Följsamheten till basala hygienrutiner hos personalen vid patientnära arbete på operationssalen

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet

Följsamheten till basala hygienrutiner hos personalen vid

patientnära arbete på operationssalen

- En observationsstudie

Författare: Handledare:

Camilla Grydén Ing-Marie Larsson

Weronica Sundkvist Roos

Examinator:

Christine Leo Swenne

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet 60 hp Avancerad nivå, VT 2016

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: De bakterier som överförs till händerna från omgivningen via föremål och sprider sig vidare mellan individer kan skapa en vårdrelaterad infektion, som i sin tur kan ge ett lidande för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner och klädreg- ler hos personalen vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen. Metod:

Metoden av studien genomfördes med en öppen observationsstudie med en kvantitativ design baserad på strukturerade observationsprotokoll. Observationerna av följsamheten till basala hygienrutiner genom- fördes när personalen utförde olika arbetsmoment i förberedelserna vid patientnära arbete. Arbetsmoment var positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter, perifer venkateter, artärnål, epiduralkateter och intubation av patienten. Observationsstudien genomfördes på en kirurgisk och en ortope- disk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning med totalt 175 observationsmätningar på kirurg- och ortopedoperation angående klädregler, resultatet visade att 98% av personalen på ortopedoperation och 100% på kirurgoperation hade en korrekt följsamhet. Vid samtliga arbetsmoment som observerades före- kom det brister vid användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Det arbetsmoment där rutinerna brister mest var vid intubation av patienten. Slutsats: I studiens resultat framgår det att personalen har en god följsamhet till klädregler, majoriteten använder engångskläder på båda operationsavdelningarna. När det gäller basala hygienrutiner finns fortfarande arbetsmoment där det finns brister.

Vidare forskning och fortsatt utvecklingsarbete kring basala hygienrutiner behövs för att öka kunskap och medvetenhet hos personalen vid patientnära arbete.

Nyckelord: Följsamhet, basala hygienrutiner, handhygien, vårdrelaterade infektioner, vårdlidande.

(3)

Abstract

Background: The bacteria that are transmitted to the hands from the environment through objects and is spreading further among individuals can create a health care associated infection, which in turn can cause a hardship for the individual patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate the adherence to basic hygiene and dress code of staff in patient-related work during the preparation of the patient in the operating room. Method: The method of study was conducted with an open observational study with a quantitative design based on structured observation protocol. The observations of adherence to basic hygiene was carried out when the staff performed various tasks in preparation for near patient work. Opera- tions were positioning of the patient before surgery, insertion of urinary catheter, peripheral venous, ar- tery needle, epidural catheter and intubation of the patient. Observational study was conducted in a surgi- cal and orthopedic surgery department at a university in central Sweden. Results: The study involved 10 observation occasions a surgical department with a total of 175 observational measurements on surgical and orthoped operation regarding the dress code, the results showed that 98% of the staff at the

orthopedic surgery and 100% in the surgical operation had a proper adherence. In all the operations were observed, there were deficiencies in the use of hand disinfectant before and after patient-related work.

The operation in which the routines shortcomings were for intubation of the patient. Conclusion: The results of the study, it appears that the staff has a good adherence to the dress code, the majority use dis- posable clothing on both operations departments. In terms of basic hygiene are still occupations where there are shortages. Further research and further development work on basic hygiene needed to increase knowledge and awareness of-staff for near patient work.

Keywords:Adherence, basic hygiene, hand hygiene, healthcare- associated infections, care suffering

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND………...1

Vårdrelaterade infektioner …….………...1

Hygienutbildning och hygienombudens ansvar………...1

Operationssjuksköterskans ansvar…...………2

Möjliga smittvägar och hudens mikrobiologi………...2

Basala hygienrutiner………..……..2

Handhygien………...………...3

Fri från smycken………..4

Arbetsklädsel………...4

Engångsplastförkläde vid patientnära arbete och användning av handskar………...4

Intraoperativa hygienrutiner……….5

Förberedelser inför operation………...5

Teoretisk utgångspunkt………...5

Problemformulering………...6

Syfte………...6

Frågeställning……...………...6

METOD………...6

Design………..6

Urval………...7

Datainsamlingsmetod………...7

Tillvägagångssätt………...8

Forskningsetiska överväganden……….. 9

Bearbetning och analys………9

RESULTAT………...10

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete………...10

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid insättning av PVK, artärnål och EDA…12 Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid intubation………12

Följsamhet till basala hygienrutiner vid urinkateterisering (KAD)……….………..12

Följsamhet till basala hygienrutiner vid positionering av patienten innan operation………13

DISKUSSION………...14

Resultatdiskussion……….15

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete………...15 Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid insättning av PVK, artärnål och EDA…15

(5)

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid intubation………16

Följsamhet till basala hygienrutiner vid urinkateterisering (KAD)……….………..17

Följsamhet till basala hygienrutiner vid positionering av patienten innan operation………17

Metoddiskussion………...19

Slutsats………...20

Klinisk relevans……….20

REFERENSER………...22

BILAGOR………..26

Bilaga 1-5 Observationsprotokoll………...26

Bilaga 6-7 Ansökan om tillstånd för att genomföra en studie från ansvarig verksamhetschef………….31

Bilaga 8 Till ansvarig verksamhetschef en förfrågan om tillstånd om denna studie……….33

Bilaga 9 Informationsblad till personalen på avdelningen angående studien………...34

(6)

BAKGRUND

Vårdrelaterade infektioner

Vanligaste förekommande vårdrelaterade infektionerna är enligt Smittskyddsinstitutet (Folkhälsomyn- digheten, 2011) lunginflammation, urinvägsinfektion, postoperativa sårinfektioner och infektioner som är relaterade till infarter i blodbanan, som till exempel perifer venkateter (PVK) eller artärnål. Vårdrelate- rade infektioner kan förekomma genom endogena eller exogena smittvägar. Den endogena smittan är när infektionerna orsakas av mikroorganismer från patienten själv. Den exogena smittan är när infekterade mikroorganismer kommer från omgivningen av faktorer som kan vara den yttre miljön, vårdpersonalen eller från andra patienter (Dykiel & Kääriä, 2013; Dåvøy, 2013; Folkhälsomyndigheten, 2011). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar tillsammans med 16 Landsting och regioner för att minska vårdskador som vårdrelaterade infektioner och förbättra följsamheten till basala hygienrutiner samt kläd- regler för att öka patientsäkerheten. Genom att anordna Nationella punktprevalensmätningar två gånger om året inom Hälso- och sjukvården sedan våren 2011. Trots denna satsning minskar inte vårdrelaterade infektioner utan vid punkprevalensmätningar år 2015 visade det på en höjning från 8,9% till 9,6%.

Korrekt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler visar 79% år 2011 respektive 94,5% år 2015.

Den totala kostnaden för vårdrelaterade infektioner uppnår cirka 6,5 miljarder kronor nationellt vilket skapar cirka 750 000 extra vårddagar (SKL, 2015).

