Halmstad Högskola
Programmet för Sociologi & Socialt Utvecklingsarbete C-‐uppsats 15 hp
Av: Lina Andersson
Får jag tala om att jag nätdejtar?
- En kvantitativ studie om attityder till nätdejtning
Handledare: Lars-‐Olof Hilding
Abstrakt
Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, vårterminen 2010
Titel: Får jag tala om att jag nätdejtar? – en kvantitativ studie om attityder till nätdejting Författare: Lina Andersson
Handledare: Lars-Olof Hilding Typ av arbete: C-uppsats i sociologi.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att få reda på hur attityden och hur åsikterna kring
nätdejting ser ut hos allmänheten. Med denna studie önskar jag att människor vågar prata mer öppet om nätdejting och i vilken omfattning det förekommer just i deras liv.
Frågeställningar:
- Hur ser vetskapen om nätdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt är medlemskap på en dejtingsajt?
- Vad har man för attityd och inställning kring dem som nätdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden? - Skiljer detta sig åt mellan kön, ålder och datoranvändande?
Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens följder och internet. Metod: Kvantitativ metod med enkäter.
Empiri: 80 enkäter delades slumpmässigt ut och frågor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till nätdejting besvarades.
Slutsatser: Hela 90 % hade hört talas om nätdejting men endast hälften hade själva ett medlemskap på en nätdejting sida.
Attityden till nätdejting såg olika ut. Att det bara är konstiga och blyga människor som nätdejtar höll majoriteten inte med om. Skillnaden mellan gifta och sambos visade stor
skillnad i påståendet om de som nätdejtar skulle vara konstiga. Gifta var övertygade om att de som nätdejtar är konstiga medan sambos var obestämda i frågan.
På frågan om man kan lära känna någon på nätet höll 70 % med om. Det fanns de som instämde i att man kan hitta kärleken på nätet men var inte lika övertygade om att man kan lära känna någon på nätet.
Som par anses det att man inte bör tala om att man träffats genom nätdejting i samma utsträckning som när man som singel letar efter sin partner på nätet.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING OCH BAKGRUND 3
1.1 INTERNET 3
1.2 NÄTDEJTING 5
2. SYFTE & FRÅGESTÄLLNING 6
2.1 SYFTE 6
2.2 FRÅGESTÄLLNING 6
3. METOD 7
3.1 URVAL 7
3.2 ENKÄTUTFORMNING 7
3.3 VALIDITET OCH RELIABILITET 8
3.4 BEARBETNING AV DATA 9
4. TEORI 10
4.1 INTIMITETENS OMVANDLING 10
4.2 MODERNITETENS FÖLJDER 11
4.3 INTERNET 13
5. RESULTAT 15
5.1 BAKGRUND, LIVSSITUATION OCH DATORANVÄNDANDE 15
5.2 VETSKAPEN OM NÄTDEJTINGENS EXISTENS, UTBREDDHET OCH KONTAKT 16
5.3 ATTITYD OCH INSTÄLLNING KRING NÄTDEJTING 17
5.4 BRA DEJTNINGALTERNATIV NU OCH I FRAMTIDEN 24
6. ANALYS 26
6.1 VETSKAPEN OM NÄTDEJTINGENS EXISTENS OCH UTBREDDHET 26
6.2 MEDLEMSKAP BLAND OSS SJÄLVA OCH VÅRA BEKANTA 27
6.3 ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL NÄTDEJTING 27
6.4 BRA DEJTINGALTERNATIV NU OCH I FRAMTIDEN 31
7. REFLEKTIONER 32 REFERENSER 34 LITTERATUR 34 INTERNET 34
1. Inledning och bakgrund
Kärleken, vart träffar man den?! Idag är nätdejting en utbredd plats för att träffa just sin kärlek, livspartner. De olika nätdejtingsidorna poppar upp en efter en och får allt fler aktiva medlemmar. Är detta ett resultat av människors hunger efter sann kärlek och
självförverkligande då omvärlden är snabbt föränderlig och alltmer abstrakt? Hoppas man kanske att genom detta finna sig själv och en samhörighet med andra människor, som tycks bli alltmer svåråtkomligt i denna ökade isolering och fragmentisering som internet och dess cybervärld bidrar till. Hur ser vi människor på detta relativt nya sätt att mötas på, hur är vår attityd till det? Det är just detta jag ska försöka få en ökad bild av med min uppsats som med hjälp av enkäter förhoppningsvis ska ge en bild av fenomenet.
1.1 Internet
Internets entré på samhällsnivå kom i mitten av 1990 – talet och det är ständigt under utveckling. Kunskapen kring användandet av internet kryper allt längre ned i åldrarna. Internet är en stor källa till informations spridning och – inhämtning och allt fler
vardagssysslor som förr gjordes med bank, telefon, brev osv. hanteras numera på Internet. Genom internet kan vi chatta, etablera kontakter, söka information, handla, uttrycka våra åsikter etc.1
Användandet av internet och dess utveckling resulterar i såväl positiva som negativa konsekvenser. En positiv sidan av internetanvändandet är att det bidrar till att främja
gemenskap, demokrati, individuell utveckling och stimulerar ekonomin. Internets utveckling har bidragit till större flexibilitet, exempel på detta är möjligheten att studera på universitet på distans som löser frågor om restid och geografiskt avstånd.
Negativa aspekter av internetanvändandet att det bidrar till ökad fragmentering av samhället och kulturen, ökad kontroll över individen och upplösning av sociala band mellan människor. Det ökade internetanvändandet har visat sig ge problem för branschers överlevnad, exempel på detta är musikbranschens ekonomiska grund som genom möjligheten att på internet få tillgång till musik gratis ha påverkats. Även copyrightlagarnas otillräcklighet att hantera den nya situationen är tydlig.2
1 Peter Dahlgren. Red, Internet, medier och kommunikation (Lund 2002) s.13 2 Dahlgren 2002 s.16
Länge fanns farhågor att Internet skulle underminera sociala kontakter offline/IRL. Detta yttrade sig inte på det sätt man befarande och människor upprättar, håller vid liv och inleder relationer IRL och fokus läggs på samspelet mellan de nya kommunikationsmöjligheterna och samhälleliga sammanhang.3
Forskare antyder att ett nytt sorts samhälle är på väg att ta form där internet bidrar till ett nytt globalt tillstånd där ökad sammankoppling och ökad flexibilitet visa sig.4 Internetanvändning omstrukturerar våra uppfattningar av tid och rum och påverkar även vår uppfattning om oss själva.
Sverige är världsledande när det gäller befolkningens tillgång till internet, hela 64 % har tillgång till internet i vardagen. Tillgången på internet är ojämnt fördelat över världen vilket förstärker stora ekonomiska, sociala och politiska klyftor.5 Denna ojämna fördelning har sin grund i sociala och kulturella krav såsom inkomst, utbildning, kön, ålder och etnisk
tillhörighet.6
Den komplexa kommunikationsmiljön som internet användaren upplever kan delas in i följande fem dimensioner.
Multimedial - Här formas ett gemensamt ”data-språk”. Ljud, bild och still/rörliga bilder kan
integrera med varandra och ger ytterligare möjlighet till kommunikation.
Hypertextuell – Länkar som är klickbara och förflyttar dig vidare till andra texter och sidor. Interaktiv – Möjlighet att skräddarsy sin egen information från det utbud som finns.
Arkivartad – Tillgång till databanker och arkiv. Möjlighet att gå tillbaks och följa
diskussioner, ta fram tidigare artiklar och information.
