Målbild för receptarien - uppfattningar bland apoteksaktörer, myndigheter, organisationer och utbildningar

Examensarbete i farmaci Malmö universitet

MÅLBILD FÖR RECEPTARIEN

UPPFATTNINGAR BLAND APOTEKSAKTÖRER,

MYNDIGHETER, ORGANISATIONER OCH

UTBILDNINGAR

MÅLBILD FÖR RECEPTARIEN

UPPFATTNINGAR BLAND APOTEKSAKTÖRER,

MYNDIGHETER, ORGANISATIONER OCH

UTBILDNINGAR

AV ELIAS LINDQVIST

Lindqvist E.

Målbild för receptarien. Uppfattningar bland apoteksaktörer, myndigheter, organisationer och utbildningar.

Examensarbete i farmaci 15 högskolepoäng.

Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för biomedicinsk vetenskap 2019.

Bakgrund: Denna rapporten undersökte målbilden av en receptarie, en treårig

farmaciutbildning i Sverige. Idag, är inte mycket arbete gjort för att utveckla och definiera målbilden av en receptarie. Olika verksamheter kan ha olika uppfattningar om vad en receptarie är menad att göra i sitt arbete. Mål: Att studera hur den nya nationella målbilden för receptarier uppfattas i grundutbildningarna, i ansvar och arbetsuppgifter på apotek samt vilka förändringar som behöver genomföras enligt de som har möjlighet att påverka. Metod: En enkätstudie skickades ut till receptarieutbildningar, apoteksaktörer och relevanta

myndigheter och organisationer, som frågade om deras uppfattning av en receptaries målbild jämfört med Apotekarsocietetens målbild. Resultat: Över lag instämde enkätdeltagarna med Apotekarsocietetens målbild, och många deltagare uttryckte en vilja att vidare bidra för att uppnå målen. Åsikterna om de andra verksamheternas bidrag till målsättningarna var negativa. Apoteksaktörerna var den gruppen som ansågs bidra sämst till att uppfylla

målsättningarna. Diskussion: Synen på apoteksaktörernas bidrag var mycket olika beroende på vem som frågades, där apoteken själva ansåg att de bidrog mycket väl, medan andra verksamheter tyckte de bidrog mycket lite. Många framförde även önskemålet att öka fokus på rådgivning och patientkommunikation. Slutsats: Apotekarsocietetens målbild stämde bra överens med deltagarnas uppfattningar. Deltagarna hade överlag en positiv inställning och uttryckte en vilja att arbeta vidare med många förslag på förbättringar. Huvudresultatet av rapporten var skillnaden i syn på apoteksaktörernas bidrag.

VISION OF BACHELOR’S IN PHARMACY

PERCEPTIONS FROM APOTHECARIES,

AUTHORITIES, ORGANISATIONS AND EDUCATIONS

BY ELIAS LINDQVIST

Lindqvist E.

Vision of bachelor’s in pharmacy. Perceptions from apothecaries, authorities, organisations and educations.

Degree project in pharmacy 15 credits.

Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2019.

Background: This report explored the vision of a “receptarie”, a three-year long pharmacist bachelor’s degree in Sweden. Today, not much work is done to develop and define the profession of a “receptarie”. Different actors might have different understandings on what a “receptarie” should do in their work. Aim: To study how the new target set by

Apotekarsocieteten is perceived by the relevant educations and in responsibilities and work tasks in pharmacies, aswell as what changes is needed to be performed according to the ones in a position to influence. Method: The study involved four “receptarie”-educations, located in Göteborg, Malmö. Umeå and Uppsala. A survey was performed, questioning the different educations, apothecary's and relevant organisations about their view of what a “receptarie”s goal is compared to a target published by Apotekarsocieteten. Result: In broad, the

participants in the survey agreed with the publishing from Apotekarsocieteten and many participants expressed a will to further contribute to reaching the set goals. The opinions of other actors’ contributions were negative. The apothecaries were seen as the least

contributing actors. Discussion: The biggest deviance, was the perception of the contribution of apothecaries, where they themselves belived they contributed well, but other occupations did not. Many participants expressed the desire to increase the focus of counseling and patient communication. Conclusion: Apotekarsocietetens target harmonized well with the participants. The participants had a positive view and had many suggestions for

improvements. The main result was the perceived difference in contribution from the apothecaries.

Innehåll

Identifiera och välj passande deltagare under varje område...8

Formulera enkäter och inledande text. ...8

Skicka ut enkäterna ...9

Behandla resultaten av enkätstudierna och analysera...9

Etiska överväganden ...10

Resultat...10

Identifiera och välj passande deltagare under varje område ...10

Resultaten av enkätstudierna...10 Slutna frågor ...11 Öppna frågor ...15 Diskussion ...18 Resultatdiskussion ...18 Metoddiskussion ...19 Slutsats ...20 Referenser ...21 Bilagor...22

Bilaga 1: Apotekarsocietetens målbild för receptarier ...22

Bilaga 2: Brev till kontaktpersoner ...23

Bilaga 3: Följebrev universitet ...24

Bilaga 4: Följebrev myndigheter, organisationer och apoteksaktörer...25

Bilaga 5: Enkät - Universitet ...26

Bilaga 6: Enkät - Myndigheter/Organisationer...28

Bilaga 7: Enkät – Apoteksaktörer ...30

Termer

Apoteksaktörer: Apoteket AB, Apoteksgruppen, Apoteket Hjärtat, Kronans Apotek, Lloyds Apotek

Lärare: Syftar på universitetsdeltagarna i rapportens enkätstudie.

Myndigheter: Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Organisationer: Apotekarsocieteten, Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Kommuner och Landsting.

Receptarieutbildningar - Syftar på de 5 receptarieutbildningarna som finns i Sverige. Göteborgs Universitet, Linnéuniversitetet Kalmar, Malmö Universitet, Umeå Universitet och Uppsala Universitet.

Verksamheter: Syftar på alla ovan nämnda universitet, myndigheter, organisationer och apoteksaktörer som är relevanta för receptarierollen och deltog i denna enkätstudien.

Bakgrund

Sverige är ett av de få länder som har yrkesrollen “receptarie”, och utanför norden finns ingen motsvarighet, utan enbart apotekare, apotekstekniker och apoteksassistenter. Detta i

kombination med att receptarier har nästan samma roll på ett apotek som apotekare leder till förvirring. För att bli legitimerad receptarie, krävs en treårig utbildning, som finns på flera olika universitet i Sverige. Göteborg, Kalmar, Malmö, Umeå och Uppsala. Den

färdigutbildade receptarien är behörig att expediera receptbelagda läkemedel, och rådgiva kunder om läkemedelsbehandling. Receptarieyrket började som ett apoteksyrke, men har idag också spridit sig till andra verksamheter, som sjukhus, läkemedelsföretag.

Många artiklar och rapporter har diskuterat farmaceuters roll med många förslag på

förändringar och utveckling. ”Extending the role of the community pharmacist” presenterar önskemål från farmaceuter att öka deras roll vid dispensering, tillåta dem utföra enklare diagnostiska test, som urin och graviditetstest och slutligen också en större rådgivande roll inom sjukvården [1]. ”The Role of the Pharmacist in Health Care” uttrycker hur

farmaceutrollen utvecklas till mer än en bara en dispenserare av läkemedel, med möjlighet att förbättra och rådgiva vid läkemedelsbehandlingar [2]. ”The role of pharmacists in the

patients’ education on medication” berättar om farmaceutens roll för patienternas uppfattning av deras läkemedelsbehandlingar, och kom till slutsatsen att farmaceuterna behöver mer utbildning inom kommunikation till patienter [3]. Definitionen av farmaceutens roll har undersökts noggrant, men receptarien, som är en underkategori i det bredare begreppet ”farmaceut” har inte vidrörts lika väl.

