UNDERSÖKNING AV FEL OCHSTÖRNINGAR SOM PÅVERKARBYGGPROJEKT

(1)

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

UNDERSÖKNING AV FEL OCH

STÖRNINGAR SOM PÅVERKAR

BYGGPROJEKT

Josef Vaziri och Yusuf Muhamoud Hassan Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro vårterminen 2014

Examinator: Göran Lindberg

INVESTIGATION OF FAULTS AND DISTURBANCES THAT AFFECTS CONSTRUCTION PROJECTS

(2)

FÖRORD

Det här examensarbetet är det sista momentet i vår Byggingenjörsutbildning 180hp vid Örebro universitet.

I vårt arbete har vi fått hjälp av ett antal personer som vi vill tacka. Först och främst vill vi tacka Krister Lund och Gustav Falkenström, som gjorde det möjligt för oss att utföra vårt examensarbete på NCC Constructions i Örebro. Vi vill även tacka Adam Lennartsson som varit vår externa handledare på NCC Constructions och Mats Persson som varit vår

akademiska handledare på Örebro universitet, för hjälp med vägledning och konstruktiv kritik. Stort tack till alla andra på NCC Constructions som på ett eller annat sätt bidragit till detta examensarbete, utan er hade det inte varit möjligt.

Örebro den 2 juni 2014.

____________________ ______________________

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... i INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... ii SAMMANFATTNING ... iv ABSTRACT ... v 1. INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 1 1.3 Avgränsning ... 1 1.4 Företaget NCC AB ... 1 2. METOD ... 2 2.1 Metodval ... 2 2.2 Genomförande ... 2 2.2.1 Intervjuer ... 2 2.2.2 Litteraturstudie ... 3 3. TEORI ... 4 3.1 Byggprojekt ... 4 3.1.1 Byggstyrning ... 5 3.2 Produktionsplanering ... 5

3.2.1 Produktionsplanering i dagens byggande ... 6

3.2.2 Därför ska man planera ... 7

3.3 Fel ... 8

3.3.1 Allmänt ... 8

3.3.2 Varför uppstår felen? ... 10

3.3.3 Felen upptäcks inte i tid ... 11

3.3.4 Fel i ritningar ... 15 3.4 Störningar ... 15 3.4.1 Allmänt ... 15 3.4.2 Väder ... 16 3.4.3 Stölder på byggarbetsplatsen ... 18 4. ANALYS ... 19 5. DISKUSSION ... 21

(4)

6. SLUTSATS ... 23

7. REFERENSER ... 24

(5)

SAMMANFATTNING

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ett

byggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nå uppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att starta ett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. I byggprojektets tre olika skeden – program, projektering och produktion – uppstår olika typer av fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt. Det uppstår alltid komplikationer när ett husbygge skall utföras pga. ett komplicerat samspel mellan olika parter, personer och företag.

För att kunna förstå hur fel och störningar påverkar dagens byggprocess har det gjorts litteraturstudie. Litteraturstudierna har därefter kompletterats med intervjuer med platschefer hos NCC AB. Detta gjordes med avsikten att kunna jämföra teorin med verkligheten.

Överensstämmer verkligheten med teorin eller är det stora skillnader mellan dessa två.

Grunden för ett lyckat byggprojekt är oftast en väl genomförd planering. Byggbranschen har som helhet en dålig planeringsnivå. Planeringen görs för att kunna minimera fel och

störningar. Intervjuerna som gjorts har visat att trots en god planering är inget projekt helt felfritt. Det dyker nästan alltid upp något som måste ändras, tilläggas eller tas bort.

Nyckelord: fel, störningar, byggprojekt, byggstyrning, byggprocessen, undersökning, produktionsplanering.

(6)

ABSTRACT

This paper will address different types of faults and disturbances that affect a building project. The construction process itself involves many participants who must cooperate in order to reach the set goals and thus keep the end time. From the time the developer has taken a decision to start a construction project until the construction project reached its final stage each participant has requirements to fulfil. In the three different stages of the construction project – planning, pre-construction and construction – different types of faults and

disturbances occurs that affect the project negatively. There are always complications when a building project must be carried out on the basis of a complex interaction between different parties, people and companies.

There have been done literature studies in order to understand how faults and disturbances affect today’s construction process. The literature studies have then been supplemented by interviews with site managers at NCC AB. This was done with the intention to be able to compare the theory with reality. Does the reality match with the theory or are there major differences between these two.

The foundation for a successful construction project is usually a well-conducted planning. The construction industry as a whole has a bad planning level. The planning is done in order to minimize faults and disturbances. The interviews carried out have shown, despite a good planning, that no project is completely flawless; there is almost always something that needs to be changed, added or removed.

Keywords: faults, disturbances, construction projects, construction management, construction process, investigation, production planning.

(7)

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Byggprocessen involverar många aktörer som tillsammans arbetar mot samma mål. Det kan vara planerare, VVS-konsulter, konstruktörer, geotekniker etc. Alla har sin uppgift på vägen från det att byggherren har tagit ett beslut att starta ett byggprojekt till att byggprojektet överlämnas. Det är viktigt att alla aktörer arbetar effektivt och använder tiden som finns väl, då fel och störningar av olika slag kan påverka och försena byggprojektet. Det är därför viktigt att hela byggbranschen i största möjlig utsträckning minimerar dessa fel och störningar.

1.2 Syfte

Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka fel och störningar som försenar byggprojekt och se hur praktiken stämmer överens med teorin.

1.3 Avgränsning

Denna studie kommer endast att undersöka fel och störningar som påverkar byggprojekt vid husbyggnad. Rapporten syftar enbart till att följa upp några aktuella byggprojekt på uppdrag av NCC AB och utifrån det nå ett antal förslag till åtgärder för att undvika försening av produktionstidplan.

1.4 Företaget NCC AB

NCC AB är ett bygg- och fastighetsutvecklingsföretag, som bildades 1988 när företagen JCC och ABV slogs samman[1]. Företagets huvudkontor ligger i Solna och den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Norden och Baltikum[1, 2]. Peter Wågström tog över arbetet som VD och koncernchef den 13 april 2011. Omsättningen under 2012 var 57 miljarder kronor och antalet anställda 18 000.[1] NCC har som mål att förnya byggbranschen, att vara kundens första val med de bästa hållbara lösningarna och att skapa förtroende hos kunder och aktieägare[3].

Företaget består av fyra olika affärsområden där NCC Constructions Sverige AB är ett av dem. NCC Construction bygger bostadshus, kontor, industrilokaler, järnvägar, broar och övrig infrastruktur.[1, 4] Bolagets omsättning under 2012 var 25 miljarder kronor och antalet

(8)

2 METOD

2.1 Metodval

Den typ av metod som har valts för genomförandet av detta examensarbete är kvalitativa intervjuer, vilket betyder att enkla och raka frågor ställs och innehållsrika svar fås. Efter att alla intervjuer är utförda bör omfattande material insamlats med åsikter, skeenden, mönster med mera.[6]

2.2 Genomförande

Den första kontakten med NCC Construction Sveriges kontor i Örebro var ett telefonsamtal med Krister Lund, som är bolagets produktionschef. Krister var positivt inställd till

examenarbetets syfte och bad två handledare, Gustav Falkenström (projekteringsledare) och Adam Lennartsson (entreprenadingenjör), att ställa upp.1

Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie och platsintervjuer. För att underlätta valdes platsintervju istället för enkätundersökning, eftersom intervjuer ger mer information, då följdfrågor kan ställas. Intervjuerna har spelats in på band, för att sedan transkriberas.

