Den svenska läroplanens utveckling i relation till det mångkulturella samhället

Lärande och samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet i historia och lärande

Den svenska läroplanens utveckling i relation till det

mångkulturella samhället

The development of the Swedish curriculum related to the multicultural society

Hugo Månsson, Attila Terek

Ämneslärarexamen 270 högskolepoäng Examinator: Cecilia Trenter Självständigt arbete i fördjupningsämne

15 högskolepoäng Handledare: Emilia Frölich 2021-01-17

1

Förord

Den här kunskapsöversikten har till största del gjorts på distans gemensamt av Hugo Månsson och Attila Terek. Arbetet med sökandet av källor i de olika databaserna gjordes individuellt för att sedan samråda över de källor som vi ansåg vara användbara i utformningen av den här kunskapsöversikten. Texten är skriven gemensamt och har bearbetats tillsammans. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Emilia Frölich som givit oss stöd och konstruktiv feedback i vårt skrivande. Samt ett stort tack till de kurskamrater som hjälpt oss utveckla och förbättra vår kunskapsöversikt.

2

Sammandrag

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen har förhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60 åren från Lgr 69 till Lgr 11. Vårt resultat visar ett samband mellan den ökade invandringen till Sverige och de mångkulturella aspekterna i läroplanen. När arbetskraftsinvandringen tar fart på 60-talet så ser vi att begreppet mångkulturalitet börjar att uppmärksammas. Något man även kan se i läroplanen konstruerad några år senare. Detta är något som fortgår under 80- och 90-talen då konsekvenserna av en starkt tilltagande invandring i Sverige fortsätter att påverka läroplanerna från 1980, 1994 och 2011. Exempel på hur den mångkulturella utvecklingen i det svenska samhället påverkar läroplanen är införandet av hemspråk under 80-talet samt hur läroplanen under 90-talet tydligt understryker att skolorna måste inkludera

det mångkulturella perspektivet.

3

Innehållsförteckning

Förord ... 1

Sammandrag ... 2

Inledning ... 4

Syfte och frågeställning ... 5

Metod ... 6 Centrala begrepp ... 8 Mångkultur ... 8 Interkulturell ... 9 Resultat ... 10 Lgr 69 ... 10 Lgr 80 ... 13 Lpo 94 ... 16 Lgr 11 ... 18 Slutsats ... 19 Referenslista ... 22

4

Inledning

Vi lever i ett samhälle där människor med olika bakgrunder hela tiden möts på olika platser, inte minst i våra klassrum. Enligt forskaren Inger Gröning beror mångfalden på den stora migration samt globalisering som skedde under 1980-talet. Resultatet är att vi i Sverige idag har en större språklig, kulturell och social mångfald även bland våra elever i skolan (Gröning, 2006, s 9). Detta är något vi inte minst själva har uppmärksammat när vi varit ute och undervisat på olika skolor och som i sin tur resulterar till vårt intresse att skriva om hur det mångkulturella klassrummet uppmärksammas i läroplanerna. Det står i styrdokumentenatt det svenska samhället ‘’ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald’’ (Skolverket, 2019, s 1). Vi vill ta reda på hur läroplanerna har förändrats i relation till Sveriges växande kulturella mångfald. Det är av yttersta vikt att vi förstår våra styrdokument och dess relation till det mångkulturella samhället, inte minst hur det har sett ut historiskt i våra läroplaner, för att förstå nuet och vår framtid. Vi ser läroplanen som ett levande och samtidsbundet dokument, och genom att förstå detta kan vi utveckla ett kritiskt öga gällande hur läroplaner följer samtida utvecklingar. Vi hoppas att den här kunskapsöversikten stärker oss som framtida historielärare i det mångkulturella Sverige.

5

Syfte och frågeställning

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen har förhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60 åren från Lgr 69 till Lgr 11. Vi anser att detta är viktigt då vi kommer att vara verksamma lärare i ett mångkulturellt samhälle och det är därför av yttersta vikt att vi förstår läroplanen och dess relation till det mångkulturella samhället.

- Vad säger forskning om hur den svenska läroplanen har förhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60 åren från Lgr 69 till Lgr 11?

6

Metod

För att samla in data och källor till vår kunskapsöversikt har vi valt och söka systematiskt genom att använda oss av två svenskbaserade databaser SwePub, DiVa, samt två internationella databaser ERIC och EBSCO. Vi hade en del olika förslag på hur vi skulle formulera frågeställningen men hittade inte riktigt rätt direkt, utan med en noggrann eftertanke och inspiration från kurskamrater samt handledare kom vi fram till vår frågeställning och kunde på så vis starta sökprocessen.

