Krigsvetenskap
Metod och självständigt arbete(15hp)
Pearl Harbor, 1941
- En teoriprövande fallstudie av Japans flygstridskrafter under anfallet mot Pearl Harbor
Sammanfattning:
Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven. Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska
flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå. Arbetet genomförs som en teoriprövande fallstudie där Wardens teorier prövas mot det autentiska fallet.
Undersökningens slutsatser åskådliggör att de japanska flygstridskrafterna använde Wardens teorier till viss del. Teorierna tyngdpunkter och parallell attack går tydligt att återfinna i Japans agerande, dock tillämpades teorin fienden som ett system enbart i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att det är möjligt att tillämpa utvalda teorier på taktisk nivå.
Nyckelord: Pearl Harbor, Japan, flygstridskrafter, John A. Warden III, luftmakt, tyngdpunkter, fienden som ett system, parallell attack.
Författare: Martina Hansson SA VT 2014
Handledare: Niklas Stenlås Program: OP 11-‐14 Examinator och examinerande lärare: Håkan Gunneriusson Kurskod: 1OP147 Förband: MHS Karlberg, 219 kompaniet Antal ord: 13554
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Problemformulering ... 5
1.3 Syfte och frågeställning ... 6
1.4 Disposition ... 6
1.5 Avgränsningar ... 7
1.6 Tidigare forskning ... 8
1.6.1 Pearl Harbor ... 8
1.6.2 John A. Warden III ... 9
2 Metod ... 11
2.1 Metodval ... 11
2.2 Material och källkritik ... 12
3 Teori ... 15
3.1 John A. Warden III ... 16
3.1.1 Tyngdpunkter (Center of gravity) ... 16
3.1.2 Fienden som ett system (Enemy as a system) ... 19
3.1.3 Parallell attack (Parallel attack) ... 22
3.2 Sammanfattning teori ... 23
4 Empiri och analys – attacken mot Pearl Harbor ... 23
4.1 Bakgrund ... 23
4.2 Fyra faser under attacken ... 25
4.3 Inledande skede ... 26
4.4 Fas 1: 07:55-‐08:25 – Torpedflygplan och störtbombare ”första anfallsvågen” 28 4.4.1 Tyngdpunkter (Center of gravity) ... 30
4.4.2 Fienden som ett system (Enemy as a system) ... 31
4.4.3 Parallell attack (Parallel attack) ... 31
4.5 Fas 2: 08:25-‐08:40 – Intensiteten avtar ... 31
4.5.1 Tyngdpunkter (Center of gravity) ... 32
4.5.2 Fienden som ett system (Enemy as a system) ... 32
4.5.3 Parallell attack (Parallel attack) ... 32
4.6 Fas 3: 08:40-‐09:15 – Bombflygplan ”andra anfallsvågen” ... 33
4.6.1 Tyngdpunkter (Center of gravity) ... 34
4.6.2 Fienden som ett system (Enemy as a system) ... 34
4.6.3 Parallell attack (Parallel attack) ... 34
4.7 Fas 4: 09:15-‐09:45 -‐ Störtbombare ... 35
4.7.1 Tyngdpunkter (Center of gravity) ... 36
4.7.2 Fienden som ett system (Enemy as a system) ... 37
4.7.3 Parallell attack (Parallel attack) ... 37
5 Resultat ... 39
5.1.1 Tyngdpunkter (Center of gravity) ... 39
5.1.2 Fienden som ett system (Enemy as a system) ... 40
5.1.3 Parallell attack (Parallel attack) ... 40
5.1.4 Taktisk nivå ... 40
5.2 Slutsats ... 41
6 Diskussion ... 41
6.1 Förslag till vidare forskning ... 47
7 Käll-‐ och litteraturförteckning ... 48
8 Bilagor ... 51
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Luftstridskrafter spelade en betydelsefull roll under andra världskriget. Detta kan åskådliggöras genom de många luftoperationer som genomfördes under kriget, inte minst i de inledande och avslutande skeedena. Världskriget startade genom att Tyskland invaderade Polen med bland annat luftstridskrafter i september år 1939. Vidare genomförde Japan massiva flygbombningar över Pearl Harbor i december år 1941. Slutligen var det genom amerikanska luftstridskrafter som Japan kapitulerade, och på så sätt satte punkt för världkriget, vid kärnvapenbombningarna av Hiroshima och Nagasaki i augusti år 1945.1
Morgonen den 7 december år 1941 genomförde japanerna ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor och dess närområde. Japan hade sedan år 1909 planerat en attack mot den amerikanska Stillahavsflottan och nu var tiden inne att slå till.2 Dock var det framförallt Japans strävan att utvidga sitt territorium som gjorde att konflikten mellan Japan och USA uppstod. Attacken var en av byggstenarna för att nå Japans slutliga mål; att bli den mest dominanta makten i de södra delarna av Stilla Havet.3 Operationen medförde stora faror, inte minst på grund av det långa avståndet mellan Japan och Hawaii. Under transportsträckan fanns risk för haverier eller att flottan skulle bli upptäckt vilket i sin tur skulle ödelägga överraskningsmomentet som var en central del av anfallet.4
John A. Warden III är en erkänd luftmaktteoretiker som har haft stort inflytande beträffande sina tankar kring luftmakt på operativ och strategisk nivå världen över.5 Tre centrala teorier som han belyser är att se fienden som ett system, slå mot motståndarens
1 Utan författare. Bombs away: your Air Force in action; a photografic epic of AAF operations of World
War II told by the great leaders who flew the world over in defense of their country from the dark day of Pearl Harbor to final victory in 1945. New York: Wise, 1948, 1.
2 Wohlstetter, R. Pearl Harbor: warning and decision. Stanford, Calif: Stanford Univ. Press, 1962, 367. 3 Kirby, S. The war against Japan. Vol. 1, The loss of Singapore. London: Her Majesty's Stationery Office, 1957, 89.
4 Bell, P. Twelve turning points of the Second World War. New Haven: Yale University Press, 2011, 68. 5 Warden, J. The air campaign: planning for combat. Rev. ed. San Jose: toExcel, 2000, 179f.
tyngdpunkter och slå mot dessa genom parallella attacker. Vidare är flygstridskrafter en självklar del i hans teorier för att nyttja den befintliga luftmakten optimalt.6
Det blir därför intressant att utröna om det går att förklara det japanska agerandet under attacken mot Pearl Harbor i december år 1941 med hjälp av Wardens teorier.
1.2 Problemformulering
Utgångspunkten i detta arbete är de japanska flygstridskrafterna vid attacken mot Pearl Harbor. Mycket tidigare forskning som behandlar attacken har påträffats, dock har det inte funnits någon forskning där anfallet analyserats utifrån någon luftmaktsteoretiker. I detta arbete ämnar jag att ta forskningen ett steg längre och undersöka om det är möjligt, och i så fall i vilken utsträckning, att applicera Wardens tankar kring luftmakt under attacken mot Pearl Harbor. I och med den tidigare forskning som bedrivits kring attacken mot Pearl Harbor bidrar arbetet här till ökad kunskapstillväxt inom luftkrigföring under de första åren av andra världskriget. Arbetet grundar sig på tidigare studier och är således kumulativt.