2.2.1 Intervjuer

I examensarbetet har intervjuer gjorts med olika personer på NCC Constructions Sverige i Örebro, för att kunna jämföra det praktiska arbetet inom ett byggprojekt med teorin. De personer som intervjuats är platschefer på kontoret och på aktuella byggprojekt runt om i Örebro.

Frågorna sammanställdes i ett dokument och skickades till platscheferna i god tid före intervjun, för att de skulle kunna förbereda sig. Intervjufrågorna delades in i olika kategorier beroende på vilket område de behandlar. Nedan listas de frågor som ställdes under

intervjuerna.

Allmänna frågor

• Vad är en störning för dig?

• Vilka typer av störningar är vanligast för dig?

(9)

o Varför förekommer dessa störningar?

o Vilka av dessa störningar skapar stora förseningar? o Vad gör ni för att dessa störningar inte ska uppstå? • Kan man undkomma alla dessa störningar?

o Vad ska man då göra för att undkomma dessa störningar och förseningar? • När anser du att ett projekt är störningsfritt?

• Är det någon skillnad mellan stora resp. små projekt, när det gäller störningsförekomst? • Vilka är de mest förekommande leveransförseningarna?

• Är uttorkning av betong ett stort problem? • Hur påverkar stress ett byggprojekt? Frågor om projektet

• Vilka typer av störningar har ni stött på under detta projekt? • Hur har det påverkat produktionstidplanen?

• Vad har ni gjort för att åtgärda störningar? o Har ni lyckats och åtgärda problemet?

• Har ni gjort geotekniska undersökningar? Har markförhållandena varit bra? o Gjordes det på hela byggområdet eller bara vissa delar?

• Har vädret påverkat projektet?

• Har ni haft några leveransförseningar?

• Har det blivit några förseningar pga. projekteringen? (Ritningar som har visat sig vara fel eller ofärdiga dokument och ritningar).

• Har alla UE varit problemfria? Har deras arbetsuppgifter gjorts i tid? • Vad ska man tänka på till nästa projekt?

2.2.2 Litteraturstudie

I detta examensarbete har litteratur som behandlar ämnet ”fel och störningar som påverkar byggprojekt” varit till stor hjälp, men även böcker som handlar om själva byggprocessen. Som bas i studien har boken ”Långsiktig framgång – reducera fel och slöseri i byggandet”, skriven av Per-Erik Josephson används.

(10)

3 TEORI

3.1 Byggprojekt

Tillverkningen av en byggnad (ett hus) eller en anläggning (en bro, väg etc.) brukar kallas ett byggprojekt. Ombyggnad av ett befintligt byggnadsverk är också ett byggprojekt.[7]

Byggprojekt planeras och genomförs på olika sätt. Samarbetet mellan olika aktörer i projektet har en stor betydelse och bestäms i huvudsak av byggherren. Beställaren är den person som sköter upphandlingen av projekteringen och produktionen.[7]

Ett byggprojekt brukar delas upp i tre olika skeden som tillsammans kallas för byggprocessen. Under byggprocessen kan fel och störningar uppstå, det kan vara oförutsedda eller oönskade händelser som dyker upp under projekterings- och produktionsskedet. Åtgärder måste då vidtas för att återigen hamna rätt enligt planeringen. Nedan beskrivs de tre olika skedena i figur 3.1.[7, 8]

Figur 3.1 De tre olika skedena.2

• Programskedet undersöker vilken typ av verksamhet som ska drivas i den färdiga byggnaden. Utifrån det planeras vilka lokaler som behövs och dess storlek samt läge. De tekniska kraven för byggnaden, såsom värme, ventilation, belysning etc. beskrivs också här.

• Vid projekteringsskedet fastställs byggnadens utseende, funktion etc. Det sker successivt genom projektörernas samarbete. De vanligaste aktörerna vid

husbyggnadsprojekt är arkitekter, mark-, byggnads-, el- och VVS-konstruktörer.[7]

(11)

Projekteringsskedet har tre olika faser: gestaltning, systemutformning och detaljutformning.

• Produktionen utförs huvudsakligen av byggentreprenörer, bygghantverks- och specialföretag. Måleriföretag, el- och VVS-installatörer täcker den stora delen av bygghantverksföretag. En tillfällig fabrik etableras på eller vid sidan om byggområdet för att produktionen ska kunna vara i gång. Den tillfälliga fabriken kan bestå av transportvägar, maskiner, materialupplag, personalutrymmen etc.[7]

3.1.1 Byggstyrning

Begreppet styrning innebär att mål för en verksamhet ställs upp, det kan t.ex. vara kvalitét, tid eller kostnad. För en bra byggstyrning krävs en väl genomtänkt planering på hur projektets mål ska nås. Planeringen måste därefter följas upp under byggtiden, för att eventuella fel och störningar kan undvikas. Avvikelser från planerat förlopp kan korrigeras genom åtgärder och styras mot målet igen, se figur 3.2.[7]

Figur 3.2 Styrning.3

3.2 Produktionsplanering

Produktionsplaneringen är betydelsefullt för att bygget ska bli så som det är tänkt. För ett byggföretag är målet att alltid få ett lyckat produktionsresultat varför denna planering har som mål att skapa förutsättningar för att det ska bli lyckat. Det uppstår alltid komplikationer när ett husbygge skall utföras pga. ett komplicerat samspel mellan de olika parterna, personer och företag. Hänsyn måste tas till de olika faktorerna som påverkar själva byggproduktionen.[7]

(12)

Dessa kan vara funderingar kring teknik, kvalitet, resurser, tider, miljöfrågor etc.

Produktionsplaneringen fungerar som ett hjälpmedel för att kunna göra de bedömningar som krävs samt för att kunna fatta rätt beslut. Som resultat fås det ett underlag som sedan följs under hela produktionstiden.[7]

3.2.1 Produktionsplanering i dagens byggande

För att få en lyckad slutproduktion så är produktionsplaneringen ett viktigt

redskap. Det är även bra att ha i åtanke att planeringen skall göras välgenomtänkt för att resultatet skall bli som det är tänkt. Görs det en överblick över byggbranschen som helhet så är planeringsnivån låg. En ogenomtänkt planering kan orsaka olika typer av problem såsom förseningar i produktionen, irritation på arbetsplatsen, ogynnsamt ekonomiskt utfall för entreprenörerna samt en sämre slutprodukt. Några andra sidoeffekter blir att de medverkande parterna inte känner någon arbetsglädje under tiden som projektet pågår. I slutändan är det meningen att alla de medverkande skall känna någon stolthet för deras avslutade arbete. Upprätthållande av en god planeringsnivå är alltså avgörande för att tillfredsställa alla parter. Två viktiga punkter för att planeringsnivån skall vara god är:[7]

1. Företagens roll i produktionsplaneringen skall vara att satsa helhjärtat

Här måste företaget visa att planeringen har en avgörande betydelse för verksamheten. Alla inom verksamheten måste dela uppfattningen om hur viktig planeringen är, vare sig det är cheferna eller den enskilda arbetsledaren. Det ska vara viktigt för ledningen att främja planerings tänkandet. Företaget måste sätta in de resurser som krävs för att planeringen ska vara så god som möjligt. Som det redan har nämnts så är planeringen väldigt viktigt för projektet och även för verksamheten. Arbetet blir effektivt och slutprodukten blir något som alla blir stolta över.[7]

