Hälsa och samhälle
SKOLAN SOM ARENA FÖR
FÖREBYGGANDE OCH
FRÄMJANDE INSATSER
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM TVÅ
MALMÖSKOLORS TILLÄMPNING AV
SKOLBASERADE METODER
JENNY NILSSON
Handledare: Per-Anders Tengland
Examensarbete i folkhälsovetenskap Malmö Högskola
61-80 p Hälsa och samhälle
Folkhälsovetenskapliga programmet 205 06 Malmö
SKOLAN SOM ARENA FÖR
FÖREBYGGANDE OCH
FRÄMJANDE INSATSER
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM TVÅ
MALMÖSKOLORS TILLÄMPNING AV
SKOLBASERADE METODER
JENNY NILSSON
Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och främjande insatser. En kvalitativ
intervjustudie om två Malmöskolors tillämpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i
folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk
laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2007.
Senare års forskning framhäver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag är det dock få skolor som på ett systematiskt sätt tillämpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlärning. Syftet med studien var att undersöka hur skolan genom tillämpning av olika metoder kan förebygga ohälsa och främja hälsa hos eleverna. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie på två skolor i Malmö. Skola A arbetade utifrån SET – social och emotionell träning och skola B utifrån Hälsofrämjande skolutveckling. Båda skolorna strävade efter att främja en utveckling av elevernas färdigheter i sådant som ställningstagande och socialt samspel samt främja deras hälsa. I detta arbete ansågs ett stödjande förhållningssätt från pedagogerna vara av betydelse. Skolornas tillämpning av olika färdighetsbaserade övningar ökar sannolikt sådant som elevernas autonomi och möjligheten att uppnå ökad kontroll vilket troligen också minskar risken för riskbeteende och därmed förebygger ohälsa. Elevernas hälsa kan också främjas av delaktighet och ett stödjande förhållningssätt från pedagogerna. Satsningar på sådant som socialt klimat och struktur ökar livskvaliteten, och kan gynna elevernas studieresultat, vilket i sin tur kan främja deras framtida hälsa. Vissa faktorer kan möjligen begränsa effekten av metodernas tillämpning. Det avser sådant som brister i implementeringen av metoderna, samt en begränsning av elevernas autonomi och delaktighet genom att pedagogerna intar ett ”top down” förhållningssätt.
Nyckelord: empowerment, hälsa, hälsofrämjande skolutveckling, prevention, promotion, SET,
SCHOOL AS AN ARENA FOR
PREVENTIVE AND
PROMOTIVE MEASURES
A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY ABOUT THE
APPLICATION OF SCHOOL BASED METHODS IN
TWO SCHOOLS IN MALMÖ
JENNY NILSSON
Nilsson, J School as an arena for preventive and promotive measures. A qualitative interview study about the application of school based methods in two schools in Malmö. Degree project
in public health 10 ECTS credits. Malmö University: School of Health and Society,
Department of Biomedical Laboratory Science, Public health and Nursing, 2007.
Last year’s research bring out school’s importance as an arena for prevention efforts. Still, few schools systematically work with applying effective programs for young people’s social, emotional and academic learning. The purpose of my study was to examine in which ways school can prevent ill-health and promote health in pupils by applying different methods. Moreover, this qualitative study has consisted of interviews, and was carried out in two schools in Malmö. School A applied SET –social emotional training, and school B worked on the basis of the health promoting school concept. Both schools strived for promoting students’ skills development in things like decision making and social interaction, as well as to promote their health. In this work a supportive educationalist’s perspective was considered important. Thus, different activities for skills development in both schools probably increase the
autonomy and the possibility to achieve increased control. This likely also reduces the risk for risk behavior development, hence, prevents ill-health. Involvement, as well as a supportive educationalist’s perspective, can promote health in students. Efforts concerning things like the social atmosphere and the everyday structure can increase the quality of life, and promote student´s success in school. This in turn can also promote student’s future health. However, some factors can possibly limit the good effects shown from the application of the methods. For instance referring to limitations in the implementation process and restrictions in students’ autonomy and involvement due to the educationalist’s ”top down” perspective.
Keywords: empowerment, health, health promoting schools, prevention, promotion, school,
FÖRORD
Under min praktik på Folkhälsoenheten i Malmö stad fick jag insyn i flera av
folkhälsovetenskapens arbetsområden. Förebyggande och främjande arbete i skolan var ett av de områden som fångade mitt intresse. Genom en kartläggning i Malmös skolor skulle det vara möjligt att få en uppfattning om vilka metoder som tillämpas för förebyggande och främjande insatser idag. Det var utgångspunkten för det uppdrag Folkhälsoenheten gav mig inför mitt uppsatsskrivande våren 2007. Det har varit en lärorik och intensiv termin där jag fått möjlighet att tillämpa de kunskaper jag förvärvat under min utbildning på det
folkhälsovetenskapliga programmet på Malmö högskola. Jag vill ägna ett stort tack åt de personer som hjälpt mig under arbetets gång. Främst vill jag tacka informanterna som deltagit i studien. Jag vill också säga tack till min handledare Per-Anders Tengland för allt stöd och all kunskap du gett mig, samt till de personer jag har haft kontakt med på SDF avdelningen på stadskontoret i Malmö stad, framförallt Ulf Ljungberg på Folkhälsoenheten. Slutligen vill jag tacka de personer som jag har haft kontakt med via mail och som gett mig värdefull
information om relevant forskning på området.
Min förhoppning är att studien har resulterat i ett användbart underlag för vidare arbete inom området förebyggande och främjande insatser i skolan.
Malmö 2007 Jenny Nilsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 6
BAKGRUND ... 6
UNGAS HÄLSA OCH RISKBETEENDE... 6
SKOLAN SOM FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE VERKSAMHET... 7
Nationella insatser ... 7
Regional strategi... 8
Lokala riktlinjer ... 8
TIDIGARE FORSKNING... 8
Metoder ... 9
Framgångsfaktorer och brister i forskningen ...10
SKOLBASERADE METODER...10 SET ...10 Hälsofrämjande skolutveckling...11 TEORETISK REFERENSRAM...11 HUMANISTISK PSYKOLOGI...12 EMPOWERMENT...12
EN TVÅDIMENSIONELL TEORI OM HÄLSA...13
BEGREPPSBESKRIVNINGAR...13 SYFTE – FRÅGESTÄLLNINGAR ...14 METOD ...15 METODPRESENTATION...15 Hermeneutisk vetenskapsteori ...15 Förförståelse...15 Kvalitativ metod ...15 Fenomenografi...16 Urval ...16 Intervjuer ...16 Analysmetod...16 Etiska kriterier ...17 Kvalitetskriterier ...17 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...17 Avgränsningar ...18 Förförståelse...18 Urval i studien ...18 Semistrukturerade intervjuer ...19 Databearbetning ...19 Analys av data...19 Etiska överväganden ...20 Kvalitetskriterier i studien ...20 Litteratursökning...21 METODDISKUSSION...22 Externt uppdrag ...22 Etik ...22
Intervjusituationen ...23
PRESENTATION AV RESPONDENTER ...23
RESULTAT ...24
SKOLA A ...24
Utveckla färdigheter och främja hälsan...24
Socialt klimat ...26
Administration av metoden...26
Samarbete kring förebyggande och främjande arbete i stadsdelen...28
SKOLA B...30
Utveckla färdigheter och främja hälsan...30
Socialt klimat ...31
Administration av metoden...32
Samarbete kring förebyggande och främjande arbete i stadsdelen...33
Strukturerad skolmiljö...35
Delaktighet...36
Gemensam värdegrund ...36
RESULTATSAMMANFATTNING...36
DISKUSSION ...37
SKOLANS ANSVAR ATT FRÄMJA ÖKAD KONTROLL...37
FRI FRÅN HINDER...38
HÄLSA, LIVSKVALITET OCH SKOLPRESTATIONER...39
FÖRHÅLLNINGSSÄTT...41
AVSLUTNING...42
REFERENSER ...43
INLEDNING
I det tredje nationella målområdet Trygga och goda uppväxtvillkor framhålls vikten av att uppmärksamma barn och ungdomars hälsotillstånd och levnadsvanor (Statens
folkhälsoinstitut, 2007-05-18). Målområdet berör i stor utsträckning skolan, som har
förändrats under senare år, från att vara en inrättning med främsta syftet att undervisa till att bli en omfattande verksamhet som ska se eleverna i ett helhetsperspektiv och främja
välbefinnande såväl som sociala färdigheter (Greenberg m fl, 2003; Persson & Svensson, 2005). Skolan har därmed blivit en arena för att med nya metoder, motverka riskfaktorer och främja skyddsfaktorer. Bland skolans aktörer finns en upplevelse av att skolans grunduppdrag påverkas negativt av ett sådant ansvar (Ferrer-Wreder, 2005; Statens folkhälsoinstitut, 2002). Forskning visar dock att elever som mår bra i olika avseenden har lättare för att lära, och framgång i skolan genererar ofta god hälsa och goda hälsovanor samt mindre risk för att utveckla riskbeteenden (Bremberg, 2004; Markham, 2003). Förebyggande och främjande arbete bör därför inte ses som en motsättning till det grundläggande uppdraget att undervisa, utan som en förutsättning för detta.Idag finns ingen samlad bild över vilka metoder som tillämpas i Malmös skolor med avseende på förebyggande och främjande arbete och som kan påverka elevernas hälsostatus, och för att få en uppfattning av dessa insatser görs en studie på två skolor i Malmö. Studien utgör också ett grundmaterial för en eventuell vidare kartläggning av de skolor i Malmö som inte representeras i urvalet.
