan som skyddsfaktor ... 4
Skolans ansvar ... 5
Rektors ansvarsområde ... 6
Insatser för barnfattigdom ... 6
Rektorers insatser ... 7
Problemformulering ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
Metod ... 8 Design... 8 Urval ... 8 Datainsamlingsmetod ... 9 Intervju ... 9 Intervjuguide... 9 Pilotstudie ... 10 Genomförande... 10 Dataanalys ... 10 Forskningsetiska överväganden ... 11 Resultat ... 11
Begreppet barnfattigdom och medvetenhet kring barnfattigdom ... 12
Samverkan och engagemang ... 13
Skolans styrning och ansvar ... 15
Det kompensatoriska uppdraget ... 16
Öka likvärdighet ... 16 Kompenserar inte ... 17 Diskussion ... 17 Resultatdiskussion ... 17 Metoddiskussion ... 20 Slutsats ... 22
Förslag till framtida forskning... 22
Referenslista ... 24
Bilagor ... 28
Bilaga 1. Informationsbrev ... 28
Bilaga 2. Samtyckesbrev... 29
Bilaga 3. Intervjuguide ... 30
1
Bakgrund
En stor del av världens fattiga är barn
Barnfattigdom i världen och i Sverige
Idag lever cirka 736 miljoner människor i världen i extrem fattigdom varav mer än hälften är barn enligt siffror från The World Bank (2019). Fattigdom mäts på olika sätt, den internationella definitionen av fattigdom mäts vanligen utifrån extrem-, relativ- och multidimensionell fattigdom (ibid.). I en svensk kontext används vanligen allvarlig materiell fattigdom, låg inkomststandard samt låg ekonomisk standard för att mäta fattigdom (SCB, 2017). Allvarlig materiell fattigdom ger ett mått på en viss levnadsstandard och låg inkomststandard och låg ekonomisk standard är då intäkterna inte räcker till. Låg inkomststandard råder då hushållet inte har förmåga att betala de nödvändigaste levnadskostnaderna som boende, hushållsel, hemförsäkring, barnomsorg, lokala resor samt fack- och A-kasseavgift. Låg ekonomisk standard råder då hushållets inkomst understiger 60 procent av landets medianinkomst (ibid.).
Den ideella barnrättsorganisationen Majblomman belyste i sin barnfattigdomsrapport från 2019 att barnfattigdom är ett akut problem i Sverige och att mer än 186 000 barn lever i fattigdom. Enligt Rädda barnens rapport (2018) Barnfattigdom i Sverige är mörkertalet stort för hur många barn det egentligen är som lever i fattigdom. Statistiska underlag omfattar inte barn i skuldsatta familjer, papperslösa barn eller asylsökande barn (ibid.). I en studie som jämförde proportion och egenskaper av barnfattigdom mellan de nordiska länderna av Povlsen, Regber, Fosse, Eklund Karlsson och Gunnarsdottir (2016), visade resultatet att de barn som löper störst risk att hamna i fattigdom i Sverige är barn som har utlandsfödda föräldrar eller ensamstående föräldrar (ibid.).
Sedan 2000-talet har fattigdomen minskat i Sverige men klyftorna har ökat, skillnaderna har blivet större mellan de barn som lever i fattigdom och de barn som lever i familjer med god ekonomi (Rädda barnen 2018). Trots att fattigdomen i landet över lag minskat så har fattigdomen ökat i vissa kommuner (ibid.). Kommittén för inrättande av en delegation mot segregation belyser i sin rapport (2017) att skillnaderna mellan kommuner leder till ett segregerat samhälle. Där olika befolkningsgrupper på grund av demografi, socioekonomisk bakgrund och etnicitet avgör var de bor, arbetar och går i skolan. Vilket skapar områden och arenor där ojämlikhet i hälsa är stor (ibid.).
2
Avskaffning av barnfattigdom för en hållbar utveckling
Barnkonventionen
Enligt Povlsen et al. (2016) är fattigdom den främsta orsaken till kränkning av barns rättigheter bland de europeiska länderna. Konvention om barnets rättigheter, kallas även för barnkonventionen och antogs av FN:s generalförsamling 1989 (Barnombudsmannen 2020). Barnkonventionen syftar till att säkerhetsställa alla barns rättigheter och lika värde (ibid.). Idag har 196 länder förbundit sig till att följa reglerna (UNICEF Sverige 2020). Sverige anslöt sig till konventionen 1990 och den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Som svensk lag fick konventionen högre status och det enskilda barnets rättssäkerheter stärktes (ibid.). Barnkonventionen innefattar 54 artiklar om barns rättigheter och ger alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för dess fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling (Barnombudsmannen 2020). Enligt artikel 2 får inget barn diskrimineras på grund av sin eller sina föräldrars sociala ursprung, egendom, börd eller annan ställning i övrigt och enligt artikel 28a ska grundskoleutbildning vara obligatorisk, kostnadsfritt och tillgänglig för alla (ibid.).
Hållbar utveckling och Agenda 2030
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”
(Globala målen 2015). Begreppet hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: social- ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Dessa ska förstås som en helhet och behöver alla tillsammans vara hållbara på sikt för att långsiktig hållbarhet ska uppnås (ibid.). Ett mått på social hållbarhet är jämlikhet i hälsa i befolkningen och att ojämlikhet i hälsa är ett hot mot social hållbarhet framförs i Kommissionen för ett social hållbart Malmö (2013). Ojämlikhet i hälsa bidrar till en misstro hos människor till samhällsfunktionerna, vilket orsakar ett försvagat samhällskontrakt som bland annat kan leda till en ökad kriminalitet. För att bryta en sådan utveckling krävs en helhetssyn där perspektivet förskjuts från det mer ekonomiska perspektivet som råder till ett fokus vid social-, ekonomisk- och ekologisk hållbar utveckling (ibid.). Under benämningen Agenda 2030 antog FN:s medlemsländer 2015 17 globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppfyllda till år 2030 (United Nations 2017). Det första målet är Ingen fattigdom och ett av delmålen är att upprätta strategier som stödjer fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter.
3
Mål 4; God utbildning för alla har som sitt första delmål, en avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet (ibid.).
Nationella mål
Sveriges övergripande folkhälsopolitiska mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (Folkhälsomyndigheten 2020). Av de åtta framtagna folkhälsopolitiska målområdena handlar det första målområdet Det tidiga livets villkor om att åtgärda ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter. Det andra målområdet Kunskaper, kompetenser och utbildning lyfter sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa. Grundskolan framförs som en viktig arena för jämlik hälsa, där alla ska ha rätt till en jämlik utbildning som främjar trygga uppväxtvillkor och som identifierar och stöttar de elever som behöver det. Det sjunde målområdet Kontroll, inflytande och delaktighet belyser att personer som lever i lägre socioekonomiska positioner upplever en lägre grad av inflytande över sina liv och upplever sig ha lägre delaktighet i samhället. Målet är att främja människors kontroll över sina liv samt främja deras inflytande och delaktighet i samhället (ibid.).