2. Utbildning av planeringsspecialister

Det måste finnas tillgång på planeringsspecialister i branschen som är utbildade inom planeringsteknik. Dessa specialister kan då fungera som inspiratörer och utbildare för många olika grupper såsom platschefer, arbetsledare och många fler. Syftet är att dessa därefter kan utföra planeringsarbetet på egen hand. För att

planeringsspecialisterna skall ha den utbildning de behöver så bör deras utbildning ske centralt, exempelvis hos någon branschorganisation.[7]

(13)

3.2.2 Därför ska man planera

Grunden för ett väl genomfört projekt är planering. Det finns många anledningar till varför en planering skall göras.[7]

• Hålla tider

Hålla tider är en viktig punkt för det finns alltid en sluttidpunkt som måste hållas vare sig det uppstår störningar eller förseningar. Har en sluttid bestämts för projektet är det utmärkt med en planering som visar vad som ska göras. Det handlar inte bara om färdigställande av hela projektet utan även att vissa byggdelar är färdiga vid rätt tidpunkt. Finns det tidskrav så måste företaget uppfylla dessa. Med hjälp av en bra planering så kan allt göras rätt från början och därmed kan tiden hållas.[7]

• Uppnå god ekonomi

Kontraktssumman är den summa som byggnadsentreprenören får för att utföra ett byggobjekt. För att kunna gå med vinst så måste entreprenörens kostnader hamna under kontraktssumman. Därför är det viktigt att göra en planering som sedan följs under projektets gång. Planeringens roll i denna situation är att kunna förenkla valet av olika lösningar samt skapa en god ekonomi i företaget. Det är viktigt att notera att byggherren är ute efter ett byggobjekt med god kvalitet, denne vill få valuta för pengarna.[7]

• Skaffa resurser

Under tiden som ett byggobjekt pågår så kommer det alltid att behövas resurser av olika slag. Det är mycket som skall göras och en planering underlättar detta.

Planeringen visar vad som behöver beställas och när det ska levereras. En välutförd planering ger underlag för t.ex. material och utrustning för den tillfälliga fabriken.[7]

• Styra bygget

Bygget ska alltid styras mot ett mål och planeringen är utgångspunkten för denna styrning. Under byggobjektets gång är det viktigt att kontrollera hur det framskrider i förhållande till planeringen. Genom att följa upp bygget på detta vis kan avvikelserna åtgärdas när de inträffar. Målet nås trots att störningar äger rum och därmed fås en

(14)

nöjd byggherre.[7]

• Skapa god arbetsmiljö

Oftast är en byggarbetsplats ett andra hem för de som jobbar där. Det är en plats som har många besökare varje dag. Arbetsmiljön är därför viktig för personalen. Detta måste tas hänsyn till när planeringen görs så att alla trivs på sin arbetsplats.[7]

• Minska störningar

Inför varje byggprojekt ska det göras en noggrann planering som ska fungera som underlag för kommande störningar och hur dessa åtgärdas. Beredskap för olika

lösningar av de mest förekommande störningarna är viktiga. Med hjälp av planeringen så kan dessa störningar reduceras kraftigt.[7]

• Lära känna bygget

Att ha en god kunskap om byggarbetsplatsen är något som krävs för att kunna lösa kommande problem i god tid. Planeringsarbetet underlättar för de nya som kommer till byggarbetsplatsen för att lära känna bygget.[7]

3.3 Fel

3.3.1 Allmänt

Inom byggbranschen avser begreppet fel som något icke önskat. Det kan vara fel i den fysiska produkten eller i processen, som t.ex. försenad leverans. All sorts fel i byggsammanhang bidrar till oordning och oreda. Fel är något som inte uppstår av sig själv, det uppstår när en eller flera medarbetare agerat på ett visst sätt eller inte agerat alls. Två vanliga förklaringar till fel kan vara när en produkt som beställts inte överensstämmer med de specificerade kraven och avvikelser från planerat förlopp.[8]

Analyser visar att händelseförloppet för fel följer samma mönster. En eller flera orsaker leder till att individer på projektet agerar fel. Felen som uppstår kan ge stora konsekvenser och då behövs åtgärder. Om felet som uppstått inte upptäcks i tid kan följdfel uppkomma.[8]

(15)

Med tre strategier kan antalet fel och dess konsekvenser minimeras, se nedan.

• Eliminera felorsaker: Med riskanalyser kan organisationen identifiera kritiska

förhållanden som kan orsaka fel. Förbättringar kan göras inom organisationen genom utvecklade metoder för planering och styrning. Medarbetarnas kompetens vad gäller hanteringen av kritiska förhållanden kan öka genom utbildning.

• Upptäcka felen så tidigt som möjligt: Om felen upptäcks så tidigt som möjligt kan kostnadskrävande konsekvenser undvikas. Detta kan ske genom system som varnar medarbetarna när något ser- eller känns fel ut.

• Lära av uppkomna fel: Det sägs att övning ger färdighet, om samma fel uppstått och hanterats väl tidigare kan det undvikas i framtiden.[8]

De allra vanligaste felen som uppstår i ett byggprojekt visas i figur 3.3. Felen som varje aktör gör är kopplat till dennes arbetsuppgifter. Dålig samordning mellan konsulter bidrar till stora projekteringsfel. Planeringsfel är vanligast hos byggproduktionsledningen och ledningen hos underentreprenörer. Inom kategorin materielleveranser är tillverkningsfel och sena leveranser störst.[8]

Figur 3.3 Felens ursprung vid byggprojekt (% av total felkostnad).4

(16)

3.3.2 Varför uppstår felen?

Felen kan sägas uppstå eftersom människan inte är perfekt. Individer tänker, beslutar och agerar på olika sätt beroende på situationen. Fel som uppstår inom byggbranschen har kategoriserats utefter en forskargruppsstudie, som beskrivs nedan.[8]

Bristande engagemang

Engagemang hos en individ kan beskrivas med tre begrepp:

• Motivation: Individens vilja att vara delaktig i organisationen eller projektet. • Förväntan: Individens upplevelse av att det arbete som utförs är viktigt för

organisationens mål.

• Commitment: Individens känsla att vara inblandad i projektet och dess mål.[8]

Fel som begås av bristande engagemang kan graderas i tre nivåer: • Glömska: Fel som begås omedvetet.

• Slarv: Begås i förhållanden där individen löper större risk att agera på ett sätt som medför fel.

• Medvetna fel: Fel som görs medvetet, t.ex. stöld och skadegörelse.[8]

Kunskap, färdighet och erfarenhet

Kunskap är förståelse som lagras i en persons medvetande. Kunskapsfel kan registreras i tre undergrupper: bristande kunskap, bristande färdighet och bristande erfarenhet. Med kunskap menas i detta sammanhang den kunskap som fås genom att läsa och kommunicera. Färdighet avser en kunnig person som klarar av att utföra en arbetsuppgift på ett bra sätt. Erfarenhet erhålls genom att utföra en uppgift under en längre tid.[8]

Information

Genom kommunikation mellan individer erhålls information om arbetsuppgifterna.