Hygienutbildning och hygienombudens ansvar

På ett universitetssjukhus i Mellansverige får alla nyanställda utbildning i basala hygienrutiner och kläd- regler som anordnas av sjukhusets vårdhygien. Det finns även en webbaserad utbildning som all vård- personal ska genomföra för att bli godkända i basala hygienrutiner och klädregler. Arbetsgivaren har ett ansvar tillsammans med sjukhusets vårdhygien att det finns lokala och allmänna regler (SOSFS 2007:19) angående basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Samarbetet är viktigt mellan arbetsgivaren och personalen för att förhindra vårdrelaterade infektioner vid direkt kontakt och indirekt smittspridning. Den indirekta smittspridningen står för kontakt mellan person till person via händer, föremål och kläder medan direkt kontakt står för beröringssmitta, hud mot hud. Avdelningarna bär ett ansvar som ligger hos avdelningschefen att utse en sjuksköterska och undersköterska (där det går att vara två) för ansvarsområdet gällande hygienombud för avdelningen. Verksamhetschefen har också ett ansvar att utse en läkare till att vara hygienombud. Hygienombuden på avdelningarna ansvarar för att förmedla ny kunskap gällande hygienrutiner vid patientnära arbete. Hygienombuden ansvarar även för att det genomförs regelbundna kontroller av basala hygienrutiner och klädregler en gång per månad (SKL, 2015; Social- styrelsens, 2006). Redan på 1960-talet kom de första hygiensjuksköterskorna i Uppsala på Akademiska sjukhuset och i Stockholm på Karolinska sjukhuset. Den första hygienläkartjänsten kom inte förrän tre år senare, 1963 i Stockholm. Idén gällande hygiensjuksköterskor anammades från Uppsala universitet och

(7)

från Karolinska Institutet av två professorer i Klinisk bakteriologi, Gunnar Laurell och Hans Ericsson (Socialstyrelsens, 2006).

Operationssjuksköterskans ansvar

Operationssjuksköterskan ska pre- intra- och postoperativt se till att upprätthålla och säkerställa att basala hygienrutiner följs. Operationssjuksköterskan ska utifrån den individuellas behov ha fokus på att före- bygga och begränsa smittspridning av smitta, ha ett vakande öga över hela operationssalen för att bevara steriliteten. Skapa en säker vårdmiljö, försöka förhindra kirurgiska komplikationer, främja sårläkning och skapa ett välbefinnande för patienten (Dåvøy, 2013).

“Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård ska ha kompetens att enligt gällande kvalitetssystem ansvara för en god och patientsäker perioperatitv omvård- nad genom att självständigt ansvara för att hygien och aseptiska principer tillgodoses så att det

kirurgiska ingreppet kan genomföras på ett betryggande sätt samt ansvara för att förebygga och begränsa smitta och smittspridning” (Svensk sjuksköterskeförening, SSF 2011).

Möjliga smittvägar och hudens mikrobiologi

Den transienta hudfloran är de tillfälliga bakterierna som överförs till händerna från omgivningen via till exempel dörrhandtag, kranar och strömbrytare. De transienta bakterierna kan även överföras via kontakt med koloniserade och infekterade patienter. De vanligaste tillfälliga hudbakterierna är Escherichia Coli (E. Coli), Staphylococcus Aureus, Enterokocker, Klebsiella, Proteus och Enterobacter. Eftersom dessa bakterier är tillfälliga och finns på hudens yta är de lätt att tvätta och huddesinfektionera bort. Den residenta hudfloran som är hudens normala bakterieflora är mikroorganismer som överlever på hudens yta samt i de djupaste lagren, i hårfollikelöppningar och talgkörtelgångar (Bibble & Shah, 2012; Dåvøy, 2013; Socialstyrelsen, 2006; WHO, 2009). Den residenta hudfloran som dominerar är Koagulasnegativa stafylokocker (KNS), Propionebakterier, Coryneforma bakterier och Pityrosporum. Pityrosporum är en jästsvamp och finns i hudområden som är talgkörtelrika. I den residenta hudfloran ingår även

Staphylococcus Aureus som finns i svalg, näsa, på händer och i perineum. Dessa bakterier kan inte av- lägsnas helt utan bara till en viss del genom tvåltvätt och inte heller helt avdödas med desinfektionsmedel (Socialstyrelsen, 2006; WHO, 2009).

Basala hygienrutiner

I socialstyrelsens (2009) föreskrifter av basala hygienrutiner inom Hälso- och sjukvård ingår nedan- stående fem områden;

• Handhygien

(8)

• Fri från smycken

• Arbetsklädseln

• Engångsplastförkläde vid patientnära vårdarbete

• Användning av handskar

Handhygien

Handdesinfektion vid basala hygienrutiner av händerna utförs med tvål och vatten samt alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (Dåvøy, 2013; Folkhälsomyndigheten, 2011; Korhonen et al., 2015; Megeus, Nilsson, Karlsson, Eriksson & Andersson, 2015; Trampuz & Widmer, 2004; WHO, 2009)

• vid synlig smuts

• vid förorening med proteinhaltigt material

• vid synligt förorenade med blod

• vid andra kroppsvätskor

• efter toalettbesök

Vid synlig smuts ska händer och underarmar tvättas med tvål och vatten, torkas torra med papper därefter desinficeras händer och underarmar med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. I flytande tvål kan det förekomma låga halter av desinfektionsmedel. Desinfektionsmedel är till för att minska den transienta hudfloran och samtidigt förebygga mot infektioner som kan uppstå. För att uppnå en maximal antimikro- biell effekt används alltid alkohol i desinfektionsändamål tillsammans med vatten. Det alkoholbaserade desinfektionsmedlet som används innehåller isopropanol, n-propanol och etanol och har en snabb- verkande bakteriedödande effekt (Socialstyrelsen, 2006). Swenne och Alexandrén (2012) tar upp i sin studie att det finns fem tillfällen när vårdpersonalen ska upprätthålla en god handhygien. De fem till- fällena är, före och efter patientkontakt, före rent och aseptiskt arbete, efter orent arbete och efter kontakt med patientens närmiljö. Detta gäller även WHOs riktlinjer (WHO Five moments for hand hygiene, 2009) som är en korrekt tillämpning av basala hygienrutiner. Personalen som arbetar på en operationssal bör ha en god följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, för att kunna förebygga vårdrelaterade vårdinfektioner så som postoperativa sårinfektioner och inte utsätta patienter för risker som kan skapa ett ökat vårdlidande och en ökad kostnad för samhället (Lindholm, 2015; Megeus et al., 2015; Social-

styrelsen, 2006; Trampuz & Widmer, 2004). Kelcikova och medarbetare (2011) har studerat studenternas kunskaper angående följsamhet till basala hygienrutiner och handhygien som handdesinfektionens

betydelse, handtvätts tekniker och hur vårdrelaterade infektioner spreds. I deras studie visade det sig skilja på kunskaper i ämnet beroende på om de var första, andra eller tredje års studenter när det gäller handhygien, teknik av tvättning av händer och handdesinfektion (Kelcikova, 2011).

(9)

Fri från smycken

Smycken som armband, ringar och armbandsur får inte förekomma eftersom mikroorganismer samlas på dessa föremål och förhindrar en adekvat handhygien (Megeus et al., 2015; Socialstyrelsen, 2006).

Detsamma gäller för nagellack och konstgjorda naglar som lösnaglar och att naglarna ska hållas korta (Socialstyrelsen, 2006).