Konsekvenser av barnfattigdom
Barn som lever i fattigdom kan inte tillgodoses behoven av socialt- och kulturellt deltagande i samma utsträckning som andra jämnåriga (Povlsen et al. 2016). Riskerna med att leva i fattigdom under en längre period är flera, barnen drabbas av direkta konsekvenser som en hindrad utveckling och möjlighet att delta i samhället (ibid). Att inte ha möjlighet att delta i samhället präglar barnens förväntningar och uppfattningar om sig själva och samhället, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser på sikt (Rädda barnen 2018). Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa bland barn- och unga och socioekonomisk utsatthet visar Gunnarsdottir, Hensing, Povlsen och Petzolds (2015) i en studie om skillnader i familjers ekonomiska utsatthet och barnens psykiska hälsa i de nordiska länderna. Enligt författarna präglas den västerländska kulturen av individualism och materialism som medför att många barn och unga uppfattar märkeskläder som viktigt och som ett sätt att uttrycka sin identitet. Vidare leder detta till negativa konsekvenser för ungdomarnas psykiska hälsa och välbefinnande när denna önskade identitet och tillhörighet inte är ekonomiskt möjlig att uppnå (ibid.).
Barn som lever i hushåll med låg ekonomi blir i högre grad utsatta för mobbing visar Låftman, Fransson, Modin och Östberg (2017) i en svensk studie som undersökte
4
sambandet mellan exponering för trakasserier och socioekonomisk utsatthet. Studien visade att mobbing bland annat grundar sig på avsaknad av ekonomiska resurser för kläder, utrusning och för att delta i fritidsaktiviteter (ibid.). Barn och unga som lever i fattigdom upplever skamkänslor och använder sig av olika strategier för att hantera sin situation enligt en intervjustudie som undersökte hur barn och ungdomar som lever i fattigdom i Sverige upplever sina dagliga liv (Odenbring 2018). Barnen och ungdomarnas strategier innefattade att de undvek att ta hem kamrater och att delta i fritidsaktiviteter för att dölja de bristande ekonomiska resurserna (ibid.).
Majoritet av de barn som lever i barnfattigdom bor i områden som är präglade av stigmatisering och trångboddhet (Odenbring 2018). Det finns oftast inte ett utrymme för barnen till läxläsning i hemmet när det råder trångboddhet och flera familjemedlemmar många gånger delar rum framhåller Harje och Thorød (2011) i en studie från Skandinavien om barns upplevelser av barnfattigdom (ibid.).
Skolan – en viktig arena för att möta barnfattigdom
Skolan som skyddsfaktor
För folkhälsoarbetet är skolan en viktig arena då den utgör en stor del av barnens vardag och präglar deras upplevelser (Pellmer, Wramer & Wramer 2015). Barnens utbildning har stor betydelse för deras framtid och för deras möjligheter som vuxna att kunna försörja sig framhåller Harje och Thorød (2011). De menar att elevernas upplevelse av skolans bemötande och arbete kring att möta barnfattigdom är avgörande för utfallet av elevernas deltagande och skolresultat (ibid.).
Generalsekreteraren för UNICEF Sverige (2020) belyser att skolan är den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap (ibid.). I det första kapitlet i skollagen (SFS 2010:800) står det att alla elever, oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha tillgång till utbildning och all utbildning i skolan som rör barn ska ha barnets bästa som utgångspunkt. Skolan ska ta hänsyn till elevernas olika behov och skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. Skollagen reglerar också skolplikten och det står i skollagen att skolan ska vara avgiftsfri men det finns ett undantag då skolan får ta ut obetydliga avgifter vid enstaka tillfällen (ibid.).
5
Skolans ansvar
Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig med att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och att alla elever oavsett sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till utbildning. Att skolans utbildning genomförs i enlighet med lagar och föreskrifter ansvarar huvudmannen för (ibid.). Då kommunen är ansvarig för de kommunala skolorna är det kommunen samt de enskilda skolorna som avgör tolkningen för avgiftsfri skola, en obetydlig summa och enstaka tillfällen. Skolverkets rapport (2018a) om utvecklingen av likvärdig skola utifrån olika aspekter under åren 1998-2016, konstaterade att det råder stora skillnader i skolresultatet mellan kommuner samt att skillnaderna mellan skolorna i kommunerna hade fördubblats. Vilket troligen beror på att skolorna har blivit sämre på att ge stöd till elever med sämre förutsättningar menar skolverket (ibid.). En förutsättning för att alla barn ska få möjlighet till goda skolresultat är en likvärdig skola, där varken barnets bakgrund eller valet av skola ska vara av betydelse (Skolkommissionen 2017). I boken Vem bryr sig? som belyser barnperspektivet och riktar sig till instanser som skola och socialtjänst framhåller Larsson-Swärd (2009, s.61) vikten av att barn som inte hänger med i skolan fångas upp under grundskoletiden. Larsson-Swärd menar att det finns skolor där mer än hälften av eleverna inte har godkända betyg och att det beror på grundskolans misslyckande med att fånga upp dessa barn. Följden av skolornas tillkortakommande med att uppmärksamma barnens problem kan leda till en förvärrad situation under tonåren (ibid.).
I en intervjustudie om hur ekonomisk utsatthet påverkar skillnader i deltagande i skolan bland jämnåriga elever i Sverige lyfter Fernqvist (2013) fram att många barn och unga lägger mycket kraft vid att dölja sina hemförhållanden i skolan. Studien belyser att det är osannolikt att barn och familjer som befinner sig i ekonomisk utsatt signalerar efter hjälp. Detta tydliggör enligt Fernqvist (2013) vikten av att skolan uppmärksammar att barnfattigdom finns och beslutar om policys för att förhindra att fattigdom har en negativ påverkan på elevernas skolgång. Det kan vara svårt att upptäcka familjers ekonomiska utsatthet i en skolkontext, barnen har många gånger hela och fina kläder och utrustning för att delta i alla aktiviteter. Detta då föräldrarna valt att prioritera barnens behov men som drabbar andra behov som familjen har (ibid.). Skolverket (2018) framhåller att även små kostnader kan vara svåra att tillgodose för familjer med svag ekonomi om de förekommer vid upprepade tillfällen och att det är något som skolorna måste ta hänsyn till (ibid.).
6
Rektors ansvarområde
Rektors statliga uppdrag står att läsa i skollagen och i läroplanen. I det andra kapitlet 10 § i skollagen (SFS 2010:800) framgår det tydligt att rektor beslutar och ansvarar för sin enhets organisation genom att fördela resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare framgår enligt 11 § att läroplanen anger utbildningens värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. I läroplanen (Skolverket 2019b) står det att skolornas verksamhet ska utvecklas och följa de nationella målen samt att det är rektor som har det övergripande ansvaret för att efterfölja det. Rektor ansvarar för att utforma och anpassa skolans arbetsmiljö så att alla elever får de förutsättningar som krävs för att uppnå kunskapskraven. Rektor ansvar också för att upprätta en kontakt och formera för samarbete mellan skolan och hemmet. Läroplanens riktlinjer uppmanar att alla som arbetar inom skolans verksamhet ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassning eller särskilt stöd. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (ibid.).
Att se till att skolan är ”en skola för alla” är kommunernas och skolornas gemensamma ansvar poängterar Nilholm och Alm (2010) i en fallstudie som undersökte lärares strategier och elevernas erfarenheter av inkluderande klassrum vid svenska skolor. Studien belyser att ett inkluderande klassrum bygger på att skapa en miljö där eleverna känner trygghet och känner sig som en del i gruppen. En känsla av tillhörighet, medlemskap och acceptans hos barnen var en nödvändig förutsättning för att uppnå inkluderande klassrum (ibid.).