Virtuell – Pekar på skillnaden mellan det ”riktiga” och det ”föreställda”. I den virtuella
världen befinner vi oss på en plats som finns utanför det absoluta här och nu. Genom att vara både närvarande och socialt interaktiv samtidigt inom en annan tids – och rumsordning blir tydlig i dialoger mellan två eller flera personer. Skillnaden mellan det ”riktiga” och
”föreställda” menar vissa är minimal, att kommunikationen på nätet är nästintill likställd med
3 Dahlgren 2002 s.15 4 Dahlgren 2002 s.16 5 Dahlgren 2002 s.17 6 Dahlgren 2002 s.24
den som sker offline/IRL. Att möjligheten till snabb och effektiv kommunikation gör det möjligt att komma nära känslan av det som vi upplever som ”verkligheten”.7
1.2 Nätdejting
Nätdejting är något som blir allt mer vanligt i Sverige. Då tidsbristen i vardagen blir allt mer tydlig bland människor i dagens samhälle har internet och detta fenomen öppnat nya
möjligheter för människor att träffa kärleken. Nätdejting gör det möjligt att bland annat
”slippa” behöva ta sig ut i stökiga lokaler med stora folksamlingar, som många anser krogarna är i dag. Medan man där och på andra ställen riskera att visa intresse för någon som är
upptagen eller inte alls intresserad av att träffa någon erbjuder nätdejtingsidorna det motsatta. De första nätdejtingsidorna kom till redan i början av 2000-talet och enligt undersökningar har mer än 65-70% av alla singlar i Sverige provat denna form av nätdejting.8 Man kanske
inte tror att det är så utbrett som det faktiskt visar sig vara när man läser och får mer kunskap om det. Det är en av grunderna till denna uppsatsidé, för mig är nätdejting inget man pratar om, varken i fikarummet, på jobbet eller inom familjen osv.
Vad är då nätdejting? Det är ett forum, en mötesplats för singlar eller boende i ensamhushåll som man även kallar dem som inte lever i en relation, att träffas och skaffa sig nya
bekantskaper. Det finns idag ett flertal olika nätdejtingsidor som erbjuder medlemskap, gratis men även för en kostnad då man får tillgång till ett flertal extra funktioner om man så önskar. För att få tillgång till tjänsten nätdejting måste du registrera dig. Detta gör du genom att ta dig ut på internet och surfa in på en av alla de nätdejtingsidor som finns. Där skriver du in
uppgifter om dig själv, gör en personlig presentation och du kan fylla i särskilda önskemål om partner och fakta om dig själv. Ju mer detaljerad du är i din beskrivning ju större är
sannolikheten att de inbyggda matchmaking funktionen som många sajter idag erbjuder hittar passande partner för just dig. Vill du kan du även fritt kika omkring på andra medlemmars sidor söka och ta del av deras fakta och presentationer, skriva i gästbok, skicka privata meddelanden och inleda kontakter. Det finns ett flertal böcker/guider där råd och tips ges för hur du får ut det bästa möjliga av ditt dejtande och vad du bör tänka på osv.
Min första kontakt med nätdejting hade jag efter att en väninna övertalat mig att själv gå med i en nätdejtingsida och ge det en chans. Detta visade sig vara en helt ny värld med flera företeelser jag inte visste fanns. I Sverige finns det idag 2 miljoner singlar, flest i hela i
7 Dahlgren 2002 s.25 -‐ 30
Europa varav hälften av dessa söker lyckan på nätet med nätdejting. Första nätdejtingsidan kom i slutet av 1990-talet och tar i allt större utsträckning över de traditionella
kontaktannonserna i tidskrifter.9
Av tidigare forskning och underökning framgår det att de som själva testat har en positiv syn på nätdejting. Nätdejtingsidan E-kontakt har gjort en undersökning där det framgår att det är en trygghet att dejta på nätet. 84 % tror dessutom att det är möjligt att bli kär i någon man träffar på nätet.10 Idag finns det närmare ett 30-tal olika nätdejtingsidor i Sverige varav de största är Match, Spray Date, Meetic, E-kontakt, Parship, Mötesplatsen och Quiser. De är alla så kallade mötesplatser för singlar men de är även nischade med olika målgrupper. Det är för olika åldrar, olika sexuella läggning och olika önskemål. ”Det finns en sida för alla”. Det finns mycket lite vetenskaplig forskning kring nätdejting men en del handböcker och guider.
2. Syfte & Frågeställning
2.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att få reda på hur attityden och hur åsikterna kring nätdejting ser ut hos allmänheten. Att få en förståelse för hur vi människor tänker och ser på internetdejting. Med denna studie önskar jag att människor vågar prata mer öppet om nätdejting och i vilken omfattning det förekommer just i deras liv.
2.2 Frågeställning
- Hur ser vetskapen om nätdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt är medlemskap på en dejtingsajt?
- Vad har man för attityd och inställning kring dem som nätdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden? - Skiljer detta sig åt mellan kön, ålder och datoranvändande?
9 Marie Hagberg, Nätdejting – Allt du behöver veta (Falun 2008) s.8 10 Hagberg, s.13
3. Metod
Jag har i min uppsats valt att använda mig utav kvantitativ metod där jag systematiskt samlat in empiriska och kvantifierbara data med hjälp av enkätformulär. Min förhoppning med denna metod är att vara konsekvent och genom identiska frågor till alla respondenter lättare
möjliggöra generaliseringar och samband, vilket bidrar till högre reliabilitet. Med hjälp av datorprogrammet SPSS fick jag fram ett statistiskt resultat.
Valet av kvantitativ metod hade som sitt största syfte att ge en bredare bild då omfånget av respondenter är betydligt fler än vid en kvalitativ metod i detta sammanhang. Fördelar med kvantitativ metod är bland annat att det har hög vetenskaplig tilltro. Tolkningar och resultat är ofta baserade på uppmätta mängder snarare än på intryck. Stora mängder data kan analyseras och presentationen av resultaten görs ofta i form av tabeller och diagram vilket ger en
lättöversiktlighet. Nackdelar med kvantitativ metod kan vara att har man ställt dåliga frågor
och använt sig av en dålig insamlingsmetod så får man antagligen dåligt resultat också.11 3.1 Urval
Urvalet av respondenter var slumpmässigt men också inom ramen för bekvämlighetsurval där jag valde individer med främsta tanken att de skall vara så lätta som möjligt att få tag i. Mina respondenter fick jag tag på genom att bege mig ut på Göteborgs gator och allmänna platser för att haffa förbigående personer och snällt fråga om de hade några minuter över för att besvara min enkät om nätdejting. På dessa platser rörde sig alla typer av människor, äldre, yngre, svenskar, icke svenskar och personer med handikappsnedsättning etc. Jag gjorde som så att efter att ha fått tio besvarade enkäter bytte jag plats för att få en större spridning. Av naturliga skäl befinner sig olika människor på olika platser vid just dessa tidpunkter.
Ålderspannet jag utgått ifrån är 15 år och uppåt med uppfattningen att ifrån denna ålder letar man partner och inleder kärleksrelationer.
