Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåJag hoppade av tåget, men jag hoppar på
igen…
Sju berättelser om studie avhopp i gymnasieskolan och
vägen tillbaka till studierna.
I jumped off the train but I am jumping back on again…
Seven individual stories of dropouts in secondary schools and the road back
to learning.
Majlinda Ismaili
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
Sammanfattning
Studieavhopp är ett problem som påverkar både individen och samhället. Forskningen visat att de unga vuxna som hoppar av studierna har svårare att etablera sig på
arbetsmarknaden vilket leder till att de blir en belastning för samhället. De unga vuxna som inte är i studier eller i arbete löper större risk till psykisk ohälsa, social exkludering, samt ekonomisk utsatthet.
Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur sju unga vuxna som är i åldrarna mellan tjugo till trettio resonerar kring det egna studieavhoppet samt vägen tillbaka till studierna. Avsikten är att beskriva och reflektera över deras erfarenheter som kan i framtiden vara till hjälp för framtida förebyggande arbete mot studieavhopp. Studiens syfte utgår utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet? Vad faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna? Vilka erfarenheter av personliga kontakt har de unga vuxna vid återupptagandet av studierna på nytt?
Kvalitativ metod har tillämpats där sju individer intervjuandes och berättade om sina erfarenheter av studieavhopp samt återupptagandet av studierna. Resultatet har
analyserats utifrån Carrership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner samt Social Cognitive Career Theory.
Resultaten som denna studie påvisar är att studieavhopp är individuella och komplexa. Oftast handlar studieavhopp om flera orsaker än en, där svårigheter har förekommit under en längre period. Studien visar även att stöd och hjälp från skolans personal och andra vuxna kan vara avgörande faktorn när det kommer till deras väljande. Det positiva bemötandet och bra erfarenheter har haft stor betydelse när det kommer till återupptagandet av studierna. De unga vuxna som har bestämt sig till att komma tillbaka till skolbänken och komplettera gymnasiebehörigheten har haft positiv erfarenhet av olika arbetsrelaterade projekt och signifikanta vuxna som har väglett dem till studierna igen.
Författarens tack
Först och främst ett stort och varmt tack till alla informanter som har delat med sig sina erfarenheter, sina personliga berättelser och gjort denna uppsats möjligt. Jag vill även tacka den härliga personalen på skolverksamheten som har tagit emot mig med öppna armar. Ett stort tack går ut till min handledare Nils Andersson som varit pedagogisk och bidragit med tips och konstruktiv feedback och guidat mig igenom hela processen. Jag vill även tacka min familj och mina vänner som har visat mig stöd och stått ut med mig igenom uppsatsens alla upp- och nedgångar.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 6
1.1BAKGRUND ... 7
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8
1.3DISPOSITION ... 9
2. TIDIGARE FORSKNING ...10
2.1ORSAKER TILL AVHOPP ... 10
2.2FÖREBYGGANDE ARBETE MOT STUDIEAVHOPP ... 12
2.3PROBLEM PÅ INDIVID- SOM SAMHÄLLSNIVÅ ... 13
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...14
3.1CAREERSHIP ... 14
3.1.2 Handlingshorisont ... 14
3.1.3 Brytpunkter och rutiner ... 15
4. METOD ...17 4.1METODVAL ... 17 4.2DATAINSAMLING ... 18 4.3URVAL ... 19 4.4ANALYSMETOD ... 20 4.5ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 21
5. RESULTAT OCH ANALYS ...23
5.1PRESENTATION AV INFORMANTERNA ... 23
5.2AVHOPP - ETT INDIVIDUELLT HÄNDELSEFÖRLOPP ... 24
5.3BEMÖTANDET- DEN VIKTIGA PERSONEN ... 27
5.4VÄNDPUNKTERNA ... 29
5.5FRAMTIDSUTSIKTER ... 31
6. DISKUSSION ...33
6.1VARFÖR STUDIEAVHOPP? ... 33
6.2UNGA VUXNA SOM ÅTERUPPTAR STUDIERNA ... 35
6.3ARBETSMARKNADSRELATERADE INSATSER ... 36 6.4TEORIDISKUSSION ... 38 6.5METODDISKUSSION ... 38 6.6NY FORSKNING ... 39 REFERENSLISTA ...40 INTERVJUGUIDE ...42
1. Inledning
För att ha en bra framtid med olika möjligheter ses utbildning som en av de viktigaste faktorer för ungdomar i Sverige. Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform väljer 98,5 procent av ungdomar att gå vidare från grundskola till gymnasieskola. Stor andel av dessa ungdomar som påbörjar gymnasiet avslutar aldrig sin först valda utbildning. Skolverket visar resultat att ca 30 000 ungdomar avbryter årligen en påbörjad
gymnasieutbildning på grund av olika faktorer. För en del av ungdomar kan det handla om fel val av program eller skola och avbrottet är något tillfälligt medan andra ser avbrottet som något permanent och aldrig återupptar sin utbildning (SOU, 2013:13, 91, Skolverket, 2013a, 2013b).
I Sverige lämnar varje år cirka 30 procent av alla elever grundskolan utan
grundläggande behörighet för gymnasiestudier vilket är kravet för att komma in på ett nationellt program. Elever som inte har grundläggande behörighet till ett nationellt program har möjlighet att läsa det på individuella programmet (IV). Det är vanligast att uppnå sitt mål och läsa upp grundläggande behörigheten efter två till tre år. Största andelen studieavhopp är högst bland dessa elever där det är 85 procent av eleverna som inte får ett slutbetyg eller avbryter sina studier (Skolinspektionen, 2014, 4, SBC,2007, Ek 2009, 66).
Studien 10 orsaker till avhopp 379 unga berättar om avhopp i gymnasiet visar att mobbing, bristande pedagogiskt stöd, vuxna som inte bryr sig, samt dåligt bemötande i skolan är några av främsta orsaker till studieavhopp (Ungdomsstyrelsen, 2013, 6). Studieavhopp visar en komplex problembild och kan ha flera olika orsaker, både
individuella och strukturella (SOU, 2013:13, 17,91). Ungdomarna som väljer att avbryta sin gymnasieutbildning riskerar att ha en svagare ställning på arbetsmarknaden till skillnad från de som fullföljer en gymnasieutbildning. Rapporten från Skolverket (2014) visar att 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg studerar vidare på högskolan inom loppet av fem år eller är etablerade på arbetsmarknaden. Bland eleverna som hoppar av skolan innan årskurs 3 är det endast 28 procent som går vidare till studier eller arbete. Bland de ungdomar som har hoppat av gymnasieskolan innan årskurs 2 är det över en fjärdedel som varken arbetar eller studerar och har en osäker ställning på arbetsmarknaden. Däremot tre procent studerar vidare på högskola och 15 procent finns
i andra studier som kommunal vuxenutbildning och folkhögskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan (Skolverket, 2014). Studier visar även att nästan 30 procent av dem som börjat på ett individuellt program och sedan hoppat av gymnasieskolan deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller är arbetssökande (SBC,2007, 24). De
presenterade resultatet visat tydligt hur det ser ut på de svenska skolor och hur viktigt det är att för ungdomarna att inneha gymnasialutbildning som kan leda mot en mer lyckad framtid. Enligt Helén Ängemo, Skolverkets överdirektör kan skola göra skillnad genom att motivera elever till att fullfölja sina studier genom bättre stöd från skolan samt bättre studie och yrkesvägledning (Skolverket, 2014).
1.1 Bakgrund
De unga vuxna som gör studieavhopp p.g.a. olika anledningarna och vill komplettera sin utbildning på grundskola eller gymnasienivå kan göra det på Komvux där
utbildningen motsvarar det som erbjuds i grund- och i gymnasieskolan eller på olika folkhögskolor i Sverige som har sina specifika profiler (Studentum, Alla Studier, 2016). Ungdomar som inte går i gymnasiet och söker arbete hänvisas till Arbetsförmedlingen där den arbetssökande har möjligheter till olika typer av stöd som kan leda till
självförsörjning (SOU2013:13, 105, 113).
Trots omfattande insatser från kommunala och statliga myndigheter som görs för att stärka alla ungas möjligheter till utbildning och arbete så är det många som är utanför samhället. Följden av det kan leda till att många av unga vuxna har risk till att utveckla psykisk ohälsa, sociala problem samt debutera i missbruk eller kriminalitet. Unga som är utrikes födda är en grupp som är överrepresenterad bland de unga som varken arbetar eller studerar (Ungdomsstyrelsen, 2013 ).