En målbild, för receptarier, publicerades tidigt i år, 2019, av Apotekarsocieteten och lyfter fram just en receptaries roll. Målbilden definierades som följande: “Det är den profession i samhället som har kompetens om läkemedelsanvändning och egenvård med fokus på rådgivning. Receptarien verkar, baserat på sin breda läkemedelskompetens, inom många områden och i samverkan med andra professioner” (bilaga 1.). Definitionen anger receptariens fokus på rådgivning. Eftersom denna målbild nyligen publicerades, är det fortfarande ovisst om denna överensstämmer med utbildningarnas eller verksamheters. Dokumentet framställdes i samarbete med de fem receptarieutbildningarna i Sverige,

Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Läkemedelsindustriföreningen och Region Skåne, alltså kärnverksamheter inom ämnet farmaci och sjukvård i Sverige och kan ses som nytt grundunderlag för en receptaries målbild. Detta dokumentet kommer användas i arbetet för att avstämma med personer som arbetar med tydlig koppling till receptariens funktion. Samtidigt som receptariemålbilden formulerades, formulerades även en målbild för apotekare då yrkena är starkt sammankopplade. Målbilderna är formulerade relativt likt och apotekarens målbild definierades som följande: ”Det är den profession i samhället som har särskild kompetens om läkemedel från idé till användning. Apotekaren verkar, baserat på sin breda och djupa läkemedelskompetens, inom många områden och i samverkan med andra

professioner.” [4]. Ord som är värda att notera är exempelvis ”särskild kompetens”, ”från idé till användning” och ”bred och djup läkemedelskompetens”, vilket är de tre begreppen som

skiljer målbilden tydligt från receptariens. Målsättningarna har även ett större fokus på en ledande och innovativ roll, istället för rådgivning och kommunikation som receptarien. Receptariemålbilden behöver överensstämma för alla att samhällsorgan gemensamt ska kunna arbeta för att upprätthålla och förnya receptarieyrkets funktion. Om utbildningarnas eller verksamheters syn på receptarien skiljer sig för mycket från varandra, leder detta till en splittring sinsemellan, och kan i slutändan påverka kvalitén på apoteksverksamheten. Vad är de olika parterna villiga att göra för att förtydliga receptariens roll?

I denna rapporten kommer personer med möjlighet att påverka frågas om deras inställning till dagsläget, och vad de önskar för receptarierollen i framtiden.

Syfte

Att studera hur den nya nationella målbilden för receptarier uppfattas i grundutbildningarna, i ansvar och arbetsuppgifter på apotek samt vilka förändringar som behöver genomföras enligt de som har möjlighet att påverka.

Mål

1. Identifiera och välj passande deltagare under varje område. 2. Formulera enkäter och inledande text. Skicka ut enkäterna. 3. Behandla resultaten av enkätstudierna.

Målet med rapporten är att se om personer kopplade till receptarieyrket som har möjligheten att påverka instämmer med Apotekarsocietetens målbild och vilka synpunkter de har. En enkät ska skickas till ansvariga för receptarieutbildningarna, och relevanta verksamheter. Vidare kan eventuella förslag på förbättringar för alla aktörer framföras.

Metoder

Rapporten utförde en pilotstudie i form av en enkät som skickade ut via email till deltagarna.

Identifiera och välj passande deltagare under varje område.

Tillsammans med handledaren, diskuterades och beslutades vilka aktörer inom

farmaciområdet som passade som deltagare. Därefter kontaktades personer på de utvalda verksamheterna, som ombads välja ut deltagare till enkätundersökningen. Kravet var att deltagarna skulle vara kopplade till apoteksmarknaden och vara i en position med möjlighet att påverka. Med hjälp av handledaren, och dennes kontakter, identifierades passande kontaktpersoner inom varje verksamhet. Till kontaktpersonerna skickades ett

introduktionsbrev. Brevet berättade om syftet, och apotekarsocietetens målbild, att deltagarnas anonymitet bevarades, att Malmö Universitet var ansvarig institution för undersökningen och kontaktuppgifter till ansvariga. Personerna ombads att själv välja 5 passande deltagare. Kontaktpersonen kunde själv delta i rapporten. Informationen skickades ut av handledaren, som email (se bilaga 2).

Formulera enkäter och inledande text.

Enkäterna använde sig av verktyget Google Forms (se bilaga 5, 6, 7), dessa var helt anonyma. Google Forms valdes som verktyg baserat på att författaren redan hade erfarenhet med detta verktyget och för att inrapporterade resultat kan lätt omvandlas till ett Microsoft Excel-ark, vilket kommer användas i denna undersökningen. Som inledande text i enkäten fanns korta instruktioner, sista inlämningsdatum och förtydligande av begrepp. Texten understrykte att enkäten var helt anonym, och att deltagarna skulle svara efter sina egna, professionella åsikter, och alltså inte som representant för sin verksamhet.

Som grund för formuleringen av enkäterna, användes ”Selecting, designing, and developing your questionnaire” – Petra M Boynton [5]. Avstämning med handledaren genomfördes för att avgöra om frågorna var tydligt formulerade. Frågorna som ställdes kan delas in i tre kategorier. Avstämning – till vilken grad tycker deltagaren att Apotekarsocietetens målbild passar receptarieyrket? Nutid – till vilken grad tycker deltagaren att målbilden speglas just nu? Framtid – till vilken grad vill deltagaren påverka för att komma närmare målbilden? Först presenterade enkäten Apotekarsocietetens målbild, och deltagaren frågades om

målbilden stämde med deltagarens egen uppfattning, sedan hur den speglades just nu i deras egen utbildning/verksamhet, och om deltagaren var villig att påverka för framtida

förändringar. Vidare presenterade enkäten de åtta målsättningarna Apotekarsocieteten har sammanställt. Deltagaren utfrågades om denna instämde med målsättningarna, hur de speglas just nu i deras egen verksamhet, och om deltagaren är villig att påverka för framtida

förändringar. Slutligen ställdes två frågor om hur deltagaren uppfattar de andra

verksamhetskategoriernas bidrag. Med dessa frågorna avslutades delen av enkäten som hade slutna frågor. Efter de slutna frågorna presenterades en serie med öppna frågor för de

vara svårare att svara på, lades dessa sist i rapporten. Sammanlagt var det fyra öppna frågor, tre av dem, frågade om deltagaren hade ytterligare åsikter om respektive verksamheter: universitet, apoteksaktörer, myndigheter/organisationer. Dessa tre frågorna följde med formuleringen ”Har du ytterligare synpunkter på [verksamhet]s bidrag till att uppfylla målsättningarna”. Som sista fråga användes “finns det något du vill tillägga” ifall deltagaren hade eventuella kommentarer.

För de slutna frågorna krävdes svarsalternativ. 5 svarsalternativ uppskattades vara en bra balans mellan möjligheten att få nyanserade svar, men samtidigt lättöversiktligt för

deltagarna. Då frågorna oftast formulerades med begrepp som ”instämmer du...” eller ”till vilken grad...” formades svarsalternativen efter att passa dessa begrepp. Valet att använda en numrerad skala uteslöts för att minska risken för tolkningsfel. För att göra alternativen symmetriska och sinsemellan uteslutande, formades de negativa svaren till ”Inte alls” och ”Delvis”. Som neutralt svar ”Ingen uppfattning”. Och två positiva svar, ”Mestadels” och ”Helt”.

Därefter delades verksamheterna in efter enkla kategoriseringar baserat på yrkesroller. Lärosäten - utbildningar, apoteksaktörer – arbetsgivare, myndigheter/organisationer – administrativa och stöttande roller. Denna indelningen gav ungefär lika många potentiella deltagare i varje grupp. Enkäterna bestod i huvudsak av samma frågor, med olika formulering av enskilda frågor beroende på vilken kategori enkäten var riktad till. Resultaten var då också indelade efter de tre enkäterna, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan kategorierna, men inte mellan enskilda verksamheter.

Skicka ut enkäterna

Enkäterna skickades ut digitalt via email, då inte alla deltagares email-domän stöttade kryptering beslutades det att skicka varje email enskilt. I utskickat email fanns information om arbetet och om enkäten (se bilaga 3 och 4.), som bilaga fanns även Apotekarsocietetens målbild för receptarier. Enkäterna skickades ut under februari 2019. Efter en veckas tid, skickades en påminnelse ut till alla deltagare, oavsett om de redan svarat eller inte, då det inte var möjligt att avgöra vilka som svarat. Enkäten stängdes efter att två veckor passerat.

Behandla resultaten av enkätstudierna och analysera

När enkätresultaten sedan kommit in genomfördes en jämförelse mellan universitetens, och verksamheternas syn på receptarierollen, och vilka synpunkter som fanns för utbildningarna eller verksamheterna. Resultaten hamnade först i Google Forms som sedan fördes över till Microsoft Excel för vidare bearbetning.

För de slutna frågorna räknades svaren, och summan svar per alternativ delades på totalt antal svar på frågan från den enkäten. Vilket uteslöt de deltagare som avstått svara på den frågan och gjorde slutsiffran till procent. Resultaten från alla tre enkäter presenterades slutligen i diagramform tillsammans.

Resultaten från de öppna frågorna lästes igenom, och synpunkter kategoriserades efter nyckelord. ”Rådgivning”, ”kommunikation”, ”patientkontakt”, ”kundbemötande” var

nyckelord för synpunkter om ökat fokus på rådgivning för apoteken och utbildningarna. Ordet ”ersättning”, ”motivation” var nyckelord för synpunkter om förändring i

ersättningsmodellen för apoteken just nu.

Etiska överväganden

Enkätdeltagarnas anonymitet bevarades i enkätstudien, inrapporterade svar kopplades inte till person eller verksamheten deltagaren var anställd på. En koppling emellan vad deltagare svarat på olika frågor gjordes inte. Enkäten skickades till lärare på Malmö universitet och författaren är nuvarande student på denna receptarieutbildningen. Inga speciella åtgärder gjordes för detta.