Informationen kan spridas skriftligen eller muntligen via t.ex. möten. Informationsbrist fyller en väldigt liten del av felorsakerna.[8]

Stress och risktagande

(17)

agerande finns det en chans att resultatet kan bli fel, pga. medvetet risktagande.[8]

3.3.3 Felen upptäcks inte i tid

Det uppstår alltid fel och störningar i en byggprocess men kan enklare åtgärdas om felet eller störningen upptäcks i rätt tid. Fel under byggprocessen är i dagens samhälle vanliga och uppfattas alltid mer eller mindre som en störning. Oftast så korrigeras dessa fel av den som gjorde upptäckten och meddelas inte till någon ansvarig. Emellertid så upptäcks inte vissa fel och kan leda till stora bekymmer för bygget. Tillåts felet undgå upptäckt under en längre period blir konsekvenserna betydligt större.[8]

Det görs antaganden att felorsaker inte kan elimineras helt och hållet på grund av att människor och byggprocesser är komplexa. Strategin som utformas för att upptäcka fel så tidigt som möjligt bygger alltså på antagandet ovan. Detta leder till att företaget satsar mer på att minska de negativa konsekvenserna av olika fel än att försöka eliminera själva felorsaken. Anledningen till att det satsas mer på att försöka reducera konsekvenserna av fel är att det tycks att det är mer kostnadseffektivt.[8]

Tre hinder för att rätta till fel

Enligt Sasou och Reason – två engelska forskare – så finns det tre hinder som måste passeras innan fel kan rättas till. Varje fel måste alltså passera dessa tre hinder för att slutligen

avhjälpas:

1. Att någon upptäcker felet.

2. Att denna rapporterar felet vidare. 3. Att felet behandlas och åtgärdas.[8]

Upptäckten av felet och själva åtgärden går inte alltid hand i hand eftersom ett fel kan hittas utan att den som hittar felet rapporterar. Om ett fel inte rapporteras så är sannolikheten stor att det inte korrigeras. Störst chans att rätta till problemet blir då om felet upptäcks igen. Har ett fel påträffats av en individ eller ett arbetslag så måste det rapporteras till den som är ansvarig eller till den som kan rätta till felet. På nästa sida förklaras de tre olika hindren lite djupare.[8]

(18)

1. Att upptäcka felen

Systemen som används för att kunna upptäcka fel i olika typer av organisationer kan variera. Vissa satsar väldigt mycket på att göra stora och invecklade system för att kunna göra dessa upptäckter, medan andra gör en mindre ansträngning. Detta beror på hur ofta fel uppstår i organisationen och om dessa fel skapar stora och besvärliga problem för företaget. Ju större risken att fel uppstår, desto mer invecklat system behövs det för att upptäcka fel i tidigt skede. När det gäller byggindustrin så görs många insatser för att upptäcka fel i tid såsom

ritningsgranskningar och leveranskontroller. Många fel undkommer ändå upptäckt.[8]

Bedömningar har gjorts av observatörer tillsammans med personal där dessa individer tillsammans lyckats fånga upp cirka 60-90% av det faktiska antalet fel. Här anses det att de flesta felen som undkommer upptäckt är mindre fel. Ytterliggare en bedömning gjordes för var och ett av felen som upptäcktes för att se om det fanns en möjlighet att upptäcka dessa fel i tidigare skede. Dessa individer kunde välja mellan de tre alternativen nedan:

• Ganska enkelt att upptäcka felen i tidigare skede. • Kanske hade kunnat upptäcka felet i tidigare skede. • Inte möjligt att upptäcka felet i tidigare skede.[8]

Resultatet visade att 37 % av felen ganska enkelt kunnat upptäckas i tidigare skede och 35 % av felen kunde kanske ha upptäckts tidigare. Resterande 28 % menade dessa observatörer och andra inblandade individer att dessa var omöjliga att upptäcka i tidigare skede. Detta innebär alltså att flera av dessa fel hade kunnat åtgärdas om en tidigt upptäckt görs. Ju tidigare ett fel hittas desto mindre blir konsekvensen och felförloppet kan på så vis avbrytas.[8]

Figur 3.4 I vilken omfattning hade felen kunnat

upptäckas tidigare (% av antal fel)?5

(19)

2. Att rapportera felen

Chansen att ett fel ska åtgärdas beror oftast på att det upptäcks samt att det rapporteras till rätt individ eller arbetslag. Som det tidigare har nämnts i rapporten kommer ett fel som upptäcks men inte rapporters med stor sannolikhet inte åtgärdas.[8]

De flesta företag har skapat system med avvikelserapportering där det är tänkt att systemen ska fånga upp olika typer av fel och avvikelser som inträffar. Trots detta händer det att fel ändå inte rapporteras. Det är inte alla företag som har denna typ av system utan det är oftast företag som har certifierade kvalitetsledningssystem. Med tanke på att företagen har tagit initiativet att satsa på olika typer av system för att hitta fel och avvikelser så är det ändå många fel som inte rapporteras. Hur kommer det sig? Många är förklaringarna till varför vissa fel rapporteras och andra ignoreras inom företaget. De fel som rapporteras är de fel som genererar mer intäkter. Slutsatsen som kan dras från detta är om åtgärden av felet eller avvikelsen skapar mer intäkter så rapporteras felet och åtgärdas därefter. När det gäller rapporteringen av fel som inte anses generera mer intäkter så fungerar dessa system mindre bra. Förklaringen till detta kan vara att det är tidskrävande att rapportera ett fel, samt ovanan att dokumentera fel. Det finns även andra anledningar att inte rapportera fel såsom rädslan att uttrycka sig i skrift, samt den kanske vanligaste orsaken, nämligen avsaknaden av motivation. Medarbetarna är inte riktigt motiverade till att rapportera fel som de upptäcker.[8]

Det gjordes en felstudie av observatörer som tillbringade hela dagarna på byggarbetsplatsen för att skaffa sig en översiktlig bild. I denna studie var det viktigt att veta vilken grupp som oftast rapporterade ett fel. Produktionsledarna är alltså de som oftast rapporterar fel – över 30 % – men detta borde inte förvåna oss eftersom de ofta vistas på byggarbetsplatsen.

Underentreprenörerna och yrkesarbetarna rapporterar även de många fel, cirka 20 %. Observatörerna själva upptäckte flera fel – cirka 15 % – men detta kan ha berott på att de spenderade ganska mycket tid på arbetsplatsen. Dessa gjorde regelbundna ronder och talade även med personalen på byggarbetsplatsen. De gjorde även olika typer av granskningar på både ritningar och andra handlingar där observatörerna upptäckte betydligt fler fel. Genom dessa upptäckter har observatörerna bidragit med mycket hjälp till företaget och därmed hjälpt till att minska felkostnaden.[8]

(20)

Figur 3.5 De som rapporterar fel på byggarbetsplatsen.6

3. Att åtgärda felen

Det tredje och sista hindret som måste passeras är att felet måste åtgärdas efter att det har rapporterats. Här gjordes felstudier som visade att 79 % av alla fel som rapporterades hade åtgärdas helt. Studien visar även att 17 % av felen hade åtgärdats ofullständigt. 4 % av alla fel blev aldrig åtgärdade men oftast med beställarens kännedom. Ett av skälen till att

rapporterade fel inte åtgärdas beror oftast på att det anses att dess påverkan på

slutprodukten är liten. Företaget eller beställaren gör bedömningen att felets negativa konsekvenser i framtiden är liten. Det finns även andra orsaker till att dessa fel inte åtgärdas, några exempel är tidskrävande eller kostnadskrävande.[8]

Figur 3.6 I vilken omfattning åtgärdas fel?6

(21)

Dessa tre barriärer – att upptäcka felen, att rapportera felen samt att åtgärda felen – måste alltså passeras innan ett fel är åtgärdat. Genom att vara uppmärksam och rapportera felen som individen upptäcker och att det även åtgärdas leder till att företaget får lägre felkostnader. Planerade kontroller leder till att många fel upptäcks i tidigt skede och kan rättas till utan någon större insats.[8]

3.3.4 Fel i ritningar

Ritningar är ett vägledande dokument som ger en bild av hur byggnaden ser ut. Men det krävs att alla inblandade skall kunna tolka ritningarna. Ritningen är ett centralt verktyg och om alla aktörer i projektet inte kan förstå denna till hundra procent är risken stor att det inte blir som det är tänkt. Eftersom ritningarna funkar som en typ av kommunikation mellan alla

involverade är det viktigt att alla har den kunskap som krävs.[9]