I studie Osäkra övergångar - ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning beskriver Lovén (2015,287) problematiken och påstår att insatserna som görs från Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten för ungdomar utan fullständiga betyg är otillräckliga. Han skriver vidare att det är fler ungdomar som skulle kunna återgå tillbaka till studierna men att man missar dessa elever då uppföljningen inte fullföljs. Han definierar problematiken på följande sätt:
Här uppstår en kollision mellan två huvudmän, staten via arbetsförmedlingen och kommunen via utbildning och socialförvaltningen. Ingen av dessa har ett fullständigt ansvar och en del ungdomar hamnar mellan systemen (Lovén, 2015, 289).
Författaren berättar vidare att det finns olika EFS- projekt runt om i landet och anser att de är produktiva men att problematiken mot ungdomsarbetslöshet inte kan lösas via kortsiktiga projekt. Lösningen ser han mer i ett starkare
mentorssystem samt noggrannare uppföljningssystem (ibid).
I samband med den höga ungdomsarbetslösheten har EU- kommissionen som är en politisk oberoende och verkställande EU institution bidragit med krisstöd till regioner i EU där arbetslösheten är högre än 24 procent och ska rekommendera åtgärder för att hjälpa EU- länderna. Alla ungdomar upp till tjugofem år ligger under ungdomsgarantin och ska inom fyra månader efter att de har slutat skolan få erbjudandet om ett arbete, fortbildning eller praktik. Enligt rekommendationer ska de berörda parterna börja samarbeta och tidigt ingripa problemkomplexet med hjälp av socialfonden. För tillfället så finns det många olika variationer på ESF- projekt där de inriktar sig på olika målgrupper som har huvudsakligt syfte, att få de unga vuxna till självförsörjning (European Commission, 2013a, 2015).
1.2 Syfte och frågeställningar
Många ungdomar klarar inte av gymnasieskolan och hoppar av utbildningen på grund av olika anledningar. Vissa av dessa ungdomar bestämmer sig för att slutföra gymnasiet och läser upp gymnasiebehörigheten vid senare tillfälle medan andra aldrig fullföljer studierna. Syftet med detta examensarbete är att få ökad förståelse för hur unga vuxna mellan 20- 25 resonerar kring det egna studieavhoppet samt vilka faktorer som har varit avgörande för att de ska återuppta studierna på nytt. Utifrån syftet har jag valt att utgå från följande frågeställningar:
Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet?
Vilka faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna?
1.3 Disposition
Uppsatsen följs nu av kapitel två till sex. I kapitel ett introduceras problemområdet med följd av studiens syfte samt frågeställning. Kapitel två behandlar tidigare forskning indelat i tre teman som beskriver orsaker till avhopp, förebyggande arbete mot studieavhopp samt studieavhopp som ett problem på individ- som samhällsnivå. I det tredje kapitlet tre tas upp de teoretiska utgångspunkter som användes för att analysera resultatet. Kapitel fyra beskriver den valda metoden samt argument som talar för och emot den. Vidare beskrivs datasamlingen, urvalet av informanter samt de etiska ställningstagande. I kapitel fem presenteras studiens informanter och senare studiens resultat tillsammans med analysen som är indelande i fyra teman. Dessa fyra tema är: Avhopp- ett individuellt händelseförlopp, Bemötandet- den viktiga personen,
Vändpunkterna och Framtidsutsikter. Resultatet och analysen bearbetas utifrån den tidigare forskningen samt teorierna som har valt. I kapitel sex fortsätter diskussionen av resultatet och analysen som går över till teori- samt metodanalys av befintliga studien som helhet. Slutligen presenteras förslag till vidare forskning som kan vara viktiga att upplysa och forska inom.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs den tidigare forskningen som jag har funnit relevant och som jag kan använda som en bra grund för min studie. Den tidigare forskningen som jag finner intressant behandlar orsaker till avhopp, förebyggande arbete mot studieavhopp, problem på individ-som samhällsnivå.
2.1 Orsaker till avhopp
Forskningen visar att unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp vilket innebär att det inte är endast en orsak som leder till studieavhopp. Några unga vuxna befinner sig i en situation som de ibland väljer själva för att t.ex. resa utomlands eller har en konstruktiv sysselsättning som t.ex. eget lärande. Ibland befinner sig unga vuxna i svåra situationer där de kan ha olika svårigheter och problem och har större risk för att inte lyckats med skolan. Andra faktorer som kan påverka unga vuxnas
förutsättningar till all ha en lyckad studiegång är funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, social och psykisk ohälsa (SOU, 2013:13,74).
I Ungdomsstyrelsen (2013) rapport 10 orsaker till avhopp berättar 379 unga om sina erfarenheter av avhopp. Författarna lyfter upp frågor så som anledningar till avhopp, vad skulle kunna förhindrat avhoppet och elevernas vision om den perfekta
gymnasieskolan. Undersökningen identifierar de tio främsta orsakerna till studieavhopp där mobbning ligger på första plats. Hälften av de unga som deltog i undersökningen har hoppat av skolan av just den anledningen där mobbning oftast började redan i den högre delen av grundskolan. Bristande pedagogiskt stöd i skolan är det näst vanligaste orsaken till avhopp då unga inte kände att de fick stöd för att klara av kunskapsmålen (ibid). Det beskrivs även att unga har känt oro och stress som resulterade med hög frånvaro och slutade med studieavhopp. En fjärdedel av de unga tar upp att bristfälligt stöd av de vuxna som en anledning till avhopp då de kände sig inte sedda och inte fick den hjälpen de behövde. Vidare följer fler anledningar som ungdomarna ansåg vara bidragande till deras egna studieavhopp: dåligtbemötande i skolan, bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (pga. sjukdom eller missbruk),
behov av mer praktik och mindre teori, stökig skolmiljö, fel programval,
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäckts i tid under utbildningen samt dåliga hemförhållanden (Ungdomsstyrelsen, 2013, 6-9).
Projektet Osäkra övergångar - ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning är en studie som ger djupare kunskap om ungas karriärer under gymnasietiden och därefter. Fokusen ligger på ungdomar som inte har en avslutad gymnasieutbildning(Lovén, 2015, 265). I studien deltog 36 ungdomar varav 19 män och 15 kvinnor från 20 valda
kommuner i Sverige. Intervjun utgår från tre olika perspektiv, dåtid, nutid och framtid där fokusen ligger framför allt på tiden kring avhopp, uppväxten samt framtidsplanerna. Resultaten visar att närmare att hälften av ungdomarna har blivit mobbade och haft dålig självkänsla. Några andra anledningar som orsakade studieavhopp och
framkommer utifrån ungdomarnas berättelser är bl.a. inlärningssvårigheter, bristande stöd och hjälp från skolan samt skolk i högstadiet (Lovén, 2015, 265-279).
Elevhälsoprojektet Om någon ändå hade märkt hur jag har det… gjordes en studie på elever mellan 16-19 år som går på IV- programmet i Stockholm stad. Ulla Ek (2009, 65-66) som är legitimerad psykolog och docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms har analyserat resultatet avseende kognitiva resurser och brister och
förekomst av funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att identifiera faktorer som försvårat elevernas skolgång och identifiera insatser som kan göras för att man ska kunna fånga upp elever innan de hoppar av sina studier. Studien visar att anledningarna till att skolan inte fungerar är många. En gemensam nämnare hos de elever som har blivit intervjuade är att en lärare har spelat en viktig roll i deras liv. Vid vantrivsel och dålig bemötande från lärarna gick det värre för eleven och vid positiv relation har eleven trivts bättre vilket har pekat på bättre resultat. Skolbyten och speciellt de kontinuerliga har även försvårat elevens möjligheter till att trivas på skolan då det har varit svårare att känna grupptillhörigheten (Ek, 2009, 70- 74).
Vidare hävdar Ek (2009, 74-75) att många elever har inlärning- samt koncentrationssvårigheter och att dessa individer inte blir bemötta utifrån sina
förutsättningar. Undervisningstempot ligger en nivå som eleverna inte kan upprätthålla. Förutom svårigheter i skolan har elever ofta bekymmer och en familjesituation som är ostadig och tar bort fokus från skolarbetet. Det framgår likaså att ungdomar är belastade och har det svårt både socialt och psykiskt (ibid).