Resultat

Identifiera och välj passande deltagare under varje område

Göteborg Universitet, Malmö Universitet, Umeå Universitet, Uppsala Universitet. Linnéuniversitetet Kalmar förfrågades, men svarade inte på förfrågan om deltagande. Myndigheter och organisationer: Apotekarsocieteten, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Kommuner och Landsting, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Alla som förfrågades att delta i denna kategorin svarade ja.

Apoteksaktörer: Apoteket AB, Apoteksgruppen, Apoteket Hjärtat, Kronans Apotek, Lloyds Apotek. Även för apoteksaktörerna svarade alla ja till deltagande.

Deltagarna från apotekskedjorna var enbart personer i ledande roller, som hade större möjlighet att påverka. Antalet deltagare från varje verksamhet var inte alltid 5 utan hade en liten spridning, men för att bevara deltagarnas anonymitet, kommer detta inte att klargöras vidare.

Resultaten av enkätstudierna

Enkäten skickades ut under februari 2019. Enkäten skickades ut till 21 personer kopplade till lärosäten för receptarieutbildningar, 34 personer kopplade till myndigheter/organisationer och till 17 kopplade till apoteksaktörer och. Totalt 72 deltagare. Svarsfrekvensen för enkäten beräknades till 68%, alltså 49 svar efter att enkäten varit öppen i två veckor. Svarsfrekvensen för Universitetsenkäten var 52%. Svarsfrekvensen för myndigheter/organisationer var 71%. Svarsfrekvensen för apoteksaktörerna var 82%. Resultaten behandlades i Microsoft Excel, och de slutna frågorna presenteras nedan i stapeldiagram, där y-axeln representerar procenten svar för kategorin. Antalet svar per kategori presenteras i parenteser bredvid kategoriernas namn. Resultaten för de öppna frågorna kommer sammanfattas som fritext, och även som bilaga (bilaga 8.).

Slutna frågor

Majoriteten av deltagare i alla kategorier ansåg att Apotekarsocietetens målbild passade för receptarieyrket, vilket var den första frågan i enkäten (figur 1.). Universitet och

apoteksföretag instämde oftast helt eller mestadels med målbilden, medan myndigheterna och organisationerna instämde främst mestadels.

Inte alls Delvis Ingen

uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% _{Myndigheter/Organi} sationer(23) Apoteksaktörer(14) Universitet(11)

Figur 1. "Instämmer du med denna målbild?"

Lärarna från universiteten ansåg oftast att målbilden endast delvis speglades i deras

utbildning (figur 2.), men de uttryckte också en stark vilja att påverka för att närmare spegla målbilden i framtiden i utbildningarna (figur 3.). Apoteksaktörerna hade en delad uppfattning mellan att målbilden speglades delvis eller mestadels i sin verksamhet (figur 2.). Men för inställningen till att vara beredd för att påverka fanns även här en splittring mellan att inte ha en uppfattning eller en hel beredskap (figur 3.). Myndigheterna och organisationerna svarade främst ”ingen uppfattning” på frågan om till vilken grad målbilden speglades just nu i deras egen verksamhet, med en liten förskjutning åt den positiva sidan för de som hade en

uppfattning (figur 2.). Deras inställning till om de var beredda att påverka för att spegla målbilden var otydlig, och fördelad över alla alternativ (figur 3.).

Inte alls Delvis Ingen

uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% _{Myndigheter/Organ} isationer(23) Apoteksaktörer(14) Universitet(11)

Figur 2. "Till vilken grad anser du att denna målbild speglas i er verksamhet/utbildning just nu?"

Inte alls Delvis Ingen

uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Myndigheter/Organisa tioner Apoteksaktörer(14) Universitet(11)

Figur 3. "Är du beredd att påverka/påverka ytterligare för att spegla målbilden i er verksamhet/utbildning?"

Fråga 4(figur 4.) i enkäten formulerades olika beroende på om det var universitet eller myndigheter/organisationer och apoteksaktörer. För de åtta målsättningarna hade universiteten ett liknande mönster som för målbilden. Majoriteten lärare instämde att

målsättningarna var nödvändiga (figur 4.), men att de just nu endast delvis uppfylldes i deras utbildning (figur 5.). Även här var majoriteten lärare villiga att påverka för förändring (figur 6.). Apoteksaktörerna uttryckte inte lika starkt att målsättningarna var nödvändiga (figur 4.). Däremot hade apoteken en mer positiv trend till hur väl verksamheten just nu uppfyllde målsättningarna med en relativt jämn fördelning mellan ”delvis” och ”mestadels”, och de var även den enda gruppen som svarade ”helt”, där 20% av deltagarna valde detta alternativet (figur 5.). Apoteksaktörerna uttryckte även att de var mycket beredda att påverka för att

uppnå målsättningarna (figur 6.). Myndigheterna och organisationerna var den gruppen som instämde minst om att målsättningarna var nödvändiga, där 50% valde alternativet

”mestadels”, dock var detta fortfarande en positiv inställning (figur 4.). För graden

målsättningarna uppfylldes just nu i deras verksamheter, svarade 50% ”ingen uppfattning”, och den andra hälften var jämnt fördelad mellan ”delvis” och ”mestadels” (figur 5.). För frågan om myndigheter/organisationernas bereddhet till att bidra, var detta gruppen som hade otydligast trend, 50% svarade ”ingen uppfattning”, men 25% valde alternativet ”helt” (figur 6.).

Inte alls Delvis Ingen

uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% _{Myndigheter/Organi} sationer(23) Apoteksaktörer(14) Universitet(11)

Figur 4. "Instämmer du att detta är grundläggande målsättningar för receptarien, som är nödvändiga för receptariens ansvar och arbetsuppgifter på apotek?" eller för universiteten: ” Instämmer du att detta är grundläggande målsättningar för receptarien, som är nödvändiga som fokus i

grundutbildningarna?”

Inte alls Delvis Ingen

uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% _{Myndigheter/Organ} isationer(23) Apoteksaktörer(14) Universitet(10)

Inte alls Delvis Ingen

uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% _{Myndigheter/Organ} isationer(24) Apoteksaktörer(13) Universitet(11)

Figur 6. ”Är du beredd att påverka/påverka ytterligare för att uppnå målsättningarna i er verksamhet/grundutbildning?”

Över lag var uppfattningen om de andra verksamheternas bidrag till målsättningarna relativt negativ. Både universiteten och apoteksaktörerna ansåg att myndigheterna/organisationerna endast bidrog i låg grad till att uppfylla målsättningarna. 60% av lärarna valde alternativet ”delvis”. Apoteksaktörerna var mer jämt fördelade, 20% valde ”mestadels” och

universitetsdeltagarna valde aldrig det alternativet (figur 7.). Uppfattningen av universitetens bidrag kommenterades inte av 60% av myndigheter/organisationerna, utan valde ”ingen uppfattning”, och resterande deltagare hade en jämn fördelning mellan ”delvis” och ”mestadels”. Apoteksaktörerna valde främst ”delvis” med 50%, och ungefär 15% valde ”helt”, en tydligt positivare uppfattning än för de andra verksamheterna (figur 8.). För apoteksaktörernas bidrag var uppfattningen mycket negativ. Svarsalternativet ”delvis” var dominant, där 80% av universitetsdeltagarna och 50% av myndighets/organisationsdeltagarna valde detta alternativ (figur 9.).

Inte alls Delvis Ingen uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Apoteksaktörer(14) Universitet(11)

Figur 7. "Anser du att myndigheterna/organisationerna bidrar tillräckligt till att uppfylla målsättningarna genom sin påverkan på apotekens ansvar och arbetsuppgifter?”

Inte alls Delvis Ingen uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Myndigheter/Organ isationer(24) Apoteksaktörer(14)

Figur 8. "Anser du att receptarieutbildningarna bidrar tillräckligt till att uppfylla målsättningarna?"

Inte alls Delvis Ingen uppfattning Mestadels Helt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% _{Myndigheter/Orga} nisationer(24) Universitet(11)

Figur 9. "Anser du att apoteksföretagen bidrar tillräckligt till att uppfylla målsättningarna genom sitt ansvar och arbetsuppgifter på apotek?"

Öppna frågor

Resultaten för de öppna frågorna kommer presenteras indelat efter synpunkter från deltagare på deras egen verksamhetskategori, och som stort, där alla deltagares synpunkter är samlade. Svaren från de öppna frågorna finns även som bilaga (bilaga 8.).