Arbetsklädsel

Arbetsklädseln på en operationsavdelning är avdelningsbunden och ska vara godkänd enligt SS-EN 13795 (SIS, 2009; Socialstyrelsen, 2006). SS-EN står för att arbetsklädseln är godkänd enligt EU- standard och är avsedd som en medicinteknisk produkt (SIS, 2009). Arbetsklädseln (engångs- eller fler- gångs) ska bytas dagligen för att förhindra smittspridning mellan patienterna (Megeus et al., 2015; Soci- alstyrelsen, 2006; 2009). Engångskläder är av papper och flergångskläder är av tyg. En korrekt tillämp- ning av klädregler är att arbetsblusen ska vara kortärmad och om arbetsblusen är av tyg utan mudd nedtill ska den varar instoppad i arbetsbyxan. Vid engångskläder då arbetsblusen är försedd med mudd nedtill i midjan får den bäras ovanpå arbetsbyxan. I arbetsklädseln ingår även huvudbonad som operationshjälm eller operationsmössa, vilka är gjorda av engångsmaterial och används för att täcka hår och eventuellt skägg. Skägget ska vara kort, långt hår bör vara uppsatt för att hår inte ska kunna falla ner på patienten (Dåvøy, 2013; Socialstyrelsen, 2006). Arbetsgivaren har skyldighet enligt arbetsmiljölagen (2001:3) att tillhandahålla rätt material och utrustning för att möjliggöra en säker arbetsmiljö. Samtidigt har den an- ställde ansvar och skyldighet att följa de föreskrifter (SOSFS 2007:19) som gäller och använda den skyddsutrustning som krävs (AFS 2001:3).

Engångsplastförkläde vid patientnära arbete och användning av handskar

Vid patientnära arbete (vid osterilt arbete) på en operationsavdelning skyddas arbetsklädseln med en- gångsplastförkläde. Även vid kontakt med biologiskt material eller vid kroppsvätskor ska engångsplast- förkläde och handskar användas (AFS 2005:1; Dåvøy, 2013; Megeus et al., 2015). Med biologiskt material menas kroppsvätskor som blod, avföring, urin, sekret samt vid sårhantering. Vid kontakt med Yt-desinfektionsmedel ska handskar användas då vätskan har en frätande och irriterande effekt på huden.

Vid användning av handskar är det viktigt att tänka på att handskarna blir kontaminerade på utsidan direkt vid arbetsmomentets början. Risken för smittspridning blir detsamma som vid en obehandskad hand. Handskar ska bytas och kastas mellan de olika arbetsmomenten hos samma patient. Innan påkläd- ning av engångsplastförkläde och handskar vid patientnära arbete ska händerna först handdesinficeras och därefter desinficeras händerna direkt efter arbetsmomentets slut (Socialstyrelsen, 2006).

(10)

Intraoperativa hygienrutiner

Vid intraoperativ hygien det vill säga hygien i det sterila arbetet på en operationssal använder opera- tionspersonalen munskydd, klass II eller klass enligt SS-EN 14683, som är godkänd enligt EU-standard och är avsedd som en medicinteknisk produkt (SIS, 2009). Munskydd används för att förhindra dropp- smitta som kan ske från mun och näsa och falla ner i operationsområdet eller på sterila ytor (Dåvøy, 2013; Socialstyrelsen, 2006). Beroende på renhetsgrad av operationen som vid infektionskänslig kirurgi, ska samtliga inne på operationssalen bära munskydd och operationshjälm. Det rekommenderas från Socialstyrelsen (2006) att dubbla sterila handskar ska användas för att förebygga risken för kontaktsmitta och för att minimera risken för smitta i samband med stick-och skärskador. För att skydda arbetsklädseln och patienten ska all personal som deltar i det sterila arbetet bära en steril operationsrock (Socialstyrel- sen, 2006).

Förberedelser inför operation

När patienten kommer till operation utförs olika förberedelser kring patienten innan operationen kan på- börjas. Beroende på vilken typ av operation som ska genomföras kan förberedelserna se olika ut. De vanligaste förekommande arbetsmomenten vid förberedelserna i patientnära arbete är insättning av PVK, urinkateter (KAD), intubering och positionering av patienten. Ibland förekommer även insättning av artärnål och epiduralkateter (EDA). Vid samtliga arbetsmoment vid patientnära arbete ska basala hygienrutiner följas utifrån WHOs riktlinjer (Swenne & Alexandréns, 2012; Trampuz & Widmer, 2004; WHO Five moments for hand hygiene, 2009).

Teoretisk utgångspunkt

Människor kan uppleva lidande på olika sätt i olika situationer. Allt lidande är gemensamt och omfattar människans situation av psykiska, kroppsliga och existentiella som andliga sidor som berör hela männi- skan (Eriksson, 1987). Kate Eriksson beskriver tre olika former av lidande: sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande är enligt Eriksson det lidande som är förknippat med patientens upp- levelser till sjukdom och behandling. Orsaker till sjukdomslidande kan vara ångest, oro och smärta, där kroppslig smärta är den vanligaste orsaken. Livslidande blir för patienten när den inte känner sig för- stådd, hörd eller sedd i den nyuppkomna situation som patienten befinner sig i. Det kan bland annat handla om patientens sociala livssituation. Vårdlidande är ett lidande som vården har orsakat

enligt Eriksson. Där orsakerna kan vara bristfällig kunskap hos vårdpersonalen på grund av att de saknar kunskap eller rent av slarv (Eriksson, 2001). Bristfällig kunskap om basala hygienrutiner kan leda till vårdrelaterade infektioner som till exempel en postoperativ sårinfektion och kan därmed orsaka ett vård- lidande hos patienten (Kristoffersen, 1997; Jörgensen & Steenfeldt, 2012). Ur ett samhälleligt perspektiv

(11)

ska vårdpersonalen visa förståelse och empati för andras situation på ett sätt som kan bidra till en bättre hälsa och till ett ökat välbefinnande (Kristoferssen, 1997).

Problemformulering

Sveriges Kommuner och Landsting arbetar för att minska vårdskador som vårdrelaterade infektioner och öka patientsäkerheten genom att anordna prevalensmätningar två gånger om året inom Hälso- och sjuk- vården. Trots stor satsning som görs ökar vårdrelaterade infektioner och medför ett stort lidande hos den enskilde individen och utgör en stor belastning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (SKL, 2015). Ett lidande hos patienten enligt Eriksson kan utvecklas till ett vårdlidande postoperativt om följsamheten av basala hygienrutiner inte följs. För att förebygga postoperativa sårinfektioner och skapa en säker vård- miljö samt minska lidandet hos patienten måste vårdpersonalen se hela människan (Socialstyrelsen, 2006). Få studier har gjorts (Megeus et al., 2015; Swenne & Alexandréns, 2012) av följsamhet till hygienrutiner inom slutenvård och på operation. Tillämpning av basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning inom vården. (Scheithauer, 2013; Socialstyrelsen, 2006). Det är viktigt och värdefullt att studera basala hygienrutiner för att fånga personalen medvetenhet och för att det behövas ny kunskap inom området.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka följsamheten hos personalen till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen.

FRÅGESTÄLLNING

• Hur såg följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler ut kring patienten på en operationssal?

• Hur såg följsamheten till basala hygienrutiner ut vid de sex arbetsmomenten (insättning av PVK, artärnål, EDA och intubation, positionering av patienten, insättning av KAD)?