Vår förhoppning var att först och främst hitta källor via Swepub då vi söker källor kopplade till ett forskningsområde som har en tydlig svensk kontext. När vi började sökandet skrev vi upp ett antal sökord som vi gemensamt ansåg vara bra att starta med. Multikultur/ Multicultural, mångkulturell skola/ multicultural school och läroplan/curriculum var de första nyckelorden vi använde oss av.

Vi fick upp ett stort antal träffar där vi fann några relevanta källor som vi sparade och bearbetade. Vi insåg dock att vi behövde göra en mer specificerad sökning för att få relevanta källor utifrån vår frågeställning. Då mångkultur är ett mångfacetterat begrepp har vi valt att lägga fokus på mångkultur relaterat till läroplan och skolans värld. Vi började använda ERIC och EBSCOS variant att lägga till OR och AND för att minska urvalet och på så vis blev det lättare att nå framgång i vårt sökande. Genom att läsa abstrakten i de olika källorna vi funnit insåg vi att många av texterna innehöll begreppen interkulturell/ intercultural och interkulturell utbildning/ intercultural education. När vi sedan använde begreppet interkulturell tillsammans med de andra sökorden fick vi fler resultat som hjälpte oss i skrivandet av kunskapsöversikten.

Eftersom vi ser att mångkulturalitet börjar diskuteras i Sverige i samband med den ökade arbetskraftsinvandringen på 60-talet, väljer vi att använda oss av forskning som analyserar läroplaner tidigast från 1969 och därmed begränsar vi sökningen till åren 1969–2011. De brister vi ser i vår egen undersökning är avsaknad av källor kopplat till Lgr 11. Vi hade önskat mer insamlad data rörande skillnader mellan Lgr 11 och Lpo 94 då det resultat vi fått fram visar på en rad likheter mellan de två läroplanerna. En del av vårt forskningsmaterial är från äldre källor vilket kan påverka resultatet. Vi hade önskat fler källor närmre vår samtid som forskat på de äldre läroplanerna, exempelvis Lgr 69 och Lgr 80.

7

Sökord: Multikultur/ Multicultural, mångkulturell skola/ multicultural school

läroplan/curriculum, interkulturell/ intercultural, interkulturell utbildning/intercultural education

8

Centrala begrepp

Begreppen som vi nedan redogör för förekommer regelbundet i texten och är därför viktiga att förklara. Begreppen mångkulturalitet och interkulturalitet har snarlika definitioner och kan vara svåra att skilja åt. Därför anser vi det vara fördelaktigt att definiera dessa begrepp för att underlätta förståelsen av den här kunskapsöversikten.

Mångkultur

Mångkultur är ett begrepp som kan beskrivas och uppfattas på olika sätt. En kultur kan till exempel vara en folkgrupps olika traditioner, seder och levnadssätt och kan vara knutet både till ett land eller en religion. Mångkultur syftar inte till att fånga upp en särskild etnicitet, och hur denna skiljer sig från majoritetssamhället. Snarare handlar det om att vara medveten om att samhället består av en kulturell mångfald (Darvishpour & Westin, 2008, s 13).

I den här kunskapsöversikten är begreppet mångkulturs huvudsakliga uppgift att användas i samband med skolans värld. I styrdokumenten står det att:

‘’Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.’’ (Skolverket, 2019, s 8).

Vi anser att citatet från Skolverket är relevant då det tydligt understryker att vi lever i ett mångkulturellt samhälle och att det därmed är viktigt att elever utvecklar en förståelse över ett internationellt perspektiv och hur vi kan sträva efter att utveckla en interkulturell kompetens.

9

Interkulturell

Pedagogen Hans Lorentz skriver att begreppen mångkulturell och interkulturell går hand i

hand utan att de egentlig skiljs åt. I ett amerikanskt sammanhang använder man mer begreppet mångkultur medan begreppet interkulturell i sin tur används i ett europeiskt sammanhang.

Lorentz skriver även att ordet mångkultur mer är ett befinnande, något som är. Att människor med olika kulturella bakgrunder befinner sig i ett gemensamt samhälle. Interkulturell och andra sidan beskrivs mer som en handling, ett samspel mellan människor med olika bakgrunder (Lorentz, 2006, s 16–17).

Inom skolans värld så förhåller man sig oftare till begreppet interkultur snarare än mångkultur framförallt genom det nu etablerade begreppet interkulturell kompetens. Begreppet handlar om att ha eller utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs för att överbrygga kulturmöten (Stier, 2020, s 10).

Lorentz skriver att en enkel definition av interkulturell kompetens kan beskrivas som förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och att kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter. Det handlar om individens och dennes utveckling av förmågan att kommunicera och umgås med andra olika oss själva (Lorentz 2006 s 121). Syftet med interkulturell kompetens är således att eleverna i det här fallet ska utveckla en färdighet i att kommunicera med andra människor olik en själv.