Synpunkter på egna verksamheter

Personer i koppling till universitet framförde följande önskemål för universiteten som stort. 3 deltagare angav att det finns en diskrepans emellan kopplingen av utbildning och yrke och en av dessa angav att under yrkeslivet utvecklas kompetensen, likt många andra sjukvårdsyrken. En av deltagarna angav att ett mer ”fall och problembaserat” tillvägagångssätt i utbildningen hade bidragit till studenternas förståelse för relevansen av teoretiska kurser. Slutligen

rådgivning i utbildningarna. Som diverse problem, framfördes att utbildningen borde bli mer lättillgänglig över landet och även kritiken att en av receptarieutbildningarna kallas för ”farmaceututbildning”, vilket kan vara vilseledande.

Personer i koppling till myndigheter eller organisationer framförde följande önskemål för sin egen verksamhet och andra myndigheter/organisationer. Synpunkten att ha en bättre dialog emellan myndigheter/organisationer och professionen hade ökat förtroendet för sjukvården. Vidare presenterades synpunkten att det saknas en organiserad professionsutveckling som inte styrs av apoteken, som inte är passande för detta, då de är kommersiella företag. Synpunkten att receptarier behöver en ersättning för sitt farmaceutiska arbete framfördes. Slutligen framfördes önskemålet att mer analys inom e-handel borde genomföras.

Personer i koppling till apotekskedjorna framförde följande önskemål för apoteksaktörer som stort. Ett önskemål som egentligen är starkare relaterat till myndigheter är önskan att öka ersättning för farmaceuters rådgivningsarbete på apotek, vilket två deltagare kommenterade. Kopplat till detta, angav en deltagare att privatiseringen av apoteken har lett till en ökad kommersialism på apotek, vilket lägger ansvaret på receptarien själv att besluta om de ska jobba som farmaceut eller försäljare. En deltagare lyfte synpunkten att apoteksföretagen borde bidra till kompetensutveckling och ge receptarier möjligheten att uppnå

målsättningarna. En synpunkt var att underlätta uppföljningen av rådgivning emellan läkare och apotekspersonal via elektronisk kommunikation.

Synpunkter på receptarieutbildningarna:

Under de öppna frågorna ”Har du ytterligare synpunkter på ditt lärosätes eller andra lärosätes tillvägagångssätt till att uppfylla målsättningarna?” och “Har du ytterligare synpunkter på receptarieutbildningarnas bidrag till att uppfylla målsättningarna?”

framfördes olika önskemål från alla parter som kommer summeras nedan. 11 av 49 deltagare uttryckte en önskan att utbildningarna hade ett större fokus på kommunikation och

rådgivning. 2 deltagare uttryckte en önskan att under utbildningen etablera ett starkare självförtroende hos studenterna i deras yrkesroll. 2 deltagare upplyfte även åsikten att

utbildningen endast är början, likt många andra sjukvårdsyrken, utan lär sig istället under sitt arbete också. 3 deltagare uttryckte en önskan att utbildningarna också förberedde inför arbete inom slutenvård eller andra verksamheter än just apotek.

Ett önskemål att utbildningen blir tillgänglig på flera ställen i landet framfördes. Synpunkten att nuvarande utbildningar för sammarbetesprojekt emellan varandra. Önskan att lärare på utbildningarna har tydlig professionell koppling till receptarieyrket. Att utbildningen ger studenten ett förhållningssätt emellan att sälja på apotek, och deras farmaceutiska syfte. Att utbildningarna arbetade mer “fall och problembaserat”, koppla de grundläggande kurserna till yrket för att öka studenternas förståelse för relevansen. Att utbildning inom IT-verktygen som används i vården görs, så receptarien kan förstå hur fel uppstår. Slutligen framfördes även kritiken att Linnéuniversitetet kallar sin utbildning för “Farmaceutprogrammet” istället för att använda termen “receptarie”, vilket kan vilseleda.

Synpunkter på myndigheter och organisationer:

Under de öppna frågorna “Har du ytterligare synpunkter på myndigheters/organisationers bidrag till att uppfylla målsättningarna?” och ”Har du ytterligare synpunkter på din verksamhet eller andra myndigheter och organisationer hur de bidrar till att uppfylla

målsättningarna?” framfördes olika önskemål från alla parter som kommer summeras nedan. 4 önskemål behandlade frågan om rådgivning på apotek, där åsikten var att myndigheterna skulle uppmuntra receptarien och apotek till att fokusera mer på rådgivning. Ett annat önskemål var att föra en större dialog mellan myndigheter och professionen, om apotekens roll, generiskt utbyte, högkostnadsskyddet, subventionssystemet. En skepsis mot

digitaliseringen uttrycktes, där deltagaren uttryckte att digitaliseringen kan leda till mer problematik och läkemedelsinteraktioner. En önskan om att undersöka e-handelns påverkan fördes också. En deltagare framförde att det var för tätt med apotek, och att kvalitén då sjunker på grund av farmaceutbrist. Som en större kategori, uttrycktes olika slags önskemål om mer investeringar inom området. Bland annat mer forskning om apoteksverksamheten, en bredare professionsutveckling för receptarien även utanför apotek, en utveckling av

farmaceutiska tjänster för patienter, och att landstingen ökar kraven för tillgänglighet av information om ersättningsprodukter, blandbarhet, hållbarhet.

Synpunkter på apoteksaktörer:

Under de öppna frågorna ”Har du ytterligare synpunkter på hur din verksamhet eller andra apoteksaktörer bidrar till att uppfylla målsättningarna?” och ”Har du ytterligare synpunkter på apoteksföretagens bidrag till att uppfylla målsättningarna?” framfördes olika önskemål från alla parter som kommer summeras nedan. Det främsta önskemålet som kan hämtas från enkäten, med 20 av 49 deltagare som uttryckt önskemålet i någon form, var att

apoteksaktörerna idag har för mycket fokus på försäljning och inte ger tillräckligt med utrymme för rådgivning. Förslag från deltagare var att förbättra miljön på apotek för rådgivning, eller öka ersättningsmodellen för rådgivningstillfällen, så att det finns mer motivation för apoteken. Som andra förslag inom området, var att avlasta receptarien från icke farmaceutiska uppgifter, som att lösa tekniska problem, och att låta rådgivningen ta tid. Ett andra, stort önskemål, för apoteken var att bidra till receptariers kompetensutveckling, 7 deltagare uttryckte detta i olika former. Med önskningar att farmaceuternas kunskaper ska tas på vara, och vidareutvecklas. Andra synpunkter på apoteksaktörerna, var som följande. Titlar som kommunikatör och rådgivare är vilseledande för patienter. Villkoren för praktik borde vara likvärdiga på alla apotekskedjor. Utöka det tekniska stödet för patienter. Öka samarbetet mellan apotek och sjukvård, för att kunna leda patienter till rätt hjälp i vårdkedjan.

Öka bemanningen på apotek och ge farmaceuterna mer tid för rådgivning.

Förbättra elektronisk kommunikation emellan apotek och sjukvård för att följa upp patienters vårdförlopp bättre. Organisationer spenderar för mycket tid för att skilja på receptariers och apotekares roll.

Diskussion

Resultatdiskussion

Huvudresultatet som kan hämtas från denna studien är skillnaden i uppfattning av apoteksaktörernas bidrag till att uppfylla målsättningarna. Apoteksaktörerna ansåg att de själva bidrog väl, där 20% ansåg att de bidrog helt, vilket var den enda verksamhetsgruppen som valde detta alternativet i frågan. Lärarna på universiteten och myndigheter/organisationer ansåg tydligt att apoteken inte bidrog bra alls. 80% av lärarna och 50% av

myndigheterna/organisationerna svarade ”delvis”, och 20% av lärarna ansåg att de inte alls bidrog. Lärarna och myndigheter/organisationer hade en mer kritisk syn på sina egna verksamheter, som även närmare överensstämde utomståendes uppfattningar.

Från de öppna frågorna, framfördes ofta synpunkten om ett ökat fokus på rådgivning för alla parter, vilket är en stor del av receptariens målbild. Rådgivning vid kundmöten är en stor del av rollen hos receptarier på apotek i deras farmaceutiska arbete, för att kunna kommunicera och rådgiva patienter optimalt. Önskemålet riktades till universiteten, att mer av

utbildningarna lägger tid på rådgivning och patientkommunikation. Om utbildningarna skulle lägga mer tid och alltså högskolepoäng på rådgivning, hade andra ämnen behövts

bortprioriteras om utbildningen ska behålla samma antal totala högskolepoäng. Detta kräver en större omorganisation i utbildningarna. Önskemålet riktades även till apoteksaktörerna, att apoteksmiljön ska vara bättre anpassad för att rådgiva patienter, och att apoteken skiftar sitt fokus från försäljning till farmaceutiskt korrekt behandling. Enkätdeltagare kopplade detta till apotekens privatisering. Vidare framförde även deltagare att det råder tidsbrist för rådgivning på apotek, vilket kan kopplas till mängd personal och att arbetet fylls av andra,

icke-farmaceutiska uppgifter. Kritiken att apoteksmiljön ibland inte är tillräckligt väl anpassad för effektiv rådgivning påverkar också detta. Otillräckligt avskärmade recepturer kan göra avskild rådgivning omöjligt. Receptariens målbild är att främst vara rådgivare, och använda sina farmaceutiska kunskaper. Detta är i dagsläget receptariens egna beslut att välja ett förhållningssätt utan egentlig motivation för att lägga fokus på rådgivning. Detta är starkt kopplat till önskemålet från enkäten att öka den ekonomiska ersättningen för rådgivning, eller annan form av uppmuntring åt apotekskedjorna att lägga större fokus på rådgivning.