Insatser för barnfattigdom
Kommunernas grad av ansvarstagande är avgörande för att kunna dämpa och lindra följderna av barnfattigdom då majoriteten av de konkreta insatserna för barn- och familjepolitiken sker på kommunal nivå (Angelin & Salonen 2012). Konkreta insatser genomförs till stor del inom skol-, fritid- och kultursektorn (ibid.). Merparten av skolans kostnader finansieras med kommunala skattemedel och enligt Skolkommissionen (2017) ser resursfördelningen väldigt olika ut i olika kommuner. Vissa kommuner har valt att anställa en kommunal barnombudsman som ska stå för bevakningen och säkerhetsställandet av barnens rättigheter (Angelin & Salonen 2012). Många kommuner har satsat på att alla barn och unga ska ha tillgång till kostnadsfria fritidsaktiviteter, kostnadsfria kulturskolor samt fri tillgång till kollektivtrafiken. I några kommuner har
7
förbud mot alla former av kostnader i skolan införts och eleverna har försetts med elevdatorer och bredbandsanslutning (ibid.).
Rektors insatser
Det finns rektorer som på eget initiativ gjort stora satsningar för att förbättra elevernas förutsättningar att lyckas i skolan (Majblomman 2019). Exempelvis genom att skolan erbjuder daglig eftermiddagsskola för att alla elever ska ha samma möjlighet och förutsättningar att få stöd med läxläsning (ibid.). I vissa särskilt utsatta områden serverar skolorna frukost till eleverna innan skolstart enligt Odenbrings (2018) studie om barn och ungdomars upplevelser av att leva i fattigdom. Skolorna tolkar det som en del av sitt kompensatoriska uppdrag att servera frukost motiverat utifrån studier som redovisat att frukost höjer prestations- och koncentrationsförmågan. Vilket i sin tur möjliggör för ett jämlikt deltagande för alla elever. Odenbring (2018) belyser att barn och unga upplever skolornas kompensatoriska insatser som exempelvis matsäck till utflykter som underlättande. Helt avgörande för barnen och ungdomarnas upplevelse av stöd var medvetenheten och engagemanget hos skolpersonalen. Skolan kunde även ge upphov till ett avgörande samarbete mellan skolan, föräldrarna och socialtjänsten som bidrog till att barnen och ungdomarna upplevde att familjen fick de stöd de behövde (ibid). Det är nödvändigt att vara medveten om elevernas sociala kontext för att kunna göra skillnad framhåller Møller, Vedøy, Presthus och Skedsmo (2009) i en kvalitativ intervjustudie om hur grundskolerektorer vid framgångsrika skolor i Norge positionerar sig som ledare. Studien visade att avgörande faktorer för ett framgångsrikt ledaskap och en bra skola var ett stark känslomässigt engagemang. Avgörande framgångsfaktorer var att lärare visade medkänsla för eleverna och att det fanns ett gott samarbete med föräldrarna (ibid.).
Problemformulering
Tidigare forskning redovisar i enighet flertalet negativa konsekvenser av barnfattigdom, för både individ och samhälle (Harje & Thorød 2011; Gunnarsdottir et al. 2015; Povlsen, et al. 2016; Odenbring 2018). Stora skillnader råder för hur kommuner väljer att möta barnfattigdom och när det saknas handlingsplaner och riktlinjer för arbetet är det upp till rektorerna att tolka lagarna (Angelin & Salonen 2012). Skolan utgör en viktig arena där kunskapen om de ekonomiska skillnaderna är avgörande för att skapa en trygg miljö för alla barn (Låftman et al. 2017). Tidigare forskning belyser att det saknas studier som lyfter
8
hur skolan hanterar att möta barn och ungdomar som lever i fattigdom och att det är kunskap som krävs för att ta fram effektiva policys för arbetet (Fernqvist 2013; Odenbring 2018). Så länge det saknas handlingsplaner och riktlinjer för hur skolorna ska möta barnfattigdom och kunskapen saknas om hur skolorna arbetar mot barnfattigdom är det svårt att säkerhetsställa en skola för alla, ett jämlikt deltagande och en hållbar utveckling. Hur ser då skolornas arbete ut för att möta barnfattigdom och vad påverkar detta arbete?
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom.
– Vilka erfarenheter har grundskolerektorer av arbete med att möta barnfattigdom? – Vad styr arbetet med att möta barnfattigdom?
– Hur uppfattar grundskolerektorer rådande riktlinjer för avgiftsfri skola?
Metod
Design
Då syftet med studien var att undersöka erfarenheter och uppfattningar hos grundskolerektorer har en kvalitativ studie genomförts. Kvalitativ ansats används för att undersöka människans egna ord och studien har genomförts med induktiv slutledningen för att undersöka upptäckter i verkligenheten (Olsson & Sörenssen 2007, s.32). Detta är en metod att föredra för att djupgående undersöka ett specifikt syfte för en liten grupp menar Patton (1990).
Urval
Ett meningsfullt urval nås genom att välja informationsrika informanter som kan bidra med insikt och fördjupad förståelse för studiens syfte (Patton 1990). Urvalet för denna studie utgjordes av fyra grundskolerektorer, då rektorer har god kunskap om hur skolan arbetar samt att rektor ansvarar för ledning och samordning vid sin enhets organisation. Inkluderingskravet för urvalet av rektorer var att de skulle vara yrkesverksamma vid kommunala grundskolor. Kommunala grundskolor var ett inkluderingskrav grundat på att det i 2 kap. § 8 i skollagen (SFS 2010:800) står att kommunen är huvudman och ansvarig för att de kommunala skolorna bedrivs i enighet med skollagen. Vilket skiljer sig från
9
fristående skolor vars huvudman utgörs av en styrelse. Inkluderingskravet grundskolor grundades vid att skolplikten skulle gälla för samtliga elever och enligt 7 kap. § 10 i skollagen (SFS 2010:800) råder skolplikten från hösten då barnet fyller sex år och upphör enligt 7 kap. § 12 i skollagen (SFS 2010:800) att gälla vårterminen det tionde året. Deltagarna i denna studie innefattades av samtliga inkluderingskrav samt att samtliga deltagare var rektorer med ansvar för förskoleklass och upptill årskurs 6 för respektive skola. Skolorna var belägna i tre olika mellanstora svenska kommuner och upptagningsområdena innefattas av en varierad socioekonomisk kontext. Skolornas storlek varierade med ett elevantal från cirka 50 upp till 500 elever.
Datainsamling
IntervjuFör datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och genomfördes med en intervjuguide (se bilaga 3). Semistrukturerade intervjuer lämnar utrymme för respondenternas egna uppfattningar samt tolkningar genom att öppna frågor ställs (Justensen & Mik-Meyer 2013, ss.46-48). Genom att begreppet barnfattigdom kan tolkas på olika sätt valdes semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra för djupare svar som svarade mot syftet. För att tydliggöra begreppet barnfattigdom inleddes varje intervju med en genomgång av det mått av fattigdom som använts vid denna studie, det vill säga allvarlig materiell fattigdom, låg inkomststandard och låg ekonomisk standard.
Intervjuguide
En intervjuguide underlättar för en god kvalité vid semistrukturerade intervjuer (Gillham 2008, ss.107–108). Intervjuguiden utformades med öppnafrågor som svarade mot studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna bör grundas på kunskap inhämtad från tidigare forskning kring ämnet (McGrath, Palmgren & Liljedahl 2019), varför en noggrann genomsökning av tidigare forskning samt rapporter och lagar som var relevant för ämnet genomfördes. Genom att ställa ”rätt frågor”, det vill säga frågor med snäv avgränsning till syftet så ges djupare svar (Olsson & Sörensen 2007, s.129).