BAKGRUND
I följande avsnitt presenteras bakgrundsinformation samt tidigare forskning på området.
Ungas hälsa och riskbeteende
Största konsumtionen av alkohol och droger, samt största andelen brott sker under tonåren. För majoriteten pågår sådana handlingar under en begränsad tid utan att medföra negativa konsekvenser för framtiden, medan det för några leder till ett riskbeteende. Ofta innehar en individ flera riskbeteenden, så som alkoholkonsumtion, bristande skolanpassning och
kriminalitet (Brottsförebyggande rådet, 2000 a; 2000 b). Skolk är en riskfaktor för avvikande beteende och i FoU rapporten 2005:15 framgår att de som skolkar är överrepresenterade vad
avser sådant som kriminella handlingar och droganvändning. De har oftare ofullständiga betyg i minst ett av kärnämnena, sämre föräldrarelationer och trivs sämre i skolan (a a). Vart fjärde år sedan 1985/86 genomförs en undersökning bland svenska skolbarn vid 11, 13 och 15 års ålder. Den senaste undersökningen från 2005/06 visar att berusningsdrickandet och andelen som röker varje vecka minskat för båda könen. Flertalet menar att de har bra hälsa, men självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär samt allmänt välbefinnande försämras med stigande ålder, och över tid har de somatiska och psykiska besvären ökat för båda könen i de flesta åldersgrupper (Statens folkhälsoinstitut, 2006 b).
Skolan som förebyggande och främjande verksamhet
Skollagen och läroplanen är två av de styrdokument skolan ska följa. Inom ramen för dessa har kommunen befogenhet att fördela resurser och därmed formas verksamheterna efter de lokala förutsättningarna, men med syftet att uppnå nationella mål (Skolverket, 2007-03-07). Skollagen (1985:1100) säger att: Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter
samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar/…/ I läroplanen (Lpo 94)framgår att skolan ska förmedla värden om individens frihet, vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa förs fram.
Nationella insatser
2005 fick Statens folkhälsoinstitut ett uppdrag av regeringen med syfte att sprida information om hur grundskolans alkohol- och drogförebyggande arbete kan stärkas. Detta utmynnade i projektet Skolan förebygger som genomförs tillsammans med skolverket, alkoholkommittén, myndigheten för skolutveckling, mobilisering mot narkotika och Sveriges kommuner och landsting. Utgångspunkten är att elever som trivs och fungerar bra i skolan också är under mindre risk för att utveckla ett riskbeteende. Uppdraget utgår från fyra hörnstenar som i forskning visat sig vara framstående för att främja hälsa och förebyggarisksituationer. Dessa hörnstenar är samarbete och dialog med föräldrar, innehållsrik och strukturerad
fritidsverksamhet med skolan som bas, samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra droger som en del av socialt och emotionellt lärande, samt ett närmre samarbete mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i skolan (Statens folkhälsoinstitut, 2002).
Regional strategi
I den regionala strategin för folkhälsoarbetet i Skåne 2006-2009 framgår att medborgerlig delaktighet och en väl förankrad samverkan mellan olika aktörer är förutsättningar för ett framgångsrikt folkhälsoarbete i Skåne. Det huvudsakliga uppdraget för folkhälsoarbetet i Skåne är att: öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa, samt öka
förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val (Region Skåne, s 7). Med utgångspunkt
i de nationella målområdena och ohälsosituationen i Skåne fokuseras det regionala
folkhälsoarbetet kring fem områden. Dessa är jämlik och jämställd hälsa, stödjande miljöer, kost och fysisk aktivitet, psykosocial hälsa samt tobak, alkohol, narkotika och övriga droger. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska genomsyra samtliga fokusområden eftersom trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar påverkar hälsotillståndet i befolkningen i stor utsträckning. I strategin framhävs skolans roll för att ge en helhetssyn på hälsa och temat hälsa bör därför genomsyra skolans samtliga miljöer och aktiviteter (Region Skåne, 2006).
Lokala riktlinjer
I Malmös strategi (2002) för det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet 2002-2010, framgår att: Malmö ska vara en tobaks-, alkoholskade- och narkotikafri stad. Allas uppväxt
ska vara tobaks-, alkohol-, narkotika- och i övrigt drogfri (s 29). I den tillhörande
handlingsplanen framhålls skolan som en av de viktigaste arenorna för det förebyggande arbetet och preventiva metoder. De metoder som tillämpas bör vara anpassade efter skolans förutsättningar, och metoder som endast omfattar attityd- eller kunskapspåverkan bör inte användas (Malmö stad, 2002).
Tidigare forskning
Senare års forskning framhäver skolans roll som arena för förebyggande arbete (Statens folkhälsoinstitut, 2002). Idag är det dock få skolor som på ett systematiskt sätt arbetar med att tillämpa effektiva metoder för ungas sociala, emotionella och akademiska inlärning. Detta beror bl a på att skolstrukturen inte är anpassad för att stödja sådana insatser (Greenberg m fl, 2003). Framställningen som följer bygger i stor utsträckning på internationella studier då evidensbaserad preventionsforskning1 fortfarande är ovanlig i Sverige (FoU rapport, 2005:1).
Metoder
Den forskning som gjorts på området omfattar flera olika aspekter avseende tillämpningen av skolbaserade metoder med avsikt att förebygga riskbeteenden och främja hälsa. I det följande framställs några av de mest framträdande aspekterna av denna forskning, så som metoders inriktning samt risk- och skyddsfaktorers betydelse.
Metoders inriktning. Under lång tid har kortsiktiga och kunskapsbaserade ansatser präglat
skolans förebyggande arbete vad avser undervisning om t ex alkohol, narkotika och tobak. Senare års forskning har ifrågasatt sådana metoder dåinformationsbaserade strategier ofta har liten eller ingen inverkan på faktisk droganvändning eller på avsikten att använda droger eftersom kunskap inte alltid påverkar beteende (Faggiano m fl, 2005; Ferrer-Wreder m fl, 2005; Nation m fl, 2003;Greenberg m fl, 2003).
Genom tillämpning av olika gruppövningar avser färdighetsbaserade metoder främja utveckling av kompetenser och färdigheter, så som förmågan att stå emot grupptryck. Färdighetsbaserade metoder är de som visat sig vara effektivast för att förebygga riskbeteenden och de har positiv effekt på sådant som drogkunskap, beslutsfattande,
självförtroende, grupptryck och droganvändning (Faggiano m fl, 2005; Ferrer-Wreder m fl, 2005; Greenberg m fl, 2003; Nation m fl, 2003; Wilson m fl, 2001).Dock visar två studier med färdighetsbaserade ansatser inte på sådana resultat. I den ena minskade tobaksbruket men effekten upphörde innan interventionen avslutades (Cuijpers m fl, 2002). I den andra studien påträffades inga signifikanta effekter på droganvändning (Sobeck m fl, 2006).
De skolbaserade program som tillämpat ett interaktivt tillvägagångssätt visar på bättre resultat än program där barn och unga passivt mottager information. Dessa interaktiva moment ger bäst effekt om de är en del av en bredare strategi, vilket innebär att strategin är
systemövergripande och omfattar kommunikation med föräldrar och andra aktörer i samhället (Ferrer-Wreder m fl, 2005; Greenberg m fl, 2003; Nation m fl, 2003; Wilson m fl, 2001).