Doktoranden Nordgren refererar till Byrams definition av begreppet interkulturell kompetens. Enligt Byram kan interkulturell kompetens ta sig uttryck genom:

1. Attityder, att som individ vara nyfiken för att se andra sätt att tänka och vara. En interkulturell attityd, som innebär att man vågar ifrågasätta normer och inse att ens egna uppfattningar inte är de enda.

2. Förståelsen av sociala processer. att ha en förståelse över hur identiteter och grupper fungerar och utvecklas och hur det i sin tur påverkar omgivningen.

3. Färdigheter, att som individ ha en färdighet att jämföra olika händelser eller ting från olika perspektiv och i sin tur relatera tolkningen till sig själv. För att i sin tur utveckla en förmåga att kommunicera med människor från andra kulturer, religioner eller bakgrunder (Byram, Nichols & Stevens, 2001, refererad i Nordgren, 2006, s 168).

10

Resultat

Kunskapsöversiktens resultat kommer att presentera vad forskare säger om hur mångkulturalitet har applicerats i de svenska läroplanerna och hur det har utvecklats i takt med det svenska samhällets utveckling. Kunskapsöversikten kommer behandla de olika läroplanerna i kronologisk ordning.

Lgr 69

Universitetslektor Lotta Brantefors har forskat om de olika historiska läroplanerna från Lgr 62 till Lgr 11. När hon analyserat de olika läroplanerna så har hennes fokus varit på mångkulturalitet och hur det har representerats i de olika läroplanerna genom åren.

Lotta Brantefors menar att den första nationella läroplanen för den obligatoriska skolan Lgr 62 inte alls behandlade minoriteter, bortsett från en kort notis i det preliminära arbetet för läroplanen, att den stora minoritetsgruppen finländska barn kunde välja finska som tillval (Brantefors, 2015, s 306).

Brantefors menar att det svenska majoritetssamhället är normen under 60-talet, men att det fortfarande är möjligt att behålla en del av sitt eget modersmålsspråk och sin egen tradition. Om någon invandrare som migrerat till Sverige hade som avsikt att stanna, förväntades det av regeringen att de skulle lära sig språket samt assimilera och infoga sig i det svenska samhället. Brantefors menar även att det fanns en förväntan att invandrarbarn skulle lära sig det svenska språket och ta till sig den svenska kulturen, vilket synliggörs i Lgr 69 där mångkulturalitet inte får en särskilt stor plats, utan det är ett stort fokus på majoritetssamhället och hur invandrarbarn ska integreras i sin nya miljö (Brantefors,2015, s 307–308).

Enligt pedagogen Ylva Boman fick den mångkulturalistiska skolpolitiken sin stora genomslagskraft i samband med att den första benämnda invandrarpolitiken trädde i kraft år 1968 och aktualiseras utifrån regeringens nya jämlikhetsmål. Jämlikhetsmålen innebar att invandrare skulle ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt. Trots detta var den svenska invandrarpolitiken före 1975 en assimileringspolitik som i sin tur betyder att förena invandrare i det svenska samhället (Boman, 2002, s 317–320).

11

I artikeln Multiculturalism Swedish Style: shifts and sediments in educational policies and textbooks

fokuserar Sabine Gruber och Annika Rabo på policydokument som berörs av

mångkulturalism i svensk utbildning och läroböcker. Först och främst visar analysen att även om begreppet mångkultur är inskriven i styrdokument, är konceptet aldrig tydligt definierat utan förblir vagt. För det andra, medan erfarenheterna från elever med invandrarbakgrund vanligtvis sägs ge variation till klassrummen och därmed är användbara för pedagogiska ändamål, erkänner läroböcker sällan att Sverige i dag faktiskt är ett mångkulturellt samhälle (Gruber & Rabo, 2014, s 56).

Enligt universitetslektorn Gruber och professor Rabos undersökning var Lgr 69 den första läroplanen som riktade sig till en skola med olika sociala klasser, snarare än mångkultur kopplat till invandrare. Skolklasser skulle med fördel vara blandade. Det svenska samhället som speglas i Lgr 69 innehåller neutrala ord och delar därmed inte upp invandrare och svenskar i ett ¨vi¨ och ¨dom¨ men samtidigt tas det för givet att alla elever har svenska som modersmål och en svensk identitet med västerländska värderingar (Gruber & Rabo, 2014, s 58).

Gruber och Rabo skriver att det sena 60-talet också är en period med stort intresse för internationalisering och internationell solidaritet. I Lgr 69 nämns att ‘’Syftet med undervisningen om internationella frågor är att bilda en grund för internationell förståelse och vilja till internationellt samarbete inom eleverna ‘’ (Gruber & Rabo, 2014, s 58).

‘Solidaritet’’ och ‘’tolerans’’ mellan vår nation och andra nämns flera gånger. Till exempel framstår det att lärarna bör ‘’sträva efter att komma bort från enhetligt nationella och västeuropeiska perspektiv utan snarare försöka förstå andra åsikter och värderingar från andra kulturer för att få en bredare förståelse’’ (Gruber & Rabo, 2014, s 58).

