Motivationsfaktorerer och utmaningar för en samordnad energiplanering

Linköpings Universitet Institutionen för Tema

Kandidatprogrammet för samhällsplanering Examensarbete

Motivationsfaktorer och utmaningar för en samordnad

energiplanering

Författare: Ludvig Karlsson & Tarik Ajanovic Handledare: Johan Niskanen

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping,

Förord

Detta arbete har genomförts vid Linköpings Universitet under vårterminen 2021. Ett tack går ut till alla som har medverkat i studien samtidigt som vi vill passa på att rikta ett särskilt tack till vår handledare Johan Niskanen för värdefulla kommentarer och konstruktiv handledning. Linköping 2021-05-03

______________________ ______________________ Ludvig Karlsson Tarik Ajanovic

Abstract

The work begins with a historical look at the origin of Swedish energy planning and

continues with the current situation regarding the laws under which it operates. Furthermore, the work describes how Sweden is facing an energy transition where society in general is moving towards a renewable energy system and electrification, with regard to EU and climate and energy policy goals. This adjustment places demands on coordination and the enabling of cross-sectoral work. By creating a clear framework and implementing energy planning in the early stages, it is possible to make forecasts for future needs. The empirical data in this study have been analyzed with the support of multilevel governance theory and this has created an understanding of how it is possible to organize several actors within different institutional levels.

Sammanfattning

Arbetet börjar med en historisk tillbakablick om Svensk energiplanerings uppkomst och fortsätter med dagens aktuella läge angående de lagar som planeringen verkar under. Vidare beskriver arbetet hur Sverige står inför en energiomställning där samhället i stort går mot ett förnyelsebart energisystem och elektrifiering med hänsyn till EU och klimat- och

energipolitiska mål. Denna omställning ställer krav på samordning och möjliggörandet av sektorsövergripande arbete. Genom att skapa ett tydligt ramverk och implementera

energiplanering i tidiga skeden går det att göra prognostiseringen för framtida behov. Empirin i denna studie har analyserats med stöd av teori för flernivåstyrning och detta har skapat förståelse för hur det går att organisera flera aktörer inom olika institutionella nivåer.

Innehållsförteckning

1.Inledning………6

2. Syfte & frågeställning………..9

2.1 Avgränsningar………...9

3. Bakgrund………....10

3.1 Det Svenska energisystemet………..10

3.2 Lagen om kommunal energiplanering………....11

3.3 Agenda 2030………..13

4. Metod ……….………14

4.1 Kvalitativ forskningsmetod………14

4.2 Intervju som metod för datainsamling………..……….14

4.2.1 Semistrukturerad intervju………15

4.3 Samband mellan teori och forskning……….15

4.4 Före empiriinsamling………...16

4.4.1 Litteraturgenomgång………..16

4.4.2 Intervjuguide………...17

4.4.3 Val av respondenter……….17

4.4.4 Kompletterande material……….18

4.5 Empiriinsamling & analys……..………18

4.5.1 Transkription och empiriinsamling……….18

4.5.2 analysmetod, tematisk analys……….19

4.6 Metoddisskussion ………20

5. Teroretiskt ramverk……….……….22

5.1 Multi-level governance (flernivåstyrning)………22

5.2 Omställning………....24

6. Resultat & Analys………..26

6.1 Prognoser & behovsbedömning……….…26

6.2.1 Infrastruktur……….30

6.2.2 Elektrifiering………31

6.2.3 Kapacitetsbrist………33

6.3 Samordning……….………..36

7. Diskussion……….………40

7.1 Slutsatser och vidare forskning………43

8..Källförteckning……….………45

9. Bilagor……….………47

1.

I

nledning

Fram till 1970-talet handlade energipolitiken i Sverige främst om att säkerställa en stabil tillförsel av energi baserat på efterfrågan och olika energiformer behandlades var för sig. Med anledning av oljekrisen på 1970-talet kom energipolitiken mer i centrum då krisen visade på hur pass beroende Sverige var av olja och att den stod för nästan 70% av den totala

energitillförseln i landet. Även debatten om kärnkraftens risker inleddes under samma period. Energipolitiken utvecklades under 1970-talet från att bara handla om tillförseln av energi till hur den användes och år 1975 fattade Sveriges riksdag ett beslut som fastslog att energi-produktion och distribution måste planeras (Kaijser, 1994). Med detta beslut följde fyra övergripande mål för planeringen. Det första målet syftar till en försörjningstrygghet, vilket vid denna tidpunkt handlade om att minimera beroendet av olja. Det andra var att begränsa energiomvandlingens miljöeffekter och stärka säkerheten, detta mål formulerades med anledning av föroreningar som förekommit av tidigare energiproducerande. Energipolitiken skulle också syfta till en handlingsfrihet då sektorn präglas av osäkerheter angående

prisutvecklingen på de olika energiråvarorna, miljöeffekterna, samt på möjligheterna att utveckla förnybara energikällor. Därför var det viktigt att skapa en flexibel energiförsörjning som kunde anpassas efter rådande förhållanden. Det fjärde och sista energipolitiska målet som formulerades var att med hänsyn till de tre föregående målen minimera de

samhällsekonomiska kostnaderna. År 1980 var nästa gång Riksdagen sammanträdde för att fatta ett större energipolitiskt beslut och det innefattade då att kärnkraften senast år 2010 ska vara avvecklad, oljeberoendet ska minska och att framtida energisystem ska i största

utsträckning vara grundad på varaktiga, helt förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan (Ibid). Kaijser (1994) framhäver vidare att det är viktigt att inte

energisystemet ses som ett rent tekniskt system utan att det ska ses som ett sociotekniskt system. Detta innefattar teknisk infrastruktur, men också institutionella faktorer som ägandeförhållanden, organisationsstrukturer och rättsliga ramar. Precis som att de tekniska komponenterna behöver vara anpassade till varandra i systemet så behöver också de institutionella delarna vara sammanlänkade.

I samband med dagens kraftiga urbaniseringen medföljer även utmaningar för hållbar

utveckling då urbanisering är ett stort bidrag till ökade klimatförändringar (Cajot m.fl 2015). Av denna anledning förväntas det att stadsplanering behöver genomgå anpassningar för att ta itu med de senaste utmaningarna med hållbarhet. Ett växande samförstånd indikerar att en av

dessa anpassningar är att stadsplanering ska integrera energiplanering i tidiga skeden. Nyligen utförda forskningsstudier indikerar att en genomtänkt planering kan ha positiva effekter för stadens energiefterfrågan- och produktion (Ibid). Energiplanering bör agera som en central aspekt inom stadsplaneringen men eftersom energiplanering är ett ganska nytt begrepp saknas det tydlighet och en ordentlig ram för vilka metoder som ska användas. Enligt Cajot et al., (2015) kan en bättre förståelse och interaktioner mellan planeringen och

energifrågor leda till utveckling av lämpliga beslutssystem samtidigt som privata aktörer kan ta del av sociala och ekonomiska värden (Cajot et al., 2015). Energisektorn samverkar med efterfrågan, utbudet, den tekniska utvecklingen, teknikens marknadspotential, miljön och samhället. En ändamålsenlig energiplanering bör ta hänsyn till samtliga dessa parametrar då energin nyttjas i alla sektorer av ekonomin: industriellt, kommersiellt, inom jordbruk, i bostadssektorn, och genom privatkonsumtion, etcetera. Energiproduktionens utformning spelar därför en viktig roll med sitt bidrag till samhällsviktiga funktioner som uppvärmning, transport och hushållsanvändning (Prasad et al., 2014).