Risk- och skyddsfaktorer. Effektiva skolbaserade metoder bygger på kunskap om risk- och
skyddsfaktorer på individnivå såväl som i miljön (Faggiano m fl, 2005; Greenberg m fl, 2003). Riskfaktorer ökar sannolikheten för att en individ ska utveckla ett riskbeteende medan skyddsfaktorer minskar denna sannolikhet (Ferrer-Wreder m fl, 2005). Närvaro av
skyddsfaktorer kan också stävja påverkan av negativa förhållanden (Durlak, 1997). Risken för problemutveckling hos barn och unga ökar då det saknas ett bra pedagogiskt ledarskap, då det är lågt ställda förväntningar på eleverna, då det är brist på ömsesidighet mellan elever och
lärare samt då det saknas struktur (a a). Framgång i skolan är en skyddsfaktor och skolans roll i att främja goda skolresultat är att skapa stimulerande miljöer för lärande. Viktiga
skyddsfaktorer i denna miljö är samarbete mellan lärare och familjer, bra skol- och klassrumsmiljöer, ett stödjande förhållningssätt gentemot eleverna, bra relationer mellan skolans aktörer samt höga förväntningar från vuxna och kamrater(Durlak, 1997; Hawkins m fl, 2002). En central faktor för ungas hälsa är elevinflytande, och i en systematisk genomgång av vetenskapliga studier, visade 20 av 24 analyser att barns hälsa gynnades av ökat inflytande i frågor som berörde dem själva (Statens folkhälsoinstitut, 2004). Utöver skolklimatet är sociala förhållanden, samarbete mellan aktörer i lokalsamhället, samt familje- och individfaktorer, viktiga risk- eller skyddsfaktorer för barn och unga (Durlak, 1997).
Framgångsfaktorer och brister i forskningen
De skolbaserade preventionsprogram som har vetenskapligt stöd och bygger på ett teoretiskt underlag är också dem som har visats vara de mest framgångsrika. Dessa program inbegriper utbildning för dem som ska administrera metoden och en konkret mall för utvärdering. Arbetet sker också på ett sätt som gör att programmets ursprungliga manual följs (Ferrer-Wreder m fl, 2005; Nation m fl, 2003; Greenberg m fl, 2003). Flera studier på området har bristande vetenskapligt underlag, och det är få interventionsstudier med en välgjord design. Det avser sådant som brist på lämpliga kontrollgrupper (Faggiano m fl, 2005; Foxcroft m fl, 2002). Flera interventioner med fokus på att förebygga riskbeteenden saknar bevisad effekt på varaktiga beteendeförändringar (Faggiano m fl, 2005; Ferrer-Wreder m fl 2005; Nation, m fl, 2003). Bristen på belägg för långtidseffekter kan bero på att få program utvärderas i tillräcklig omfattning (Ferrer-Wreder m fl, 2005). Samtidigt som skolan implementerar en rad olika program är det således endast ett begränsat antal av dessa som tillräckligt många studier har verifierat (Nation m fl, 2003; Wilson m fl, 2001).
Skolbaserade metoder
I följande avsnitt presenteras SET samt Hälsofrämjande skolutveckling, som är två av de metoder/arbetssätt som skolor tillämpar i sitt förebyggande och främjande arbete.
SET
Den evidensbaserade metoden SET, social och emotionell träning handlar om att genom att stärka skyddsfaktorer på individ-, grupp och klassrumsnivå främjas psykisk hälsa och
riskbeteenden förebyggs. SET bygger på sociala inlärningsteorier som förespråkar positiv förstärkning, modellering och praktisk övning av färdigheter (Statens folkhälsoinstitut, 2006 a). Praktiska övningar berör t ex social kompetens, att etablera positiva relationer och ta ansvarsfulla beslut. För att utveckla dessa förmågor måste barn uppleva strukturerade miljöer där de känner sig respekterade. SET är ett manualbaserat program för elever i skolåren 0-9. Färdigheterna ska tränas 60 minuter per vecka och övningarna ska avancera med stigande ålder. Lärarna bör få kontinuerlig kompetensutveckling och det ska finnas ett nära samarbete med hemmen (Statens folkhälsoinstitut, 2006 a; CASEL, 2007-04-10). Forskning visar att sociala och emotionella färdigheter kan bli inlärda och att de reducerar problembeteende och förbättrar barns prestationer i skolan samt hälsorelaterade beteenden (Greenberg m fl, 2003).
Hälsofrämjande skolutveckling
Hälsofrämjande skolutveckling (HFS) är en process som integreras i det dagliga arbetet och där skolklimat, relationer, synsätt, förhållningssätt samt samverkan med föräldrar och närsamhälle är centralt för att bygga upp skolans profil. Syftet är att uppnå en hälsosam livsstil för personal och elever genom att utveckla stödjande miljöer för hälsa, lärande och demokrati. Alla engageras i skapandet av en hälsofrämjande vardag samt i utvecklingen av hälsoundervisningen (Hälsofrämjande skola, 2007-04-11; ENHPS, 1999). Arbetssättet saknar bevisad evidens och i en systematisk översikt av vetenskapligt publicerade studier av
Mukoma och Flisher (2004) hade endast fem studier för- och eftermätningar i försöks- och kontrollstudier. En av dessa studier visade positiva förändringar av beteende. Bristen på belägg för evidens kan bero på att begreppet kan innefatta olika insatser på olika skolor (Statens folkhälsoinstitut, 2007-05-06).
TEORETISK REFERENSRAM
I följande avsnitt presenteras den teoretiska referensram som sedan appliceras på resultatet. De skolbaserade strategier som visats framgångsrika i forskning avser stödja en utveckling av ungas färdigheter. Empowerment handlar om att stärka individers kontroll över sina liv och är därför relevant som teoretisk ansats i studien. Den underbyggs av humanistisk psykologi, en människosyn vars grundtanke överensstämmer med innehållet i empowermentbegreppet. Syftet med studien är att undersöka hur skolan genom tillämpning av olika metoder kan förebygga ohälsa och främja hälsa hos eleverna, och även om en stor del av resonemanget
kring hälsa/ohälsa kommer att föras utifrån empowermentstrategin, är det nödvändigt att komplettera detta resonemang med en hälsoteori som således också är en del av den teoretiska referensramen. Slutligen följer en redogörelse för begrepp av relevans i studien.
Humanistisk psykologi
Inom humanistisk psykologi finns en strävan efter att göra människan medveten om sina möjligheter att leva ett rikt liv. Att betona människans möjligheter och betydelsen av hennes handlingar och mål är genomgående i denna människosyn. För individen handlar det om frigörelse och självförverkligande men individuell frihet förutsätter även frihet ur ett
samhällsperspektiv. Humanistisk psykologi gör individen ansvarig för de val hon gör och ser individen som ett subjekt snarare än som ett objekt. Individens rätt att ta ansvar för sitt eget liv är grundläggande och människan blir stark genom att få utvecklas i sin egen takt och efter egna behov. Hon skaffar sig sin identitet och förverkligar sig själv genom att konfronteras med situationer där hon gör ständiga val. Inom den humanistiska psykologin är varje förändring gynnsam som medför att hinder för individens självförverkligande försvinner, oavsett om de finns inom individen eller i samhället (Johnsson & Ohlsson, 1977).
Empowerment
Empowerment kan tillskrivas individen, så kallad self-empowerment, och ett icke
konfliktorienterat synsätt. Betraktelsesättet står nära begreppet enableoch berör den egna handlingsförmågan och självtilliten där makt är kapacitet och kraft, makt att. Detta kan växa fram hos en individ utan att det sker på någon annans bekostnad(Hagquist, 1997; Wallace, 2001). Ett motsatsförhållande till empowerment är paternalism, att handla mot en person, utan informerat samtycke, men med omsorg för personens bästa (Liss, 2001).
Empowerment kan antingen ses som mål eller som en process för att nå målen (Starrin, 1997; Tengland, 2007). Ett övergripande mål är att individen ska få ökad kontroll, att kunna göra något och vara fri från yttre hinder (Tengland, 2007). Det innebär ökad kontroll över någon eller några av de faktorer som direkt eller indirekt påverkar ens livskvalitet. Ökad kunskap genom sådant som medvetandegörande, färdighetsutveckling och kompetens, ökar individens autonomi (inre frihet), självförtroende och självkänsla. Detta leder till ökade möjligheter att uppnå livskvalitet, t ex genom avlägsnande av yttre hinder (ökad yttre frihet) (a a).