METOD Design

En öppen observationsstudie med kvantitativ design (Kristensson, 2014; Holme & Solvang, 2008) base- rat på strukturerade observationsprotokoll (se bilaga 1-5) genomfördes av icke-deltagande

observatörer. Direkt observation är en tillförlitlig metod för att mäta följsamheten till basala hygien- rutiner och klädregler som kan användas inom sjukvården eller när människor ska observeras i verklig- heten (Polit & Beck, 2004). Alla som deltog och som observerades i denna öppna observationsstudie informerades om studiens syfte. Observatörerna var medvetna om att en öppen observationsstudie kunde

(12)

påverka resultatet. Observatörerna som genomförde studien förblev neutrala genom hela studien, vilket innebar att de inte färgade data med sin egen förförståelse (Holme & Solvang, 2008).

Urval

Observationerna skedde på en kirurgisk- och ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. De kirurgiska ingreppen där studien utfördes valdes utifrån ett slumpmässigt bekvämlig- hetsurval vid varje observationsdag. Inklusionskriterierna var att samtliga observerade hade en anställ- ning inom Landstinget och en formell utbildning, som deltog vid patientnära arbete på operationssalen.

Med formell utbildning menas att yrkeskategorierna som observeras skulle ha en legitimation för yrket eller godkänd gymnasium utbildning. Yrkeskategorier som observerades var operationssjuksköterska, operationsundersköterska, anestesisjuksköterska, anestesiundersköterska, anestesiläkare och kirurg.

Observationsmätningarna utfördes utifrån ett bekvämlighetsurval som innebar att de yrkeskategorier som fanns närvarande vid tidpunkten när observationerna genomfördes. Samtliga yrkeskategorier informerades och tillfrågades om deras deltagande. Även operationstekniker som deltog vid positionering av patienten observerades och ingick därmed i studien.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen gjordes utifrån strukturerade observationsprotokoll som skapats av SKL (2015) och modifierats av författarna (se bilaga 1-5), så att det skulle motsvara syfte och frågeställning. Observa- tionsprotokollet beskrev följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Protokollet beskrev även vilka arbetsmoment som ingick i förberedelserna av patienten innan operationsstart. En korrekt handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Korrekt användning av handskar och engångsplastförkläde.

Korrekt användning av arbetsklädsel, operationshjälm eller operationsmössa och munskydd. Att personalens händer var fria från smycken (ringar, klocka eller armband), korta naglar samt fria från nagellack och lösnaglar. Positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter (KAD), perifer venkateter (PVK), artärnål, epiduralkateter (EDA) och vid intubation av patienten.

Observationerna påbörjades från det att patienten kom in på operationssalen till sista arbetsmomentet, positionering av patienten, var avslutad. Positionering av patienten var avslutad när operationssjuk- sköterskan skulle börja steriltvätta och sterildrapera patienten. En testobservation gjordes på respektive operationsavdelning för att kontrollera och utvärdera det modifierade observationsprotokollet så att det skulle motsvara syftet. En utvärdering av testobservationen genomfördes det visade sig att vid testobservationerna som gjordes på båda operationsavdelningarna framkom det att arbetsmomenten utfördes i förberedelserna av patienten innan operationsstart, vilket kom att motsvara syftet. Observationsproto- kollet kom att mäta det som skulle mätas vilket bekräftar validiteten i studien. Det gjordes även en

(13)

jämförelse av observationsprotokollen för att se om observatörerna hade bedömt lika. Observatörerna observerade lika och därigenom kunde de fortsätta datainsamlingen var och en för sig. Testobservation- erna kom inte att ingå i det slutliga resultatet. Datainsamlingen genomfördes på ett objektivt sätt utan observatörernas förförståelse och tolkningar. I observationsprotokollen dokumenterades observationerna som korrekt eller inte korrekt. Om det patientnära arbetet vid observationen inte krävde handskar eller munskydd ifylldes ”ej relevant”. Om alternativet ”ej relevant” är ifyllt räknades detta som korrekt. T.ex.

vid positionering av patienten, där arbetsmomentet inte kräver användning av handskar för att hålla i patientens fötter. Personalen som håller i patientens fötter utan handskar, noteras på protokollet ”ej relevant”. Medan någon annan av personalen väljer att använda handskar vid samma moment, noteras ”korrekt” i protokollet. I båda fallen har personalen använt handskar på ett korrekt sätt eftersom de inte kommer i kontakt med någon form av biologiskt material.

Originalet av observationsprotokollet är godkänt och har används i liknade studier vid mätningar av följ- samheten till basala hygienrutiner och klädregler (SKL, 2015). Studien är replikerbar eftersom en ny datainsamling kan göras med hjälp av mätinstrumentet och komma fram till samma resultat (Polit &

Beck, 2004). Det insamlade materialet sparades och var inlåst hos den ena författaren tills uppsatsens examination är slutförd och godkänd. Fortsättningsvis kommer materialet att förvaras inlåst. Observatö- rerna bar arbetsklädseln som rekommenderades på respektive operationsavdelning.

Tillvägagångsätt

Verksamhetscheferna kontaktades på de utvalda operationsavdelningarna angående tillstånd för att ge- nomföra studien. Ett informationsblad (se bilaga 8) lämnades tillsammans med den godkända projektpla- nen för den planerade observationsstudien. När tillstånd (se bilaga 6-7) erhållits från verksamhetscheferna informerade författarna avdelningscheferna på de berörda operationsavdelningarna där studien skulle ske. Tillsammans med avdelningscheferna informerade författarna avdelningspersonalen om observationsstudien angående följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete på operationssalen. Informationen som gavs till personalen på de båda operationsavdelningarna skrevs även ner i form av ett informationsblad (se bilaga 9) som sedan sattes upp på anslagstavlan intill operations- programmet och i personalens fikarum. Det gjordes för att personalen som inte deltog vid informations- mötet skulle kunna ta del av informationen och en påminnelse till operationsavdelningarna om vad som skulle ske under observationsveckorna 16-17. Observationerna valdes slumpmässigt utifrån operations- programmet. Personalen på operationssalen informerades och tillfrågades ytterligare inför varje observa- tionstillfälle angående studien. Observatörerna har vid varje tillfälle presenterat sig för samtliga närva- rande på operationssalen. Vid vissa observationstillfällen blev informationen inte tillfredsställande på grund av tidsbrist. Informationen skedde vid dessa tillfällen samtidigt som patienten togs emot på

(14)

operationssalen. Avslutningsvis när observationstillfället var klart tillfrågades de observerade om de änd- rat sitt deltagande i studien. Det uppstod inga bortfall bland personalen som observerades, alla deltog i studien.

Forskningsetiska överväganden

I Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) framgår det att studie på avancerad nivå och som är en del i kvalitetsutveckling inte kräver ett godkännande från den etiska kom- mittén. Inga personuppgifter samlades in vare sig från patient eller från personal. Verksamhetscheferna gav sitt godkände till studien vilket gjorde att ett ställningstagande från den Medicinska fakultetens forskningsetiska kommitté inte behövdes. För att bevara personalens integritet och autonomi redovisades inte någon enskild persons identitet (SFS 2003:460). Deltagandet i studien var frivilligt och personalen som observeras kunde när som helst avbryta sitt deltagande. När det gäller forskningsetiskt övervägande bör det väljas ett sätt som medför minst skada eller medför minst lidande. Därför ställer författarna sig frågan, vad kan upplevas som positivt av personalen att bli observerade? Vad kan upplevas som negativt av personalen att bli observerade? Vad är den etiska vinsten? Det positiva blir att personalen känner sig mer delaktiga till att de kan göra nytta för avdelningen. Det negativa kan vara att personalen känner sig iakttagna och kan därför tappa fokus på sina verkliga arbetsuppgifter. Etiska vinsten blir att få ett deltagande till 100% bland personalen då de känner att deras insatser är värdefulla för resultatet.