Deltagarna uttryckte oftare synpunkter för andra aktörer än den egna. Detta kan ses som ett tecken på att kunskapen om varandras verksamhet inte är tillräcklig, vilket även deltagare lyfte fram.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har utfört en studie om apotek, ”Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek – krav och förväntningar på apoteksmarknaden” [6]. Rapporten tar upp att det idag finns brister i farmaceuters arbete i relation till information och rådgivning (sid 54.). Rapporten tar upp att det finns en balansgång farmaceuten är

tvungen att gå, emellan att rådgiva kunden, agera som legitimerad sjukvårdspersonal och följa apoteksaktörernas kommersiella intresse. Tidsbegränsningen spelar också stor roll,

vilket vidare försvårar. Dessa punkter nämnde även deltagare i enkätstudien, farmaceuten själv måste besluta vilket förhållningssätt de ska följa.

Som synpunkt från deltagare framfördes risken för förvirring när receptarier kallas för andra titlar på apotek. En artikel som tar upp just detta är ”Farmacevt blir ”läkemedelsspecialist”” [7]. Artikeln framlyfter synpunkter från båda sidor. Kronans Apotek kallar sina receptarier och apotekare för ”Läkemedelsspecialist”, vilket de anser bidrar till kundens förståelse för deras kompetens jämfört med apotekstekniker, som kallas för ”egenvårdsspecialist”. Synpunkten från Sveriges Farmacevtförbund framförs att detta istället försvagar farmaceuternas professionstitlar.

Över lag hade enkätstudien ett positivt mottagande hos deltagarna, lämnade kommentarer och den höga svarsfrekvensen tyder på detta. Majoriteten tyckte också att Apotekarsocietetens målbild passade bra för receptarieyrket. Universitetsdeltagarna och apoteksaktörerna uttryckte att deras verksamheter inte bidrog bra nog i nuläget, och även en tydlig vilja att påverka för förbättringar. Myndigheterna/organisationerna var mycket otydligare, då en stor andel oftast inte hade en uppfattning. Denna studien var liten i skala, och antalet deltagare kan inte anses vara representativt för hela receptarieyrket. Som deltagarna själv föreslog, behövs mer studier inom detta området, och en större gemensam diskussion. Vad som behövs i dagsläget för att vidare behandla detta ämnet, är koordination och initiativ från ansvariga. Som denna rapporten visar, finns en vilja, vilket är första steget.

Metoddiskussion

Valet att genomföra en enkätstudie baseras på enkelheten jämfört med att genomföra tidskrävande intervjuer, eller kravet på resurser för att göra ett konsensusmöte. Apotekarsocieteten har redan genomfört ett konsensusmöte då receptariens målbild

formulerades, att återigen genomföra detta hade varit onödigt. Önskan att 5 deltagare skulle väljas för varje verksamhet var en bekvämlighetssiffra med förhoppningen att varje

kontaktperson skulle välja deltagare med ett starkt intresse och opinioner. Denna siffran hade inte gått att öka mycket för universiteten, då enbart få lärare har den inriktning som önskades för enkäten. För de två andra områdena, myndigheter/organisationer och apoteksaktörer hade dock fler deltagare kunnat vara gynnsamt, vilket föreslås som en vidare studie. Denna studien eftersträvade ungefär lika många deltagare i varje kategori, och därför uteslöts valet att ha fler deltagare från myndigheter/organisationer och apoteksaktörer.

Värt att notera i resultaten är att svarsalternativet “ingen uppfattning” knappast användes av universitetsdeltagarna, stundtals av apoteksaktörerna, och mycket av myndigheterna och organisationerna. Detta kan kopplas till att enkäten handlade mycket om

receptarieutbildningarna, och då är det självklart att ansvariga på nämnda utbildningar har starkare åsikter inom området. Myndigheter och organisationer svarade ofta ”ingen

uppfattning” för frågorna som krävde ett ställningstagande om deras egen verksamhet, eller andra. Detta kan bero på att deltagarna kände att de inte hade tillräcklig insikt i dessa områden eller att enkäten inte var tillräckligt bra anpassad för dessa deltagare.

Att kategorisera myndigheter och organisationer tillsammans är en av rapportens största brister. Denna gruppen var störst, med 24 svar, jämfört med 11 och 14 svar från de andra grupperna. Och gruppen fyller olika funktioner för receptarieyrket. Myndigheter är en styrande, utomstående roll, medan organisationer är en stöttande roll. Beslutet gjordes att lägga dessa två olika roller i samma grupp för att hålla studien enkel och lättöversiktlig, då detta endast var en pilotstudie. För en större studie hade en annan gruppering varit att föredra, förslagsvis att myndigheter och organisationer var två ensamstående kategorier, eller en indelning efter varje verksamhet, vilket dock hade krävt fler deltagare för att bevara deltagarnas anonymitet.

Eftersom kontaktpersoner ombads att välja deltagare som var passande för enkätstudien, var varje deltagare handplockad. Kontaktpersonerna hade alltså ett stort ansvar i denna rapporten, och en risk för ett felaktigt urval kan ha skett, en risk för selektionsbias. Att deltagarna dock är handplockade är en viktig faktor i enkäten, vilket bidrog till många konkreta önskemål och en hög svarsfrekvens. Svarsfrekvensen var mycket hög, 68%, och kan tyda på att det finns ett stort intresse för diskussion inom området. Universitetsdeltagarna var den gruppen som hade lägst svarsfrekvens, 52%. Antalet möjliga deltagare var även lägst i denna kategorin.

I denna rapporten gjordes beslutet att inte ha studenter eller nuvarande receptarier som arbetar på apotek som deltagare. Båda dessa roller har inte samma kraft att påverka, som de faktiska deltagarna i rapporten, vilket är huvudorsaken till varför dessa inte inkluderades. Det hade fortfarande kunnat vara intressant att ha dessa som deltagare, för att få fler perspektiv, av två roller som direkt påverkas av receptariens målbild.

Som pilotstudie, visar denna undersökningen att det finns skillnader i synen på

receptarierollen. Deltagare visade intresse för området, och vidare forskning kring hur receptariens roll uppfattas av alla parter hade stärkt svensk farmaci.

Slutsats

Målbilden stämde bra överens med deltagarnas uppfattning av receptarien. Huvudresultatet i rapporten är skillnaden i syn på apoteksaktörernas bidrag till att uppnå målsättningarna, där apoteksaktörerna själv har en tydligt mer positiv uppfattning än andra verksamheter.

Deltagarna hade överlag en positiv inställning och uttryckte en vilja att arbeta vidare med många förslag på förbättringar.

Referenser

1. Rawlins MD, BMJ, (Februari, 1991) Extending the role of the community pharmacist. >https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1669360/?page=1<HTML (2019-03-20) 2. Adans ML, Blouin RA, (Maj, 2017) The Role of the Pharmacist in Health Care

> http://www.ncmedicaljournal.com/content/78/3/165.full?cited-by=yes&legid=ncm;78/3/165#cited-by<HTML (2019-03-20)

3. Alkhawajah Am, Eferakeya Ae, (Maj 1992) The role of pharmacists in patients' education on

medication. >https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1603927< HTML (2019-03-20) 4. Apotekarsocieteten (2018) Målbilder för receptarier och apotekare.

>https://www.apotekarsocieteten.se/aps-tycker/fragor-vi-driver/fragor-vi-driver/< HTML (2019-03-15)

5. Boynton PM, Greenhalgh T, (Maj 2004) Selecting, designing, and developing your

questionnaire.>https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC420179/<HTML (2019-03-20)

6. Aho E, Montgomery A, Mårder C, Olsson E, Tandvårds- och läkemedelförmånsverket (2015)

Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek – krav och förväntningar på apoteksmarknaden.