Empowerment som process berör en icke paternalistisk relation mellan den professionella och individen/gruppen med avsikt att främja människors förmåga att skaffa resurser för att
handla om en utveckling mot ett sätt att tänka om sig själv, dels om en insikt att samhället runt omkring en kan förändras. Den professionellas förhållningssätt måste överensstämma med målen för empowerment, och det är individen som ska definiera problemet, besluta om tillvägagångssättet mot målet, samt agera för att uppnå målet. Den professionella bör minska sin egen makt och främja en miljö för förändring, där empati, ovillkorlig uppmärksamhet och äkthet är nödvändigt från den professionellas sida (Tengland, 2007).
Även om empowerment är ett hälsofrämjande perspektiv till skillnad från preventionstanken (där avsikten är att hindra att något negativt uppstår) så kan empowermentstrategier vara preventiva och ha för avsikt att förebygga sociala och hälsomässiga problem. Insatser som bygger på samarbete, undviker expertstyrning, avser öka individens/gruppens självkontroll och förmågor, och där stödjaren är känslig för individens/gruppens hela livssituation, är förebyggande arbete som är förenligt med empowermentstrategin (Starrin, 1997).
En tvådimensionell teori om hälsa
I studien tillämpas en tvådimensionell teori om hälsa eftersom god hälsorelaterad funktionsförmåga såväl som hälsorelaterat välbefinnande är intressant för delar av resonemanget i studien (Brülde & Tengland, 2003). Den hälsorelaterade funktionshälsan består av basala förmågor och dispositioner som en individ typiskt tillägnar sig i den kultur som individen lever. Exempel på sådana förmågor och dispositioner är att kunna gå, tala, minnas och att kunna uppleva emotioner som kärlek och empati. En nedsättning i en sådan förmåga eller disposition reducerar hälsa i någon grad. Individen har hälsa om denna kan använda förmågor som de flesta andra människor i dennes kultur kan använda, och personen ska kunna använda förmågorna under acceptabla omständigheter, där de flesta kan använda sina förmågor (Tengland, 2004). Hälsa som välbefinnande är att må bra och innefattar känslor som sensationer och sinnesstämningar. Det är nödvändigt att skilja på hälsorelaterat
välbefinnande och livskvalitetsrelaterat välbefinnande. Hälsorelaterat välbefinnande handlar om något som har inre orsaker, t ex sinnesstämningar så som ångest och eufori, medan ett livskvalitetsrelaterat välbefinnande har en yttre upprätthållande orsak, och kan innebära glädje eller sorg över en händelse (a a).
Begreppsbeskrivningar
Preventiva insatser – Kan delas in i tre nivåer, universella, selektiva samt indikerade, vilka är
jämförbara med primär-, sekundär- och tertiärprevention. Universella riktar sig till samtliga individer i en angiven grupp, medan selektiva riktar sig till dem som befinner sig i riskzonen
för att utveckla problem. Indikerade insatser riktar sig till dem som redan har problem. De två förstnämnda är de som är av intresse i studien. Det kan anses betydelsefullt att vända sig till riskgruppen för att fånga upp en individ innan ett problem har etablerats, men majoriteten som utvecklar problembeteenden kommer från normalgruppen. En liten insats till många har således större effekt än stora insatser till få (preventiva paradoxen) (FoU rapport 2005:1).
Främjande arbete – Avser i studien hälsofrämjande arbete. Handlar dels om att stärka
individens färdigheter för att främja hälsa, dels om att förändra sociala, miljömässiga och ekonomiska förhållanden för att gynna folkhälsan. I Ottawadeklarationen definierade WHO hälsopromotion som: /…/the process of enabling people to increase control over, and to
improve, their health (2007-04-18). Hälsofrämjande arbete innefattar sådant som att utveckla
personliga färdigheter och skapa stödjande miljöer för hälsa (a a). Stödjande miljöer eller hälsofrämjande arenor är platser eller sociala kontexter i vilka människor utövar sina dagliga aktiviteter och där miljöfaktorer och personliga faktorer interagerar för att påverka hälsa och välbefinnande. Tillvägagångssättet för att främja hälsa genom olika arenor kan ta olika uttryck, och sker t ex genom förändringar i den fysiska miljön. Exempel på stödjande miljöer är skolor, arbetsplatser och sjukhus (WHO, 2007-06-02).Hälsofrämjande insatser riktar sig vanligtvis till en större grupp individer med olika förutsättningar. En del gynnas av insatserna, medan andra inte påverkas alls (Liss, 2001).
SYFTE – FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet är att undersöka hur skolan genom tillämpning av olika metoder kan förebygga ohälsa och främja hälsa hos eleverna.
• Vilka metoder kan skolor använda sig av för att förebygga ohälsa och främja hälsa?
• Hur fungerar implementeringen av de förebyggande och främjande metoderna?
• På vilket sätt kan dessa metoder minska sannolikheten för att eleverna utvecklar ett riskbeteende?
METOD
Givet studiens syfte, att undersöka hur skolan genom tillämpning av olika metoder kan förebygga ohälsa och främja hälsa hos eleverna, används kvalitativ metod. Inledningsvis presenteras den metod och den ansats studien grundas på, och därefter tillvägagångssättet för hur dessa tillämpats. Slutligen förs en diskussion kring eventuella metodproblem.
Metodpresentation
I kommande avsnitt presenteras hermeneutiken, som är den vetenskapliga ansats studien utgår från, samt förförståelsen. Därefter presenteras kvalitativ metod samt fenomenografin, som är den kvalitativa metod som använts. Slutligen framställs dels urvalsmetodik och intervjun som metod för datainsamling, dels analysmetod, etiska kriterier och kvalitetskriterier.
Hermeneutisk vetenskapsteori
Till skillnad från positivismen som undersöker kvantifierbara värden är intresset för hermeneutiken att framställa människors livsvärld, hur människor föreställer sig världen (Hartman, 1998). Hermeneutisk teori är holistisk i den mening att uppfattningar inte beskrivs var för sig, eftersom de delvis får sin bestämning genom relationen till andra föreställningar och till helheten, vilket åskådliggörs med hjälp av den hermeneutiska cirkeln. För att kunna motivera en viss tolkning krävs därför en tolkning av helheten, och en tolkning av helheten måste baseras på tolkningar av enskilda delar (Gilje & Grimen, 1992; Hartman, 1998).
Förförståelse
I förståelsen för andra människor speglas vår egen förförståelse och denna påverkar hur forskaren samlar in och tolkar data (Hartman, 1998). Men genom att forskaren urskiljer sin egen utgångspunkt och teoretiska referensram, samt är kritiskt reflekterande under
forskningsprocessen, kan en situation förebyggas där forskaren begränsar sin öppenhet för nya perspektiv (Malterud, 1998).
Kvalitativ metod
Den hermeneutiska vetenskapstraditionen har gett upphov till ett antal kvalitativa metoder. Kvalitativ metod är det förfaringssätt som används för att samla in och bearbeta data så som texter och intervjuer (Kvale, 1997). Intentionen i en kvalitativ studie är att beskriva individens livsvärld med avseende på egenskaper hos företeelser av relevans för studien (Malterud,
1998). Med ett kvalitativt förhållningssätt är data en produkt av en tolkningsprocess till
skillnad från en positivistisk utgångspunkt då forskaren söker färdig data (Denscombe, 2000).
Fenomenografi
Fenomenografin har sitt ursprung i den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och dess
forskningsintresse är att beskriva uppfattningen av en företeelse (inte hur något är), samt vilka skillnader och likheter som finns mellan uppfattningarna (Alexandersson, 1994). Synsättet reflekteras i hermeneutiken med dess distinktion mellan livsvärld och en objektiv verklighet (Kvale, 1997). För fenomenografin är det människans meningsskapande som är det primära för förändringar i relationen mellan människan och omvärlden. Individer har olika relationer till omvärlden, och därmed olika erfarenheter vilket ger variation i uppfattningen av en företeelse (Alexandersson, 1994).