Följdfrågor samt sonderingsfrågor togs fram då frågorna lämnade utrymme för egna tolkningar och uppfattningar. Detta för att öka möjligheten att få svar som svarade mot syftet. Genom en kombination av huvudfrågor, följdfrågor och sonderingsfrågor möjliggörs för en flexibel intervju som når rikare svar (Patton 1990; Gillham 2008, ss.57-58).
10 Pilotintervju
Pilotintervjuer utfördes för att testa att frågorna gick att förstå samt för att kontrollera den ungefärliga tidsåtgången av intervjun (Olsson & Sörensen 2007, s.29). Två pilotintervjuer genomfördes med personer som hade tillräcklig kunskap om ämnet för att kunna ge troliga svar. Tiden för intervjuerna uppskattades efter pilotintervjuerna att ta cirka 30 minuter. Efter pilotintervjuerna togs några frågor bort som upplevdes överflödiga, några frågor förtydligades för att undvika missförstånd och följdfrågor togs fram för att öka förståelsen för huvudfrågan.
Genomförande
Rektorerna kontaktas via mail eller via telefon med en intresseförfrågan om att delta i studien. Totalt tillfrågandes 24 stycken grundskolerektorer i tre olika kommuner om att delta i studien, varav en rektor var intresserad av att delta. Via en kontakt kontaktades ytterligare tre rektorer i två andra kommuner. De rektorerna kontaktades via telefon och mail och samtliga valde att delta i studien. Vid den första kontakten delgavs de fyra deltagarna för studien information kring studiens syfte, genomförandet av studien samt den uppskattade tidsåtgången av intervjun. Ett informationsbrev (se bilaga 1) samt ett samtyckesbrev (se bilaga 2) mailades till deltagarna innan intervjun. Vid intervjutillfället säkerställdes att deltagarna tagit del av informationen samt inhämtades ett muntligt samtyckte till deltagandet i studien (Vetenskapsrådet 2017). Deltagarna i studien fick själva bestämma dag och tid för intervjun (ibid.) inom ramen för de två veckor som intervjuerna skulle äga rum. Intervjuerna genomfördes via telefon. Tidsåtgången varierade och intervjuerna tog mellan 10 till 40 minuter att genomföra. Vid telefonintervjuerna inhämtades ljudupptagning via en smartphone med hjälp av applikationen ACR för samtalsinspelning. Deltagarna informerades om detta via informationsbrevet och gav sitt muntliga godkännande vid intervjutillfället. Efter varje genomförd intervju transkriberades det inspelade materialet. Gillhamn (2008, s.168) framför att det är till fördel att efter varje intervju transkribera materialet för att inhämta lärdomar inför nästa intervju (ibid.).
Dataanalys
För att uppnå djupare förståelse för grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom valdes en konventionell innehållsanalys.
11
Innehållsanalys används lämpligen för att vetenskapligt analysera intervjuer om personers upplevelser utifrån vad som sägs (Olsson & Sörenssen 2007, ss.83,129). Hsieh och Shannon (2005) framhåller denna analysmetod som fördelaktig för analys av material som avhandlar outforskade företeelser. Analys av materialet inleddes med ett flertal genomläsningar av all data för att skapa en förståelse för helheten (ibid.). Transkriberingarna skrevs ut i pappersformat för att underlätta för en god översikt av materialet och meningsbärande enheter som vid en första anblick ansågs svara mot studien syfte markerads med en markeringspenna.
För att sedan skapa ett kodningsschema analyserades texten igen och de meningsbärande enheterna som svarade mot syftet och frågeställningarna plockades ut (Hsieh & Shannon 2005). De meningsbärande enheterna förkortades sedan till kondenserade enheter och de kondenserade enheterna kodades därefter. Efter att alla koder var klara sorterades de in i kategorier och vid behov subkategorier (ibid.). (se bilaga 4: Exempel ur kodningsschema). Varje kategori och subkategori redovisas i resultatet tillsammans med representativa citat.
Forskningsetiska överväganden
För denna studie har de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet tagits i beaktande (Vetenskapsrådet 2017). Informationskravet uppfylldes i och med att deltagarna tagit del av detaljerad information om studiens syfte och studiens genomförande både innan och vid intervjutillfället. Samtyckeskravet uppfylldes genom att undersökningsdeltagarna informeras om att deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien utan att uppge en anledning. Därefter lämnades ett muntligt samtycke till att delta. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att undersökningsdeltagarna innan intervjun informerades om att intervjun skulle spelas in, transkriberas och avidentifierats samt att materialet skulle förvaras säkert. Nyttjandekravet säkerhetsställdes genom att undersökningsdeltagarna informerades om att det insamlande materialet endast kommer att användas till den här studien.
Resultat
Studiens resultat består avfyra huvudkategorier varav en innefattar två subkategorier. De framtagna kategorierna speglar grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom och presenteras utifrån: Begreppet barnfattigdom och
12
medvetenhet kring barnfattigdom, Samarbete och engagemang, Skolans styrning och ansvar, samt Det kompensatoriska uppdraget med tillhörande subkategorier Öka likvärdighet och Kompenserar inte.
Begreppet barnfattigdom och medvetenhet kring barnfattigdom
Rektorerna ansåg inte att begreppet barnfattigdom var ett begrepp som skolorna eller kommunerna använde. Begreppet uppfattades heller inte förekomma bland skolans styrdokument.
”Nu kanske det finns som jag inte vet om men vi har inte pratat om det, vi pratar ju inte om barnfattigdom. Det är inget ämne som i diskuterar på våra träffar med kommunen alltså, jag kikade runt men hittade inget som var sådär specifikt riktat heller när jag tittade efter det”(Respondent 1)
”… vi har ju inget precis med det ordet [barnfattigdom] inkluderat utan det handlar ju om hela vårt uppdrag, en likvärdig skola för alla barn, oavsett bakgrund och behov och förutsättningar”(Respondent 2).
Även om begreppet barnfattigdom sällan eller inte alls användes så rådde det en medvetenhet kring att det fanns elever inom de egna verksamheterna som levde i familjer med ekonomiska svårigheter. Skolans upptagningsområde uppfattades vara avgörande för graden av medvetenhet om barnfattigdom.
”Generellt så tänker jag på hur det ser ut, så ser man ju ändå att dom här familjerna i jättehög utsträckning prioriterar sina barn. Om jag ska generalisera. Men att det är nog för att dom barnen har den utrustning som dom behöver, alltså att man har vinterkläder, man har en ny ryggsäck och man ser att här har dom valt att köpa dom delarna” (Respondent 4).
”… jag tror inte att vi vet om att det är så pass stort som det är. Jag tror att det är en fråga som kommer att komma mer och mer, tänker jag. Sen tror jag det beror på vilket område det är som man jobbar i, hur medveten man är om barnfattigdom” (Respondent 1).
13
Samarbete och engagemang
Ett samarbete med andra instanser till exempel socialtjänsten ansågs vara en viktig komponent för att effektivt lindra konsekvenserna för de barn som lever i ekonomisk utsatthet. Ett etablerat samarbetet uppfattades som ett nödvändigt verktyg för att kunna fånga upp barnen i sin kontext då kommunen, skolan och socialtjänsten innefattas av olika ansvarsområden.