2.2 Förebyggande arbete mot studieavhopp
Tidigt studieavhopp eller Early school leaving (ESL) framställer ungdomar mellan 18-24 år och betraktar som ett stort problem i både Europa som i resten av världen. Inom EU, 16,9% av pojkarna och 12,7% av flickor lämnar skolan i förtid. Europeiska
kommissionen, (2009) vill minska dess förekomst med 10 % fram till år 2020. En av de viktigaste strategierna är utbildning. I rapporten Early School Leaving, Lessons from
research for policy makers utreds problematiken kring ESL, dess komplexitet och
orsaker. De enskilda faktorer som är förknippade med ESL är elevernas sociala
bakgrund samt de erfarenheterna som de har haft från skolan. Genom att ändra på dessa negativa erfarenheter i relation till familjen-eller/och samhället han man hejda
studieavhopp (Europeiska kommissionen, 2010, Skolinspektionen, 2014).
Rapporten från Ungdomsstyrelsen 2013:2 visar att en fjärdedel av elever önskade lärare som motiverar dem och bryr sig om dem. Ungdomarna ansåg även att de behövde mer pedagogiskt stöd och speciellt efter en längre frånvaro från skolan. En individuell planering med mer anpassbart schema ansågs också vara en av de sakerna som kunde ha förhindrat deras avhopp (Ungdomsstyrelsen, 2013:2, 27).
I Projektet Osäkra övergångar - ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning, konstateras det att de insatser som görs från skolan räcker oftast inte till.
Informationsansvaret varierar från kommun till kommun och många ungdomar
beskriver att de har blivit kontaktade med att ingen uppföljning har fullföljts. I studien fick ungdomarna komma med några konkreta förslag på vad de ansåg borde göras. Det som kom fram är att de önskade att de hade blivit sedda och att någon borde tagit tag i dem. Ungdomarna beskriver det som att” ingen fångade upp dem”, att de fick samtal då och då men att i slutändan upphörde även den kontakten (Loveén, 2015, 288- 299).
Dropout Prevention Intervention with Secondary Students: A Pilot Study of Project GOAL är en studie där syftet är att utveckla en pilottest av systematisk förebyggande
insatser av studieavhopp. Resultatet visar att många elever visat tecken ganska tidigt i form av gradvis tillbakadragande. Eftersom många elever uppvisar varningstecken är det möjligt att fastställa riskprofiler och ingripa. Frågan om när exakt de är mest effektivt att ingripa förblir obesvarad, även om forskning visar för närvarande att man ska ingripa så tidigt som möjlig. Enligt författarna ska man särskilt vara uppmärksam vid övergången från lågstadiet till högstadiet samt vid övergången från grundskolan till gymnasieskolan (Fall, Pyle, Wexler, 2015, 142-143).
Dropout Prevention and Intervention Programs: Effects on School Completion and Dropout Among School-Aged Children and Youth är en studie som är framställd av
systematisk översikt som har syfte att sammanfatta de tillgängliga bevisen på effekten av förebyggande program för att öka skolkomplettering och minska studieavhopp. I studien undersöks olika program som är inriktade på olika grupper som t.ex. unga föräldrar, unga kvinnor samt unga mödrar där det gemensamma målen är att förebygga studieavhopp. Resultatet visat att de flesta skol och samhällsbaserade program är effektiva och kan minska avhopp från skolan. För att det ska ge resultat ska dessa program vara lämpliga för den sökande och utförda på ett bra sätt (The Campbell Collaboration, 2011, 8- 10).
2.3 Problem på individ- som samhällsnivå
Regeringens mål för arbetsmarknadspolitiken är full sysselsättning för alla individer. För att Sverige ska kunna säkra välståndet och kunna konkurrera med på
världsmarknaden krävs det en hög utbildningsnivå (SOU2013:13, 69). De unga som inte är i studier eller arbete får inga inkomster eller väldig låga beroende på det ekonomiska stödsystemet. Detta leder till att det blir ett problem på samhällsnivå då dessa unga blir en belastning för samhället. Arbetslösheten innebär även förlust av produktivitet och inkomster vilket leder till lägre inkomster för den offentliga sektorn (Wadensjö, 2014, 49).
Bilden som Lovén (2015, 286- 289) framställer i fråga om ungdomar som inte har avslutat sin gymnasieutbildning är ”deprimerande” då dessa unga vuxna lever på
minimala ekonomiska förhållanden. De är medvetna om sin framtid och anser att de har misslyckats i jämförelse med andra ungdomar som är i samma ålder. Resultatet visar att studieavhopp medför att de unga vuxna lever på existensminimum då de saknar arbete och är försörjda av sina föräldrar (ibid).
Forskningen visar att arbetslöshet i unga år har en benägenhet att leda till arbetslöshet även längre fram i framtiden. Problematik som kan uppkomma vid reducerad sysselsättning är: hälsoproblem, psykisk ohälsa, social exkludering,
3. Teoretiska utgångspunkter
För att analysera informanternas erfarenheter kring avhopp och vägen tillbaka till studierna har jag hittat teorier som kan ge mig en förståelse för resultatet i denna undersökning. Nedan kommer de teorierna och de mest betydelsefulla begreppen i den kommande teoriförankringen.
3.1 Careership
Careership- teorin är en sociologisk teori om karriärbeslut som är utformad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Författarna har i sin forskning kommit fram att olika faktorer som t.ex. kön, social klass och etnicitet påverkar människans val i livet liksom den sociala miljön som människan befinner sig i. Författarna har ändvänt sig av
sociologens Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital som beskriver
individerna och dess påverkan av sociala sammanhang som de växer upp med som i tur påverkar deras val (Hodkinson& Sparkes, 1977, 33). I denna studie kommer jag att fokusera på begrepp brytpunkter, handlingshorisont samt rutiner. Teorivalet grundar sig i att teorin och utvalda begrepp förklarar de unga vuxnas tidigare och senaste val när det kommer till deras studier. Teorin förklarar även hur de upplever sina
framtidsmöjligheter och sin nuvarande situation (ibid).
3.1.2 Handlingshorisont
Individer tar beslut inom sin handlingshorisont med vilket menas att individer har en möjlighetssfär där avgöranden görs beroende på vad de upplever skulle kunna passa dem själva. Både individens habitus samt tillfälligheterna och möjligheterna på exempelvis arbetsmarknaden påverkar individens handlingshorisont. Fler faktorer som kan påverka ens handlingshorisont förutom ens eget habitus är åsikter och råd från ens nätverk samt plötsliga möjligheter som individen uppfattar som möjliga och tilltalande. En individs handlingshorisont kan både möjliggöra och begränsa de val som individen gör. Ett exempel som författarna tar upp i litteraturen är att även om det finns arbete för
unga kvinnor inom tekniska yrken så anser många kvinnor att det är inget passande alternativ för dem. Ett skäl till att människor väljer bort vissa alternativ är att alternativet inte finns inom individens handlingshorisont. Valet stämmer inte med individens bild av sig själv och uppfattning om vad som är passande (Hodkinson& Sparkes, 1977, 34-35).
3.1.3 Brytpunkter och rutiner
I Careership teorin används begreppet brytpunkter och beskriver de tillfälle när individen fattar ett beslut och ändrar sin riktning. Dessa brytpunkter delas in i tre kategorier: de strukturella, frivilliga eller framtvingade brytpunkter. Strukturella
brytpunkter en första kategorin, den är bestämd av externa strukturer såsom
utbildningssystem, arbetsmarknadslagar vilket innebär att samhället har satt upp regler som vi måste förhålla oss till t.ex. att alla barn har skolplikt till nionde klass. Den andra kategorin är självinitierade, frivilliga brytpunkter där individen är frivilligt delaktig i en sådan brytpunkt. De frivilliga brytpunkter innebär att individen väljer själv sin situation som t.ex. att avbryta sin gymnasieutbildning. Den tredje brytpunkten är påtvingad,
ofrivillig och sker på grund av externa händelser som individen inte kan påverka och
måste anpassa sig till som t.ex. föräldrarnas skilsmässa. Enligt författarna så sker en brytpunkt oftast i kombination av flera kategorier. Vissa brytpunkter är planerade och förutsedda medan andra kommer oförväntat. För vissa individer är en brytpunkt naturlig del i utvecklingen men för visa kan det vara traumatiskt och svår. Brytpunkter innebär även att individens habitus och identitet förändras (Hodkinson& Sparkes, 1977,34-39).
Teorin Careership fokuserar även på perioderna mellan brytpunkterna de så kallade
rutiner som är viktig del i processen då individen behöver hantera sin nya identitet..