3.2 Enkätutformning
Mina enkäter är standardiserade vilket gjorde dem lätta att förstå för mina respondenter. Huvuddraget för att få enkäten enkel är att hålla den kort, utan negationer och ställa en fråga i sänder. Svarsalternativen är minst lika viktiga som frågorna. Även de ska vara lättbegripliga och inte innehålla fler svarsalternativ än 5-7 olika då tillförlitligheten tender att minska annars.12
11 Rosengren, Arvidsson s.414 12 Rosengren, Arvidsson s.153
De inledanden frågorna i enkäten syftar till att få en bakgrund om respondenten med frågor om dennes livssituation. Här frågar jag inte om de som är i en relation har träffats sin partner via nätdejting vilket hade vart intressant att få vetat. Därefter följer frågor om nätdejting, respondentens erfarenhet, kunskap och uppfattning nu och i framtiden kring denna företeelse. I syfte att få fram attityden kring nätdejting finns det frågor i form av skalor av likerttyp där dessa fem värden anges:
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls Dessa attitydfrågor har utformats på så sätt att jag inte ska påverkar den tillfrågande i oberoende riktning med att inte ställa dem i frågeform utan i påståendeform i hopp om rättvisa svar. Enkäten har ett par öppna frågor där jag frågade efter specifika nätdejtingsidor, dessa frågor behandlar jag med försiktighet då de i få fall besvarats. För att ta del av den färdigställda enkäten i sin helhet hänvisar jag till Bilaga 1.
3.3 Validitet och Reliabilitet
Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet. Validitet mäter det relevanta i undersökningen, om jag fått reda på det jag var ute efter. Vid en kvantitativ ansats används validitet bland annat i formen ytvaliditet där forskaren redovisar om datainsamlingstekniken ger information om det fenomen som studeras. Oftast tycker forskaren att detta är självklart. Ytterligare en validitetsprövning är empirisk/extern validitet, här prövar man om resultat jag får fram med min metod skulle ge samma resultat vid användandet av annan metod.
Reliabilitet frågar om metoden jag använt är tillförlitlig, detta kan uppskattas och visas i
siffermått. Att helt reducera den slumpmässiga inverkan är mycket svår och därför siktar man ofta på att mäta graden av reliabiliteten. Detta med hjälp bland annat av ett så kallat test-retest där man efter sin mätning låter det gå lite tid och gör om samma mätning för att se om
reliabiliteten var så hög man hoppats på och om huruvida slumpmässiga faktorer hade
inverkan eller inte. Man får fram en korrelation som visar om variablerna har ett positivt eller negativt samband. Tillförlitligheten hos mätningen påverkas alltså av osystematiska mätfel som kan påverkas av mätinstrumentet, forskaren och omgivningen.13
Reliabiliteten i min uppsats blev inte så hög som jag hoppats. Detta kan bero på att enkäterna delades ut slumpmässigt/bekvämligt. För att ta reda på om resultat är mer slumpmässigt än fakta kan en liknande undersökning göras på samma sätt vid ett senare tillfälle, jag tror dock
inte jag kommer att göra detta. Validiteten anser jag vara desto högre. Jag har fått svar på mina frågeställningar och datainsamlingstekniken gav hög ytvaliditet.
Jag inte har någon tydlig representativitet mot t.ex. småstäder eller landsbygd i min
undersökning vilket medför en svårighet att generalisera svaren utifrån min insamlade data. Resultatet är därmed beroende av vilka som befann sig just där jag delade ut enkäterna. Ett övergripande antagande om nätdejting kan i min undersökning inte visas, utan resultat baseras på de respondenter som deltagit.
3.4 Bearbetning av data
Antal enkäter som trycktes upp i pappersform uppgick till 80 stycken. Så snart jag påbörjade min jakt på respondenter insåg jag att detta skulle ta tid. Och så blev fallet, jag höll mig inte inom min tidsram men lyckades tillslut få alla ifyllda. Enkäterna numrerades utan inbördes ordning och började matas in i datorn. Att få datorprogrammet att stämma överens med mina svarsalternativ gjordes med omkodning som jag tidigare nämnts och tack vare min väl bearbetade enkät gick denna process relativt enkelt.
4. Teori
När det gäller sociologiska teorier kopplade till kärlek, relationen och dess förändrande värld har jag funnit Anthony Giddens tankar många gånger stämmer väl överens med mina egna tankar och teorier. I detta avsnitt lämnar jag mina tankar och teorier utanför och tänker ägna mig helt åt Giddens tankar.
4.1 Intimitetens omvandling
Förr i tiden, fram till sent 1600-tal skedde äktenskapet främst av ekonomiska skäl som till följd organiserade arbetet inom jordbruket.14 Giddens förklarar den romantiska kärleken som en förening mellan man och kvinna där parterna såg de specifika karaktärsdragen hos den andre och dess sociala förhållande för ett självförverkligande och känsla av frihet i
äktenskapet. Valen av ”passande” partner var alltid rationella. Detta medförde risken att upplösandet av äktenskapet blev troligt då passionen som jag här nedan går in djupare på saknades. Under 1600-talet började kvinnorna ifrågasatta de intima relationerna och hur de på bästa sätt skulle uppnå lycka och tillfredställelse. Detta ifrågasättande menar Giddens ha bidragit till öppnare inställning till intima relationer till följd av ökad tillgång på
preventivmedel och liberal syn i samhället.
Denna utveckling betecknar Giddens som plastisk sexualitet som innebär en öppenhet för olika typer av sexuella relationer. Ur detta växte en lösgörelse av den romantiska kärlekens drag med traditionella könsroller och sexuella föreställningar och gav plats för passionen.15 Idag handlar relationerna främst om kärlek, passion och ett aktivt individuellt val. Redan på 1700-talet gjorde kärleken och passionen entré. Passionen är den första tiden när två individer träffas och går helt upp i varandra, tid och rum stannar. Attraktion och glöden till den andre är subjektiv och parterna känner sig älskade och bekräftade precis för dem de är som individer.16 Det är dessa relationer som Giddens menar är rena relationer, att de beror på egen vilja och varar så länge parterna vill.
14 Anthony Giddens, Intimitetens omvandling : sexualitet, kärlek och erotik i det moderna
samhället (Nora 2001) s.42
15 Per Månsson. Red. Moderna samhällsteorier (Finland 2007) s.443 16 Giddens 2001, s.45
Alla individer har ett behov av att bli sedda och bekräftade, genom rena relationer blir detta möjligt. Dagens förändring av familjestrukturen är enligt Giddens en process som separerar individerna från kollektiva band som resulterar i mer jämlika och tillfredställande relationer. 4.2 Modernitetens följder
Ytterligare tankar hos Giddens är följderna han beskriver av moderniseringen som skett och än idag sker. Den första moderna utvecklingen var att fastställa tid och rum. Detta gjordes med hjälp av klocka och kalendern som gjorde det möjligt att följa en global tid och datumordning.17 Denna utveckling visade sig ha större betydelse i framtiden än i den
förmoderna tid som den kom till. På den tiden levde människorna nära varandra, tid och rum befann sig ständigt ”på samma plats”. Med tiden blev en separation av tid och rum alltmer av betydelse. Idag skapas relationer med andra personer på avstånd, människor har möjlighet att röra sig fritt över jorden utan att kroppsligt förflytta sig och det genom bland annat
moderniteter som Internet och mobiltelefoner. Denna modernitet ledde i sig till att
relationerna urbäddades. Människorna har inte längre samma behov av varandra och deras vanor och traditioner försvagas, sociala verksamheter ”lyfts ur” de lokala sammanhangen och omorganiserar relationerna med nya avstånd i tidsrummet.18
Denna urbäddning skiljer Giddens åt i form av skapande av symboliska medel och upprättande av expertsystem. Jag ska här nedan nu gå in på närmare vart och ett av de
abstrakta systemen och vad de innebär för urbäddningen Giddens påstår sker.