”I vår kommun så har vi fått en kontaktperson på socialtjänsten som är knuten till oss, som rektor. Så jag har min väg in. En person som jag kan vända mig till och som jag liksom kan etablera kontakt med och det stärker ju också nätet för dom här barnen, att vi har koll. Är det någonting så ringer jag den personen, jag behöver inte tveka liksom. Och det täpper ju liksom också igen maskorna lite grann och minskar risken för att folk faller igenom liksom”(Respondent 4).
”För att göra en orosanmälan det är ju också ett bra verktyg för skolan. Jag tänker barnfattigdom och att man har låg inkomststandard och låg ekonomisk standard, det finns ju ofta bakomliggande orsaker som inte skolan kan. Utan vi måste ju skapa självförtroende och kraft och mod och så bra bas att stå på som möjligt för dom här barnen. Men vi jobbar ju aldrig med föräldern på det sättet. Utan det måste ju andra instanser göra och då gäller det ju att ha det samarbetet”(Respondent 4).
Ett personligt engagemang hos rektor och lärare lyftes fram som en komponent som kunde bidra till en förbättrad situation för barnen genom ett gott samarbete med vårdnadshavarna.
”Jag hade för inte så längesedan en elev som skulle behövt förändra sin medicinering för sin ADHD men familjen hade inte råd med den medicin som behövdes. Och då kan man ju föra ett samarbete med familjen och säga att ”men då gör jag en orosanmälan för här behöver ju ni stöd” och så kan man göra den anmälan. För att i samarbete med familjerna att ”nu hjälps vi åt och så signalerar vi också att vi ser att ni behöver hjälp”(Respondent 4).
”… ibland kommer det ju saker man kan anmäla barnen till som på sommaren, sådana saker som kommer ut som kommunen eller olika föreningar har. Ibland så vet ju att
14
lärarna kommer och säger att dom vill hjälpa till och förmedla den här kontakten med vårdnadshavarna. Generellt, så är det nog väldigt personligt från olika lärare tror jag”(Respondent 1).
Skolans styrning och ansvar
Enhetliga uppfattningar rådde gällande att skolan i första hand styrs utifrån skollagen och läroplanen. Vilket innebar att skolan skulle vara kostnadsfri och likvärdig och att elevernas hemförhållanden inte skulle vara avgörande för graden av delaktighet i skolan.
”Att skolan ska vara kostnadsfri det handlar ju om en likvärdig skola för alla, så att alla barn ska få samma förutsättningar oavsett hemförhållanden. Att vi ska ha en likvärdig undervisning för alla elever, alla ska ha samma rättigheter. Det oavsett vad man har för hemförhållanden”(Respondent 1).
”Det är ju ganska tydliga riktlinjer att skolan ska vara avgiftsfri så att inte ens hemförhållanden ska avgöra för hur man kan delta i skolans aktiviteter och dom delarna följer vi ju”(Respondent 4).
Såväl ansvarsområde som styrning ansågs vara tydlig, det vill säga att det var kommunens och rektorernas ansvar att följa samt efterleva skollagen. Ansvaret uppfattades vara gemensamt för hur pengar fördelas mellan skolorna i kommunen men att det alltid var rektor som bar det slutgiltiga ansvaret för den egna verksamheten.
”I skollagen framgår att skolan SKA vara avgiftsfri och huvudmannen ansvarar för det och i slutändan är vi rektorer ute på verksamheten som ska efterleva den saken”(Respondent 3).
”När statliga pengar kommer då pratar man i hela ledningsgruppen med alla rektorer plus dom som är chefer över oss ”hur gör vi med dom här pengarna”. Så den här tanken att ha en person som jobbar mycket förebyggande och främjande det kan mycket väl ha fötts i den stora gruppen och så har det organiserats av rektor sedan. För det är ALLTID rektor som bestämmer över sin egen organisation. Man får en påse pengar och så väljer man vad man gör för dom där pengarna”(Respondent 4).
15
Ansvarområdena uppfattades som tydliga men då det saknas konkreta riktlinjer för det praktiska arbetet med att efterleva en kostnadsfri och likvärdig skola kunde uppdraget upplevas svårt i och med att skollagen lämnar utrymme för tolkning.
”… det är svårtolkat ibland, för vad är enstaka gånger som det står i skollagen och vad är en rimlig kostnad? Vad innebär det för olika? Att man ibland kanske som både skolledare och huvudmän kanske ska definiera det lite tydligare. För det är väldigt svårt att tolka när det blir för luddigt”(Respondent 3).
Det kompensatoriska uppdraget
Öka likvärdighetDet kompensatoriska uppdraget ansågs till största del handla om att öka likvärdigheten för eleverna inom skolans regi. Skolorna ökade likvärdigheten bland annat genom att bidra till en ökad tillgång genom att erbjuda låneutrustning och stå för matsäck vid friluftsdagar.
”Vi åker aldrig till exempel till en stor skidanläggning. Vi åker aldrig på friluftsdagar där alla barn inte kan delta på grund av utrustning, utan har vi då skidåkning så då har vi alltid skidor på skolan, så man har att låna om man inte har liksom så”(Respondent 1).
”Det är ju dom här sakerna som kostar runt idrott, friluftsdagar, andra utflykter och så vidare. Och där försöker ju vi jobba för att man inte ska ha matsäcksdagar utan vi försöker lösa det med att vi alltid tar mat från skolan”(Respondent 3).
Införandet av regler var ett tillvägagångsätt för att öka likvärdigheten genom att eleverna inte fick ha med sig telefon eller andra privata saker till skolan. Detta för att minska risken för att diskussioner och jämförelse uppstod mellan eleverna.
”Telefoner och så får inte barnen ha med sig i skolan, det kan ju också var en sådan sak som får lämnas in. Det är ju en sådan sak, det kan ju bli en diskussion, mycket prat bland eleverna om sådana grejer. Vi har ju också så på skolan att barnen inte får ta med saker till skolan utan vi använder det som finns på skolan”(Respondent 1).
16
Beslut om att aktivt arbeta mot insamlingar var ett arbetssätt som handlade om att öka likvärdigheten genom att minska förekomsten av kostnader på vårdnadshavares initiativ.
”Vi gick ut till föräldrarna och bad dom att inte arrangera insamlingar till lärare utan att vi tog ansvar som skolledning att tacka lärarna för deras fantastiska arbete. Och vi sa att vill man ge någonting till sina lärare så är det en teckning eller en handplockad bukett blommor. Det får inte kosta, vi sa inifrån oss helt enkelt insamlingar. Det är också ett sätt vi har valt att medvetet jobba med, inför sommaravslutningar till exempel"(Respondent 1).
Kompenserar inte
Det fanns tillfällen och sammanhang där det kompensatoriska uppdraget inte ansågs råda inom skolans regi. Eleverna förväntades att ha med sig egna kläder för att delta på idrottslektionerna och kostnader för exempelvis liftkort vid friluftsdagar fick eleverna bekosta själva om de ville delta i den aktiviteten.
”… vi tänker att eleverna ska ha med sig idrottskläder och de säger ju att det kan ju vara vad som helst. Det kan vara en gammal t-shirt, det behöver inte vara några specifika idrottskläder”(Respondent 1).
”… i fall vi väljer att ha exempelvis en friluftsdag i en stor skidanläggning så kan vi ta ut en avgift för liftkortet. Men då måste vi alltid ha ett alternativ för de barnen som inte tillgång till samma möjligheter att åka till exempel lift och så. Så då behöver vi ha ett alternativ, fullgott alternativ så”(Respondent 2).