Hodkinson och Sparkes identifierar fem typer av rutiner som kan uppträda själva eller kombineras. Bekräftande rutiner är de som stärker karriärbeslut och är utvecklande då den nya identiteten blir en del av personen. Motsägande rutin innebär att valet inte upplevs som tillfredställande och att individen lever med en identitet som den inte tycker om. Det tidigare tillståndet upplevdes som mer lockande än den nuvarande och individen längtar tillbaka till sin tidigare identitet. Socialiserade rutiner står för en period som individen tar till sig en identitet eller ett beslut som till en början inte var tänkt eller eftersträvande. Störande rutiner betyder att personen inte trivs med
situationen eller valet som den har tagit men tar inte initiativ till någon förändring.
Evolutionära rutiner är en utvecklad rutin som uppstår när en person gradvis och
smärtfritt lämnar sin tidigare identitet och växer in i den nya (Hodkinson& Sparkes, 1977, 40).
3.2 Social Cognitive Career Theory (SCCT)
Robert W. Lent, Steven D. Brown & Gail Hackett utvecklade Social Cognitive Career
Theory (SCCT) från Albert Banduras socialkognitiva teori. Teorin förklarar individers
handlingar och val som till den största delen påverkas av vad individen tror om sig själv. Teorin bygger på att människor upprepar beteende som upplevs ge positiv förstärkning i den sociala miljön de agerar. Detta innebär att människans miljö och signifikanta andra påverkar deras val och beteende (Lent, Brown, Hackett, 2002,260– 262).
Social Cognitive Career Theory är grundat på tre centrala begreppen: self-efficacy (självförmågan), outcome expectations (förväntade utfallet), personal gals (personliga mål). Dessa begrepp är viktiga då de påverkat individers val när det kommer till deras
karriär. Upplevd självförmåga, är uppbyggd på den egna tilltron om hur man kan klara av saker eller inte. Förutom den egna självförmågan så kan man också bli påverkad av andra med hjälp av den positiva uppmuntran från omgivningen. Tro på den egna
självförmågan kan variera från område till område. Hur självförmågan upplevs påverkar i sin tur hur individen ser på̊ det förväntade utfallet. Förväntade utfallet är individens tro på resultatet av specifika åtaganden och utmaningar. Erfarenheter av tidigare
handlingar, observation av andras resultat och deras reaktioner samt den egna känslan styr förväntningarna. Dessa förväntningar som individen har kan vara en motiverande faktor. Personliga mål styrs av individens beslutsamhet för att uppnå personliga mål. Dessa tre faktorer påverkar varandra och samspelet mellan dessa avgör hur individen kommer att välja. Om en individ inte har tilltro att de kommer klara av en utmaning så kommer den automatisk påverka hur mycket engagemang den kommer att lägga åt utmaningen för att uppnå sitt mål. Dessa tre faktorer påverkas av individens tidigare erfarenheter och dess omgivning (Lent, Brown, Hackett, 2002,261– 263; Andergren, 2014, 180- 182).
4. Metod
I detta kapitel beskrivs forskningsarbetets tillvägagångsättet där bl.a. presenterar den valda metoden, datainsamlingen, urvalsprocessen, analysmetoden samt de etiska ställningstagandena.
4.1 Metodval
Utifrån syftet och frågeställningen valdes den kvalitativa metoden då författaren i litteraturen ”Metod helt enkelt” beskriver att dessa faktorer styr valet av metoden. Då arbetets syfte är att fördjupa sig i unga vuxnas upplevelser kring studieavhoppet samt deras erfarenheter av återupptaget av studierna anser jag att den kvalitativa metoden är det mest lämpliga (Larsen, 2009, 23). Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 41) är syftet med den kvalitativa metoden att förstå individen ur deras perspektiv ”den levda
vardagsvärlden” och på så sätt få förståelse för ämnet.
Fördelen med den kvalitativa metoden är att den kommer ge mig en bättre
helhetsinsikt av företeelsen då jag har möjlighet att ställa öppna frågor samt följdfrågor för att få mer fördjupad information. Vid missförstånd av en fråga kan informanten få den förklarad likaså kan intervjuaren få möjlighet till att få ett mer utvecklad svar (Larsen, 2009, 27). I den kvalitativa metoden kan jag även säkerställa god validitet då informanterna kan tala friare. Genom att observera informanterna kan man också tolka svaren samt känna efter om det är någonting som man behöver komma djupare in på beroendet på informanternas kroppsspråk, röst och annat som förekommer (Ibid).
Nackdel med intervju som forskningsmetod att det är tidskrävande med tanke på inspelningarna av intervjuerna samt transkriberingen. Tillförlitligheten kan ifrågasattas eftersom jag kanske kan ha påverka informanterna vid intervjun då det kan vara känsligt att berätta om visa situationer och händelser som kan ha spelat roll i samband med studieavhoppet eller återupptagandet av studierna. Eftersom alla samtal spelades in så
kan de även ha hämmat informanternas svar. Genom att använda sig av den kvalitativa metoden kan jag inte generalisera även om jag ser samma mönster i informanternas berättelse. Målet med studien är dock inte att generalisera utan att få mest möjliga kunskap om området och den enskilda individen. Därför anser jag att den kvalitativa metoden har varit den rätta för denna studie då jag fick svar på min frågeställning (Larsen, 2009, 25,27).
4.2 Datainsamling
I samband med en tidigare VFU växte intresset för ämnet samt målgruppen. Under de åtta veckor som jag befann mig på denna verksamhet kom det upp tankar och frågor som jag inte fick besvarade. Jag blev inspirerad av dessa unga vuxna som valde att komma tillbaka för att återuppta sina studier och bestämde med skolans studie- och yrkesvägledare att jag ska komma tillbaka och göra mina undersökningar på denna skolverksamhet. Eleverna som går på denna skola är i åldrar mellan 20-30 som av olika anledningar inte har fullständiga grund- och/eller gymnasiebetyg men vill komplettera dessa. I min undersökning fokuserar jag framförallt på deltagare som har slutfört grundskolan och gjort avhopp i gymnasiet, antigen i någon av nationella
gymnasieprogram eller i det individuella programmet. Anledningen att jag valde att fokusera på den målgruppen är delvis för att kunna avgränsa uppsatsen och delvis för intresset för dessa elever är större då det är betydligt många fler elever som väljer att hoppa av gymnasiet då det är en frivillig skolform. Könsfördelningen på denna verksamhet är 52 % män och 48 % kvinnor och det blev en någorlunda jämn
könsfördelning på intervjuerna då det var fyra kvinnor och tre män som intervjuades. Under två veckors period genomfördes 6 stycka ljudinspelade intervjuer där en av intervjuerna genomfördes med två informanter. I intervjuerna berättar informanterna om sin skolbakgrund, sina familjeförhållande, skolavbrottet, återupptagandet av studierna samt deras nuvarande situation.
Intervjuerna som genomfördes var så kallade halvstrukturerade intervjuer där jag hade en intervjuguide med en lista med stödord samt frågor. Intervjuguiden användes mest som stöd för att se till att område som täcker frågeställningen ska besvaras. Informanterna fick prata fritt inom områden som presenterades ovan och följdfrågor
ställdes för att styra samtalet samt för att få djupare förståelse för det som är angeläget (Kvale & Brinkmann, 2014, 238- 239, Larsen, 2009, 84,).
Den sjätte intervjun genomfördes som s.k. gruppintervju där jag intervjuade två Informanter samtidigt enligt deras önskan. Fördelen med en gruppintervju är att det är lättare att få informanterna att prata då de är i en grupp samtidigt som de kan
komplettera varandras svar. Under intervjun kan det komma vissa oenigheter som leder till intressanta diskussioner som kan vara av betydelse. Larsen beskriver att nackdel med en gruppintervju är den sociala kontrollen, att människor inte vågar vara ärliga. Då Informanterna önskade själva den formen av intervjun eftersom se var vänner s kändes det mer som en fördel då det kom upp intressanta diskussioner och jämförelser (Larsen (2009, 85).
Intervjuguiden konturerades enligt Larens exempel på en intervjuguide där jag började med bakgrundsfrågor som ålder, kön, utbildning. Frågorna övergick senare till frågor som skulle beskriva informanterna beteende, värderingar samt känslor i samband med studieavhopp och återupptagandet av studierna. Frågorna som ställdes till
informanterna var inte ledande och neutrala i utformandet. Under intervjun tog jag hänsyn till informanterna och försökte skapa en stämning där de skulle känna sig trygga. Informanterna fick själva bestämma var de ville göra intervjun och har blivit utförda på bl.a. på skolan, parken, caféet där vi fick prata ostört (Larsen 2009, 86-87 ).