Svenska kraftnät larmade år 2017 om att Sveriges större städer har ansökt om att få ett ökat effektuttag från stamnätet, trots att det i områden funnits begränsningar. Det har rapporterats om att storstadsregioner har fått ändra sina utvecklingsplaner och företagsetableringar med anledning av kapacitetsbrist i elnätet. I rapporten Elnätsutmaningen (2019) som Sweco Energy tagit fram så har de kommit fram till att en av anledningarna till att det finns en kapacitetsbrist i Sveriges städer är för att det saknas en samordning i planeringen mellan inblandade aktörer och bristande prognoser (Elnätsutmaningen, 2019). Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering ska varje kommun i Sverige ha en aktuell plan för hur

tillförsel, distribution och användning av energi ska gå till. Energiplanering enligt denna lag ska ta hänsyn till miljöeffekter ur ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Genom

miljöanalyser ska bedömningar om hur hushållning, miljö och hälsa kan komma att påverkas av olika åtgärder och energisystemets utformning. Vidare i lagen om kommunal

energiplanering (1997:439) 2§ går det att läsa: “...Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finnes förutsättning för sådan gemensam lösning föreligga, skall den tagas till vara i planeringen”.

effektivitet, decentralisering av produktion och att en sektorsövergripande samverkan är väsentlig vid implementeringen av nya metoder och policys för en hållbar energiplanering.

2. Syfte & frågeställning

Studien syftar till att undersöka hur samordningen mellan kommuner, regioner, myndigheter, industri och andra intressen formar Sveriges energiplanering. Studien ska därigenom skapa förståelse och underlag för hur energiplanering i Sverige kan utvecklas med hänsyn till klimat- och miljömål.

För att uppnå detta besvaras tre delfrågor i studien:

● Hur kan en samordnad och gemensam syn på energiplanering möjliggöra att befintliga miljömål uppfylls?

● Vilken roll har EU vid energiplanering på lokal nivå?

●

2.1 Avgränsning

Studien är avgränsad till svensk energiplanering med fokus på samordning, energipolitiska mål och energiinfrastruktur. Studien belyser också svensk energiplanering ur ett lokalt perspektiv.

3. Bakgrund

I detta avsnitt presenterar vi hur det svenska energisystemet är uppbyggt, den lag som kommuner behöver förhålla sig till vid energiplanering, samt de energi- och klimatpolitiska mål som är uppsatta i Agenda 2030.

3.1 Det svenska energisystemet

Kaijser (1994) beskriver att energisystemens ändamål är att tillhandahålla energi så billigt och säkert som möjligt för samhällets olika användningsområden. Därtill ställer olika användningsområden olika krav på energisystemets utformning. Energisystemet har som uppgift att distribuera energiråvaran dit behovet finns och det ledningsbundna energisystemet förutsätter att energiråvaran först omvandlas till en energiform som går att distribuera genom ledningar. Ett ledningsbundet system är mycket flexibelt och kan användas till många

användningsområden, men de är också dyra att bygga. I det ledningsbundna systemet så måste varje “beställare” av energi koppla upp sig till systemet med en separat ledning (Kaijser, 1994). En aspekt som är viktig för det ledningsbundna systemet är att energin ska finnas tillgänglig när den behövs. Eftersom lagringsförmågan vid slutdestinationen för energin är begränsad så ställer det krav på ledningssystemet att vid varje ögonblick kunna leverera önskvärd effekt till konsumenten. Därför måste ledningssystemet vara optimerat så att den klarar av en maximal belastning (Ibid).

Energitillförsel

Solen och vädrets krafter är de källor vi kallar för naturliga källor vid energitillförsel. Werner (2016) förklarar att detta sker genom att vi utnyttjar fenomenens naturliga lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi. Vattenkraftverk upprättas vid lämpliga vattendrag där

lägesenergin är hög och vindkraftverk där det finns gott om vindar som kan fångas upp av de stora rotorbladen på kraftverket och kan på så vis utnyttja vindens rörelseenergi (Ibid). El-och värmeenergi upptas direkt i solceller från solens strålningsenergi. Fossila bränslen är samlingsnamnet för de energikällor vi utvinner från kol, olja och gas, dessa energikällor är idag det som dominerar den primära energitillförseln. Dessa energikällor hämtas från marken och är ett resultat av ofullständig nedbrytning av gammalt biologiskt material. Avfall är också en energiresurs som är av stor vikt, denna kommer till ofta genom en kombination av fossilt och biologiskt material som förbränns och på så vis tillför energi. Den sista primära

energikällan idag är kärnenergi som likt fossila bränslen utvinns ur marken genom materialet uran. Detta material används sedan som bränsle i kärnreaktorer som i sin tur skapar energi (Werner, 2016).

Energiomvandling & distribution

Den energi som har skapats genom de primära energikällorna behöver vanligen omvandlas till en annan energibärare som är mer lätthanterlig i relation till att energin ska till sitt slutgiltiga användningsområde. Detta förverkligas genom olika tekniker baserat på vilken primärkällan av energi är, exempel på sätt att omvandla primärenergi är till exempel genom vatten- eller vindturbiner, och värmekraftverk. Hur energin sedan distribueras är nära anknutet till energiomvandlingen. Den omvandlade energin ska därefter distribueras från en central omvandling till kunder på en lokal nivå. Baserat på olika priser väljer slutkunderna hur mycket som de vill köpa samt av vilken kvalitet. El distribueras från kraftverk till ett stamnät, som myndigheten Svenska Kraftnät ansvarar för. Detta stamnät sträcker sig från norr till söder i Sverige, samt är sammankopplat med ett europeiskt nät med närliggande länder. Olika regionnät för sedan fram elen från stamnätet till sina distributionsområden och där tar ytterligare ett mindre lokalt nät vid, slutstationen är sedan kunden som ska använda el i uttagen (Werner, 2016).

3.2 Kommunal energiplanering

Kommunernas arbete kring energiplanering utgår från lagen om kommunal energiplanering (1977:439) och på så sätt reglerar denna lag kommunernas ansvar för energiplanering i dess geografiska område.

Hur lagen kom till och dess utveckling

År 1973 var året som oljekrisen rådde, detta resulterade i att oljepriserna steg och vilket i sin tur innebar att energifrågorna blev uppmärksammade av politiken vilket kan ses som en startpunkt för den samordnade energipolitik som bedrivs idag. Regering valde att reagera på detta genom att år 1975 tillsätta en utredning för att undersöka inriktningen, genomförandet och omfattningen av energiplaneringen. Regeringen lade samma år fram en allomfattande energiproposition som innehöll ett energibesparingsprogram (Vedung, 1988). Med hjälp av detta program skulle kommunerna få mer stöd och energirådgivning samt olika

medverka i energipolitiken och resultatet av detta blev att lagen om kommunal energiplanering infördes år 1977. Staten tydliggjorde syftet med lagen vilket var att tydliggöra kommunernas roll för att driva den nationella energipolitiken (Vedung, 1988). Under 1980-talet skulle det komma att ske lite ändringar i lagen genom att den tidigare oljeproduktionsplanen ersattes av en heltäckande energiplan. Med detta skulle hela

energisystem täckas av planerna, det vill säga att det skulle täcka distribution, tillförsel, och att planen skulle omfatta hela kommunen. I samband med detta lagförslag skulle även kärnkraftverken börja fasas ut eftersom målet var att ha en rationell användning av olika energikällor och med en ökad andel förnybara energikällor (Nilsson & Mårtensson, 2003). Målen med lagen var även att möjliggöra för kommuner att använda den som ett verktyg och hjälpmedel i planeringsprocessen samt till att uppmuntra kommuner att integrera energifrågor i övergripande planeringsprocesser (Nilsson & Mårtensson, 2003).

1999 Skulle det komma en ny lagändring vars nya mål var att “Det svenska energisystemet ska baseras på effektiv tillförsel och användning av energi med låg påverkan på hälsa, miljö och klimat.” (Nilsson & Mårtensson, 2003, s.181). Detta skulle innebära att kärnkraften skulle fasas ut. Tittar man på hur energiplaneringen har sett ut och använts så går det att se hur det speglats i utvecklingen av den kommunala energiplaneringen. Utvecklingen har lett fram till att energiplanerna har gått från att vara enbart planer till att vara mer långsiktiga strategier för kommunerna, denna utveckling har också inneburit en övergång från

oljereduktionsplan till energiplaner. Sedan menar Nilsson & Mårtensson (2003) att det skiljer sig från kommun till kommun hur arbetet med energiplanering ser ut och vad man väljer att lägga fokus på.

Vad säger lagen idag

Enligt lagen om kommunal energiplanering är det krav på kommunerna i Sverige att ha en aktuell energiplan som tydliggör kommunernas planer för hur distribution, tillförsel och användningen av energi ser ut i kommunen:

“I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser” (SFS 1997:439, 3§).