Oftast uppstår fel och missförstånd på grund av hanteringen av ritningarna. Ett stort problem är alltså hanteringen av ritningsunderlaget. Genom att göra ritningarna och hanteringen av dessa bättre och tydligare så kan missförstånd undvikas eller minimeras.[9]

En annan viktig del av fel i ritningar är att veta vem som ansvarar för felet. Fel i ritningar och handlingar kan orsaka kostnader. Därför är det viktigt att känna till vem som ansvarar för felet. Det är mer än rätt att den som förorsakat felet i ritningarna eller handlingarna står för kostnaden som tillkommer på grund av felet. När felet upptäcks vare sig det är under

byggskedet eller efter så blir det en merkostnad. Hela entreprenaden kan bli dyrare om ett fel upptäcks i ritningen, exempelvis om bärande takkonstruktioner inte är hållbara pga.

ritningsfel. Entreprenören har alltid rätten att begära ersättning från den som ansvarar för felet.[10]

3.4 Störningar

3.4.1 Allmänt

Ett problemfritt byggprojekt är något som alltid eftersträvas men verkligheten ser oftast annorlunda ut. Hur bra planeringen än är så uppstår det ändå olika typer av störningar som påverkar bygget på ett eller annat sätt. Det finns både interna och externa störningar. De interna är människor, maskiner, verktyg och material. Beställarens åtgärder samt väderlek är vanliga externa störningar. Orsakerna till störningar kan vara många och många gånger är[8]

(22)

det störningar som inte går att förebygga. Sjukdomar, andra typer av frånvaro samt maskinhaverier är svåra att förebygga och inträffar på alla byggarbetsplatser. Andra

störningar kan förebyggas med hjälp av en god planering, men sker ändå. Några exempel är felaktiga materielleveranser, bristande samordning mellan olika yrkesgrupper, problem med underentreprenörer etc.[8]

Det är viktigt att tänka till och göra planeringen noga så att ovan nämnda störningar minimeras. Målet med en bra planering är att minska de mest förekommande störningarna eller minimera störningseffekten på bygget. Ett dåligt planerat projekt kommer att ge stora problem när fel inträffar och därmed försenas hela arbetet.[8]

Det bör skapas någon typ av delaktighet bland alla medverkande parter, genom att t.ex. informera om planeringen i god tid. Detta skapar förtroende för ledningen och ger motiverade medarbetare och leder därför till minskning av ”onödig” frånvaro. Olika störningar åtgärdas på olika sätt, vissa är enkla att åtgärda samtidigt som andra kräver mera resurser. Vissa fel och störningar kan få katastrofala följder eftersom dessa är fel orsakade av systemfel. Ett exempel är att byggprojektet har för få arbetsledare och därmed ökar riskerna för sena beslut, felaktiga order, dålig övervakning av produktionen etc. Det minsta lilla fel kan vara orsak till stora bekymmer varför etablerade planer måste bevakas i många avseenden.[8]

Väderförhållandet är ett annat problem som kan försena ett bygge. Väder kan inte påverkas men med en god planering och rätt utrustning så kan produktionstiden ändå hållas. Oftast är det vintern som är speciellt svår att hantera. Det finns många olika vinteråtgärder som kan användas under arbetets gång såsom formisolering, varm betong, täckmattor etc. En annan sak som är värd att noters är att det ska vara ordning och reda inom byggnadsområdet. Detta underlättar snöröjningen. Att planeringsarbetet är viktigt återkommer hela tiden eftersom det bästa sättet att förebygga eller minimera störningar är en god planering. Ty att planera är att förutse.[8]

3.4.2 Väder

Väderförhållanden kan påverka ett byggprojekt på många olika sätt vare sig det påverkar arbetsplatsen eller arbetarnas komfort. Väder kan inte kontrolleras men det går att förbereda sig inför dåliga väderförhållanden.[11] Dessa väderförhållanden kan delas in i varmt,[12]

(23)

kallt, torrt, luftfuktighet, nederbörd och starka vindar. Alla dessa yttre förhållanden har en viss effekt på byggarbetsplatsen. De naturliga krafterna går inte att göra något åt men det är viktigt att tänka igenom innan ett byggprojekt startas. Det finns alltid en risk att det blir dåligt väder och därför är det bra att ha det i åtanke.[12]

Figur 3.7 Hur mycket olika väderförhållanden påverkar produktiviteten i procent.7

Här ovan redovisas ett diagram som visar när det är som bäst att arbeta med ett byggprojekt. Gynnsamma förhållanden enligt diagrammet ovan är när det är torrt, ingen vind och +10 grader. Mycket regn påverkar byggarbetsplatsen mer än stort snöfall. Olika förhållanden har alltså olika effekt på ett byggprojekt.[12]

När olika moment skall göras såsom markarbete eller resning av stomme under bar himmel så påverkas byggprojektet som mest av vädret. Mineralull och trä är några exempel på material som inte tål fukt. Väderkänslighet för vissa material är alltså stora och måste beaktas. Under kalla förhållanden kan vissa arbetsmoment inte utföras om inte vissa åtgärder vidtas medan andra moment kan göras bäst under vinterns kalla förhållanden.[12]

7_{Vädrets påverkan på byggarbetsplatsen – Sett ur produktivitets- och planeringsperspektiv, pdf-fil. Besöktes den} 28 maj 2014. URL: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:238977/FULLTEXT01.pdf

(24)

3.4.3 Stölder på byggarbetsplatsen

Det stjäls maskiner, utrustning och annat för cirka 1,5 miljarder kronor på svenska

byggarbetsplatser varje år, det motsvarar priset för tusen småhus. Det är inte enbart det stulna godset som utgör en kostnad, konsekvenserna blir störningar i produktionen och extraarbeten som kostar också. Mycket av det som stjäls årligen polisanmäls inte eftersom det inte ger något tillbaka. En anmälan till försäkringsbolagen lönar sig oftast inte, då självriskerna många gånger är väldigt höga.[13]

Personer med anknytning till bygget kan vara inblandade i stölderna, såsom leverantörer, transportörer, underentreprenörer etc. De flesta stölder sker kl. 16.00–20.00, kl. 04.00–06.00 samt på raster. Informationsspridningen om ett brott har stor betydelse och det måste alla arbetare vara medvetna om.[13]

Det mesta som stjäls på byggarbetsplatser innehåller metall, såsom kablar, rör,

byggnadsställningar etc. Den svarta marknaden eftertraktar koppar och aluminium pga. det höga marknadspriset. Nedan visas ett exempel på en kostnadsstörning för en stöld av 100 meter elkabel.[13]

Figur 3.8 En kostnadsstörning för en

stöld på 100 meter elkabel. På byggarbetsplatsen finns det fem yrkesarbetare och en platschef.8

8_{Sveriges Byggindustrier (2012) Stoppa tjuven – förhindra stölder på byggarbetsplatsen, Zetterqvist Tryckeri} AB, Göteborg.

(25)

4 ANALYS

Det som kommer att tas upp i detta avsnitt är en analys av de bakomliggande orsakerna till varför fel och störningar i ett byggprojekt uppkommer, och vilka konsekvenser det kan leda till. Utgångspunkten för analysen är teoriavsnittet och insamlad data i form av platsintervjuer.