De svar som framkom av intervjumaterialet anses ha hög validitetsnivå och är relevant till frågeställningen. När det kommer till informationen har den behandlas på ett noggrant sätt men eftersom det är svårt att säkerställa reliabiliteten och att det finns möjlighet att informanterna kan ha påverkats av intervjuaren eller själva situationen kan det konstateras att reliabiliteten på denna studie anses vara låg. Det är inte säkert att resultatet hade reproducerats vid en annan tidpunkt eller av någon annan intervjuare (Larsen, 2009, 80- 81, Kvale & Brinkmann, 2014, 295).
4.3 Urval
Då jag redan har varit på verksamheten har hunnit bygga upp relationen med deltagarna samt presenterat den kommande studien så var eleverna redan bekanta med mig och min
informerat eleverna om arbetes syfte samt de Etiska ställningstagande innan jag kom så att de hade en möjlighet att tänka igenom sitt val. Vid senare tillfälle har jag närvarat på skolans gemensamma frukostmöten där jag återigen berättade om mitt kommande examensarbete. De elever som var intresserade att delta i studien kunde då anmäla sitt intresse för att ge intervjuer. Genom att gå tillväga på detta viset så är valet av
informanter eller enheter gjorda utifrån urval enligt självselektion (Larsen, 2009, 77). Intervju bokades in personligen vid frukostmötet. Tidsåtgången på dessa sex
intervjuer har varit mellan 45 och 60 minuter, med ett undantag för en intervju som tog 30 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning på min mobiltelefon. Vid senare tillfälle anmälde två nya elever sitt intresse för att ge en intervjun men eftersom tiden var begränsad fick jag avböja erbjudandet.
4.4 Analysmetod
Humanistisk tolkningsmetod den hermeneutiskt perspektiv tillämpas igenom detta examensarbete. Hermeneutik är en tolkningslära som kan användas när man vill förstå individen som man intervjuar, deras handlingar, tankesätt samt känslor som de har till en viss situation (Thurén, 2007, 94). Eftersom jag har varit i kontakt med dessa ungdomar sen tidigare, har jag en grundförståelse för ämnet men med hjälp av denna studies tolkning ville jag få ny och förbättrad förståelse.
Vid bearbetning av data valde jag att använda mig av innehållsanalys vilket innebär att intervjumaterialet samlas, görs om till texter som i sin ordning kodats. Dessa koder klassificeras i tema eller ämnesområde där mönster, gemensamma nämnare identifieras. Mönstret och de gemensamma nämnare utvärderas med hjälp av valda teorier som i sin tur ger ny kunskap. Eftersom jag kommer studera deltagarnas skolgång och
händelseförlopp kring studieavhoppet samt återupptagandet av studierna används även
berättelseanalys. I berättelseanalysen får möjlighet att undersöka både redogörelsens
innebörd samt struktur (Larsen, 2009, 101-102).
Detta vetenskapliga arbete tillämpar jag den abduktiva ansatsen vilket innebär att teori och empiri har förts ihop. Deduktion är en vetenskaplig metod som utgår ifrån teori eller modell medan induktion är en metod där man utgår från observationer. En kombination av dessa ansatser är abduktion som jag har tillämpat genom intervjuer och
observationer som sedan analyserades utifrån teorier och tidigare forskning (Kvale & Brinkmann, 2014, 238-239).
Eftersom informantens berättelse är betydelsefull för denna studie har den hanterats och bearbetas på ett sätt som ger den verkliga bilden av berättelsen. Enligt Larsen (2009,107) ska man ”tolka texten men utan att övertolka”, samt förmedla informantens uppfattning av situationen och inte intervjuarens. Jag har tagit till mig informationen och kunskapen av litteraturen och försökt som en forskare att förmedla informanternas verklighetsbild på ett sätt att ska känna igen sig i själva tolkningen (ibid).
När talspråk ska göras om till text kan det även uppstå problem eftersom muntligt språk och skriftligt språk skiljer sig åt. Det talade språket kan ha ofullständiga
meningar, ha grammatiska fel samt ett verka ovårdat. En intervjuare kan uppfatta informantens tonfall, kroppsspråk, gester men inte den som läser utskriften. För att komma närmare känslan av intervjun har transkriberingarna av intervjuuttalanden återgetts ordagrant med emotionella uttryck som t.ex., skratt, suck samt återkommande upprepningar. Då jag under arbetets gång eftersträvade efter informantens originella berättelse som inte ska vara tolkad av mig ansåg jag att den ordagranna utskriften var mer lämplig. I litteraturen ”Den kvalitativa forskningsintervjun” berättar författarna att det inte finns någon korrekt eller gällande utskrift men att det är viktigt att man anger tydligt i rapporten hur utskrifterna har gjorts (Kvale & Brinkmann, 2014, 217-218,221-227). Den del av data som jag ansåg att jag inte hade någon användning av som t.ex. varmprat i början av samtalet har datareducerats på grund av den utsatta tiden som vi hade för detta examenarbete (Larsen, 2007, 98).
4.5 Etiska ställningstaganden
Jag har under arbetets gång tagit hänsyn till de fyra grundläggande, individskyddande huvudkrav på forskningen som tas upp i en publikation från Vetenskapsrådet (2002).
Informationskravet, Samtyckekravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet är de
forskningsetiska principer som har till syfte att ge normer och regler som ska råda mellan forskare och undersökning- deltagaren.
Innan intervjuerna genomfördes informerade jag informanterna om vem jag är, vilken form av studien jag genomför samt arbetets syfte. Jag var noga med att berätta
om vad deras uppgift i själva deltagandet är och att dessa intervjuer kommer att spelas in. Eleverna har även blivit informerade om att deras deltagande är frivillig och kan avbrytas när som helst under arbetets gång och att deltagandet kommer att ske enligt deras villkor. Uppgifterna från alla informanter och de inspelade intervjuerna har jag behandlat efter största möjliga konfidentialitet då materialet har förvarats på ett sådant sätt där obehöriga inte kunde ta del av det. Intervjuerna som ljudinspelade sparades och kodades direkt efter de fingerade namn som informanterna skulle ha senare i själva arbetet. Det insamlade materialet har ett enda i syfte och det är att användas i fördjupningsarbete. Det skriftliga materialet kommer därefter att förstöras och intervjuerna raderas. Redovisningen av materialet kommer även att ske med största försiktighet där informanternas namn fingerats och skolverksamheten inte presenteras för den största möjliga diskretion vad det gäller alla berörda parter De fingerade namnen kommer att användas varsamt och inte vid all presentation av data för att man inte ska kunna ha möjlighet att koppla informanterna till vissa händelser och situationer som kan upplevas som ömtåliga (Vetenskapsrådet, 2002).
5. Resultat och analys
Detta kapitel inleds med kortfattad presentation av de sju informanter som har deltagit i undersökningen. Därefter presenteras resultat och analysen tillsammans i löpande text. Det empiriska data presenteras i olika teman som utgår från arbetes syfte och
frågeställningen och kopplas med till den tidigare forskningen samt de teoretiska utgångspunkterna. Resultat är indelat efter följande tematiserade huvudrubriker:
Avhoppet- individuell händelseförlopp, Bemötandet- stöd och hjälp, Motivation- viktiga personer och Vändpunkten.
5.1 Presentation av informanterna
Sara 23 år har läst barn och fritidsprogrammet under två och ett halvt år innan hon
gjorde studieavhoppet. Nu studerar hon på en vuxenutbildning och ska läsa upp matte, engelska och samhälle samtidigt som hon arbetar tre dagar i veckan.
Kevin 21 år har läst samhälle i ett år innan han gjorde avbrott i studierna och fick gå om
ett år med en annan klass som han upplevde vara stökig. Nu läser han matte på en vuxenutbildning och hans mål för framtiden är att studera vidare.
Robin 24 år hoppade av studierna när han gick på IV- programmet. Nu är han inskriven
på en vuxenutbildning och ska läsa upp matte och samhällskunskap.
Emma 24 år gjorde avhopp i studierna på IV programmet med inriktning på Barn och
Fritid. Nu läser på Vuxenutbildning och ska läsa upp engelska innan hon kan söka till undersköterskeutbildningen.
David 25 år är gift med Emma och de har en dotter på två år. Avbrottet i studierna
gjorde han på IV programmet efter tre år precis innan skolavslutningen. Nu studerar han på vuxenutbildningen där han ska läsa upp gymnasiebehörigheten.