3.3

Agenda 2030

I mars 2020 annonserade den europeiska kommissionen ut Den europeiska gröna given (Europakommissionen, 2019) och programmet syftar till ett klimatneutralt Europa till år 2050. Programmet är vägvisande i hur arbetet behöver gå till för att säkerställa detta. En bit på vägen i detta är Agenda 2030-målen vilka är en förlängning på Agenda 21 (Siddi, 2020). Denna agenda avser hur klimat och energisektorn behöver arbeta under åren 2021 - 2030 för att den europeiska gröna given ska kunna bli verklighet. Mål nummer sju i handlingsplanen i agenda 2030 har tillkommit för att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern el till en överkomlig kostnad. De delmål som presenteras går att finna på

globalamålen.se och är enligt följande:

1. Säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster.

2. Öka andelen förnybar energi i den globala mixen och fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.

3. Stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.

4. Bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.

4. Metod

Detta avsnitt redogör för de metodologiska val som ligger till grund för studiens resultat.

4.1 Kvalitativ forskningsmetod

Den metod som använts för datainsamlingen är kvalitativ intervju. En kvalitativ

forskningsmetod innebär att ord och text behandlas och analyseras för att beskriva olika verklighetsbilder (Bryman & Bell, 2011). Den kvalitativa intervjun beskrivs av David & Sutton (2016) som att den kan ta sig i många uttryck. Oftast genomförs intervjuer av en intervjuare med en intervjuperson men det förekommer också kumulativa intervjuer och gruppbaserade intervjuer. I detta fall används semikonstruerade individuella intervjuer med förhoppningen att skapa en omfattande verklighetsbild av energiplaneringens förutsättningar i Sverige.

4.2 Intervju som metod för datainsamling

Användningen av en kvalitativ forskningsmetod innebär att finns det olika metoder för insamling av data. De vanligaste metoderna är enligt David & Sutton (2016) intervjuer, frågeformulär och deltagarobservationer och i detta fall har intervjuer legat till grund för datainsamlingen. Anledningarna till att kvalitativa intervjuer anses passande för denna studie är flera. Bland annat poängterar David & Sutton (2016) att det som är bra med kvalitativt intervjuande är att det finns svängrum för den som blir intervjuad att svara fritt på frågorna. En viktig aspekt som studien lagt mycket fokus på är att frågor ställts på ett tydligt sätt för att ge utrymme till intervjupersonen att reflektera fritt. David & Sutton (2016) menar också på att användningen av kvalitativa intervjuer resulterar i att de frågor som ska ställas till

intervjupersonerna ska vara tydliga och ska resultera i att det finns möjlighet att ge konkreta svar som går att analysera.

Den kvalitativa intervjun utgår inte vanligtvis från att pröva en förutbestämd hypotes, men det är nödvändigt för studiens författare att ha en ungefärlig bild om vad det är som ska undersökas. Detta är möjligt genom en litteraturgenomgång och forskaren då kan bygga sina frågor utifrån olika centrala teman (Ibid). I den här studien bygger intervjuguiden på litteratur om det svenska energisystemets utveckling, speciellt med avseende på samordningsfrågor.

4.2.1 Semistrukturerad intervju

Det finns olika sätt att utföra kvalitativa intervjuer på, exempelvis ostrukturerade och

strukturerade. Den strukturerade intervjumetodiken följer en förutbestämd ordning av frågor och gör det genomgående utan avvikelse under varje utförd intervju. Den ostrukturerade intervjun försöker istället framhäva varje enskild respondentens bild av ämnet, därav blir intervjun anpassad efter vem som är objekt för intervjun. Genom att ge möjlighet för öppna svar så är det möjligt att erhålla detaljerad och djup kunskap (David & Sutton, 2016). I denna studie har en semi-strukturerad intervjumetod använts (Bryman, 2018), med strukturerade frågor men som tillåter att intervjupersonen kan svara fritt och att följdfrågor kan ställas av intervjuaren. Intervjuerna har utförts av en intervjuare med anledning av att det är svårt att genom digitala verktyg skapa en naturlig ordningsföljd med flera intervjuare, däremot har båda rapportförfattare deltagit vid varje intervju och erhållit samma information.

Enligt Bryman (2018) förhåller sig en semistrukturerad intervju till specifika teman som ska beröras. Ofta gör man ett urval av teman som ska behandlas under intervjun genom en intervjuguide vilket har varit fallet för denna studie. Bryman (2018) menar också på att en semistrukturerad intervju leder till att intervjupersonen har möjlighet att ge öppna svar och utforma svaren på sitt eget sätt. För att uppfylla syftet med studien har det varit viktigt att fånga viss kunskap från intervjuerna samtidigt som det varit viktigt att främja ett öppet sinne där intervjupersonen kan tala fritt vilket leder till följdfrågor och tankar att ha med sig till andra intervjuer. Utifrån dessa aspekter ansågs det att en semistrukturerad intervjuform var mest lämplig för denna studie. Användningen av en semistrukturerad intervjumetod leder fram till att intervjuprocessen och flexibiliteten ökat för respondenten att fokusera på det som anses vara viktigt att ta upp (Bryman & Bell, 2013). Användningen av denna metod har gjort det smidigt att samla in, avgränsa och analysera det material som berör energiplanerings samordning.

4.3 Samband mellan forskning & teori

Denna studie har använt sig av akademiska litteratur och tidigare forskning om utvecklingen av det svenska energisystemet och svensk energipolitik som grund inför insamlandet av empiriskt material. Utifrån den vetenskapliga litteraturen möjliggjordes det att utforma en intervjuguide utifrån de teman som det empiriska materialet grundar sig på.

dagens energiplanering (Cajot et al 2015). Parsad et al. (2014) belyser att en hållbar

utveckling på flera nivåer och en bra energiplanering är baserad på forskning kring ett lands konsumtion, produktion, priser, utbud och -efterfrågan, befolkningsökning, samt miljövärden och sociala värden. Dobravec et al. (2021) framhåller att ett hållbart energisystem baserat på förnybara energikällor kräver samarbete mellan olika aktörer och att det finns metoder och politiska riktlinjer att följa. Men eftersom det är ett delvis outforskat forskningsområde så är det viktigt att lyssna till de som är berörda och verksamma inom området vi har därför försökt att komplettera litteraturen med intervjuer för att skapa en gemensam verklighetsbild av situationen. Därmed finns det en avsikt att applicera teorierna på insamlad data för att därigenom finna samband mellan teori och empiri.

4.4 Före empiriinsamling

Arbetet med rapporten initierades genom studier av ämnesområdet energiplanering, klimat-och miljömål. Genom en litteraturgenomgång väcktes det tankar om vad som skulle vara intressant att undersöka vidare inom ramen för energi- och samhällsplanering i Sverige. Vi fann samordningsfrågor intressant av anledningen att det är ett högaktuellt och omdebatterat ämne i Sverige, men med ändå relativt outforskad terräng (Cajot et al., 2015). Mycket av den information om och forskning som finns i ämnet handlar främst om att det sker en

omställning och att kapacitetsbrister är ett problem, men desto mindre om hur olika aktörer arbetar tillsammans för att underlätta omställningen och motverka kapacitetsbrist.

4.4.1 Litteraturgenomgång

Studien började med en litteratursökning för att identifiera empiriskt material av relevans för arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur samordning mellan

kommuner, regioner, myndigheter, industri och andra intressen formar Sveriges energiplanering. Därför blev det tidigt tydligt för oss att söka efter information som

behandlade ämnet energiplanering. Litteratursökningen har skett kontinuerligt under studiens gång. Den vetenskapliga litteraturen har inhämtats från två olika databaser, Unisearch som är Linköpings universitetsbibliotekets databas och Google Scholar som är Googles databas för sökande av akademisk litteratur. För att identifiera relevanta artiklar användes följande exempel på sökord i databaserna: “energiplanering”; “lagen om kommunal energiplanering”; “energiproduktion”; och “kapacitetsbrist”. I studien har även kurslitteratur och elektroniska källor använts utifrån deras relevans till studiens syfte.