Urval
Kvale (1997) betonar intervjuers kvalitet snarare än kvantitet för att främja vetenskapligheten i en kvalitativ studie. Med anledning av detta görs ofta ett subjektivt urval, eftersom
informationsvärdet sannolikt blir högre om de individer väljs ut med djupgående information utifrån syftet med studien Hartman, 1998). Med ett subjektivt urval möjliggörs också den fenomenografiska metodens mål att frambringa variation i materialet (Alexandersson, 1994).
Intervjuer
Forskningsintervjuns kvalitet bygger till stor del på intervjuarens kunnande och känslighet där det verbala såväl som det icke verbala samspelet är av betydelse för att få en
helhetsuppfattning av situationen (Kvale, 1997). Enligt Kvale (1997) ska intervjuaren försöka skapa en situation där respondenten ges tillfälle att berätta om den mening denna tillskriver en företeelse. I den semistrukturerade intervjun, utgår intervjuaren från bestämda teman, men lägger samtidigt grunden för ett dynamiskt samtal där informanten får utrymme att beskriva de aspekter av en företeelse som upplevs viktiga (Hartman, 1998). Ett sådant tillvägagångssätt ökar sannolikheten för att uppnå den variation av uppfattningar som eftersträvas inom
fenomenografin (Alexandersson, 1994).
Analysmetod
ett helhetsintryck av materialet, och genom växelvis uppmärksamhet mot delen och helheten urskilja det mest framträdande, samt uppfatta skillnader och likheter mellan uppfattningarna (Alexandersson, 1994). Beskrivningarna delas in i kategorier och undergrupper, och slutligen tolkas den struktur som framkommit för att bedöma om resultatet fortfarande ger en bra beskrivning av det ursprungliga sammanhanget (Alexandersson, 1994; Malterud, 1998). Det holistiska kriteriet är en bedömningsgrund för att avgöra vilken bland flera tolkningar som är den rätta. Fokus ligger på textens inre samband och koherens och för att motivera en tolkning hänvisas till det inre sambandet mellan delarna (Gilje & Grimen, 1992).
Etiska kriterier
Etiska ställningstaganden bör göras med avseende på informerat samtycke, konfidentialitet samt konsekvenser för individen av att delta i studien (Kvale, 1997). Med ett kvalitativt angreppssätt kan det vara svårt att göra deltagarna helt oidentifierbara, då urvalet ofta är litet och då det är eftersträvansvärt med utförliga beskrivningar. För att bevara konfidentialiteten kan faktorer relaterade till individen ändras men det medför att syftet i kvalitativ forskning, att se individen i sitt sammanhang, kan påverkas negativt (Gullveig & yen, 1998).
Kvalitetskriterier
Några av kvalitetskriterierna inom kvalitativ metod är trovärdighet, noggrannhet och giltighet, och för fenomenografin handlar dessa främst om i vilken mån beskrivningskategorierna har en empirisk förankring i materialet och intern logik uppnås (Alexandersson, 1994).
Innebördsrikedom är ett annat kriterium som innebär att uppfattningarna ska fånga det
väsentliga samtidigt som nyanser bibehålls. Kriterier för kvalitativa studier generellt är sådant som perspektivmedvetenhet, som handlar om att som forskare vara medveten om de
perspektiv som formar förförståelsen. Det är också av betydelse att få uteslutande kategorier i materialet så att teman inte överlappar varandra, samt att uppnå hög konsistens för att så få motsägelser som möjligt ska framträda mellan tolkningen och enskilda delar (Larsson, 1994).
Tillvägagångssätt
I följande avsnitt presenteras inledningsvis studiens avgränsningar. Därefter framställs det sätt på vilket metoden tillämpats med avseende på urval, datainsamling, databearbetning och analys, samt på vilket sätt etiska kriterier och kvalitetskriterier har beaktats. Slutligen presenteras det tillvägagångssätt som tillämpats för litteratursökning.
Avgränsningar
En kartläggning av Malmös samtliga skolor skulle vara alltför omfattande, och studien avgränsas till att omfatta två stadsdelar och en skola i vardera stadsdel. Studien inriktar sig på förskoleklass till nionde klass, och omfattar kommunala skolor. Utifrån utrymmes- och tidsaspekten har studien begränsats till att omfatta den överordnade metod som respektive skola arbetar utifrån. Skolorna arbetar dock även utifrån andra metoder som bl a riktas mot föräldrar. Genom att omnämna detta görs en ansats för att undvika en alltför begränsad bild av skolornas arbete. Studiens fokus är hur skolan genom tillämpning av olika metoder kan
förebygga ohälsa och främja hälsa hos eleverna. En mer djupgående undersökning om hur respektive metod förhåller sig till vad som sägs om densamma i litteratur och forskning blir därför underordnad men är ett intressant område för vidare studier.
Förförståelse
Genom studier i folkhälsovetenskap har jag fått kunskap om innebörden i förebyggande och främjande arbete. Jag har ingen närmre kunskap kring skolan som arena för dessa insatser, men har genom diskussioner under min praktik på Folkhälsoenheten i Malmö stad fått större förståelse för ämnesområdet. Den teoretiska referensramen för studien har betydelse för hur materialet samlas in och tolkas, men genom att anta ett kritiskt förhållningssätt gjordes en ansträngning för att motverka snedvridna tolkningar av materialet.
Urval i studien
I studien gjordes ett subjektivt urval då det fanns kunskap om vilka individer och instanser som kunde ge innehållsrik information utifrån syftet med studien. Urvalet omfattar två stadsdelar i Malmö, och en skola i vardera stadsdelen. Stadsdelarna och skolorna valdes ut med avseende på deras omfattning då arbetet skulle vara hanterbart utifrån den tid som stod till förfogande. Respondenterna valdes ut med avsikten att kunna ge en helhetsbild av
tillämpningen av förebyggande och främjande metoder i skolan samt möjliggöra en variation av uppfattningar av området. Detta möjliggjordes genom att informanterna hade olika
yrkesroller. De arbetade som rektorer, skolsköterskor, kuratorer, lärare och drogsamordnare. De tio respondenterna i urvalet är relativt jämnt fördelade mellan stadsdelarna, sex
respondenter från en stadsdel (vid en intervju var två av dessa närvarande), och fyra från den andra. Antalet respondenter ansågs vara relevant för att erhålla tillräcklig information utifrån syftet med studien, samt för att få den helhetsbild som eftersträvades i varje stadsdel/skola. Några respondenter kontaktades genom barn- och ungdomscheferna i stadsdelarna, medan de
andra söktes upp efter kontakt med rektorn på respektive skola.
Semistrukturerade intervjuer
Eftersom syftet var att få variationsrik kunskap om förebyggande och främjande arbete i skolan, användes semistrukturerade intervjuer i studien. Trots öppenheten under intervjuerna användes en intervjuguide med teman och öppna frågor för att hålla fokus vid det som var av relevans för syftet med studien (se bilaga 5). Intervjuguiden anpassades för att kunna
användas vid intervjuer med respondenter från skolan såväl som från stadsdelen. Majoriteten av intervjuerna varade under ca en timme och skedde i en miljö vald av informanten (en intervju varade en halv timme). Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon, samtidigt som intervjuaren tog kompletterande anteckningar.
Databearbetning
Efter datainsamlingen bearbetades materialet genom att intervjuerna transkriberades för att kunna bli tillgängliga för analys. Även pauser och reaktioner återgavs för att kunna se
utsagorna i sitt sammanhang. Intervjuaren transkriberade själv materialet eftersom denna kan minnas moment från intervjun som kan vara av vikt för att förklara eventuella oklarheter.
Analys av data
När intervjuerna transkriberats analyserades materialet utifrån ett kvalitativt analysförfarande med utgångspunkt i fenomenografin. För att få en känsla för helheten samt upptäcka
skillnader och likheter mellan respondenternas uppfattningar, gjordes ett antal
genomläsningar av intervjuerna. Material utan intresse sorterades bort och endast den text behölls som bar med sig kunskap om de teman som börjat framträda. De meningsbärande enheter som identifierats systematiserades under olika teman och en struktur upprättades. När inga flera tolkningar kunde uttydas delades beskrivningarna in i olika kategorier skilda från varandra, och för flertalet av dessa gjordes en sammanfattning av kategorins innehåll. Under vissa kategorier fanns endast ett litet antal meningsbärande enheter och dessa placerades under andra kategorier eller togs bort. De nyanser som framträtt under varje kategori inrättades i olika subgrupper som stärktes med berättande citat. Strukturen som framträtt analyserades sedan dels för att bedöma kategoriernas relation till varandra, dels för att se om resultatet fortfarande gav en bra beskrivning av det ursprungliga sammanhanget.