Anna 22 år läste Mediaprogrammet på gymnasiet där hon gjorde ett tidigt
studieavhopp. Nu läser Anna på en vuxenutbildning och behöver läsa upp behörigheten för att kunna söka en utbildning.
Maja 23 år gjorde avhopp på Barn och Fritids programmet. Nu läser hon matte på
5.2 Avhopp - ett individuellt händelseförlopp
För att få frågeställningen besvarad och förstå varför dessa unga vuxna valde att hoppa av studierna men återupptog studierna på nytt är det viktigt att börja titta på hur
skolgången såg ut för dem från första början. Forskningen visar att man kan upptäcka de s.k. potentiella avhoppare och att de visar tecken ganska tidigt (Fall, Pyle, Wexler, 2015,142–143).
I undersökningen beskrev informanterna sin skolgång och tiden innan och kring studieavhoppet. Det som resultatet visar är att skolgången har sett olika ut för de alla informanter beroende på deras förutsättningar och behov. Problematiken som
informanterna upplevde i sin skolgång har börjat komma ganska tidigt men för de flesta först i högstadiet. Anledningar till varför de unga vuxna valde att hoppa av skolan är också många och individuella. Informanterna upplever dock processen som tuff och väldigt komplexeftersom det är ett händelseförlopp som har sträckt sig under en längre period. Det är sällan tydligt vad som har orsakat deras studieavhopp då det oftast är flera faktorer som är avgörande.
I tre av intervjuarna beskriver informanterna att de saknade intresse för skolan. Vissa av dem var mer eller mindre på skolan men inte på lektionerna. I den omgivande miljön som några befann sig i var det svårt att vara skötsam. Man skulle vara tuff och göra som kompisarna gjorde. Även om de befann sig på skolan så var det på grund av vännerna. En av informanterna berättar att hon inte alls var intresserad av att vara på skolan. Hon satt sent på kvällarna och chattade med vännerna vilket gjorde det omöjligt för henne att komma upp på morgnarna. Trots att dessa tre informanter berättar att bristande intresse för skolan är anledningen till deras studieavhopp så kan det inte uppfattas som en jämförlig faktor då är det flera faktorer som t.ex. koncentrationssvårigheter,
inlärningssvårigheter, psykiska diagnos och missbruk som gör att deras berättelse är unika. Nedan beskriver Robin varför skolan inte var ett intressant ställe att vara på:
Jag gillade inte att det fanns en auktoritär figur, jag gillade inte att jag inte hade friheten att ifrågasätta, jag gillade inte miljön, jag gillade inte mycket, jag gillade att vara någons elev när jag kände att jag kunde ha varit läraren.
Dessa informanter hade flera bakomliggande faktorer som har påverkat deras val till att göra studieavhopp. Visa faktorer som t.ex. koncentrationssvårigheter,
över och kan tolkas utifrån Careership teorin som en tvingande brytpunkt. Det som kommer fram i intervjun med dessa unga vuxna är att de upplever att ointresset för skolan var den främsta anledning till deras studieavhopp då de valde att inte delta på lektionerna. I Sverige är gymnasiet är en frivillig skolform och lagen kan inte ställa vidare krav på att man ska fortsätta gå i skolan efter att man har avslutat grundskolan. Då dessa unga vuxna berättade att de har fått hjälp stöd från andra vuxna i deras omgivning men att de valde själva att hoppa av studierna för att skolan inte var en prioritering just då kan man utifrån teorin tolka deras studieavhopp som en frivillig
brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1977, 33).
Två av informanterna beskriver att det var dåliga hemförhållande som påverkade deras skolgång. I ett av fallen var det föräldrarnas skilsmässa som upplevdes som jobbig medan den andra informanten uppger att alla bråk med hennes mamma och bror
påverkade hennes förutsättningar till att klara av skolan. Förutom det så gick hon även på en skola och ett program som hon inte valde själv utan tilldelades då hon inte hade den rätta behörigheten för att läsa det hon ville. Båda informanterna upplevde att de inte hängde med på lektionerna då de framför allt hade svårigheterna med matematiken. Nedan beskriver Sara hennes känsla av studierna innan hon valde att hoppa av:
Jag var bara på sida tjugo, jag kom aldrig någonstans. Och jag kollar på alla andra och jag tänkte, jag ska fuska, kollar facit och skrev och så när vi väl hade prov, nej det var IG bara. Även om jag var på samma sida som dem, jag ville bara tro. ja jag är här, jag är med dem… Enligt informanternas ovanstående beskrivning av deras livssituation kan man lätt se hur komplext situationen är och att det inte är endast en faktor som avgör deras
brytpunkt vid studieavhoppet. Dåliga hemförhållanden och skilsmässa är faktorer som påverkade informanterna till deras brytpunkt och något som de inte kan påverkan över då de vid tillfället bodde hemma och var försörjda av föräldrarna. Informanterna framför att det även har inlärning- samt koncentrationssvårigheter vilket är likaså en faktor som de inte kan styra över. Med detta sagt kan man tolka deras val till att hoppa av studierna som en tvingande brytpunkt. En av informanterna uppger även att
studieavhoppet har till en viss del berott på att hon blev tilldelad en skola och program som hon egentligen inte hade intresse för men det var det enda som hon var behörig till. Det kan tolkas delvis som en strukturell brytpunkt då eleven inte uppfyllde kraven till ett nationellt program och enligt utbildningsystemet hamnade på IV- programmet (Hodkinson & Sparkes, 1977, 33).
Två av informanterna hoppade av gymnasiet på grund av den psykiska ohälsan. Den ena informanten fick fysiska problem och började använda starka mediciner som gav honom biverkningar som depression, muskelvärk och ledvärk. Samtidigt så var det föräldrarnas skilsmässa som gjorde att han gick i fullständig apati. Den andra informanten började känna den psykiska ohälsan redan i årskurs nio men fick stöd och valde att gå vidare till gymnasiet. På gymnasiet erbjöds inte samma hjälp vilket gjorde att informanten valde att göra studieavhopp. På följande sätt förklarar en informant sitt mående i samband med studievhoppet:
Det var mer att det fanns ingen betydelse, jag ansåg och jag tror att det är grundläggande problemet för en deprimerad person, man intalar sig själv att jag spelar ingen roll, ingenting som jag har brytt mig om spelar något roll för att man har liksom ingen självförtroende … Man orkar liksom inte bryr sig eller intalar sig själv att man inte orkar…
Den psykiska ohälsan är en faktor som nämn ofta i samband med studieavhopp. Många ungdomar är tungt belastade både psykiskt och socialt vilket påverkar deras prestationer i skolan. Ibland kan den psykiska hälsan förklaras utifrån olika psykiska diagnoser och ibland kan det handla om familjeproblem som t.ex. skilsmässa, misshandel och vanvård (Ek 2009, 74- 75). Oavsett vilka psykiska besvär en människa innehar så är det något man inte kan rå för. En sjukdom är aldrig frivillig och kan därmed tolkas utifrån denna sammanhanget som en tvingande brytpunkt. Under intervjuerna så är det två
informanter som har uttalat att den psykiska ohälsan har varit den främsta anledningen till deras studieavhopp men den är flera som har omedvetet berättat om sitt mående under tidigare skolgången som visar tecken på psykisk ohälsa.
I intervjuerna framkommer det att större del av informanterna inte har fått rätt stöd och hjälp från skolans personal. Med ovanstående problematik som de unga vuxna beskriver i samband med deras skolgång har de inte blivit bemötta efter sina förutsättningar. Flertal av informanterna har haft flera olika diagnoser,
koncentrationssvårigheter samt inlärningssvårigheter men upplevde att skolans vuxna inte visade engagemang eller större intresse får deras studiegång. Ungefär hälften av informanterna har haft ostadiga familjeförhållanden med b.la. skilsmässa och bråk med föräldrarna. Det förekommer att även psykisk ohälsa samt missbruk uppträder i
samband med dessa problem. Allt detta tyder på att dessa unga vuxna har varit tungt belastade och har varit i behov av stöd. Det framkommer i Lovens och Eks studie att insatserna som redan görs från bl.a. skolan inte räckte till. Eleverna vill bli sedda och fångade. Det framkommer speciellt att de önskar sig att de hade mer stöd vid längre
sjukskrivning eller vid missbruk (Ek, 2009,66–67, Lovén 2015,299). Det som Ek anser vara viktiga åtgärder för att det ska ske en förändring är b.la. att man uppmärksammar skolk och frånvaro samt att skolan måste ha bättre skolhälsovård. Vidare hävdar Ek att skolan borde erbjuda eleven en trygghet som grund då många svenska elever har otrygga hemmamiljöer (Ek, 2009,75–78). Enligt de flesta informanterna så
framkommer det att skolan oftast inte har varit involverad i deras mående. Även om dessa unga vuxna har blivit påverkade av olika faktorer så önskar de att någon hade fångat upp dem tidigare.