Bearbetning och analys

Observationsprotokollen lästes och sammanställdes av båda författarna. Därefter bearbetades materialet med en beskrivande statistik i SPSS Statistik för Windows. En beskrivande statistik innebär en överskåd- lig bild av det insamlande materialet som sammanfattades och komprimerades (Henricson, 2014; Polit &

Beck, 2004). Genom SPSS analyserades de kvantitativa variabler genom en beskrivande statistik och presenteras med antal och procentsats. När det gäller jämförande statistik framgår det i Tabell 1 att Chi- Squer Test visar att Fischer Exact Test inte visade någon signifikant skillnad. Fischer

Exact Test framkommer när det inte går att få något resultat av Chi- Squer Test. Antalet av det insamlade materialet var för litet för att Chi-Squer Test skulle kunna utläsas. Detsamma gäller också om differensen av resultatet är för lite vid en jämförelse då går det inte heller att utläsa ett Chi-Squer Test. Vid Chi-Squer behövs det ett större antal observationer för att få en signifikant skillnad. Författarna satte en

signifikantnivå på p<0,05. Procentsatsen av yrkeskategorierna räknades och analyserades fram genom SPSS Statistik programmet och sammanställdes i Microsoft Excel. Resultatet redovisas i löpande text och i tabeller och figurer. En tredje person tillfrågades för att läsa igenom materialet och för att styrka studiens trovärdighet och objektivitet. Därefter gjordes ytterligare en granskning av det insamlade materialet för att säkerhetsställa resultatet (Henricson; 2014; Kristensson, 2014; Polit & Beck, 2004).

(15)

RESULTAT

Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning som genererade totalt i 89

observationsmätningar på kirurgoperation och 86 på ortopedoperation. De 20 observationstillfällena var under dagtid det vill säga planerad verksamhet. Utav de planerade operationerna var det en operation som ersattes av en akut operation. Det observerades totalt 175 personer från de båda operationsavdelningarna: 29 operationssjuksköterskor, 27 operationsundersköterskor, 38 kirurger, 27 anestesisjukskö- terskor, 22 anestesiundersköterskor, 20 anestesiläkare och 12 operationstekniker. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan operationsavdelningarna när det gäller följsamhet till klädregler, se Tabell 1.

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete

Korrekt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler av samtliga yrkeskategorier på kirurg- och ortopedoperation redovisas i tabell 1. Personalen (n=89) på kirurgoperation använde engångskläder till 90% (n=80) medan 10% (n=9) använde flergångskläder. Resultatet visade att personalen på ortopedoperation använde engångskläder till 98% (n=84) och 2% (n=2) använde flergångskläder. Samtliga av personalen (n=175) som observerades hade 100% korrekt följsamhet till fri från smycken (ringar, klocka och armband) på de båda operationsavdelningarna.

Tabell 1. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler av samtliga yrkeskategorier som observera- des på kirurgoperation (n=89) och ortopedoperation (n=86).

*Chi-Squer Test visar Fischer Exact Test, där det endast visar * är ingen statistisk mätbarhet möjlig, p<0,05.

Operations- avdelningar

(n=antal personer)

Korrekt användning

av Engångs-

kläder Blus med

mudd ovanpå

(%)

av Flergångs-

kläder Blus utan

mudd instoppad

(%)

Ej korrekt

arbets- klädsel

(%)

av Op.

hjälm (%)

av Op.

mössa (%)

Fri från nagellack lösnaglar korta naglar

(%)

Ej Fri från nagellack lösnaglar korta naglar

(%)

Fri från smycken

(klocka ringar armband)

(%)

Korrekt Användning

av Munskydd

eller ej relvenat

(%)

Kirurg- operation

(n=89)

90%

(n=80)

10%

(n=9)

- 51%

(n=45)

49%

(n=44)

99%

(n=88)

1%

(n=1)

100%

(n=89)

100%

(n=89)

Ortoped- operation

(n=86)

98%

(n=84) 1%

(n=1) 1%

(n=1) 100%

(n=86) - 100%

(n=86) 100%

(n=86)

* Fischer´s Exact test

p<0,05

* ,182 * * * 1.000 * * ,164

(16)

Tabell 2. Följsamhet till basala hygienrutiner vid arbetsmomenten som observerades vid insättning av perifer venkateter (PVK), epiduralkateter (EDA) artärnål och intubation på kirurg- och ortopedoperation.

Arbets- moment

PVK (n=antalet personer).

Korrekt hand- desinfektion

före (%)

Inte Korrekt

hand- desinfektion

före (%)

efter (%)

Inte kor- rekt hand- desinfektion

efter (%)

av handskar

(%)

Inte kor- rekt användning

av handskar

(%)

av engångs- plastförkläde

(%)

av Munskydd

eller ej relevant

(%)

Kirurg- operation

(n=13)

77%

(n=10) 23%

(n=3) 69%

(n=9) 31%

(n=4) 69%

(n=9) 31%

(n=4) 100%

(n=13) Ej relevant

(n=11)

73%

(n=8)

27%

(n=3)

91%

(n=10)

9%

(n=1)

64%

(n=7)

36%

(n=4)

100%

(n=11) Ej relevant

Arbets- moment Artärnål

före

Inte Korrekt

före

efter

Inte korrekt

efter

av Handskar

av handskar

av engångsplast-

förkläd

av Munskydd

Kirurg- och Ortoped- operation

(n=5)

60%

(n=3)

40%

(n=2)

60%

(n=3)

40%

(n=2)

40%

(n=2)

60%

(n=3)

100%

(n=5)

Ej relevant

Arbets- moment

EDA

före

efter

av handskar

förkläd

av Munskydd

Kirurg- och Ortoped- operation

(n=19)

63%

(n=12)

37%

(n=7)

53%

(n=10)

47%

(n=9)

95%

(n=18)

5%

(n=1)

100%

(n=19)

100%

(n=19)

Arbets- moment Intubation

före

efter

av handskar

Inte korrekt användning

av handskar

förkläd

av Munskydd

eller ej relevant Kirurg-

operation (n=30)

53%

(n=16)

47%

(n=14)

53%

(n=16)

47%

(n=14)

87%

(n=26)

13%

(n=4)

100%

(n=30)

Ej relevant

59%

(n=13)

41%

(n=9)

77%

(n=17)

23%

(n=5)

77%

(n=17)

23%

(n=5)

100%

(n=22)

Ej relevant

(17)

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid insättning av PVK, artärnål, EDA Insättning av PVK utfördes av anestesisjuksköterskor och anestesiläkare på kirurg- och

ortopedoperation. Resultatet visade att personalen (n=13) på kirurgoperation utförde korrekt användning av handdesinfektion före med 77% (n=10) och 69% (n=9) efter det avslutade arbetsmomentet. Korrekt användning av handskar till 69% (n=9) och 100% (n=13) korrekt följsamhet vid användning av engångs- plastförkläde. Personalen (n=11) på ortopedoperation hade 73% korrekt användning av handdesinfektion före och 91% (n=10) efter. Korrekt användning av handskar med 64% (n=7) och 100% (n=11) korrekt användning av engångsplastförkläde, se Tabell 2. Vid arbetsmomentet insättning av artärnål visade resultatet på de båda operationsavdelningarna att personalen (n=5) hade 60% (n=5) korrekt användning av handdesinfektion före och efter arbetsmomentets slut. Det visade också att personalen (n=5) hade 40%