Insamlingar uppfattades inte som en aktuell fråga eller vara en fråga som berörde skolans kompensatoriska uppdrag.
”… det här med att samla in det är ju egentligen en konstruktion som bygger på ett stationärt samhälle som vi inte lever i längre. För det var lite mer det förut, då när alla kände alla, alla hade gått med varandra länge. Men jag vet inte, men jag tror att det är så”(Respondent 4).
17
Diskussion
Resultatdiskussion
Studiens resultat utgörs av fyra huvudkategorier: Begreppet barnfattigdom och medvetenhet kring barnfattigdom, Samarbete och engagemang, Skolans styrning och ansvar och Det kompensatoriska uppdraget. Dessa huvudkategorier motsvarar den sammanställning av analys av data som genomförts och svarar mot studiens syfte att undersöka grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom. Samt mot studiens frågeställningar: Vilka erfarenheter har grundskolerektorer av arbetet med att möta barnfattigdom? Vad styr arbetet med att möta barnfattigdom? Och Hur uppfattar grundskolerektorer rådande riktlinjer för avgiftsfri skola?
Det framgick att begreppet barnfattigdom inte används inom skolorna och kommunerna men samtidigt så fanns en medvetenhet om att det förkom barnfattigdom inom de egna skolverksamheterna. Vilket speglades genom att det hade uppmärksammats att många elever hade utrustning, vinterkläder och nya ryggsäckar trots att rektor menade att familjerna levde i ekonomisk utsatthet, detta stämmer överens med Fernqvists (2013) studie som visade att föräldrarna många gånger prioriterar barnens behov framför andra behov (ibid.). Då familjernas andra behov bortprioriteras så kan barnen drabbas på andra sätt av de ekonomiska tillkortakommandena och rektorernas medvetenhet kring barnfattigdom framstår som viktig. Något som även framhålls av Møller et al. (2009) som menar att medvetenhet hos skolledare om elevernas sociala kontext är en nödvändig faktor för att framgångsrikt kunna göra skillnad för dem (ibid.).
Rektorerna hade erfarenhet av att deras eget och lärares personliga engagemang lett till lyckade samarbeten med socialtjänst och föräldrar, vilket i sin tur resulterat i ett ökat skydd för barnen. Detta stämmer överens med Harje och Thorøds (2011) studie som redovisar för att medvetenhet och engagemang från skolpersonalen var avgörande för hur eleverna upplevde att de fick de stöd de behövde (ibid.). I intervjuerna framstod det personliga engagemanget som avgörande för samverkan men i läroplanen (2018) framgår det att det är rektors ansvar att upprätta och formera för samarbete med hemmet (ibid.).
18
Ett personligt engagemang borde därför inte vara avgörande för om rektor upprättar samarbete med vårdnadshavare eller inte.
Föreliggande studie visade att barnfattigdom uppfattades av rektor som ett omfattade problem som skolan inte kunde hantera på egen hand, vilket överensstämmer med tidigare forskning som framhåller barnfattigdom som ett komplext problem som kräver samverkan med andra instanser (Harje & Thorød 2011). Samtidigt kan denna form av riktade stödinsatser ställas mot att barn och deras familjer ofta döljer sina ekonomiska svårigheter samt att det är svårt att upptäcka barnfattigdom i en skolkontext enligt Fernqvist (2013). Det är därför troligt att fler elever lider av barnfattigdom än rektorerna är medvetna om och som då inte fångas upp. I läroplanen (2018) framgår att rektor ansvarar för att driva och utveckla skolans verksamhet i linje med de nationella målen (ibid.), men där bristen på kännedom om vilka barn det är som är drabbade av barnfattigdom kan medföra problem med tillämpning av riktade stödinsatser. Enligt de nationella målen ska ojämlikheter i livsvillkor åtgärdas och grundskolan ska utgöra en jämlik arena där alla barn får samma förutsättningar (Folkhälsomyndigheten 2020). Även om skolornas selektiva åtgärder leder till att några elever får det stöd de behöver så innebär det nödvändigtvis inte till att alla elever får samma förutsättningar eller att det resulterar i en likvärdig skola.
Att öka likvärdigheten uppfattades av samtliga rektorer som skolans huvudsakliga kompensatoriska uppdrag. Tillhandhållande av låneutrustning till idrotten samt att skolan stod för matsäck vid friluftsdagar var vanligt förekommande kompensatoriska åtgärder vilket Odenbring (2018) visat vara åtgärder som barn och unga upplevde som underlättande för deltagande (ibid.). Införandet av regler var i denna studie ett annat arbetssätt som hade tillämpats för att öka likvärdigheten vid några skolor, genom att införa förbud mot medhavande av telefon eller andra privata saker till skolan var rektors ambition att minska risken för jämförelse mellan eleverna. Att minska risken för materiell jämförelse bland barn och unga bidrar till en minskad risk för psykisk ohälsa bland de som lever i socioekonomisk utsatthet enligt Gunnarsdottir et al. (2015). Vilket skulle kunna tyda på att de skolor som inför dessa former av regler som en del av sitt kompensatoriska uppdrag bidrar till en likvärdig skola.
19
Det kompensatoriska uppdraget hanterades olika vid friluftsdagar. Vissa skolor valde att erbjuda alternativa aktiviteter för de elever som inte hade möjlighet att delta vid friluftsaktiviteter som kostade pengar eller som krävde egen utrustning, något som strider mot skolverkets riktlinjer. För enligt skolverket (2019a) ska alla avgifter vara frivilliga och alla aktiviteter ska finnas tillgängliga för alla elever oavsett om de betalat avgiften eller inte (ibid.). Vidare kan ett kompensatoriskt arbete som innebär att erbjuda alternativa aktiviteter antas leda konsekvenser som mobbing för de elever som inte har ekonomiska resurser till att delta. Detta genom att Låftman et al. (2017) redovisar för att det finns ett starkt samband mellan avsaknad av ekonomiska resurser och exponering för mobbing.
De skilda uppfattningarna och arbetssätten kan antas bero på att de fyra respondenterna arbetade vid olika skolor och i olika kommuner. Graden av barnfattigdom skiljde sig åt mellan skolorna och kommunerna, på liknande sätt som kommittén för inrättande av delegation mot segregation (2017) belyste i sin rapport att samhället präglas av segregerade kommuner och områden med olika socioekonomiska förutsättningar (ibid.). De socioekonomiska förutsättningars påverkan på arbetet kring att möta barnfattigdom framgår även i Odenbrings (2018) studie, där skolledare i särskilt utsatta områden ansåg att frukostservering ingick i deras kompensatoriska uppdrag (ibid). Det kan därför antas att skolornas upptagningsområde och exponeringsgrad av barnfattigdom avgör hur lagar och riktlinjer tillämpas, tolkas och omsätts i praktiken i arbetet för ett jämlikt deltagande.