5.3 Bemötandet- den viktiga personen
Något som har varit återkommande i intervjuerna är informanternas önskan om att ha fått mer stöd och hjälp under skolgången. Fast att deras problem har varit tydliga och synliga har mer än hälften av informanterna inte fått något stöd eller så anser de att stödet de fick var bristfällig. I ungdomsstyrelsen 2013:2 projekt 10 orsaker till avhopp framkommer det att brist på pedagogiskt stöd, vuxna som inte bryr sig samt dålig bemötande i skolan som de främsta skälen till avhopp direkt efter mobbning vilket studien tydligt visar(Ungdomsstyrelsen, 2013, 6).
Flertal informanter känner att de har blivit fel bemötta medan andra anser att de har fått mycket hjälp. Robin beskriver det som att handen har sträckts ut men att han inte kunde ta tag i den eftersom det var mycket annat som tog hans uppmärksamhet. På grund av enskilda problem kunde han inte vara mottaglig för hjälpen han fick. Han kände att han svek människor omkring honom då han inte hittade lösning på sina problem och valde istället att ta avstånd. Emma och David anser också att de fick mycket hjälp från de vuxna på skolan men att själva intresset för skolan aldrig fanns där. David berättar vidare om kuratorns försök till att hjälpa honom:
Kurator, hon var väldig så här hjälpsam av sig, hon var mer som, en som ville hjälpa en att komma ner på fötter studera, plugga, övertala, hon försökte… Hon påverkade mig under stunden hon berättade till mig, då tänkte jag liksom jag kommer fixa det men sen gick det någon vecka och så var det samma igen…
Kevin, Anna, Maja och Sara upplevde dock att skolan kunde ha gjort mer. Vissa av informanterna har haft kontakt med lärarna och skolans kurator men deras erfarenhet av
det är olika. Några av informanterna mådde dåligt under den perioden och anser de att de inte kunde be om hjälpen men att skolan inte borde ha blundat åt problematiken.
Anna och Sara berättar att de inte har blivit erbjudna någon hjälp alls medan Maja har kommit i kontakt med en kurator som skulle hjälpa henne men mötet orsakade mer problem för den enskilda vilket gjorde att hon aldrig kom tillbaka till skolan igen.Sara beskriver närmare hur hon anser att man borde bemöta en elev:
Att de borde ha lyssnat på eleven, lyssnat och frågat varför är du inte på den sidan. Varför har du inte kommit fram? Det var inte såna [sic] frågor. Det var ingen som frågade varför har [sic] du inte räknat dina tal. Hon ansåg att jag var ointresserad i lektionerna. Men det är jag inte, hon missuppfattar mig totalt, bara jag kan inte. Vadå kan inte? Det var sån svar tillbaka man fick. Det var inget sånt,[sic] kom här jag ska hjälpa dig.
Enligt SCCT teorin är upplevd självförmåga en viktig komponent för att individen ska fatta ett bra beslut om sin karriär. Med den upplevda självförmågan menar man att en individ ska ha tilltro på sig själv för att klara av ett uppdrag och på så sätt förstärka självförmågan. Då dessa unga vuxna har haft svårigheter under sin skolgång där de har oftast känt att de har misslyckats med skolan, med sitt uppdrag. Visa informanter har känt sig mindre smarta då de inte har kunnat lösa visa uppgifter som i sin tur
ifrågasattes av läraren. Omgivningens värderingar och fördomar kan också ha en påverkan på den upplevda självförmågan. Genom att tro och uppmuntra en individ kan man stärka deras tro på deras egen förmåga. Eftersom de flesta av informanterna oftast inte fått den förväntade uppmuntran eller tilltron från bl.a. skolpersonalen och ingen bra erfarenheter av skolan så har det även påverkat deras förmåga att sätta upp personliga mål till att bl.a. avsluta sina studier. För att en individ ska slutföra ett uppdrag måste den se resultat som belönade, ett förväntat utfall som de ska vara stolta över. Informanterna som intervjuades har inte tidigare känt sig motiverade till att avsluta
gymnasieutbildningen och har därmed inte haft det som personligt mål. Genom att inte ha uppsatta personliga mål är det svårt att hålla sig motiverad och sträva mot något som är oklart (Lent, Brown, Hackett, 2002, 261-263, Andergren, 2014,181- 182).
I intervjuerna framkommer det att informanterna hade en eller flera betydelsefulla personer i sin omgivning. För vissa har det varit föräldrarna och syskonen medan andra hade kompisar som de har sett upp till. Dessa personer har varit där för dem genom att lyssna, stöttat och motivera dem. Att komma tillbaka till studierna har oftast handlat om att det var det på grund av de viktiga personerna i deras liv.
Lovén skildrar i sin litteratur att det är oftast viktiga personer som har en stor roll i människans väljande. Mestadels är det föräldrarna särskilt mamma som är en central person för ungdomarna. Resultaten som framkom visar att det oftast handlar om någon familjemedlem och i denna studie har mamma, syskon, barn och kompisar varit en viktig person för de flesta informanterna. Författaren skildrar vidare att det även kan vara andra utomstående personer som man har i sin omgivning som t.ex. lärare, kuratorer och studieyrkesvägledare. Det som kännetecknar den viktiga personen för ungdomarna är oftast deras engagemang och förmågan att bry sig om ungdomarna samtidigt som de ställer krav (Lovén, 2015, 273).
De eleverna som inte har inte haft några förväntningar på skolan och på de vuxna har inte erfarenheten att någon ska stötta dem i deras skolgång. I intervjuerna framkommer det att flera informanter kände att de gjorde sitt bästa men att ingen av skolans vuxna såg det. Sara berättar att en av lärarna kallade henne för dum i huvudet och förstod inte hur hon inte kunde lösa en matteuppgift. Anna relaterar till sin skolgång och berättar att skolan inte hade några förväntningar på att hon ska slutföra sina studier och att de bara gav upp hoppet om henne. Robin berättar att han upplevde att människor i hans
omgivning inte trodde på att han kunde någonting bara för att han saknade en utbildning. Dessa tidigare upplevelser, negativa erfarenheter, samt omvärldens
värderingar kan begränsa individernas väljande då personliga val görs alltid i samspel med omgivningen. Informanternas olika karriär möjligheter har påverkats av deras
handlingshorisont som har varit begränsande på grund av deras syn på sig själva och
den bilden omgivningen har målat upp. Enligt Hodkinson och Sparkes kan ens egna erfarenheter samt åsikter och råd från andra påverka individens uppfattning till vad som är möjligt och omöjligt (Hodkinson & Sparkes, 1977, 35).
5.4 Vändpunkterna
Ungdomar som deltog i studien är en målgrupp som har försörjningsstöd och är inskriva på Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten. Deltagarna är för tillfället inskrivna i en vuxenutbildning som initierades av Europeiska Kommunikationen och har som syfte att motverka ungdomsarbetslöshet. Vuxenutbildningen erbjuder en individanpassad
undervisning som ger dessa informanter möjlighet till att planera sin egen studiegång i en takt som är utförbar för dem.
Resultat som denna studie visar är att alla informanter valde att börja studera frivillig då de hade en möjlighet att söka arbete istället. Tre av informanterna har alltid vetat att de kommer vid något tillfälle ta upp studierna på nytt medan andra upptäckt det under tidens gång. Det som är gemensamt för alla informanterna är att de har vid något tillfälle varit inskriva i ett arbetsrelaterat projekt där de har fått vägledning om möjligheterna till utbildning eller arbete. På dessa olika projekt fick de möjlighet att träffa lärare, vägledare, psykologer som motiverade dem, hjälpte dem att lösa personliga problem. Samtidig fick de information och vägledning om olika möjligheter när de kom till arbete eller studier.