>https://www.tlv.se/download/18.1d85645215ec7de2846bf36f/1510316371518/rapport_offen tligas_behov_apotek_150216.pdf< PDF (2019-03-20)

7. Nils Bergeå. Svensk Farmaci, (Februari 11, 2013) Farmacevt blir ”läkemedelsspecialist”.

>https://svenskfarmaci.se/apotek/kritik-mot-titulatur-pa-kronans-apotekspersonal/ < HTML (2019-03-20)

Bilagor

Bilaga 2: Brev till kontaktpersoner

Hej

Vid Receptarieprogrammet på Malmö universitet har vi två studenter som genomför examensarbete där vi vill genomföra enkätundersökning.

Vi skulle nu behöva hjälp med namn på personer inom din organisation som kan svara på enkäterna.

Studentprojekt 1.

Apotekarsocieteten har i samverkan med olika aktörer inom farmacin tagit fram ”målsättning” för receptarier respektive apotekare. Under våren kommer man ta fram en handlingsplan för hur dessa visioner ska användas och spridas.

Syftet är ”Att studera hur den nya nationella målsättningen för receptarier

återspeglas i grundutbildningarna, i ansvar och arbetsuppgifter på apotek samt vilka förändringar som behöver genomföras enligt de som har möjlighet att påverka. Tanken är alltså att ta fram enkäter för 2 olika kategorier

1. Lärare i receptarieprogrammen; 2. Ledande personer inom apoteksbranschen, myndigheter och andra organisationer som kan påverka arbetsuppgifter/professionell roll

Vi skulle nu behöva hjälp med namn på personer inom din organisation som kan svara på enkät [beroende på mottagaren].

Studentprojekt 2.

[ej relevant]

Kan du ge oss e-mailadresser till åtminstone 4 personer på [aktuellt

verksamhetsnamn] förutom dig själv, så vore jag tacksam. Svaren kommer att vara helt anonyma och enkäten elektronisk.

Vi tänker oss att personerna är anställda hos er (gärna farmaceuter) och har

arbetsuppgifter eller roller som på olika sätt kan påverka apotekens drift, verksamhet och professionalism.

Tacksam för svar så snabbt som möjligt med tanke på examensarbetenas snäva tidsram!

Med vänliga hälsningar

Bilaga 3: Följebrev universitet

Hej

Apotekarsocieteten har i samverkan med olika aktörer inom farmacin tagit fram en målbild och målsättningar för receptarier (dokument bilägges) respektive apotekare. Under våren kommer man att ta fram en handlingsplan för hur detta dokument ska användas och spridas. Baserat på detta vill Malmö universitet studera hur den nya nationella

målbilden/målsättningarna för receptarier återspeglas i grundutbildningarna, i ansvar och arbetsuppgifter på apotek samt vilka förändringar som behöver genomföras enligt de som har möjlighet att påverka.

Vi genomför detta som ett examensarbete med två olika enkäter som skickas till lärare i receptarieprogrammen respektive ledande personer inom apoteksbranschen, myndigheter och andra organisationer som kan påverka arbetsuppgifter/professionell roll

Vi har från din egen organisation fått besked att du är en lämplig representant att besvara enkät för lärare på receptarieprogram

Vi önskar att du svarar efter dina professionella åsikter, inte som representant för din verksamhet. Ditt deltagande och enkätsvar är helt anonymt.

Vi önskar ditt svara snarast möjligast, då tiden för examensarbetet är begränsad.

Enkäten omfattar 8 slutna och 3 öppna frågor och vi beräknar att det tar 5-10 minuter att besvara den.

Länk till enkäten:

Med vänliga hälsningar

Ansvarig student Elias Lindqvist (email)

Bilaga 4: Följebrev myndigheter, organisationer och apoteksaktörer

Hej

Apotekarsocieteten har i samverkan med olika aktörer inom farmacin tagit fram en målbild och målsättningar för receptarier (dokument bilägges) respektive apotekare. Under våren kommer man att ta fram en handlingsplan för hur detta dokument ska användas och spridas. Baserat på detta vill Malmö universitet studera hur den nya nationella

målbilden/målsättningarna för receptarier återspeglas i grundutbildningarna, i ansvar och arbetsuppgifter på apotek samt vilka förändringar som behöver genomföras enligt de som har möjlighet att påverka.

Vi genomför detta som ett examensarbete med två olika enkäter som skickas till lärare i receptarieprogrammen respektive ledande personer inom apoteksbranschen, myndigheter och andra organisationer som kan påverka arbetsuppgifter/professionell roll

Vi har från din egen organisation fått besked att du är en lämplig representant att besvara enkät för apoteksbranschen, myndigheter och organisationer

Vi önskar att du svarar efter dina professionella åsikter, inte som representant för din verksamhet. Ditt deltagande och enkätsvar är helt anonymt.

Vi önskar att du besvarar enkäten snarast möjligast, då tiden för examensarbetet är begränsad.

Enkäten omfattar 8 slutna och 3 öppna frågor och vi beräknar att det tar 5-10 minuter att besvara den.

Länk till enkäten: Med vänliga hälsningar

Ansvarig student Elias Lindqvist (email)

Bilaga 8: Svar på öppna frågor

Myndigheter/Organisationer

Har du ytterligare synpunkter på din verksamhet eller andra myndigheter och organisationer hur de bidrar till att uppfylla målsättningarna?

Upplever punkterna i "En Receptaries målsättning är att:" som ostrukturerade, och "högt och lågt" blandas. T ex ibland 'är det kund, ibland individ och ibland patient....Jag saknar (kanske finns detta i punkt 5?) 1. Beredningskunskap parenterala beredningar (här inkluderar jag allt som har med GMP att göra, men också kunskaper för att kunna stödja spädning-administrering i de fall detta görs av sjuksköterskor, eller patienten själv.)

2. Kunskap om olika beredningsformer, vad finns, när välja.

3. Praktisk LM-kunskap, krossa? Dosetter, apodos, andra hjälpmedel kopplade till LM-administrering.... Det saknas idag en professionsutveckling på ett samlat sätt utanför apoteksföretagen. Apoteksföretagen kommer inte kunna vara de som driver hela professionens utveckling då de är kommersiella företag (även om de kan göra mer än idag). Professionen själva - dvs. receptarierna - måste också själva ta ansvar för sin vidareutbildning och vilja att utvecklas. För detta måste det också finnas ett större stöd än vad det gör idag från t.ex. Apotekarsocieteten.

Man behöver ersätta receptarier för det farmaceutiska arbetet, inte som idag där man i princip inte får betalt alls för detta utan måste sälja en massa andra produkter för att gå plus.

NEPI har nyligen genomfört ett projekt i denna riktning, finns på vår hemsida och kallas för "Samverkansprojektet"!

Landstingen borde kravställa mer på tillgänliggörande av kompetens och information oavsett driftsform tex ersättningprodukter, blandbarhet, hållbarhet, logistik, produktionsplanering. En del av punkterna i svaret på fråga 9 bör dock ligga på apotekarnivå eller disputerad apotekarnivå.

Skulle receptariens roll uttryckas på detta sätt i hälso- och sjukvårdslagen skulle självklart arbetet få en kraftfull skjuts framåt. Detsamma om medborgarnas förväntningar på receptarierna vore dessa

målsättningar. Här kan många bidra, och vår verksamhet kan förhoppningsvis vara en av dem...

Anser att mer analys behöver göras angående framtida påverkan av utvecklad e-handel

Jag tror att vi kan göra mer för att i dialog mellan myndigheter/organisationer/profession öka förtroendet för subventionssystemet, högkostnadsskyddet, det generiska utbytet mm

Har du ytterligare synpunkter på receptarieutbildningarnas bidrag till att uppfylla målsättningarna? Gärna utbilda i kommunikation med kunder som är den huvudsakliga arbetsuppgiften.

Receptarieutbildningen är bara starten. Viktigt att receptarierna, på samma sätt som många andra

vårdprofessioner, ser att man under hela sin yrkeskarriär har ett eget ansvar att vidareutvecklas. Om det är något man får med sig från utbildningen idag vågar jag inte ge någon bedömning kring, men viktigt att det finns med.

Viktigt med samarbetsprojekt med andra utbildningar

...4. stöden och de kunskapskällor som finns "bakom". Kunna källgranska, kunna förstå läkarnas IT-stöd (för att kunna upptäcka fel och misstag oavsett om man jobbar i vården eller på apotek).

5. Förbättringskunskap bör ingå (om det inte redan gör det). Tex PDSA-hjul, hur formulera mål, hur utveckla 6. Motiverande samtal lär sig t ex fysioterapeuterna. Detta borde ingå (om det inte redan gör det)

Kommunikativ och coachande förmåga verkar vara centralt för att uppfylla målsättningarna, sannolikt bör detta därför få en större plats i utbildningen

Utbildningen bör även omfatta kompetensbehoven i slutenvård.

Min uppfattning är att receptarieutbildningarna bör fokusera ännu mer på att examinera receptarier med stort professionellt självförtroende, professionell integritet och förmåga att ta ett självständigt ansvar för att förbättra läkemedelsanvändningen. Jag tycker många är alldeles för osäkra och rädda att ta sitt

professionella legitimationsansvar.