(n=2) korrekt användning av handskar, se Tabell 2. Engångsplastförkläde följdes till 100% (n=5) korrekt följsamhet på de båda operationsavdelningarna. Arbetsmomentet utfördes av anestesiläkare och ibland av anestesisjuksköterskor. Insättning av EDA utfördes av anestesiläkare i samarbete med anestesisjukskö- terskor och anestesiundersköterskor. Resultatet visade att personalen (n=19) på kirurg- och ortopedoperation hade 63% (n=12) korrekt användning av handdesinfektion före och 53% (n=10) efter det avslutade arbetsmomentet, se Tabell 2. Korrekt användning av handskar med 95% (n=18) och 100% (n=19) korrekt följsamhet av engångsplastförkläden. Användning av munskydd följdes med korrekt följsamhet till 100% (n=19).

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid intubation

Arbetsmomentet intubation av patienten utfördes av anestesiläkare och anestesisjuksköterskor i samarbete med anestesiundersköterskor. Personalen (n=30) på kirurgoperation hade 53% (n=16) korrekt användning av handdesinfektion före och efter, se tabell 2. Korrekt användning av handskar med 87%

(n=26) och 100% (n=30) korrekt följsamhet av engångsplastförkläde. Personalen (n=22) på ortopedoperation hade 59% (n=13) korrekt handdesinfektion före och 77% (n=17) efter arbetsmomentets slut.

Korrekt användningen av handskar med 77% (n=17) och engångsplastförkläde följdes korrekt till 100%

(n=22).

Följsamhet till basala hygienrutiner vid urinkateterisering (KAD)

På kirurgoperation utfördes KAD av operationssjuksköterskor och operationsundersköterskor.

Resultatet visade att personalen (n=16) på kirurgoperation hade 88% (n=14) korrekt användning av handdesinfektion både före och efter avslutat arbetsmoment. På ortopedoperation hade personalen (n=9) 78% (n=7) korrekt handdesinfektion före och 89% (n=8) efter. Korrekt följsamhet vid användning av handskar och engångsplastförkläde till 100% (n=25) på de båda operationsavdelningarna. KAD utfördes

(18)

på ortopedoperation av operationspersonal och ibland av anestesipersonal. Båda operationsavdelningarna använde en steril metod vid urinkateteriseringen.

Följsamhet till basala hygienrutiner vid positionering av patienten innan operation

Vid positionering av patienten deltog operationspersonal, operationstekniker och anestesipersonal på de båda operationsavdelningarna. Resultatet visade att personalen (n=35) på kirurgoperation användning engångsplastförkläden korrekt till 100% (n=35) vid arbetsmomentet. Operationssjuksköterskor (n=12) hade 75% korrekt användning av handdesinfektion före och efter. Medan operationsundersköterskor (n=10) och anestesisjuksköterskor (n=3) hade 100% korrekt handdesinfektion före och efter det avslutade arbetsmomentet. Operationsteknikerna (n=3) som deltog vid positionering av patienten hade 67% korrekt användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete, se figur 1.

Personalen (n=42) på ortopedoperation hade operationssjuksköterskor (n=11) och operationsunderskö- terskor (n=11) 100% följsamhet till korrekt handdesinfektion före och efter. Operationstekniker (n=7) hade 43% korrekt följsamhet av handdesinfektion före och 29% efter det avslutade arbetsmoment, se figur 2.

Figur 1. Följsamheten till basala hygienrutiner av de yrkeskategorier som medverkade vid positionering av patienten på kirurgoperation (n=35).

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Korrekt handdesinfektion före patientnära arbete Inte korrekt handdesinfektion före patientnära arbete Korrekt handdesinfektion efter patientnära arbete Inte korrekt handdesinfektion efter patientnära arbete Korrekt användning av handskar Inte korrekt användning av handskar

Korrekt användning av engångsplastförkläde Inte korrekt användning av engångsplastförkläde

(19)

Figur 2. Följsamheten till basala hygienrutiner av de yrkeskategorier som medverkade vid positionering av patienten på ortopedoperation (n=42).

DISKUSSION

Resultatet visade att personalen på kirurg- och ortopedoperation använde engångskläder med 94%

av observationstillfällena. Ett-hundra procent av samtliga yrkeskategorier på både operationsavdelningarna var fria från ringar, klocka och armband. Resultatet visade att det förekom flest brister vid arbetsmomentet intubation av patienten som utfördes av både anestesiläkare och anestesisjukskö- terskor. Bristerna förekom vid användning av handdesinfektion före med cirka 40% och 35% efter patientnära arbete. Vid insättning av artärnål och EDA som utfördes av anestesiläkargruppen före- kom det brister av rutinerna för handdesinfektion före och efter med cirka 40-47%. Två tredjedelar av anestesiläkarna brister i sina rutiner i samband med handskanvändning på båda operationsavdelningarna. Vid arbetsmomentet insättning av PVK visade det även att anestesipersonalen brister i sina rutiner vid handdesinfektion före och efter patientnära arbetet och även vid användningen av handskar. Vid insättning av KAD som utfördes av operationsundersköterskor och operationssjuk- sköterskor brister rutinerna vid användning av handdesinfektion före med cirka 35% och 24% efter avslutat arbetsmomentet. Båda operationsavdelningarna utförde katetersättning med en steril metod. När det gäller arbetsmomentet positionering av patienten brister rutinerna av handdesinfektion före och efter patientnära arbetet av nästan alla yrkeskategorier förutom bland operationsunderskö- terskor. Flest brister förekom bland operationstekniker vid positionering av patienten. Engångs- plastförkläde användes med korrekt följsamhet (99%) av samtliga yrkeskategorier vid nästan samtliga arbetsmoment. Ett undantag var dock positionering av patienten. På operationssalen varierade

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Korrekt handdesinfektion före patientnära arbete Inte korrekt handdesinfektion före patientnära arbete Korrekt handdesinfektion efter patientnära arbete Inte korrekt handdesinfektion efter patientnära arbete Korrekt användning av handskar Inte korrekt användning av handskar

Korrekt användning av engångsplastförkläde Inte korrekt användning av engångsplastförkläde

(20)

tillgången till handdesinfektionsflaskor, handskar och engångsplastförkläden. På vissa operationssalar var placeringen av handskar och engångsplastförkläden uppsatta i behållare på en av väggarna medan handdesinfektionsflaskorna satt på en annan vägg. På andra operationssalar var tillgången till materialet på samma vägg.

Resultatdiskussion

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete

Engångskläder (papperskläder) användes av personalen (n=80) på kirurgoperation med 90% och 98% av personalen (n=84) på ortopedoperation. Det fanns en del av personalen på båda operationsavdelningarna som använde flergångskläder (av tyg), se Tabell 1. Vilket kunde bero på att personalen hade allergi mot engångskläderna. Vid användning av flergångskläder var det viktigt att tänka på hur kläderna skulle bäras. Flergångsblusen som inte har någon mudd i nedkant ska vara nedstoppad i arbetsbyxan. Engångs- blusen som har mudd i nedkant kan bäras ovanpå arbetsbyxan. Detta är en korrekt användning till kläd- regler enligt Socialstyrelsens föreskrifter (2009). Det är varje anställds ansvar och skyldighet att följa klädreglernas föreskrifter enligt SOSFS2007:19 och AFS2001:3.