För att undvika eventuella fel och störningar gäller det att från början ha en god och välgenomtänkt planering för projektet. I rapporten står det att ”Görs det en överblick över byggbranschen som helhet så är planeringsnivån låg”. Detta skiljer sig lite från verkligheten, åtminstone när det gäller de fyra intervjuerna som gjordes med platscheferna.

Ett kapitel i rapportens teoridel behandlar ämnet produktionsplanering och där påpekas det att ”Inför varje byggprojekt ska det göras en noggrann planering som ska fungera som underlag för kommande störningar och hur dessa åtgärdas”. Intervjuerna som gjorts har visat, trots en god planering, är inget projekt är helt felfritt, det dyker nästan alltid upp något som måste ändras, tilläggas eller tas bort. Detta klassas som en typ av störning på byggprojektet, men påverkan behöver inte vara alltför stor. En god samarbetsvilja och kommunikation mellan entreprenörerna och yrkesarbetarna kan minimera störningsuppkomsten.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka fel och störningar som påverkar byggprojekt. Med det som utgångspunkt har meningen med uppsatsen varit att jämföra verkligheten med teorin. Det finns många likheter mellan verkligheten och teorin, de vanligaste störningarna som uppkommer är leveransförseningar, problem i projekteringen (t.ex. handlingar och ritningar), fukt vid gjutning och olika typer av väderstörningar. Det går att undvika

leveransförseningar om alla handlingar om material, inredning etc. är klara i förväg och inga förändringar görs under projekteringen. Det är viktigt att materialet som skall användas beställs i god tid och ännu viktigare om det är specialmaterial, eftersom leverantörerna behöver ha tid för tillverkning. Regn, snö och vind är exempel på dåligt väder som kan sakta ned produktionen eller stoppa den helt. Det går inte att göra mycket åt vädret, förutom att anpassa planeringen utefter väderförhållandet och göra det bästa av situationen.

Fel och störning kan påverka ett projekt tidsmässigt, men även vara kostnadskrävande. I teoridelen upprepas det ständigt att ”Om felen upptäcks så tidigt som möjligt kan

(26)

form av fel eller störning i sina projekt, dock är det omöjligt att undvika det helt. Med dålig planering och alltför lite ansvar kan felen och störningarna eskalera, tills det når en

kostnadskrävande punkt. Störningarna bidrar oftast till ökade kostnader för projektet mer än att försena sluttiden. En av platscheferna sade ”Oftast klarar man av sluttiden, om det skulle bli ont om tid kan flera yrkesarbetare tas in eller så jobbar man övertid.” Om flera

yrkesarbetare tas in i projektet än nödvändigt för att klara av sluttiden blir det dyrare än planerat. Idag satsas det mer på att försöka reducera konsekvenserna av fel, eftersom det tycks vara mer kostnadseffektivt.

Ett av projekten – Kv. Isopen – är ett konceptbygge där nästan allt är färdigt projekterat. Det projekt som vi besökte var i startskedet och de hade lite problem med vinden som skapade mindre störningar, det blev lite svårt att styra kranarna. Enligt figur 3.7 på sida 17 påverkar vind produktiviteten negativt.

(27)

5 DISKUSSION

Resultatet visar att konsekvenserna av fel och störningar i de flesta fallen bidrar mer till en ökad kostnad, än att påverka projektets sluttid. Innan studien påbörjades trodde vi att fel och störningar bidrog mycket till att projektets sluttid inte kunde hållas. När vi gjorde klart alla intervjuer med platscheferna på NCC AB, kom vi fram till något helt annat.

Det som är grunden för ett bra byggprojekt är att ha en god planering och att alla

entreprenörer följer tidplanen. Fel begås och uppstår ändå av bristande engagemang, vilket betyder att fel begås på grund av glömska, slarv eller medvetet. Det går att försöka hindra uppkomsten av fel och störningar genom kommunikation och information mellan

entreprenörerna och yrkesarbetarna. Om alla kan sin arbetsuppgift bra och inte försöker ta några risker kan störningsuppkomsten minimeras. De anställda måste motiveras för att känna att dennes arbetsuppgift är viktig för organisationens mål. Störningar kan bli dyrt för

organisationen i längden, därför bör organisationen i sin helhet och respektive individ sträva efter att minimera dessa.

De resultat som insamlats från intervjuerna kunde varit annorlunda om vi fått tillfället att intervjua flera platschefer hos NCC AB och på andra byggföretag. Utifrån de fyra intervjuer som gjorts med NCC:s platschefer kan vi konstatera att fel och störningar inte påverkar sluttiden på NCC:s byggprojekt. Det kan vara rena motsatsen hos andra företag, t.ex. Peab eller Skanska. Flera företag hade definitivt intervjuats om vi haft mer tid på oss. Platscheferna var många gånger väldigt unga, det hade varit bra om vi kunde fått möjligheten att intervjua lite äldre människor med mer erfarenhet också.

När intervjuerna började insåg vi att två av projekten var i slutskedet och de två andra i startskedet. De projekt som var i slutskedet hade inte haft större problem med fel och störningar under hela produktionen och lyckats hålla sluttiden utan problem. De två sista projekten var i startskedet, därför hade fel och störningar inte uppstått i någon större utsträckning. Resultatet kunde varit annorlunda om projekten var t.ex. i mittskedet av produktionen.

Den metod som vi använde för att göra studien var kvalitativa metoder, vilket betyder att intervjuerna görs på plats. Nu i efterhand kan vi tycka att det hade varit bra att kombinera

(28)

platsintervjuer med enkätundersökningar för att få en bild av hur andra företag ser på fel och störningar.

(29)

6 SLUTSATS

De intervjuer vi haft med NCC AB har visat att företaget inte har några större problem med att hantera fel och störningar och därmed klarar av att hålla sluttiden. Fel och störningar kan däremot påverka vissa byggmoment i produktionen. Det kan finnas brister i den slutsatsen med tanke på att två projekt var i slutskedet och de andra två i startskedet.

Denna slutsats kan inte dras för hela byggbranschen i sin helhet, eftersom intervjuerna endast gjorts hos NCC AB och att dessa inte haft större bekymmer med störningar.

Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att det är omöjligt att undkomma alla typer av fel och störningar, det innebär dock inte att sluta sträva åt det hållet.

(30)

7 REFERENSER

[1] Wikipedia (sv). Sökord: NCC. Besöktes den 13 april 2014. URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/NCC

[2] Vår organisation, hemsida. Besöktes den 13 april 2014.

URL: http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/NCC-koncernen/Organisation1/

[3] Lönsam tillväxt – strategi för en starkare marknadsposition, hemsida. Besöktes den 13 april 2014.

URL: http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/Sa-arbetar-vi/Var-strategiska-inriktning/ [4] NCC Construction, hemsida. Besöktes den 13 april 2014.

URL:

Construction/

[5] Vi skapar framtidens samhälle, hemsida. Besöktes den 13 april 2014. URL: http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/NCC-i-Sverige/NCC-Construction/ [6] Trost J. (2011) Kvalitativa intervjuer, Elanders Beijing Co. Ltd, Kina. [7] Révai E. (2012) Byggstyrning, Liber AB, Kina.

[8] Josephson P. (2013) Långsiktig framgång – reducera fel och slöseri i byggandet, Exakta Printing, Malmö.

[9] Kommunikation i byggprojekt – utifrån den ovana beställarens perspektiv, pdf-fil. Besöktes den 23 maj 2014.