Etiska överväganden
I studien har hänsyn tagits till informerat samtycke, konfidentialitet samt konsekvenser för respondenterna av att delta i studien. Tillstånd för undersökningen erhölls från barn- och ungdomscheferna i stadsdelarna (se bilaga 4). Informationen till dessa och respondenterna, omfattade information om studien, dess syfte, intervjuförfarande och konfidentialitet (se bilaga 1 och 2). Informanterna fick också skriva under ett informerat samtycke (se bilaga 3). Ett etiskt ställningstagande gjordes om att eftersträva konfidentialitet, men utan att det påverkar materialets användbarhet negativt. Intervjupersonerna avidentifierades genom att deras namn ersattes med deras yrkesroll och namnet på de aktuella stadsdelarna eller skolorna nämns inte. Respondenterna presenteras inte heller utifrån deras kön dels för att detta inte anses vara av relevans för studiens resultat och dels för att ytterligare göra en ansträngning för att stärka konfidentialiteten. Materialet från datainsamlingen är endast känt för intervjuaren, och förvaras inlåst hos denna tills studien avslutats och materialet förstörs. Att delta i studien anses få positiva konsekvenser för respondenterna dels för att mindre insatta informanter medvetandegörs om värdet av förebyggande och främjande arbete, dels för att informanter som redan arbetar på detta sätt kan stärkas i tilltron till de metoder som tillämpas. En
respondent kan eventuellt uppfatta intervjun som negativ om denna upplever en otillräcklighet i de insatser som görs. Då ämnet för studien inte är känsligt för personerna själva och då vikt läggs vid kvaliteten på intervjuernas genomförande, anses negativa effekter bli försumbara.
Kvalitetskriterier i studien
För att försöka uppnå intern logik fick syftet styra val av metod för datainsamling och analysteknik. I intervjusituationen validerades data som framkom genom följdfrågor till respondenterna, och med citat från intervjuerna gjordes en ytterligare ansträngning för att stärka tolkningarna i framställningen. Genom användandet av en intervjuguide ökade möjligheten att få innehållsrika uttalanden och undvika allmänna svar, samtidigt som det fanns en öppenhet för att främja nyanser i respondenternas uppfattningar. Perspektiv av betydelse för tolkningen av resultatet är den teoretiska ansats som använts, samt personliga erfarenheter hos intervjuaren. Under analysförfarandet försökte intervjuaren ha ett kritiskt förhållningssätt till kategorierna som framträdde för att bedöma de empiriska beläggen för en tolkning. Några kategorier sorterades bort då innehållet var bristfälligt eller hade en alltför allmän karaktär. För att nå konsistens mellan tolkningar och enskilda data ställdes olika tolkningar mot varandra för att utesluta att en alternativ tolkning bättre kunde beskriva data. För att uppfatta graden av relevans dels för problemformuleringen dels för forskningsområdet,
ställdes resultatet i relation till syftet och i relation till tidigare forskning på området.
Litteratursökning
Nedan presenteras de metoder som tillämpades för litteratursökning av vetenskaplig litteratur till bakgrunden i studien.
Databassökning. Nedan redovisas databasens namn, datum för sökningen, sökord, antal
träffar, använda artiklar samt titel. Val av sökord har gjorts dels med avseende på syftet, dels utifrån nyckelord från relevant litteratur på området.
I databasen Cochrane Library gjordes 070126 en sökning på drugs and alcohol med 76 träffar. En av dessa artiklar användes, School based prevention för illicit drugs´use. I databasen Pub Med gjordes 070125 en sökning med Mesh-termer. Termerna delades in i kategorier för att täcka det studerade området: schools/ adolescent, child, students/ alcohol
drinking, tobacco, drugs/ health promotion, methods, prevention and control. Av 236 artiklar
användes tre: What works in prevention. Principles of effective prevention programs;
Longer-term primary prevention for alcohol misuse in young people: a systematic review; The effect of drug abuse prevention at school: the healthy school and drugs project. I databasen Samsök
gjordes 070405 en sökning på school based prevention. Av 136 träffar användes en, Lessons
learned from implementing school-based substance abuse prevention curriculums.
Övrig litteratursökning. Förutom sökning i databaser erhölls information om ett antal
artiklar genom kontakt med betydelsefulla aktörer på området, samt genom att studera referenslistor i relevant litteratur.
Från Knut Sundell, docent i psykologi, samt chef för institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), erhölls artikeln, School-based prevention of problem behaviors: A
meta-analys. Genom kontakt med Jeanne S. Osgood, Communications Coordinator på The
collaborative for academic, social and emotional learning (CASEL), erhölls information om
artikeln Enhancing school-based prevention and youth development through coordinated
social, emotional and academic learning. Genom att studera referenslitteratur i artiklar och
annan litteratur på området erhölls information om artiklarna: Promoting science-based
prevention in communities; A new theory of health promoting schools based on human functioning, school organisation and pedagogic practice; Evalutations of health promoting
schools: a review of nine studies.
Metoddiskussion
I följande avsnitt förs ett resonemang kring de problem som tillämpning av metod och olika beslut fört med sig för studien.
Externt uppdrag
Studien är en D-uppsats men också ett material för Folkhälsoenheten i Malmö stad. Att skriva för en uppdragsgivare kan påverka studiens resultat och tolkningar negativt om forskaren bortser från vissa iakttagelser och framhäver andra för att nå fram till det resultat som upplevs önskvärt av uppdragsgivaren (Kvale, 1997). Kontaktpersonerna på Folkhälsoenheten har dock tydliggjort att deras avsikt är att få en uppfattning av situationen utan intresse för ett visst resultat, en tydlighet som medfört att jag inte haft några påtryckningar på mig uppifrån.
Etik
En del av den information som sändes ut till barn- och ungdomscheferna samt till respondenterna korrigerades i viss mån under forskningsprocessen. Kriterierna för
konfidentiaiteten justerades under processen då jag under arbetets gång insåg att det skulle bli svårt att säkra respondenternas konfidentialitet fullt ut. För att erhålla det nyanserade material som eftersträvas inom fenomenografin är det betydelsefullt att presentera respondenterna utifrån deras yrkesroll då den kan vara av betydelse för individens uppfattningar, men
yrkesrollen kan eventuellt göra respondenterna igenkännbara för andra, om dessa har kunskap om vilka skolor som arbetar utifrån en specifik metod och då kan känna igen personen utifrån dennes sysselsättning. Kvale (1997) menar dock att: Det kan vara svårt att tillfredställa
kravet på full öppenhet när det sker förändringar i undersökningens syfte och uppläggning allteftersom nya kunskaper och insikter vinns under forskningsprojektets gång (s 108).
Några respondenter kontaktades genom rektorerna eftersom det är svårt att nå respondenter inom skolan utan en kontaktperson. Detta kan påverka konfidentialiteten i studien, dels för att rektorn eventuellt kan identifiera dessa personer i studien, dels för att respondenterna kan identifiera rektorn. Genom att utesluta stadsdelarnas såväl som skolornas namn, har en ansträngning gjorts för att säkra konfidentialiten i de avseenden som presenterats ovan.
Intervjusituationen
Intresset under intervjuerna var att få respondenternas uppfattningar kring den övergripande metod som tillämpades på respektive skola. Under de första intervjuerna höll jag mig inte tillräckligt strikt till denna avgränsning, och därför erhölls även viss information om andra metoder som skolorna tillämpade i mindre omfattning. Enligt Malterud (1998) finns det en risk att analysarbetet utförs ytligt om det finns en stor andel material som inte
överensstämmer med syftet. Då mängden material som berörde andra metoder var ringa anses effekten på studiens giltighet vara försumbar.
PRESENTATION AV RESPONDENTER
Nedan presenteras de respondenter som deltagit i studien, med avseende på ålder, stadsdel/skola (benämns A och B), yrke och arbetslivserfarenhet på området i antal år.
Drogsamordnare (A): Person i 50 års åldern som arbetat som drogsamordnare sedan några år tillbaka. Har tidigare arbetat bl a som projektledare med fokus på samarbete inom skola, individ- och familjeomsorg och föräldrar för barns och ungas goda levnadsförhållanden.
Rektor (A):Person i 60 års åldern som arbetat som rektor under 22 år. Har tidigare arbetat bl a som lärare på högstadiet samt som lektor.