Osäkert om behov av receptarier på sikt. Se nedan p 12.

Utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med rådgivning behöver ge studenterna kunskap om

kommunikation/samtalsmetodik, förutom sakkunskap. Det kan noteras att visionen och målsättningarna fokuserar på själva rådgivningen och inte klart omfattar alla de sakkunskaperna, inklusive kunskap om regelverk, receptarien behöver ha som arbete som legitimerad farmaceut. Viktigt alltså att utbildningen, förutom att ge förutsättningar att ge individanpassad rådgning om läkemedel och egenvård, fortsatt ger studenten kunskaper som krävs för att utföra de farmakologiska, farmaceutiska och författningsmässiga bedömningar som legitimerade farmaceuter är ålagda att göra vid expediering av läkemedel och andra

varor (inklusive beredning av läkemedel inför utlämnande).

Utbildningarna behöver ge en bred kunskap om läkemedel men också om rådgivningens roll i relation till övrig hälso- och sjukvård. Det innebär att viss kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet behöver ingå i utbildningen. Utbildningen behöver också utgå ifrån ett brett spektrum av möjliga arbeten, inte endast apoteksarbete.

Har du ytterligare synpunkter på apoteksföretagens bidrag till att uppfylla målsättningarna?

Apoteksföretagen är konkurrenter om arbetstagarna (receptarierna). Det kommer att vara avgörande för hur de arbetar för att uppfylla målsättningarna. Apoteksföretagen skulle dock kunna bli bättre på att uppfylla sina egna målsättningar med att vara kunskapsföretag och därmed själva driva en utveckling av den företagsinterna kunskapen som gör det lättare att uppfylla målsättningarna (rutiner, arbetsverktyg,

coachning etc.). Däremot är det inte apoteksföretagen att ge "allmän" utbildning till sina anställda för deras fortsatta utveckling mot målbilden.

Försäljningsmål får inte vara i konflikt med patientsäkerhet

Öka bemanningen så vi kan ägna oss åt kunderna utan att stressa ihjäl oss. Bättre utformning på

apoteksmiljön så vi kan kommunicera mera ostrört med kunderna. Fördela arbetet så man kan ägna sig åt sin huvudsakliga arbetsuppgift istället för att lösa IT-problem, plocka varor, göra stickprov mellan kunderna, kolla hållbarhet etc. etc. i en oändlig loop.

Utveckla fler farmaceutiska tjänster tex. bra appar för kontroll av astma, blodtryck, kom ihåg att ta

medicinen, diabeteskontroll etc. som vi kan visa och hjälpa våra kunder med. Öka samarbete med vård för att kunna lotsa kunder rätt när de behöver hjälp av dietist, kiropraktor, sjukgymnastik etc etc.

Jag tycker att apoteksföretagen i större utsträckning bör ge förutsättningar för receptarier att ta sitt professionella ansvar för att bidra till god och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Det kan t ex ske genom att receptarier i högre utsträckning mäts på sin prestation som rådgivare, snarare än som säljare. De bör tona ned försäljning och istället premiera bra läkemedelsrådgivning

Apoteksföretagen fokuserar för mycket på merförsäljning och receptariernas huvuduppgift att ge råd och information om läkemedel hinns inte med. Vilket medför att många receptarier på apotek är missnöjda och frustrerade över sin arbetssituation.

Kommunikativ och coachande förmåga verkar vara centralt för att uppfylla målsättningarna, finns verkligen förutsättningar med avseende på tid och fysisk miljö i dagens apoteksverksamhet...

Dagens ersättningsmodell till apoteksföretagen inom öppenvård ger i sig ingen morot i riktning till målsättningarna. Om man verkligen vill få till stånd genomslag av målsättningarna ovan och i övrigt rätt användning av läkemedel borde ersättningsmodellen ses över. Inom slutenvård regleras i princip

apoteksföretagets insats av gällande avtal. I det fall slutenvården försörjs via apoteksföretag borde kvalitet inom tex information lyftas fram mer än idag. Kanske finns det utrymme för nischat farmaceutiskt

kompetensföretag (hållbarhet, blandbarhet, beredningsfrågor, ersättningsprodukter mm) Rådgivning måste få ta tid.

Av högsta vikt att personalen får den kompetensutveckling som krävs för arbetsuppgifterna, för att alltid kunna ge rätt rådgivning och utföra patientsäkra expeditioner. Det kommer t.ex. hela tiden nya läkemedel och ändrade regler. Apoteket har ansvar enligt regelverket att personalen har rätt kompetens för

verksamheten, inklusive plan för kompentensutveckling.

Apoteksföretagen behöver ta ett ansvar för vidareutbildning men också för att de egna apoteken har en miljö som sätter rådgivning och inte försäljning av handelsvaror i centrum.

Finns det något du vill tillägga?

Det finns en risk i att målsättningarna blir så pass många att det inte blir någon prioritering dem emellan. Det vore bra om det tydligare fanns en prioritering där man kan se vilka som är de viktigaste så att man enklare kan få en kraftsamling för att driva utvecklingen framåt.

Att apotekens roll framgent blir en mer integrerad del av patientens vård och kan ge stöd till individens eget ansvar för sin hälsa och behandlingen av sin sjukdom.

Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och läkemedelsanvändningsperspektiv borde det finnas behov av att låta öppenvårdsapoteken vara närmare hälso-och sjukvården så att samordning av

budskap/förhållningssätt kan hanteras tex i öppen och slutenvård eller i gemensamma aktiviteter (tex identifierade kvalitetsbrister).

Angående e-handeln så finns det en betydande risk att många kunder ej får den information de behöver eftersom man inte får den direkta dialogen som på fysiska apotek. Även om man skickar med skriftlig information eller återkopplar via telefon så är det inte samma sak. Många av våra

Målsättningarna har en osedvanligt stor bredd och ambitionsnivån är mycket hög. Man brukar säga sikta mot stjärnorna men... Tycker det är svårt att förhålla mig till dem när jag relaterar till dagens verklighet... I dagsläget finns inte något krav i regelverket på att just farmaceuter ska ge patienten information utan det är personal med tillräcklig kompetens för uppgiften. Däremot kommer en ändring i Lag om handel med läkemedel (9 a §) som träder i kraft 2020-07-01 innebära att "Vid expediering av en förskrivning ska en farmaceut lämna information och rådgivning enligt 6 § 11 och utföra de övriga uppgifter som har särskild betydelse för en säker hantering och användning av läkemedlet. Farmaceuten ska så långt det är möjligt säkerställa att läkemedlet kan användas på rätt sätt."Lag (2018:1108). Dvs från och med då finns lagkrav på att det är just farmaceuterna på apotek som ska utföra rådgivning/information vid recpeptexpedition (samt andra definierade uppgifter) och inte övrig apotekspersonal.

Tycker det är tråkigt att receptarieutbildningen i Malmö tycks försvinna

Med en utvecklad e-handel, färre fysiska apotek, torde behovet av receptarier minska. Ser framför mig en utveckling liknande bankerna dvs att produkterna och rådgivningen kan nå patienterna/kunderna på olika vägar. Produkten via e-handel och rådgivningen vid bokade besök hos apotekare.

Apoteksaktörer

Har du ytterligare synpunkter på din verksamhet eller andra apoteksaktörers bidrag till att uppfylla målsättningarna?

De fackliga organisationerna tycks i bland ägna för mycket tid åt att skilja på receptarierollen och apotekarrollen.

Professionen behöver lyftas och ges möjlighet att använda läkemedelskunskapen bättre. Vara en del av vården och bidra till bättre vård och hälsa.

Genom avregleringen av monopolet 2009 för apotekverksamheter så övergick apotekverksamheten från att vara en samhällsresurs till vinstdrivande organisationer. Detta har medfört att ansvaret hos den enskild receptarie har blivit större, då organisationerna nu måste gå med vinst för att "överleva". Det innebär att ett större säljfokus har implementerats. Vilket strider mot det ramar som

receptariemålsättningen eftersträvar just nu. Det är något och kommer vara något att se över. Hur kan man anpassa och hänga med i den samhällsutvecklings som råder? Hur kan man som organisation möta den akademiska världen?

Apoteken har idag svårt för att ge apoteksservice av hög klass då ersättning är mycket låg för denna typ av tjänster.

Vi behöver få fram farmaceutiska rådgivningstjänster som tydliggör farmaceuternas bidrag till en god läkemedelsanvändning och en ersättning (incitament) för dessa. Vi behöver också få fram

elektroniska möjligheter till kommunikation/informationsutbyte mellan vården och apoteken, för att man ska kunna följa upp varandras råd och förmedla vad som är viktigt att ta upp med patienten vid nästa möte i vårdkedjan.