Studien visade att rektorerna upplevde sig ansvara över den egna verksamhetens arbetssätt och skollagen framstod å ena sidan som tydlig med att skolan skulle vara avgiftsfri men å andra sidan uppfattades skollagen som svår att tolka avseende vad obetydlig kostnader och enstaka tillfällen innebar. Samtidigt är de globala målen och barnkonventionen tydliga med att grundskoleutbildning ska vara kostnadsfri och likvärdig (United Nations 2017; Barnombudsmannen 2020). Det kan då antas att inte de globala målens riktlinjer eller barnkonventionen tillämpas i skolan, då det förekom kostnader i någon form vid samtliga skolor. I och med att barnkonventionen är svensk lag innebär det att den kompletterar annan nationell lagstiftning för barnets bästa och varje huvudman bär ansvaret att anpassa sitt arbete efter barnkonventionen (Barnombudsmannen 2020). Om skolorna brister i tillämpningen av barnkonventionen för sitt arbete så behöver kommunerna ta sitt ansvar. Handlingsplaner och policys i linje
20
med lagar och riktlinjer kan behöva införas som tydliggör vad som menas med kostnadsfri och likvärdig., Så länge det råder olika uppfattningar kring barnfattigdom och kring arbetet med att möta barnfattigdom så resulterar det i att skolorna inte utgör den likvärdiga arena för alla barn som den bör vara.
Metoddiskussion
För att värdera en kvalitativ studies styrka och tillförlitlighet tillämpas utvärdering utifrån studiens trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet samt överförbarhet (Tolley et al. 2016, ss.212-215).
Studiens trovärdighet grundas vid graden av forskarens objektivitet vid val av datainsamlingsmetod och urval (Graneheim & Lundman 2004). Valet av en kvalitativ metod och ett meningsfullt urval lämpar sig bäst vid undersökningar av upptäckter i verkligheten, vilket var syftet med att undersöka grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom. Det är inte troligt att en kvantitativ metod hade bidragit till en fördjupad förståelse för studiens syfte i och med att en lyhörd och utforskande datainsamlingsmetod krävdes då svaren inte kunde förutses. Att urvalet endast bestod av fyra respondenter kan ses som en svaghet i studien men samtidigt så fanns inget intresse av att generalisera resultatet i denna studie. Istället kan det ses som en styrka att samtliga respondenter i urvalet var yrkesverksamma grundskolerektorer och att de arbetade vid fem olika skolor i tre kommuner, vilket kunde bidra till ett mer trovärdigt resultat.
Intervjuerna var från början tänkta att genomföras via personliga möten med respondenterna. Detta ändrades i och med att Coronapandemin började sprida sig i Sverige, ett personligt möte ansågs kunna medföra exponering för smitta och intervjuerna genomfördes därför istället via telefon. Enligt Gillham (2008, s.143) är telefonintervjuns främsta nackdel att det inte går att se personenen som intervjuas vilket kräver en mer uppmärksam lyhördhet genom intervjun (ibid.). Telefonintervjuerna kan därför ses som svaghet i studiens genomförande samtidigt så är telefonintervjuer till fördel då det geografiska avståndet inte utgör ett hinder och inga kostnader behöver läggas vid resor eller hyra för lokal. Respondenterna fick själva bestämma dag och tid som passade dem bäst inom ramen för de två veckor som intervjuerna skulle äga rum och tidsåtgången för intervjuerna höll sig inom den förväntade tidsramen.
21
Innehållsanalyser kan genomföras med manifest- eller latent metod, för att antigen se till texten i sin kontext eller genom en latent djupare tolkning av texten (Graneheim & Lundman 2004). För denna studie genomfördes en manifest innehållsanalys och materialet analyserades utifrån den direkta texten. En viss grad av tolkning är svårt att undvika enligt Graneheim och Lundman (2004) och bör tas i beaktning vid bedömningen av studiens trovärdighet.
Studiens pålitlighet stärktes genom att i analysprocessen ta stöd av handledare för att minska risken för att egna eller felaktiga tolkningar ägde rum vid analys av det transkriberade materialet. Pålitligheten ökar och risken minskar för att bias uppstår när flera personer ingår i analysprocessen framhåller Tolley et al. (2016, s.213). Vidare redovisas exempel ur kodningsschemat (se bilaga 4), vilket möjliggör för läsaren att själv göra en bedömning av analysprocessens pålitlighet. Studiens pålitlighet stärks ytterligare genom att en intervjuguide användes vilket motverkar en inkonsekvent datainsamling (Tolley et al. (2016, ss.36-38). Syftet och frågeställningarna hade en tydlig koppling till intervjufrågorna, skillnader uppstod dock av frågeföljden vid intervjuerna i och med att respondenterna ofta svarade på frågor som inte hade hunnit ställas. Genom att hålla fokus vid studiens syfte och frågeställningar eftersträvades ett konsekvent genomförande och med hjälp av följdfrågor kunde intervjun styras och på så sätt inhämtades svar på samtliga frågor.
Bekräftelsebarhetens styrka bedöms utifrån graden av professionellt förhållningsätt (Graneheim & Lundman 2004). Ett neutralt och professionellt förhållningssätt eftersträvades vid kontakten med respondenterna. Genom att studiens syfte var att undersöka erfarenheter och uppfattningar gavs respondenterna under intervjun utrymme att tala fritt efter de frågor som ställts ur intervjuguiden. En neutral bekräftelse på ett svar ges till fördel genom att nicka vilket inte var möjligt vid telefonintervjuer. Vid behov gavs istället en neutral bekräftelse genom spegling med en kort sammanfattning av svaret. Speglingen kunde även ge upphov till att missuppfattningar reddes ut samt att respondenterna utvecklade svaren ytterligare.
Studiens överförbarhet handlar om transparens för studiens kontext och genomförande vilket möjliggör en överföring av studiens resultat i en annan kontext (Graneheim & Lundman 2004). Överförbarheten i studien stärks genom en utförlig beskrivning av
22
metodgenomförandet, en noggrann transkribering och återgivelse av citat i resultatet som möjliggör för läsaren att bedöma tolkningen.
För denna studie fanns inget intresse för att generalisera resultatet till en större population utan generaliseringen av resultatet handlar om att något ska växa fram och bli så framträdande att det kan appliceras vid andra liknande kontexter. En god generaliserbarhet uppnås med förståelse för studiens metodkontext. Enligt Tolley et al. (2016, ss.37-38) är det därav av största vikt vid kvalitativa studier att kontexten framgår för att det ska vara möjligt att överföra resultatet.
Avsaknaden av tidigare forskning av grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar är en svaghet med studien då det bidrog till en begränsad koppling mellan tidigare forskning och studiens resultat. Samtidigt visar det på behovet av denna studie och behovet av framtida forskning på området.
Slutsats
Grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom präglades av en medvetenhet kring förekomsten av barnfattigdom inom den egna verksamheten. Samtidigt uppfattades inte begreppet barnfattigdom som ett begrepp som användes inom skola och kommun. Skolans arbete med att möta barnfattigdom uppfattades direkt kopplat till skolans kompensatoriska uppdrag men det rådde skillnader för hur uppdraget tolkades. I de skolor där det kompensatoriska uppdraget lett till en ökad likvärdighet hade regler och bestämmelser inrättats av kommunen och rektor. Vilket antyder att barnfattigdom måste erkännas, begreppet behöver etableras och gemensamma strategier och policys antas för att förhindra att fattigdom har en negativ påverkan på barn- och ungas skolgång.