Lärare (A): Person i 40 års åldern som arbetat som lärare under tolv år.
Kurator (A)1: Person i 55 års åldern som har arbetat som skolkurator under 24 år.
Dessförinnan ett antal år som socialsekreterare vid behandlingshem för unga missbrukare och två år som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd, barn och familj och missbruk.
Kurator (A) 2: Person i 25-30 års åldern som arbetat som skolkurator sedan ett år tillbaka.
Skolsköterska (A): Person i 45 års åldern som har arbetat som sjuksköterska under 20 år, varav fyra år som skolsköterska.
Drogsamordnare (B): Person i 30 års åldern som arbetar som samordnare för förebyggande insatser samt samtalsbehandlare sedan några år tillbaka. Har arbetat som socionom totalt
under sex och ett halvt år.
Rektor (B): Person i 55-60 års ålder som arbetat som rektor under 15 år. Innan dess arbetade respondenten som lärare.
Lärare (B): Person i 30 års åldern som arbetat som lärare på skolan under snart fyra år. Totalt har respondenten arbetat som lärare i åtta år.
Skolsköterska (B): Person i 40 års åldern som har arbetat som skolsköterska under sex år, och tidigare inom barnsjukvården.
RESULTAT
Resultatet från intervjuerna framställs genom att presentera de huvudkategorier samt subgrupper som framkommit genom analysförfarandet. Resultatet är uppdelat på de två skolorna i urvalet, och presenteras utifrån de två skolbaserade metoder som tidigare nämnts i bakgrunden. Skola A tillämpar SET (social och emotionell träning) och skola B
Hälsofrämjande skolutveckling. Båda metoderna tillämpas från skolåren 0-9.
Skola A
Huvudteman som framträdde i intervjumaterialet är utveckla färdigheter och främja hälsan,
socialt klimat, administration av metoden och samarbete kring förebyggande och främjande arbete i stadsdelen.
Utveckla färdigheter och främja hälsan
Samtliga respondenter menade att målsättningen med SET var att stärka elevernas färdigheter och främja deras hälsa för att skapa goda förutsättningar för framtiden. Genom olika övningar tränas färdigheter i sådant som ställningstagande och socialt samspel. I arbetet med SET ansågs kollegiets förhållningssätt gentemot eleverna vara betydelsefullt och upplevdes som ett nytt sätt att agera. Personalen ska verka som ett stöd och låta eleverna själv nå fram till
lösningar. Subgrupperna som belyses är målsättning, SET- lektioner och kollegiets
Målsättning. Samtliga respondenter ansåg att syftet med att arbeta med SET var att stärka
eleverna i deras färdigheter att göra egna val och att samspela med andra, samt främja deras hälsa, vilket ansågs vara betydelsefulla faktorer för framtiden. Rektorn menade att:
Målsättningen är egentligen/…/att få respekt för livet. Att ungarna och vi faktiskt bemöter varandra på ett bättre sätt för att klara framtiden som faktiskt är komplicerad/…/ Det handlar om trygghet, hälsa och bra resultat, för då ökar du dina möjligheter att ta dig vidare i
livet/…/ Läraren sa att en god psykisk hälsa är målet: /…/för mår du bra så hamnar du kanske inte så lätt i droger eller alkohol sen/…/du ska kunna ta ställning i olika situationer, att vara så stark så att du kan förstå konsekvenserna av ditt handlande/.../ så det handlar mycket om att du har ansvar för ditt liv. Några respondenter från skolan hade mött reaktioner från elever
som visade att de tagit åt sig av budskapet om ställningstagande och socialt sampel och läraren menade att flera pedagoger upptäckt att de vanligtvis lite försynta eleverna hade börjat ta plats och berättade själv att: Jag hade en elev/…/som hade varit ganska utsatt och hon kom
fram till mig efter lektionen, så sa hon, du det är så pirrigt och sitta i den här runda ringen och berätta saker. Ja sa ja men du brukar inte passa. Nä det gjorde hon ju inte/…/ så stod hon där och funderade, så sa hon, jag har vuxit så här mycket [visade med händerna].
SET-lektioner. Övningarna som tillämpades under SET lektionerna (som är en gång i
veckan) var interaktiva och byggde på elevernas engagemang. Kuratorn (1) beskrev att övningarna gick ut på: /…/ att våga stå upp för sina åsikter, att våga säga ja till saker man
vill och nej till det man inte vill, att göra egna val/…/ Ämnena som diskuteras under SET-
lektionerna fanns enligt läraren bestämda i den manual som tillhör programmet: /…/ det är det
som är manualbaserat att ämnena redan är bestämda. Men läraren menade samtidigt att:
/…/det kan ju va att man tar upp vanliga problem för killar i årskurs nio till exempel också
och så kan man jobba med problemlösaren på det/…/ Flera respondenter menade dock att de
äldre eleverna inte riktigt förstått syftet med övningarna och läraren berättade att: Det spelar
liksom ingen roll hur många gånger jag har förklarat det. Vi har tagit mycket resonemang om vilken kunskap behöver dom egentligen när dom slutar skolan och det här med social
kompetens. Samtliga respondenter menade att det fanns två skäl till de äldre elevernas
uppfattning av övningarna. Dels upplevdes övningarna för de äldre barnen alltför barnsliga, dels hade de inte börjat med metoden förrän i en senare årskurs och läraren menade att: Dom
som går i åttan och nian har ju liksom inte fått grunderna. Största effekten ser man ju i årskurs F [förskola] till sex. Där är ju alla dom grunderna man lägger och sen är det mer en repetition i sjuan, åttan, nian. Så dom kör repetition av nått dom inte har grunderna i/…/.
Kollegiets förhållningssätt gentemot eleverna. Flera av respondenterna ansåg att ett
stödjande förhållningssätt var av stort värde för att främja utveckling av olika färdigheter hos eleverna. Pedagogerna ska vara stödjande och inte definiera vad som är rätt och fel, utan lyssna till elevernas åsikter utan att kritisera. Några respondenter menade att det kunde vara en utmaning att tillägna sig detta tankesätt och läraren sa att: Där är väl annorlunda för oss
lärare för vi är så vana vid att, när dom kommer med problem så gör så och så. Att nu ska man få dom att själva försöka komma fram till lösningar. Läraren framförde att skolan hade
börjat implementera Classroom management, en metod för att utveckla ett sådant
förhållningssätt bland lärarna. Rektorn hade fått respons från en i kollegiet som berättade att SET hade haft effekt på sättet att förhålla sig: Som en lärare sa/…/ Hon sa att kännedomen
och kunskapen om den här metoden har påverkat mitt sätt att förhålla mig till eleverna. Jag har förstått nånting mer/…/ Flera ansåg att ett stödjande förhållningssätt skulle prägla hela
skolans arbetssätt, och det berörde också elevrådet. Rektorn berättade att han satt med
elevrådet på möten och att: /…/ dom pratar om bänkar där, pennvässare där/…/ Och jag tror
att det är där man måste börja så att också elevrådet/.../ får större genomslagskraft/…/ det är deras värld och om dom tycker så här, då gäller det för oss att ta hänsyn till det här/…/ Socialt klimat
Förutom fokus på varje individ, ansåg flera respondenter att en stor del av SET-arbetet också handlade om att arbeta med miljön och klimatet på skolan då det ansågs ha betydelse för elevernas inlärning såväl som för tryggheten på skolan. Flera respondenter upplevde att miljön hade blivit betydligt lugnare och bättre både rent fysiskt och vad avser klimatet mellan eleverna sedan man började arbeta med SET. Rektorn menade att det var svårt att veta orsak och verkan men att det under året: /…/har varit osedvanligt lite besök utifrån som vi har fått
slänga ut/…/Vi har inte haft ett enda falsklarm. Vi har haft en översvämning på en toalett på hela året. Om man jämför med förra året och året före så är det ljusår /…/när jag börja här för tolv år sen, ja jisses. Det var bara att kavla upp ärmarna.
Administration av metoden
Flera av respondenterna framhöll betydelsen av att implementeringen av SET hade fått ta lång tid och att nästan samtliga i kollegiet hade fått utbildning. Genom att flertalet utbildats
upplevde man i personalen att man hade fått en gemensam referensram att diskutera utifrån. Skolan saknade en specifik mall för uppföljning av SET, men flera respondenter ansåg att det
fanns andra mätinstrument att tillämpa för att utvärdera effekterna av SET arbetet. De subgrupper som belyses är utbildning/implementering och utvärdering.