4.4.2 Intervjuguide

I våra semistrukturerade intervjuer har vi utgått ifrån en intervjuguide som fastställdes innan empirinsamlingen. Intervjuguidens utformning bestod av inledande och lättare

bakgrundsfrågor eftersom det var viktigt för oss att respondenten kunde slappna av och känna sig bekväm i att prata om ett välbekant tema. Som bakgrund till intervjuerna handlade

frågorna främst om yrkesbefattning och tid inom yrket. Bryman (2018) menar på att då en intervjuguide utformas är det viktigt att det finns en viss ordning för hur frågorna ska ställas. Intervjuguiden som vi har använts oss av baseras utifrån de olika tema som vi har valt att undersöka och sedan utifrån dessa teman har frågor ställts (se kapitel 3.5.2 nedan). Bryman (2018) påpekar även att en intervjuguide ska bestå av öppna frågor som ska leda till lite mer omfattande svar. Även öppna frågor har varit en viktig i aspekt vid utformningen av

intervjuguiden då det har varit väsentligt att få svar på respondenternas upplevelser och synpunkter. Intervjuguiden har därför baserats utifrån tre huvudteman som handlar om “lagen om kommunal energiplanering”, “samordning” samt “miljö och klimat”. Respektive tema hade öppna frågor som ställdes vilket gav möjligheten för respondenterna att tala öppet om sina uppfattningar och upplevelser.

4.4.3 Val av respondenter

Inom kvalitativ forskningsmetod är val av respondenter en väsentlig faktor. Innan urvalet sker är det viktigt med en genomgång av vilka personer som ska intervjuas, antalet personer och vilka kriterier som ska finnas (Bryman, 2018). Tillvägagångssättet för vilka personer som valts ut till intervju baseras utifrån ett målinriktat urval i samband med en kombination av bekvämlighetsurval. Ett målinriktat urval handlar främst om att respondenter väljs utifrån att de är relevanta för studiens syfte och att det finns möjlighet att besvara studiens

forskningsfrågor (Ibid). När det kommer till bekvämlighetsurvalet menar Bryman att det är en metod som bygger på forskarens bekvämlighet. Inom bekvämlighetsurvalet sker urvalet av intervjupersonerna baserat på tillgänglighet. Bryman menar även på att organisationer som ska intervjuas kan kräva att själva välja ut respondenter vilket kan vara till fördel eftersom att det kanske finns vissa personer inom organisationen som anses vara lämpliga för intervjun. Främst tog vi kontakt med respondenter genom mailkontakt där vi kontaktade organisationer som ansågs vara lämpliga för studien. I brevet presenterade vi oss samt att vi formulerade studiens syfte och vad som förväntades av intervjun i form av exempelfrågor.

Inom denna studie förekom det att organisationer hänvisat vidare till personer som ansetts vara lämpliga för det ämne som intervjun skulle behandla. Respektive organisation hade främst en person som ställde upp på intervju förutom en organisation som hade två personer som närvarade för intervju. Det var även viktigt att personer besatt olika yrkesbefattningar inom olika organisationer för att få en bredare variationsvidd gällande studiens syfte. Respondenterna valdes ut av organisationer och de hade varierande yrkesbefattningar men inom ramen för ämnesområdet. Deltagande var två elnätsbolag på lokal nivå, två statliga myndigheter och en kommun. En vidare beskrivning av respondenterna är inte möjlig eftersom de har lovats anonymitet och på så sätt görs det inte en vidare beskrivning eftersom det är nödvändigt att den etiska aspekten tillgodoses och att vi förhåller oss till

samtyckesavtal. Som ett alternativ kommer respondenterna att benämnas med antingen yrkestitel, myndighet, kommun eller bolagsform. Det fanns även önskemål om variation bland könen men eftersom det var organisationen som hänvisade oss vidare till lämpliga personer blev det svårt att anpassa oss till det.

4.4.4 Kompletterande material

Utöver det empiriska datainsamlingen som har skett genom fem intervjuer så har vi

analyserat juridiska dokument somlagen om kommunal energiplanering (1997:439), Agenda 2030, de globala målen, Elektriferingsstrategin (Regeringskansliet, 2020), ochEuropeiska Kommissionens (2019) mål om en klimatneutralitet till år 2050,samt att vi har analyserat tidigare forskning. Detta för att kunna skapa en kontext till intervjuerna i studien. Sökord som har varit relevanta för att hitta tidigare forskning är: energiplanering, energy planning,

agenda 2030, multi-level governance, energisystem och hållbar utveckling

4.5 Empiriinsamling och analys

4.5.1 Transkription och empiri- insamling

Genom användningen av verktyget Microsoft Teams kunde intervjuerna genomföras digitalt. Eftersom det i dagsläget är nödvändigt att följa Folkhälsomyndighetens råd om social

distansering blev detta tillvägagångssätt det mest optimala. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas ordagrant. Sedan analyserades materialet med hjälp av tematisk analys. I samband med att intervjuerna har spelats in har regler om personuppgiftshantering följts.

Genom att ta del av samtyckesblankett kunde intervjupersonerna säkerställa sin anonymitet och känna sig bekväma med intervjun.

4.5.2 Analysmetod - tematisk analys

För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analysmetod använts. Tematisk analys kan ses som en väldigt förekommande analysmetod vid kvalitativa intervjuer. Enligt Bryman (2018) handlar tematisk analys om att skapa teman och underteman genom kodning av materialet. Bryman (2018:702) beskriver ett tema på följande sätt “Det bygger på koder som identifierats i utskrifter och/eller fältanteckningar”. Bryman menar på att i en tematisk analys är det viktigt att fokusera på vad intervjupersonerna säger och hur de uttrycker sig. Tematisk analys ansågs som mest lämplig eftersom vi ville fånga upp respondenternas uppfattningar och synpunkter gällande energiplanering. Genom att identifiera teman utifrån en matris och kodning blev det möjligt att skapa en tydlig struktur som därmed bidrog till att analysen av materialet underlättades och blev mer noggrann.

När det kommer till kodning och identifiering av olika teman skriver Bryman (2018) att det finns olika faktorer som spelar roll. Främst är det viktigt att tänka på hur respondenterna använder sig av repetition, övergångar, metaforer och analogier och språkliga kopplingar. När intervjuerna kodades blev detta viktigt att ha i åtanke då dessa faktorer bidrog till att det blev tydligare att identifiera teman. Däremot behöver inte alla repetitioner anses som tema, för att det ska kunna anses som tema är det nödvändigt att repetitioner är relevanta för studiens syfte och på så sätt beaktades inte alla repetitioner som tema under analysen av materialet utan enbart de som bidrog till att belysa energisystemets samordning.

Inom tematisk analys förekommer det sex viktiga principer som är viktiga för uppsättningen av tematisk analys. Det första steget enligt Bryman (2018) handlar om att lyssna igenom intervjuerna och sedan transkribera materialet. Det andra steget handlar om att göra sig bekant med materialet genom att läsa igenom materialet noga. Under steg tre och fyra ska materialet kodas och utvecklas till olika underteman och teman som ska baseras på studiens syfte och teoretiska aspekter (Bryman 2018). De teman som vi lyckades identifiera med hjälp av kodningen var ’prognoser & behovsbedömning’, ’omställning’, och ’samordning’. Stegen fem och sex handlar om att de aktuella teman ska vara intressanta och relevanta för studiens syfte samt att det förekommer en beskrivning på hur dessa teman identifierats (Bryman

2018). Tabell 1 visar exempel på koder, teman och underteman som identifierats i det empiriska materialet.