I Lgr 69 nämns barn till invandrare för allra första gången, dock bara en gång, i ett kapitel som berörs av internationella frågor. Sådana elever klassificeras som barn till nya medborgare, och deras närvaro i svenska skolor tros få fler (svenska) elever att komma i kontakt med utländska miljöer och tänkande (Gruber & Rabo, 2014, s 58).

12

Gruber och Rabo skriver att mot slutet av 1960-talet blev närvaron av arbetskraftsinvandring i Sverige mer påtagligt i det svenska samhället. Det fanns också en insikt bland politiker, beslutsfattare, tjänsteleverantörer och medborgare i stort att många arbetskraftsinvandrare nu emigrerade till Sverige för att stadga sig, till skillnad från tidigare avsikter där arbetskraftsinvandrare enbart hade en tanke om att arbeta i Sverige i några år, för att sedan återvända (Gruber & Rabo, 2014, s 59). De tidigare arbetskraftsinvandrarna valde istället att stanna i Sverige, det började nu att talas om en så kallad anhöriginvandring, vilket innebar att de tidigare arbetskraftsinvandrarna tog med sig sina anhöriga till Sverige, fick barn och bildade familjer. Detta ledde till att regeringen fick ställa sig frågan huruvida skolgången skulle ordnas för barn till invandrare, särskilt när man tar hänsyn till språkfrågor. 1970 publicerades ett tillägg till Lgr 69 med fokus på att snabbt integrera de nya barnen till samhället (Gruber & Rabo, 2014, s 59). Exempel på detta var att man i vanliga klassrum genom undervisning i svenska som andraspråk använde sig av anpassade läroböcker och introduktionsklasser. År 1973 tillkom en reviderad version av tillägget från 1970. Den påverkades av det arbete som gjordes i en statlig rapport angående invandring i Sverige under den tidsperioden. I samband med slutrapporten startades ett nytt politiskt område som skulle arbeta med invandrare och minoriteter som lutade sig mot jämlikhet, valfrihet och partnerskap. (Gruber & Rabo, 2014, s 59).

Professor Karin Borevi konstaterar att i mitten av 1970-talet ville man på en bredare front ge invandrare möjlighet att upprätthålla en etnisk tillhörighet som skilde sig från den svenska befolkningsmajoriteten. Satsningen på hemspråksundervisning var ett sätt att erkänna vissa gruppers behov, något som skulle komma att bli implementerat i Lgr 80 (Borevi,2002, s 310).

13

Lgr 80

Lotta Brantefors skriver att när invandringen ökade under 80-talet utvecklades en invandringspolitik som tog minoriteternas kulturer på allvar (Brantefors, 2015, s 309). Den nya invandringspolitiken, som kännetecknades av samhällets förändringar på 1970-talet, hade fokus på invandrarnas språk, kultur och sociala situation. Den nya och tredje nationella läroplanen blev den mest förändrade läroplanen för svensk obligatorisk utbildning. Lgr 80 skulle eftersträva att fostra demokratiska och kritiska medborgare med västerländska värderingar. Dessa västerländska värderingar innebar exempelvis respekt för mänskliga rättigheter och det demokratiska samhället. I den nya läroplanen var solidaritet ett nyckelord. Dessa principer skulle komma att genomsyra den mångkulturella utbildningen (Brantefors, 2015, s 309). Brantefors förtydligar detta ytterligare när hon citerar Lgr 80:

’’Skolorna bör sträva mot solidaritet med försummade grupper i och utanför landet. De bör aktivt arbeta för att invandrarna i vårt land ska ingå i samhället. De bör också uppmuntra och söka fredliga lösningar på konflikter. Det innebär att skolorna bör sträva efter att hjälpa eleverna att förstå och känna empati med andra människors sätt att leva och agera på bästa möjliga sätt’’ (Brantefors, 2015,

s 309).

Professor Pirjo Lahdenperä skriver att under 1980-talet fördes en skolpolitik som arbetade för en aktiv mångkulturell förståelse och medvetenhet. Skolpolitiken skulle ha ett mångkulturellt fokus och med grundskolereformen från 1980 erkändes social och kulturell mångfald som ett villkor för den sammanhållna gemensamma grundskolan. Ett konkret exempel på grundskolereformen från 1980 var införandet av hemspråk. Satsningen på hemspråk skulle erkänna invandrarbarnens speciella behov. Man ville även att eleverna med olika etniska bakgrunder skulle lära av varandra, ta del av varandras identiteter och historier för att utveckla ett mer mångkulturellt historiemedvetande (Lahdenperä, 2000, s 3).