Symboliska medel är sådana som kan ”cirkulera” utan att det kännetecknas av de individer
som handhar dem i det specifika ögonblicket. Giddens tydliggör detta med att exemplifiera pengarnas förmåga att bli till både det och det andra utan att tid och rum spelar någon roll. Med pengar kan man köpa varor, tjänster och tid och idag även utan konkreta pengar. Men även andra forskare som Parson och Luhmann säger (enligt Giddens 1996) att dessa
symboliska medel är oberoende av tid och rum, och kan användas som maktmedel. Giddens själv håller inte riktigt med då han menar att dessa företeelser rör sig på ett allmänt plan och inte är någon social form att tala om. Varför han menar att pengars hantering utgör symboliskt medel till urbäddning är att man idag handskas med pengar många gånger i sifferform snarare än i faktiska konkreta pengar. Pengabyten kan ske över internet och genom olika substitut för
17 Anthony Giddens, Modernitetens följder (1996) s.26 18 Giddens 1996 s.30
pengar. Dessa handlingar är oberoende av tid och rum och på sin resa kanske pengarna aldrig ens ”existerar” i form av kontanter.
Expertsystem handlar om löften om framtiden utan att hänsyn tas till de skapade avstånden
mellan tid och rum. Detta expertsystem bygger på de tekniska framsteg och de experter som organiserar stora delar av vår materiella och sociala miljö. Alla människor i det moderna samhället är beroende av expertsystem. Exempelvis är vi i det vardagliga livet beroende av trafik, skola, vatten etc.19 Gemensamt har dessa urbäddningsmekanismer att de förskjuter de sociala relationerna från dess omedelbara sammanhang. Tiden avskiljs från rummet och förutsätter ”garantier” av förväntningar som byggs av tillit.20
Tillit är en förutsättning för att expertsystemen i ett samhälle ska fungera. Denna tillit avser
inte i detta fall till enskilda individer utan till abstrakta expertsystemen. Vi litar på att
systemen fungerar och det krävs ingen personlig kontakt med de människor som är ansvariga för handlingarna. Den ontologiska tryggheten, dvs. grunden för handlanden som individen och dennes omgivning har, vilket medför en pålitlighet.21 Denna tillit präglar relationer som skapas inom tid och rum. Till systemen hyser man ett ansiktslöst förtroende där vi litar på experternas kunskap.22 Exempelvis då vi går till läkaren, så bygger vi upp en tillit till denne. Vi förutsätter att läkaren har kunskap om sitt yrke, vi litar på hans pålitlighet. Vi förutsätter också att de individer som ingår i de abstrakta systemen utför sin uppgift på förväntat sätt och därmed sätter vi vår tilltro till detta och har ingen anledning att betvivla dennes kunskap.23 Människans behov av att ompröva, tolka och förnya kopplar Giddens samman med reflexivt
handlande, skälen till att vi handlar som vi gör. Traditioner är ett medel vi använder oss av för
att sätta in våra handlingar i tid och rum, det förflutna, nutid och i framtiden. I traditionella kulturer så lägger man stor vikt i det förflutna, genom att exempelvis använda sig av symboler för att föreviga tidigare generationers erfarenheter. I förmoderna civilisationer är
reflexiviteten i hög grad begränsad till omtolkningar av traditionen, vilket leder till att det förflutna väger tyngre än framtiden. Moderniteten bidrar till att det mänskliga handlandet får en helt annan karaktär. Det förflutna påverkar inte längre de rutinmässiga handlingarna i vårt
19 Giddens 1996 s.34 20 Giddens 1996 s.35 21 Giddens 1996 s.91 22 Giddens 1996 s.87 23 Giddens 1996 s.36
vardagsliv, och traditionen har inte längre lika stor betydelse.24 Det sociala livet är med detta sagt under ständig förändring där vi utsätts för ny information och reflexiviteten spelar en viktig roll.
4.3 internet
Enligt Dahlgren är nätet en ny plats för nya former av gemenskap, tekniken bakom internet förmår inte bara koppla samman maskiner utan även människor. Här finns möjligheter till nya mötesplatser där relationer skapas. Platser som inte på samma sätt som tidigare bygger på ett gemensamt sammanhang i tid och rum skapas med ett mer övergripande tolkningsmönster som kan delas med andra, på ett mer komplext vis.25
Människans existens definieras och begränsas av den plats, den tid, de sociala relationer där vi befinner oss. En grundförutsättning för att en känsla av delad identitet ska uppkomma krävs det att människor integrerar och får en gemensam förståelse av verkligheten.
Datorutvecklingen bidrar till förändringar inte bara till vårt sätt att kommunicera utan också vårt sätt att föreställa och förhålla oss till verkligheten.26
Den nya tekniken antas öppna vägarna för utomkroppsliga subjektiviteter, där identiteter inte längre med nödvändighet behöver härledas ur autentiska, förkroppsligade erfarenheter. Den fysiska kroppen är helt bortkopplad från den virtuella verkligheten där den normalt framträder i och virtuella internet världen erbjuder frigörelse, åtminstone tillfälligt lämna valda delar bakom sig. Cybervärlden är som ett skyddat rum från kroppens begränsningar. Människor som vistas på internet kan komma i kontakt med främlingar utan att
kommunikationspositioner såsom socialt bagage och yttre attribut har någon betydelse. Människorna på internet kan inte se varandra och varandras kroppar upplevs cybervärlden som en fri rymd för möten mellan jämlika själar.27 Trots att den fysiska kroppen är helt bortkopplad från den virtuella verkligheten försiggår varje steg på nätet av mänskligt handlande, om inte i denna stund så i förberedelse och händelseförlopp.
De traditionella gemenskaperna människor emellan som sker i verkliga livet bygger oftast på moraliskt engagemang och en social kontroll på kontinuitet och stabilitet gällande individens identitet och dess delade verklighets materiella och sociala gränser. Att upprätthålla detta
24 Giddens 1996 s.42 25Dahlgren 2002 s.147 26 Dahlgren 2002 s.146 27 Dahlgren 2002 s.132
inom cybervärlden kan vara svårt då ambivalens och flexibilitet påverkar skapandet av identitet och sociala roller.28
Hur viktiga de traditionella gemenskaperna är för oss människor idag, vad de har för
avgörande betydelse är svårt att veta. Att det idag snarare är mer regel än undantag att ingå i flera olika gemenskaper är ett faktum. Dessa gemenskaper ger en känsla av tillhörighet och sammanhang vilket medför en snabb förändring gällande villkoren för sociala relationer vilket många gånger kräver andra former av relationer än dom vi tänkte på som traditionella
gemenskaper i syfte att hantera verkligheten.29
Frågan huruvida datorkommunikationen underlättar eller försvårar olika former av gemenskap kan ses ur olika perspektiv. På en begränsad plats, exempelvis ett mindre
samhälle/by skapas nya möjligheter för att upprätthålla relationer och gemenskap utanför dess ”egna” värld. Vilket i sig inte behöver betyda att relationer byggda på andra former av
kommunikation såsom brev etc. inte kan uppvisa liknande kvaliteter. Svårigheterna kommer ur dimensionen att skilja gemenskapen åt med begreppen ”virtuell” och ”verklig”. Genom denna skillnad skulle det kunna tolkas att integrationen som sker vi datorkommunikation inte är verklig eller äkta på samma sätt som interaktionen som sker i verkligheten, i tiden och rummet.30 Det är just detta som gör fenomenet intressant och tolkningar forsätter.
28 Dahlgren 2002 s.152 29 Dahlgren 2002 s.166 30 Dahlgren 2002 s.154
5. Resultat
Resultatet från mina enkäter tänkte jag här framställa både i text och i bilder i form av diagram, listor etc.
5.1 Bakgrund, livssituation och datoranvändande
Av mina 80 ifyllda enkäter är 38 stycken kvinnor och 42 stycken män. Dess ålder redogörs i figur 1.