På kirurgoperation användes operationshjälm vid implantat- och vid kärlkirurgi. På kirurgoperation var det godkänt med att använda operationsmössa vid övrig kirurgi. Medan ortopedoperation har det som en rutin att operationshjälm alltid ska användas vid samtliga kirurgiska ingrepp eftersom det är ren kirurgi.

Operationsmössan ska sitta på ett korrekt sätt, de vill säga att allt håret ska var instoppat i operationsmös- san (Dåvøy, 2013; Socialstyrelsen, 2006). Vid de båda operationsavdelningarna använde de som arbetade inom det sterila operationsområdet (intraoperativ hygien) munskydd. På ortopedoperation använde samtlig personal inne på operationssalen munskydd. Medan personalen på kirurgoperation använde munskydd enbart vid implantat- och kärlkirurgi. Slutsatsen vid användande av munskydd följde personalen de bestämmelser som gällde på respektive operationsavdelning. Operationstekniker deltog bara vid observation av basala hygienrutiner och klädregler vid positioneringen av patienten. Operationsteknikerna som deltog i denna observationsstudie arbetar på både kirurg- och på ortopedoperation. Kirurgerna observerades enbart vid klädregler eftersom de inte deltog vid några arbetsmoment vid patientnära arbete. De kom in på operationssalen när patienten redan var positionerad.

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid insättning av PVK, artärnål, EDA Vid insättning av PVK hade personalen (n=13) på kirurgoperation 69% (n=9) korrekt användning av handdesinfektion efter avslutat arbetsmoment. Medan personalen (n=11) på ortopedoperation hade 91% (n=10) följsamhet. Vid jämförelse angående vikten av att följa basala hygienrutiner med tidigare studie och Socialstyrelsen (Salomon et al., 2015; Socialstyrelsen, 2006) finner författarna

(21)

att arbetet har förbättrats med åren. Tabell 2 visar att 69% (n=9) av personalen på kirurgoperation och 64% (n=7) av personalen på ortopedoperation följde en korrekt användning av handskar vid PVK insättning. När det gäller insättning av artärnål hade personalen korrekt följsamhet till 40%

(n=2) vid användningen av handskar. Vilket visade att 60% av personalen hade bristande rutiner vid handskanvändning. Blodspill ska betraktas som potentiell smitta. Enligt gällande föreskrifter rekommenderas det att använda handskar och engångsplastförkläde vid risk för kontakt med biologiskt material som blod (AFS 2005:1; Dåvøy, 2013; Megeus et al 2015; Socialstyrelsen, 2006).

Med resultaten av denna studie finner författarna att det fortfarande finns anledning att fortsätta mäta följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete. En korrekt användning av handskar har visat sig vara förebyggande och att det förhindrar smittspridning av mikroorganismer som kan ge vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner kan i sin tur leda till en ökad kostnad i form av fler vårddygn för patienten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ger detta en ökad global kostnad (SKL, 2015). Även i studier av Garus-Pakowskas och medarbetare (2013) visar deras resultat att det är viktigt med både handhygien och att använda handskar för att minska smittspridning. Mathur (2011) tar upp i sin studie från New Delhi, Indien att det viktigaste momentet när det gäller handhygien är att hålla en korrekt handhygien för att minska risken för över- föring av vårdrelaterade infektioner. Det framkom även att handtvätt borde prioriteras som en egen introduktionskurs vid utbildningarna på Medicinska vårdhögskolorna för samtliga yrkeskategorier (Mathur, 2011). Vid arbetsmomentet insättning av EDA observerades användandet av munskydd. I observationsprotokollet noterades det relevant eller ej relevant. Vid EDA inläggning an- vände personalen alltid munskydd.

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid intubation

Vid kirurgoperation visade studien att personalen (n=30) hade en följsamhet till korrekt handdesinfektion före och efter patientnära arbete till 53% (n=16) vid intubation. Resultatet visade också att personalen (n=14) brast i sina rutiner med 47% vid patientnära arbetet. Personalen hade även korrekt användning av handskar till 87% (n=26). Personalen (n=22) på ortopedoperation hade en korrekt handdesinfektion före arbetsmomentet med 59% (n=13) och 77% (n=17) efter arbetsmomentet medan de hade en korrekt an- vändning av handskar med 77% (n=17) vid intubation av patient. Båda operationsavdelningarna visade 100% (n=52) korrekt följsamhet när det gällde användning av engångsplastförkläde. Enligt Salmon, Pitt- et, Sax och McLaws studie (2015) framgår det att överföring av bakterier mellan patienter minskar om en förståelse för ”my five moments for hand hygiene” finns. En korrekt handhygien anses som det mest effektiva sättet att hindra smittspridning av mikroorganismer som kan ge vårdrelaterade infektioner som följd (Scheithauer, 2013). Indirekt smitta kan även vara från patienten till vårdpersonalen vilket har visats

(22)

i studien av Garus-Pakowskas et al. (2013). De kom fram till att handskar skyddar inte enbart patienten mot personalens bakterier utan även personalen mot patientens bakterier. I annan studie av Garus- Pakowska et al. (2012) framgår det att handskar skyddar mot kontamination av bakteriefloran med 70- 80%.

Följsamhet till basala hygienrutiner vid urinkateterisering (KAD)

På kirurg- och ortopedoperation utförde operationssjuksköterskor och operationsundersköterskor arbetsmomentet insättning av KAD. Inför kateterinsättningen används först osterila handskar vid tvättning av genitalierna som sedan byts till sterila handskar. Båda operationsavdelningarna använder sig av en steril metod vid urinkateterisering. Studien visar att personalen (n=16) på kirurgoperation hade korrekt följ- samhet till handdesinfektion före och efter med 88% (n=14). Medan personalen (n=9) på ortopedoperation hade en korrekt följsamhet till 78% (n=7) före arbetsmomentet och 89% (n=8) efter. Enligt SKL (2015) och Socialstyrelsen (2006) ska handskar bytas och händer ska desinficeras direkt efter avslutat arbetsmoment eftersom handskar blir kontaminerade direkt efter det påbörjade arbetsmoment. Risken för smittspridning är lika stor som vid en obehandskad hand. Smittspridningen som indirekt smitta är när det handlar om kontakt mellan person till person via händer, föremål och kläder. Engångsplastförkläde ska efter avslutat arbetsmoment och mellan patienter också bytas (AFS 2005; SKL, 20151; WHO, 2009). I Garus-Pakowska och medarbetares (2013) studie studerades det att följa ”the guidelines” och rekommendationer som gällde angående handtvätt, desinficering av händer. Vid kontakt med blod, kropps- vätskor, slemhinnor, sårförband, brännskador, eller smuts som inte syns (WHO, 2009; Garus-Pakowska et al., 2013). Författarnas resultat visar att det finns brister till följsamhet av handdesinfektion före och efter arbetsmomentet vid insättning av KAD. Utifrån tidigare studier som Garus-Pakowska et al. (2013) och enligt WHO (2009), beskrivs det att ”the guidelines” och rekommendationer ska följas. Vilket också ligger till grund för analysen i detta arbete.

