hysterektomi -
En litteraturstudie
Martina Edberg
Lina Sandström
Sjuksköterska 2019Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi -
En litteraturstudie
Women's experience of having undergone a hysterectomy -
A literature review
Martina Edberg
Lina Sandström
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Carina Vikström
Kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi -
En litteraturstudie
Women's experience of having undergone a hysterectomy -
A literature review
Martina Edberg Lina Sandström Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.
Nyckelord: Hysterektomi, kvinnohälsa, litteraturstudie, upplevelser, kvalitativ
Att som kvinna genomgå en hysterektomi innebär att livmodern avlägsnas genom operation (Lethaby, Mukhopadhyay & Naik, 2012). Bakomliggande orsaker till att kvinnor undergår en hysterektomi kan vara på grund av tumörer, blödningsrubbningar, livmoderframfall,
endometrios, cancer (Kjerulff et al., 2000) och okontrollerade blödningar efter en förlossning (Rossi, Lee & Chmait, 2010). Dessa bakomliggande orsaker påverkar hur radikalt
operationen utförs, allt från att endast livmoderkroppen tas bort, till att både livmodern och livmoderhalsen opereras bort (Lethab et al., 2012). Vid genomförandet av hysterektomi kan även äggstockarna tas bort, eller sitta kvar (Shifren, 2002). En hysterektomi leder till en anatomisk påverkan men kan också orsaka hormonella förändringar som i sin tur kan leda till en rad olika efterföljande symtom som värmevallningar, infertilitet, upphörd menstruation, nedstämdhet, vaginal torrhet, nattliga svettningar och sömnstörningar (Farquhar, Harvey, Yu, Sadler & Stewart, 2006; McKinlay, 1996; Woods & Mitchel, 2005). Fysiologiska
komplikationer som kan uppstå är urininkontinens, sårruptur, nervskador, blödningar och skador på mag-tarmkanalen (Ramdhan, Loukas & Tubbs, 2017).
Vid avlägsnandet av en kroppsdel genom en operation, kan det ge personerna en sämre kroppsuppfattning än den de hade innan operationen (Holzer et al., 2014). En persons kroppsuppfattning handlar om mer än bara utseendet, det handlar om hur personen ser på sin kropp, hur personen mår och hur ens kropp- och självkänsla är (Bailey, Gammage & van Ingen, 2017). Vilken kroppsuppfattning personen har beror på tidigare erfarenheter, vilka copingstrategier personen besitter samt stöttande relationer (Hood, 2010). Ett ovillkorligt stöd från familjen, partnern och vänner är en central faktor för att uppnå en positiv kroppsbild (Wood-Barcalow, Tylka & Augustus-Horvath, 2010). Studien av Wood-Barcalow et al. beskrev även att personer ska omge sig av andra människor som har en positiv kroppsbild, eftersom det finns en risk att ta efter ett negativt beteende där en trycker ner sig själv. Studier påvisade att en positiv kroppsbild handlar om en hälsosam balans mellan att acceptera och uppskatta vissa saker av formen, substansen och funktionen i sin egen kropp (Bailey et al., 2017; Wood-Barcalow et al., 2010). En studie beskriver vidare att en yttre fysisk förändring kan ha en djup påverkan på en människas kroppsbild och det kan i sin tur hota personens självkänsla (Farooqi, 2005). När en person är med om en kronisk förändring kan det upplevas som att kroppsbilden blir oigenkännlig och det kan skapa en tvist gentemot vad som
vanligtvis är kroppsmässigt normalt för en själv (Morse, Bottorff & Hutchinson, 1994). Vid en kronisk nedsatt kroppsfunktion kan personen behöva acceptera förändringen för resten av sitt liv och lämna den tidigare bilden av sig själv bakom sig (ibid.). När en person mottar ett
sjukdomsbesked som hotar ens kropp, kan det leda till en depression (Farooqi, 2005). Vid avlägsnandet av hotet genom en operation kan depressionen minska, men med tiden som insikten av att en kroppsförändring har skett kan personerna inse vilka påverkningar det har och det kan leda till att personernas depression förvärras (ibid.). Att se sig som en överlevare är en viktig aspekt för att ändra synsättet på sig själv och bearbeta upplevelsen av att förlorat något (Danforth & Glass, 2001). Efter en obehaglig händelse kan personer uppleva en känsla av rädsla som gör att personen blir vaksam på det som händer runt en, en känsla som kan övergå till en livsstil (Morse et al., 1994).
Kravet enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30), 1–2§, är att hela befolkningen ska få en god vård på lika villkor samt att vården ska sträva efter att förebygga ohälsa. En del av sjuksköterskans arbete är att kunna ta alla aspekter i beaktning för att patienten ska kunna uppleva välbefinnande (Persson & Carlson, 2018). Det är viktigt att som hälso- och
sjukvårdpersonal integrera patientens psykosociala och psykiska behov i vårdarbetet för att ge patienten en chans till att uppnå fullständig hälsa (Persson & Carlson, 2018). En del av sjuksköterskans kompetens och ansvarsområde är att se både de omvårdnadsbehov patienten har men också att uppmärksamma de medicinska behoven (Persson & Carlson, 2018). Vidare kompetens som krävs av sjuksköterskan är att hen ska hjälpa patienter att hantera
hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning för att ge bästa tänkbara livskvalité samt välbefinnande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). Likaså ska sjuksköterskan samverka i team, ge en säker vård och därtill även ha ett pedagogiskt förhållningssätt både till patient och anhörig men även till övrig personal på arbetsplatsen (ibid.). Bra kommunikation är en
förutsättning för att kunna etablera en god och stöttande vård (Hood, 2010). Enligt Sherwood och Zomorodi (2014) ska sjuksköterskan arbeta patientcentrerat, där patienten och dennes familj involveras i vården, men även evidensbaserat, där den aktuella forskningen används tillsammans med erfarenheter och patientens preferenser. När sjuksköterskan grundar sitt arbete i ett patientcentrerat och evidensbaserat arbetssätt ökar både kvalitéten och
patientsäkerheten (Sherwood & Zomorodi, 2014).
Den här litteraturstudien kommer handla om kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi. I hälso- och sjukvårdspersonalens dagliga arbete kan de komma att möta kvinnor som genomgått en hysterektomi. Det finns därmed ett behov av betydelsefull
kunskap om vård av kvinnor, där en djupare förståelse för hur det kan påverka kvinnor på ett känslomässigt men också på ett kroppsligt plan av att genomgått en hysterektomi, för att
därigenom kunna bemöta dessa kvinnor på en förstående och individanpassad nivå. Med fördjupad kunskap kan sjuksköterskan skapa en trygg miljö i patientmötet, där tillit skapas för att kunna möta intima svårigheter som kan kännas svåra att lyfta, exempelvis personers sexualitet. Studien möjliggör att sjuksköterskor kan ge kvinnorna en evidensbaserad, personcentrerad och säker vård och ge en större förståelse för deras upplevelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi.
Metod
En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes då syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi. Manifest ansats innebär att analysen
analyseras av det synliga materialet utan att författarna tolkat data själva (Dahlborg-Lyckhage, 2017, s. 117). Enligt Segesten (2017, s. 108) innebär en innehållsanalys att författarna analyserar berättelser för att få en djupare förståelse av ett visst tillstånd. För att kunna identifiera fördjupad förståelse för andra människors livssituationer av hälsa och lidande valdes det att göra en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Inifrånperspektivet beskrivs av Holloway och Wheeler (2010, s. 6) som att personen själv får delge hur situationen och känslor upplevs.