URL:

http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/Agnes_Lindell___Kommunikatio n_i_byggprojekt_-_utifraan_den_ovana_bestaellarens_perspektiv__Korrigering_2013-06-18.pdf

[10] Ansvaret om det är fel på ritningen, hemsida. Besöktes den 24 maj 2014. URL: http://www.tib.se/ansvaret-om-det-ar-fel-pa-ritningen

[11] Design and Construcion vs. Weather, pdf-fil. Besöktes den 27 maj 2014. URL: http://www.rci-online.org/interface/2005-02-crissinger.pdf

[12] Vädrets påverkan på byggarbetsplatsen – Sett ur produktivitets- och planeringsperspektiv, pdf-fil. Besöktes den 28 maj 2014.

URL: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:238977/FULLTEXT01.pdf

[13] Sveriges Byggindustrier (2012) Stoppa tjuven – förhindra stölder på byggarbetsplatsen, Zetterqvist Tryckeri AB, Göteborg.

(31)

8 BILAGOR

BILAGA 1:INTERVJU MED PLATSCHEF 1 ... 26

(32)

Bilaga 1: Intervju med Platschef 1

Projekt: Tegelbruket

Datum: 2014-04-28 Allmänna frågor

Störning är något som gör att man inte får ut 100 % av produktionen. Effektiviteten minskar och störningen påverkar tidplanen. Störning kan till exempel vara väder, fel i ritningar, försenad leverans etc.

Försenade leveranser, fel i ritningar, väder etc. En annan vanlig störning är

förändringar som byggherren kommer med. Fel som uppstår av mänskliga faktorn är också en typ av störning.

o Vilka av dessa störningar skapar stora förseningar?

Leveranstider – har man inte material kommer bygget att stå still.

o Vad gör ni för att dessa störningar inte ska uppstå?

Det man försöker göra ät att gå igenom alla ritningar före byggstart, för att kunna finna eventuella fel i förväg. Det går inte att hitta alla fel på en gång, men har man hittat några, har störningarna minimerats en viss del i alla fall. Det är bättre att påbörja ett bygge under sommaren, för då kan inte vattnet i betongen frysa, vilket den gör under vintern.

• Kan man undkomma alla dessa störningar?

Det är omöjligt att undkomma alla typer av störningar. Vissa störningar går att undkomma och vi försöker minimera störningarna så mycket som möjligt.

o Vad ska man då göra för att undkomma dessa störningar och förseningar? Har samma störning uppstått innan kan man försöka undvika att det inträffar igen vid nästa projekt.

(33)

• När anser du att ett projekt är störningsfritt?

Aldrig skulle jag vilja säga, men om alla lägger 10-20 gånger så mycket tid på

projektet, så kanske man skulle kunna stoppa alla typer av störningar. Vi kanske skulle ha 10 gånger fler tjänstemän på arbetsplatsen.

• Är det någon skillnad mellan stora resp. små projekt, när det gäller störningsförekomst? Jag har mest haft större projekt. En störning på ett mindre projekt påverkar mer än ett större projekt. Skillnaden är att om en störning inträffar på ett större projekt stannar inte hela produktionen, eftersom det är så stort. Men på ett mindre projekt är alla aktiviteter beroende av varandra på ett helt annat sätt.

• Vilka är de mest förekommande leveransförseningar?

Något som jag tycker alltid levereras för sent är dörrar. Specialleveranser kan också dröja lite. Leveransförseningar inträffar i princip på alla byggen. För att undvika leveransförseningar gäller det att man beställer materialet i tid.

• Är uttorkning av betong ett stort problem?

Nej, inte om man har klart för sig vad som ska ligga på golvet. Byggherren föreskriver vad som ska ligga på golvet och vilken typ av betong som skall användas.

• Hur påverkar stress ett byggprojekt?

Jag anser att stress inte är någon störning, men stress kan leda till att störningar uppstår. Stress är orsaken till många typer av störningar. Störningar som är kopplade till

individer, har uppstått på grund av stress, skulle jag kunna tro. Hade man haft hur mycket tid på sig som helst på ett projekt skulle inte fel uppstå.

Frågor om projektet

• Vilka typer av störningar har ni stött på under detta projekt?

Leveransförseningar, ej kompletta ritningar, väder i samband med gjutning, uttorkning av trä, bristande planering i något fall etc.

• Hur har det påverkat produktionstidplanen?

(34)

störning ser man till att planera om, för att fortfarande kunna bli färdig i tid. Den största faran med en störning är att acceptera den och inte göra något för att åtgärda.

• Vad har ni gjort för att åtgärda störningar? o Har ni lyckats och åtgärda problemet?

Ja, genom att förändra planeringen. Får man en störning på en oberoende aktivitet är det lättare att gå vidare och åtgärda den.

• Har ni gjort geotekniska undersökningar? Har markförhållandena varit bra? o Gjordes det på hela byggområdet eller bara vissa delar?

De geotekniska undersökningarna gjordes på vissa delar av byggområdet, man gjorde så kallade ”stickprover”. På en viss yta av byggområdet gör man ett antal prover. På Tegelbruket fick vi en störning, marken var förorenad med olja och diesel. Kommunen fick komma och gräva bort det förorenade markområdet. Om man kollar över hela Örebro så är marken inte så

förorenad, eftersom det består av mycket lera. Pålar använder man på alla projekt, de geotekniska undersökningarna visar i stort sett hur långa pålarna skall vara för att nå berget.

Regn vid gjutning, snö vid taktäckning etc. Det går att använda väderskydd, men det används mest vid trä bygge eller ombyggnation.

Dörrar, invändig panel etc. Byggherrens brukare var inte riktigt säker på hur slutprodukten skulle se ut, så vi fick många ändringar på slutet.

• Har alla UE varit problemfria? Har deras arbetsuppgifter gjorts i tid?

Ja, med de flesta. Man har möte med UE varje vecka, där förs en dialog om hur det går osv. Alla arbetsuppgifter har inte gjorts i tid, dock har de kritiska aktiviteterna alltid gjorts i tid.

(35)

• Vad ska man tänka på till nästa projekt?

Det som är lite svårt med byggbranschen är att alla projekt är så olikt varandra, jämfört med fasta industrier. Tegelbruket (bollhallar) är inget man bygger varje dag. Man lär sig något från varje projekt, det är svårt att peka ut en viss del. Tydligare byggherre hade varit bra, så man vet vad som skall göras från första början.

(36)

Bilaga 2: Intervju med Platschef 2

Projekt: Brf. Brunnsparken

Störning är något som är kostnadsgivande eller något som stör tidsmässigt. Det sker små störningar varje dag.

Det är olika beroende på projekt och entreprenadform. Sena handlingar kan vara en typ av störning. Det kan hända att alla underentreprenörer inte fullgör sina arbetsuppgifter. På det här projektet har det hänt att man missat gjuta in små betongklossar, så då får man ta hit en annan underentreprenör som får borra osv. Det handlar inte om större förseningar, men däremot blir en kostnad när man tar in en annan underentreprenör.

Jag tycker att man ska eftersträva åt det hållet. Har man en god tid för projekteringen kan eventuella störningar minimeras.

Jag anser att ett projekt där man håller tidplanen bra och har en god ekonomi är störningsfritt.

• Är det någon skillnad mellan stora resp. små projekt, när det gäller störningsförekomst? Störning på ett mindre projekt blir svårare att hantera än ett större projekt, eftersom arbetsuppgifterna är mer beroende av varandra.

• Vilka är de mest förekommande leveransförseningar?

Det är lite svårt att påpeka, det beror mycket på hur man själv har planerat, om man ska vara självkritisk. Beställningarna måste göras i tid, annars blir det förseningar.

(37)

Vi har haft lite problem med leverantörerna av stommen. Det har brustit lite i

kvalitéten. Det har inte varit några leveransförseningar, utan kvalitéten har varit dålig. Tidplanen har inte påverkats.