Tabell 1. Identifierade koder, teman och underteman som använts i analysen

Kod Undertema Tema

Det är väl många som har insett de senaste åren att energiomställningen kommer att kräva väldigt mycket el och det sätter helt nya krav på elproduktion, distribution och hela energisystemet. om man ska få bort alla fossila källor så räcker det inte med biobränsle som vi kan producera i Sverige för det uppnår bara till en bråkdel. det krävs väldigt mycket el. och de prognoser som man ser bara de senaste åren angående elanvändningen framöver är behovet betydligt mycket större än det var för några år sedan. och det är nog många som tycker att man borde ha förutsett den här

utvecklingen om man skulle nå sitt klimatmål. Men det är väldigt mycket regleringar och styrande dokument som påverkar den utvecklingen.

energiomställning, Behov som förändras, prognoser för hur det förändras, man borde förutsätt, regleringar

påverkar utvecklingen

Prognoser & behovsbedömning

4.6 Metoddiskussion

En studie behöver kunna uppfylla vissa kriterier för att kunna anses vara trovärdig och

tillförlitlig. Bryman (2018) beskriver att en studies reliabilitet kan stärkas av att studien utförs av flera personer. Detta med anledning av att de då kan gemensamt komma överens om en rimlig tolkning av ett empiriskt material (Bryman, 2018). I denna studie har bägge forskare nära samverkat med varandra och gemensamt utarbetat varje steg i studien. Detta för att kunna diskutera alla metodologiska val och stärka studiens trovärdighet. När det empiriska

materialet har analyserats har vi genom ett nära samarbete kunnat tillsammans hitta korrekta teman i materialet.

Vid användandet av kvalitativ forskningsmetod så finns det olika tillvägagångssätt att bedöma en studies validitet. De som främst används är intern validitet och extern validitet. Bryman menar att den interna validiteten innebär att det bör finnas koppling mellan de teoretiska idéerna som olika forskare utvecklat och forskarens observationer. De förklarar också att tillförlitlighet är ett sätt att tydliggöra den interna validiteten. Främst är det viktigt att säkerställa tillförlitligheten i studien genom att presentera det färdiga materialet till de som varit objekt för studien, detta för att ytterligare kunna säkerställa att forskaren har tolkat rätt (Bryman 2018). Vad vi i denna studie har gjort för att stärka validiteten är att vi bearbetat respondenternas svar noggrant och flera gånger. Den andra typen av validitet som

förekommer utöver intern validitet är extern validitet, vilket enligt Bryman (2018) innebär att resultatet som presenterats kan generaliseras till olika situationer och miljöer. Genom att kombinera intervjuer med dokumentanalys så har intervjurespondenternas svar kunnat sättas in i en kontext vilket ökar validiteten. De dokument som har använts har främst varit

vetenskapligt peer-reviewed och böckerna av Werner (2016) & Kaijser (1994) anses allmänt vedertagna inom ämnesområdet. För resultatets generaliserbarhet så kan det för läsaren vara intressant att veta att intervjuns kommunala representant och elnätsbolagen är verksamma i mellersta Sverige.

5. Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt så presenteras en genomgång av det teoretiska ramverk vi använt oss av för att skapa vår intervjuguide och för att analysera det insamlade empiriska materialet.

5.1 Multi-level Governance (Flernivåstyrning)

Kortfattat beskriver Daniell och Kay (2017) ’multi-level governance’ som ett system för kontinuerlig förhandling mellan regeringar på flera territoriella nivåer. Denna definition grundar sig i analys av inhemsk politik och den beskriver hur politiska beslut involverar överstatliga, nationella, regionala och lokala regeringar i ett övergripande politiskt nätverk. Nationella förändringar med flernivåstyrning sker ofta som resultat av den globala ekonomin påverkar olika nivåer på ett liknande sätt, dels som följd av den ekonomiska utvecklingen föranledd av modernisering och som ett starkare samarbete mellan nation- och regiongränser. Med detta tillkommer även ett ökat samarbete mellan samhällsekonomin och näringslivet, vilket ställer krav på en effektivitet då det är viktigt att samhällsfunktioner fungerar (Daniell & Kay, 2017). Parsad et al (2014) definierar energiplanering som kombinationen av den efterfrågan som finns med de energikällor som producerar energi. Detta uppfylls genom att ta hänsyn till ekonomi, teknik, miljö och sociala värden. En annan definition av energiplanering är processen att kunna tillfredsställa ett prognostiserat behov genom att ta hänsyn till politik, sociala och miljöaspekter, samt att arbeta med tidigare historiska planer. Konsensus är att energiplanering behöver uppmuntra en hållbar utveckling på flera nivåer och en bra

energiplanering är baserad på forskning kring ett lands konsumtion, produktion, priser, utbud och -efterfrågan, befolkningsökning, samt miljövärden och sociala värden (Parsad et al., 2014).

Dobravec et al., (2021) förklarar att ett hållbart energisystem är baserat på förnybara energikällor, effektivitet och produktion av el, men också kräver ett samarbete mellan olika sektorer och att det finns metoder och politiska riktlinjer att följa. Producerande och tillförsel av energi samt uppfyllandet av miljömål kan inte enbart ske genom en nationell regering, utan riktlinjer måste också implementeras och säkerställas genom regionalt och lokalt arbete. Multi-level governance ska ses som en inkluderande process där arbete sker mot ett

sker både i energisektorn och i övriga samhället. Detta kräver att åtgärder överförs från energi- och klimatpolitiken till samordningen av flera kommunikativa nivåer (Ibid). Flernivåstyrning är ett effektivt verktyg i omvandlingen av det befintliga styrningen inom energisektorn för att kunna nå nationella miljömål genom lokal implementering.

Flernivåstyrning fick ett uppsving under 90-talet genom implementeringen av den Europeiska unionen (Dobravec, 2021). Hickmann (2020) förklarar att termen främst uppstod för att konceptualisera länken mellan olika aktörer och institutioner. Genom detta blev det ett sätt för forskare att förklara de komplexa beslutsnivåerna mellan EU, nationell, och lokal nivå

(Hickmann, 2020). Teorin för flernivåstyrning i EU demonstreras genom olika sätt att kommunicera och koordinera beslutsprocesser och implementeringen av politiska riktlinjer i alla nivåer. Denna styrning sker genom två dimensioner: Vertikal – vilket är interaktionen mellan olika instansnivåer; och horisontellt – som berör interaktionen mellan aktörer inom samma instansnivå (Dobravec, 2021). Flernivåstyrning används som politisk styrmetod i väldigt många länder. Positiva egenskaper i arbetssättet är att det skapar en effektiv och trygg beslutsgång, där lokalkännedom i lägre instanser inkluderas i hög utsträckning och genom att synliggöra olika aktörers olika funktioner i de olika nivåerna. Genom applicering av

flernivåstyrning som strategi för samordning i energi och klimatfrågor så finns det indikationer som visar att den nationella regeringen har en viktig roll när det gäller

omställningen i energisektorn. Men att hierarkiskt styrande kan skapa bristande självständig planering hos andra aktörer och genom det också ett bristande engagemang. Detta är av extra vikt i Sverige som har en stark kommunal nivå. Den starka vertikala strukturen mellan nationell och lokal styrning visar vikten av att kombinera nationell styrning med städernas potentialer och mål. I vissa fall är styrningen från staten ned till “lägsta” nivå oundvikligt för att kunna genomföra en energiomställning på lokal nivå, medan det i andra fall är

subnationella styrningsnivåer som är avgörande för implementeringen av klimat- och energipolitik (Dobravec et al., 2021).

Bache et al (2016) förklarar att hierarkiska strukturer kräver ett bredare fokus än fördelningen av politiskt ansvar mellan olika beslutsfattande nivåer. I det allra flesta fall är det viktigt att ta hänsyn till hur dessa olika nivåer interagerar med varandra. Detta kräver att både formella och informella institutioner kan förklara hierarkier, ömsesidiga beroenden och relativa oberoenden som kännetecken för förhållanden mellan olika institutioner. Utöver det är det också viktigt att funderar över hur dessa nivåer är uteslutande eller överlappande, stabila eller

fluktuerande. För att skapa förståelse angående detta presenterar Bache et al (2016) två modeller för flernivåstyrning. Den första typen av flernivåstyrning beskriver de som en maktfördelning som är begränsad till ett visst antal beslutande delar som överlappar varandra på ett begränsat antal nivåer. Genom detta sätt är auktoriteten stabil och fokus ligger på individuella regeringar i större mån än specifika regler. Den andra typen av flernivåstyrning ger en syn av styrning som är komplex och flytande mellan oräkneligt många överlappande beslutandenivåer. I denna typ av flernivåstyrning tenderar de olika beslutandenivåerna att vara mer flexibla vid förändring.