Alla informanter uppger även att de varit mycket nöjda med sina handläggare samt socialsekreterare som har visat dem stöd och hjälpte dem på vägen mot studierna. Genom deltagandet i olika projekt har informanterna fått möjligheter till att komma närmare arbetsmarknaden. De flesta hade problem med rutinerna då de var hemma under längre period och behövde träna på att komma i tid och bara närvara. Andra var redo och skaffade sig kortare utbildning, praktikplatser eller tillfälliga arbeten. För alla informanter har det tidigare deltagandet i olika arbetsmarknadsprojekt utökad deras intresse för studier då det kom i kontakt med nya människor och befann sig på nya platser vilket vidgade deras vyer. I samband med detta upptäckte informanterna nya möjligheter och andra intressen. Med mer kunskap om samhället och arbetsmarknadens krav och behov blev deras framtidsmål tydligare. Positiv påverkan av de viktiga vuxna har också förändrat deras handlingshorisont då de för första gången såg möjligheterna istället för begränsningarna (Hodkinson & Sparkes 1977,34–39).
Informanternas beslut eller val kan tolkas utifrån Careership teorin som en delvis
frivillig brytpunkt. Ungdomarna har haft ett val där de har kunnat styra över om de ska
börja studera eller söka arbete men har ingått i en strukturell brytpunkt då de har genom kommunen kommit i kontakt med dessa verksamheter. Då alla informanter uttrycker att det var deras egna önska att återuppta studierna och att det inte handlade om
försörjningsstödet så inte kan deras upptag av studier ses som en tvingande brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1977,34–39).
Genom att ha kommit i kontakt med olika arbetsmarknadsinsatser har alla
informanter mött handläggare, socialsekreterare och vägledare som har på någon sätt väglett dem tillbaka till studier. Personalen på dessa olika verksamheter har tillsammans
med deltagarna skapat en planering enligt deras egen agenda, deras personliga mål. Genom att göra en individuell planering där eleverna kan läsa upp ämnen som de behöver i den ordningen de vill växer även deras motivation till skolan då de själva har påverkan över sin utbildning. Informanterna berättar att de upplever att de har fått mycket stöd på vuxenutbildningen som har motiverat dem till vidare studier. Flera beskriver att det är första gången som de känner att de förstår vad de ska göra. Genom uppmuntran av de vuxna och deras ökade självförtroende har deltagarna upplevt en
självförmåga, tilltro på att de kan och att det förväntade utfallet är en belöning som de
kommer känna sig stolta över (Lent, Brown, Hackett, 2002,261–263).
5.5 Framtidsutsikter
Alla sju informanter anser att det har utvecklats som människor och är mer medvetna om sin nuvarande situation. De har fått nya insikter om arbetsmarknaden och de krav som ställs på individen för att komma vidare och vara självförsörjande. Tre av
informanterna har efter varit ute i arbete mellan deras studieavhopp och återupptagandet av studierna och insett att dessa arbeten är både krävande och tillfälliga. De flesta har vid något tillfälle sökt arbete och av erfarenhet säger att det är mycket svårare att hitta ett jobb om man inte har någon utbildning. Det som skiljer deras skolgång nu från tidigare är att de känner att de är medvetna över sitt val och att den är självvald denna gången. Anna beskriver sin tidigare skolgång som tvång, då hon kände sig tvingad till att gå till skolan medan dagens studier ser hon som utmaning som hon själv vill avklara. Maja upplevde skolan likaså och beskriver det på följande sätt:
För mig kändes det som tvång, för att jag fick inte välja vilket gymnasium jag skulle vilja gå på eftersom jag inte fick mina ämnen, och då blev jag automatiskt inlagd i den skolan då och det blev… det gick inte bra för mig …
Alla informanter har framtidsplaner som inkluderar vidare studier på antingen
högskolenivå eller yrkeshögskolenivå. Dessa planer har inte alltid varit där från första början men under tiden på vuxenutbildningen blivit allt tydligare. Robin beskriver med följande citat hur han upplever vuxenutbildningen:
Idag ser jag skolan som något som kommer att leda mig till framgång, jag gillar att jag kan sitta och kommunicera med mina lärare som medmänniskor och inte bara som lärare. Det är därför jag gillar denna lär form mer än hur det har varit tidigare, för jag känner att detta för
Informanterna har ändrat sina framtidsutsikter efter brytpunkten som de har gjort i samband med återupptagandet av studierna. Genom att skaffa sig utbildning förändras även ens identitet. Deras värderingar om arbete och studier, den negativa bilden av skola är inte densamma som den har varit tidigare. Informanterna har fått stöd och hjälp som de har behövt på vuxenutbildningen och känner att de klarar av studierna på ett annat sätt än tidigare. Den största skillnaden som framkommer på frågan till ” Hur ser på din skolgång nu till skillnad från innan?” är att de har fått hjälp och stöd ovanför förväntningarna samt att de har fattat ett beslut om att återuppta studier på egen hand. Sara beskriver det på följande sätt ”Det som fick mig börja tänka på skolan är att jag kan inte hela tiden snurra runt och få ett jobb här och där, städa, inga betyg, ingen utbildning. Det är inget liv, jag vill bli någonting”.
I Carrership teorin framkommer fem olika rutiner som beskriver perioden efter brytpunkten, där individen måste hantera de erfarenheter och beslut som har gjorts. För Kevin har den bekräftande rutinen trätt fram då han har förstärkt sitt karriärbeslut. Till en början ville han läsa filosofi men framtids mål utvecklades och blev förtydliga då han i samband med brytpunkten bestämde sig för att läsa metafilosofi. Den nya identiteten har blivit en del av honom då han vill resa runt i världen och upptäcka nya saker. De nya intresset kom i samband med hans nyas framtidsmål eftersom metafysik är enligt Kevin handlar om att det som finns och hur det hänger ihop.
David fattade tidigare ett beslut att läsa upp sina ämnen trots att han inte visste vad han ville läsa till och kände sig för gammal för att ta det steget. I samband med brytpunkten och beslutet av att återuppta studie på nytt växte även intresset till att studera vidare och utbilda sig till psykolog eller terapeut. För honom har den
socialiserade rutinen kommit fram då han från början inte önskade eller eftersträvade
efter den nya beslutet om tyckte att han var för gammal till att börja studera men senare ändrade sin uppfattning om studier och vill läsa en högskoleutbildning.
De fem andra informanter har genomgått en evolutionär rutin som har varit utvecklade där personerna har stegvis och smärtfritt lämnat sin tidigare identitet och växt inne i den nya. Alla informanter har framtidsplaner som inkluderar någon form av vidare studier som ska ge dem ett arbete. Då valet av utbildningen upplevs som positiv har inget av deltagarna upplevt varken den motsägande- eller den störande rutinen som beskriver en oönskad situation där individen lever med en identitet som de inte tycke om (Hodkinson& Sparkes 1977, 40).
6. Diskussion
Syftet med detta examensarbete har varit att få ökad förståelse för hur unga vuxna resonerar kring det egna studieavhopp samt deras väg tillbaka till studierna. Under detta kapitel kommer jag jämföra resultatdelen med de teorier samt den tidigare forskningen och presentera de slutsatser som jag dragit. Jag kommer även att ha en diskussion om den valda teorierna och metodvalet. Slutligen presenteras förslag på ny forskning.
6.1 Varför studieavhopp?
Så som det framgår i resultat och analysdelen är det många faktorer som är avgörande när det kommer till studieavhopp. Det vanligaste anledningarna till avhopp som denna studie framställer är ointresse för skolan, dåliga hemförhållande samt psykiskt ohälsa. När de unga vuxna blev tillfrågade om ”vad var anledningen till studieavhoppet? så betraktar de oftast en faktor som avgörande medan deras personliga berättelser visar annat. Förutom ointressen för skola, dåliga hemförhållanden och den psykiska ohälsan visar det sig att olika diagnoser, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, missbruk, dåligt bemötande av andra vuxna har påverkat dem i deras val.
I den tidigare forskningen nämns det att mobbning, dålig bemötande av skolans vuxna, vuxna som inte bryr sig är framför allt de främsta orsakerna till avhopp (Ungdomsstyrelsen, 2013, 6- 9). I Lovens studie framkommer det att skolk och dålig självkänsla är några av orsakerna till studieavhopp medan Ek påpekar att
undervisningsnivån är, för hög och att många individer inte blir bemötta utifrån sina förutsättningar (Ek, 2009, 72-73, Lovén, 201, 270-273). Dessa faktorer som framställs i den tidigare forskningen är oftast kopplade till varandra då den ena faktorn leder till den andra. Om man har familjeproblem, problem med missbruk eller är mobbad på skolan så finns det stor chans att det kan utvecklas till andra svårigheter som b.la. psykiskt ohälsa och koncentrationssvårigheter. Detta kan i sin tur resultera till att man tycker att