Utbildning/implementering. Flera respondenter betonade att det var avgörande att
implementeringen av metoden var omfattande och hade fått ta lång tid. Tolv pedagoger i stadsdelen fick gå utbildning under ett läsår och därefter fick samtliga lärare på skolan utbildning under ett år innan de började hålla lektioner. Att samtliga i personalen utbildats ansågs viktigt av flera respondenter för att metoden skulle kunna användas i det vardagliga samarbetet mellan pedagogerna. Kuratorn (1) menade att SET var bra: /…/för annars är det,
som nu kom det ett papper med en kurs i Stockholm. Om det bara är ett par på skolan alltså då är det ju inget man aktivt kan använda i samarbete i skolan. Det kräver ju faktiskt något som involverar alla. Vaktmästaren gick ju också SET till exempel/.../ All personal inom
elevhälsan hade av olika skäl inte fått utbildning i SET men läraren menade att: /…/dom
jobbar nog mycket så ändå. Problemet då var att den ena kuratorn var sjukskriven under den perioden, och skolsköterskan jobbade deltid/…/ Dom har läst böckerna så att dom har fått så pass. Skolsköterskan som inte hade fått utbildning ansåg sig ha lite kunskap om arbetssättet
sedan tidigare, och att skälet till att respondenten inte gått utbildningen var att det fanns för lite tid till förfogande utanför de ordinarie arbetsuppgifterna: /…/jag har prioriterat att hinna
med mitt arbete istället sen tycker jag att jag har det lite grann i min utbildning också. Brist
på tid till SET utbildningen var en av flera saker som skolsköterskan framförde som ett
resultat av för lite resurser till skolhälsovården och som medförde att det förebyggande arbetet blev lidande: Ibland är det så illa att man inte vågar fråga för mycket när man sitter i
hälsosamtalen för det har man inte tid att ta tag i/…/
Genom att nästan samtliga på skolan hade fått samma utbildning fanns det en upplevelse hos flera respondenter av att man hade skaffat sig en gemensam referensram att tala utifrån och kuratorn (1) sa att: Nu när jag har pratat SET med någon lärare så har det varit utifrån att
läraren tycker att det uppstår nått problem/…/eftersom vi båda har gått SET kursen, så pratar vi utifrån SET som ett av flera instrument som man kan använda för att jobba med det här problemet/…/ Rektorn menade också att det var viktigt att som anställd acceptera skolans
profil och det synsätt som detta innebär och på anställningsintervjuerna talade rektorn mycket om värdegrunden: Jag utgår från att man har en examen och ämnena kan man/…/ Så mycket
är väldigt stimulerande och en del har hört av sig efteråt och sagt att det var väldigt bra men att det var lite pressande, ja men det måste man stå för.
Utvärdering. Skolan saknar en utvärderingsmall specifikt anpassad för SET, men såväl
rektorn som läraren önskade att få utfört en professionell utvärdering av arbetet för att kunna få stöd för att metoden har effekt i skolan. Läraren sa att: Inget utvärderingsmaterial här är
knutet till metoden/…/ det är ju väldigt svårt att sammanställa en enkät/…/ Så att där har jag ju försökt fiska och vi har ju kontaktat resurscentrum för mångfaldens skola/…/ och önskade att dom skulle komma å göra en sån utvärdering. Men där har vi inte fått svar/…/ Det fanns
dock ett antal mätinstrument som flera respondenter ansåg vara tillämpbara för att mäta effekterna av arbetet med SET. Läraren menade att det fanns verktyg som omfattade en utvärdering av faktorer som kunde relateras till SET: Sven Bremberg har ju en sån här allmän
hälsounderökning som går ut och tittar på både den fysiska och den psykiska hälsan/.../ Sen har vi ju det här individuell utvecklingsplan där har vi ju en del i den som, där man ska ha koll på den sociala biten. Så att det kommer ju i sin tur bli en utvärdering av hur eleven utvecklas. Några respondenter menade att området skolan låg i var lite av ett problemområde
men att elevernas goda studieresultat var ett bra mått på metodens effekt. Rektorn berättade att: Vad jag kan se nu i julas, så hade 90 % av eleverna godkänt i kärnämnena. Och det här
är inget lätt område va.
Samarbete kring förebyggande och främjande arbete i stadsdelen
Samtliga respondenter upplevde att samarbetet med övriga aktörer i närsamhället var positivt för det förebyggande och främjande arbetet i stadsdelen, men det fanns olika upplevelser av det ansvar som ansågs ligga på skolan. Samarbetet baserades till stor del på SSP arbetet i stadsdelen (skola, socialtjänst, polis), där varje yrkesgrupps kunskap ansågs ha betydelse för att se individen i sitt sammanhang. Samarbete med föräldrar ansågs vara en förutsättning för att kunna arbeta förebyggande och främjande i skolan. Underteman är betydelsen av
yrkesmässigt samarbete och samarbetet med föräldrar.
Betydelsen av yrkesmässigt samarbete.Flera respondenter ansåg att samarbetet i stadsdelen var mycket positivt då varje aktörs yrkesrollsperspektiv bedömdes som värdefullt för att få olika ingångar i det förebyggande och främjande arbetet. Kuratorn sa att (1): /…/ ibland har
polisen kanske mer kunskaper om vissa riskmiljöer. Dom vet kanske att där bodde äldre missbrukare som kan misstänkas för att sälja till yngre. Flera respondenter, däribland en av
kuratorerna (2), menade att ett samarbete dessutom gav möjlighet att se individen i sitt sammanhang och att: Det som är bra med hela den här konstellationen [SSP] är ju att utan
att nämna individer, så gick de upp för oss att vi har helt olika bilder av samma person, och det är jätteviktigt att dom fyra fem timmarna personen är här är inte allt den personen är/…/ Det finns dom polisen har en otroligt bra relation till som vi inte lyckas med här på skolan.
Samtidigt som flera ansåg att det fanns ett bra samarbete, så önskade rektorn en utveckling av samarbetet mellan olika aktörer för att skolan ofta får axla mycket av ansvaret: Det pågår ett
jättebra samarbete med fritiden och socialen men jag tror, det behöver taggas upp. För jag tycker ofta att skolan ändå står där. Ibland är det lite ensamt. Och det blir så för det är här dom gör upp /…/ Rektorn upplevde att det ställdes stora krav på skolan från olika aktörer i
samhället: /…/det är allt mer krav på att vi ska ta hand om sociala problem, mycket det här
va, vad gör skolan. Jag har föräldrar i en årskurs som tycker jag ska ta itu med
hjälmanvändning för cyklarna. Men det skiter jag faktiskt i/…/jag ids inte. Var går gränsen /…/ Två respondenter från skolan, däribland en av kuratorerna (2) upplevde ett stort stöd från
andra aktörer (inom SSP), och att: När man väl kom dit [SSP möte], så fick man en helt annan
uppfattning, vad kan vi göra för att hjälpa skolan, och jag bara wow dom vill hjälpa till. Och jag som hade nästan en känsla av att åå/…/nu ska dom gnälla på våra elever/…/
Samarbetet med föräldrarna. Samtliga respondenter upplevde att ett väl utvecklat
samarbete med föräldrarna var en förutsättning för ett effektivt förebyggande och främjande arbete i skolans verksamheter såväl som i stadsdelen i stort, och drogsamordnaren menade att man i en offentlig verksamhet inte kan driva ett förebyggande arbete utan föräldrarna: /…/och
jag säger ju att det har ännu större betydelse idag i vårt samhälle, när det finns många föräldrar som själv inte gått i den svenska skolan och som ju ibland kanske inte riktigt förstår vad som händer i skolan/.../ Samarbetet med föräldrarna ansågs vara väletablerat, men flera
respondenter menade att det kunde utvecklas ytterligare och man försökte hitta nya former för föräldrasamverkan. Dels handlade det om metoder för att stärka föräldrarollen t ex vad avser tobak, alkohol och droger, och dels talade rektorn om formerna för att möta föräldrarna och engagera dem i skolans arbete. Tidigare fanns det ett skolråd: /…/men det var fyra stycken
som kunde/.../alltså jag tror att det är en död form ärligt talat. /…/så hade jag dialog med de föräldrar som anmälde sig för att vara med på intervju [vid skolverkets granskning] /…/dom tyckte det var bättre att vi ordnade temakvällar, så då har jag ordnat de för hela stadsdelen.