Bache och Flinders (2016) förklarar vidare hur flernivåstyrning kan fungera som en mekanism att kontrollera oenigheter och leda fram till konstruktiva lösningar. Oenigheter i detta fall kan förklaras som kollisionen mellan globalisering, centralisering, integration och lokalisering samt decentralisering. Bache och Flinders (2016) föreslår likt Dobravec et al (2021) att beslutsfattanden institutioner är vertikalt strukturerade i lager baserat på

verkställande nivå medan övriga intressenter som kräver styrning möts horisontellt. Därför blir inte dessa direkt länkade till varandra genom de olika verkställande lagerna (Bache & Flinders, 2016).

5.2 Omställning

För att uppnå klimatmål står energisystemet inför en hållbarhets omställning med fokus på att minska klimatpåverkan. Samtidigt måste omställningen till ett hållbart energisystem fortsatt kunna tillgodose samhället med olika energitjänster. Därför sammanfaller flera viktiga aspekter inom omställningen i kombination av infrastruktur, tekniska aspekter, primärkälla och energibärare. GEA (2012) menar att konsumenterna av energisystemet prioriterar kostnaden och kvaliteten för energitjänster och därför resulterar det ibland i att källorna från energitillförseln blir mindre viktiga. De viktiga frågorna när det kommer till energisystemet handlar om att kunna se över hela systemet eftersom energisystemet bedrivs av

konsumenterna samtidigt som energiflödet baseras omvandlingsprocesser och tillgång till olika resurser. Därför blir det viktigt att se över hur energin distribueras och vad som är syftet med konsumtionen (GEA, 2012)

Energisystemet formas genom att det finns ett behov av energitjänster hos konsumenter. Enligt Persson et al. (2018) finns det fyra olika steg som anses som grundprinciper för ett

hållbart energisystem. Det första steget handlar att planera för energibehovet genom ett förståndigt tillvägagångssätt och att försöka minska behovet av energi. Persson et al (2018) menar att det är viktigt att ta hänsyn till alla energibehovets faser, det vill säga att det finns tillräcklig med information från utvinningsfasen fram till slutanvändningen. Det andra steget handlar därför om att det är viktigt att under varje fas så bör det finnas effektivitet för de olika funktioner som behöver energi. Genom detta blir det möjligt att minimera energiförlusterna. Det tredje steget handlar om återanvändning av energin och framförallt poängterar Persson et al (2018) att det är viktigt att skapa förutsättningar och incitament för återanvändning, vilket innebär att hantera emissionsförluster och minska dessa i systemet. Samtidigt som det ska ge signal till övriga medborgare att agera klokt för att gynna samhället. Sista steget handlar om utbyggnad av förnybar energiproduktion. Dessa fyra steg beskrivs som grunden en

6. Resultat & Analys

I detta avsnitt presenteras studiens resultat genom det empiriska material som har samlats in. Genom en tematiska analys har olika teman identifierats och dessa presenteras under

rubrikerna Prognos & behovsbedömning, Omställning, och Samordning. Empirin presenteras och analyseras tillsammans med tidigare vetenskaplig forskning, teorin multi-level

governance, samt med teori om vad en omställningen av energisystemet innebär.

6.1 Prognoser & behovsbedömning

Nya energiplaner som olika kommuner tar fram nu, i synnerhet Östergötland, Skåne,

Mälardalen och Uppland kommer ha ett stort fokus på energiefterfrågan. Det som går urskilja i dessa nya energiplaner är att de fokuserar mer till det behov av energi som kommunen står inför samt effektbehov. Frågor som vanligen uppkommer vid författningen av dessa planer är: hur mycket energi förbrukar kommunen med den industri och det samhället som den har nu, kontra hur mycket gör den av med imorgon, samt hur stort är behovet imorgon

(Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021). “Det handlar om balansen att kunna tillse produktion och distribution till hela Sverige, idag, imorgon och om tio år. När det kommer svaja då kommer det nog svaja ganska ordentligt” (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021)

Svenska Kraftnät är den myndighet som ska förutse framtida utveckling angående hur nätet behöver optimeras och de har haft svårt att ta fram prognoser, flera av studiens respondenter uppger att det finns diskussioner om att Svenska Kraftnät i framtiden ska bygga ut kraftnäten mer efter en förväntad efterfrågan. Ett dilemma som respondenten (Avdelningschef

energisystem, Bolag A. 2021) lyfter angående detta är att det kostar mycket att bygga ut ledningar, vilket det i slutändan blir kunderna på nätbolagen som betalar: “...allt som är bra ska vara billigt, allt som är nödvändigt ska vara billigt, el ska vara billigt, värme, allt ska vara billigt. Men det är ju inte det” (Avdelningschef energisystem, bolag A. 2021). Kaijser, (1994) beskriver hur utbyggnad av ledningsnät är kostsamt samt så påvisar han att eftersom det är svårt att lagra energi vid slutdestinationen så måste det alltid finnas effekt att tillgå när det behövs, därför bör ledningssystemet vara utvecklat för att klara av en maxbelastning (Kaijser, 1994). Ett problem med detta är att transmissionsnätet är gammalt och behöver uppdateras, vilket gör att nya investeringar är oundvikliga. Som Kaijser (1994) antyder så

behöver näten vara utbyggda för att kunna bemöta en maximal efterfrågan. Även om

efterfrågan på energi såg väldigt annorlunda ut 1994 så har kontentan i detta inte förändrats. En utmaning som sektoröverskridande energiplanering står inför är dock att veta hur stort energibehovet kommer att vara i framtiden, med städer som växer och en omställning till ett mer elektrifierat samhälle så belyser flera av respondenterna behovet av att försöka se in i framtiden och göra kvalificerade bedömningar om lämpliga åtgärder i energisystemet. En respondent från Energimyndigheten (personlig kontakt, 2021) förklarar att de gör mycket analyser på framtidens elsystem och analyserar marknadssignaler för utbyggnad av olika förnybara kraftresurser i ett framtida elsystem. Exempelvis: “kommer det vara lönsamt att ha vindkraft, kommer man kunna ta de investeringsbeslut som krävs för att uppnå den nationella energiförsörjningen” (Person X, Energimyndigheten, 2021). (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021) som varit objekt för studien indikerar att de myndigheter och aktörer som jobbar med dessa frågor inte har som uppdrag att jobba proaktivt med planeringen, utan planerar mer reaktivt och det är först när behovet finns och uppstår som planeringen börjar och det är ofta för sent i processen. Själv anser sig kommunen i studien arbeta strategiskt och i förebyggande syfte genom att analysera hur mycket de växer befolkningsmässigt, hur mycket el de konsumerar och genom lokalisering av bostäder. Med denna information kan planläggning ske och bli klar oftast inom en femårsperiod.

Men kommunen menar på att så jobbar inte övriga aktörer på elmarknaden i Sverige utan de planerar först när behovet är ett faktum (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021). Flera av respondenterna belyser problemet i att långa ledtider påverkar möjligheten att kunna arbeta prognostiserat och det inkluderar också vissa regler och ramverk.

Energimyndigheten(2021) uttrycker att långa processer är ett problem och regeringen jobbar med att minska ledtiderna för att bygga ut både elproduktion och nät. “Det är en högt prioriterad fråga, men anledningen till att det är långa ledtider i Sverige är ju för att det finns väldigt tydliga regelverk och att det är många som ska få tycka till. Det är många som ska få uttrycka sina behov och det genererar mycket prövningar.”- (Person X,

energimyndigheten). Detta är något som respondenten från energimyndigheten poängterar är i grunden en bra sak. Men att det medför att det hela tiden behöver göras avvägningar gällande vilka intressen som ska tas i hänsyn: “Det är viktig i rollen som planerare att både vara lyhörd för vilka intressen som finns och redan i början inkludera alla som berörs i

mot varandra här och hur kan dessa överbyggas” - (Person X, Energimyndigheten). Bache och Flinders (2004) förklarar att flernivåstyrning ska fungera som en överlappande synergi mellan olika horisontella och vertikala nivåer för att kunna överbrygga oenigheter i

beslutsfattandet mellan de som är verksamma på olika beslutsnivåer. Det finns många olika intressen att ta hänsyn till och precis som respondenten från energimyndigheten (2021) poängterar så kan det vara en bra sak. Genom att det finns regleringar för olika förfaranden vid planering av ingrepp i samhället så säkerställs det att alla har möjligheten att göra sin röst hörd, i linje med energiplaneringens demokratisyn.