Följsamhet till basala hygienrutiner vid positionering av patienten innan operation

Vid positionering av patienten användes handskar av personalen även om det var ”ej relevant”. Handskar ska enlig Socialstyrelsens (2006) rekommendationer användas vid blod, kroppsvätskor, sår och synlig smuts vid det patientnära arbetet. Vid positionering av patienten deltog nästan alltid samtliga yrkeskategorier: operationssjuksköterska, operationsundersköterska, anestesisjuksköterska, anestesiundersköterska och operationstekniker. Ibland deltog anestesiläkare och kirurg. Författarna kom fram till i sin studie att personalen (n=35) hade en god följsamhet till användning av engångsplastförkläde med 100% på kirurgoperation. Personalen (n=42) på ortopedoperation hade följsamheten till användning av engångsplastför- kläde nästa lika god, 99%. Enligt rutiner från vårdhygien och SKL (2015) är att engångsplastförklädet och handskar ska slängas efter avslutat arbetsmoment vid patientnära arbete. För att förhindra smittsprid-

(23)

ning mellan patienter, patienter och personal så kallad indirekt smittspridning så ska dessa rutiner följas.

Enligt Alfredsdottir & Bjornsdottirs (2007) studie framgick det att med hjälp av checklistor och riktlinjer kunde patientsäkerheten förebyggas och förhindra kirurgiska komplikationer.

Följsamheten till korrekt handdesinfektion före och efter patientnära arbete vid positionering av patienten fanns det brister. Personalen arbetar utifrån att de utförde sina dagliga arbetsuppgifter på ett korrekt sätt, när det gäller följsamhet till basala hygienrutiner finns det fortfarande förbättringsmoment att arbeta med.

Att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning är en korrekt handdesinfektion en viktig åt- gärd (Socialstyrelsen, 2006). I Garus-Pakowskas et al. (2012) studie jämfördes deras resultat med andra studier. I en studie som var gjord vid ett universitetssjukhus i Geneve år 1994, använde de sig av en direkt kvasi- deltagande observationsstudie där de studerade handhygiens rutiner av följsamhet till hand- tvätt och handdesinficering innan patientnära arbete. Studien visar att personalen hade en korrekt följ- samhet av handhygien på intensivvårdsavdelningar med 33% och operationsavdelningar med 47%. Me- dan personalen på en pediatrisk avdelning hade 59% korrekt följsamhet. Enligt Garus-Pakowkas et al.

(2012) studie visar resultaten att det är ett område som behöver förbättras och att det behövdes mer forskning inom området. Detta bekräftar även vår studie.

Placeringen av handskar, engångsplastförkläden och handdesinfektionsmedlet var opraktiskt och inkonsekvent placerade på en del operationssalar. En del förpackningar (handskar och engångs- plastförkläden) var uppsatta på väggen medan några stod på en hylla. Handdesinfektionsmedels- flaskorna satt på en annan vägg mot handskförpackningarna medan andra handdesinfektionsme- delsflaskor stod eller satt på narkosvagnen. Narkosvagnens placering på operationssalen försvårade ofta åtkomsten av handskar och engångsplastförkläden. WHO påpekar i sitt dokument ” A Guide to the Implementation of the WHO Multimodal Hand Hygiene Improvement Strategy” att det är viktigt att ha en god infrastruktur för att få god följsamhet till basal handdesinfektion (WHO, Save Lives Clean Your Hands, 2009).

När det gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler rekommenderar SKL (2015) och Social- styrelsen (2006) att personalen ska uppdatera och förnya sina kunskaper. En utbildning angående basala hygienrutiner och klädregler finns i webbaserad utbildning (ett dataprogram på sjukhuset) som ska upp- dateras årligen av personalen på ett universitetssjukhus i Mellansverige. På både kirurg- och ortopedoperation där studien genomfördes finns det hygienombud som ser till mätta personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler en gång i månaden. Samtliga yrkeskategorier arbetar dagligen kring patienten med att säkerhetsställa patientsäkerheten och undvika att indirekt och direkta smittvägar sker.

Författarna finner i studien att följsamhet till klädregler är en styrka, då nästan samtlig personal har kor-

(24)

rekt klädsel. Ett godkännande från båda verksamhetscheferna gavs så att studien kunde genomföras. Del- tagandet i studien var frivillig och personalen kunde när som helst avbryta sitt deltagande. Inga personuppgifter samlades in under observationerna, vare sig från personal eller patient. Personalen och patienterna bevarade sin integritet under hela studien eftersom ingen enskild persons identitet (SFS 2003:460) redovisas i studien.

Metoddiskussion

Författarna valde att göra en öppen observationsstudie utifrån en kvantitativ design. Studien genomfördes med hjälp av strukturerade observationsprotokoll av icke-deltagande observatörer. Svagheter i studien är att de delaktiga var medvetna om att de observerades, vilket kan ha påverkat studiens resultat. Fördelar med en öppen observationsstudie är att deltagarna är informerade om studiens syfte. Fördelar med att vara icke-deltagande observatörer var att observationsprotokollen kunde fyllas i utan avbrott. Att välja en observationsstudie vid mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid olika arbetsmoment anser författarna var en lämplig metod, eftersom olika yrkeskategorier kunde mätas samtidigt.

En styrka i studien var att inklusionskriterierna uppfylldes. Bekvämlighetsurvalets styrka var att samtliga yrkeskategorierna fanns tillgängliga på operationssalen (operationssjuksköterska, operationsunder- sköterska, anestesisjuksköterska, anestesiundersköterska, anestesiläkare, kirurg och operationstekniker).

Vid bearbetningen i SPSS Statistik framkom det att materialet hade för lite antal observationer vid arbetsmomenten, på grund av att arbetsmomenten inte utfördes av alla deltagande i studien. För att

analysera fram en jämförelsestatistik mellan operationsavdelningarna och mellan yrkeskategorier krävdes ett minimiantal på 30 stycken observationer. Detta kan ses som en svaghet i studien. Vid Chi-Squer Tests kunde inget statistisk signifikant utläsas eftersom antalet observationer var för litet. Chi-Squer Test över- gick till ett Fischer Exact Test där ingen statistisk mätbarhet var möjlig (Dahmström, 2011). Det gick inte att utläsa någon skillnad mellan operationsavdelningarna när det gällde följsamhet till klädregler, då denna sammanställning var för likvärdig. Författarna valde därför att göra en procentuell redovisning via SPSS. Genom att bearbeta materialet med en beskrivande statistik och redovisa i tabeller och figurer i Microsoft Excel.

Polit och Beck (2004) menar att tillförlitlighet avser noggrannhet samt konsekvenser av information som framgår i studier. Att få reliabilitet i studien innebär att mäta på ett säkert sätt. Mäta variabler på ett sä- kert sätt i studier vilket styrker resultaten. Enligt Polit och Beck (2004) innebär validitet att det som ska mätas avser det som mäts. Resultaten ska vara välgrundade och övertygande (Polit & Beck, 2004). Ett strukturerat observationsprotokoll användes i denna öppna observationsstudie. Original observationsprotokollet utformades av SKL (2015). Protokollet modifierades av författarna innan testobservationerna genomfördes. Enligt Polit och Beck (2004) förklaras reliabiliteten med att syftet ska vara relevant och att