Figur 1: Sammanställning av åldern i fem kategorier.
Av respondenterna var flest sambo och gifta och minst antal var särbo. Se civilstånden fördelat i procent i figur 2.
Figur 2.
Storleken på staden respondenterna bodde i var jämt fördelat över liten, medel stor och stor stad.
90 % sitter vid datorn flera gånger i veckan och lika många har tillgång till dator hemma. Av dessa har 70 % även tillgång till dator på jobbet, fördelningen mellan könen ser du i figur 3.
Figur 3. Tillgången till dator på jobbet.
5.2 Vetskapen om nätdejtingens existens, utbreddhet och kontakt
90 % hade hört talas om nätdejting. När det gällde om dem själva kommit i kontakt med en nätdejtingsida var det ungefär hälften som hade och hälften som inte hade det. Endast 20 % hade själva ett medlemskap. Av dem som hade ett medlemskap blev 4 sidor representerade, se tabell 1. Sida Antal Spraydate 7 E-‐kontakt 2 Match 2 Firstdate 1 Summa 12 Tabell 1.
På frågan om dem kände någon som hade medlemskap var det 55 % som gjorde detta. 35 stycken kände till att par de kände hade träffats på en nätdejtingsida och flest av dessa var män. Av dessa 35 var det 26 stycken som inte visste om vilken sida paren träffats på. Av dem som kände till vilken nätdejtingsida paren träffats representeras fyra olika sidor, se tabell 2
Sida Antal Spraydate 2 E-‐kontakt 2 Match 3 Mötesplatsen 2 Summa 9 Tabell 2.
5.3 Attityd och inställning kring nätdejting
Påståendet om att det bara är blyga människor som nätdejtar var det ingen som ”instämde helt” men däremot ett flertal som ”delvis instämde”. Hur svaren fördelades visas nedan i figur 4.
Figur 4. Resultat av påståendet att det människor som nätdejtar är blyga. Observera att svarsalternativet instämmer helt inte finns representerat.
Av dem som ”inte instämde” var ålderskategorin 25-34 störst och här var det främst män som representerades. På denna fråga var männen mest oense där svarsalternativ ”instämmer delvis”, ”vet ej/obestämd” och ”instämmer inte alls” hade samma antal svar och ”instämmer inte” hade det dubbla. För dem som ”inte instämde alls” var åldern jämt fördelade på de fem åldersspannen och representerade flest kvinnor.
De som bodde i en stor stad höll inte med om att de som nätdejtar är blyga. Däremot i en liten stad ansåg lika många att de som nätdejtar är blyga som var obestämda i frågan. Resultatet
hos de som bodde i en medelstor stad var jämt fördelade på alla svarsalternativ förutom ”instämmer helt”. Ingen i någon stad ”instämde helt”.
Att det bara är konstiga människor som nätdejtar var majoriteten överens om att så är det inte (se figur 5). Detta visade stor skillnad mellan män och kvinnor. Det var i hög grad fler män som ansåg att de som nätdejtade faktiskt var konstiga än vad kvinnorna ansåg (se figur 6).
Figur 6.
De som var gifta ansåg i högre utsträckning att de som nätdejtar är konstiga, ingen var ”obestämd” i frågan och få ”instämde inte”. Däremot bland sambos var de nästa lika många som höll med hos de gifta som här var ”obestämda”. Singlar och särbos utmärkte sig inte särskilt. Dem som bodde i en stor stad var överens om att de som nätdjetar inte är konstiga medan de i medelstor stad ”instämde helt” och i liten stad ”instämde delvis”.
Majoriteten höll inte med om att nätdejting bara handlar om sex. Utmärkande var att flest av de som bodde i en medelstor stad ”instämde helt” på detta. Bland könen ansåg männen detta i högre grad medan kvinnorna inte höll med i högre grad. Intressantast blev också fördelningen mellan civilstånden. Se figur 7.
Figur 7.
Svaren på om det är farligt att nätdejta visas i figur 8. Dessa skiljde sig åt mellan civilstånd där sambos och gifta hade mest spridning. Bland särbos var de lika många som ”instämde delvis” som de ”inte instämde”. Bland singlarna var de flesta ”obestämda”.
Figur 8.
På frågan om man kan lära känna någon på nätet svarade 70 % ja. Kvinnor i åldersgruppen 25-34 var mest övertygade om detta. Hälften av dem åldern mellan 15 – 44 höll hade gjort detta, från 45 år och uppåt sjunker antalet. Mest osäkra var de yngsta respektive äldsta och endast en man och kvinna från åldersgruppen 45-54 ”instämde inte” och ”inte alls” på att man kunde hitta kärleken på nätet.
Dem som ”instämmer helt” om att man kan lära känna någon på nätet ”instämmer också helt” om att man kan hitta kärleken på nätet. Sen finns det de som instämmer i att man kan hitta kärleken på nätet men är inte lika övertygade om att man kan lära känna någon på näte Frågorna om man bör tala om för omgivningen om man nätdejtar eller om par träffats genom nätdejting var ganska jämtfördelade över svarsalternativen. Det som skiljde sig mest var att det var fler som ansåg att det var mer okej att berätta att man nätdejtar som ensamstående än som par. Jag tänkte visa detta resultat med jämförelser mellan kön och ålder.
I figur 9 ser man att åsikten skiljer sig mellan könen, män anser det vara mer okej att prata om att man själv nätdejtar än vad kvinnor anser.
Som par anses det istället att man inte bör tala om det i samma utsträckning. Av figur 10 kan utläsas mer spridda svar och att männen trycker på ”instämmer inte alls” medan kvinnor väljer alternativet ”instämmer inte”.
Figur 10
Dessa frågor visar också att desto äldre respondenten är desto mindre anser de att man bör tala om för omgivningen att man nätdejtar. Ålderskategorin 25-34 anser i lika stor utsträckning som man som par bör tala om att man träffats genom nätdejting som att man inte bör göra det. Åldern från 24 och neråt anser i större utsträckning att par inte bör tala om att man träffats genom nätdejting medan åldern från 35 och uppåt istället anser att man bör tala om det. Att nätdejting fungerar för alla åldrar var majoriteten överens om, närmare bestämt 70 % ansåg detta, mest osäkra var kvinnorna. Övervägande negativa till detta var gifta och sambos. Många gifta ”instämde inte” och många sambos ”instämde inte alls”. De som var 25 – 34 år var mest negativa medan 45 – 54 åringarna var mest positiva.
Att nätdejting är här för att stanna eller höll de flesta med om. Mest osäkra i denna fråga var kvinnorna. I åldrarna från 45 och uppåt var flest ”obestämda” medan 15 – 24 åringarna ”inte
instämde”. Likaså här var gifta med stor marginal minst positiva medan singlarna var det. Även de som bodde i en medelstor stad trodde inte på att nätdejting är här för att stanna.
5.4 Bra dejtningalternativ nu och i framtiden
Att nätdejting är ett bra dejtingalternativ instämde de flesta i eller var obestämda i frågan. Av dem som hade medlemskap ansåg flest att nätdejting är ett bra dejtingalternativ. Av dem som inte hade ett medlemskap blev resultat som du kan se i figur 11.
Figur 12. Vetskapen om nätdejtingsidor som finns.
Figur 12 kan tyckas vara lite förvirrande men jag vill här visa hur många som faktiskt kände till de olika nätdejtingsidorna. Match, Mötesplatsen och Spraydate hade över hälften hört talas om och e-kontakt och Parship nästan lika många. Q500, GenerationV, Norrlandskontakten och Ljuvadagar var det ingen som hade hört talas om.
Sajter
Match Spray Date Meetic E-‐kontakt Parship Mötesplatsen Q500 7Ehimlen GenerationV LjuvaDagar Happy Pancake Passagen Dategate Firstdate Sylvester Sylvia Kärlekstorget Norrlandskontakten Etthundra Quiser ShakeMyWorld6. Analys
I min analys har jag vävt samman resultat med sociologiska teorier och egna tankar. Ha gärna hela tiden i beaktande att det är mina tolkningar och det behöver inte vara på de sätt som jag beskriver.
Upplägget är som så att jag utgår från de frågeställningar jag utgått ifrån i uppsatsen och analyserar huruvida jag har fått svar på min fråga och det kan relateras till de teorier jag valt. Skillnader tas upp vid de frågor där det är relevant.
6.1 Vetskapen om nätdejtingens existens och utbreddhet
Frågorna kring om respondenterna själva hade ett medlemskap på någon nätdejtingsida visade att endast 20 % hade detta. Av tidigare forskning framgår det att mer än 65-70 % av alla singlar i Sverige provat nätdejting.31 Att det inte var mer än 27 % som testat nätdejting i min undersökning förvånade mig då hela 90 % hade hört talas om nätdejting. Jag trodde att det skulle vara fler som testat på detta dejtingalternativ då det finns så många olika sidor och de har utbredd tillgänglighet. Detta kan sättas i relation till Giddens teorier om rena relationer. Han menar att passionen mellan parterna idag är starkare än romantiken. Inom nätdejting så sker sökning, matchning och urval utifrån personens interaktiva sida där denne helt på egen hand framställer sig själv på de sätt som denne önskar. Specifika egenskaper, intressen och karaktärsdrag framhålls och att komma åt passionen mellan parterna kan sessom en svårighet utifrån dessa ytliga drag.32 Huruvida relationerna som bildas genom nätdejting är rena eller inte måste ifrågasätts och likaså om de är hållbara i det långa loppet. Nätdejting gör det möjligt att separera tiden från rummet som Giddens beskriver genom att nätdejtaren väljer själv när denne ville träffa någon och kan göra det i valfri miljö. Att inte behöva söka sig till specifika platser vid specifika tidpunkter främjar nätdejtingen. Den utomkroppsliga
subjektiviteten där identiteter skapas oberoende av tidigare relationer tar form, frigörelse av kommunikationspositioner sker och den vad Dahlgren kallar ”fria rymden” intas.33
Alternativen där respondenterna fick ringa in de nätdejtingsidor de hört talas om fick tydligt resultat. Match, Mötesplatsen och Spraydate hade över hälften hört talas om. Det
anmärkningsvärda här var att inte fler kände till E-kontakt eftersom E-kontakt själva anser att
31 http://shakemyworld.com/dejting_natdejting 32 Giddens 1996 s.42
den tillhör de största, kanske bara utfallet i min undersökning visade på detta, eller så överskattar de sig själva.
6.2 Medlemskap bland oss själva och våra bekanta
55 % kände någon som hade ett medlemskap på en nätdejtingsida, vilket innebär att lite fler än hälften av respondenterna talar om detta med sina bekanta. Om detta är mycket eller lite har jag svårt att avgöra. Däremot tror jag att andelen bekanta som har medlemskap kommer att öka i framtiden. Då internetanvändandet bidrar till upplösning av sociala band bland människor och möten IRL påverkas kan kartläggning om eventuell ökning eller bli svår. Det blir allt lättare att på internet handla och agera i hemlighet.
Endast 35 respondenter visste om par som träffats genom nätdejting varav de flesta av dessa var män. Endast 9 visste specifikt vilken dejtingsida paren träffats på. Slutsatsen jag kan dra av detta är att man pratar i liten grad om detaljer och nöjer sig med att tala om att man nätdejtar. Bara fyra specifika nätdejtingsidor blev här nämnda och de tillhör alla de större sidorna i Sverige. Det kan hända att människans reflexiva handlande i framtiden kommer leda till att fler testar nya och fler olika nätdejtingsidor i jakten på förändring och ompröva som spelar en allt större roll, vilket är svårt att säga säkert.
En av grundförutsättningarna för att en känsla av delad identitet ska uppkomma är att
människor interagerar och på så sätt får en gemensam förståelse av verkligheten. Genom detta påverkas vårt sätt att föreställa och förhålla oss till verkligheten.34 Detta är precis vad som måste ske mellan parterna i deras kommunikation på internet och ett engagemang och kontinuitet måste upprätthållas vilket kan vara svårt då flexibiliteten påverkar skapandet identitet och sociala roller. Vad jag vill ha sagt med detta är att skapandet och
upprätthållandet av en relation som tagit form på internet kräver kanske mer av individen än om det sker IRL. Att inte få direkt respons på kommentarer kan göra dialogen utdragen och bristande engagemang och snabba förändringar gör kommunikation seg och utdragen. Detta går emot det argumentet för nätdejtingens existens där tiden skulle vara en bristvara och nätdejting på så sätt skulle underlätta. Att männen i större utsträckning hade vetskap om huruvida par de känner träffats på nätet är intressant, men svårt att förklara.
6.3 Attityd och inställning till nätdejting
Majoriteten ansåg inte att det bara är konstiga människor som nätdejtar. Naturligtvis är denna fråga beroende av definitionen av vad konstig är, jag överlät det till respondenterna själva.
Det visade sig dock vara stor skillnad bland mäns och kvinnors åsikter. Det var i hög grad fler män som ansåg att de som nätdejtade faktiskt var konstiga. Utifrån detta skulle man kunna tänka sig att män är mer negativ än kvinnor till nätdejting, trots att det inte visade sig så tydligt i min undersöknnig. Man kan tänka sig att nätdejting börjar betraktas som en normal väg till rena relationer där passionen och den fria viljan är avgörande och att man inte alls är konstig för att man testar på detta. Utifrån resultatet kan man tänka sig att kvinnor lockas mer av möjligheten till rena relationer, som nätdejting kan ge och ser det som mindre avvikande än vad män gör.
De som var gifta var övertygade om att de som nätdejtar är konstiga medan lika många
sambos var obestämda. Vad är skillnaden på att vara gift och sambo mer än juridiskt? Vad gör sambos så osäkra att de inte tar ställning i frågan? Frågan är egentligen omöjlig att besvara utifrån tillgängliga data. En möjlig förklaring kan vara Giddens syn på traditioner och
symboler. Traditioner är ett medel vi använder oss av för att sätta in våra handlingar i tid och rum, det förflutna, nutid och i framtiden. I traditionella kulturer lägger man stor vikt vid det förflutna, genom att exempelvis använda sig av symboler för att föreviga tidigare
generationers erfarenheter. En sådan symbol i vårt samhälle kan vara äktenskapet. Trots att det idag är mer accepterat att skilja sig väger kanske traditionen tyngre. Sambos har kanske ett större behov/utrymme för reflexivt handlande eftersom de är mindre begränsade av traditioner och upplevelser men har ett större handlingsutrymme än de gifta.35
De som bodde i en stor stad var överens om att de som nätdjetar inte är konstiga medan de i medelstor stad ansåg att det är de. Det är svårt att finns någon direkt förklaring till detta då Giddens menar att det sociala livet är under ständig förändring där vi utsätts för ny
information och reflexiviteten spelar en viktig roll. Det är då möjligt att detta skiljer sig mellan städers storlek för att informationen inte får samma spridning och utrymme. Den sociala kontrollen kan vara större i mindre städer med tätare sociala nätverk och svårigheter att skilja gemenskapen åt med begreppen ”virtuell” och ”verklig” kan bli svårare ju mindre staden är och upplevelsen av äkthet spelar större roll.
Om att de som nätdejtar är blyga höll majoriteten inte med. Urbäddningen av relationer kan innebära större vilja att testa nya former av relationer. Det kan också, som visas ovan, innebära att man inte betraktar relationer över nätet som mer annorlunda än andra relationer. Det verkar som om man inte tror folk använder nätet för att gömma sig. De som bodde i en
stor stad höll inte med om att de som nätdejtar är blyga medan i mindre städer ansåg lika många att de som nätdejtar är blyga som var obestämda i frågan. Detta kan troligen hänga samman med det som jag beskrev här ovan om påståendet att nätdejtare är konstiga.
Att nätdejting bara handlar om sex höll respondenterna i stort inte med om. Däremot var det förvånande många män som instämde helt. Att ett flertal både bland män och kvinnor instämde delvis kan förstås, då man kanske inte själv har erfarenhet av nätdejting och har svårt att uttala sig om den saken utan har bara en teoretisk uppfattning.
Synen på nätdejting som bara handlar om sex kan tolkas som de rena relationer som Giddens talar om men här möjligtvis i en annan form. Enligt Giddens är passionen till den andre subjektiv och parterna känns sig älskade och bekräftade precis för dem de är som individer och det sker av fri vilja.36 Det är precis vad som sker mellan två parter som har en sexuell relation trots att den ibland kan sakna kärlek, och egentligen inte är det Giddens avser. Ju stabilare kärleksrelation respondenterna har ju mer instämmer de i att nätdejting handlar om sex. Ingen av singlarna instämde helt. Här är också en tydligen skillnad mellan gifta och sambo. Gifta har en negativ syn medan sambos är lite mer positiva trots att det även här är en stor del som anser att nätdejting handlar om sex. Man kan tänka sig att det är en vanlig förekommande åsikt hos dem som inte själva testat på nätdejting. Man har kanske varit gifta en längre tid och hann inte innan detta bekanta sig med nätdejting och vet inte så mycket om hur det går till och i vilket syfte. Även människans behov av att ompröva, tolka och förnya som Giddens benämner som reflexivt handlande37 får mindre utrymme då traditionerna väger tungt och symbolen i form av äktenskap har tydliga riktlinjer.
Uppfattningen om det är farligt att nätdejta är svårt att säga något om. Sambos och gifta ansåg att det var mer farligt än särbos och singlar och det kan ha den naturliga förklaringen att de som inte har partner har haft möjligheten att testa på nätdejting och har därmed verkliga erfarenheter. Det kan ses som vad Giddens kallar tillit till abstrakta system.38 Nätdejtaren litar
på expertsystemet och förutsätter därmed att de personer som befinner sig på nätdejtingsidan är ute efter att träffa en partner.
På frågan om man kan lära känna någon på nätet höll 70 % med. Kvinnor i åldersgruppen 25-34 var mest övertygade om detta. Mest osäkra var de yngsta respektive äldsta. Man kan tänka
36 Giddens 2001 s.45 37 Giddens 1996 s.42 38 Giddens 1996 s. 91
sig att de har lägre tillit till systemen då de ännu inte hunnit bekanta sig med internet i lika stor utsträckning.
Det fanns dem som instämde i att man kan hitta kärleken på nätet men är inte lika övertygade om att man kan lära känna någon på nätet. Hur kan detta tolkas? Man kanske menar att internet är ett bra alternativ till att hitta kärleken men att det är svårt att lära känna någon där. Orsak till detta kan vara att cybervärlden är som ett skyddat rum från kroppens begränsningar där socialt bagage, yttre attribut osv. kan utelämnas.39 Man kan träffa en partner över internet med det går inte att fördjupa bekantskapen. Kanske tänker man att det får att träffa/hitta personer på nätdejtingsidor, men för att utveckla relationer förväntar man sig också relationer i verkligheten. Man litar inte fullt ut på det som visas på internet. För att känna någon krävs alla aspekter av relationen.
Som par anser många att man inte bör tala om att man träffats genom nätdejting i samma utsträckning som när man som singel letar efter sin partner på nätet. Männen poängterade detta tydligare än vad kvinnorna gjorde. Detta kan också relateras till Giddens begrepp urbäddning. Att tiden inte alltid befinner sig i nuet. Att man genom möjligheten till att skriva inlägg osv. till någon annan utan att denne är online, närvarande på riktigt separerar tiden ifrån rummet. Meddelanden på dejtingsidorna blir en form av symboliska medel. Detta anser inte Giddens då han ger uttryck för att symboliska medel inte är en social form. Detta kan emellertid ses som att nätdejting är en social form, en ny sådan som kan komma att betyda alltmer för människan då det kan bli en stor del av en persons sociala kontakt med omvärlden. Giddens kanske istället skulle mena att nätdejting, som nämnts tidigare handlar om
expertsystem. Förvisso litar personen som är aktiv på nätdejtingsidan att funktioner etc. fungerar som utlovat. Det ges inga garantier för att få respons och kontakt med de personer nätdejtaren kontaktar. Trots allt har dessa system gemensamt att de förskjuter de sociala relationerna från dess omedelbara sammanhang. Tiden avskiljs från rummet och förutsätter ”garantier” av förväntningar som byggs av tillit.40 Att känna tillit till de andra på
nätdejtingsidorna kan skapa en trygghet, där alla i samma situation och ute efter samma saker, i alla fall oftast. Det blir ett ömsesidigt beroende av varandra och av systemet eftersom alla samtidigt blir lika sårbara.
39 Dahlgren 2002 s. 132 40 Giddens 1996 s.35
Inom ålderskategorin 25-34 år tyckte lika många att man borde tala om att man nätdejtar som att man inte borde. Förmodligen har man i denna ålder accepterat att man får leta efter sin partner och att många forum är okej för detta. Att de yngre än 25 år inte höll med om detta kan bero på två saker, dels att deras självkänsla och identitet ännu inte vuxit sig stark nog för att tala om sådana angelägenheter men också att de kan ha uppfattningen att nätdejting är till för dem som inte hittar en partner på det ”vanliga” sättet, i det verkliga livet. De kan vara så att de anser nätdejting vara ett sista alternativ och främst för de lite äldre. Även de äldre var negativa till att man pratade öppet om att man nätdejtade. Möjligtvis kan det bero på att de fortfarande lever i den uppfattningen som Giddens teori att kärleken skulle vara romantisk eller att partner väljs utifrån ekonomiska skäl eller så har de mindre tillit till de rena relationerna som skapas på nätet.41 I motsats till detta anser de från 35 år att nätdejting är något man bör eller åtminstone kan/får prata om.
6.4 Bra dejtingalternativ nu och i framtiden
I avsnittet där jag redogör för fakta om nätdejting hävdade jag att tidigare forskning som beskrivs i kapitel 1 visat på att hela 84 % av de tillfrågade tror att man kan hitta kärleken på nätet, vilket jag tolkar som om att de har en positiv syn på det. Även i denna undersökning anser majoriteten att nätdejting är ett bra dejtingalternativ. 27% hade själva testat, och dessa var mest positiva.
Av dem som hade medlemskap ansåg flest att nätdejting är ett bra dejtingalternativ. Av dem som inte hade ett medlemskap var det fler negativa åsikter men ansåg ändå att nätdejting kunde vara ett bra dejtingalternativ.