Gruber och Rabo menar att Lgr 80 fortsatte att anamma målen för Lgr 69 gällande demokratiska värderingar (Gruber & Rabo, 2014, s 59). Syftet med utbildningen var att stärka de demokratiska värderingarna. Till exempel fanns det en ihållande betoning på att ha en heterogen sammansättning av elever i varje klassrum.

14

Lgr 80 lyfte också fram hur skolorna hade ett särskilt ansvar gentemot de elever tillhörande minoriteter som befann sig i svårigheter, framförallt gällande språket. I början av 1980-talet diskuterade regering och Skolverket mycket om det svenska språket som verktyg, man menade att språket hade en stor betydelse inte bara som en del av ett barns känslomässiga utveckling utan också som ett instrument för utvecklingen av analytiskt tänkande. Regeringen ansåg att elever med annat modersmål än svenska skulle ha rätt till lika utbildning och därmed skulle skolorna stärka sin språkutveckling (Gruber & Rabo, 2014, s 59).

I Lgr 80 understryks det hur invandrare kunde bidra till samhället, bl.a. genom deras möjlighet att förmedla kunskap (Gruber & Rabo, 2014, s 60). Utöver detta lyfts det fram att minoriteternas språkkunskaper och erfarenheter bör betraktas som en resurs, inte bara i och för Sverige utan också för Sveriges internationella kontakter. På så sätt skulle alla elever lära sig att känna solidaritet med andra länder, folk och kulturer, alltså ett av utbildningens syften. Tvåspråkighet och särskilda erfarenheter räknades som tillgångar i Lgr 80 i utvecklingen mot ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle. Det fanns även en insikt i Sverige under 80-talet om att det inte bara är invandrare och minoriteter som har en ‘’kultur’’ utan även ‘’svenskar’’. I det här fallet menar man barn och elever med svenskfödda föräldrar (Gruber & Rabo, 2014, s 60).

År 1985 släpptes ett kompletterande material till Lgr 80 där det fokuserades på invandrarelevers möte med de svenska skolorna (Gruber & Rabo, 2014, s 60). Till exempel uppmuntrades pedagoger att granska läroböcker och annat material för att upptäcka eventuella etnocentriska antaganden. (Gruber & Rabo, 2014, s 60). Det kan därför sägas att Lgr 80 kom i en tid då invandrarbarn uppmärksammades på ett mer omfattande men begränsat sätt. Dock var de mångkulturella ambitionerna hos Lgr 80 varken en del av skolans syften eller mål. De mångkulturella ambitionerna fanns inte heller i kursplanerna för de särskilda skolämnena. Det existerade endast för svenska som andraspråk och modersmålsutbildning. Den mångkulturella ambitionen i utbildningen var därmed endast knuten till invandrarbarn (Gruber & Rabo, 2014, s 60).

15

Boman menar att gemensamma referensramar framställdes som en förutsättning under 80-talet, för att människorna och samhället skulle fungera på ett tillfredsställande sätt (Boman, 2002, s 318–319). Ett exempel på referensram var att Skolverket ville med hjälp av skolan som utbildningssystem skapa en slags nationell identitet för Sveriges skolor utifrån politikernas bestämmelser. Ylva Boman menar att med Lgr 80 skulle eleverna ta del av andras elevers erfarenheter, att lära av varandras kulturer. Men även att elever skulle försöka förstå andra skolkamraters argument och föreslå egna lösningar (Boman, 2002, s 318–319). Man tonade ned den tidigare invandrarpolitikens ambition att främja kulturbevarande. Man menade också att utbildningen av den så kallade svensktalande majoriteten skulle påverkas av invandrarbarnens erfarenheter.

Historiedidaktikern Vanja Lozic, skriver att i februari 1985 förklarade riksdagen att interkulturellt lärande skulle genomsyra det svenska utbildningsväsendet. Lozic förklarar att interkulturell kompetens inom utbildning handlar om behovet av strukturella förändringar som syftar till att anpassa ett utbildningssystem till ett så kallat mångkulturellt sammanhang (Lozic, 2010, s 39).

Lorentz är i linje med Lozic och definierar interkulturalitet som ett sätt att handskas med mångfalden i skolan. Målet är att visa ömsesidig respekt, tolerans, demokrati och andra normativa och moraliska aspekter för att skapa grunden till kulturmöten och mångkulturella lärandemiljöer i skolan (Lorentz, 2009, s 24).

Lozic menar i sin tur att interkulturell skolpolitik blev 1980-talets motto samt att andras kulturer blev en angelägenhet för alla i klassen, samtidigt som elevernas utveckling av aktiv tvåspråkighet uppmuntrades (Lozic, 2010, s 40).

Den svenska mångkulturella skolpolitiken fram till 1980-talet kan beskrivas som att majoriteten av politikerna menade att statens styrning måste prioriteras framför föräldrarnas möjlighet att välja skola för sina barn. På så sätt ville man undvika formandet av ett skolsystem där föräldrarna gavs möjlighet att placera sina barn i särskilda minoritetsskolor (Lozic, 2010, s 40).