Litteratursökning och kvalitetsgranskning
Polit och Beck (2016, s. 74–75) skriver att syftet i studien ska utgöra vad författarna vill undersöka. Med stöd av Östlundh (2017, s. 61) inleddes studien genom att göra en
pilotsökning i databaserna CINAHL och PubMed för att få en uppfattning över kunskapsläget inom området. En systematisk litteratursökning av artiklarna skedde i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. PubMed är den största medicinska referensdatabasen som finns, CINAHL har främst material inom hälso- och vårdvetenskap och PsycINFO är en
beteendevetenskaplig databas som också rör medicinområdet (Backman, 2008, s. 191–192). Ämnesord användes så långt det var möjligt då Polit och Beck (2016, s. 91) skriver att vanliga sökord och ämnesord inte ger identiska sökresultat. Ämnesord gör det möjligt att söka på ett ord som inkluderar flera andra närliggande ord, det är därmed möjligt att välja en term som breddar eller minskar sökresultatet (Östlundh, 2017, s. 70). SvenskMeSH användes som hjälp för att hitta sökord som svarade till syftet samt för att översätta sökorden till engelska. Beroende på vilken databas sökningen skedde i användes olika system för att söka på ämnesord. I PubMed användes MeSH termer, i CINAHL användes CINAHL Headings och i PsycINFO användes thesaurus. En fritextsökning gjordes även i alla databaser där ordet
experience trunkerades med hjälp av *, trunkera betyder att ordet kortas ner för att göra det möjligt att söka på flera olika ändelser och böjningar (Östlundh, 2017, s. 72). Polit och Beck (2016, s. 74–75) skriver att orden i syftet kan användas som sökord vid sökningen. Sökorden som användes från syftet var hysterectomy och experience. De andra sökorden som valdes var
emotions, attitude och qualitative studies. Den systematiska litteratursökningen börjades med
att söka på varje sökord individuellt för att sedan kombinera sökorden med booleska termer som OR och AND för att vidga eller begränsa sökresultatet (Backman, 2008, s. 173–174). Inklusionskriterier för artiklarna till studien var kvinnor som genomgått en hysterektomi, kvinnor över 18 år, publicerad de senaste tio åren och engelskt språk samt minst
kvalitetsnivån medel vid kvalitetsgranskningen. Sökningen begränsades med engelsk text och att artiklarna var publicerade de senaste tio åren för att få med den nyare forskningen i
litteraturöversikten. I databasen Chinal användes även begränsningen peer reviewed. Peer reviewed användes eftersom det betyder att artiklarna är granskade, vilket gör att de håller en högre grad än artiklar utan det (Polit & Beck, 2016, s. 101).
Vid den systematiska sökningen i de olika databaserna förekom vissa artiklar i flera databaser och därav exkluderades dessa artiklar från de övriga databaserna än den databasen artikeln först var med i vid sökningen. Titeln på alla artiklar i sökresultatet lästes för att upptäcka relevans till syftet, de artiklar som verkade vara av betydelse lästes abstraktet på för att säkerställa relevans till syftet. Sökresultatet granskades av båda författarna separat och jämfördes sedan för att säkerställa att ingen artikel missats. De systematiska
Tabell 1. Översikt av litteratursökning
Syftet med sökningen: Beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi
CINAHL 2019-02-04 Begränsningar: Engelska, peer reviewed, årtal 2009–2019
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 CH Hysterectomy 6035 2 CH Qualitative studies 123 940 3 FT Experience* 342 533 4 CH Emotions 107 878 5 CH Attitude 370 475 6 3 OR 4 OR 5 717 864 7 1 AND 2 AND 6 51 8 7 med begränsningar 24 8
PubMed 2019-02-04 Begräsningar: Engelska, årtal 2009–2019
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 MSH Hysterectomy 29 231 2 MSH Qualitative research 43 905 3 FT Expereience* 969 604 4 MSH Attitude 531 654 5 MSH Emotions 220 431 6 3 OR 4 OR 5 1 588 556 7 1 AND 2 AND 6 13 8 7 med begräsningar 12 2
PsycINFO 2019-02-04 Begränsningar: Kvalitativa studier, engelska, årtal 2009–2019
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 TH Hysterectomy 559 2 FT Experience* 626 368 3 TH Emotions 67 451 4 TH Attitudes 25 483 5 2 OR 3 OR 4 698 359 6 1 AND 5 130 7 6 med begränsningar 17 1
*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL Headings i databasen CINAHL, TH – Thesaurus i databasen PsycINFO, FT – fritextsökning
Artiklarna kvalitetsgranskades med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU, 2014) granskningsmall för kvalitativa studier där patienters upplevelser ska studeras. Enligt granskningsmallen ska studiernas syfte, urval, datainsamling, analys och resultat granskas. Mallen valdes utifrån vald metoddesign och studiens syfte (Mårtensson & Fridlund, 2017, s. 428). Kvalitetsgranskningen av artiklarna skedde separat för att sedan sammanställas genom jämförelse och diskussion mellan författarna. Friberg (2017, s. 135) anser att detta ökar arbetets trovärdighet mer samt att det ger författarna en totalbedömning över materialet de samlat in. För att sätta en kvalitetsnivå användes Willmans, Stoltz och Bahtsevani (2006, s. 96) kvalitetsgradering som stöd, graderna I, II och III från Willmans et al. beskrivning fick benämningen låg, medel och hög. Vid kvalitetsgranskningen exkluderades två artiklar på grund av låg kvalité.
Tabell 2. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=9)
Författare /År/Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Askew, 2009 USA Kvalita iv 10 hysterekto merade kvinnor/ 8 Myomekto merade kvinnor Semistrukturerad intervjuer/ Kvalitativ analys
Studiens resultat där jämförelsen mellan kvinnors upplevelser av hysterektomi och myomektomi påvisade att information, attityd mot kroppen och läkaren, inverkan av familj och vänner och att problemet skulle växa tillbaka hade stor betydelse vid en planerad hysterektomi. Medel Barbosa Merighi, de Oliveria, Pinto de Jesus, Komura Hoga & de Oliveira Pedroso, 2013 Brasilien Kvalita tiv 10 Individuella intervjuer/ Fenomenologisk analys.
Studiens resultat visar på att efter en planerad hysterektomi upplevde kvinnorna en positiv
förändringsprocess, förbättrade sociala relationer samt ett aktivt sexliv.
Tabell 2. Fort. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=9) Författare /År/Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet de la Cruz, Coulter, O´Rourke, Alio, Daley & Mahan, 2013 USA Kvalita tiv 15 Halvstrukturerade telefonintervjuer/ Grounded theory
Studiens resultat visar på efter en akut hysterektomi vid förlossning upplevde kvinnorna rädsla, smärta, en känsla av att vara döende eller hade en fördröjning i känslomässig interaktion med barnet. Kvinnorna var även i ett behov av en bra kommunikation och information.
Hög Desai, 2016 Indien Kvalita tiv 35 Intervjuer/ Induktiv analys
Studiens resultat visar på att låginkomsttagande kvinnor valde att göra en hysterektomi som rutinbehandling för gynekologiska sjukdomar då det var en norm efter barnafödandet, var till ekonomisk fördel i längden, samt att livmodern ansågs vara meningslös efter reproduktion. Medel Elmir, 2014 Australien Kvalita tiv 21 Individuella intervjuer/ Induktiv analys
Studiens resultat visar på att kvinnor fann mening och positivitet i sina liv efter en akut hysterektomi genom att gå vidare, uppskatta livet och vad du har, inse vad som verkligen räknades, acceptera och definiera erfarenheten samt se det positiva. Medel Elmir, Jackson, Schmied & Wilkes, 2012 Australien Kvalita tiv 21 Intervjuer/ Tematisk analys
Studiens resultat visar på att efter en akut hysterektomi vid
förlossning upplevde kvinnorna en förlust av normalitet, en känsla av att vara ofullständig, inte vara sig själv, ensam, en förändrad kropp och en rädsla för intimitet.
Hög Elmir, Schmied, Jackson & Wilkes, 2011 Australien Kvalita tiv 21 Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ analys med induktiv ansats.
Studiens resultat visar på att kvinnor hade en känsla av att vara mellan liv och död. Att de var rädda av att vara nära döden och hade blandade känslor av att ha genomgått en akut hysterektomi och att de återupplevde traumat genom minnen och flashbacks.
Tabell 2. Fort. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=9) Författare /År/Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Herling, Moeller, Palle & Thomsen, 2016 Danmark Kvalita tiv 12 Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys.
Studiens resultat visar hur kvinnor upplevde en robotstyrd
laparoskpisk hysterektomi, där kirurgitekniken var en del av helheten som gjorde att de hade förtroende för tekniken och de upplevde en snabb återhämtning efter den planerade hysterektomin.
Medel Pearce, Thøgersen-Ntoumani, Duda & McKenna, 2014 Storbritann ien Kvalita tiv 7 Semistrukturerade intervjuer/ Fenomenologisk analys
Studiens resultat visar på hur en kirurgisk menopaus vid en planerad hysterektomi med borttagande av äggstockarna påverkade kvinnornas erfarenheter av deras kroppsbild.