Förslag till framtida forskning
Tidigare forskning belyser att det saknas studier som lyfter hur skolan hanterar att möta barn och ungdomar som lever i fattigdom. Denna studie har bidragit till en inblick i hur grundskolerektorer vid kommunala skolor uppfattar att skolan hanterar barnfattigdom. Forskning behövs som lyfter vad som avgör för hur huvudmän och skolledare väljer att arbeta med att möta barnfattigdom. Arbetet som de fristående skolorna bedriver för att möta barnfattigdom behöver belysas samt synliggöra eventuella skillnader i
23
utbredningen av barnfattigdom i olika upptagningsområden. Det är kunskap som krävs för att inkludera alla barn- och unga och för att ta fram effektiva policy för arbetet att uppnå en likvärdig skola.
24
Referenslista
Angelin, A., & Salonen, T. (2012) Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Barnombudsmannen (2020). Barnkonventionen.
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
[2020-03-06].
Fernqvist, S. (2013). Joining in on different terms – dealing with poverty in school and among ‘peers’. Young, 21(2), ss.155–171.
Folkhälsomyndigheten (2020). Folkhälsopolitiskens åtta målområden.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/ [Hämtad 2020-02-17].
Globala målen (2015). Vad betyder hållbar utveckling.
https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/
[2020-03-08].
Gillham, B. (2008). Forskningsintervju-Teknik och genomförande. Lund: Studentlitteratur AB
Graneheim, B & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, (24), ss.105 - 112.
Gunnarsdottir, H. Hensing, G., Povlsen, L., & Petzold, M. (2015). Relative deprivation in the Nordic countries—child mental health problems in relation to parental financial stress. European Journal of Public Health, 26(2), ss. 277–282.
Harju, A., & Thorød, A.B. (2011). Child Poverty in a Scandinavian Welfare Context— From Children’s Point of View. Springer Science, (4), ss. 283–299.
25
Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), ss.1277-1288.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2013). Kvalitativa metoder- Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Stigendal, M. Östergren, P-O. (Red.) (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö: Malmö stad.
Kommittén för inrättandet av en delegation mot segregation (2017). Segregation - En bild av läget i landets kommuner inför inrättandet av Delegationen mot segregation. (SOU 2017:01) Stockholm.
Larsson-Swärd, G. (2009). Vem bryr sig? Barnperspektivet inom förskola, skola, socialtjänst, BUP och polis. Lund: Studentlitteratur.
Låftman, SB., Fransson, E., Modin, B., & Östberg, V. (2017). National data study showed that adolescents living in poorer households and with one parent were more likely to be bullied. Acta Pædiatrica, 106, ss.2048–2054.
McGrath, C., Palmgren, P.J., & Liljedahl, M. (2019) Twelve tips for conducting qualitative research interviews, Medical Teacher, 41(9), ss.1002-1006.
Majblomman (2019). Spelar det roll? Problemet konsekvenser lösningar. Majblommans rapport om barnfattigdom 2019.
Møller, J., Vedøy, G., Presthus, A-M. & Skedsmo, G (2009). Fostering Learning and Sustained Improvement: the influence of principalshi. European Educational Research Journal, 8(3), ss. 359-371.
26
Nilholm, C & Alm, B (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), ss.239-252.
Odenbring, Y (2018). The Daily Life and Reality Behind Child Poverty in Sweden: Children’s and Adolescents’ Voices. Springer Science, (12), ss.847–859.
Olsson, H & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen -kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB
Patton, M. (1990.) Qualitative evaluation and research methods. ss. 169 -186. Beverly Hills, CA: Sage.
http://legacy.oise.utoronto.ca/research/fieldcentres/ross/ctl1014/Patton1990.pdf
[2020-02-20].
Pellmer, Wramer & Wramer (2015). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Povlsen, L., Regber, S., Fosse, E., Eklund Karlsson, L. & Gunnarsdottir, H. (2016) Economic poverty among children and adolescents in the Nordic countries.
Scandinavian Journal of Public Health, 46(20), ss.30–37.
Rädda Barnen (2018). Barnfattigdom i Sverige. Rapport/Rädda Barnen 2018. Stockholm: Rädda Barnen.
https://resourcecentre.savethechildren.net/node/14233/pdf/rb_rapport_2018_final.pdf [2020-01-20].
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolkommissionen (2017). Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
27
Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor – En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Rapport 467.
Skolverket (2019a). Avgifter i skolan.
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/avgifter-i-skolan [2020-01-20].
Skolverket (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Reviderad 2019.
SCB (2017). Statistiska centralbyrån - Att mäta fattigdom.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Att-mata-fattigdom/ [2020-04-01].
The World Bank (2019). Poverty. https://www.worldbank.org/en/topic/poverty [2020-03-16].
Tolley, E. E., Ulin, P. R., Mack, N., Robinson, E. T. & Succop, S. M. (2016).
Qualitative methods in public health: a field guide for applied research. 2. uppl., San Francisco: Jossey-Bas.
UNICEF Sverige (2020) Vad betyder det att barnkonventionen blir lag.
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/vad-betyder-det-att-barnkonventionen-blir-svensk-lag [2020-03-03].
United Nations (2017). Transforming our world: the 2030 agenda for sustainable development. New York: United Nations.
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%20for
%20Sustainable%20Development%20web.pdf [2020-01-23].
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
28
Bilaga 1.
Informationsbrev
Vill du delta i en kvalitativ studie om arbetet kring att möta barnfattigdom i grundskolan?
Jag heter Christine Åberg och jag skriver nu under våren 2020 mitt examensarbete på kandidatnivå för programmet Folkhälsostrateg för hållbar utveckling vid Högskolan i Gävle. Syftet med studien är att undersöka grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom.
Studien kommer att genomföras med hjälp av telefonintervjuer med fyra
yrkesverksamma rektorer vid kommunala grundskolor. Intervjun kommer att beröra dina erfarenheter och upplevelser kring att möta barnfattigdom i grundskolan. Intervjuguiden innehåller cirka 12 frågor och intervjun beräknas ta cirka 30 minuter.
Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text för att kunna analysera det inspelade materialet och kommer att sammanställas till ett resultat i examensarbetet. Det inspelade materialet och den information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och förvaras säkert så inga obehöriga kan ta del av materialet. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan avbryta ditt deltagande när som helt utan att uppge anledning. Din identitet och ditt deltagande kommer inte att kunna spåras. Det inspelade materialet samt texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Det godkända examenarbetet kommer att publiceras i databasen Diva.
Ansvariga för studien är Christine Åberg samt handledare Anna-Karin Enhol Näslund. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss:
Student Christine Åberg
christine_aberg@hotmail.se 076-XXXXXXX
Handledare
Anna-Karin Enhol Näslund anna-karin.enhol.naslund@hig.se 070-XXXXXXX
29
Bilaga 2.
Samtycke till deltagande i studien
Grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar
kring arbetet med att möta barnfattigdom.
Läs noggrant igenom nedanstående text.
Vid intervjutillfället lämnar du ditt muntliga medgivande till att delta i denna studie, där jag Christine Åberg ämnar undersöka grundskolerektorers erfarenheter och uppfattningar kring arbetet med att möta barnfattigdom.
Medgivande
• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och hur lång tid den tar i anspråk.
• Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och om jag har frågor så vet jag vilka jag skall vända mig till. • Jag deltar i denna studie helt frivilligt.
• Jag har blivit informerad om varför jag blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att jag kan när som helst under studiens gång avbryta mitt deltagande utan att behöva förklara varför.
• Jag ger mitt medgivande till att författaren och Högskolan i Gävle lagrar och bearbetar informationen som insamlas under studien.
• Jag ger mitt medgivande förutsatt att ingen obehörig kan ta del av materialet.