Lgr 80 var den mest förändrade läroplanen i den obligatoriska svenska skolans historia. Det togs i uttryck genom exempelvis hemspråkets införande i den svenska läroplanen. Man såg att hemspråkets införande var av yttersta vikt för att främja det mångkulturella samhället. Det togs även i uttryck genom nya formuleringar innefattande demokrati och mänskliga rättigheter vilket kommer att fortsätta vara centralt i nästkommande läroplan Lpo 94.

16

Lpo 94

Lotta Brantefors skriver att i början av 1990-talet var den nyliberala och konservativa vändningen ett faktum i Sverige och utbildningspolitiken tog en ny riktning. Den obligatoriska utbildningen blev mål- och resultatorienterad och kursplanen i sig förändrades (Brantefors, 2015, s 310). Från att tidigare ha varit ett dokument som i *detalj beskrev hur syftena bör uppnås, listade den nya nationella läroplanen, Lpo 94 helt enkelt målen för utbildningen, vilket lämnade för pedagogerna att tolka dessa mål och skapa innehållet i utbildningen. Den fristående skolreformen från 1992 underlättade också privatiseringen av skolväsende. Exempel på det är etableringen av muslimska och diverse friskolor (Brantefors, 2015, s 310). År 1998 ersattes invandringspolitik av en integrationspolitik med nya mål och riktlinjer där samhället utropades som mångkulturellt, med tonvikt på interaktion och mångfald. Det var inte längre möjligt att föra en enkelriktad invandrarpolitik, utan istället blev det uppenbart att det handlade om en ömsesidig process för alla berörda. Med det menar man invandrare och svenskar (Brantefors, 2015, s 310).

Lozic skriver att det kom en vändning inom den svenska skolpolitiken i slutet av 1980-talet och under 1990-talet. Det gemensamma och sammanhållna skolsystemet utmanades av fria skolformer. Skolan kom att betraktas som en privat familjeangelägenhet för att nå privata karriärmål snarare än en gemensam grundskola med medborgerlig fostran som huvudsaklig målsättning, vilket går helt emot den skolpolitik som infördes till Lgr 80 (Lozic, 2010, s40). Borevi skriver att friskolor på 90-talet fick i princip samma ekonomiska villkor som kommunala skolor med konfessionell, etnisk eller språklig profil. Utredarna menade att det växande antal friskolor bidrog till social och kulturell isolering och minskade möjligheter för eleverna att tillägna sig kunskaper i det svenska språket. Under samma period bytte man namn från hemspråk till modersmål och drog ner på de ekonomiska resurserna till modersmålsundervisningen (Borevi, 2002, s 326–330).

Enligt Gruber och Rabo var det nödvändigt med en ny läroplan vid skarven mellan 80-tal och 90-tal då världen hade förändrats drastiskt (Gruber & Rabo, 2014, s 60). Nya länder hade bildats EG/EU var på ingång och ett nytt multikulturellt tänkande var nödvändigt. Även Sverige hade förändrats under 80-talet med en växande multikulturell befolkning, vilket tas i beaktning i utvecklandet av Lpo94.

17

Lpo 94 var den första läroplanen där det understryks att skolorna i Sverige måste inkludera

det mångkulturella perspektivet. Men det var också första gången där det nämndes att kristna värderingar och västerländska humanistiska värderingar var något som skulle prioriteras. Detta orsakade stora debatter i politiken och i media. Som ett svar på detta utfärdade regeringen en officiell rapport 1996 där Sverige beskrevs som ett multikulturellt land där alla invånare ingår i ett multikulturellt samhälle. Det var en statlig officiell rapport om den mångkulturella skolan år 1996 där utgångspunkten var att alla människor som bor i Sverige är en del av och bidrar till ett mångkulturellt samhälle (Gruber & Rabo, 2014, s 60).

Exempel på vad som utmärkte Lpo 94 var hur det för första gången tydligt stod utskrivet i den svenska läroplanen hur man skulle inkludera det mångkulturella perspektivet. Världen och Europa hade förändrats stort sedan den tidigare läroplanen och det var nödvändigt med en ny läroplan för att anpassa sig till det nya mångkulturella samhället. I Lpo 94 till kom det även ett tillägg där kristna värderingar prioriterades, vilket kan anses vara motsägelsefullt gentemot det mångkulturella perspektivet. De nya kristna värderingarna är även något som står kvar till Lgr 11 (Gruber & Rabo, 2014, s 61).