Medel
Analys
Analysen av litteraturen utgick från Graneheim och Lundman (2004) metodartikel som beskriver hur analysen utförs i en kvalitativ innehållsanalys för intervjutexter. Efter
kvalitetsgranskningen av valda artiklar lästes artiklarnas resultat upprepade gånger för att få en helhetsbild av materialet som ska analyseras. Därefter extraherade författarna individuellt meningsenheter från artiklarnas resultat som svarade på syftet och sammanställde sedan materialet tillsammans. Meningsenheterna översattes sedan till svenska för att i nästa steg kondenseras. Kondensera innebär att meningsenheten kortas ner och endast kärnan i texten behålls (Graneheim & Lundman, 2004). Vid kondenseringen är det av vikt att ta hänsyn till helheten och arbetes syfte för att inte förlora sammanhanget (ibid.). Meningsenheter som togs ut kodades genom att delge varje artikel en bokstav mellan A-I och sedan en siffra för varje meningsenhet, exempelvis A:1, A:2, A:3. Detta utfördes för att författarna ska kunna återgå till originaltexterna vid behov av kontroll. Efter detta jämfördes de olika meningsenheterna, både likheter, skillnader och mönster, för att sedan stegvis kategoriseras för att minska risken för att innehåll går förlorat. Det som utgör en kategori är att innehållet har ett gemensamt innehåll och anses vara kärnan i kvalitativ innehållsanalys (ibid.). Analysen utfördes i fem steg för att slutligen få fram sex kategorier, se tabell 3.
Resultat
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi. Studiens resultat bygger på nio artiklar där analysen resulterade i sex kategorier med presentation av brödtext som stärks med citat från studierna.
Tabell 3. Översikt av kategorierna (n=6) Kategorier
Att förlora sin fertilitet och kvinnlighet Att ha ett behov av information
Att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden Att ha smärtsamma påminnelser
Att vara i behov av stöd
Att ha olika känslor vid återhämtningen
Att förlora sin fertilitet och kvinnlighet
Studier beskrev att efter både en planerad och akut hysterektomi upplevde kvinnorna att de hade förlorat sin fertilitet och kvinnlighet samt kände sig nedstämda, överväldigade och hade en känsla av ofullständighet över att aldrig mer kunna få barn (Elmir, Jackson, Schmied & Wilkes, 2012; Elmir, Schmied, Jackson & Wilkes, 2011; Pearce, Thøgersen-Ntoumani, Duda & McKenna, 2014). Kvinnorna ansåg att de hade svikit sina partners och tagit bort deras gemensamma drömmar, då hon inte längre kunde ge sin partner fler barn (Elmir et al., 2012). I studier av Elmir (2014) och Elmir et al. (2011) lyfte de att kvinnor hade delade känslor över att inte kunna få fler barn, men att de var tacksamma över att ha överlevt en akut
hysterektomi och att de hade fått ett barn i stället för att vara barnlösa. I en studie beskrevs även upplevelsen av att en del kvinnor levde i förnekelse över att de inte längre kunde få barn efter en akut hysterektomi postpartum (Elmir et al., 2012).
“I guess I experienced mixed emotions, like you’re grateful you’re alive but deep down you really want more children”. (Elmir et al., 2011, s.231)
I studien av Elmir et al. (2012) lyfte de att en del kvinnor sörjde förlusten av livmodern, ett organ som i flera studier beskrevs stå för fertilitet och kvinnlighet (Barbosa Merighi, de Oliveria, Pinto de Jesus, Komura Hoga & de Oliveira Pedroso, 2013; de la Cruz, Coulter, O´Rourke, Alio, Daley & Mahan, 2013; Elmir et al., 2012). Några kvinnor ansåg att
livmodern endast krävdes för reproduktion (Askew, 2009) och en del kvinnor resonerade att de inte längre behövde sin livmoder efter att de fått barn eftersom den var meningslös (Desai,
2016). I några av studierna framkom det även att kvinnor uttryckte upplevelser av att känna sig själva som en halv kvinna och som en annan person som inte var en riktig kvinna efter en akut hysterektomi. Kvinnor kunde även uppleva att de inte längre var kvinnliga när de inte kunde få barn (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2012).
“For me the uterus symbolizes fertility! Femininity! New life! Being female! Hope! Possibility! Wholeness! Without it, I feel incomplete, less feminine, less a
female and hopelessly infertile”. (Elmir et al., 2012, s. 54)
Studier visade att när menstruationen upphörde upplevde kvinnorna att det var som att förlora en del av sig själv och kände en tomhet av att inte längre vara en fullbordad kvinna (Elmir et al., 2012; Pearce et al., 2014). Att vid en ung ålder genomgå en hysterektomi postpartum kunde ge en känsla av att känna sig konstig och obekant och det ledde i sin tur till att kvinnorna upplevde en avståndskänsla till sina kvinnliga vänner (Elmir et al., 2012). Barbosa Merighi et al. (2013) beskrev att efter hysterektomin upplevdes den sexuella relationen med makarna olika, några kvinnor upplevde en märkbar förbättring i sexlivet medan vissa inte upplevde någon förändring alls. I motsats till detta visade andra studier att en del kvinnor upplevde en förlust av den sexuella driften och intresset samt en låg libido (Desai, 2016; Elmir et al., 2012). Kvinnor kunde även känna att de var rädda och tveksamma till att vara intima med sin partners samt känna en rädsla och ångest inför samlag (Elmir et al., 2012).
Att ha ett behov av information
Studier visade att ett behov av information ansågs vara en viktig del, då kvinnorna önskade information både före och efter operationen för att förstå vad, varför och hur vissa åtgärder gjordes, en del kvinnor hade även ett behov av information efter förloppet för att fylla i minnesluckor (Askew, 2009; de la Cruz et al, 2013). När hysterektomin inte var akut hade kvinnorna en önskan om att få information om ingreppets både tekniska och medicinska delar (Herling, Palle, Moeller & Thomsen, 2016). I vissa situationer saknade kvinnorna
information om varför vissa anatomiska delar avlägsnats samt hur deras nya anatomi såg ut (Askew, 2009; Herling et al., 2016). Vid en del av de akuta situationerna förekom det även att ett antal av kvinnorna var omedvetna om allvaret (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011).
“Do you know I was just asking my husband that the other day, I said “Did he ever tell us why he took my cervix?” And he said, “No, I don´t think so.” And I said, “When I go at Christmas for my check-up, I am going to ask him, because I
don’t think I know. I don’t know the answer to that, and I would like to know.”” (Askew, 2009, s. 734)
Studier beskrev att när kvinnorna blev delgiven information under ett kritiskt läge resulterade det i att de endast förstod vissa delar av den givna informationen, ibland skrev de även under godkännandet av en hysterektomi postpartum utan att de hade full förståelse över vad det innebar (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011). Kvinnor upplevde en oro och osäkerhet kring tiden efter operationen eftersom de inte erhållit information om postoperativa följder såsom vaginala blödningar (Herling et al., 2016). Herling et al. (2016) beskriver dock i sin studie att några kvinnor ansåg att de hade fått relevant information av vårdpersonalen och därmed kände sig förberedda inför händelsen.
”Before I knew it, I had papers shoved in my face saying, “You do understand there’s a great possibility of you needing to have a hysterectomy, we need you to sign on the bottom line.” and I kept saying, “But you’ll try everything
you can to“ save my uterus, won’t you?” “Yeah, he’ll try, but it’s probably not likely that they’ll be able to save it, so you need to sign right here.” And I just remembered signing it thinking they’re not even going to try to save my uterus…”
(de la Cruz et al., 2013, s.260) Att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden
I några av studierna beskrevs det att förändringar i kroppen och kroppsbilden gjorde att en del kvinnor uppfattade sig själva på ett nytt sätt och att de behövde lära sig anpassa sig till ett nytt livsstadium (Barbosa Mergihi et al., 2013; Elmir et al., 2012; Pearce et al., 2014). Studier redogjorde för att en del kvinnor upplevde att det skedde olika förändringsprocesser i deras liv och en del var positiva till följd av avsaknad av de symtomen de haft innan operationen (Barbosa Mergihi et al., 2013; Pearce et al., 2014). Symtomen som uppstod efter
hysterektomin kunde ses som en prövning och det påverkade kvinnornas kroppsbild negativt (Pearce et al., 2014). Kvinnor som kom in i klimakteriet till följd av operationen upplevde att det var en komplex förändring då de inte hade kontroll eller förståelse över vad som hände i kroppen (ibid.).