Respondent från Svenska Kraftnät belyser också vikten av att det är en demokratisk process, men att tillståndsprocessen och den tid det tar att bygga ledningar är för lång: “...men säg till exempel att du är exploatör av en vindpark eller något, du har ett business case som sträcker sig för några år, sen får du höra att du kommer inte kunna var i drift förrän om 10 år, då kanske man tappar intresset för det business caset”. (Person X, Svenska Kraftnät, 2021). Detta kan vara ett direkt problem för den mer marknadsstyrda delen av energiplaneringen. Att utvecklingsmöjligheter går om miste på grund av långa ledtider till följd av bristande

prognoser.

Bache och Flinders (2004) delar samma positiva åsikt som Dobravec et al., (2021), Daniell & Kay (2017), Hickmann(2020) angående att arbeta horisontellt istället för vertikalt och

arbetssättet har blivit ett vanligt för att säkerställa inkludering och synliggörandet av aktörer på olika insatsnivåer. Dobravec et al., (2021) poängterar att detta är viktigt för att kunna ha en fungerande energiplanering. Vikten ligger i att det inte enbart är en nationell regering som styr agendan i nedåtgående led, utan att den sker mellan olika nivåer och bland de

inkluderade inom den (Dobravec., et al 2021). Energiplaneringen i Sverige vilar på flera olika aktörer, bland annat; EU, staten, myndigheter, privata energibolag, kommuner och

kommunala energibolag. Motivationsfaktorer för att kunna ha och skapa en fungerande energiplanering är att dessa arbetar gentemot gemensamma mål och har en sammankopplad arbetsmetod för att ta fram prognoser och behovsbedömningar. Ett problem som belystes av Samhällsbyggnadsstrateg från Kommun A (2021) är att olika aktörer inte ser till tillräckligt till hur samhället förändras och uttrycker sin skepticism enligt;

så planerar de efter det” - (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021).

Vidare menarsamhällsbyggnadsstrateg kommun A, (2021) också att de inte har haft uppdraget att titta framåt angående hur nätet ska dimensioneras om behovet av effekt exempelvis är dubbelt så högt. Uttryckligen så finns det ingen myndighet i Sverige som har det uppdraget att ta fram en sådan plan eller ett sådant perspektiv;

“Svenska Kraftnät, Energimyndigheten, Elmarknadsinspektionen och alla de aktörer som styr alltihop, de famlar i mörkret här. De anar, men de har inte i uppdrag att jobba så. Det kanske är det som är den stora bristen, det är ingen som har totalansvaret. eller ja regeringen, men de lutar sig tillbaka till att det finns el, och ja det finns el, men hur ser det ut imorgon det är en annan sak.” - (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021)

Respondenten från Svenska Kraftnät(2021) poängterar att det är viktigt att säkerställa att det går att hantera olika situationer. Eftersom det sker omvärldsförändringar och att hastiga politiska beslut ibland kan förändra spelplanen så är det viktigt att jobba med olika scenarion, genom att ha olika strategier så man kan parera exempelvis investeringar och projekt om förutsättningarna förändras (Person X, Svenska kraftnät. 2021). (Nätchef, Bolag B. 2021) beskriver hur det är viktigt att se från år till år, och ur ett historiskt perspektiv se hur behovet utvecklas och genom det välja lämpliga riktningar för energiplanering. Detta är något som utförs kontinuerligt med större revideringar en till två gånger per år. Att arbeta ur ett historiskt perspektiv är något som Parsad et al (2014) lyfter som en viktig aspekt för en ändamålsenlig energiplanering. Genom att exempelvis se till befolkningsökning och tidigare konsumtionsmönster så går det att göra mer rättvisa bedömningar om hur behovet kommer att se ut i framtiden (Parsad et al., 2014). Inom “clean energy package” från

europeiskakommissionen (2019) och på EU-nivå så arbetar de in förordningar som kommer ställa krav på att alla regionnät måste ta fram nätutvecklingsplaner och presentera hur deras behov ser ut. Respondenten från Svenska kraftnät (2021) menar att detta lagförslag kommer innebära att nätbolagen måste arbeta tillsammans med kommuner för att utveckla planer angående infrastrukturen och nätets utveckling inom deras geografiska område. (Nätchef, Bolag B. 2021) anser att en bra dialog med kommunen är viktig och att de har rutiner där de är i kontakt med kommunen angående om de har några planer på markförsäljning till en viss typ av företagsetableringar som kan medföra leveransproblem i framtiden.

Men respondenten från Svenska Kraftnät (2021) poängterar också att prognoser och scenarier är och har varit en utmaning de senaste åren: “...Stora delar av branschen har tagits på sängen, just pga att historiskt har det inte funnits några problem att tillgodose efterfrågan av energitillförsel, med anledning av att nätet tidigare inte använt sin maximala kapacitet och haft gott om höjd till denna maxbelastning”.

Respondenterna till denna studie är generellt sett överens om att behovet av att kunna framta prognoser och behovsbedömningar tenderar att bli alltmer viktigt. Detta i avseende till att hantera kapacitetsbrister och för att säkerställa en tillförlitlig distribution. Planeringen har historiskt beskrivits som reaktiv med anledning av att det har varit svårt att ta fram prognoser. Men det är som respondenten från Svenska Kraftnät (2021) också viktigt att planera för olika scenarion, då omvärlden tenderar att fluktuera och förutsättningar kan ändras snabbt. Men för att kunna säkerställa Europeiska Kommissionens (2019) mål om en klimatneutralitet till år 2050 och Agenda 2030’s energipolitiska mål så krävs det att prognoser och

behovsbedömningar aktualiseras. Ett steg i den riktningen är att likt kommun A (2021) i denna studie arbeta med att analysera exempelvis befolkningsmängd, förväntad

stadsutbyggnad och företagsetableringar. Därigenom går det att få en idé om vilket

energibehov som kan uppkomma. Men det som går att problematisera angående detta är att dessa behov behöver förankras med Svenska Kraftnät (som ansvarar för transmissionsnätet), ansvarig för regionalnätet, samt ansvarig för lokalnätet. Lagen om kommunal energiplanering borde således fylla sitt strategiska syfte om andra instansnivåer, aktörer och intressenter, både vertikalt och horisontellt kan se till kommunens planer och utefter dem få understöd till deras egna verksamhetsplanering. Behöver kanske lagen om kommunal energiplanering innehålla mer tydliga ramar angående vad den ska innehålla och detta utarbetas av berörda parter? Detta skulle kunna vara ett sätt att bemöta de långa ledtiderna vid enstaka

planeringsförfaranden.

6.2 Omställningen

6.2.1 Infrastruktur

En utmaning för omställningen inom energisektorn är att det svenska transmissionsnätet är väldigt gammalt och anledningen till detta är för att Sverige var världsledande på utbyggnad

av ledningsnät och anläggningar under tidigt 1900-tal (Kaijser,1994). Respondenten från Svenska Kraftnät (2021) poängterar att livslängden på ledningsnäten är ungefär 80 till 100 år, så de ledningarna som byggdes runt andra världskriget har kommit till en punkt där de

behöver uppdateras. “Mycket av elnätet byggdes på 1940–50-talet och det pågick också fram till 1980-talet, men sedan dess har vi levt på det arvet. Så en utmaningen med omställningen är att ersätta den gamla infrastrukturen.” - (Person X, Svenska Kraftnät. 2021).

6.2.2 Elektrifiering

Sveriges elförbrukning har enligt respondenten från Svenska Kraftnät under lång tid legat omkring ungefär 100 terawattimmar per år och indikationer visar att detta kommer att stiga markant. Nyligen talade digital- och energiminister Anders Ygeman i samband med

Elektriferingsstrategin (Regeringskansliet, 2020) om att energisektorn ska planera för en fördubblad elförbrukning. Detta kommer att ställa krav på en ökad teknikutveckling, fler politiska initiativ och ett bredare marknadsperspektiv så att allt faller på plats (Person X, Svenska Kraftnät. 2021).Avdelningschefen på energisystem för bolag A (2021) menar att grunden till den här problematiken är; “...politiska linjer, politiska företrädande inklusive tjänstemän har inte sett skillnad på energi och effekt, och inte riktigt förstått det hela. Det har blivit aktuellt nu och de börjar vakna. Men det är ju också väldigt långa perspektiv på att förändra energisystem, det är ingenting som man gör till nästa dag” - (Avdelningschef energisystem, Bolag A. 2021).