18

Lgr 11

Gruber och Rabo skriver att den nuvarande läroplanen från 2011, Lgr 11, har drivits fram av en regering bestående av fyra center-högerpartier. Det blir tydligt att beroende på vilken regering som har makten i samhället när en läroplan konstrueras påverkar den nya läroplanens innehåll (Gruber & Rabo, 2014, s 60). I linje med Gruber och Rabo menar Brantefors att de övergripande värderingar i Lpo 94 och Lgr 11 är demokratiska värderingar men att de kristna och västerländska värderingarna också är inskrivna i läroplanen på grund av en politisk kompromiss med Kristdemokraterna som var ett av de fyra partierna vid makten. Hade det exempelvis varit en annan regering vid makten utan Kristdemokraterna hade troligtvis de ‘’kristna värderingar’’ ej existerat i läroplanen (Brantefors, 2015, s 317). Gruber och Rabo menar att skolans mångkulturella uppgift kvarstår från föregående läroplan. Diskussionen hur mångkulturell läroplanen egentligen är, med tanke på de tydligt framskrivna kristna och västerländska värderingarna, fortsätter att vara en aktuell skolpolitisk fråga (Gruber & Rabo, 2014, s 61).

Sedan början av 1990-talet har internationella jämförelser visat att de svenska elevernas prestationer sjunker (Skolverket, 2013). För att förbättra resultaten måste skolorna nu följa samma ämnes läroplaner över hela landet. Aktiv tvåspråkighet är inte längre prioriterat i Lgr11. Det nämns väldigt lite om lika möjligheter med barn som har svenska som modersmål, utan snarare ett fokus på språkförmågan själv. Undervisning i modersmål sägs stödja språkutveckling och inlärning inom olika områden (Gruber & Rabo, 2014, s 61). Lgr 11 lyfter även att elever bör ges möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och möjligheten att vara flerspråkiga. I Lgr 11 relateras modersmålet med invandrarbarn, men likställs aldrig med det svenska språket. En annan förändring är att ett mångkulturellt perspektiv förekommer i ämnes läroplaner i historia, geografi, religion och samhällskunskap (Gruber & Rabo, 2014, s 61).

19

Slutsats

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen har förhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60 åren från Lgr 69 till Lgr 11.

Resultatet visar på att det växer fram en mångkulturell medvetenhet i takt med att invandringen ökar, något som speglas i samtliga läroplaner efter Lgr 69. I det forskningsmaterial vi har sammanställt kan vi se tydliga kopplingar till den ökade invandringen på 60-talet. På 60-talet ser vi skillnaden mellan ett majoritetssamhälle med nationella värderingar och invandrarna i Sverige. Invandrarna skulle utbildas till att bli en del av det svenska samhället samtidigt som de även skulle vara i grunden olika och bejaka sin utländska identitet. Detta ser vi i kontrast mot att de svenska barnen skulle bli utbildade till att bevara den svenska majoritetskulturen, samtidigt som att de skulle utveckla en internationell solidaritet.

På 1980-talet med Lgr 80 utbildas minoriteterna till att vara unika och synonyma med sin kultur och traditioner. Eleverna med utländskt ursprung identifieras i hög grad utifrån sina kulturella mönster och pekas ut som annorlunda än majoriteten. Majoritetssamhället är fortfarande en given norm i det svenska samhället och svenska barn skulle utbildas till att bli fördomsfria, hjälpsamma och intresserade av andra kulturer. Ett konkret exempel på Lgr 80 var införandet av hemspråk. Satsningen på hemspråk skulle erkänna invandrarbarnens speciella behov. Det är alltså tydligt att språket används som ett verktyg för att elever med utländsk härkomst ska känna en tillhörighet i den svenska skolan under 80-talet, då deras kulturella identiteter stärks genom hemspråket och det synliggörs tydligt när Skolverket tar hjälp av exempelvis experter i tvåspråkighet. Man ville även att eleverna med olika etniska bakgrunder skulle lära av varandra, ta del av varandras identiteter och historier för att utveckla ett mångkulturellt historiemedvetande.

20

Vi tycker det är anmärkningsvärt att det dröjer ända fram till år 1998 då integrationspolitiken införs och att samhället sägs vara mångkulturellt. Det förklarar kanske en del varför det i våra ögon tar så lång tid för läroplanerna att tydligt understryka mångkultur i skolan, och att det från och med 1998 handlar om en gemensam process för svenskar och invandrare att integrera med varandra. Tidigare har den största vikten lagts på invandrare och deras försök till att acklimatisera sig till det svenska samhället medan från och med 1998 och framåt handlar det snarare om att hjälpas åt, vad kan svenskar göra för att underlätta en integrering. I slutet på 80-talet och början på 90-talet tog den svenska skolpolitiken en ny riktning, vilket skulle komma att prägla den nya läroplanen från 94. Friskolor introducerades i samband med den nya läroplanen vilket skulle innebära att privata och religiösa skolor kunde bildas. När fler friskolor kommer fram innebar det en kulturell isolering och en minskad möjlighet till att elever med utländsk bakgrund inte kunde ta till sig det svenska språket och i sin tur att svenska barn fick svårare att interagera med elever tillhörande andra kulturer. Det var under Lpo 94 som den svenska skolan skulle inkludera det mångkulturella men ändå ser vi en prioritering för västerländska och kristna värderingar, något som vi anser är något motsägelsefullt. Den här motsägelsen kvarstår även i den nuvarande läroplanen Lgr 11 vilket förvånar oss, då den redan under Lpo 94 orsakade stora debatter och gör än idag.