“All of your other bodily changes signify expectancy (puberty, pregnancy), whereas menopause signals a closing down of purpose.” (Pearce et al., 2014, s.
742)
Studier påvisade att positiva förändringarna kunde upplevas som befriande för en del kvinnor då de upplevde att de återfått sina kroppar och inte längre behövde lida. (Desai, 2016; Pearce et al., 2014). Flera studier visade att några av de positiva aspekterna efter hysterektomi var att
kvinnorna inte längre hade menstruation, menstruationssmärtor eller symtom från
klimakteriet och gynekologiska sjukdomar (Desai, 2016; Elmir, 2014; Pearce et al., 2014). Kvinnorna ansåg även att det var positivt att inte längre behöva använda preventivmedel, oroa sig för myom samt gå på cellprovtagning (Askew, 2009; Elmir, 2014).
“After the operation, I knew I will have my body back. I knew that my health would not suffer anymore. I would have no more worries.” (Desai, 2016, s. 14)
Symtom från klimakteriet som kunde uppstå efter hysterektomi gjorde att kvinnorna kände sig äldre och de hade en känsla av att de hade gått miste om sin ungdom (Elmir et al., 2012; Pearce et al., 2014). Symtomen som påverkade en del kvinnor var viktuppgång,
värmevallningar men även en förändrad kroppsform (Pearce et al., 2014). Elmir et al. (2012) skriver i sin studie att kvinnor kämpade med att gå ner i vikt och acceptera sina kroppar då de inte tyckte om sin kroppsbild. Kroppsbilden upplevdes som komplex då den kunde variera dagligen från positiv till negativ och en del kvinnor kunde uppleva problem att hantera dessa svängningar (Pearce et al., 2014).
Studier visade att förändringen som hysterektomin ledde till gjorde att kvinnor kände sig maktlösa när det kommer till att inte få bestämma över sina egna kroppar (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2012). Oförmögenhet, ofullständighet, oro, ångest, rädsla och oförmåga var ytterligare känslor som de upplevde när de kände att de inte hade makten att bestämma över sin livmoder vid en postpartum hysterektomi (Elmir et al., 2012; Elmir et al., 2011). I en studie gjord av Askew (2009) lyfts det att även om kvinnorna inte vill ha barn så var inte beslutet att genomgå en hysterektomi ett självklart val.
Pearce et al. (2014) beskriver i sin studie att en kroppsförändring som också sker för en del kvinnor efter en hysterektomi är att de återfår fysisk ork i sin vardag där de kan utöva sina fritidsintressen igen. Däremot kunde en del dock uppleva att det var svårt att hitta en lagom nivå mellan aktivitet och vila efter operation (Herling et al., 2016). Emellertid upplevde kvinnorna sig lyckligare och motiverade att återuppta sina vardagssysslor efter hysterektomin (Barbosa Merighi et al., 2013).
“As soon as I had the operation I felt free and could get on with life—back to my sports, playing with the children, not worrying about what I was wearing. And for
quite a while I felt amazingly energetic.” (Pearce et al., 2014, s. 743–744) Att ha smärtsamma påminnelser
ha genomgått en akut hysterektomi och beskrev det som chockande, traumatiska och
skrämmande. Kvinnor upplevde flashbacks, minnen och mardrömmar som påminnelser från operationen (Elmir et al., 2011). Flashbacks uppstod både från vardagen men även av vistelse i sjukhusmiljö, mardrömmarna handlade om hur de bad om hjälp och hur de dör efter
förlossningen (ibid.). I en studie beskrevs det att påminnelser från den akuta hysterektomin kunde göra att kvinnor undvek hälso- och sjukvården samt behandlingar (de la Cruz et al., 2013), de kunde även uppleva kroppsliga påminnelser då de var sexuellt intima med sina partners eller såg ärren på sin kropp (Elmir et al., 2012). Studier visade även att några
kvinnor som genomgått en akut hysterektomi ville tidigt prata om chocken de hade varit med om medan andra inte var redo (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011). Kvinnorna trodde att de skulle läka med tiden men de hade ändå minnen från den akuta hysterektomin efter flera år som orsakade sömnsvårigheter som i sin tur påverkade deras dagliga aktiviteter (Elmir et al., 2011).
“The nightmares usually revolve around the part where I am begging for help, it’s really horrible.” (Elmir et al., 2011, s. 232)
Studier redogjorde för att smärta var en ständig påminnelse för kvinnorna innan den akuta operationen då både viljan att bli utslagen av narkosen fanns för att inte längre känna smärta, men även motviljan att inte opereras då de redan hade svår smärta (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011). Komplikationer av operationen i efterförloppet oroade de drabbade kvinnorna då de var bekymrade över de fysiska konsekvenserna såsom gaser, smärtsam tarmuttömning och blödningar som kunde uppstå efter operationen (de la Cruz et al., 2013; Herling et al., 2016).
Studier beskrev att efter en akut hysterektomi hade kvinnorna en känsla av att de inte längre skulle ta livet för givet då de hade fått en andra chans (Elmir, 2014; Elmir et al., 2011). Kvinnorna såg händelsen som en tankeställare där de inte skulle stressa över småsaker, de skulle förbättra sin hälsa samt anpassa sig till det nya livet som mamma (ibid.). Att överleva en livshotande situation gav kvinnorna en känsla av tacksamhet (ibid.). Kvinnorna kunde även få styrka från upplevelsen samt känna sig lycklig över att ha överlevt (ibid.).
“What doesn’t kill us makes us stronger.” (Elmir, 2014, s. 512)
Studier visade att en del kvinnor kände sig döende under händelsen som ledde till den akuta hysterektomin och de kunde känna hur de sakta tappade medvetandet, vissa beskrev det som att de upplevde en utomkroppslig upplevelse (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011). Vid
tillfällen där kvinnorna var i ett skede mellan liv och död började de frukta för sitt liv och sina anhörigas framtid (Elmir et al., 2011). I studien framkom det även att en del kvinnor
upplevde en känsla av att vilja avsluta sitt liv, då de tyckte det var för jobbigt att leva, att livet var oförutsägbart och hade behandlat dem orättvist (ibid.).
“I felt like killing myself! it hurt too much to live with what had happened.” (Elmir et al., 2011, s. 33)
Att vara i behov av stöd
Studier visade att det var bra med stöd från kvinnor med liknande erfarenheter, men även att relationen till familj och vänner var viktig för att få tröst i den sorg de kände över att ha opererat bort sin livmoder (Elmir et al., 2012; Pearce et al., 2014). Elmir et al. (2012) skriver vidare att partners till kvinnorna behövde vara förstående och ge dem tid för att förstå vad som har hänt. Barbosa Merighi et al. (2013) skriver att en del kvinnor upplevde att deras partners var mer kärleksfulla och stöttande efter operationen. Studier beskrev att kvinnor som föreställt sig det perfekta och idealistiska familjelivet sedan tidigare tog motgången av en postpartum hysterektomi väldigt hårt, men efter en tid kunde de börja överväga andra
alternativ som adoption för att fullborda sin önskan om familjelivet (Elmir, 2014; Elmir et al., 2012).
“...my husband is more affectionate, participates more, looks after me more, something he did not do…” (Barbosa Merighi et al., 2013, s. 612)
Studier beskrev att kvinnorna såg sin erfarenhet som ovanlig och visste att det var viktigt att veta att de inte var ensamma om att ha genomgått en hysterektomi (Elmir et al., 2012; Pearce et al., 2014). I Elmir et al. (2011) studie lyfts det att religionen var något några kvinnor vände sig till för att få tröst och hjälp med prövningen de upplevde. När kvinnorna inte hade en uppfattning om de skulle överleva eller inte, vände de sig till sin tro som en sista utväg och bad att Gud skulle hjälpa dem, eller i värsta fall ta hand om deras familj om de inte skulle överleva (Elmir et al., 2011).