Skillnaden mellan gifta och sambos på frågan om huruvida nätdejting fungerar för alla åldrar är liksom andra skillnader mellan gifta och sambos svåra att förklara. Att nätdejting är här för att stanna höll de flesta med om och likaså här var gifta med stor marginal minst positiva medan singlarna var de mest positiva. Detta kan handla om det jag nämnt tidigare med symboliska medel och tilliten till det förflutna. Gifta förlitar sig på traditionen som en trygghet.
De som var 25 - 34 år var mest negativa i frågan om nätdejting fungerar för alla åldrar medan 45 - 54 åringarna var mest positiva. De yngre som är mer negativa till nätdejting är oftare singlar, medan de äldre, mer positiva oftare har en relation. Få av dessa är dock gifta. Man
kan tänka sig att de som är yngre och singlar ännu inte träffat någon partner och kanske har mindre tillit till systemen.
7. Reflektioner
Jag känner mig nöjd med mitt uppsatsförfarande. Jag höll mig till min frågeställning och inom mina givna ramar. Frågeställningarna blev besvarade och syftet att få en större kunskap till attityderna inom nätdejting har jag fått, förhoppningsvis även du. Hade jag haft möjligheten önskade jag kompletterat med djupintervjuer alternativt fler ifyllda enkäter för tydligare resultat. Resultatet var i vissa frågor svårt att tyda då marginalerna var små.
Reliabiliteten i min uppsats blev inte var så hög som jag hoppats. Detta kan bero på att
enkäterna delades ut slumpmässigt/bekvämligt, jag hade istället kunnat koncentrera mig på ett och samma ställe för att undvika detta i så stor utsträckning. För att ta reda på om resultat är mer slumpmässigt än fakta kan en liknande undersökning göras på samma sätt vid ett senare tillfälle, jag tror dock inte jag kommer att göra detta. Validiteten anser jag vara desto högre. Jag har fått svar på mina frågeställningar och datainsamlingstekniken gav hög ytvaliditet. Svårigheten med att generalisera resultatet i min undersökning var inte tanken från början. Efterhand insåg jag givetvis att jag inte kan få ett resultat som representerar allmänheten. Resultatet i undersökningen är därmed beroende av vilka som befann sig just där jag delade ut enkäterna. Ett övergripande antagande om nätdejting kan i min undersökning inte visas, utan resultat baseras på de respondenter som deltagit och representativitet gentemot småstäder och landsbygd som var min tanke från början återfinns inte.
Responsen på enkäten var positiv hos respondenterna. Påståendena där jag använde mig av ”bör” tala om…… ifrågasattes och man föreslog istället ”kan”, jag övervägde detta redan då enkäten utformades och tog den risken. Jag tänkte i forskarbanor och utformade den på så sätt att jag bäst skulle få de svar jag var ute efter. Många saknade ett svarsalternativ där det framgick att de satt vi datorn varje dag.
Om jag hade formulerat frågan på respondenternas ålder annorlunda, hade kanske resultat blivit mer detaljerat. Antingen hade jag kunnat göra fler åldersspann eller låtit respondenterna svarat med sin exakta ålder.
I övrigt så tycker jag att jag lyckades med alla momenten i uppsatsen mycket väl och hade roligt under tiden. Jag hade gärna önskat att det fanns mer fakta om nätdejting i böcker och inte enbart på internet som de mesta fick hämtas ifrån. Böckerna som fanns var mer
innehållande guider, tips och råd för dem som vill testa på nätdejting och inte statistik och konkret fakta som jag här var ute efter. Jag tror och hoppas att bakgrunden jag fick till gav tillräckligt förförståelse för att förstå empirin och analysen här i min rapport.
Referenser
Litteratur
Dahlgren P. (2002) Internet, medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur Giddens A. (2001) Intimitetens omvandling: sexualitet, kärlek och erotik i det moderna
samhället. Nora: Nya Doxa
Giddens A. (1996) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur
Hagberg M. (2008). Nätdejting – Allt du behöver veta. Falun: Lind & Co
Malmström, Györki, Sjögren (2006) Bonniers svenska ordbok. Norge: Nordbook Månsson P. Red, (2007). Moderna samhällsteorier. Finland: WS Bookwell Ab Rosengren K-E, Arvidson P. (2002). Sociologisk Metodik. Malmö: Liber Ab Internet
Shake My World. Hämtad 2010-01-14: http://shakemyworld.com/dejting_natdejting
Språkrådet. Hämtad 2010-04-06: http://lexin.nada.kth.se/
Bilaga 1
Kärleken, vart träffar man den?! Idag är nätdejting en utbredd plats för att träffa just sin kärlek,
livspartner. De olika nätdejting sidorna poppar upp en efter en och får allt fler medlemmar. Är detta ett resultat av människors hunger efter sann kärlek och självförverkligande, då omvärlden är snabbt föränderlig och alltmer abstrakt? Hoppas man kanske genom detta att finna sig själv och samhörighet med andra människor som alltmer blir svår åtkomligt i denna ökade isolering och fragmentisering som internet och dess cybervärld bidrar till. Hur ser vi människor på detta relativt nya sätt att mötas på och hur är vår attityd kring det? Det är just detta jag ska försöka få en ökad bild av med min uppsats som med hjälp av enkäter ska få hårddata att ge ett rättvisande resultat.
Jag skulle uppskatta om du tog dig tid och svarade på dessa frågor. Jag räknar med att det tar omkring 10 minuter att fylla i den och du är givetvis anonym. Tack på förhand.
Här följer ett par inledande frågor om vem du är. 1. Är du Man
Kvinna
2. Hur gammal är du?
15-24 år 45- 54 år
25-34 år 55 år och äldre
35-44 år
3. Vad har du för civilstånd?
Singel Sambo
Särbo Gift
4. Vilken storlek har orten du bor på? Liten 0-90,000
Medelstor 90,000-200,000 Stor 200,000+
5. Har du hört talas om nätdejting? Ja
6. Har du någon gång kommit i kontakt med en nätdejting sida? Ja
Nej
7. Känner du någon som är aktiv inom nätdejting? Ja
Nej
8. Har du själv ett medlemskap på en nätdejting sida?
Ja Vart……..
Nej
9. Känner du till någon eller några av de följande nätdejting sidorna, ringa in dem du känner till.
Match 7Ehimlen Sylvester
Spray Date Generation V Sylvia Meetic Ljuva Dagar Kärlekstorget E-kontakt Happy Pancake Norrlandskontakten Parship Passagen Dejting Etthundra
Mötesplatsen Dategate Quiser
Q500 Firstdate Shakemyworld
10. Känner du till par som träffats på en nätdejting sida?
Ja Vilken sida……..
Nej
Här följer några påståenden om nätdejting. I vilken grad instämmer du i dem? Ringa in alternativet som bäst passar in på dig.
11. Det är bara konstiga människor som nätdejtar
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
12. Dem som nätdejtar är blyga
13. Nätdejting handlar bara om sex
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
14. Det är farligt att nätdejta
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
15. Man kan lära känna någon på nätet
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
16. Man kan hitta kärleken på nätet
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
17. Man bör tala om för omgivningen att man nätdejtar
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
18. Man bör som par tala om att man träffats på nätet
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
19. Nätdejting fungerar för alla åldrar
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
20. Nätdejting är här för att stanna
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
21. Nätdejting är ett bra dejtning alternativ
Instämmer helt Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls
Här följer ett par frågor om ditt internet användande. 22. Har du tillgång till dator
Hemma På jobbet
23. Hur ofta sitter du vid datorn En gång i veckan
Ett par gånger i veckan En gång i månaden Ett par gånger i månaden
Har du frågor eller synpunkter kontakta ansvarige Lina Andersson på telefonnummer 0704396873 eller mejladress liniz_100@hotmail.com