Ge bra kompetensutveckling och möjlighet att i sitt arbete nå målen.

Har du ytterligare synpunkter på receptarieutbildningarnas bidrag till att uppfylla målsättningarna?

Praktik mot andra än apotek?

Det behövs ännu mer träning kring kommunikation, för att den teoretiska kunskap man får genom utbildningen faktiskt ska kunna användas på ett bra sätt i kundmötet.

Ytterligare kompetens kring kommunikation / dialog tror jag behövs, för det är framförallt genom att faktiskt GÖRA skillnad i kundmöten som man visar på värdet och når målen. Och för att klara det skulle jag säga att det ffa är självförtroende och samtalsteknik som fattas. Samt färdigheter som gör att man klarar detta samtidigt som man gör det rent praktiska i recepthantering. Kunskap finns! Receptarieutbildningen i helhet levererar kompetenta och duktiga farmaceuter. Däremot så har kundfokuset och kundkontakten blivit allt mer viktig. Hur kan den akademiska utbildingen ta hänsyn till detta? Hur kan det förbererda studenterna för det kommande arbetslivet och sociala samspel? Det finns ett klapp där som måste ses över. Kan mer praktiska kurser tillämpas?

Receptarieutbildningarna har idag inte den vetenskapliga grund för att alla ska kunna vara beredda att ta det ansvar som krävs.

Fokusera än mer på kommunikation. Viktigt i möte med både kund och arbetskollegor.

Farmaceututbildningarna saknar idag en del som handlar om hur professionen förhåller sig till farmaceutisk omsorg och försäljning i ett arbete på apotek (detaljhandel). Det finns ett sätt att hantera detta utan att det blir en konflikt mellan farmaci, patientsäkerhet och företagens krav på

försäljning.

Mer fokus på kundmöte och rådgivning - mer apotekspraktik för att använda sin teoretiska kunskap i praktiken i kontakt med kunder, lära sig använda sina läkemdelskunskaper i testfall med sin

handledare - bidrar till minskad risk för fel i riktiga kundmöten.

Har du ytterligare synpunkter på myndigheters/organisationers bidrag till att uppfylla målsättningarna?

Myndigheterna behöver sätta ett större fokus på att skapa möjligheter för apoteken att bidra till effektiv läkemedelsrådgivning. Tex så behöver förskrivningsregelverk bättre implementeras i vården då detta skulle avlasta apoteken mycket i fråga om formaliakontroller på recept samt så behöver ersättningssystemen för receptförsäljning spega förväntningarna.

För tätt med apotek, blir inte kvalitativt pga bristen på farmaceuter

Finns det något du vill tillägga?

Receptarieutbildningarna har idag inte den vetenskapliga grund för att alla ska kunna vara beredda att ta det ansvar som krävs. En apotekare stämmer däremot fullt i på ovanstående kravbild på farmaceutrollen.

Universitet

Har du ytterligare synpunkter på ditt lärosätes eller andra lärosätes tillvägagångssätt till att uppfylla målsättningarna?

Det finns en diskrepans mellan lärosätenas prioriteringar för lärande och vad som krävs av

farmaceuter i yrkeslivet. Här, som många andra gånger, är den tidiga kopplingen mellan yrkesaktiva farmaceuter och lärosätet svag. Många inom akademin är just det, och inte så yrkesförankrade. Tror att lärosätena skulle kunna jobba mer fall och problembaserat för att synliggöra för studenterna när grundkunskaper som de får med sig från universitetet tillämpas i det kommande yrket. Detta skuelle ge studenterna en bättre förståelse föt varför många av grundkurserna behövs - även om det inte känns som om kunskapen tillämpas i dagliga arbetet.

Behöver jobba mer strukturerat med kommunikation och individanpassad rådgivning samt kritisk värdering.

Tillgängligöra utbildningen för flera boendes utanför storstadsregionerna för att säkerställa en stabil påfyllning av farmaceuter till landets apotek

Besvärligt att ett lärosäte kallar sin receptarieutbildning för farmaceututbildningen. Förvirrar en tydlig målbild av receptariens egna kompetens

utbildningarna ger grundförutsättningarna men ibland finns det en övertro på att studenterna ska vara färdiga när de tar examen. För de flesta punkterna i den väldigt allmänt hållna målsättningen (som egentligen bara speglar examenbeskrvningarna som redan finns) så kommer ju förhoppnigsvis de enskilda personerna att utvecklas mer och mer under sitt yrkesverksamma liv

Har du ytterligare synpunkter på myndigheters/organisationers bidrag till att uppfylla målsättningarna?

Generikautbytet, dess ev konsekvenser, samt risk för felmedicinering diskuteras för lite. Interaktioner och problem med polyfarmaci accelererar när både möjlighet till digital vårdkontakt och antalet olika fysiska vårdkontakter ökar. Praktiken blir enda möjliga lärandesituation men det är svårt för

apoteksaktörerna att ta det utbildningsansvaret. Att de ska ta tillvara på receptariernas kompetens

Den farmaceutisk kompetensen måste få kosta. Både för samhället, men också för den enskilde som behöver ta del av den kompetensen. Satsa på forskning inom apoteksverksamheten för att

synliggöra nyttan av läkemedelsrådgivning.

en övergripande diskussion/debatt om apotekens roll för folkhälsa, avlastning av sjukvård och eget ansvar saknas. Receptarier skulle kunna få en större roll att förbättra förskrivning, ändra recept för att underlätta för patient och flöde i vården. Myndighetsdokument ger inte utrymme för detta.

Staten borde också ta fram vissa professionella farmaceutiska tjänster (bevisad nytta) som avlastar vården och ersätts ekonomiskt till apoteken. Även farmaceutiska organisationer borde blandas in och uppmuntras professionellt och ekonomiskt för att ta fram dessa. Fokus borde ligga på att förbättra följsamhet till ordination i samverkan med patient och vård

Har du ytterligare synpunkter på apoteksföretagens bidrag till att uppfylla målsättningarna? En harmoniering mellan villkoren för praktik hos olika aktörer är nödvändig.

Bilden man får som utomstående är ju att det blir för mycket fokus på ekonomi och för lite på kunskapsförmedling, och här har ju samtliga farmaceuter verksamma inom apoteksbranschen ett gemensamt ansvar att hålla emot

Apotekskedjorna bör fokusera sitt kundbemötande på kunskap, inte försäljning. Det är den enskilt viktigaste faktorn vad gäller samhällets uppfattning av receptarier. Är man en försäljare? Eller en källa tll kunskap?

Behöver jobba för att stärka medarbetarna i sin profession - tillåta farmaceuterna att själva tänka farmaceutiskt och inte bara läsa innantill i rådgivningsstöd vilket jag anser gör att medarbetare "slutar" tänka farmaceutiskt. Tummen upp för de kedjor som inte använder rådgivningsstöd utan istället ser till att medarbetarna kan hantera informationen i Fasstexten i rådgivningssituationen. Effektivitet är viktigt för apoteksföretagen, men här behövs en avvägning för vad som också behövs för att stimulera medarbetarna att fortsätta tänka farmaceutiskt. Viktigt att också varje enskild medarbetare tar sin profession på ett stort allvar och inte förminskar sig själva.

Se till att yrket blir mer attraktivt genom att normalisera arbetstiderna till kontorstid så att de yrkesverksamma kan få ihop livspusslet när man arbetar och har barn och familj.

Det verkar gå inflation i olika knasiga titlar som tar bord fokus på receptarierollen jfr andra på apoteket. Hur kan titlar som rådgivare, kommunikatör etc tillåtas? Receptarier utnyttjas inte på bästa sätt i egenvården. Hierarkin i vem på apotek som svarar på vad är bruten. Merförsäljning och kommersialism mycket viktigare än egenvårdsrådgivning och avlastning av sjukvården Apoteken bör fokusera på rådgivning och ge utrymme för receptariernas kompetens

Finns det något du vill tillägga?

"Det [receptarie] är DEN profession i samhället som har kompetens om läkemedelsanvändning och egenvård med fokus på rådgivning." Denna formulering gör det svårt att ta ställning till påståenden då det inte är den ända profession i samhället som har denna kompetens.

Det tar emot att tillägga det, men av de tre år som utgörs av en farm kand, är det en oroväckande stor andel av tiden som går åt till införskaffandet av allmän kunskap i cellbiologi, fysiologi och kemi som inte sedan utnyttjas inom receptarieyrket. Ett naturvetenskapligt basår, och sedan tre års studier mer riktade åt farmakologi och farmaci hade givit bättre rustade receptarier.

fråga 3 och 6 är konstigt ställda, om man naser att målbilden uppfylls osv behöver man ju inte nödvändigtvis jobba för att den ska uppfyllas mer, men det blir ju konstigt att svra att man inte ser sitt ansvar där