Eftersom det sker en omställning inte bara i Sverige utan i hela Europa menar

Samhällsbyggnadsstrateg från kommun A (2021) att energiplanering kommer att vara mycket viktigare och mer betydelsefulla än vad de har varit tidigare ochavdelningschefen för

energisystem på bolag A (2021) menar på att energiplanen skulle gå att använda vid mer övergripande planeringsfrågor och i ett längre tidsperspektiv.Kommun A(2021) påpekar även hur problemen i omställningen antas beröra etableringen av stora verksamheter transportsektorns ökade omställning till el:

“Det vi inte har beredskap för är den stora omställningen av det här stora effektbehoven som uppkommer när vi ska ha 10–15 nya datahallar, det är som 10-15 stora städer och sen omställningen för alla de här uttagen för el och lastbilar som ska gå på el. Vi pratar om en

infrastruktur som behöver byggas ut över hela landet” - (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021).

Enligt nätchefen på bolag B (2021) påverkas bolaget av omställningen genom att det

förekommer ett ökat energibehov. Det som blir viktigt då är att energin nyttjas på rätt sätt vid rätt tid. Nätchefen på bolag B (2021) är också tydlig med att det viktigaste för bolaget är att distribuera energi i första hand, sedan går det att fokusera på att energitillförseln sker på ett hållbart sätt och på så sätt förbereds det för en omställning. Det som är förekommande inom omställningen är att den utveckling som har skett borde ha förutsätts. Energimyndigheten (2021) är tydliga med att omställningen kommer kräva mycket energi och att det kommer ställa mycket krav på produktion, distribution samt hela energisystemet:

“Det kommer krävas mängder med el för att kunna arbeta mot ett mer fossilfritt samhälle.” -energimyndigheten (2021)

Utifrån de fyra stegen som Persson et al (2018) beskriver blir det tydligt att denna

omställning kommer kräva mycket energi och då är det viktigt att till största mån använda sig av förnybara energikällor. Det blir därför alltmer viktigt att planera för energibehovet inom omställningen så att energisystemet blir effektivt och att energi används på korrekt sätt. Det går att urskilja att distributionen av energi är en viktig aspekt för representanterna av

energibolagen och för att det ska vara möjligt att ha en hållbar omställning. I vissa fall blir det tydligt att kostnad och kvalitet på energikällan, hamnar före att exempelvis energin kommer från primärkällor som är utvunna ur förnyelsebara källor (GEA, 2012). Fenomenet

“greenwashing” är något som har benämnts vid vissa intervjuer, och det syftar till att

verksamheter kan profilera sig som 100% baserade på förnyelsebar energi utan att egentligen vara det. Detta menarAvdelningschefen på energisystem för bolag A (2021) delvis händer omedvetet, hen förklarar vidare att det handlar om att företag köper leveranser som täcker deras årsförbrukning. Men exempelvis när solen inte lyser och vinden inte blåser så täcks detta upp med energi från andra primärkällor. Detta är enligt respondenten för bolaget vanligt förekommande inom energimarknaden (Avdelningschef energisystem, Bolag A. 2021). Det går inte att säkert säga att alla aktörer inom energisektorn är intresserade av eller vill aktivt arbeta gentemot en hållbar energiomställning, här kan exempelvis differentierade politiska åsikter och vinstintressen spela in.

Svenska Kraftnät (2021) menar på att det krävs en bred hantering av hur energin ska strömma genom olika system. Framförallt dras det konkreta exempel från energikällor som inte är planerbara vilket är energi från vatten och sol. Respondenten från Svenska Kraftnät tydliggör ett exempel i intervjun:

“...i energiomställningen som vi befinner oss i, dels har vi den icke planerbara produktionen, alltså vind och sol, vissa dagar kanske det blåser på östra sidan av landet och då tar

strömmen en väg genom systemet, en annan dag så blåser det på västra sidan och då tar strömmen en annan väg. Så du får mycket mer variationer i systemet som du behöver

hantera, kalla det olika driftlägen, kombinerat med det gamla nätet och att vi behöver byta ut stationer och ledningar som i säg då ökar utmaningarna.” - Person X, Svenska Kraftnät 2021

Global Energy Assessment (GEA, 2012) menar också på att själva distribuering måste planeras noggrant eftersom det ofta förekommer emissioner från de olika kraftverken som hanterar energin. I samband med detta krävs det att infrastrukturen i form av ledningar byts ut för att kunna effektivisera energitillförseln. Vidare bidrar detta till utmaningar där det krävs arbetskraft, material och teknisk expertis för att kunna säkerställa en mer hållbar

energiomställning (GEA 2012). 6.2.3 Kapacitetsbrist

“Det här med två hål i väggen var en sanning, fanns det två hål i väggen så var det lugnt, det var allt man behövde tänka på. Det har bara varit att reglera upp effekt när den behövts. Nu är inte den verkligheten så, nu räcker inte överföringskapaciteten till från norr till söder” -Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021

Enligt respondenterna är det som är svårt idag och svårt imorgon att ha balans mellan produktion och tillgång. Det som händer är att Sverige går mot ett läge där det fluktuerar väldigt mycket på olika platser med anledning av att hela nätet hänger ihop.

“De snabba förändringar som Sverige går emot med en elektrifiering tillsammans med att det tillkommer ny krävande industri i form av exempelvis serverhallar är problematiskt. Detta i samband med att den befintliga industrin i Sverige också ställer om till en elektrifierad verksamhet. Detta medför höga krav på att det ska gå att leverera kapacitet och effekt, bilden

av hur behovet ser ut om tio år är svårfångad” - (Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A, 2021).

Samhällsbyggnadsstrateg från Kommun A beskriver kapacitetsproblematiken i

energisystemet med analogin om en vattenslang med hål i: “Vi säger att man har en lång slang, en vattenslang och så fylls det på med vatten i varsin ände, sen så är det hål i den vattenslangen och det är det som går åt, det som efterfrågas. Desto mer som efterfrågas ju mer häller man på, alltså blir flödet större ur de här hålen. Men imorgon finns det risk att det är mer behov precis där elen förbrukas och det uppkommer nya hål, det gör att du har

kraftiga strålar i början men längst ifrån, där blir strålarna mindre, där finns inte lika mycket effekt att få ut, det räcker inte till. man får inte fram tillräckligt och det skapar flaskhalsar”. -Samhällsbyggnadsstrateg, Kommun A (2021)

Detta är ett bekymmer och för att motverka det behöver mer produktion tillkomma, fler producenter behöver uppkomma närmare var det geografiskt efterfrågas.

Samhällsbyggnadsstrateg från kommun A (2021) påpekar att den lokala produktionen kommer bli viktigare i framtiden än vad den har varit historiskt. Svenska Kraftnät (2021) beskriver samma problem, men har en annan analogi och menar att det går att se elnätet lite som en tekopp: “Du har en ledning och den klarar av en viss kapacitet, men det kanske bara är första gången och då fyller du bara upp tekoppen till hälften, så om man vill ta ut lite mer och den finns en marginal, ja det kan man ju göra det imorgon för ledningen klarar ju av det. Problemet är när det redan är fyllt till kanten, då går det inte att ta ut något mer. Då måste vi ha en kopp till för annars svämmar det över. Så om vi säger att det finns ledig kapacitet, koppen är halvfull, då kan man få det imorgon. Men om koppen är full och du behöver bygga en ny ledning, då tar det idag 10–12 år”. Enligt flera respondenter tar det 10-12 år att bygga ut nya ledningar – därför måste kapacitetsbristen bemötas i god tid och av aktörer på flera olika nivåer.

Historiskt menar respondenten från Svenska Kraftnät (2021) att man har kunnat tillförse hela Sverige med energi utan problem, men att nu har man hastigt insett att marginalerna börjar bli mindre. Ytterligare en addering till kapacitetsproblematiken menar (Ibid) är att det finns inte nog med kapacitet är för att man valt att stänga ner lokal produktion.