Under 90-talet visade det sig att de svenska elevernas prestationer sjönk jämfört med andra länder. Det resulterar i Lgr 11 och där ser vi att tvåspråkighet ignoreras, alltså att det hemspråk som man tidigare prioriterat inte längre får en central plats i läroplanen.

När vi funderar över resultatet kopplat till vår profession så ser vi några farhågor. I läroplanen står det att vi ska jobba mångkulturellt och interkulturellt, men av egna erfarenheter har vi befunnit oss på skolor där vi ser en avsaknad av mångkulturalitet, alltså elever utan utländsk härkomst. Vi tänker att lärare som jobbar på sådana skolor löper risk att arbeta alldeles för eurocentriskt. Vi tänker att dagens friskolor, samt det fria skolvalet kan påverka skolors elevsammansättning och leda till en avsaknad av mångkulturella klassrum och som tidigare nämnt riskerar det att undervisningen blir alldeles för homogen.

21

Vi har noterat ett samband mellan den ökade invandringen till Sverige och de mångkulturella aspekterna i läroplanen. När arbetskraftsinvandringen tar fart på 60-talet så ser vi att mångkulturalitet börjar att synliggöras några år senare när det konstrueras en ny läroplan. Detta är något som fortgår på 80 och 90-talet med en tilltagande invandring i Sverige och speglas i sin tur i läroplanerna från 80 och 94. Om tendenserna från tidigare decennier håller i sig kan vi förvänta oss en ny läroplan med fler och kanske mer tydliga inslag av det mångkulturella samhället.

Ett framtida examensarbete kopplat till denna kunskapsöversikt skulle kunna vara en undersökning över hur lärare i mindre mångkulturella skolor jobbar med mångkulturalitet i sina klassrum där klassammansättningen endast består av svenska barn. Det hade varit intressant att intervjua lärare och ställa frågor hur de hanterar klassrum där det finns en avsaknad av mångkultur och hur de i sin tur planerar en undervisning med perspektiv från andra kulturer. Då vi funderar över om det kan finnas en brist i lärares undervisning gällande mångkulturella perspektiv när de arbetar på skolor med en homogen klassammansättning.

22

Referenslista

Bergstedt, B. & Lorentz, H. (red.) (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.

Boman, Y. (2002). Utbildningspolitik i det andra moderna: om skolans normativa villkor. Diss. Örebro : Univ., 2002. Örebro.

Borevi, K. (2002). Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Diss. Uppsala : Univ., 2002.

Uppsala. [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:162017/FULLTEXT01.pdf

Brantefors, L. (2015). Between culture and cultural heritage: curriculum historical preconditions as constitutive for cultural relations – the Swedish case, Pedagogy, Culture & Society, 23:2, 301-322, [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via: https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/14681366.2014.994663?needAccess=true

Byram, M., Nichols, A. & Stevens, D. (red.) (2001). Developing intercultural competence in practice [Elektronisk resurs]. Clevedon, England: Multilingual Matters.

Darvishpour, M. & Westin, C. (red.) (2008). Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Gröning, I. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola / Inger Gröning [Elektronisk resurs]. [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via:

https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:168130/FULLTEXT01.pdf

Gruber, S & Rabo, A. (2014). Multiculturalism Swedish Style: shifts and sediments in educational policies and textbooks. [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via:

https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.2304/pfie.2014.12.1.56

Lahdenperä, P. (2000). From monocultural to intercultural educational research, Intercultural Education, 11:2, 201-207, [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via: https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/713665246?needAccess=true

23

Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik. (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga [Elektronisk resurs] historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle. Diss. , 2010. [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/10478/I_historiekanons_skuggaFINAL_PD F.pdf?sequence=4&isAllowed=y

Nordgren, K. (2006). Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006. [Umeå] [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via:

https://www.researchgate.net/publication/311651957_Vems_ar_historien_Historia_som_ medvetande_kultur_och_handling_i_det_mangkulturella_Sverige.

Stier, J. (2020). Moderna språk – Grundskola åk 6–9, Gymnasieskola och Vuxenutbildning Modul: Språk och interkulturalitet Del 2: Interkulturalitet i en skolkontext [Hämtad 20-12-10], Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1a-moderna-

sprak/Grundskola/912-Sprak-och-interkulturalitet/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M3_GRGYVX_02A_

01_skolkontext.docx)

Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.