“…I was praying, praying out aloud to get through… I had faith in God. So that helped me”. (Elmir et al., 2011, s. 231)
Vid händelsen som ledde till en akut postpartum hysterektomi så upplevdes det lugnande när vårdpersonalen var närvarande, lugna och sakliga (de la Cruz et al., 2013). Kvinnorna hade även en djup uppskattning till vårdpersonalen som visade känslighet, uppmärksamhet, var stödjande och visade medkänsla (ibid.). Kvinnor uttryckte även ett behov av att få hjälp med
den emotionella delen postoperativt men de ville inte själva be om den, utan de hade en önskan om att läkaren skulle kalla en på ytterligare ett återbesök eller att bli erbjuden möjligheten att prata med någon annan (de la Cruz et al., 2013).
“…the best thing she [obstetrician] did was when she first got there and she came over and looked at me and made me look at her and said repeatedly that I was going to be OK, and as soon as she said that, I was like, “ah, OK” and I just sort
of relaxed”. (de la Cruz et al., 2013, s. 258) Att ha olika känslor vid återhämtningen
I studier framgick det att efter en hysterektomin kände kvinnorna frihet att åter kunna utföra dagliga aktiviteter utan att känna sig hindrade (Barbosa Merighi et al., 2013; Desai, 2016). Studier beskrev att de upplevde att de blev friare då de blev av med många problem, hade mer energi och kunde åter vara sig själva (Barbosa Merighi et al., 2013; Pearce et al., 2014). Barbosa Merighi et al. (2013) lyfter i sin studie att i överlag sågs hysterektomin som något positivt. Däremot uppstod en rädsla när de återfick likande symtom som ledde till
hysterektomin, då de fruktade att sjukdomen var tillbaka (Herling et al., 2016).
“I can be myself again because I am freer, and that in turn is liberating. I do not feel the same as I did before: I feel better”. (Pearce et al., 2014, s. 742)
I studien av de la Cruz et al. (2013) framkom det att efter att kvinnorna genomgått
hysterektomin i samband med förlossning, kunde några kvinnor känna skuldkänslor över att de fokuserade på sin egen återhämtning och inte på att vara med barnet. Enligt de la Cruz et al. skriver vidare att några kvinnor kände en oro och fruktan över att de kanske inte skulle kunna knyta an till barnet, eftersom det hade hunnit gå en tid innan de kunde hålla barnet. Några studier visade att tiden efter den akuta hysterektomin inte speglade hur väl kvinnorna hade accepterat vad som hade hänt eller vad de hade gått igenom (Elmir et al., 2011: Elmir, 2014). Några kvinnor uttryckte att det var bättre att acceptera händelsen och inse att det var bortom ens kontroll, än att gråta och tycka synd om sig själv (Elmir, 2014; Pearce et al., 2014). Kvinnorna ansåg att det kunde vara svårt att prata om sin erfarenhet där de nästan dog, då det var den mest känslomässiga delen (de la Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011).
“...you eventually go, ‘It’s just the way it is, you have to accept it.’ I could cry a river, and it wouldn’t have changed the fact.” (Elmir, 2014, s. 513)
Studierna av de la Cruz et al. (2013) och Elmir et al. (2012) beskrev att de känslomässiga reaktionerna efter hysterektomin kunde tillkomma efter en tid då det runt omkring en hade
lugnat ner sig, men ett fåtal kvinnor kunde även välja att stöta bort dessa känslor helt. Inför hysterektomin fann dock Barbosa Merighi et al. (2013) och Elmir et al. (2011) att kvinnor kunde uppleva en stark oro och en känsla av att deras värld rasade. Elmir et al., 2011 skriver att efter hysterektomin försökte kvinnorna acceptera sina känslor och gå vidare men att det var en ständig kamp att hålla känslorna inne.
“I sort of pushed my feelings about the hysterectomy to the back of my mind for quite a while.” (de la Cruz et al., 2013, s. 259)
Diskussion
Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi. I resultatet framkom sex kategorier som svarade på studiens syfte: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Studiens resultat tyder på att hysterektomi påverkar kvinnorna både positivt och negativt i många aspekter.
Resultat i litteraturstudien visar att en del kvinnor upplevde förändringar i deras sexuella relation till följd av hysterektomin, där de upplevde förlust av det sexuella intresset, driften samt en låg libido. En studie av Barrett et al. (2000) visar att efter en förlossning upplevde en del kvinnor smärta och förlust av den sexuella lusten och det återställdes aldrig helt. I vår litteraturstudie framkom det att kvinnor bland annat kunde förlora den sexuella lusten och med stöd av Barrett et al. (2000) talar det för att det är inte endast efter en hysterektomi som den sexuella hälsan påverkas, utan det kan även ske efter förlossningar. Resultatet i vår litteraturstudie visar även på att kvinnor upplevde blandade känslor över att aldrig mer kunna få barn. Kvinnorna uppgav även att livmodern stod för kvinnlighet och fertilitet och när den opererades bort ledde det till att de inte länge kände sig som en hel kvinna. Katz (2003) anser att personers sexualitet är en stor faktor när det kommer till människors hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal väljer dock att inte prata om den sexuella hälsan, till exempel för att situationen känns obekväm (Katz, 2003; Stead, Brown, Fallowfield & Selby, 2003).
Personalen blir generad samt känner att de tränger sig på patientens integritet (Katz, 2003). I Stead et al. (2003) studie visade det sig även att hälso- och sjukvårdspersonal ansåg att det var lättare att prata om den sexuella hälsan med yngre patienter, men en del av personalen kunde även anse att det inte var deras ansvar och att det var opassande att ta upp
I de fall där hälso- och sjukvårdspersonalen drar sig från att prata om den sexuella hälsan kan vården påverkas negativt då inte alla aspekter tillgodoses för att ge patienten en fullgod vård. För att kunna hjälpa patienten med den sexuella hälsan bör sjuksköterskan uppdatera sin kunskap inom området för att kunna rådgöra och undervisa patienten (Katz, 2003), samt lyfta ämnet vid samtal med patienten då de föredrar att personalen gör det (Taylor & Davis, 2006; Stead et al., 2003). För att kunna kommunicera med patienterna om den sexuella hälsan kan PLISSIT-modellen användas som ett hjälpmedel, det är en modell för samtal inom den sexuella hälsan (Taylor & Davis, 2006). Som sjuksköterska är det viktigt att ta hjälp av olika hjälpmedel såsom PLISSIT-modellen (Taylor & Davis, 2006) och inte utesluta någon del då en själv som sjuksköterska kan känna sig obekväm i situationen (Katz, 2003).
Resultat i litteraturstudien visar att kvinnorna var i behov av information under hela vårdförloppet för att få en förståelse över hur allt hade gått till. I en del fall saknade
kvinnorna information om hur efterförloppet vid en hysterektomi kunde vara vilket gjorde att dem kände sig osäkra. En studie av Walker (2007) visar på att personer vill få information om deras behandling och hälsa men att de oftast ges otillräcklig information inom dessa områden. Resultatet i litteraturstudien visade att kvinnorna som genomgått en akut
hysterektomi kunde även uppleva att de inte förstod all information de blev tillgivna. Street, Makoul, Arora och Epstein (2009) resultat påvisar att patienter måste ha en förståelse över tillståndet, risker och nyttan av behandlingar för att kunna ta rätt beslut gällande deras vård. Walker (2007) skriver att en anledning till att en del patienter inte förstår informationen är för att det händer för mycket runt omkring dem, men det kan även bero på att informationen ibland är för komplicerad. För att hjälpa patienter att minnas den givna informationen kan informationen även ges skriftligt, detta möjliggör för patienterna att läsa den upprepade gånger och därmed minnas informationen (ibid).
Resultatet i vår litteraturstudie visar även att om kvinnor får relevant information, upplever de sig mer förberedda inför situationen. Street et al. (2009) lyfte i deras studie att
kommunikation kan leda till bättre eller sämre hälsa och det är därmed av vikt att personalen finner ett sätt att kommunicera som stärker välbefinnandet och hälsan hos patienten.