I det stora hela har jag inte varit med något projekt som försenats. Oftast klarar man av sluttiden, om det skulle bli ont om tid kan flera yrkesarbetare tas in eller att man jobbar övertid. Oftast blir kunden glad, men kostnaden kan öka. På detta projekt ligger vi i fas med tidplanen.

• Vad har ni gjort för att åtgärda störningar?

Dokumentera och ta kontakt med leverantörerna och förklara felet. De har även varit här på platsbesök för att kunna åtgärda felen.

Det gjordes i tidigt skede, långt innan jag kommer in som platschef. Det utförs av projekteringsledare uppe på kontoret.

Vintern har varit mild med lite snö, så det har inte påverkat oss. Sammanlagt har det tagit ungefär 200 timmar att hantera snön. Om man vet att det kanske kommer snöa får man skydda formarna.

• Har ni haft några leveransförseningar? Nej.

Det händer, men på just detta projekt har vi än så länge inte stött på sådana problem. Tack vare dagens teknologi blir det allt lättare att ändra dokument, ritningar etc. Det

(38)

blir alltså inte någon större försening på grund av det.

• Har alla UE varit problemfria? Har deras arbetsuppgifter gjorts i tid?

I det stora hela har det fungerat bra. Jag har möte en gång i veckan med alla underentreprenörer för att stämma av läget.

Det går att jämföra med projekt man haft tidigare. Om man gjort liknande projekt förut blir det lättare vid nästa projekt. Leverantörerna kan också meddelas om vad som varit dåligt respektive bra.

(39)

Bilaga 3: Intervju med Platschef 3

Projekt: Psykjour

Datum: 2014-05-07

Allmänna frågor

Det finns en juridisk störning, vilket betyder att jag som platschef inte kommer fram. Då får jag yrkesarbetare som blir stillastående. En annan störning kan vara

leveransförseningar eller att någon är sjuk, sammanfattat kan man säga att det inte går som planerat. Störning behöver inte påverka tidplanen.

Den vanligaste störningen är leveransförseningar. Vi brukar ringa in till leverantören och fråga varför materialet inte levererats, då brukar de vanligen svara ”vi har stött på problem i tillverkningen”. De brukar inte ringa in och meddela det, vi själva får göra det. Om vi inte beställer materialen i tid, då är det vårt eget fel, och det ser jag inte som en störning på samma sätt.

Det är möjligt om leveranser kommer i tid, alla följer tidplan och ett bra samarbete mellan alla entreprenörer.

• Är det någon skillnad mellan stora resp. små projekt, när det gäller störningsförekomst? Samma sak byggs, fast i större eller mindre omfattning. Har man samma störning fast på ett större projekt, handlar det om mer pengar. Problemet är samma, men kostnaden blir större på ett större projekt.

Ja, vi har haft delvis problem med det på just detta projekt, en uttorkningsprognos har gjorts. Vi på NCC och våra leverantörer av betongen har gjort en beräkning, men det har då visats inte stämma överens med verkligheten. Vilket har gjort att vi fått gå in med extra värme, för att betongen ska torka ut i tid.

(40)

Stress kan absolut leda till en störning. När man befinner sig i produktion är det oftast snabba beslut som skall fattas och det kan bli stressigt. Är man stressad kan fel beslut fattas, vilket kan leda till en störning.

Endast ett fåtal leveransförseningar, annars har det rullat på bra tycker jag.

Nej, vi har slutbesiktning snart och verksamheten kommer flytta in i byggnaden inom kort.

Ja, ett par ”stickprov” har tagits.

Vi har haft några leveranser som varit felaktiga för inredningen, det beror på att handlingarna inte varit helt korrekta.

Ja, huvudtidplanen har hållits i sin helhet, men vi har fått rita om rätt så mycket av installationerna (höjder och lägen etc.). Någon vecka hit eller dit har det försenats, men det har inte påverkat tidplanen.

• Har alla UE varit problemfria? Har deras arbetsuppgifter gjorts i tid? Nej, oftast har arbetsuppgifterna blivit klara lite senare.

Att man inte ska snåla på arbetsledning, det är värt att lägga pengar på bra arbetsledning på plats.

(41)

Bilaga 4: Intervju med Platschef 4

Projekt: Kv. Isopen

En störning kan egentligen vara lite vad som helst, men det är ett moment som

påverkar produktionen, t.ex. projektering, väder. Störning är en händelse som påverkar produktionen.

Leveransförseningar, väder (vind), projektering (handlingar).

o Varför förekommer dessa störningar?

Ibland kan det vara så att vi beställer material försent. Många gånger är det leverantörernas fel att det bli förseningar, de kan ringa in och säga att de inte hinner leverera materialet till den bestämda tiden.

o Vilka av dessa störningar skapar stora förseningar?

Alla sorters störningar kan försena mer eller mindre. Ibland kan en leverans förstöra allt och ibland kanske det inte påverkar något alls. Det varierar beroende på vilket moment man befinner sig i. Det som kan ställa till mycket och har en stor påverkan på projektet är just leveransförseningar.

o Vad gör ni för att dessa störningar inte ska uppstå?

Vi måste vara ute så tidigt som möjligt med alla upphandlingar och inköp. Vi försöker ha det klart i god tid, så att leveransen inte ska vara något problem.

Nej, det går inte att undkomma störningar helt och hållet. För det mesta handlar det om små störningar som inte påverkar så mycket egentligen.

(42)

De flesta störningar som händer påverkar inte projektet tidsmässigt, det är små saker. Prismässigt kan det påverka lite.

• Är det någon skillnad mellan stora resp. små projekt, när det gäller störningsförekomst? Många gånger har en störning större påverkan i ett mindre projekt, eftersom ett mindre projekt är tajtare planerat med tider etc. Ett större projekt pågår oftast under en längre tid, då har man mer tid på sig att ta igen en eventuell störning.

• Vilka är de mest förekommande leveransförseningar? Det är lite allt möjligt, men det brukar vara strul med dörrar.

Det är ett problem som man vet om, och bör planera in från första början.

Det har inte varit stressigt på det sättet, men givetvis är det lite stressigt i början av projektet när man ska få upp allting. Det är väldigt mycket formmaterial för gjutningar.

Vädret (vinden) har påverkat projektet, det blir svårt att styra kranarna. Om det blåser för mycket blir vi tvungna att avbryta. Lite leveransproblem med formmaterial har vi också haft.

• Hur har det påverkat produktionstidplanen? Det har inte påverkat alls.

• Vad har ni gjort för att åtgärda störningar?

(43)

• Har ni gjort geotekniska undersökningar? Har markförhållandena varit bra? o Gjordes det på hela byggområdet eller bara vissa delar?

Geotekniska undersökningar gjordes innan jag blev inkopplad i projektet, när de tog fram tomten. De har tagit några prover och det har visats vara bra, inga oväntade problem. Generellt är det dålig mark i Örebro.

Vintern har varit mild, det har inte påverkat något. Däremot har, som sagt, vinden påverkat lite.

Det är bara formmaterialen som strulat lite. Projektet har precis börjat så vi har inte haft några större leveranser överhuvudtaget.

Inget större, lite smådetaljer som varit felaktiga. Det här är ett konceptbygge som NCC har, Folkboende heter det, nästan allt är färdig projekterat från början.

• Har alla UE varit problemfria? Har deras arbetsuppgifter gjorts i tid? Vi har inte kommit så långt i projektet, än så länge har vi inte så många

underentreprenörer. Just nu är det el, vent och rör som är på plats med oss, och det har fungerat väldigt bra.