Vidare är det intresseväckande att undersöka om det är möjligt att applicera en, relativt nutida, luftmaktteoretiker på en dåtida operation som genomfördes innan teorierna skapats. Tidigare undersökningar visar att Wardens tankar kring luftmakt är tillämpningsbara under luftkrig som genomfördes i det inledande skedet av andra världskriget. Dock prövar dessa studier enbart Wardens teorier på operationell nivå. Detta kan verka självklart då hans teorier är skapade för just den operationella nivån, dock ämnar denna undersökning att ta forskningen ett steg längre och utröna om Wardens teorier även är applicerbara på taktisk nivå vid luftkrig under andra världskriget.
Med hänsyn till ovanstående är det intressant att analysera luftmaktsteoretikerns teorier kopplat till ytterligare en operation, anfallet mot Pearl Harbor, som utspelade sig i början av andra världskriget. Vad finns det för likheter och skillnader mellan luftkrigen under början av 1940-talet? I vilken utsträckning kan denna, relativt nutida, luftmaktteoretieker
6 Mets, D. The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. Alabama: Air University Press, 1999, 59.
appliceras på dåtida luftkrig? Hur kunde Japan lyckas med den totala överraskningen och på vilket sätt bidrog de japanska flygstridskrafternas agernade till överraskningsmomentet? Kan dagens flygstridskrafter lära något av luftkriget som utspelade sig under andra världskriget? Ett första steg för att besvara dessa omfattande frågeställningar kan vara detta arbete som avser analysera Japans flygstridskrafter vid attacken mot Pearl Harbor med hjälp av den framstående luftmakteteoretikern; John A. Warden III.
1.3 Syfte och frågeställning
Arbetets huvudsakliga syfte är att, med utgångspunkt från John. A Warden III teorier kring luftmakt, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor. Genom att studera denna operation är intentionen att urskilja i vilken utsträckning Wardens teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid attacken. Ändamålet med arbetet är inte att fastställa vilken av de utvalda teorierna som skulle fungera mer eller mindre bra under operationen. Istället fokuserar arbetet på att pröva giltigheten för teorierna var för sig kopplat mot en verklig händelse. Vidare syftar undersökningen även till att utröna om Wardens centrala teorier är applicerbara på taktisk nivå.
De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är följande:
• I vilken utsträckning kan John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system, tillämpas på de japanska flygstridskrafternas agerande vid attacken mot Pearl Harbor?
• Kan John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system, tillämpas på taktisk nivå vid Japans anfall mot Pearl Harbor?
1.4 Disposition
Efter den inledande delen i arbetet, som syftar till att introducera läsaren för valt undersökningsområde, ges en grundlig bild av de teorier som anses relevanta för att besvara ställda frågeställningar. Detta följs av en fallstudie. Fallstudien är uppdelad i en inledande och avslutade skede samt fyra faser därimellan. Intentionen med denna
indelning är att ge läsaren en överskådlig bild hur händelseförloppet vid Pearl Harbor fortskred morgonen den 7 december år 1941. Analysen består av att pröva teorierna mot respektive fas i syfte att utröna i vilken utsträckningen teorierna kan tillämpas på fallet. Resultat från analysen presenteras och slutsatser, där frågeställningarna besvaras, dras. Slutligen förs en diskussion kring redovisad analys, resultat och slutsatser för att presentera författarens tankar kring undersökningen. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning inom området.
Figur 1. Schematisk bild över arbetets disposition.7
1.5 Avgränsningar
Arbetet kommer endast beröra det offensiva anfallet mot Pearl Harbor som ägde rum morgonen den 7 december 1941. Viss tid innan och efter anfallet kommer att beröras i syfte att beskriva bakgrunden till attacken, Japans förberedelser och efterdyningarna av anfallet. Dock är det endast de två anfallande timmarna som utgör grunden för arbetets analys. Vidare genomfördes anfallet med hjälp av både marina och luftburna japanska
7 Skapad av författaren.
enheter samtidigt som alla vapengrenar ur det amerikanska försvaret involverades. Dock är det endast de japanska flygstridskrafterna som behandlas i arbetet. Det är alltså ett medvetet val att inte beröra Amerikanarnas flygstridskrafter under anfallet då dessa bedöms som näst intill betydelselösa för anfallets slutresultat. Därutöver är avsikten att enbart analysera de japanska flygstridskrafternas agerande på taktisk nivå8. Detta innebär att arbetet behandlar hur förband brukas och samordnas i operationer samt hur förbanden leder och samordnar vapensystem och funktioner.9
Undersökningen vänder sig framförallt till personer med militär anknytning och således förutsätts att läsaren har en viss militär förförståelse. Med hänsyn till detta kommer vissa begrepp som presenteras ej att förklaras på en detaljerad nivå.
1.6 Tidigare forskning
Tidigare forskning delas i detta arbete in i två underkategorier. Händelseförloppet vid anfallet mot Pearl Harbor är den ena och Wardens luftmaktsteori är den andra. Vad gäller tidigare forskning inom samma område som detta arbete belyser, Warden kopplat mot Japans flygstridskrafter under attacken mot Pearl Harbor, så har ingen sådan hittats, vilket gör det intressant att studera detta område.
1.6.1 Pearl Harbor
I boken Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg
beskriver Niklas Zetterling och Dan Öberg det japanska anfallet som en mycket framgångsrik operation sett ut ett taktiskt och operativt perspektiv. Dock anser de att det fanns fler perspektiv, inte minst det militärstrategiska, som Japan kunde tagit mer i beaktning. Bland annat menar de att anfallet väckte den amerikanska opinionen och att anfallet initierade kriget i Stilla havet.10
8 För ytterligare förklaring av detta begrepp, se Försvarsmakten. Doktrin för luftoperationer (DLuftO). Stockholm: Försvarsmakten, 2005, 35ff.
9 Försvarsmakten. Doktrin för luftoperationer (DLuftO). 37.
10 Zetterling, N. & Öberg, D. Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. Stockholm: Norstedt, 2012, 113ff.
Fyra år efter anfallet publicerades Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. Boken är en utredning av anfallet och behandlar bland annat den diplomatiska
bakgrunden till attacken, händelseförloppet vid anfallet och dess efterverkningar. Utredningens viktigaste slutsatser var att anfallet genomfördes som en oprovocerad aggressionshandling från Japans sida, och därmed låg det yttersta ansvaret hos Japan. Vidare var anfallet en välplanerad och skicklig operation som resulterade i total överraskning för samtliga inblandade vid Pearl Harbor.11
Skribenten Osamu Tagaya studerar Japans flygstridskrafter under andra världskriget i boken Why air forces fail: the anatomy of defeat. I texten jämför han bland annat Japans flygstridskrafters kapacitet mot de allierades. En slutsats Tagaya drog var att det bristfälliga samarbetet mellan den japanska armén, flottan och flygvapnet på den operationella nivå var den huvudsakliga faktorn som bidrog till Japans nederlag i Stillahavskriget som var en del av andra världskriget.12
Vidare har flera studier som belyser Japans politiska och strategiska intentioner i Stillahavsområdet under de inledande skeenderna i andra världskriget påträffats. Dock kommer dessa inte att behandlas ytterligare med hänsyn till att de enbart avhandlar operationen från ett politiskt och strategisk perspektiv.13
1.6.2 John A. Warden III
Teorierna som behandlas i detta arbete har fångat många forskares intresse. Det finns gott om tidigare uppsatser som belyser luftmaktteoretikerns tankar och reflektioner kring
11 United States. Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack. Investigation of the
Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. Washington, D.C: United States Government Printing Office, 1946, 251.