Patientens förmåga att förstå och bibehålla informationen som är given beror på vilken kommunikationskompetens och erfarenhet personalen har (Walker, 2007). I en studie av McCabe (2004) framkom det att en ärlig, öppen och lättförståelig kommunikation från sjuksköterskan var uppskattad. De ansåg även att sjuksköterskor ibland kunde vara för
fokuserade på att utföra deras arbete än att prata med patienterna. När patienterna blev delgiven information med ett genuint icke-verbalt bemötande gjorde det att patienterna upplevde ett bättre välmående (Street et al., 2009). McCabe (2004) lyfte även att patienterna upplevde känslomässigt stöd, respekt och förståelse på en individnivå när de fick ett bra icke-verbalt bemötande. Sjuksköterskan ska genom sitt omvårdnadsarbete säkerställa att
information som ges blir begripligt för patienten för att hen ska kunna fatta beslut om sin egen vård.
Resultatet i vår litteraturstudie visar att kvinnor som genomgått en hysterektomi upplever en förändring i deras kropp som de måste anpassa sig till. Förändringarna de beskrev kunde vara av både positiv eller negativ karaktär, ett exempel på en negativ upplevelse var klimakteriet. Resultatet i litteraturstudien kan jämföras med teorin om transition som innebär att en person går från ett livsstadium i sitt liv till ett annat och den psykologiska processen personen genomgår för att anpassa sig till den nya förändringen (Kralik, Visentin & von Loon, 2006). Transition innebär vanligen inte att endast en förändring sker, utan att flera förändringar sker samtidigt och det kan vara en situation fylld av komplexitet (Kralik et al., 2006; Meleis, Sawyer, Im, Messias & Schumacher, 2000). I vissa fall kan transition härledas till specifika händelser (Meleis et al., 2000).
I vår litteraturstudie handlade förändringen om att operera bort sin livmoder och eventuellt gå in i klimakteriet som följd. En transition sker när en persons nuvarande verklighet störs, vilket leder till en vald eller tvingad förändring för att bygga upp en ny verklighet (Kralik et al., 2006). Transitionen kan vara en kritisk vändpunkt som gör att personen som genomgår förändringen måste öka sin medvetenhet om vad som händer för att hantera att en förändring sker. När personer går igenom förändringar kan de uppleva en känsla av ovisshet och ångest (Meleis et al., 2000). Resultatet i vår studie kom fram till att kvinnorna upplevde att de inte hade förståelse eller kontroll över vad som hände när de gick in klimakteriet och att det var en komplex situation, men de kände även ångest, oro och rädsla över att inte ha makten att bestämma över sin egen kropp. Ett hälsosamt resultat av en transition innebär ofta en bemästring av nya färdigheter och beteenden för att hantera den nya situationen och därmed uppnå en ny balans i livet (Meleis et al., 2000). Sjuksköterskans kunskap om transition är värdefull för att kunna vägleda en patient genom en förändring, det kan göras genom att hjälpa patienten begripa det som har hänt.
I resultatet i vår litteraturstudie framkom det att kvinnorna kände tacksamhet att de överlevt samt fått en andra chans i livet efter en akut hysterektomi. Upplevelserna av den akuta operationen beskrevs som skrämmande, chockande och traumatiskt. Vidare i andra studier framkommer det att patienter vid inre organoperationer och vid borttagning av synliga kroppsdelar, kan uppleva depression, ångest, sorg samt stress i efterförloppet (Azevedo Batista et al., 2017; Karlsen et al., 2013). Stressiga livshändelser som en allvarlig sjukdom eller skada, personlig förlust av familj eller vän, en interpersonell konflikt, samt mobbning, våld och övergrepp har ett signifikant samband med självmordstankar (McFeeters, Boyda & O’Neil, 2015). Resultatet i vår litteraturstudie visar att en del kvinnor upplevde att de inte ville leva efter en akut hysterektomi relaterat till förlossning. En studie gjord av Olin et al. (2017) beskrev att efter en förlossning fanns det en allmän risk för att modern utvecklar en depression. Eftersom självskadebeteende kan vara en del av depression, är det av vikt att hälso- och sjukvårdpersonal samtalar om den punkten samt utför en riskbedömning för att kunna upptäcka depressionstendenser och därmed erbjuda hjälp i ett tidigt stadium (Olin et al., 2017). Därav anser Olin et al. att moderns välmående bör följas upp i samband med uppföljningsbesök för barnet. Att som sjuksköterska göra sig medveten om att stora livshändelser kan ge självmordstankar samt att lyfta samtalsämnet med patienterna.
Resultatet i den här litteraturstudien visade att kvinnorna ansåg att det var viktigt att få stöd både av vårdpersonalen men även deras familj. Tron till något större än en själv var av vikt för några kvinnor, för att få tröst och stöttning i prövningen de upplevde. Kvinnorna upplevde även att det var viktigt att veta att de inte var ensamma om sin situation. I en studie av Wade, Pletsch, Morgan och Menting (2000) beskrivs ett behov av ett känslomässigt och informativt samtal i samband med hysterektomi, där förslag om stödgrupper skulle kunna erbjudas för att minska psykiska följder och förbereda kvinnorna för framtiden. Fitch et al. (2001) lyfter i deras studie att en del sjuksköterskor aldrig pratade med deras patienter om stödgrupper, men att det samtidigt var vanligare för en del sjuksköterskor att prata om stödgrupper med
kvinnor. Sjuksköterskor är dock i behov av att ha kunskap om stödgrupper för att kunna ge informationen, brist av denna kunskap ledde till att sjuksköterskor inte använde stödgrupper som en strategi för stöd till patienten (Hildingh, Fridlund & Segersten, 1995). Deltagare i en stödgrupp såg den som hjälpsam, där de kunde dela med sig av liknande händelser och information, kände en sammanknytning med andra samt känna att de blev förstådda (Fitch et al., 2001). De som deltog i stödgrupper fick en insikt i att dem inte var ensamma, att det fanns fler som var i samma situation som en själv (Percy, Gibbs, Potter & Boardman, 2009).
Deltagarna uttryckte en känsla av att stödgruppen hade haft en stor påverkan på deras liv och att de kände empowerment (ibid.). Gibson (1991) beskriver att empowerment kan ses som en process eller ett resultat som i stora drag handlar om att återfå makten över sitt eget liv. Det fokuserar mer på att finna lösningar än problem, fokuset ligger på människor rättigheter, styrkor och möjligheter (Gibson, 1991). Personer ska kunna fatta beslut och agera för sig själva, men det ska finnas möjlighet att få hjälp för att göra detta (ibid.). Hälso- och sjukvårdspersonal kan inte ge personer empowerment, men de kan finnas till hands för att hjälpa personer att använda resurser och utvecklas för att uppnå empowerment (ibid.). Som sjuksköterska ska information om olika stödgrupper ges till patienterna för att de ska kunna möta personer med liknande erfarenheter (Fitch et al., 2001) samt därmed stärka deras empowerment (Gibson, 1991).
I litteraturstudiens resultat framkom det att kvinnor i samband med den psykiska
återhämtningen upplevde en rad olika känslor. För att kunna bemöta dessa känslor såsom frihet, acceptans samt insikt att den psykisk återhämtning tog lång tid, förväntas det att hälso- och sjukhuspersonalen försöker ha förståelse för deras situation. Detta kan behärskas genom att ge dessa kvinnor en personcentrerad vård. Ekman et al., (2011) lyfter fram i sin studie om vikten av personcentrerad vård, det handlar om att lära känna människan bakom patienten och se vad de är i behov av, både fysiskt och psykiskt. Vidare beskriver Ekman et al. (2011) att den personcentrerade vården behövs för att få patienten delaktig i sin egen vård och behandling. Hälso- och sjukvårdens utmaning är att lyssna in och identifiera vad patienten behöver för att både få förtroende och resurser att ge så bra omvårdnad som möjligt (Ekman et al., 2011). För att lyckas ge en personcentrerad vård gäller det även att ge patienten möjlighet att presentera sig själv genom sin sjukdomsberättelse, för att bygga upp ett samarbete och jämställdhet mellan patient och vårdpersonal (ibid.). I enlighet med den kompetensbeskrivning (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016) som finns för sjuksköterskan ska hen i sitt dagliga arbete med patienter arbeta personcentrerat för att uppnå en god omvårdnad.
Metoddiskussion
En kvalitativ metod utifrån manifest innehåll med induktiv ansats har använts. För tillämpning i omvårdnadsforskning anser Graneheim och Lundman (2004) att kvalitativ innehållsanalys redogör ett självständigt tillvägagångssätt och speglar ett centralt område. Metoden som valts är till för att analysera kvalitativa data för att beskriva materialets likheter
och skillnader så bra som möjligt. Val av metod gjorde att analysen kunde genomföras utifrån ett manifest innehåll med induktiv ansats och vi anser att det är en styrka som ökar
trovärdighet gentemot studiens syfte. Mårtensson och Fridlund (2017, s. 432–434) beskriver en modell av trovärdighet där delarna trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och
överförbarhet ingår, metoddiskussionen utgår från denna modell.
Enligt Mårtensson och Frilund (2017, s. 432–434) innebär trovärdighet inom vetenskaplig litteratur att författarna klargör för läsaren att studien är rimlig och att resultatet i studien är giltigt. Författarna till denna litteraturstudie anser att trovärdighet styrkts genom presentation av metod, analys samt tabeller som gör att det går att följa och även reproducera för att komma fram till samma resultat. Citat har använts för att återspegla materialet och stärka analysen. Till följd av samtal med handledare och andra studenter har arbetet diskuterats samt att handledaren kan styrka att analysen är grundad i data för att öka trovärdigheten. Utifrån den litteratursökning och kvalitetsgranskning som genomfördes resulterade det i att tre
artiklar där samma författare var involverad kom att ingå i analysen, vilket gör att det inte kan uteslutas att detta har en viss påverkan på resultatet.
Genom att påpeka författarnas förförståelse styrks studiens pålitlighet (Mårtensson & Frilund, 2017, s. 432–434). För att styrka pålitligheten i studien har författarna gjort
kvalitetsgranskningen av artiklarna separat för att sedan diskutera och sammanställa
granskningen. Vi har däremot tagit vår förförståelse i beaktning när vi kvalitetsgranskat då vi inte har så mycket erfarenhet av det sedan innan samt även utförandet av en litteraturstudie i sin helhet. Förförståelse har även tagits i beaktning för att minska risk för tolkning genom att författarna har arbetat sig igenom skrivandet genom reflektion och diskussion samt
systematiskt beskrivit hela arbetsprocessen. Pålitligheten styrks vidare genom att den systematiska litteratursökningen har gjorts i tre databaser för att få så stort material som möjligt som svarade på syftet.
Med stöd av Mårtensson och Frilund (2017, s. 432–434) styrks bekräftelsebarheten genom verifikation, med hjälp av en tydligt beskriven analysprocess samt kontinuerlig handledning. Det handlar även om att författarna ska vara objektiva vid analys då data som ingår i
resultatet inte ska återspeglas av egna tolkningar och fördomar. Vid osäkerhet av det textnära arbetet av datamaterialet har författarna gått tillbaka till originaltexten för att styrka
Överförbarhet bekräftas genom att författarna beskrivit ett tydligt resultat samt att trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet behöver vara “säkrade” (Mårtensson &
Frilund, 2017, s. 432–434). För att stärka överförbarhet har vi valt artiklar från olika delar av världen samt att resultatet ska vara tydligt beskrivet för att resultatet ska kunna överföras till andra grupper, kontexter och situationer.
Slutsats
I resultatet framkom det att kvinnornas kvinnlighet och fertilitet påverkades av
hysterektomin. Det finns därmed ett behov av att sjuksköterskor måste våga bemöta alla patienter och prata om den sexuella hälsan, för att kvinnorna ska uppnå en god hälsa. Resultatet i litteraturstudien visade att kvinnorna upplevde att de inte fick tillräckligt med information och sjuksköterskorna måste därmed besitta en god förmåga att kommunicera och delge patienter information. Kvinnorna som genomgår en hysterektomi och upplever att det sker olika förändringar i deras kroppar kan liknas med teorin om transition, där man kan behöva hjälp för att anpassa sig till förändringen. Litteraturstudien visade även att kvinnorna behöver stöd i olika former och det är därför viktigt att vara uppmärksam på vilka behov en patient har för att kunna finnas där som stöd samt erbjuda information om till exempel olika stödgrupper. Kvinnorna i litteraturstudien kunde uppleva olika känslor efter hysterektomin och därför är personcentrerad vård en grundläggande del för att stödja deras individuella behov. Sjuksköterskor kan genom den här litteraturstudien förstå hur kvinnor kan uppleva situationen och vilka delar som är viktiga under vårdförloppet. Vidare forskning behöver utföras om hur hälso- och sjukvårdspersonal lättare ska kunna bemöta och kommunicera om den sexuella aspekten av hälsa men även det psykiska välmåendet vid en hysterektomi. Vidare forskning behövs även inom området om hur information delges på ett förståeligt sätt vid hysterektomier.
Referenser
* Artiklar som ingår i resultatet
* Askew, J. (2009). A qualitative comparison of women’s attitudes toward hysterectomy and myomectomy. Health Care for Women International, 30(8), 728–742.
doi:10.1080/07399330903018427
Azevedo Batista, K., Conceição das Merces, M., Costa Santana, A. I., Pinheiro, S. L., Lua, I., & Sousa Oliveira, D. (2017). Feelings of Women with Breast Cancer After Mastectomy.
Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 11(7), 2788–2794.
doi:10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bailey, K. A., Gammage, K. L., & van Ingen, C. (2017). How do you define body image? Exploring conceptual gaps in understandings of body image at an exercise facility. Body
Image, 23, 69–79. doi:10.1016/j.bodyim.2017.08.003
* Barbosa Merighi, M. A., de Oliveira, D. M., Pinto de Jesus, M. C., Komura Hoga, L. A., & de Oliveira Pedroso, A. G. (2013). Experiences and Expectations of Women Submitted to Hysterectomy. TEXTO & CONTEXTO ENFERMAGEM, 21(3), 608–615. Från
http://www.scielo.br/pdf/tce/v21n3/en_v21n3a16.pdf
Barrett, G., Pendry, E., Peacock, J., Victor, C., Thakar, R., & Manyonda, I. (2000). Women’s sexual health after childbirth. BJOG: An International Journal Of Obstetrics And
Gynaecology, 107(2), 186–195. doi:10.1111/j.1471-0528.2000.tb11689.x
Dalhlborg-Lyckhage, E. (2017) Att analysera berättelser (narrativer) I F. Friberg (red.), Dags
för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 171-182). Lund:
Studentlitteratur.
Danforth, M. M., & Glass, J. C. Jr. (2001). Listen to my words, give meaning to my sorrow: A study in cognitive constructs in middle-age bereaved widows. Death Studies, 25, 513-529. Från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h &AN=106094677&lang=sv&site=eds-live&scope=site
* de la Cruz, C. Z., Coulter, M. L., Daley, E. M., Mahan, C. S., O’Rourke, K., & Amina Alio, P. (2013). Women’s experiences, emotional responses, and perceptions of care after
emergency peripartum hysterectomy: A qualitative survey of women from 6 months to 3 years postpartum. Birth, 40(4), 256–263. doi:10.1111/birt.12070
* Desai, S. (2016). Pragmatic prevention, permanent solution: Women’s experiences with hysterectomy in rural India. Social Science and Medicine, 151, 11–18.
doi:10.1016/j.socscimed.2015.12.046
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. European journal of cardiovascular
nursing, 10(4), 248–251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
*Elmir, R. (2014). Finding Meaning in Life Following Emergency Postpartum Hysterectomy: What Doesn’t Kill Us Makes Us Stronger. Journal of Midwifery and Women’s Health, 59(5), 510–515. doi:10.1111/jmwh.12169
* Elmir, R., Jackson, D., Schmied, V., & Wilkes, L. (2012). “Less feminine and less a woman”: the impact of unplanned postpartum hysterektomy on women. International
Journal of Childbirth, 2(1), 51–60. doi:10.1891/2156-5287.2.1.51
* Elmir, R., Schmied, V., Jackson, D., & Wilkes, L. (2011). Between life and death: women’s experiences of coming close to death, and surviving a severe postpartum haemorrhage and emergency hysterectomy. Midwifery, 28(2), 228–235. doi:10.1016/j.midw.2010.11.008
Farooqi, Y. N. (2005). Depression and Anxiety in Mastectomy Cases. Illness, Crisis, & Loss,
13(3), 267–276. Från https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/105413730501300306
Farquhar, C. M., Harvey, S. A., Yu, Y., Sadler, L., & Stewart, A. W. (2006). A prospective study of 3 years of outcomes after hysterectomy with and without oophorectomy. American
Fitch, M. I., Gray, R. E., Greenberg, M., Carroll, J., Chart, P., & Orr, V. (2001). Self-help groups: oncology nurses’ perspectives. Canadian Oncology Nursing Journal, 11(2), 76–81. Från http://www.canadianoncologynursingjournal.com/index.php/conj/article/view/430/431
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3 uppl., s. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
Gibson, C. H. (1991). A concept analysis of empowerment. Journal of Advanced Nursing,
16(3), 354–361. doi:10.1111/j.1365-2648.1991.tb01660.x
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
* Herling, S. F., Moeller, A. M., Palle, C., & Thomsen, T. (2016). The experience of robotic-assisted laparoscopic hysterectomy for women treated for early-stage endometrial cancer: A qualitative study. Cancer Nursing, 39(2), 125–133. doi:10.1097/NCC.0000000000000260
Hildingh, C., Fridlund, B., & Segesten, K. (1995). Cardiac nurses’ preparedness to use self-help groups as a support strategy. Journal of Advanced Nursing, 22(5), 921–928.