12 Tagaya, O. The Imperial Japanese Air Force. I Why air forces fail: the anatomy of defeat, Higham, R. & Harris, S. (red.), Lexington, Ky: University Press of Kentucky, 2006, 196f.
13 Asada, S. From Mahan to Pearl Harbor: the imperial Japanese navy and the United States. Annapolis, Md.: Naval Institute Press, 2006.; Bell, P. Twelve turning points of the Second World War. New Haven: Yale University Press, 2011.; Iguchi, T. & Noble, D. Demystifying Pearl Harbor: a new perspective from
Japan. 1. English ed. Tokyo: International House of Japan, 2010.; Kirby, The war against Japan. Vol. 1, The loss of Singapore; Levine, A. From Axis victories to the turn of the tide: World War II, 1939-1943.
Washington, D.C.: Potomac Books, 2012.; Matloff, M. American military history. Washington: Office of the chief of military history United States army, 1969.; Matsuo, K. How Japan plans to win. London: George G. Harrap, 1942.; Paine, S. The wars for Asia, 1911-1949. New York: Cambridge University Press, 2012.; Record, J. A war it was always going to lose: why Japan attacked America in 1941. 1st ed. Washington, D.C: Potomac Books, 2011.
luftmakt. För att åskådliggöra det aktuella forskningsläget kring teorierna presenteras här två studier som behandlar Wardens teorier på slag som utspelade sig under andra världskriget.
I det självständiga arbetet Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv – Warden och Boyds luftmaktteorier tillämpade på ett empiriskt exempel undersöker Martin Sunnergen om John A. Warden III och John Boyds teorier är applicerbara på luftstridskrafternas användande vid slaget om Malta under andra världskriget. Slutsatsen av arbetet visar att de båda teoretikernas tankar kring luftmakt är tillämpningsbara för händelseförloppet. Dock är Wardens teorier inte helt applicerbara med tanke på att Wardens teorier bygger på flera delar som Slaget om Malta inte inrymmer.14 Trots att uppsatsen fokuserar vid den operationella nivån av slaget är resultatet relevant för detta arbete då den påvisar att det är möjligt att tillämpa nutida teorier som behandlar luftmakt på dåtida luftkrigföring.
Vidare prövar Mikael Månsson i C-uppsatsen Boyd, Warden och Slaget om Storbritannien; Håller förhärskande luftmaktsteori vad den lovar? förhärskande luftmaktteorier på ett verkligt skeende. Uppsatsen undersöker giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier under Slaget om Storbritannien. Resultatet visar även här att de båda teorierna håller för en prövning av verkligheten, dock har författaren anmärkningar på Wardens teori kring femringsmodellen. Månsson menar att modellen kategoriskt särskiljer den folkliga viljan från den politiska, vilket han anser är orimligt. 15 Denna anmärkning är dock inget som kommer påverka detta arbete i någon större utsträckning och kommer således inte behandlas ytterligare.
Den uppmärksamma läsaren kan lägga märke till att båda ovanstående undersökningar behandlar två luftmaktteoretiker; Warden och Boyd. Detta är endast slumpartat och kommer inte behandlas vidare då detta arbete enbart berör Wardens tankar kring luftmakt och det är endast hans teorier somkommer att behandlas.
14 Sunnergren, M. ”Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv – Warden och Boyds luftmaktteorier tillämpade på ett empiriskt exempel.” Försvarshögskolan, studentuppsats (examensarbete), 2013.
15 Månsson, M. ”Boyd, Warden och Slaget om Storbritannien; Håller förhärskande luftmaktsteori vad den lovar?” Försvarshögskolan, studentuppsats (examensarbete), 2003, 47f.
2 Metod
2.1 Metodval
Inledningsvis samlades information om fallet in. Genom en djupgående textanalys16 gjordes en kritisk granskning av insamlad data i syfte att utröna litteraturens, för denna undersökning, relevanta delar. Därpå valdes centrala teorier ut. Den empiriska fallstudien tog form för att därefter pröva utvalda teorier mot fallet. Resultat och slutsatser drogs och slutligen fördes en diskussion kring dessa.
Forskningsstrategin som har nyttjats i denna undersökning var en enkelfallstudie17 av Japans attack mot Pearl Harbor. Vid den empiriska redogörelsen av fallet användes en kvalitativ textanalys som skapade möjlighet att erhålla djup kunskap om anfallets olika skeenden.18 De utvalda teorierna prövades mot fallstudien med ett hermeneutisk förhållningssätt. Syftet med den teoriprövande fallstudien19 var att åskådliggöra skillnader och likheter i användningen av luftmakt relaterat till fallet och de teorier som belystes i arbetet. Med tanke på att en fallstudie skapar möjlighet för författaren att enbart lägga fokus vid ett fall kan en grundlig förståelse för det valda fallet erhållas.20 Det hermeneutiska förhållningssättet möjliggör egen tolkning som grundas på tidigare förförståelse kring ämnet och skall ses som en tillgång för att på ett bättre sätt kunna tolka och förstå undersökningen.21
En eventuell felkälla i metoden kan vara att vald metod är beroende av materialet. Om litteraturen som används är otillräcklig, kan betydande delar ur den empiriska beskrivningen som gjorts, gå förlorad. Detta hade kunnat visa sig om det valts att använda litteratur som är skriven av partiska författare alternativt litteratur där någon källkritisk granskning inte gjorts. Ytterligare en olägenhet som kan uppstå vid en fallstudie som genomförs med en kvalitativ ansats är att författarens egna erfarenheter
16 Bergström, G. & Boréus, K. Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Bergström, G. Boréus, K. (red.), Lund:
Studentlitteratur AB, 2012, 30-40.
17 Johannessen, A., Tufte, P. & Johansson, G. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber, 2003, 56f.
18 Denscombe, M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009, 398.
19 Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 65. 20 Ibid, 71.
21 Patel, R. & Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en
och kunskaper kan komma att påverka resultatet av undersökningen. Om detta inträffar kan essensen lyftas ur sin kontext vilket i sin tur leder till en missvisande undersökning. 22 Dock är författaren medveten om denna tänkbara felkälla. Medvetenheten möjliggör att den eventuella olägenheten kan reduceras genom att författaren granskar litteraturen som ligger till grund för den empiriska undersökningen med ett objektivt förhållningssätt.
2.2 Material och källkritik
Operationen som undersökts har fångat många militära analytikers intresse och är väl omskriven. Med hänsyn till detta finns det gott om litteratur som beskriver anfallets händelseförlopp och som till viss del analyserar fallet ur olika perspektiv.
För att få en tydlig bild av anfallets händelseförlopp vid Pearl Harbor 1941 har böckerna
Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States och Battle report: Pearl Harbor to Coral sea23 varit betydelsefulla. Avsikten vid den empiriska redovisningen var att beskriva händelseförloppet från ett så objektivt perspektiv som möjligt. Med tanke på detta har de båda ovanstående böckerna kommit väl till pass då de beskriver händelseförloppet på ett sakligt och objektivt sätt. Den förstnämnda boken är en utredning av anfallet mot Pearl Habor som gjorts av en amerikansk kommitté fyra år efter händelsen. Boken ger en detaljrik bild av hur anfallet fortskred under morgonen den 7 december år 1941 samt vilka förluster amerikanarna drabbades av. 24 Även Walter Karig och Welbourn Kelley ger en saklig och klar beskrivning av anfallet i boken Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. Boken avhandlar anfallet mot Pearl Harbor samt dagarna innan och efter anfallet på en detaljrik nivå. 25 Båda böckerna är skrivna i anslutning till världskrigets slut. Detta innebär att beskrivningen av händelseförloppet kan vara vinklat till amerikanarnas fördel med intentionen att hylla de amerikanska
22 Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 72 & 399.
23 Karig, W. & Kelley, W. Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. New York: Farrar & Rinehart, 1944. 24 United States. Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack. Investigation of the
Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States.
soldaterna och höja moralen hos den egna befolkningen, dock har detta inte upplevts som ett problem vid undersökningen.
Vid sökandet av material till detta arbete har det dessvärre påträffats svårigheter att erhålla material från båda sidor av konflikten. Av litteraturen som funnits är den övervägande delen skriven av amerikanska författare på engelska. Gällande japansk litteratur har endast två verk, som kan vara användbara i arbetet, påträffats; Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story och artikeln I Led the Air Attack on Pearl Harbor i tidningen Proceedings Magazine. Att begränsad japansk litteratur behandlas ses således som en brist i arbetet, då det finns en risk att författaren varit partisk i sin beskrivning. Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story är skriven av befälhavarna Mitsuo Fuchida och Masatake Okumiya som båda deltog i anfallet. Den ena författaren, Mitsuo Fuchida, ledde samtliga flygplansgrupper under anfallet mot Pearl Harbor och var en mycket framstående officerare i det japanska marinflyget. Efter anfallet arbetade han som lektor vid Naval War College där han studerade och skrev rapporter om slagen han medverkat i vid Stillahavsområdet. Gällande Masatake Okumiya fick han tillgång till samtliga händelserapporter som behandlade anfallet och gjorde en utförlig granskning av dem som han sedan använde när Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story utformades. Boken är till en början publicerad på japanska år 1951 men översattes sedan till engelska år 1955. 26 Att översätta en bok till ett annat språk kan medföra vissa brister av bokens ursprungliga innehåll. Dock blir detta ett smärre problem om författaren är medveten om detta och kan kontrollera den skrivna informationen med andra källor. Boken skildrar den japanska sidan av slaget där läsaren bland annat får ta del av hur de japanska militära ledarna resonerade strax innan och efter anfallet. Kapten Mitsuo Fuchida skrev även artikeln I Led the Air Attack on Pearl Harbor som publicerades i Proceedings Magazine september år 1952. Likt Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story skildrar Fuchida även här japans sida av slaget där läsaren får en inblick i de japanska flygstridskrafternas förberedelser, anfallsplan och militära ledares diskussioner och tankegångar under det pågående anfallet. 27
26 Fuchida, M. & Okumiya, M. Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. Annapolis: United States Naval Institute, 1955, ixff.
27 Fuchida, M. & Pineau, R. I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. Vol. 78/9/595 (1952).
Vidare ger Pearl Harbor: warning and decision en noggrann beskrivning av hur Japans underrättelseinhämtning vid Pearl Harbor bedrevs innan och under anfallet. Boken baseras huvudsakligen på amerikanska kongressens utredningar kring Pearl Harbor, japanska och amerikanska självbiografier av statsmän och militära ledare samt historiker.28 Boken är intressant då den beskriver och återger värdefull information som de japanska underrättelseenheterna inhämtade strax innan anfallet.
Även böckerna But not in shame: the six months after Pearl Harbor och At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor har använts vid den empiriska beskrivningen av fallet. Boken But not in shame: the six months after Pearl Harbor är skriven knappt tjugo år efter anfallet av den amerikanske författaren John Toland. Ändamålet med But not in shame: the six months after Pearl Harbor var att återspegla vad som verkligen hände morgonen den 7 december år 1941 och de sex efterföljande månaderna. Boken är huvudsakligen baserad på intervjuer men även dagböcker och brev gav kompletterande information. När boken skrevs förde Toland samtal med USAs Försvarsmakt, Filippinernas och Kinas regering samt flera framstående Japanska historiker i syfte att få en så objektiv bild som möjligt.29 Boken At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor baseras på 37 års studier och forskning som gjorts av professor Gordon W.
Prange. Boken publicerades efter Pranges bortgång, dock har redaktörerna strävat efter att spegla Pranges avsikt av att oberoende presentera både Japans och USAs sida av konflikten. Även denna bok är huvudsakligen baserad på åtskilliga japanska och amerikanska intervjuer som jämförts med varandra för att närma sig sanningen. Boken behandlar Japans planeringsstadium inför operationen, anfallet och slutligen efterdyningarna av operationen.30 Som nämnts är båda böckerna baserade på intervjuer
som ägde rum flera år efter operationen och anses således vara ett bra komplement till resterande litteratur för att närma sig sanningen. Dock är det viktigt att beakta att intervjuerna genomfördes åtskilliga år efter anfallet och detta kan ha medfört en bristande beskrivning av anfallet där vissa händelser förstärkts och vissa bleknat.
I boken Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg skildrar Niklas Zetterling och Dan Öberg strider som ägde rum i Stilla Havet och dess närområde
28 Wohlstetter, Pearl Harbor: warning and decision. xiff.
29 Toland, J. But not in shame: the six months after Pearl Harbor. New York: Random House, 1961, ixf. 30 Prange, G., Goldstein, D. & Dillon, K. At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor. New York: McGraw-Hill, 1981, ix-xiii.
under andra världskriget. Boken baseras på intervjuer av japanska män som tjänstgjorde under operationen, oredigerade dagböcker och tidigare studier som behandlar kriget i Stillahavet. Flertalet av dessa alster som boken bygger på är primärkällor.31 Två av dessa källor används även i min undersökning, se nedan. Kampen om Stilla havet: den
kejserliga japanska flottans hangarfartyg har varit användbar då den på ett överskådligt
sätt återger bakgrunden till anfallet, operationsförberedelser och Japans strategi.
Trots att flera av ovanstående böcker är utgivna för över 50 år sedan bedöms de ha hög validitet och reliabilitet. Detta med tanke på att flertalet av dessa böcker har varit användbara vid senare forskning. Bland annat bygger boken Pearl Harbor: warning and decision till viss del på böckerna Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States och Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. Vidare refererar även Zetterling och Öberg till
böckerna Battle report: Pearl Harbor to Coral sea och Pearl Harbor: warning and
decision i sin bok Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg.
Sammantaget är materialet som arbetet bygger på omfattande där flertalet författare skildrar samma händelseförlopp på ett objektivt sätt.
3
Teori
I denna del av arbetet kommer luftmaktsteoretikern John A. Warden IIIs tankar kring luftmakt att behandlas. Centrala begrepp kommer att presenteras på ett grundligt sätt i syfte att nå en högre kunskap kring teorierna för både läsaren och författaren. Det är betydelsefullt att få en djupare förståelse för teorierna då det är dessa som sedan kommer ligga till grund vid analysen av händelseförloppet vid Pearl Harbor den 7 december år 1941.
Tilldelad tid och omfattning av arbetet begränsar möjligheten att behandla samtliga av Wardens teorier kring luftmakt och med anledning av detta har ett urval av dessa gjorts.
Arbetet behandlar, enligt författaren, de tre mest framstående av Wardens centrala begrepp; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack.
3.1 John A. Warden III
Warden var bland annat en strateg, föreläsare, stridspilot och författare. Han hade inflytande världen över beträffande sin militära och politiska ståndpunkt.32 År 1988 plublicerades hans bok The air campaign: planing for combat.33 Boken omfattar teorier som beskriver tillvägagångssätt för att på det mest effektiva sättet nå framgång i luftarenan. I den inledande delen i boken skriver Warden att han inte ämnar behandla varken ett taktiskt eller tekniskt perspektiv på luftkrig. Istället understryker han betydelsen av en mer generell orientering där hans teorier är utformade för den operationella nivån.34
Kärnan i Wardens teorier är planering av luftkampanjer och så fort luftöverlägsenhet uppnås skall flygstridskrafterna nyttjas för att understödja, understödjas eller att själva genomföra en operation.35
3.1.1 Tyngdpunkter (Center of gravity)
Det är tydligt att Warden influerats av tidigare militärteoretiker. Däribland hör den framstående militära tänkaren Carl von Clausewitz vars militärteoretiska tankar belyses flertalet gånger i Wardens bok The air campaign: planing for combat.36 Det är sannolikt att Clausewitz tankar ligger till grund för Wardens teori beträffande tyngdpunkt. I boken Om kriget beskriver Clausewitz tyngdpunkt som följande:
Tyngdpunkten befinner sig alltid där den största massan är samlad. Varje stöt är mest verksam mot den andres tyngdpunkt och dessutom blir stötkraften starkast, när den utgår från den egna tyngdpunkten.37
32 Warden, J. The air campaign: planning for combat. Rev. ed. San Jose: toExcel, 2000, 179f. 33 Warden, The air campaign: planning for combat. ix.
34 Ibid, xiii, 3, 4.
35 Mets, The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. 59. 36 Warden, The air campaign: planning for combat. 3, 7, 71, 99.
Likheter mellan de två militärteoretikerna kan återfinnas då Warden menar att alla militära nivåer av krigföring har en eller flera tyngdpunkter och det är av största vikt att identifiera dessa hos motståndaren. Till skillnad från Clausewitz menar dock Warden att det finns flera tyngdpunkter att slå mot och att det är centralt att slå mot samtliga för att eliminera fienden. När de är identifierade börjar ett planeringsskede där det fastställs vilka tyngdpunkter som skall angripas och vilka resurser som skall nyttjas. I detta skede är det viktigt att urskilja de mest sårbara tyngdpunkterna. Om befälhavaren anfaller motståndarens mest sårbara tyngdpunkt leder det troligen till framgång. Om anfallet däremot fokuserar på en mindre viktig tyngdpunkt är det sannolikt att chansen till seger går förlorad. Vid attacken mot motståndarens tyngdpunkt understryker Warden betydelsen av ett gott samarbete inom enheten där samtliga är synkroniserade. Om så inte är fallet menar Warden att det är sannolikt att fienden gör en motattack och istället slår mot det egna förbandet.38
Motståndarens tyngdpunkt kan variera, dock är det följande element som Warden berör i sin bok; utrustning, logistik, flygfält, nyckelpersonal och ledning.39 Nedan presenteras dessa mer ingående.
Utrustning
Warden menar att strider som genomförs mellan flygplan i luften sällan är det mest effektiva sättet att eliminera fiendens flygvapen. Istället kan det vara framgångsrikt att anfalla i ett tidigt skede när motståndarens flygstridskrafter ännu inte är redo för luftstrid. De tidiga skeendena kan illustreras med en så kallad ”flygplanskedja” (aircraft chain) där första steget består av att införskaffa nödvändigt material för att tillverka ett flygplan och sista steget är då flygplanet utför strid i luften. Om anfall genomförs mot något av de mellanliggande stegen; flygplansindustrier, transport av flygplan till flygfält eller stillastående flygplan vid ett flygfält, finns det goda möjligheter att reducera motståndarens flygstridskrafter. Warden menar att det sista skedet, då flygplanet befinner sig i luften, är det svåraste och mest kostsamma skedet för att på ett effektivt sätt minska motståndarens handlingsmöjlighet. Detta med tanke på att en pilot sällan
38 Warden, The air campaign: planning for combat. 7. 39 Ibid, 34f.
skjuter ner mer än ett av motståndarens flygplan vid en luftstrid. I jämförelse med ett anfall mot exempelvis stillastående flygplan på marken är strider i luften betydligt svårare och skapar troligtvis fler egna förluster.40
Logistik
Om delar ur motståndarens logistiska enheter slås ut kan stor framgång frambringas. Ifall centrala enheter i ett förband inte blir försedda med nödvändig materiel kan hela förbandet bli lidande. Ifall luftvärnet inte får tillgång till robotar och missiler blir de verkanslösa precis som stridsflygplan utan tillgång till flygbränsle blir obrukbara. I och med att de logistiska enheterna är såpass vitala för att kunna verka är motståndarens logistiska delar en lämplig tyngdpunkt att slå mot. Finns möjlighet att välja vilka delar ur den logistiska kedjan som skall anfallas, torde råolja vara den mest betydelsefulla tyngdpunkten. Om motståndaren får brist på olja sätts den i en besvärlig situation med tanke på att alla dagens fordon är behov av någon form av olja för att fungera. Vidare kan det vara framgångsrikt att slå mot andra logistiska tyngdpunkter såsom anläggningar vilka producerar reservdelar eller ammunition.41
Flygfält
För att ett anfall mot ett fientligt flygfält ska bli framgångsrikt krävs uthållighet, tålamod och noggrann planering av när och hur anfallet skall genomföras. Vidare menar Warden att ett flygfält som bombats i ett skede mycket väl kan vara brukbart under senare skeenden av ett slag eller krig. Om flera av motståndarens flygfält är belägna invid varandra har de möjlighet till ömsesidigt stöd. Detta försvårar ett anfall och kan medföra stora kostnader samtidigt som risken för komplikationer ökar. Ett flygfält som däremot ligger avskilt från motståndarens resterande enheter ses en bombkampanj mot fältet som självklart.42
40 Warden, The air campaign: planning for combat. 35ff. 41 Ibid, 38ff.
Nyckelpersonal
Att fienden förlorar nyckelpersonal innebär en direkt förminskning av förmåga till fortsatt handlingsfrihet. Warden anser att personal är en mycket betydelsefull beståndsdel inom en organisation. Han understryker detta genom att konstatera att utrustning många gånger är obrukbar om kompetent personal inte finns tillgänglig som kan nyttja den. Nyckelpersonal kännetecknas av personer som innehar specifik kompetens där lång utbildning är nödvändig. Exempel på nyckelpersonal inom flygvapnet är stridspiloter och flygtekniker. Att slå mot dessa är dessvärre inte alltid enkelt. Gällande att reducera motståndarens stridspiloter kan detta göras på två sätt, genom luftstrid eller att genomföra anfall mot flygskolor där piloter utbildas. Som tidigare nämnts är dessvärre luftstrid ett svårt och kostsamt tillvägagångssätt. Vidare ligger flygskolor många gånger långt inne i fiendens inland och således blir även dessa mål svåra att komma åt.43
Ledningsfunktion
Då ledning existerar under alla militära operationer på alla nivåer är det enkelt att fastställa att detta är en god tyngdpunkt att slå mot. Det finns tre ledningskategorier att slå mot; informationsinhämtning, beslutsfattning och kommunikation. Samtliga av dessa tre kan bli attackerade samtidigt eller var för sig. Att beslutsfattning är den starkaste tyngdpunkten kan tydliggöras då de andra två, informationsinhämtning och kommunikation, inte går att genomföra om beslutsfattning inte sker. Dessvärre brukar beslutsfattning vara den svåraste av de tre tyngdpunkterna att slå mot direkt. Sammanfattningsvis är ett lyckat anfall mot ledningsfunktionen en säker tyngdpunkt som medför goda möjligheter att uppnå luftherravälde.44
3.1.2 Fienden som ett system (Enemy as a system)
Warden menar att det är nödvändigt att se fienden som ett system med tillhörande undersystem vid planering av strategiska anfall. Genom att se fienden som ett system
43 Warden, The air campaign: planning for combat. 42ff. 44 Ibid, 44-50.
skapas goda möjligheter att förmå eller tvinga motståndaren att närma sig det egna uppsatta målet med minsta möjliga ansträngning. Utifrån dessa tankar skapade Warden en modell med utgångpunkt ur vardagliga system som vi alla känner till. 45
Kroppen Stat Drogkartell Elnät
Ledning Hjärna • ögon • nerver Styre, regering • kommunikation • säkerhet Ledare • kommunikation • säkerhet Central-ledningssystem System-förutsättningar
Mat och syre (omvandling via organ)
Energi (el, olja, mat) och pengar
Källa till drogen Inmatning (vatten, värme) och utmatning (elektricitet) Infrastruktur Blodkärl, ben, muskler Vägar, flygfält, fabriker Vägar, flygvägar, farleder Kraftledningar
Befolkning Celler Människor Odlare,
distributörer, processorer Arbetare Försvarsmekanism Vita blodkroppar Militär, polis, brandkår Gatusoldater Reparatörer
Figur 2. Författarens tolkning av Wardens illustration kring att se organisationer som ett system.46
Med denna modell åskådliggör Warden på ett enkelt sätt sina tankar kring att alla enheter och organisationer, alltifrån människokroppen till drogkarteller, kan ses som ett system. Modellen läses uppifrån och ner där faktorerna är rangordnade efter betydelse med den mest betydelsefulla överst. Nedan presenteras en mer ingående beskrivning av den mänskliga kroppen som ett system.
Den mest vitala delen för överlevnad är människans hjärna. Hjärnan leder restrerande kroppsdelar och ger direktiv för vidare verksamhet. För att hjärnan skall kunna fungera och ge vidare instruktioner behöver den sesoroer som förser den med ny information. Dessa sensorer utgörs av ögon och nerver, såldes ingår även dessa i kroppens ledningsfunktion. Därefter behöver organisationer systemförutsättningar för att fungera. Systemförutsättning för människokroppen utgörs i form av mat och syre som omvandlas
45 Hofvander, B. & Rekkedal, N. Luftmakt: teorier och tillämpningar. 2., rev. uppl. Stockholm: Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögsk, 2004, 28.
till energi via kroppens organ. Den utvunna energin är nödvändig för att övriga kroppsdelar skall kunna fungera. De två mest betydelsefulla funktionerna i männisokroppen, hjärna och organ, är således beroende av varandra där den ena blir orbukbar om den andra slutar fungera. Kroppens tredje viktigaste beståndsdel för att fungera är blodkärl, ben och muskler. I ett system utgör de organisationens infrastruktur. Blodkärl, ben och muskler är viktiga, dock kan kroppen fortfarande fungera om en mindre del av dessa slås ut. Därpå återfinns kroppens alla celler som transporterar mat och syre. Även dessa är betydelsefulla för människans funktionalitet, dock blir kroppen inte helt paralyserad om ett mindre antal går förlorade. Celler utgör funktionen befolkning i Wardens beskrivning om människokroppen som ett system. Slutligen är människans vita blodkroppar, som förvarar kroppen och är ett skydd mot virus och sjukdomar, betydelsefulla. De vita blodkropparna är ett skyddande skal och en försvarsmekanism mot yttre påfrestningar.47
Utifrån denna modell har Warden skapat ytterligare en modell, femringsmodellen (The Five-Ring Model). Med hjälp av denna illustrerar Warden sina tankar kring fienden som ett system på ett tydligt sätt. Likt modellen som presenteras ovan är ett fundamentalt antagande för femringsmodellen att alla organisationer är uppbyggda på samma grund. Denna grund utgörs av att alla organisationer har en ledning (leadership), en systemförutsättning som tillser att organisationens alla delar fungerar (organic essentials), en infrastruktur som håller organisationen samman (infrastructure), en befolkning (population) och till sist en försvarsmekanism som skyddar organisationen från yttre påtryckningar (fielded military). I modellen utgör dessa fem funktioner ett system som illustreras genom fem ringar där kärnan består av ledningsfunktionen och det yttre skalet utgör den skyddande funktionen.48
47 Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal. 4. 48 Warden, The air campaign: planning for combat. 145f.
Figur 3. Författarens tolkning av Wardens femringsmodell.49
Modellens ingående ringar kan liknas vid tyngdpunkter där den mest sårbara tyngdpunkten befinner sig i modellens centrum. För att uppnå största effekt av ett anfall förespråkar Warden således att slå mot de mest centrala delarna i modellen för att därefter arbeta sig utåt. Likt tankarna kring tyngdpunkter kan det även här vara centralt att slå mot flera ringar simultant för att uppnå det slutliga målet; att skapa systemkollaps.50
3.1.3 Parallell attack (Parallel attack)
Warden hävdar att det viktigaste vid en strategisk attack är förståelse för motståndarens system. När förståelse uppnåtts kan diskussion föras kring det mest effektiva tillvägagångssättet för att reducera, eller till och med paralysera, fiendens kapacitet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå detta är att genomföra parallella attacker mot fienden. Vid genomförande av parallella attacker berövas fiendens förmågan att besvara anfallet på ett effektivt sätt. Warden menar att ju fler anfall som sker simultant, desto mindre chans har fienden att besvara anfallet. Vidare har den teknologiska utveckling som skett skapat
49 Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal. 8f.
möjlighet för att genomföra effektiva parallella attacker mot både de strategiska- och operationellanivåerna.51
Slutligen är det mer effektivt att attackera samtliga tyngdpunkter i Wardens femringsmodell simultant jämfört med en serie anfall mot en ring i taget.52
3.2 Sammanfattning teori
Efter redogörelse av Wardens tankar kan följande sammandrag göras. Teorierna är uppbyggda på två huvudsakliga grundstenar; att fienden kan betraktas som ett system samt att slutmålet är att åstadkomma systemkollaps eller handlingsförlamning hos motsåndaren. Vidare utgör flygstridskrafter en självklar del vid varje operation. Dock kan flygstridskrafterna anta olika form då de antingen kan understödja, bli understödda eller genomföra en operation på egen hand. Enligt författaren är de teorier som presenterats de tre mest väsentliga av Wardens teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack. Tyngdpunktsbegreppet syftar till att identifiera motståndarens mest sårbara tyngdpunkter och därefter slå mot dessa. Vidare understyrker Warden betydelsen av att se fienden som ett system där samtliga organisationer är uppbyggda av fem byggstenar; ledning, systemförutsättningar, infrastruktur, befolkning och en försvarsmekanism. För att nå bästa effekt av en attack är det slutligen effektivt att slå mot tyngdpunkterna simultant genom parallella attacker.
4 Empiri och analys – attacken mot Pearl Harbor
4.1 Bakgrund
En kombination av den ekonomiska krisen, med börskraschen år 1929 i centrum och Japans begär av mer kontroll över områden där råvaror kunde utvinnas, var bidragande faktorer till anfallet mot Pearl Harbor. Trots att konferenser, däribland en konferens i London år 1930, hölls i syfte att begränsa produktionen av världens marina utrustning,
51 Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal. 11f.
ökade Japan sin produktion av krigsfartyg under 1930-talet. Vidare var det stormakterna USA, Storbritannien och Sovjetunionen som kunde utgöra ett hot mot Japan gällande sjöoperationer i de största farvattnen. Med tanke på de ökade spänningarna som skedde i Europa gjorde japanerna bedömningen att Storbritannien var bundet till Atlanten. Beträffande Sovjetunionen hade mindre strider genomförts, där Japan tillfogades svåra förluster. Nederlaget visade att Sovjetunionen var starkare än vad Japan förväntat sig och således avvaktade de med operationer i den riktningen. Detta innebar att det enbart var de amerikanska sjöstridskrafter som var av vikt att bekämpa för att Japan skulle nå sitt mål.53 Anfallet mot Pearl Harbor var en byggsten i en allomfattande plan vars målsättning var att Japan skulle få mer tillgång till råolja. För att nå detta mål var det nödvändigt att inneha stort inflytande i Stillahavsområdet och detta i sin tur kunde uppnås om Japan lyckades reducera motståndarnas, däribland USAs, förmåga till krigföring.54
Amiral Isoruko Yamamoto, chef för den japanska högsjöflottan, var hjärnan bakom det japanska anfallet. Han ville att anfallet skulle bli ett överraskningsmoment i syfte att eliminera den amerikanska Stillahavsflottan för att nå det slutliga målet. Operationen var omfattande och Yamamoto tilldelades de sex största hangarfartygen ur den japanska flottan. Dessa fartyg var centrala i Japans sjöstridskrafter och detta innebar även att operationen utsatte stora delar av flottan för en ökad risk. Om överraskningsmomentet misslyckades och USA hann upptäcka hangarfartygen innan anfallet påbörjats hade USA haft goda chanser att sänka stora delar av den japanska flottan.55
Med tanke på att anfallet skulle genomföras som ett överraskningsmoment kunde anfallet endast utföras vid ett tillfälle och japanerna fick enbart en chans att lyckas reducera den amerikanska Stillahavsflottan. Om de inte lyckades med ett framgångsrikt anfall vid första tillfället skulle ett andra försök inte haft lika stor slagkraft. För att nå det framgångsrika resultatet förstod Yamamoto att operationen krävde en detaljrik planering med mycket förberedelser. 56 Vidare var god informationsinhämtning kring Pearl Harbors hamn, fartygens ankringsplatser och militära anläggningar av stor betydelse för
53 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. 28-35. 54 Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. 34. 55 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. 56f. 56 Ibid, 72ff.
anfallet. Med tanke på detta fanns spioner vid Pearl Harbor som inhämtade underrättelser både långt tidigare och strax innan anfallet genomfördes.57
4.2 Fyra faser under attacken
Nedan redovisas och analyseras empirin med utgångspunkt från en skedesindelning om fyra faser. Faserna presenteras i kronologisk ordning utefter tidsperspektiv och inleds med en beskrivning av händelseförloppet under respektive fas där de japanska flygstridskrafterna står i centrum. När händelseförloppet beskrivits genomförs en analys där den utvalda teorin prövas mot respektive fas. I den inledande och avslutade delen av kapitlet ges en presentation av anfallets inledande och avslutande skede i syfte att få en djupare förståelse kring anfallet. För att få en tydlig bild över hur attackerna riktades geografiskt återfinns två kartor i arbetets bilagor. Bild 1 visar ön Oʻahu och bild 2 är en detaljrik karta över Pearl Harbors hamn och dess närliggande flygfält. Som tidigare nämnts avser kapitlet enbart analysera de japanska flygstridskrafternas agerande på taktisk nivå.
I flera böcker beskrivs anfallet utefter två anfallsvågor. Dessa två går även att urskilja i vald skedesindelning. Den första och andra fasen utgör den första anfallsvågen medan den andra anfallsvågen påbörjas vid den tredje fasen och pågår tills anfallet avslutas. Även en tredje anfallsvåg var planerad, denna ställdes dock in i sista stund och kommer därmed enbart att beröras kort i detta arbete. Skedesindelningen har gjorts i syfte att ge läsaren en lättöverskådlig och tydlig bild av händelseförloppet men även för att på ett tydligt sätt redovisa den analys som gjorts mellan teori och empiri. Skedesindelningen ser ut som följer; den första fasen innefattar de initiala anfallen som framförallt genomfördes av torpedflygplan och störtbombare mellan klockan 07:55–08:25. Under den andra fasen, som pågick mellan klockan 08:25-08:40, avtog attackernas intensitet. Den tredje fasen bestod av ett massivt bombanfall mot Pearl Harbors hamn mellan klockan 08:40-09:15. Den fjärde och sista fasen påbörjades klockan 09:15 och här genomförde 27 störtbombare totalt nio attacker. Slutligen avslutades anfallet klockan 09:45 och samtliga japanska flygstridskrafter drog sig tillbaka.
4.3 Inledande skede
Beslutet att genomföra anfallet mot Pearl Habor fattades inte förrän i slutet av september. Detta innebar att det blev knappt om tid för operationsförberedelser.58 Ändock satte sex hangarfartyg, två slagskepp, tre kryssare, nio jagare, tre ubåtar och åtta tankfartyg kurs österut från den japanska hamnen Taken Bay (även kallad Hitokappu Bay) den 26 november 1941. Under den långa transporten över Stilla Havet var oron att bli upptäcka av amerikanska spaningsflyg eller utländska handelsfartyg stor. Dock lyckades de japanska enheterna undvika upptäckt.59
Som tidigare nämnts var underrättelseinhämtning en viktig del för att anfallet skulle bli lyckat. Långt innan planeringsskedet av anfallet var Japan intresserade av den amerikanska flottan i Stillahavsområdet och hade redan då enheter som inhämtade underrättelser vid Pearl Harbor kring amerikansk militär verksamhet. Bland annat skaffades information om den amerikanska Stillahavsflottans övningsområden, flygplanens operationstid, verksamma hamnar och normala procedurer. Underrättelserna kunde även innehålla vilka fartyg som låg i hamn och vilka som var ute på övningar under specifika tidpunkter. När beslutet fattades att ett flyganfall mot Pearl Harbor skulle genomföras fortsatte den detaljrika underrättelseinhämtningen. Utefter dessa underrättelser planerades operationen. En konklusion av dessa var att söndagen den 7 december60 var dagen som anfallet skulle äga rum för att på det mest effektiva sättet nå operationens mål. De japanska underättelseenheterna hade delat upp Pearl Harbors hamn i olika sektorer som de namngav med förkortningar i syfte att underlätta inrapporteringen.61 Nedan följer ett exempel på hur en inrapportering från den japanska underrättelseenheten kunde se ut:
58 Fuchida & Pineau, I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. 1ff. 59 Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. 25f. 60 Författarens anmärkning. 7 december på Hawaii och 8 december i Japan. Hawaii har tidzon UTC -10 och Japan +9 timmar. Texten utgår från Pearl Harbors tidszon.
DECEMBER 5 ⎯ Honolulu to Tokyo:
1) During Friday morning, the 5th, the three battleship mentioned in my message #239 arrived here. They had been at sea for eight days. 2) The Lexington and five heavy cruisers left port on the same day. 3) The following ships were in port on the afternoon of the 5th:
8 battleship 3 light cruisers 16 destroyers
Four ships of the Honolulu class and [unreadable] were in dock.62
Kvällen innan anfallet inleddes sammanfattades det fientliga läget genom tre huvudpunkter. Den första beskrev vilka och hur många fartyg ur den amerikanska Stillahavsflottan som befann sig i Hawaiiområdet. Dessa uppgick till åtta slagskepp, två hangarfartyg och ungefär sexton kryssare och utav dessa befann sig samtliga slagskepp och sex lätta kryssare i Pearl Harbors hamn. Den andra punkten fastslog att operationen skulle genomföras mot Pearl Harbor morgonen därpå om ingen oförutsedd händelse dök upp under kvällen. Den tredje huvudpunkten behandlade att amerikanarna fortfarande inte tycks ha blivit förvarnade om det planerade anfallet.63 Den sista inrapporterade underrättelsen innan anfallet påbörjades konfirmerade ovanstående information om att samtliga hangarfartyg och tunga kryssare var ute till havs:
1) On the evening of the 5th, among the battleships which entered port were [unreadable] and one submarine tender. The following ships were observed at achor on the 6th:
9 battleship, 3 light cruisers, 3 submarine tenders, 17 destroyers, and in addition there were 4 light cruisers 2 destroyers lying at docks (the heavy cruisers and airplane carriers hace all left).
2) It appears that no air reconnaissance is being conducted by the fleet air arm [authorʹ′s italics].64
De japanska flygstridkrafterna bestod av flygplansmodellerna Mitsubishi A6M ”Zero”, Nakajima B5N ”Kate” och Aichi D3A ”Val”, vilka hade olika huvuduppgifter. Zero-planen stod för jakt- och eskortuppdragen samt agerade som närskydd till
62 Wohlstetter, Pearl Harbor: warning and decision. 375. 63 Ibid, 378.
hangarfartygen. Kate-planen agerade både som torpedflygplan och bombflygplan medan Val-flygplanen fungerade som störtbombare som strax innan anfall dök från hög höjd.65
I den första anfallsvågen (som i detta arbete utgörs av fas 1 och 2) startade totalt 183 jakt-, bomb- och torpedflygplan klockan 06:15 morgonen den 7 december 1941.66 För att alla flygplan skulle lyckas lyfta på relativt kort tid användes samtliga japanska hangarfartyg som startbana. Det planerande anfallet hade två alternativa planer, en som initierades ifall de japanska flygstridskrafterna blev upptäckta av amerikanska enheter innan anfallet inleddes och en som skulle genomföras om de lyckades undgå upptäckt. Om de amerikanska enheterna blivit medvetna om den kommande operationen skulle anfallet inledas med attacker från störtbombarna i syfte att skapa förvirring. Därefter skulle bombflygplanen fälla bomber över luftvärnsstationer och slutligen skulle torpedflygplanen attackera de amerikanska fartygen som låg i hamn. Däremot, om de japanska flygstridskrafterna lyckades undvika upptäckt, såg anfallsplanen annorlunda ut. Om de lyckades med överraskningsmomentet skulle anfallet istället inledas med attacker mot flygfält i följande ordning; torpedflygplan, bombflygplan och slutligen störtbombare. Syftet med denna anfallsordning var att minska risken för stor rökutveckling som medfört minskad sikt. Detta hade varit resultatet om störtbombarna attackerade i ett tidigt skede.67
4.4 Fas 1: 07:55-‐08:25 – Torpedflygplan och störtbombare ”första
anfallsvågen”
Klockan 07:55 flög de första japanska torpedflygplanen och störtbombarna över Ford Island i sikte mot Pearl Harbors hamn i syfte att påbörja anfallets första våg.68 Nedan följer en närmare beskrivning av händelseförloppet som utspelade sig under den första fasen av anfallets fyra faser.
De inkommande störtbombarna delade upp sig och påbörjade anfallet på två fronter. Det var Ford Island och Hickam Field som initialt föll offer när den första bomben släpptes.
65 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. 72ff. 66 Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. 26f. 67 Fuchida & Pineau, I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. 7f.