doi:10.1111/j.1365-2648.1995.tb02644.x
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. [Elektronisk resurs] (3rd., [updated] ed.). Hämtad från
https://libris-kb-se.proxy.lib.ltu.se/bib/14845655
Holzer, L. A., Sevelda, F., Fraberger, G., Bluder, O., Kickinger, W., & Holzer, G. (2014). Body Image and Self-Esteem in Lower-Limb Amputees. Plos one, 9(3), 1–8.
doi:10.1371/journal.pone.0092943
Hood, C. (2010). Project to improve care for people coping with changes in body image.
http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=6b945a16-af45-46b4-b468-31c18070b31e%40sdc-v-sessmgr01
Karlsen, T. I., Lund, R. S., Røislien, J., Tonstad, S., Natvig, G. K., Sandbu, R., &
Hjelmesæth, J. (2013). Health related quality of life after gastric bypass or intensive lifestyle intervention: a controlled clinical study. Health & Quality of Life Outcomes, 11(1), 1–10. doi:10.1186/1477-7525-11-17
Katz, A. (2003). Sexuality after hysterectomy: a review of the literature and discussion of nurses’ role. JOURNAL OF ADVANCED NURSING, 42(3), 297–303. Från
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1046/j.1365-2648.2003.02619.x
Kjerulff, K., Langenberg, P., Rhodes, J., Harvey, L., Guzinski, G., & Stolley, P. (2000). Effectiveness of hysterectomy. Obstetrics & Gynecology, 95(3), 319-326.
doi:10.1016/S0029-7844(99)00544-X
Kralik, D., Visentin, K., & van Loon, A. (2006). Transition: a literature review. Journal of
advanced nursing, 55(3), 320–329. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03899.x
Lethaby, A., Mukhopadhyay, A., & Naik, R. (2012). Total versus subtotal hysterectomy for benign gynaecological conditions. Cochrane database of systematic reviews, 2012(4). doi: 10.1002/14651858.CD004993.pub3
Meleis, A. I., Sawyer, L. M., Im, E., Messias, D. K. H., & Schumacher, K. (2000).
Experiencing transitions: an emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science,
23(1), 12–28. Från
http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=6f1c308a-61ea-416c-aeb0-744338035185%40sdc-v-sessmgr03
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’ experiences.
Journal of clinical nursing, 13(1), 41–49. Från
McFeeters, D., Boyda, D., & O’Neill, S. (2015). Patterns of Stressful Life Events: Distinguishing Suicide Ideators from Suicide Attempters. JOURNAL OF AFFECTIVE
DISORDERS, 175, 192–198. doi:10.1016/j.jad.2014.12.034
McKinlay, S. M. (1996). The normal menopause transition: an overview. Maturitas, 23(2), 137–145. doi:10.1016/0378-5122(95)00985-X
Morse, J. M., Bottorff, J. L., & Hutchinson, S. (1994). The phenomenology of comfort.
Journal of Advances Nursing, 20(1), 189-195. Från
https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.lib.ltu.se/doi/abs/10.1046/j.1365-2648.1994.20010189.x
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod, från ide till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
Olin, S. S., McCord, M., Stein, R. E. K., Kerker, B. D., Weiss, D., Hoagwood, K. E., & Horwitz, S. M. (2017). Beyond Screening: A Stepped Care Pathway for Managing
Postpartum Depression in Pediatric Settings. Journal of Women’s Health (15409996), 26(9), 966–975. doi:10.1089/jwh.2016.6089
* Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, J. L., & McKenna, J. (2014). Changing Bodies: Experiences of Women Who Have Undergone a Surgically Induced Menopause.
QUALITATIVE HEALTH RESEARCH, 24(6), 738–748. doi:10.1177/1049732314529664
Percy, C. A., Gibbs, T., Potter, L., & Boardman, S. (2009). Nurse-led peer support group: Experiences of women with polycystic ovary syndrome. Journal of Advanced Nursing,
65(10), 2046–2055. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05061.x
Persson, U., & Carlson, E. (2018). Conceptions of professional work in contemporary health care—Perspectives from registered nurses in somatic care: A phenomenographic study.
Journal of Clinical Nursing, 28(1–2), 201–208. doi:10.1111/jocn.14628
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
Ramdhan, R. C., Loukas, M., & Tubbs, R. S. (2017). Anatomical complications of hysterectomy: A review. Clinical Anatomy, 30(7), 946–952. doi:10.1002/ca.22962
Rossi, A. C., Lee, R. H., & Chmait, R. H. (2010). Emergency Postpartum Hysterectomy for Uncontrolled Postpartum Bleeding A Systematic Review. OBSTETRICS AND
GYNECOLOGY, 115(3), 637–644. doi:10.1097/AOG.0b013e3181cfc007
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (red.),
Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 105–108).
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sherwood, G., & Zomorodi, M. (2014). A New Mindset for Quality and Safety: The QSEN Competencies Redefine Nurses’ Roles in Practice. Nephrology Nursing Journal, 41(1), 15– 72. Från http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid=9b9818b1-973e-405f-9c2b-0beaa9575509%40sessionmgr4006
Shifren, J. L. (2002). Androgen deficiency in the oophorectomized woman. Fertility And
Sterility, 77(4), 60–62. Från
https://ac.els-cdn.com/S0015028202029709/1-s2.0-
S0015028202029709-main.pdf?_tid=ac6df127-ce64-4458-9462-8a5be2b706a2&acdnat=1548923691_c44a791fa5b4d1928757f04e3e9a4743
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik– patientupplevelser [Broschyr]. Stockholm. Från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Stead, M. L., Brown, J. M., Fallowfield, L., & Selby, P. (2003). Lack of communication between healthcare professionals and women with ovarian cancer about sexual issues. British
Journal of Cancer, 88(5), 666. doi:10.1038/sj.bjc.6600799
Street, R. L., Jr. Makoul, G., Arora, N. K., & Epstein, R. M. (2009). How does
communication heal? Pathways linking clinician-patient communication to health outcomes.
Svensk sjuksköterskeförening (2016) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [broschyr] Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Taylor, B., & Davis, S. (2006). Using the Extended PLISSIT model to address sexual healthcare needs. Nursing Standard, 21(11), 35–40. Från
https://coad7404.files.wordpress.com/2014/06/taylordavisexplissit.pdf
Wade, J., Pletsch, P. K., Morgan, S. W., & Menting, S. A. (2000) Hysterectomy: What Do Women Need and Want to Know? Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing,
29(1), 33-42. doi:10.1111/j.1552-6909.2000.tb02754.x
Walker, J. A. (2007). What is the effect of preoperative information on patient satisfaction?
British Journal of Nursing, 16(1), 27–32. Från
http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=22&sid=fc4ef73e-5b49-4332-8782-8f7431911d4e%40pdc-v-sessmgr02
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wood-Barcalow, N. L., Tylka, T. L., & Augustus-Horvath, C. L. (2010). “But I like my body”: Positive body image characteristics and a holistic model for young-adult women.
Body Image, 7(2), 106–116. doi:10.1016/j.bodyim.2010.01.001
Woods, N. F., & Mitchell, E. S. (2005). Symptoms during the perimenopause: prevalence, severity, trajectory, and significance in women’s lives. American Journal of Medicine,
118(12b), 14–24. doi:10.1016/j.amjmed.2005.09.031
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning
